SVENSK STANDARD SS :2010

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS :2010 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: Träkonstruktioner Konstruktionsvirke Nordiskt T- och LT-virke Visuella sorteringsklasser enligt INSTA 142 Nordic visual strength grading rules for timber (INSTA 142)

2 Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på eller ta kontakt med oss på tel Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit or contact us on phone +46 (0)

3 Denna standard ersätter SS , utgåva 1. This standard supersedes the Swedish Standard SS , edition 1. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Standarden är framtagen av kommittén för Bärande träkonstruktioner, SIS/TK 182/AG 4. Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på - där hittar du mer information.

4 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Symboler Mätregler Årsringsbredd Formfel, deformation, rakhetsavvikelser Minispricka Ringspricka Snedfibrighet Kvistar Krav Allmänt Sortering Benämning av T-virke och LT-virke Märkning Bilaga A (informativ) Träslag som ingår i standarden och hållfasthetsklasser Litteraturförteckning Termerna i svensk alfabetisk ordning Sida 2

5 Förord Den Nordiska standarden INSTA 142:2009, är en revidering av INSTA 142 (utgåva 1). Inget motsvarande arbete gällande virkessortering pågår eller planeras inom Europa (CEN), varför ingen notifiering till CEN behöver göras. Den här standarden uppfyller de generella kraven gällande visuell sortering i EN Den engelskspråkiga versionen av INSTA 142:2009 publicerades i samarbete mellan de nordiska standardiseringsorganen. Utgående från den engelskspråkiga versionen av INSTA 142 kan de nationella nordiska standardiseringsorganen i Danmark (DS), Finland (SFS), Island (IST), Norge (SN) och Sverige (SIS) publicera en egen språkversion på respektive danska, finska, isländska, norska och svenska. Detta dokument innehåller den svenska språkversionen av INSTA 142:2009, med den svenska beteckningen SS :2010 och ersätter SS , utgåva 1. 3

6 Orientering Denna standard definierar visuella sorteringsklasser för konstruktionsvirke av barrträ från växtområdet Norra och Nordöstra Europa, det vill säga "NNE Europe" enligt EN De träslag som standarden omfattar framgår av Bilaga A.1. Sorteringsklasserna benämns efter minskande hållfasthet T3, T2, T1 och T0. Hållfasthetsklasserna för T- virke för de olika träslagen framgår av bilaga A.2.1. Sorteringsklasserna för virke till limträ benämns efter minskande hållfasthet LT40, LT30, LT20, och LT10. Hållfasthet, styvhet och densitet hos lamell till limträ i hållfasthetsklasserna LT20 och LT30 framgår av bilaga A.2.2. Andra träslag och/eller växtförhållanden kan ha andra proportioner mellan sorteringsklass och hållfasthetsklass. 4

7 1 Omfattning Denna standard identifierar olika särdrag och ställer krav gällande visuell hållfasthetssortering av sågat virke för bärande konstruktioner. Utgående från kraven tilldelas virket en bestämd sorteringsklass. Ett virkesstycke med påtagligt inslag av hungerved ska inte sorteras enligt denna standard. Standarden gäller för de träslag som anges i bilaga A.1 med växtområde enligt denna bilaga. Utgående från virkets mått och avsedd användning ges tre olika uppsättningar av krav för: virke tjocklek t 45 mm eller bredd b > 75 mm (avsnitt 6.2.2). virke med tjocklek 25 mm t 45 mm och bredd 50 mm b 75 mm. Kraven gäller klasserna T2 och T1 (avsnitt 6.2.3). virke med tjocklek t 50 mm för tillverkning av limträ (avsnitt 6.2.4). 2 Normativa hänvisningar De följande dokument som hänvisas till är nödvändiga när denna standard ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). CEN/TS EN 338 EN 1310 EN 1912 EN EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN Criteria for the assessment of conformity of a lot of sawn timber Structural timber Strength classes Round and sawn timber Method of measurement of features Structural timber Strength classes Assignment of visual grades and species Timber structures Strength graded structural timber with rectangular cross section Part 1: General requirements Sawn timber Assessment of drying quality Trävaror Terminologi Del 3: Generella termer för sågat virke Trävaror Terminologi Del 4: Fuktkvot Trävaror Terminologi Del 7: Träets biologiska uppbyggnad Trävaror Terminologi Del 8: Särdrag hos rundvirke Trävaror Terminologi Del 9: Särdrag hos sågat virke Trävaror Terminologi Del 10: Missfärgning och svampangrepp Trävaror Terminologi Del 12: Ytterligare termer och index 5

