Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftkvaliteten 2015

Transkript

1 Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftkvaliteten 2015

2 Bakgrund Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) 6 ska varje kommun eller samverkansområde som utför luftkvalitetsmätningar eller modellberäkningar upprätta ett kvalitetssäkringsprogram. Det ska finnas för att säkerställa att kvaliteten på luftkvalitetsmätningarna och efterföljande datahantering är av god kvalitet, så att vi uppfyller de kvalitetsnivå som föreskrifterna kräver. Programmet syftar till att översiktligt förklara hur Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen genom Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad jobbar med kvalitetssäkring (QA) och kvalitetskontroll (QC) för mätning och beräkning av luftkvaliteten. Det har upprättats med hjälp av Naturvårdsverkets handbok Luftguiden (2014:1) och Referenslaboratoriet för tätortsluftsmätningars webbplats. 1

3 Strategi för hur kontrollen av MKN ska genomföras Organisation Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen består av de 13 kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund. Även kommunala bolag som Göteborg Energi och Mölndals Energi, liksom privata företag ingår. (För mer detaljer om organisationen, se Program för samordnad kontroll.) Luftvårdsprogrammet äger mätstationerna i Gårda och Mölndal. Miljöövervakningsenheten på miljöförvaltningen har till uppdrag att sköta instrumenthantering och insamling från dessa stationer. Resterande del av mätstationerna och mätvagnarna ägs av Göteborgs Stad. Inledande bedömning av luftkvaliteten I Göteborg utförs kontinuerliga mätningar på tre mätplatser och i Mölndal på en plats. I stort sett varje år utförs även indikativa mätningar i en av de andra medlemskommunerna. År 2015 är det Alingsås som står på tur. Då kommer mätningar utföras med en mobil mätvagn under minst 14 veckor. Mätningarna kompletteras även med haltberäkningar av kvävedioxid genom en årlig spridningsberäkning i Göteborg. Var 3:e år utförs även spridningsberäkningar av kvävedioxidhalten för tolv av centralorterna i Göteborgsregionen. Under 2015 kommer vi att göra en prognos för hur föroreningssituationen kommer se ut framöver. Var 3:e år har även beräkningar av partikelhalter vid ett 50-tal gatu- och vägavsnitt i de 13 kommunerna utförts. Under 2015 kommer en annan typ av partikelberäkning att göras. Planeringsarbetet pågår fortfarande. Utvärderingskrav och utvärderingsstrategi enligt MKN Utvärderingskrav Beroende på hur höga halterna är i en kommun eller samverkansområde finns olika hårda utvärderingskrav. De sammanfattas i tabellen nedan. 2

4 Tabell 1. Utvärderingskrav med lämplig utvärderingsmetod. Intervall Utvärderingskrav Lämplig metod för utvärdering Halter över miljökvalitetsnormen (MKN) Halter över övre utvärderingströskeln Halter mellan nedre utvärderingströskeln och övre utvärderingströskeln Halter under den nedre utvärderingströskeln Kontinuerliga mätningar i samverkansområde. Minst en station måste finnas i varje överskridande kommun (undantag: om överskridandena beror på samma källa). Kontinuerliga mätningar. Om mätningar kompletteras med beräkningar eller indikativa mätningar kan antalet stationer minskas med upp till 50 %. Kontinuerliga mätningar. Enbart beräkning eller skattning eller en kombination av metoderna. Referensmetod eller likvärdig metod under ett helt kalenderår på platsen för överskridande. Mätningar och eventuellt beräkningar, huvudsakligen där halterna är högst och där människor vistas. Mätningar skall utföras med referensmetod eller likvärdig metod under ett helt kalenderår Mätningar och eventuellt beräkningar, huvudsakligen där halterna bedöms vara som högst och där människor vistas. Mätningar skall utföras med referensmetod eller likvärdig metod under ett helt kalenderår. Jämförelse med andra närliggande orter, nomogram, enklare beräkningar eller indikativa/enkla mätningar. Eftersom Göteborgs Stad överskrider den nedre utvärderingströskeln för kvävedioxid och PM 10 utförs kontinuerliga mätningar över hela kalenderåret, enligt 12 NFS 2013:11. Utvärderingsstrategi När vi utför indikativa mätningar i en av medlemskommunerna inriktar vi oss på att mäta på de mest belastade platserna i kommunen, samtidigt som det ska vara en plats där människor vistas. Andra faktorer att ta hänsyn till är bakgrundshalter, lokala utsläpp, ventilation och utspädning av utsläppen, så som byggnader och topografi. Meteorologin på platsen är även en viktig aspekt. Syftet är med mätningarna är att kontrollera om miljökvalitetsnormerna eller utvärderingströsklarna överskrids. 3

