Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde

Transkript

1 s arbetsutskott Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2018/15 Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde 4 april 2018, klockan Ösel Föredragningslista Förslag på justerare: Lena Stenström Ärende 1 Förenklat beslutsfattande för äldre SON 2018/100 2 Revidering. Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn SON 2015/136 3 Revidering. Delegationsordning för individ- och familjeomsorgen 2018 SON 2018/81 4 Revidering. Delegationsordning- allmänna ärenden SON 2017/305 5 Socialdirektören informerar 6 Övriga frågor Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Håkan Ericsson Ordförande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Socialförvaltningen Ia Lönngren Bilaga 1 Tjänsteskrivelse SON 2018/ mars 2018 Förenklat beslutsfattande för äldre Förslag till beslut godkänner informationen. Socialförvaltningen får i uppdrag att redovisa ett underlag till införande av förenklat beslutsfattande med utgångspunkt från brukare, ekonomi, kvalitet och medarbetare. Underlag redovisas till socialnämnden i oktober Sammanfattning Den 23 mars 2018 fattar regeringen beslut om införande av förenklat beslutsfattande för äldre. Införande av förenklat beslutsfattande kommer att vara frivilligt för kommunerna att införa. Syftet är att ge de kommuner som så önskar möjlighet att bevilja äldre kvinnor och män insatser inom äldreomsorg på ett enklare sätt och med större utrymme för delaktighet och självbestämmande. Den nya bestämmelsen innebär att den äldre får hemtjänst i den omfattning som kommunen angett i sina kommunala riktlinjer om insatsen beviljas med stöd av den föreslagna 4 kap. 2 a SoL. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli Bakgrund I propositionen om äldreomsorgen inför 90-talet (prop. 1987/88:176) betonades tre grundläggande principer för samhällets service och vård till äldre. Den första principen gällde äldres rätt att själva bestämma och att få behålla sin integritet och identitet. Den andra principen är att äldre måste ges förutsättning att få känna sig trygga. Den tredje principen som lyftes fram var valfrihet. De äldre måste kunna påverka innehållet i och utformningen i samhället service och vård. Samhällets insatser bör även organiseras så att den behövandes behov, önskningar och uppfattningar tas som utgångspunkt för arbetet. Detta innebär bla att beslut om hur det praktiska och dagliga arbetet ska bedrivas bör fattas så nära den äldre som möjligt i samarbete mellan den som får hjälp och den som ger den direkta hjälpen. Äldres delaktighet i utredningar och beslut Normalisering och självbestämmande är grundläggande begrepp i socialtjänstlagen som förutsätter varandra. Individuellt anpassade insatser handläggs genom utredning, bedömning och beslut. Trots strukturerade och enhetliga utredningar och tydligare 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

3 Bilaga 1 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 dokumentation tycker inte alla att de har självbestämmande eller känner sig delaktiga i beslut om den äldreomsorg som kan vara styrande för de förutsättningar som rör deras vardag. I den kunskapsöversikt som Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum har gjort framkommer att många upplever den formella handläggningen som komplicerad och att det kan vara svårt för den enskilde att förstå biståndshandläggarnas roll. Utgångspunkten för den svenska äldrepolitiken är att äldre ska kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt och ha inflytande i samhället och över sin vardag. En viktig förutsättning för att kunna känna sig trygg är att ha kontroll över och förstå sin situation. Insatserna i äldreomsorgen bör präglas av variation, valfrihet och flexibilitet, så att de insatser som erbjuds kan anpassas efter vars och ens behov. Gällande lagstiftning Socialtjänstlagen ger i dess nuvarande utformning inte stöd för att ge individuellt anpassade insatser till enskilda utan föregående behovsprövning. Torts det har ett 100-tal kommuner börjat utveckla olika modeller för förenklad handläggning inom hemtjänsten. Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen I lagrådsremissen Förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre föreslår regeringen att det i socialtjänstlagen (2001:453) ska införas en ny bestämmelse att socialnämnden får erbjuda hemtjänst till äldre personer utan föregående behovsprövning dvs ett förenklat beslutsfattande. Lagförslaget föreslås gälla från och med 1 juli Ett sådant erbjudande förutsätter att den äldre personen har informerats om i vilken utsträckning och på vilket sätt hen kan påverka utförandet av insatserna, på vilket sätt kommunen följer upp insatserna och rätten att alltid kunna ansöka om bistånd enligt 4 kap. 1. Förändringen förstärker möjligheten till förebyggande insatser genom att hemtjänstinsatser kan göras tillgängliga i ett tidigare skede, vilket kan minska eller skjuta upp behovet av mer omfattande äldreomsorg. I lagrådsremissen föreslår man att bestämmelsen omfattar avgifter enligt 8 kap. SoL och 17 kap. och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Befogenhet att erbjuda äldre personer hemtjänst utan behovsprövning Genom den nya bestämmelsen får kommuner befogenheter att utveckla nya former för att erbjuda service och omsorg till äldre. Bestämmelsen är frivillig för kommunerna att tillämpa och är förenad med villkor för att säkerställa att enskilda personer inte får sina rättigheter försvagade. Det är kommunen som ska ta emot och handlägga ansökningar om hemtjänst utan föregående behovsprövning. Förslaget ligger i linje med ambitionerna om en mer tillitsbaserad och mindre administrativt belastande styrning och är i överensstämmelse med bestämmelserna i 3 kap. 5 SoL som slår fast att insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Förslaget ligger även i linje med bestämmelsen i 5 kap. 5 SoL enligt vilken den äldre så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. De insatser som är aktuella i detta sammanhang är uteslutande offentligt finansierade tjänster där kommunen är huvudman och omfattar inte t.ex. hushållsnära tjänster (s.k. RUT-tjänster). Genom att socialtjänstlagen inte preciserar vad som menas med äldre ligger det inom kommunens befogenhet att i sina riktlinjer för handläggning precisera vilken ålder 2 (5)

