Nätverket för vindbruk

Transkript

1 NÄTVERKET FÖR VINDBRUK NÄTVERKET FÖR VINDBRUK NÄTVERKET FÖR VINDBRUK Nätverket för vindbruk Rapporter och pågående projekt Nätverket för vindbruk - sprider kunskap om vindkraft och verkar för lokal förankring och nytta där vindkraften byggs ut 1

2 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via eller beställas genom att skicka e-post till eller per fax Statens energimyndighet ET2014:12 Maj 2014 Upplaga: 500 ex Grafisk form: Granath Havas WW Tryck: Arkitektkopia, Bromma Omslagsbild: Werner Nystrand Övriga bilder: Privata bilder samt shutterstock.com Illustrationer: Granath Havas WW

3 Det här är Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk startade 2008 på uppdrag av regeringen och är en del av Energimyndighetens arbete med att främja utbyggnaden av vindkraft. Målet är att öka kunskapen om vindkraften och på så sätt också verka för en väl förankrad och bra lokaliserad utbyggnad av vindkraft, som även genererar mervärde lokalt. Nätverket för vindbruk stöttar varje år regionala initiativ vars erfarenheter hela landet kan dra nytta av via utbytet inom nätverket. Hitta fakta om vindkraft och läs mer om nätverkets alla projekt och aktiviteter på Vår vision En väl förankrad och väl lokaliserad vindkraft baserad på god kompetens Att svensk industri och lokalt näringsliv drar största möjliga nytta av utbyggnaden Att alla vindkraftsetableringar genererar mervärde till lokalsamhället God tillgång på fakta, kunskap och lämpliga utbildningar inom hela vindkraftsområdet

4 4

5 Nätverkets fyra noder Nätverket för vindbruk drivs av Energimyndigheten i samarbete med fyra noder med var sitt kompetensområde. Utbildning- och kompetensfrågor, Uppsala universitet Campus Gotland Planerings- och tillståndsfrågor, Länsstyrelsen i Halland Näringsliv och affärsutveckling, Västra Götalandsregionen Arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll, Strömsunds kommun 5

6 Noden för utbildningsoch kompetensfrågor Nätverkets nod på Uppsala universitet har sitt säte på Gotland där den svenska vindkraftsutbyggnaden en gång startade. Noden drivs av Uppsala universitet Campus Gotland, med lång erfarenhet av utbildning och forskning kopplat till vindkraft. Förutom att hålla i arbetet inom sin del av nätverket driver noden för utbildning- och kompetensfrågor på Campus Gotland också flera egna projekt. Marita Engberg Ekman, Uppsala universitet, Campus Gotland Nya vindkraftsparker kan vara komplicerade ärenden för handläggare ute på kommuner och länsstyrelser. Det är ofta många skiftande sakfrågor och motstående intressen att ta hänsyn till innan ett ärende är klart, säger Marita Engberg Ekman, verksam inom noden på Campus Gotland och projektledare för den nya nätbaserade utbildningen som universitetet håller på att ta fram i samarbete med nätverket. Vi hoppas förstås att den här utbildningen kan bli ett stöd för alla myndighetspersoner som arbetar med vindkraft. Med kursen får vi förhoppningsvis också en bred, gemensam kunskapsbas och det är nog bra för alla som är aktiva i tillståndsprocessen, säger Marita Engberg Ekman. Den nätbaserade utbildningen spänner över ett brett fält den tar upp allt från klimatfrågan, lagar och regelverk och så grundläggande kunskap om vindkraft som energislag och dess påverkan på djur, natur och människor. Snarare än att säga att det är svart eller vitt så försöker vi visa komplexiteten. Eftersom utbildningen kommer att vara öppen och tillgänglig för alla tror jag att den kan vara värdefull också för att lyfta debatten kring vindkraft, säger Marita Engberg Ekman. 6