5 Kvalitetsmanual Rutiner för tillsyn av mätplatsen En huvudansvarig handläggare finns utpekad till varje mätstation. Denne ansvarar för att kalibrering, filterbyten, städning med mera utförs på stationen kontinuerligt under året. Det finns även en delansvarig för samtliga stationer som avlastar den huvudansvariga. Samtliga stationer besöks minst varannan vecka. Sista veckan varje månad besöks dessutom samtliga stationer av en ansvarig handläggare. Då kontrolleras att: alla instrument fungerar som de ska och att inga felmeddelanden visas mätstationen är bra skick och att ingen åverkan har utförts all information i stationsloggarna är inlagda i den digitala dagboken på kontoret filterbelastning på TEOM:en inte överstiger 80 % klimatanläggningen fungerar som den ska och att det är cirka 20 grader på mätstationen insamlingskärlet för regnvattnet på Femman lämnas in till analys och ett nytt insamlingskärl sätts upp Stationerna besöks vanligtvis mer frekvent, men rutinen syftar till att fånga in sådant som eventuellt har förbisetts. Nedan följer en sammanställning av rutiner för respektive instrument. TEOM 1400ab PM 10 och PM 2,5 Filterbelastning Kontroll Intervall Kontrolleras minst 2 gånger/mån. Bytes innan belastningen blir max 80 %. Rengöring av partikelhuvud Gatunivå: 4 gånger/år. Takstation: 2 gånger/år Inline-filter inklusive läckagetest Service 2 gånger/år 1 gång/år Den årliga servicen utförs av leverentören på plats. Flödesvägar, transducer, temperaturgivare och partikelhuvud rengörs. De analoga utgångarna kalibreras, flöden kalibreras och batteriet kontrolleras. Pumpen kontrolleras och renoveras vid behov. 4

6 TEOM 1405DF Kontroll Filterbelastning Byte av filter vid kylarna Rengöring av partikelhuvud Inline-filter inklusive läckagetest Service Intervall Kontrolleras minst 2 gånger/mån. Bytes innan belastningen blir max 80 %. 1 gång/månad Takstation: 2 gånger/år 2 gånger/år 1 gång/år EcoPhysics CLD 700AL Kontroll Noll- och spancheck Intervall Utförs 2 gånger/månad Manuell kalibrering Utförs minst var 3:e månad eller vid > 5 % avvikelse Byte sample-filter Byte inlet-filter Byte externt dry air-filter inklusive internt main- och prefilter Tryck mätpunkter Flöde Konvertereffektivitet Byte av slangar Service Byts 1 gång/månad Byts 1 gång/månad 2 gånger/år Kontrolleras 2 gånger/ månad Kontrolleras 2 gånger/ månad Kontrolleras 2 gånger/ månad 1 gång per år 1 gång per år Thermo Scientific 42i Kontroll Noll- och spancheck Intervall Utförs 2 gånger/månad Manuell kalibrering Utförs minst var 3:e månad eller vid > 5 % avvikelse Byte sample-filter Flöde Konvertereffektivitet Byte av slangar Service Byts 1 gång/månad Kontrolleras 2 gånger/ månad Kontrolleras 2 gånger/ månad 1 gång per år 1 gång per år 5