4 Bilaga 1 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 som kan anses vara vägledande vid handläggningen av ärenden om ansökningar om hjälp och stöd till äldre personer. Om den äldre själv vill eller om kommunen bedömer att den äldre behöver mer omfattande insatser än vad som följer av riktlinjerna, ska en utredning och behovsprövning alltid göras och bistånd i form av hemtjänst beviljas med stöd av 4 kap. 1 SoL. Beslutet om att bevilja insatser enligt den nya bestämmelsen är gynnande för den enskilde men är inte en rättighet eftersom det är frivilligt för kommunerna att införa den. Hemtjänst som begrepp Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för olika typer av insatser som den enskilde kan få i syfte att underlätta den dagliga livsföringen. Den service och omvårdnad som kan vara aktuella för ett förenklat beslutsfattande är följande: Service är t.ex. praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan vara t.ex. hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig och sköta personlig hygien. Det kan också vara ledsagning eller andra insatser som behövs för att bryta isolering eller insatser för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i det egna hemmet. I begreppet hemtjänst ingår även avlösning av anhörigvårdare i hemmet. Trygghetslarm är också en sådan insats som innefattas i begreppet hemtjänst. Samtalsstöd och rådgivning bör också kunna vara en sådan insats som beviljas inom ramen för den nya bestämmelsen. Beslut om hemtjänst och möjlighet att påverka utförandet Beslutet behöver endast innehålla information om insatser enligt riktlinjer, t.ex. antal timmar hemtjänst, trygghetslarm eller matservice, som den enskilde önskar och som beviljas. Hemtjänstinsatser ska få erbjudas på en mer generell nivå och den äldre ska ges utrymme för att påverka den närmare utformningen av dessa insatser. Delaktighet och inflytande innebär att den äldre ska kunna påverka hur insatserna ska utformas. Genom ett rambeslut i enlighet med riktlinjerna kan insatserna tillhandahållas snabbare, enklare och med ett tydligt angivet utrymme för på vilket sätt som insatsernas innehåll och utförande kan påverkas av den enskilde. Det kan t.ex. handla om att i stället för en planerad städning få hjälp till frisören eller att få en tidning eller bok uppläst. Det viktiga vad gäller byte av insatser är att personalen och den äldre personen i sitt möte talar om vad som är möjligt att utföra inom ramen för riktlinjerna. Dokumentation och uppföljning av insatser som erbjuds utan föregående behovsprövning Genomförandet av beslutade insatser kan utföras antingen i kommunal regi eller av privata utförare från vilka kommunen upphandlar tjänster. Besluten ska dokumenteras och följas upp enligt bestämmelserna om dokumentation i 11 kap. 5 och 6 och 7 kap. 3 SoL. Kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får 3 (5)

5 Bilaga 1 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 den hjälp och det stöd som de behöver samt att insatserna är av god kvalitet (2 kap. 1 och 3 kap. 3 SoL). Privata utförare som utför insatser enligt SoL har ett eget ansvar för att insatserna är av god kvalitet, att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet och för att kvaliteten i verksamheten systematiskt utvecklas och säkras. Utgångspunkten för uppföljning av insatser utan behovsprövning blir inte den äldres behov. Utgångspunkten blir i stället äldres uppfattning om tjänsterna, hur tjänsterna motsvarar kommunens riktlinjer och hur de förhåller sig till kravet på god kvalitet och till värdegrunden. Riktlinjerna måste vara tydliga så att det är möjligt att göra en sådan bedömning. Genom att den äldres önskemål utgör en av grunderna för uppföljningen torde den äldres delaktighet och självbestämmande kunna öka. IBIC individens behov i centrum Socialstyrelsen har utvecklat IBIC (individens behov i centrum) som är ett stöd för att identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. och socialförvaltningen Inom Regionens äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta pågår ett stort arbete med att införa IBIC. I lagrådsremissen som rör förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre kan man utläsa att flera remissinstanser efterlyst klargörande över hur den nya bestämmelsen om förenklat beslutsfattande kommer att påverka användandet av IBIC. Somliga remissinstanser har gjort gällande att IBIC inte kommer att användas då uppgifter om äldres behov minskar vid ett förenklat beslutsfattande. Lagrådsremissen utvecklar resonemanget och menar att IBIC alltjämt fyller en viktig funktion och skillnaden blir att den första kartläggningen görs i samband med den första uppföljningen i ett förenklat beslutsfattande och inte vid en första utredning. Kommunernas ekonomi och styrning Det finns i dagsläget inte någon forskning som pekar på att äldre personer skulle ta äldreomsorg i anspråk utan att behöva sådana tjänster. I SOU 2017:21 framkommer att den typiske äldreomsorgstagaren är en ensamstående kvinna som är 85 år gammal och att de sökande oftast har tämligen stora omvårdnadsbehov redan vid ansökningstillfället. Under 2015 hade personer i åldersgruppen 65 år och äldre någon form av biståndsbeslutad socialtjänstinsats, varav 60 procent hade hemtjänst i ordinärt boende. Målgruppen som är i behov av hemtjänst bedöms inte öka med det nu aktuella förslaget, eftersom kommunen har möjligheter att genom sina beslut styra utbudets omfattning och prissättning på ett sådant sätt att kommunen når önskad effekt. Konsekvenser för företag Förslaget medför inte att företag påförs skyldigheter eller särbehandlas. Förslaget ger kommunerna utökade befogenheter inom socialtjänstens område och innebär inga förändringar när det handlar om kommunernas möjligheter att ingå avtal med privata aktörer på området. Företagens konkurrensförhållanden påverkas inte. Bedömning Genom förslaget till lagändring ges kommunen möjlighet att utveckla nya former för att erbjuda service och omsorg till äldre och möjlighet och tillgängliggöra hemtjänstinsatser av mer generell natur i ett tidigt skede, vilket kan minska eller skjuta upp behovet av mer omfattande äldreomsorg. Ett ökat inslag av förebyggande insatser ökar även möjligheterna att kunna erbjuda insatser som på ett mer träffsäkert sätt svarar mot den enskildes behov, när behoven av stöd ökar och det blir aktuellt med en individuell behovsprövning. Administrativa kostnader och resurser i form av handläggare bedöms kunna fördelas där de bäst behövs vid befogenhet att erbjuda hemtjänst till äldre utan behovsprövning. 4 (5)