7 Aktiviteter inom nätverket på utbildningsområdet Nätbaserad utbildning om vindkraft När vindkraften expanderar ökar också antalet vindkraftsärenden hos kommuner och länsstyrelser. En ny webbaserad utbildning skräddarsydd för handläggare ska göra det lättare att sätta sig in i aktuell kunskap och regelverk kring vindkraften. Utbildningen produceras av Uppsala universitet Campus Gotland och kommer att finnas öppet tillgänglig via universitetets och nätverkets olika hemsidor. Forum för utbildning och forskningskommunikation Redan sedan tidigare finns ett etablerat samarbete mellan noden för utbildningsoch kompetensfrågor vid Campus Gotland och landets yrkeshögskolor. Under flera år har projektet YH-forum samlat berörda parter till möten och diskussioner kring gemensamma frågeställningar. En liknande arena för utbildare inom vindkraft på högskolor och universitet skapas under Målet är att förmedla forskning om vindkraft och få till en arena för samtal och samarbeten inom utbildnings- och kompetensfrågor. Noden vid Campus Gotland inventerar och sammanställer också regelbundet utbildningar inom vindkraft. Denna sammanställning publiceras på Nätverkets hemsida inför varje sökomgång. Noden ger också årligen ut publikationen Ny och pågående vindkraftsforskning i Sverige där fokus ligger på tvärvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. 7

8 Ny programvara bedömer radarstörningar Med stöd från Energimyndigheten utvecklar SMHI ett program för att lättare kunna bedöma kvalitén på väderdata från kompletterande väderradarer. Tidigare erfarenheter från Gotland visar att många konflikter mellan vindbruk och behovet av bra väderdata går att undvika med hjälp av kompletteringsradar. Storskalig vindkraft i skogen I det här projektet genomför forskare vid Högskolan Dalarna en studie kring etablering av storskalig vindkraft i skogsmiljö, och vilka olika intressekonflikter det kan medföra. En viktig del är att analysera hur exempelvis markägare, permanent- och fritidsboende, intresseorganisationer och kommuner och andra aktörer förhåller sig till vindkraften, och till varandra. Målet är att på så sätt bidra med kunskap om hur svårlösta intressekonflikter i vindkraftens spår kan hanteras. 8

9 Rapporter under året: Fördjupad studie väderradar Gotland Rapporten Fördjupad studie väderradar Gotland genomförde länsstyrelsen och Region Gotland tillsammans med bland annat SMHI, Försvarsmakten och Swerad. Den visar att närmare 95 procent av alla konflikter kring väderradar och ny vindkraft på ön kan lösas om en kompletterande väderradar uppförs. 9

10 Noden för planeringsoch tillståndsfrågor Landets länsstyrelser har en viktig roll när vindkraften byggs ut. Därför har länsstyrelsen i Halland en central funktion som nod inom Nätverket för vindbruk med ansvar för frågor som rör tillstånd och planering. Noden håller kontakt med länsstyrelsernas alla vindkraftshandläggare och ordnar regelbundet seminarier och träffar för sin målgrupp. Syftet är både att förmedla ny kunskap och att ge handläggare från hela landet möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra. Beatrice Eriksson, länsstyrelsen i Halland Landets vindkraftshandläggare har mycket att lära av varandra. Därför lägger noden med ansvar för planering och tillstånd stor kraft på att ordna seminarier och träffar där olika aktörer med koppling till vindkraftsplanering får tillfälle att träffas. Varje projekt är förstås unikt, men det är ändå tydligt att det finns mycket som de olika länen kan lära av varandra. Utvecklingen har ju inte kommit lika långt överallt. Det gör erfarenhetsutbytet så viktigt, säger Beatrice Eriksson. En stor satsning som noden nyligen avslutat handlade om att föra ut resultat från Vindval. Vindval är ett kunskapsprogram som drivs i samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Fram till förra hösten erbjöds alla länsstyrelser ett seminarium med Vindvals forskare arrangerat på plats i det egna länet dit även länets kommuner bjöds in. 17 av landets 21 länsstyrelser nappade på erbjudandet. Utöver det ordnade noden också några liknande träffar riktade mot projektörer. Totalt nådde vi över 600 personer ute i kommuner och länsstyrelser, bland dem fanns både handläggare och politiker. Det har varit en väldigt uppskattad turné, så det tänker vi oss en fortsättning på om något år eller så, säger Beatrice Eriksson. 10