7 Teledyne T200 Kontroll Noll- och spancheck Intervall Utförs 2 gånger/månad Manuell kalibrering Utförs minst var 3:e månad eller vid > 5 % avvikelse Byte sample-filter Flöde Konvertereffektivitet Byte av slangar Service Byts 1 gång/månad Kontrolleras 2 gånger/ månad Kontrolleras 2 gånger/ månad 1 gång per år 1 gång per år Rutin för kalibrering av mätinstrument Noll- och spancheck samt kalibrering av instrumenten sker av huvud- eller delansvarig för mätstationen. Kontrollerna ska, så långt det är möjligt, ske den första måndagen i varje månad. För de instrument som ska kontrolleras minst två gånger i månaden sker kontrollen även den tredje måndagen i månaden. På Femman använder vi en gasblandare (ECOTECH environmental monitoring GasCal 1100) för att blanda önskade koncentrationer. Gasen som kopplas in är en ackrediterad, internationellt spårbar gas med god analystolerans (Air Liquides DIAMOND mixture). Tabell 2. Analystoleransen för respektive komponent i gasblandningen. Komponent Analystolerans Svaveldioxid 2,0 % Kväveoxid 2,0 % Kolmonoxid 1,0 % Ozon blandas till med hjälp av omgivningsluften och ett antal skrubbrar. NOx-instrumenten NOx-instrumentet på Femman (Teledyne T200) kalibreras alltså med hjälp av en internationellt spårbar gas. Samtliga gaser till de övriga mätstationerna vi köper in är av icke spårbar typ (Air Liquides CRYSTAL mixture) med en analystolerans på 5 %. Vid inköp av en ny NOx-flaska testas denna alltid i Teledyne-instrumentet på Femman innan de transporteras till respektive mätstation. Den koncentration som uppmätts i Teledyne används därefter som referenskoncentration när de andra instrumenten spancheckas och kalibreras. På så sätt kan vi alltid få en 6

8 spårbarhet genom hela kedjan. Koncentrationen i flaskorna kontrolleras därefter på Femman var 6:e månad. Samtliga NOx-intrument span- och nollcheckas två gånger i månaden och kalibreras när den uppmätta koncentrationen skiljer mer än 5 procent av referenskoncentrationen eller minst var tredje månad. Sample- och inletfilter byts minst en gång i månaden. Ozon-intrument, monitor labs 630 Instrumentet noll- och spancheckas var tredje månad. Spankoncentrationen som används är 40 ppb. Instrumentet kalibreras ej av miljöförvaltningens personal utan görs endast en gång per år av leverantören. Då utförs en flerpunktskalibrering. CO-instrument, UNOR 610 Instrumentet noll- och spancheckas en gång i månaden. Spankoncentrationen som används är 5 ppb. Filter byts vid varje kontroll. SO 2 -instrument, Ecotech modell EC 9850B Instrumentet noll- och spancheckas en gång i månaden. Spankoncentrationen som används är 80 ppb. Filter byts vid varje kontroll. Kontroll och lagring av mätdata Varje station har en logger som kan lagra stora mängder data. På vissa mätplatser lagras data även i själva mätinstrumenten. All DOAS-data lagras i analysatorn och TEOM-data lagras i instrumentets eget minne. Detsamma gäller för kemiluminiscensinstrumentet på Femman och Thermo 42iinstrumenten på Haga, Gårda och mobil 3. Våra övriga instrument saknar internminne och data skulle därför gå förlorad om loggern skulle gå sönder. Från stationerna skickas mätdata till vår server med cirka fem minuters mellanrum. Kontroll av mätdata görs flera gånger om dagen av den ansvariga handläggaren från kontoret. 7