6 Bilaga 1 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 För att kunna ta ställning till införande av förenklat beslutsfattande för äldre krävs det ett omfattande underlag med utgångspunkt från perspektiv såsom brukare, ekonomi, kvalitet, och medarbetare. Underlaget bör även uppmärksamma erfarenheter från andra kommuner som redan infört förenklad handläggning, konsekvenser för verksamhetssystem, koppling till IBIC samt möjligheten till digitalisering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 16 mars Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef Hanna Ogestad, kvalitetschef 5 (5)

7 Socialförvaltningen Ia Lönngren Bilaga 2 Tjänsteskrivelse SON 2015/ mars 2018 Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn Förslag till beslut antar föreslagen riktlinje med de revideringar som framgår i ärendet. Riktlinjen ersätter tidigare fastställd riktlinje antagen av socialnämnden 15 april Sammanfattning I april 2015 antog socialnämnden ( 68) riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn. Riktlinjen för utebliven betalning har under 2017 ändrats vilket ställer krav på revidering av aktuell riktlinje. Aktuell ändring Ändringen i riktlinjen avser avsnitt om utebliven betalning (avsnitt 4). I övrigt har ingen ändring gjorts. Tidigare har tre påminnelser skickats ut vid utebliven betalning. Numera skickar Region Gotland en betalningspåminnelse. Därefter överlämnas ärendet till Intrum Justitia för fortsatt handläggning. Frågor därefter gällande betalning, anstånd och avbetalningsplaner besvaras av Intrum Justitia. s möjlighet att väcka talan om ersättning vid förvaltningsrätten kvarstår. Barn och familjeenheten har att upprätta rutiner för detta. Bedömning Socialförvaltningen utreder förälderns aktuella ekonomiska situation så långt det är möjligt och i utredningen tas hänsyn till om förälderns hushåll hamnar under den aktuella normen för försörjningsstöd. Om betalning ändå uteblir bedömer socialförvaltningen att det finns skäl att följa de rutiner kring utebliven betalning som Regionen i övrigt följer. Möjligheten att väcka talan om ersättning vid förvaltningsrätten kvarstår. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 16 mars Bilaga: Riktlinje för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

8 Bilaga 2 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/136 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorg Gunvor Allqvie, enhetschef barn och familjeenheten 2 (2)

9 Bilaga 2 RIKTLINJER Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn och ungdomar Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2015/136 Version 1.1 Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn och ungdomar Innehåll 1. Inledning ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Föräldrarnas ersättningsskyldighet Ekonomiska konsekvenser när ett barn placeras Barnbidrag/ förlängt barnbidrag Studiebidrag och eventuellt inackorderingstillägg Underhållsstöd Barnpension Vårdbidrag Bostadsbidrag Försörjningsstöd När barnet fyller 18 år Information till föräldrarna Föräldrars ersättningsskyldighet till kommunen HANDLÄGGNING Beräkning av ersättningen Nödvändiga handlingar Inkomstberäkning Beräkning av ersättningsbeloppet Kommunicering av beräkningsunderlaget Jämkning Beslut om ersättning Delgivning av beslut Överklagan Ändring av ersättningsbelopp Årlig omräkning... 7 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

10 Socialförvaltningen Bilaga 2 Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn och ungdomar 4. Betalningsförmåga Utebliven betalning Ersättningstalan vid placeringar enligt SoL och LVU... 7 Ärendenr SON 2015/136 Datum (8)

11 Socialförvaltningen Bilaga 2 Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn och ungdomar 1. Inledning har befogenhet att utfärda riktlinjer för nämndens verksamheter. Detta dokument innehåller anvisningar för handläggningen av föräldrars ersättning till socialnämnden för kostnader för dygnetruntplacerade barn under 18 år. Den lagstiftning som främst ligger till grund för kommunens rätt att ta ut ersättning av föräldrar är 7 kap 1 föräldrabalken (FB), 8 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) och 20 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hur ersättningen ska bestämmas framgår i 6 kap. 2-4 socialtjänstförordningen (SoF). I riktlinjerna för handläggning av föräldrars ersättning för placerade barn slås fast att när ett barn placeras i dygnetruntvård genom socialnämndens försorg skall en utredning om föräldrarnas omsorgsförmåga göras och ett beslut om ersättningsbelopp skall fattas för vardera föräldern. Föräldrarna ska, så snart det står klart att det kan bli aktuellt med insats i form av dygnetruntplacering för barnet, informeras om sin ersättningsskyldighet för vården, samt om vilka konsekvenser det i övrigt innebär för deras ekonomi. 2. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1. Föräldrarnas ersättningsskyldighet Enligt 7 kap 1 FB har föräldrar, var för sig, försörjningsskyldighet gentemot sina barn. För föräldrar som inte bor med barnet fullföljs skyldigheten genom underhållsbidrag. Föräldrarna har enligt 8 kap 1 SoL och 20 LSS skyldighet att bidra till kommunens kostnader för för vård av barn som placerats med stöd av Sol, LVU eller LSS. I LSSförordningen 5 hänvisas till 6 kap. 2-4 SoF där det framgår att ersättningen ska bestämmas efter samma grunder som gäller för återbetalningsskyldighet för var och en av föräldrarna enligt lagen om underhållsstöd. Var och en av föräldrarna ska bidra, men beloppet får inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet. Ersättningsskyldigheten gäller vid både tillfälliga och stadigvarande placeringar från dagen för placeringens verkställighet. Skyldigheten gäller både vid placering i familjehem och vid placering på institution Ekonomiska konsekvenser när ett barn placeras När ett barn dygnetruntplaceras medför det att föräldrarna förlorar rätten till socialförsäkringsförmåner som är knutna till att de har barnet i sin vård. har alltid skyldighet att meddela Försäkringskassan (FK) när ett barn blir dygnetruntplacerat, omplaceras eller flyttar hem till föräldern igen. Ärendenr SON 2015/136 Datum Barnbidrag/ förlängt barnbidrag FK betalar inte ut barnbidraget till föräldern vid Sol- och LVU-placeringar. Vid placering i familjehem ska FK efter framställan från socialnämnden utbetala barnbidraget till familjehemmet. Omkostnadsersättningen ska reduceras med motsvarande belopp. (4 tredje stycket Lagen om allmänna barnbidrag (ABBL) och 8 Lagen om förlängt barnbidrag (FBBL). Vid placering på institution ska FK efter framställan från socialnämnden betala ut barnbidraget till nämnden. Nämnden ansvarar för att anmäla till försäkringskassan om barnet omplaceras eller flyttar hem till föräldern igen. (7 ABBL och 8 FBBL.) Vid LSS-placeringar 3 (8)