11 Nätverkets aktiviteter om planering och tillstånd Vindkraft på rätt plats Genom att utbilda sina medlemmar om vindkraft vill Naturskyddsföreningen bidra till att bästa möjliga lokaliseringar väljs när vindkraften byggs ut och att föreningens naturvårds- och miljökunskaper blir en tillgång i tillståndsprocessen. Projektet drivs i samarbete med Studiefrämjandet. I dag är många av föreningens kretsar aktiva lokalt i vindkraftsfrågor och efterfrågan på mer kunskap är stor, visar förstudien till projektet. Tekniska möjligheter att kontrollera hinderbelysning Folk som bor i närheten av en vindkraftspark kan ibland störas av den högintensiva hinderbelysningen som används för att märka ut höga vindkraftverk från luften. I dag finns teknik som gör att lamporna bara tänds när ett flygplan närmar sig. Men för att få använda sig av sådan behovsstyrd hinderbelysning krävs dispens från Transportstyrelsen. Det här projektet, som drivs av branschorganisationen Svensk Vindenergi, ska kartlägga vilka tekniska system som finns tillgängliga, och hur det går till att begära dispens för dem. Biegke Vindkraftrådgivning för vindarnas folk Det finns många nya verksamheter som vill etablera sig i renbetesland. Vindkraft är bara en av dessa. För att hjälpa landets samebyar att hitta lösningar kring vindkraft i renbetesland driver Svenska Samernas Riksförbund en rådgivningsverksamhet. Målet är att hitta bra lösningar kring nya vindkraftsetableringar och ta fram mallar för avtal och arbetssätt vad gäller exempelvis elnätskoncessioner och miljökonsekvensbeskrivningar. Många nya tillfällen att prata vind i nytt projekt Under 2014 kommer Lantbrukarnas riksförbund, LRF, att hålla i ett projekt som handlar om att skapa lokala mötesplatser för att diskutera vindkraft. Tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan kommer upp emot 20 träffar runt om i landet att arrangeras. På orter där intresset för vindkraft just blivit aktuellt ska organisationerna med kort varsel kunna kalla till möte. Där ska deltagarna kunna lära sig mer om vindkraft och få möjlighet att diskutera vindkraftutbyggnad med fokus på regional utveckling och tillväxt. 11

12 Rapporter under året: Inget att klaga på om acceptans hos närboende I projektet Acceptans hos närboende har människors upplevelser av en vindkraftsetablering i Dalarna följts i tre studier. Den första enkätstudien i byn Dalfors genomfördes 2008 i anslutning till att det då hade fattats beslut om att bygga vindkraft på Hedboberget. Den sista studien Inget att klaga på genomfördes 2012 då alla verken varit i drift i över ett år. Läs alla rapporterna på nätverkets hemsida. Vindbrukskollen Utveckling och etablering som nationell tjänst Vindbrukskollen är en nationell databas för all vindkraft i Sverige som drivs av länsstyrelsen i Västra Götaland. Fram till 2014 var projektet en del av Nätverket för vindbruk. I dag finns databasens webbaserade kartverktyg tillgängligt på Vindlov.se och med dess hjälp går det snabbt att få en överblick över landets alla vindkraftverk och var de ligger. Besök karttjänsten på Vindlovs webbplats. Vackra vyer kan hindra Ett hinder för att bygga ut vindkraften vid Siljan i Dalarna vore om verken stör områdets vackra vyer. I det här projektet har länsstyrelsen i Dalarna genomfört en analys av hur utsikten över Siljan, sett från Tällberg, skulle påverkas av vindkraft. Under ett års tid fotograferades vyn var tionde minut. På ungefär hälften av bilderna tagna dagtid skulle det vara möjligt att se ett vindkraftverk, enligt analysen. Resultaten diskuterades vid ett seminarium i Dalarna i juni