8 3 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller följande termer och definitioner 1. ANM. 1 De flesta av termerna och definitionerna är samma som i EN-standard. Motsvarande EN-standard och avsnitt anges inom hakparenteser [ ]. ANM. 2 Längst bak i denna standard finns de svenska termerna i alfabetisk ordning. 3.1 hörn linje där en flatsida och en kantsida möts [SS-EN 844-3, 3.19]. 3.2 hörnkvist kvist som är synlig över hörnet mellan flatsida och kantsida [SS-EN 844-9, 9.1.3] hörnkvist, märg till märgsida kvist synlig på ett hörn vid virkets märgsida, se figur hörnkvist, märg till splintsida kvist synlig på ett hörn vid virkets splintsida, se figur bark trädstammens och grenarnas skyddande yttre skikt [SS-EN 844-7, 7.4]. 3.4 barkdrag bark som är helt eller delvis övervuxen av ved [SS-EN ]. 3.5 blånad missfärgning, varierande från ljusblått till svart, orsakad av svamp [SS-EN , 10.9]. ANM. Kan normalt uppstå i splintved hos vissa träslag. 3.6 flatböj böj i virkesstyckets längdriktning vinkelrätt mot flatsidan, se figur 2, [SS-EN 844-3, ]. 3.7 barkbrunt gråbrun missfärgning orsakad av färgämnen i bark. 3.8 kallus vävnad som huvudsakligen består av parenkymiska celler. Kallus bildas från tillväxtlagret kambium och andra levande delar och övervallar sår på stammar och rötter. 1 Nationell fotnot: Numreringen av termerna och definitionerna utgår från den engelskspråkiga versionen. Termerna i EN 844-serien och deras definition finns i SIS-TR 10:

9 3.9 minispricka kort, smal, grund spricka [SS-EN 844-9, ]. ANM. 1 Orsakad av torkning. ANM. 2 (särskilt för denna standard): Följer fiberriktningen. Kan vara genomgående tryckbrott deformering vinkelrätt mot fiberriktningen (ev. som brott) orsakad av direkt ändtryck eller av böjning [SS-EN , 12.37]. ANM. Ofta orsakad av att stark vind utsatt det växande trädet för alltför kraftig böjning tryckved reaktionsved som uppträder vanligen på grenars undersidor eller på krokiga stammar hos barrträd [SS-EN 844-7, ] kupighet böj i virkesstyckets tvärriktning tvärsöver flatsidan [SS-EN 844-3, ]. ANM. I denna standard finns inget krav gällande kupighet vresved fibrer som växer i täta, oregelbundna kurvor [SS-EN 844-8, 8.10] faströta tidigt stadium av röta med missfärgade streck eller fläckar som inte nämnvärt påverkat virkets yta eller hållfasthet [SS-EN , 10.15] torrsorterat virke virke ur ett parti som sorterats vid en medelfuktkvot 20 % eller lägre. Inget mätvärde i partiet har överskridit 24 % [EN , 3.4] kantsida någon av de smalare längsgående ytorna hos ett stycke sågat virke [SS-EN 844-3, 3.15] kantsidekvist kvist som är synlig på en eller två kantsidor, se figur 5 [SS-EN 844-9, 9.1.2] barkringad kvist kvist helt eller delvis omgiven av bark. ANM. Jämfört med [SS-EN 844-9, ] inkluderas i denna standard en kvist omgiven av bark utmed mindre än ¾ av sin omkrets flatsida någon av de breda längsgående ytorna hos sågat virke, eller valfri längsgående yta hos sågat virke med kvadratiskt tvärsnitt [SS-EN 844-3, 3.14]. 7