12 Socialförvaltningen Bilaga 2 Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn och ungdomar väljer föräldrarna själva om barnbidraget ska fortsätta utbetalas till dem eller om det ska utbetalas till familjehemmet. Reglering görs via omkostnadsersättning om barnbidraget utbetalas till familjehemmet Studiebidrag och eventuellt inackorderingstillägg Om ett barn är placerat kan studiehjälp för en omyndig studerande betalas ut till Kommunen eller någon annan för att användas till den omyndiges utbildning och uppehälle. Begäran om ändrad betalningsmottagare görs till lokala CSN. Av begäran ska framgå att socialnämnden i utredning kommit fram till att socialnämnden/individ- och familjeomsorgen ska vara betalningsmottagare. Det är även möjligt att begära att ett familjehem ska vara betalningsmottagare. Omkostnadsersättningen reduceras då med motsvarande belopp. (33 2st Studiestödsförordningen) 2.5. Underhållsstöd Underhållsstöd för en förälder från FK dras in från första månadsskiftet efter barnets faktiska flyttning. Kommunen är skyldig att omgående meddela när ett barn placeras utanför hemmet. Den underhållsskyldige förälderns återbetalningsskyldighet till FK upphör från placeringsdatumet. Kommunen skall i stället ställa motsvarande ersättningskrav på den underhållsskyldige föräldern. När placeringen upphör måste boföräldern på nytt göra en ansökan om underhållsstöd hos FK 2.6. Barnpension Barnpensionen kan inte uppbäras av kommunen som ersättning för kostnaderna för vården. FK fortsätter att betala ut pensionen till föräldern. Föräldern bör uppmanas att bidra med dessa medel för vissa av barnets kostnader, exempelvis kläder och fritidsaktiviteter. Omkostnadsersättningen skall då reduceras med motsvarande belopp. Om föräldern inte accepterar detta kan det framräknade ersättningsbeloppet till kommunen jämkas uppåt med hänvisning till inkomst från barnpension. Det jämkade ersättningsbeloppet får dock aldrig överstiga aktuellt underhållsstödsbelopp. Om ett placerat barn uppbär barnpension är kommunen enligt 5 kap 3 punkt 3 Sof skyldig att anmäla till överförmyndaren om det kan antas att en förälder inte förvaltar barnets egendom på ett betryggande sätt Vårdbidrag FK beviljar inte vårdbidrag för ett placerat barn. Ett familjehem har således inte rätt till vårdbidrag. En särskilt förordnad vårdnadshavare kan däremot uppbära vårdbidrag Bostadsbidrag FK kan komma att dra in bostadsbidrag och KBH, Kommunalt bostadsbidrag för funktionshindrade. Om socialnämnden anser att föräldern har kvarvarande behov av en bostad med tidigare storlek skall detta meddelas till FK Försörjningsstöd Försörjningsstöd beviljas inte avseende kostnader för ett barn som är placerat. Ärendenr SON 2015/136 Datum När barnet fyller 18 år Kommunen har inte möjlighet att ta ut ersättning från föräldrarna när barnet fyllt 18 år, även om den unge fortfarande omfattas av föräldrarnas försörjningsskyldighet, dvs går i skolan. Ansvarig handläggare ska inför att ungdomen fyller 18 år uppmana ungdomen att själv ansöka hos FK om förlängt underhållsstöd från sina föräldrar. Ansökan bör göras ett par månader innan. Eventuellt förlängt underhållsstöd och studiebidraget betalas ut till den unge 4 (8)

13 Socialförvaltningen Bilaga 2 Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn och ungdomar som skall stå för sina kostnader i motsvarande utsträckning. Reglering sker därefter via omkostnadsersättningen Information till föräldrarna Så tidigt som möjligt i utredningsprocessen när en placering antas bli aktuell ska utredaren informera föräldrarna om deras ersättningsskyldighet för barnets kostnader. Föräldrarna ska även informeras om vilka konsekvenser placeringen kan få för deras ekonomi i övrigt. Informationen bör lämnas både muntligt och skriftligt. (Bilaga 1) Föräldrars ersättningsskyldighet till kommunen En utredning skall göras om föräldrarnas försörjningsförmåga, och beslut fattas enligt följande: Beslut om föräldrarnas ersättning skall fattas när placeringstiden överstiger en månad, oavsett om det är fråga om placering i jourhem, en tillfällig placering under utredningstiden, eller stadigvarande placering. Det avgörande är att föräldern inte har barnet i sin vård i hemmet på minst en månad. Ersättningsskyldigheten gäller från den dag placeringen verkställdes. Ett beslut skall fattas för vardera föräldern, oavsett om föräldrarna bor tillsammans eller är separerade. Beslutet skall alltid innehålla ett bestämt ersättningsbelopp. Beloppet kan omprövas under hela placeringstiden. Föräldrarna är skyldiga att meddela ändrade förhållanden. Ersättning tas inte ut från föräldrarna om det framräknade ersättningsbeloppet understiger 150 kr per barn och månad. För kortare placeringstid än en månad tas ingen ersättning ut från föräldrarna. Beslut om eftergift enligt 9kap 4 Sol skall fattas. Om en förälder inte betalar ersättning enligt fattat beslut är utgångspunkten att kravåtgärder alltid skall vidtagas. Vid placeringar enligt LSS innebär det att ställning tas till om indrivningsåtgärder och ansökan om betalningsföreläggande ska göras. Vid Sol-, och LVU-placeringar skall ställning tas till om det finns förutsättningar för ersättningstalan hos Förvaltningsrätten Ärendenr SON 2015/136 Datum HANDLÄGGNING 3.1. Beräkning av ersättningen Var och en av föräldrarna ska ersätta kommunen med belopp motsvarande återbetalningsbeloppet vid underhållsstöd (Underhållsstödslagen ). Som underlag för beräkningen utgår man dels från inkomstuppgifter från det senaste taxeringsbeslutet, dels från antalet barn som föräldern är försörjningsskyldig för enligt 7 kap. 1 FB. Även om föräldrarna är sammanboende kan de ha olika antal barn. Om en förälder fullgjort underhållsskyldigheten genom ett engångsbelopp eller annat bidrag till barnets underhåll under placeringstiden behöver föräldern inte bidra till kommunens kostnader för vården. Om barnet innan placeringen bott hos en förälder som uppburit underhållsstöd för barnet finns det redan ett uträknat återbetalningsbelopp hos FK mot den andre föräldern. Detta återbetalningsbelopp ska utgöra grund för beslutet för den underhållsskyldige föräldern. 5 (8)