9 Utbildningskrav Alla som medverkar i mätprogrammet Inom miljöövervakningsenheten har samtliga som arbetar med luftövervakning någon form av naturvetenskaplig universitetsutbildning inom luftområdet. Samtliga medarbetare har även kompetensen att utföra vardagliga skötselåtgärder, såsom filterbyte och liknande. Uppdrag och samarbete med universitet bidrar till att vi höjer vår kompetensnivå. Utbildningsprogram Nyanställda medarbetare inom luftgruppen går först bredvid för att lära sig allt om respektive mätstation. Efter ett år får medarbetare förtroendet att vara ansvarig för Agent Luft. Uppdraget innebär att medarbetaren har det övergripande ansvaret föra att instrument och insamlingssystemet fungerar korrekt. Ansvaret cirkulerar inom luftgruppen veckovis. Vid leverans av nya instrument ges utbildning av leverantören. Kontroll vid inköp av mättjänster Miljöförvaltningen brukar inte köpa in mättjänster utan mätningar görs i egen regi. Det som köps in ibland är diffusionsprovtagare som används för indikativa mätningar eller för att kontrollera funktionen av mätinstrument. Miljöförvaltningen använder då IVL Svenska Miljöinstitutets diffusionsprovtagare. 8

10 Procedur för kontroll Objektiv skattning Vi använder inte objektiv skattning som arbetsmetod. Indikativa eller kontinuerliga mätningar Vid samtliga fasta mätstationer sker kontinuerliga mätningar. Under vissa av mätningarna som utförs med mobila mätvagnar kan indikativa mätningar ske, då vi endast mäter under några månader. De mätningar som sker i de övriga medlemskommunerna sker alltid med indikativa mätningar, eftersom mätningen oftast endast pågår i tre månader. Antal provtagningsplatser I Göteborg mäts luftkvaliteten på tre fasta mätplatser och i Mölndal på en fast plats. I Göteborg pågår även två till tre mätningar med hjälp av mobila mätvagnar varje år. Tabell 3. Antal provtagningsplatser för respektive parameter. Parameter Antal permanenta mätstationer Antal mobila mätstationer NO PM PM 2,5 2 1 CO 1 0 SO Ozon 2 0 Val av mätplats Samtliga permanenta mätplatser i Göteborg och Mölndal är placerade i ett centralt läge: Femman på Nordstans tak mitt i centrala Göteborg nära Centralstationen, Gårda representerar en hårt belastad plats med sitt läge nära Kungsbackaleden och Haga representerar en stadsgata. I Mölndal är mätplatsen placerad vid torget i centrala staden. En av mätsträckorna här går utmed Göteborgsvägen, i gatunivå, och den andra tvärs över Kungsbackaleden, i taknivå. 9

11 Figur 1. Placering av permanenta stationer för luftkvalitet och meteorlogi i Göteborg. Göteborgs Stad Station 1 Femman 2 Haga 3 Gårda 4 Mölndal 5 Lejonet 6 Järnbrott 7 Risholmen De mobila mätvagnarna flyttas runt från år till år. Oftast mäter vi på en plats under ett helt kalenderår med två av vagnarna. Den tredje vagnen används ofta för uppdrag och projekt med lite kortare mätning. Resultaten används både inför planering av ett område och som en referens till spridningsberäkningarna. Vid val av ny mätplats används kraven i NFS 2013:11, 22. Val av provtagningsutrustning Mätmetoden ska vara rekommenderad av Referenslaboratoriet Den provtagningsutrustning som används för att mäta de luftföroreningar som vi riskerar att överskrida (NO 2 och PM 10 ) mäter från och med år 2015 enligt referensmetod eller instrument som ger likvärdigt resultat enligt 10