13 att revidera sina vindbruksplaner. seminarieserien, med reservation för ev. felaktigheter. 24 APRIL 2013 DELTAGARE Burlövs kommun Båstad kommun Hässleholms kommun Höganäs kommun Hörby kommun Höörs kommun Klippans kommun Landskrona stad Sjöbo kommun* Trelleborgs kommun Åstorps kommun *Via uppföljning efter seminarium Seminarier om vindkraft i Skåne Bristande regional samverkan är ett hinder för vindkraftsutbyggnaden i Skåne. Därför har har Skånes vindkraftsakademi gett både kommuner, allmänhet och andra regionala aktörer tillfälle att träffas och stärka sitt samarbete. Teman under träffarna har varit frågor som förutsättningarna för vindkraft i Skåne, ekonomiska villkor, nationella mål, och framtida vägval. Global Wind Day 2013 I juni anordnas varje år Global Wind Day runt om i världen. Även i Sverige brukar ett antal vindkraftägare hålla sina vindkraftverk öppna för besökare och allmänhet. Svensk Vindkraftförening är nationell koordinator för aktiviten, som under 2013 fick stöd genom Nätverket för vindbruk. Viktigt med dialog Under beteckningen Vinddialogen har noden vid länsstyrelsen i Halland i flera år arrangerat seminarier för handläggare på kommuner och länsstyrelser. Innehållet har planerats i samarbete med Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Syftet har varit att både skapa dialog mellan myndigheterna och att kompetensutveckla nyckelpersoner inom vindkraft på kommuner, länsstyrelser samt inom mark- och miljödomstolar. Under 2013 var fokus på seminarieträffarna forskningsprogrammet Vindvals många resultat kring vindkraftens miljöpåverkan. Man kan ha en bra dialog även om man tycker olika Bristande regional kommunikation och samverkan har identifierats som ett hinder för en väl förankrad utbyggnad av vindkraften i Skåne. Enligt studien Vindkraft i Skånes kommuner Kommuners attityd till och planering för en stundande vindkraftsutbyggnad (C.Bladh, 2011) har de skånska kommunerna god medvetenhet om vindkraft, men djupa intressekonflikter gör dem i regel försiktiga. Samtidigt har motståndet för vindkraft vuxit sig starkare på senare år. Med denna bakgrund bjöd Skånes vindkraftsakademi, med stöd från Energimyndigheten och i samarbete med Energikontoret Skåne genom Södra Östersjö-projektet RES-Chains, in de skånska kommunerna, Länsstyrelsen Den här rapporten är en sammanställning av den kunskap, tankar och frågor som kom fram under de fyra seminarierna som hölls under år Det är av betydelse att samtalen och resonemangen kan föras tillsammans, över kommungränserna, med länet som helhet i blickfånget. Förståelse och samordning är viktig, även om vi inte nödvändigtvis ska eftersträva samsyn i allt. En komplikation utgörs av att frågor om vindkraft hos många personer har en tendens att slå an starkt emotionella strängar. Därför tenderar sakligheten som horisontlinje lätt att tappas ur sikte i en allmän diskussion. Förmågan att lyfta tillbaka en diskussion, ett samtal, en diskurs till ett sakligt plan blir då en extra svår uppgift och Region Skåne till en seminarieserie om vindkraft med fokus på kommunikation. Genom seminarieserien fick deltagarna möta bl.a. andra skånska kommuner, Länsstyrelsen, myndigheter, företag, universitet, medborgarorganisationer, intresseorganisationer, inspiratörer och branschorganisationer. för de tjänstemän som har att hantera frågan. Den kräver goda kunskaper och förtrogenhet med de olika perspektiven. Joakim Nordqvist ordförande Skånes vindkraftsakademi Det övergripande målet med seminarieserieprojektet var att förenkla dialogen mellan företag, medborgare och kommun i frågor som uppfattades som problematiska för att skapa förutsättningar för bättre förankring vid eventuellt nya vindkraftsetableringar i Skåne. Kristianstads kommun* VINDKRAFT I SKÅNEREGIONEN Skåne har varit en av de ledande regionerna av utbyggnad av vindkraft. Regionen har näst mest (2012) installerad effekt i Sverige, men fördelningen mellan kommuner har varit olika. Några av de skånska kommunerna har flest vindkraftverk per kommun i Sverige. Andra har precis fått in sina första handläggningsärenden eller arbetar med Lunds kommun Länsstyrelsen* Malmö stad Osby kommun Region Skåne Simrishamns kommun Utbyggnaden har lett till lokalt starka åsikter som ifrågasätter nyetableringar. Svedala kommun Söderåsens Miljöförbund SEMINARIUM 1 Ängelholms kommun Utförlig dokumentation från alla seminarierna finns att tillgå på Dokumentet är en sammanställning av kunskap, tankar och frågor från Vad bestämmer om vi behöver vindkraft? Riksdagen har satt upp en planeringsram att det år 2020 ska vara möjligt att få 30 TWh elproduktion från vindkraft. Genom samhällsplaneringen ska Sverige skapa förutsättningar för en årlig produktion av el från vindkraft. Föreläsare: Chalmers, Sweco, Energimyndigheten och Länsstyrelsen. Översiktsplanen är till för att avväga olika delar. För att den ska fungera behöver den redovisa olika intressen och sen ska den ge vägledning. Det finns rättsfall som visar att en väl underbyggd översiktsplan har stor betydelse vid prövning. Har man däremot en översiktsplan utan bra argument har den mindre betydelse. Även med en väl underbyggd översiktsplan kan det ändå dyka upp försvårande omständigheter i senare skeden som exempelvis skyddade arter. Vid en utvärdering av planeringsstödets betydelse har vindkraftsbranschen, landets miljöprövningsdelegationer samt kommunerna tillfrågats om hur användbara de framtagna översiktsplanerna är vid planering och etable- Dagen började med att se till vårt framtida energisystem, med betoning på vad som händer efter Framtiden ring av vindkraft. Sammanfattningsvis kom man bland annat fram till att planeringsstödet har varit effektivt, men för kärnkraftverk är tveksam, många verk är gamla och kommer att pensioneras inom de närmaste decennierna. Samtidigt som intresset för att bygga nya är litet. Vi står alltså inför en stor utmaning att klara av att fylla det elproduktionsgap som kommer uppstå och behöver redan nu börja bygga för att klara av det. kvalitén på översiktsplanerna har varit varierad, samma sak gäller de utpekade områdena. Vindkraftsexploatörerna har inte varit involverade i kommunernas vindkraftsplaner i någon större utsträckning. Övriga slutsatser som har dragits är exempelvis att det kommunala intresset för vindkraft är avgörande och att behöver ökas ytterligare. kommunernas kompetens inom området har ökat, men Det finns olika typer av problematik vid olika typer av Kommunerna har bestämmanderätten för mark- och vattenanvändningen inom kommunens gränser, men de ska också, med insyn från Länsstyrelsen, tillgodose riksintresseområden i sin översiktliga planering. Skåne har goda förhållanden för vindkraft och därför är det viktigt att vindkraft diskuteras på ett sakligt sätt och riksintressen. Tar man t.ex. bort kulturhistoriska byggnader eller biologiskt intressanta områden, är det borta, de kan inte återfinnas på ett annat ställe. När det gäller vindbruk ser man till summan för hela landet. Om man SLUTRAPPORT FÖR EN SEMINARIESERIE OM VINDKRAFT I SKÅNE över kommungränser. Det är viktigt att väga in alla intressenter i frågan. Vindkraft kan bidra till lokal lönsamhet och bidra till ett hållbart samhälle, samtidigt som det kan väcka många känslor. Det är viktigt att se vilka intressen de olika intressenterna har i frågan och hur de påverkas. Samtidigt är det viktigt att tänka på hur olika argument värderas i förhållande till varandra. har alla verk placerade på några få ställen eller på många olika platser spelar i detta fall inte samma roll. Men olika riksintressen ska kunna samexistera. Det är viktigt att ta stor hänsyn även till de mest kritiska rösterna. Även tala om för invånarna att det finns alternativa energiresurser och vilka det är så att berörda kan fatta ett beslut som inte påverkats av privata intressen. Utförlig dokumentation från alla seminarierna finns att tillgå på Dokumentet är en sammanställning av kunskap, tankar och frågor från seminarieserien, med reservation för ev. felaktigheter. 13