14 Socialförvaltningen Bilaga 2 Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn och ungdomar 3.2. Nödvändiga handlingar Senaste taxeringsbeslutet Skattemyndigheten ska på begäran lämna kommunen inkomst-, och förmögenhetsuppgifter för fastställande av ersättningsbeloppet ( 6 kap 2 SoF) Beräkningsunderlag Blankett för beräkning av ersättningsbeloppet (Bilaga 2) Beslutsblankett Blankett som innehåller beslut om storleken på ersättningsbeloppet, och uppgifter om när och hur det ska betalas. ( och 4) 3.3. Inkomstberäkning Som inkomst räknas: Inkomst av tjänst (netto) Inkomst av kapital (avdrag i deklarationen för skuldräntor och andra kostnader läggs till) Studiemedel i form av studiebidrag (ej lånedel) 1 procent av den del av skattepliktig förmögenhet som överstiger kr Inkomst av näringsverksamhet (som ska ökas med underskott från tidigare beskattningsår, utgift för egen pension med högst ett halvt basbelopp, avsättning till periodiseringsfond och ökning av expansionsmedel, och minskas med återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond och minskning av expansionsmedel) Den framräknade summan utgör årsinkomstbeloppet och minskas med kr. Beloppet som återstår läggs till grund för beräkningen av ersättningsbeloppet Beräkning av ersättningsbeloppet Ersättningsbeloppet beräknas som en procentuell andel av förälderns inkomst. Procenttalet bestäms med hänsyn till antalet barn som föräldern har att försörja enligt 7 kap 1 FB, oavsett om barnen bor med föräldern eller inte. Procentsats per barn 2 barn: 11,5 3 barn: 10 4 barn: 7,75 5 barn: 6,4 om 1 barn: 14 6 barn: 5,5 7 barn: 4,85 8 barn: 4,35 9 barn: 4 10 barn: 3, Kommunicering av beräkningsunderlaget Innan beslut fattas om att föräldrar ska betala en viss ersättning skall beräkningsunderlaget och beräknad ersättning kommuniceras med dem. Föräldrarna informeras om beräkningssättet och ges möjlighet att se om underlaget är korrekt, och eventuellt begära jämkning. Föräldrarna ska informeras om att beloppen omräknas årligen och om antalet barn, som de är försörjningsskyldiga för, ändras. Ärendenr SON 2015/136 Datum Jämkning Om det framräknade beloppet bedöms vara oskäligt i förhållande till förälderns ekonomiska förmåga eller social situation kan jämkning ske till en skälig nivå. Förälderns inkomst kan ha förändrats väsentligt, eller att föräldern står för vissa av barnets kostnader. En anledning kan vara att barnet regelmässigt vistas hemma hos föräldern, t e x varje helg. Jämkning kan även göras uppåt, t ex om föräldern uppbär barnpension för det placerade barnet. Anledningen till jämkning skall anges i beslutet. Jämkning kan ske redan från början, eller vid ett 6 (8)

15 Socialförvaltningen Bilaga 2 Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn och ungdomar senare tillfälle. För bedömning avseende behovet av jämkning kan jämförelse göras med förälderns ekonomi i förhållande till normen för försörjningsstöd. Föräldern ska inte betala mer än sitt eventuella överskott, och får med andra ord inte hamna under normen Beslut om ersättning Beslutet ska innehålla ersättningsbelopp samt uppgifter om när och hur det ska betalas. Om det framräknade ersättningsbeloppet blir lägre än 150 kr per barn och månad tas ersättningen inte ut. (Bilaga 5) 3.8. Delgivning av beslut Beslutet ska delges respektive förälder. Beslutet ska även överlämnas till den som enligt förvaltningens rutiner är ansvarig för upplägg och bevakning i ekonomisystemet. 3.9.Överklagan Nämndens beslut om vad en förälder ska betala i ersättning till kommunen kan inte överklagas med förvaltningsbesvär Ändring av ersättningsbelopp En förälders försörjningsskyldighet kan komma att ändras genom att flera eller färre barn ska försörjas. Förändringen påverkar procentsatserna vid beräkning av ersättningsbeloppets storlek. En omräkning görs då i anslutning till den förändrade försörjningsskyldigheten och kan ske när som helst under året Årlig omräkning Ersättningsbeloppet ska omräknas varje år utifrån det senaste taxeringsbeslutet och avse perioden 1 februari - 31 januari. Om en förälders ekonomiska förhållanden ändras under perioden kan nytt avgiftsbeslut fattas. Den årliga omräkningen av ersättningsbeloppet som grundar sig på ny taxering är inte ett nytt beslut om att betala ersättning till kommunen utan endast en omräkning av beloppet. Delgivning av beräkningsunderlaget ska därför inte ske. Respektive föräldrar underrättas årligen om det nya ersättningsbeloppet (Bilaga 6) 4. Betalningsförmåga Förälderns aktuella ekonomiska situation ska utredas så långt det är möjligt. Den enskilde ska alltid erbjudas möjlighet att presentera och diskutera sina ekonomiska förhållanden. Det avgörande är om förälderns hushåll hamnar under den aktuella normen för försörjningsstöd. Vid beräkningen ska hänsyn inte tas till skulder. Om föräldern inte medverkar till att utredningen kan genomföras har förvaltningen ändå rätt att göra kontroller med försäkringskassan, skattemyndighet, arbetsgivare, etc. utan förälderns samtycke. Ärendenr SON 2015/136 Datum Utebliven betalning I hantering av obetalda fakturor samarbetar Region Gotland med Intrum Justitia. Region Gotland handlägger utskick av faktura och en betalningspåminnelse. Därefter överlämnas ärendet till Intrum Justitia för fortsatt handläggning. Frågor därefter gällande betalning, anstånd och avbetalningsplaner besvaras av Intrum Justitia Ersättningstalan vid placeringar enligt SoL och LVU Om en förälder inte betalar ersättning i enlighet med fattat beslut för kostnader som socialnämnden haft enligt 8 kap 1 SoL uppstår ett krav mot föräldern. Nämnden kan med stöd 7 (8)