12 referenslaboratoriet. De instrument som används för att mäta kolmonoxid, ozon och svaveldioxid är inte godkända enligt referenslaboratoriet. God dokumentation av instrumentets handhavande och prestanda Vid köp av instrument följer certifikat med. Fel och problem med mätinstrumenten dokumenteras i respektive stationslogg. Utbildning genom instrumentleverantören Vid inköp av nya instrument ingår alltid utbildning i upphandlingen. Äga eller hyra instrument eller köpa mättjänster Luftvårdsprogrammet och Göteborgs Stad äger alla instrument och Göteborgs Stad ombesörjer insamlingen av mätdata. Serviceavtal Göteborgs Stad eftersträvar att ha aktuella serviceavtal med samtliga instrumentleverentörer för årlig service av respektive instrument. Placering av provtagningsutrustning Placering av provtagningsutrustningen görs enligt NFS 2013:11, bilaga 4. Vid samtliga stationer i gatunivå är luftintaget placerat på cirka 3 meters höjd. Eftersom luftintaget på Femman sker på 28 meters höjd, representerar stationen urban bakgrund. Även sträcka 1 i Mölndal sitter på 20 meters höjd och representerar urban bakgrund. Sträcka 2 i Mölndal går längs lokalgatan Göteborgsvägen i gaturum på 3-4 metes höjd. Se bild nedan. Figur 2. DOAS-sträckorna i Mölndals centrum. Från och med 2015 kommer Mölndal vara den enda mätplatsen där DOAS används som mätteknik. 11

13 Tabell 4. Luftintag och längd på DOAS-sträcka på respektive permanent station. Mätstation Placering Höjd över marken DOAS-sträcka Femman Taket på Nordstan Takstation, 28 m - Haga Sprängkullsgatan Marknivå, 4 m - Gårda Tritongatan Marknivå, 4 m - Mölndal Folkets hus Marknivå, 3-4 m Takstation, 20 m Sträcka 1=280 m Sträcka 2=140 m Val av beräkningsmodell och beräkningar Miljöförvaltningen har tidigare utför beräkningar av kvävedioxid över hela kommunens yta varje år med beräkningsprogrammet Enviman. Indata till beräkningen är miljöförvaltningens emissionsdatabas där uppgifter på alla större punktutsläpp finns, sjöfartens utsläpp inom staden, liksom aktuella trafiksiffror på de flesta vägar. Emissionsfaktorerna uppdateras årligen med hjälp av emissionsmodellen HBEFA. Enviman använder en gaussisk spridningsmodell. Uppmätta halter från mätstationerna används för att validera beräkningsresultaten och nå den bästa överensstämmelsen med de verkliga förhållandena. I vissa projekt görs beräkningar i SMHI:s olika SIMAIR-moduler. 12

14 Instrumentering och skötsel Se tabellen nedan för en sammanställning av vilka instrument som används på respektive station samt vilka parametrar som kommer mätas på stationerna under Station NOx PM10/PM2,5 CO SO2 Ozon Bensen Femman Teledyne APQ T200 TEOM 1405 DF UNOR 610 Eco Tech EC 9850B EcoTech EC9810B - Mobil 1 Mobil 2 Mobil 3 Haga Gårda Eco Physics CLD 700 AL Eco Physics CLD 700 AL Thermo 42i Thermo 42i Thermo 42i TEOM 1400 ab TEOM 1400 ab TEOM 1400 ab TEOM 1400 ab TEOM 1400 ab Mölndal DOAS - - DOAS DOAS - Krav på mätutrustning, installation, testcertifikat Miljöförvaltningen köper endast mätinstrument som överrensstämmer med referensmetoden. Dessa instrument har ett mätområde som ger god noggrannhet av mätdata vid relativt låga koncentrationer. Vid inköp installeras mätinstrumenten av leverantören som lämnar manualer och ger instruktioner om instrumentens skötsel. Testcertifikat medföljer vid inköp av instrument. Rutiner för underhåll och kalibrering För kemiluminescens har Göteborgs Stad ett serviceavtal med Alfakomp, Hugo Tillqvist och Instrumatic, vilket innebär att det utförs service på instrumentet inklusive pumpen en gång per år. Instrumenten skickas då till leverentören där det servas. Servicetid är cirka två veckor. För partikelinstrumenten har Göteborgs Stad ett serviceavtal med Hugo Tillqvist som årligen ser över alla partikelinstrument. Detsamma gäller TEOM 1405DFpå Femman. Svaveldioxid- och ozoninstrumenten på Femman servas av Hugo Tillqvist en gång per år. 13