14 Noden för näringsliv och affärsutveckling Där vindkraften byggs ut skapas möjligheter för näringslivsutveckling, både lokalt och regionalt. Nätverkets nyaste tillskott är noden för näringsliv- och affärsutveckling på Västra Götalandsregionen, och bildades i mars Noden verkar utifrån visionen att svensk industri och lokalt näringsliv ska ha så stor nytta som möjligt av vindkraftsutbyggnaden och att alla etableringar också genererar mervärde lokalt. Noden samordnar nätverkets olika näringslivsprojekt och utvecklar metoder för att jobba med näringsliv- och affärsutveckling. Tomas Österlund, miljösekretariatet Västra Götalandsregionen Under våren 2014 inledde den nya näringslivsnoden sin verksamhet med en turné runt om i landet för att träffa nätverkets alla regionala näringslivsprojekt. Här finns många goda exempel på hur det lokala och regionala näringslivet kan stärkas i samband med att vindkraften byggs ut, menar Tomas Österlund som ansvarar för nodens uppstart. Tillsammans med våra regionala projekt ska vi verka för ett starkt svenskt näringsliv inom vindsektorn. Det är viktigt att företagen är med på tåget nu när utbyggnaden går snabbt framåt i hela världen, säger Tomas Österlund. Enligt branschen är det stora summor som satsas. Investeringarna i vindkraft i landet kan under året nå långt över tio miljarder kronor. Jag hoppas att fler av de lokala företagen är med och konkurrerar när dessa upphandlingar görs, säger Tomas Österlund. 14