16 Socialförvaltningen Bilaga 2 Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar med placerade barn och ungdomar av 9 kap. 3 SoL väcka talan om ersättningen hos förvaltningsrätten. Talan hos förvaltningsrätten måste väckas inom 3 år från det nämndens kostnader uppstod. Rutiner för ersättningstalan upprättas inom barn- och familjeenheten. Ärendenr SON 2015/136 Datum (8)

17 Socialförvaltningen Marianne Haglund Tjänsteskrivelse SON 2018/81 23 mars 2018 Ändringar i delegationsordning för individ- och familjeomsorgen 2018 Förslag till beslut godkänner förslag till reviderad delegationsordning för individoch familjeomsorgen. Sammanfattning Senaste större revidering av individ- och familjeomsorgens delegationsordning gjordes Sedan dess har många mindre ändringar förts in i delegationsordningen utifrån ändrade lagregler, ändrad rättspraxis och organisationsförändringar. Behov har därför funnits att göra en mer övergripande översyn av delegationsordningen. Bedömning Förvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderad och uppdaterad delegationsordning för individ- och familjeomsorgen. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Avd chef Christina Godarve, IFO Gunvor Allqvie, barn- och familjeenheten Ewa Hall, enheten för familjehem och familjerätt Mari Bergström, stöd- och försörjningsenheten Lars Olofsson, enheten för ensamkommande barn Ragnar Östermark, beroendeenheten Nämndsekr Marianne Haglund 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

18 Delegationsordning Delegationsordning individ- och familjeomsorgen Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Datum för ändringar Gäller Från Ärendenr SON 2015/181 Version (2.0) Förslag till reviderad delegationsordning för individ och familjeomsorgen Föreslagna ändringar är markerade på följande sätt: Överstruken text tas bort Rödmarkerad text läggs till Blå text kommentarer Delegationsordning individ- och familjeomsorgen Innehåll Förslag till reviderad delegationsordning för individ- och familjeomsorgen... 1 FÖRKORTNINGAR... 3 ALLMÄNNA REGLER... 4 SÄRSKILDA DELEGATIONSREGLER... 5 Delegationsförbud... 5 Begränsad delegation... 6 Kompletterande beslutanderätt ALLMÄNNA ÄRENDEN/GEMENSAMT Sekretess Anmälningar Målsägarbiträde, offentligt biträde och ombud Lex Sarah anmälan om missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt 7 kap 6 och 14 kap 2 7 socialtjänstlagen (SoL) Överklaganden mm Yttranden, upplysningar, utredningar Avgifter, ersättningar, återkrav, eftergift Ärenden enligt lotterilagen och alkohollagen EKONOMISKT BISTÅND Beslut i ärende om försörjningsstöd Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

19 2.2. Beslut om kostnader för livsföring i övrigt samt ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 4 kap 1 SoL Beslut om ekonomiskt bistånd till kostnader för tandvård Beslut om ekonomiskt bistånd till boendekostnader Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader Återsökning och återkrav av försörjningsstöd Beslut om ekonomiskt bistånd till asylsökanden Uppgifter, yttranden, anmälningar m m (se även Allmänna bestämmelser) Kvinnofrid VUXNA inklusive ungdomar 18 år och äldre med...18 missbruksproblematik Utredning Bistånd för vuxna LVM Enhetsspecifika anmälningar, yttranden mm (se även allmänna ärenden) Kvinnofrid BARN OCH UNGA Utredningar Bistånd för barn och unga enligt SoL LVU Enhetsspecifika avgifter, ersättningar, återkrav (se även Allmänna ärenden) Enhetsspecifika anmälningar, yttranden m.m. (se även Allmänna ärenden) Kvinnofrid ENHETEN FÖR FAMILJEHEM OCH FAMILJERÄTT Faderskap/Föräldraskap Vårdnad, boende, umgänge Familjevård Kontaktperson, kontaktfamilj Adoption Enhetsspecifika yttranden, anmälningar m.m. (se även särskilt avsnitt) Kvinnofrid SOCIALJOUREN Ekonomiskt bistånd Utredningar LVU LVM Kvinnofrid (39)

20 FÖRKORTNINGAR AFL BrB FB FL HSL IVO KL KR LPT LRV LSS LVM LVU LUL MAS MIA OSL PUL SFB SiS SoL SoF SoS SOSFS SOU SoU Lag om allmän försäkring Brottsbalken Föräldrabalken Förvaltningslagen Hälso- och sjukvårdslagen Inspektionen för vård och omsorg Kommunallagen Kammarrätt Lag om psykiatrisk tvångsvård Lagen om rättspsykiatrisk vård Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Lagen om unga lagöverträdare Medicinskt ansvarig sjuksköterska Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Offentlighet och sekretesslagen Personuppgiftslagen Socialförsäkringsbalken Statens institutionsstyrelse Socialtjänstlagen Socialtjänstförordningen Socialstyrelsen Socialstyrelsens författningssamling Statens offentliga utredningar Socialutskottet 3 (39)