15 Kolmonoxidinstrumentet servas vid behov av Sick. Kalibrering, underhåll och kontroll av instrument sker regelbundet. För NO X -instrumenten, som mäter enligt referensmetoden, följs anvisningarna i standarden för mätning av NO och NO 2 med kemiluminescens (EN 14211:2012) samt tillverkarens manualer. Noll- och spancheck av instrumenten utförs manuellt varannan vecka och kalibrering utförs om uppmätta halter är 5 procent från referensgasens koncentration. Kalibrering utförs dock minst var tredje månad. Rutin för kontroll av mätdata och utrustning Ansvaret för att kontrollera mätdata och att utrustningen fungerar korrekt roterar veckovis inom luftgruppen på miljöförvaltningen. Mätdata samlas in automatisk via modem eller internet. Data lagras därefter i Enviman och publiceras löpande på stadens webbplats 14

16 Rekommenderade mätmetoder Referensmetod, likvärdig metod, annan standardiserad metod Mätning av gaser I slutet av 2013 godkändes DOAS AR500 med emitter/receiver enheterna ER110, ER120 eller ER150 som likvärdig med referensmetoden för mätning av kvävedioxid, svaveldioxid och ozon. I dagsläget används en ER110 i Mölndal. Svaveldioxid- och ozoninstrumenten på Femman håller referensmetodik, men instrumenten i sig är inte godkända enligt referenslaboratoriet. Mätning av partiklar Miljöförvaltningen har, tillsammans med Luftvårdsprogrammet, sex stycken Thermo TEOM 1400AB som i dagsläget klassas som likvärdigt instrument. Från och med 2014 används en TEOM 1405 DF på huvudstationen Femman. Med hjälp av dess mätdata justeras uppmätta halter av PM 10 vid de andra mätstationerna med VCM for PM 10 (Volatile Correction Method) enligt rekommendation av referenslaboratoriet. 15

17 Kvalitetsmål Datafångst Datafångst är förhållandet mellan den tid då instrumentet har gett tillförlitliga data och den totala tiden för vilken mätning ska ske. Miljöförvaltningen eftersträvar självklart så god datafångst som möjligt. Fångsten för kvävedioxid och PM 10 för 2014 presenteras i tabellen nedan. Tabell 5. Datafångst under 2014 Station Datafångst NO2 Datafångst, PM10 Femman 97 % 87 % Gårda 97 % 96 % Haga 76 % 95 % Mölndal, stäcka 1 94 % - Mölndal, sträcka 2 94 % - Mobil 1 95 % 93 % Mobil 2 93 % 94 % Mobil 3, sträcka 1 93 % 96 % Mobil 3, sträcka 2 96 % - Lägsta godtagbara datafångst för samtliga parametrar är 90 procent. Mätningarna på samtliga stationer för kvävedioxid klarade målen med undantag av Haga. Den låga datatäckningen där berodde på ett fasadarbete längs DOASsträckan som pågick i 11 veckor under våren Den låga datatäckningen för PM 10 på Femman berodde på att det tidigare TEOM-instrumentet (1400a) slutade fungera och att det blev ett glapp innan det nya TEOM 1405DF levererades och fungerade som det skulle. Tidstäckning Vid de stationära mätstationerna mäts samtliga parametrar kontinuerlig och tidstäckningen blir därmed 100 procent. Undantaget är mätningarna med DOAS där mätningarna. I Mölndal, sträcka 1 mäts respektive parameter cirka sex minuter per timme. Tidstäckningen för respektive parameter blir därför 10 procent. Mobil 1 och 3 stod på samma mätplats från slutet av januari till årsskiftet. Tidstäckningen blir därför cirka 92 procent. I mobil 1 mäts både PM 10 och 16