15 Nätverkets aktiviteter på näringslivsområdet Power Väst Power Väst är ett nätverk i Västra Götaland och Värmland som jobbar för att få mer vindkraft till regionen och att utbyggnaden också leder till ökad sysselsättning inom vindkraftsnäringen. Projektet skapar samverkan mellan en mängd olika regionala aktörer. Power Väst startade redan 2008, och den nuvarande etappen pågår fram till Huvudman är Västra Götalandsregionen. Uppförandekod för vindkraftsbranschen I projektet Uppförandekod för vindkraftsbranschen ska Svensk vindenergi och Svensk vindkraftsförening arbeta med att få fler företag att ansluta sig till Uppförandekod för vindkraftsbranschen. De båda branschorganisationerna har under flera år gemensamt arbetat fram en uppförandekod. Under etappen ska insatser göras för att öka antalet anslutna företag. Vindkraftsfokus i Triple Steelix-regionen I Bergslagens stålkluster pågår en omfattande vindkraftsutbyggnad, och det finns planer på ytterligare ett tusental vindkraftverk. I det här projektet arbetar Jernkontoret för att utveckla regionens företag gentemot vindindustrin. Hela Triple Steelix är en regional satsning som under snart tio år verkat för att stärka stål och verkstadsindustrin i Bergslagen. Huvudman är stålbranschens intresseförening Jernkontoret. Bakom projektet står även kommuner och Region Dalarna. Vindkraftcentrum Barentsregionen Vindkraftcentrum i Barentsregionen med säte i Piteå arbetar för att etablera ett vindkraftcentrum i kommunen. I regionen finns goda förutsättningar för en storskaligt utbyggd vindkraft. Här finns bland annat Markbygden där en av landets största vindkraftsparker planeras. Målet är att bidra till att satsningarna på vindkraft i norra Sverige och i Barentsområdet kommer till stånd och att den regionala nyttan av en sådan utbyggnad blir så stor som möjligt. 15

16 Havsbaserad vindkraft i Blekinge Utanför Blekinges kust finns planer på storskalig havsbaserad vindkraft, vilket även skapar möjligheter till nya jobb i regionen. För att kunna ta tillvara den potentialen har Sölvesborgs kommun, tillsammans med företagsnätverket Tech Network och Energikontor Sydost, tagit initiativ till ett näringslivsorienterat projekt i Blekinge. Fokus är frågor som rör arbetsmarknad och utbildning och att utveckla de företagarnätverk som redan finns i länet. Sektion småskalig vindkraft Det här projektet handlar om att etablera en sektion för småskalig vindkraft inom Svensk Vindkraftförening. Sektionen för småskalig vindkraft bildades våren 2012 och ett år senare hölls den första ordinarie föreningsstämman. Under nuvarande etapp ska arbetet fortsätta utifrån den planering som sektionens styrelse tar fram. Informationsspridning andelsägd vindkraft För att göra det enklare att lära sig mer om andelsägd vindkraft har Svensk vindkraftförening under flera år drivit projektet Informationsspridning andelsägd vindkraft. Under 2012 lanserades bland annat portalen för andelsägd vindkraft på nätet som ett resultat av detta arbete. I en pågående etapp ska förvaltningen av denna hemsida säkerställas och lokala ambassadörer utbildas på området. 16