21 ALLMÄNNA REGLER För att avlasta socialnämnden finns det i kommunallagen möjlighet till delegation. Enligt 6 kap får nämnden uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämnden vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Beslut som fattas med stöd av delegering enligt kommunallagen skall anmälas till socialnämnden, som bestämmer ordningen för detta. En form är ett urval granskningsärenden vid varje sammanträde. Vid delegation överförs beslutanderätten till delegaten, vilket innebär att delegaten fattar beslut på nämndens vägnar, varigenom beslutet gäller som nämndens beslut. Ett beslut som fattats av delegat kan ej ändras av nämnden. Dock kan nämnden helt eller delvis eller för ett visst ärende återta delegationen. Den största delen enskilda ärenden beslutas idag på delegation. Det finns dock vissa ärenden som inte kan delegeras. Enligt 6 kap kommunallagen råder delegeringsförbud för följande slag av ärenden: 1) Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2) Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats 3) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 4) Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5) Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter (bl.a. LVU, LVM och SoL) I delegationsordningen uppges lägsta delegat. Detta innebär att överordnad har samma delegation. Vid social jour/beredskap övergår beslutanderätten till den befattningshavare, som fullgör beredskapstjänst som socialsekreterare, i de ärenden där annars enhetschef, biträdande enhetschef eller 1:e socialsekreterare har beslutanderätt. Delegation ges till nyanställd efter tre månaders tjänstgöring. Dessförinnan är annan erfaren handläggare ansvarig för besluten. I händelse av arbetsmarknadskonflikt, som drabbar befattningshavare med beslutanderätt enligt fastställd delegationsordning, upphör förordnandet under den tid konflikten pågår och övergår till ordföranden, 1:e vice ordföranden eller 2:e vice ordföranden. Brådskande ärenden I alla typer av ärenden i denna delegationsförteckning som ej omfattas av delegationsförbud enligt 10 kap 4 och 5 SoL delegeras rätten att fatta beslut utan avseende på begränsningar av belopp i ärenden som är så brådskande att nämndens sammanträde ej kan avvaktas till socialnämndens (SON) ordförande eller särskild utsedd ledamot. Beslut av ordförande/ särskilt utsedd ledamot skall anmälas på socialnämndens nästkommande sammanträde. Denna delegationsförteckning avser endast anställda inom socialförvaltningen. 4 (39)

22 SÄRSKILDA DELEGATIONSREGLER Här anges dels vilka beslut som inte får delegeras utan måste beslutas av socialnämnden, dels beslut som endast får delegeras till Individutskottet, dels beslut med s.k. kompletterande beslutanderätt. Delegationsförbud Enligt 10 kap 5 socialtjänstlagen råder förbud att delegera för såväl till särskild avdelning (utskott) som till tjänsteman beslut i följande ärenden: 2 kap 3 FB Överflyttning/mottagande av faderskapsutredning 2 kap 7 FB Beslut att lägga ned faderskapsutredning 2 kap 9 FB Beslut att inte påbörja eller lägga ned påbörjad utredning 4 kap 10 FB Yttrande till domstol i adoptionsärende 6 kap 7 FB Överflyttning av vårdnad till särskilt förordnad vårdnadshavare missbruk eller försummelse hos vårdnadshavaren 6 kap 8 FB Överflyttning av vårdnad till särskilt förordnad vårdnadshavare barn som bor i familjehem 6 kap 9 FB Anmälan av behov av särskilt förordnad vårdnadshavare om vårdnadshavaren dör. 6 kap 10 FB Överflyttning av vårdnad när barnet står under vårdnad av en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare och någon av barnets föräldrar vill få vårdnaden överflyttad till sig 6 kap 10 c FB Ansökan om ändring av vårdnad 6 kap 15 a 1 st FB 6 kap 15 a 2 st FB På talan av en förälder som vill umgås med sitt barn får rätten besluta om umgänge mellan barnet och den föräldern. En sådan talan får också föras av socialnämnden. Väcka talan hos tingsrätten gällande umgänge mellan barn och annan än förälder. (SON ) 7 kap 7 FB Godkänna avtal om underhållsbidrag i form av engångsbelopp 7 kap 7 FB Godkänna avtal om underhållsbidrag i form av engångsbelopp 5 kap 2 SoL Meddela förbud för en person att utan nämndens medgivande ta emot andras underåriga barn för vistelse som inte är tillfällig 5 LBB Framställan om ändring av betalningsmottagare 17 lag om underhållsstöd Framställan om ändring av betalningsmottagare 5 (39)

23 Begränsad delegation Enligt 10 kap 4 socialtjänstlagen får uppdrag att beslut på nämndens vägnar ges åt en särskild avdelning (Individutskottet) som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i följande ärenden. Detta innebär samtidigt att delegation till tjänsteman inte är tillåtet i dessa ärenden 6 kap 6 SoL Medgivande att ta emot underårig för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem, som inte tillhör hans föräldrar eller vårdnadshavare 6 kap 8 SoL Övervägande om vård av underårig i annat hem än det egna fortfarande behövs 6 kap 6 SoL och Medgivande att ta emot ett utländskt barn för framtida adoption 6 kap 12 SoL 6 kap 13 SoL Återkallande av medgivande att ta emot adoptivbarn 6 kap 14 SoL Vägran till att adoptionsförfarande får fortsätta 6 kap 8 SoL Övervägande om vård av underårig i annat hem är det egna fortfarande behövs 9 kap 3 SoL Föra talan i förvaltningsrätten om återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 9 kap 1 SoL 4 LVU Ansökan hos förvaltningsrätten om vård enligt 1, 2 o 3 LVU 6 LVU Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom under 20 år 11 1 st LVU Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden 11 2 st LVU Beslut att den unge får vistas i det egna hemmet 13 2 st LVU Övervägande om vård enligt 2 LVU fortfarande behövs 13 3 st LVU Prövning om vård enligt 3 LVU fortfarande behövs 13 4 ST LVU Övervägande om ansökan om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap 8 FB 14 3 st LVU Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enligt 14 2 st 1 och 2 p fortfarande behövs 21 LVU Beslut att vård med stöd av LVU skall upphöra 22 1 st LVU Beslut om kontaktperson (1 p) eller behandling i öppna former(2 p) 22 3 st LVU Prövning om beslut enligt 1 p eller 2 p skall upphöra att gälla 24 LVU Ansökan om flyttningsförbud 26 1 st LVU Övervägande om beslut om flyttningsförbud fortfarande behövs 26 2 st LVU Beslut om att flyttningsförbud skall upphöra 27 LVU Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 43 1 p LVU Begäran om biträde av polismyndighet för att genomföra läkarundersökning av den unge 11 LVM Ansökan hos förvaltningsrätten om vård enligt LVM 13 LVM Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 6 (39)