10 3.20 flatsidekvist kvist som är synlig på en eller två flatsidor, se figur 9, [SS-EN 844-9, 9.1.1] hanteringsskada skada uppkommen vid hyvling, hantering eller transport av virket hungerved virke som haft minimala förhållanden under växtsäsongen, t ex långt i norr, med mycket smala årsringar, och där även, i delar av årsringarna, sommarved kan saknas insektangrepp nedbrytning av trä orsakad av insekter [SS-EN , 12.46]. ANM. Oftast som gångar i träet gjorda av insekter eller insektslarver och synligt på ytan som hål små insektshål sting insektsangrepp synligt som hål 2 mm i diameter märgsida flatsida närmast märgen [SS-EN 844-3, ] kvistgrupp kvistar belägna inom en angiven största längd l kc av virkesstycket. ANM. 1 Gränserna för l kc för grövre tvärsnitt finns i och för klenare tvärsnitt i ANM. 2 Jämfört med definitionen i SS-EN 844-9, har denna standard en mer begränsad definition av termen kvistgrupp. Termen är knuten till en angiven bestämd längd d utmed virkesstycket fuktkvot massa vatten i virket uttryckt som andel (vanligen i procent) av det ugnstorra virkets massa [SS-EN 844-4, 4.1] splintsida flatsida längst från märgen [SS-EN 844-3, ] överlappande kvistar kvistar som ligger helt eller delvis inom samma längd utmed virkesstycket och så att de påverkar samma fibrer, se figur kådlåpa linsformad hålighet i virke som innehåller eller har innehållit kåda [SS-EN 844-9, 9.2] kådved trä som har onormalt mycket kåda [SS-EN , 12.23]. 8

11 3.31 lyra ytsår helt eller delvis övervallat av trädets växt [SS-EN 844-8, 8.27] ringspricka spricka utefter en tillväxtring [SS-EN 844-9, ] pilhöjd största avvikelse från en rät linje, se figur röta nedbrytning av trä orsakad av svampar eller andra mikroorganismer. Rötan orsakar mjuknande, tilltagande hållfasthets- och massförluster samt oftast en förändring av färg och ytstruktur [SS-EN , 10.14] snedfibrighet fibrernas riktningsavvikelse från virkesstyckets längdaxel [SS-EN 844-9, 9.5] bladkvist kvist skuren så att förhållandet mellan maximi- och minimimått överstiger 4 [SS-EN 844-9, 9.1.6] grund bladkvist bladkvist på märgsidan utgående från märgen och belägen nära märgsidan, se figur 12A hornkvist hörnkvist skuren så att på flatsidan förhållandet mellan maximi- och minimimått överstiger 4, se figurerna 6 och 13, [SS-EN 844-9, 9.1.7] sprötkvist hornkvist som är påtagligt uppåtriktad i kombinerad med toppbrott och som påverkar ett relativt långt avsnitt av virkesstycket, se figur grund hornkvist hornkvist på märgsidan och synlig högst 7 mm på kantsidan Den utgår från märgen och ligger nära märgsidan, se figur 12B kantkrok böj i virkesstyckets längdriktning rätvinkligt mot kantsidan, se figur 2, [SS-EN 844-3, ] fyrkantvirke sågat virke med ett tvärsnitt större än 70 mm x 70 mm och med största sida ej mer än 1/3 större än smalaste sida, och vars märg ligger ungefär centriskt kantat virke sågat virke med rektangulärt tvärsnitt med vankant, om den är tillåten, inom föreskrivna gränser [SS-EN 844-3, 3.5]. 9