17 Rapporter under året: Ny kartläggning av kapaciteten i lokala elnät Det finns gott om ledig kapacitet i många lokala elnät i södra Sverige. Det visar en kartläggning som Elkraftringen genomfört med stöd från Nätverket för vindbruk. Det betyder att elnäten i sig inte behöver begränsa utbyggnaden av vindkraft där. I dag byggs mycket vindkraft ut i norra Sverige, men det är södra delen av landet som har störst elkonsumtion. Samtidigt håller det på att bli trångt i stamnätets nord-sydliga riktning. Med mer vindkraft i södra delen av landet skulle behoven av mer överföringskapacitet i nord-sydlig riktning i stamnätet kunna minskas. Vindkraft Öst Under föregående år har Energikontoret i Mälardalen tillsammans med Energikontoret vid Regionförbundet Örebro arbetat för att gjuta liv i vindkraftsarbetet i totalt fyra län: Södermanland, Uppland, Västmanland och Örebro. I en regional analys av vindbruket i Mälardalen konstaterar projektet att vindkraftsutvecklingen i Mälardalsregionen hittills gått trögt, och att det har att göra med att regionen har få nationella riksintressen för vindbruk, och att det finns mycket motstående natur- och kulturintressen och en hög befolkningstäthet i området. Genom bred samverkan med flera olika aktörer i regionerna pekar projektet ändå på möjliga vägar framåt. Projektet har letts av Energikontoret i Mälardalen. Marknadsöversikt små vindkraftverk 17

18 I början av 2014 kom den senaste marknadsöversikten över småskalig vindkraft. Den har tagits fram inom projektet Sektion småskalig vindkraft och visar att marknaden för små vindkraftverk minskar. Översikten innehåller bara en enda svensk tillverkare. Nätverk för småskalig förnybar elproduktion i sydöstra Sverige I det här projektet bildade Energikontor Sydost ett regionalt nätverk för ägare till små vindkraftsverk. Nätverket samlar personer som redan tagit steget och satsat på att äga en egen anläggning för småskalig förnybar. Inriktningen har varit att sprida information och erfarenheter från småskalig elproduktion vid några olika tillfällen, och projektet har också arbetat med individuell rådgivning via telefon och mejl. Workshop om vindbrukets lokala nytta Riksorganisationen Hela Sverige ska leva stödjer lokal utveckling för ett hållbart samhälle. I detta projekt har organisationen ordnat sex workshops runt om i landet för att lyfta fram vindkraftens lokala nytta. Mötena tog upp frågor som rör dialog, acceptans, tillväxt, ägande och ekonomi och att se möjligheterna i en energiomställning. 18

19 Regionala näringslivsprojekt I dag finns sex regionala näringslivsprojekt etablerade runt om i landet med stöd av Nätverket för vindbruk: Power Väst Västra Götaland Triple Steelix Dalarna Vindkraftcentrum.se Jämtland Vindkraftcentrum Barentsregionen Barentsregionen Vindkraft Öst Uppland, Sörmland, Västmanland och Örebro Havsbaserad vindkraft - Blekinge 19