24 Kompletterande beslutanderätt Vid sidan av nämndens beslutanderätt i ärenden enligt LVU och LVM ger lagen en direkt angiven rätt för nämndens ordförande eller annan ledamot som nämnden förordnat att fatta beslut i ärenden enligt följande förteckning. Beslutanderätten är endast avsedd att användas då beslut av socialnämnden/ individutskottet inte kan avvaktas. 6 st 1 o 2 LVU Beslut om omedelbart omhändertagande 11 1 o 3 st LVU Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden 11 2 o 3 st LVU Beslut att den unge får vistas i det egna hemmet 14 2 st 1 p LVU Beslut om utövande av umgänge med vårdnadshavare/föräldrar 14 2 st 1 p LVU Beslut om att vistelseort inte ska röjas för vårdnadshavare/ föräldrar 27 2 st LVU Beslut om tillfälligt flyttförbud 43 1p LVU Begäran om biträde av polismyndighet för att genomföra läkarundersökning av den unge 43 2 p LVU Begäran om biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omedelbart omhändertagande 13 LVM Beslut om omedelbart omhändertagande 7 (39)

25 1. ALLMÄNNA ÄRENDEN/GEMENSAMT Ärende Lagrum Lägsta delegat 1.1. Sekretess Beslut om utlämnande av allmän handling eller uppgift Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande av uppgift till enskild. 2 kap 14 TF 6 kap 2,3,4,5,6 OSL 2 kap. 14 TF 6 kap 3, 7,8 OSL 10 kap 14 OSL 12 kap 2 OSL Beslut om sekretesskydd för anmälare 25 kap 7 OSL 26 kap 5 OSL Beslut om tillstånd att få ta del av sekretessbelagda 12 kap 6 SoL handlingar och uppgifter för forskningsändamål och i utbildningssyfte. (överföring av sekretess) Beslut om sekretess för uppgift till skydd för underårig i förhållande till vårdnadshavare Avdelningschef 11 kap 3 OSL 12 kap 3 OSL Beslut om utlämnande av uppgifter om utlännings personliga förhållanden till regeringen, statens invandrarverk eller polismyndighet i ärende uppehållstillstånd, avvisning eller utvisning. 10 kap 15, 28 OSL 17 kap 1 utlänningslagen Anmälan till datainspektionen (DI) om brister i personuppgiftshanteringen enligt personuppgiftslagen PuL Personuppgiftsombud Utlämnande av registerutdrag. 26 PuL Personuppgiftsombud och Flyttas till delegationsordning för allmänna ärenden Anmälningar Beslut om polisanmälan angående brott mot den egna verksamheten (ekonomiskt bistånd, avgifter mm). Beslut om att avstå från att göra polisanmälan. 12 kap 10 SoL 10 kap 2 OSL 8 (39)

26 Ärende Lagrum Lägsta delegat Beslut om polisanmälan vid ingripande mot unga vid misstanke om vissa brott mot underårig 12 kap 10 SoL 10 kap 20, 21, 22, 23 OSL Enheten för familjehem och familjerätt vid vissa grövre brott Stöd- och försörjningsenheten och Beroendeenheten: 1:e socialsekreterare Barn- och familjeenheten: 1:e socialsekr och ordinarie socialsekr i mottagningsteamet Socialjouren: socialsekreterare Övriga enheter: Beslut om att avstå från att göra polisanmälan enligt ovan Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare. 5 kap 3 SoF 3 Lag om god man för ensamkommande barn Assistent Socialbidragshandläggare Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden beträffande förvaltningen av underårigs egendom. 5 kap 3 SoF Assistent Socialbidragshandläggare 5 kap 3 SoF Anmälan till IVO om missförhållanden i enskild verksamhet (respektive tillsynsregion). En rekommendation Avdelningschef Anmäls till SON 9 (39)

27 Ärende Lagrum Lägsta delegat 1.3. Målsägarbiträde, offentligt biträde och ombud Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig. 5 kap 2 SoF Socialsekreterare Ansökan avseende behov av offentligt biträde. 3 Lag om offentligt biträde Socialsekreterare Avvisande av ombud. 9 FL 1.4. Lex Sarah anmälan om missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt 7 kap 6 och 14 kap 2 7 socialtjänstlagen (SoL) Ta emot rapport om missförhållanden eller risk för missförhållanden enlig SoL 14 kap 3 punkt 3 SoL Dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja utan dröjsmål ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande Anmälan och utredning till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande enlig lex Sarah 14 kap 6 SoL 14 kap 7 SoL Kvalitetschef 1.5. Överklaganden mm Prövning om ett överklagande inkommit i rätt tid delegationsbeslut 24 FL Resp delegat nämndbeslut Omprövning av beslut delegationsbeslut 27 FL Resp 1:e socialsekreterare Resp delegat nämndbeslut Obs! Särskilda regler gäller för yttranden i överklagade LVM- och LVU-ärenden. Se respektive samt respektive (i brådskande fall ordförande eller särskilt förordnad ledamot) (LVM och LVU se 3.3 och 4.3) 10 (39)