18 PM 2,5 med samma instrument. Mätningen pågår 15 minuter per parameter. Tidstäckningen för respektive parameter minskar därför med hälften. Mobil 2 var placerad på tre olika mätplatser under året, tidstäckningen blir därmed något lägre än för de två andra. Mätosäkerhet Mätosäkerheten för instrumenten har beräknats med hjälp av Referenslaboratoriets Exceldokument mätosäkerhet baserat på typtestning som är baserad på SS-EN ISO Luftkvalitet Utvärdering av en mätprocedurs lämplighet genom att jämföra med en krävd mätosäkerhet. Resultaten presenteras i tabellen nedan. Tabell 6. Osäkerheter för respektive instrument Mätstation Instrument Osäkerhet på provtagningsplatsen för timmedelvärdet Femman Teledyne T200 31,5 % 8,5 % Mobil 2 Eco Physics 6 8,6 % 9,3 % Mobil 1 Eco Physics 7-9,4 % Osäkerhet på provtagningsplatsen för årsmedelvärdet Enligt NFS 2013:11 Bilaga 1 Kvalitetsmål för data, ska kvalitetsmålet för den utökade mätosäkerheten för de presenterade mätvärdena vara 15 % för kvävedioxid. Samtliga NO X -instrument klarade alltså inte kvalitetsmålet för data under Osäkerheten för Teledyne för timmedelvärde blev större än 15 %, vilket berodde på att medelvärdet för långtidsdriften för spangasen i början av driftperioderna var större än medelvärdet för den uppmätta spangasen i slutet av driftperioderna. Osäkerheten för Eco Physics 7 blev ogiltig på timmedelvärdet på grund av stort värde på långtidsdriften för span, vilket berodde på negativa värden av spangasen i slutet av driftperioden. Eftersom miljöförvaltningens svaveldioxid-, ozon- och kolmonoxidinstument inte mäter enligt referensmetod, har inga osäkerhetsberäkningar gjorts för dessa instrument. Mätosäkerheten för DOAS-instrumenten har beräknats med OPSIS egna beräkningar av mätosäkerheten hos ett OPSIS-mätsystem för utomhusluft. 17

19 Tabell 7. Osäkerheter för respektive DOAS-instrument och parameter. Mätstation Parameter Utvidgad mätosäkerhet (% av mätområdet) Kvalitetsmål Gårda NO2 3,2 15 % Gårda O3 4,7 - Gårda SO2 3,8 15 % Haga NO2 3,2 15 % Haga Bensen 41,8 25 % Mölndal 1 NO2 3,1 15 % Mölndal 1 O3 4,6 - Mölndal 1 SO2 3,8 15 % Mölndal 2 NO2 3,3 15 % Mölndal 2 O3 4,9 - Mölndal 2 SO2 3,8 15 % Mobil 3 (mätsträcka 1: 120 m) Mobil 3 (mätsträcka 1: 120 m) Mobil 3 (mätsträcka 1: 120 m) Mobil 3 (mätsträcka 2: 320 m) Mobil 3 (mätsträcka 2: 320 m) Mobil 3 (mätsträcka 2: 320 m) NO2 3,3 15 % SO2 3,8 15 % Bensen 48,2 25 % NO2 3,1 15 % SO2 3,8 15 % Bensen 20,0 25 % Som kan utläsas av tabellen klarar mätningarna alla kvalitetsmål, med undantag av bensen på stationerna Haga och mätsträcka 1 på mobil 3. 18

20 Rutiner för hantering av mätdata För att behålla kontinuiteten i datagranskning utförs datagranskning en gång per månad av samma person. Detta sker i samband med månadsrapporten om luftkvaliteten i Göteborgsområdet som sedan publiceras på Göteborgs stads hemsida ( För validering av mätdata från DOAS-instrumenten använder vi ett program utvecklat av Opsis som heter EnviQaQc. Det är ett verktyg för granskning och validering av DOAS-data utifrån förhållanden mellan koncentration, ljus och standardavvikelse. Data som inte uppfyller kriterier satta för ljusintensitet och standardavvikelse förkastas och medelvärden per timme byggs på de datavärden som är kvar. Behandlingen av mätdata på detta sätt byggs delvis på bedömning hos datagranskaren. Det är därför av stor vikt att personen som utför datavalideringen kan programmet och gör datagranskningen tillräckligt ofta så att kompetensen upprätthålls. Miljöförvaltningen har en person som arbetar månadsvis med granskningen av DOAS-data. Innan eventuell korrigering av mätdata granskas data i ett Excel-dokument som är uppbyggd för månadsrapporterna där en ny fil skapas varje månad. I denna fil finns sammanfattningsdata i varje kolumn för varje timme, station och parameter om antal mätvärden, medel, min, max, och de percentiler vi använder oss av. Dessa kontrolleras för att se om det finns några orimligt höga värden eller om det finns höga negativa värden som ligger under detektionsgräns. Förekommer sådana värden kontrolleras även data för timvärden i ett diagramblad. När rimligheten av kurvorna/värden bedöms, beaktas placeringen av stationen. Exempelvis är en kvävedioxidhalt på 200 µg/m 3 på Gårda är inte orimlig under vissa årstider, men är med sannolikhet orimlig vid en bakgrundsstation. Kurvorna för varje parameter med hänsyn till stationens placering bör stämma ungefär med vad man väntar sig. Negativa värden som ligger nära noll lämnas kvar på grund av osäkerheter vid instrumentens detektionsgräns. Större avvikelser lämnas kvar i rådatabasen, men rensas bort i den validerade Excel-filen. Uppenbara fel som uppkommer vid t.ex. kalibrering eller vid byte av TEOMfilter rensas bort från rådatabasen. För övrigt lämnas rådatabasen orörd. För DOAS-data skapas en validerad databas efter validering med EnviQaQc. När det gäller korrigering efter kalibrering ska en linjär korrigering göras för föregående månad i det ovan nämnda Exceldokumentet om avvikelsen mellan NO- och NOx-värden är mer än 5 % av de värden som vi använder som referensgas. Skriftliga instruktioner om hur denna korrigering går till finns beskrivet i miljöförvaltningens rutiner. 19

21 Rutiner för rapportering Årlig rapportering Mätdata från föregående år rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd senast den 31 mars varje år. Informationen innehåller även metadata så som koordinater för provtagningsplatser, förhållanden på provtagningsplatsen och mätteknik på respektive mätstation. Om förändringar i rapporterad data upptäcks efter 31 mars, återrapporteras den till datavärden. Underrättelse vid överskridande Om det finns risk för att en miljökvalitetsnorm kommer att överskridas eller om en norm överskrids informerar ska Naturvårdsverket informeras. Göteborg har de senaste åren överskridit normen för kvävedioxid vid både Gårda och Haga. Det befintliga åtgärdsprogrammet har dock inte uppdaterats eftersom Göteborgs Stad har upprättat ett miljöprogram med ett flertal åtgärder som avser att förbättra luftkvaliteten i staden. Dessutom har trängselskatt införts, vilket inneburit att trafiken i innerstaden har minskat, vilket därmed även reducerat emissionerna. Det återstår att se om dessa åtgärder är tillräckliga för att Göteborgs Stad ska klara miljökvalitetsnormerna de kommande åren. 20

22