20 Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll Noden med ansvar för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll drivs av Strömsunds kommun. Erfarenheterna från Havsnäs, som när den byggdes 2008 var Sveriges största landbaserade vindkraftspark, utgör en viktig grund i nodens arbete och dess olika aktiviteter. Noden utvecklar bland annat ett prognosverktyg för att räkna ut arbetskraftsbehovet i en vindkraftspark. Jenny Ahtola, Strömsunds kommun Det är jätteviktigt att vi jobbar vidare med säkerheten i och kring vindkraftverken. Det är en ny bransch, så det är många goda rutiner som behöver sätta sig, säger Jenny Ahtola på noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll i Strömsund. Under kommande år hoppas hon på stort intresse för den säkerhetspärm om vindkraft och arbetsmiljö som noden tagit fram för att samla goda rutiner, regelverk, tips och råd kring säkerhetsarbete kopplat till vindkraft. Själv är Jenny Ahtola utbildad vindkrafttekniker. Att jobba uppe i nacellen är ungefär som att vara i maskinrummet på en båt. Det kan vara trångt och det svänger och kränger när det blåser. Dessutom är det rätt fysiskt krävande att ta sig dit, säger hon. Ändå ska det vara tryggt att arbeta med vindkraft. Då måste säkerhetsarbetet hålla en bra nivå. Vår utgångspunkt för säkerhetspärmen har varit vindkraftsteknikerna. De finns på plats under alla de år vindkraftverken är i drift. Men egentligen berör pärmen alla som jobbar med eller rör sig i en vindkraftspark, säger Jenny Ahtola. 20

21 Nätverkets aktiviteter kring jobb, drift och underhåll Sprida erfarenheter från projektet om arbetsmiljö och säkerhet I flera år har noden i Strömsund drivit ett projekt för att få fram gemensamma rutiner när det gäller arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor kopplade till vindkraft. Resultatet är en sammanställning av material där allt branschen behöver veta om arbetsmiljö och säkerhet finns med. Innehållet rör allt från lagar och regler, det personliga ansvaret, utbildningskrav, certifieringar till tips och råd. Flera informationsinsatser kommer att arrangeras för att göra dokumentationen till en viktig plattform för det systematiska arbetsmiljöarbetet i branschen. Goda exempel på lokal nytta På många håll runt om i landet där vindkraften byggs ut finns förhoppningar om att detta också ska bidra till lokal utveckling. I detta projekt arbetar Mitthögskolan Campus Östersund fram en policy för lokal nytta. Policyn är tänkt att bli en vägledning för kommuner och andra aktörer som vill arbeta med frågan. Campus Vindkraft Strömsund Närhet till högre utbildning kan stimulera fler att läsa vidare och konkurrera om de jobb som skapas när vindkraften byggs ut i regionen. Det anser Strömsunds kommun som i det här projektet utreder möjligheten att etablera en högskoleutbildning på vindkraftsområdet i kommunen. På så sätt vill man öka förutsättningarna för att nya arbetstillfällen inom den växande vindkraftsbranschen också tillsätts lokalt. Kommunen driver redan i dag en yrkesutbildning för vindkrafttekniker. Strömsund är också engagerad i Vindkraftcentrum.se och har varit nationell nod i nätverket sedan Rapporter under året: Förstudie om säkerhetsbedömningar i samband med vindbruk Dålig säkerhetskultur snarare än tekniken ligger bakom olycksrisker i en vindkraftspark. Den slutsatsen dras i en förstudie som Södra Norrlands vindkraftscentrum gjort om säkerhetsbedömningar vid vindkraftsutbyggnad. Det snabbaste sättet att förbättra säkerheten i ett enskilt projekt är därför att se till att det finns en effektiv dialog mellan vindkraftteknikerna och konstruktörerna vid ritbordet, enligt studien. Men sådant samarbete saknas ofta, trots att det är något som efterlyses av såväl bransch, tillståndsmyndigheter som kommunföreträdare. 21

22 Kontaktuppgifter Energimyndigheten, navet för Nätverket för vindbruk Annika Nilsson, Energimyndigheten Tel E-post: Maria Stenkvist, Energimyndigheten Tel E-post: Noden för planerings- och tillståndsfrågor Beatrice Eriksson, Länsstyrelsen i Halland Tel E-post: beatrice.h.eriksson@lansstyrelsen.se Noden för utbildnings- och kompetensfrågor Liselotte Aldén, Uppsala Universitet Campus Gotland, Centrum för Vindbruk Tel E-post: liselotte.alden@geo.uu.se Marita Engberg Ekman, Uppsala Universitet Campus Gotland, Centrum för vindbruk Tel E-post: marita.ekman@geo.uu.se 22

23 Noden för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll Marcus Carlström, Strömsunds kommun Tel E-post: Karin Liinasaari, Strömsunds kommun Tel E-post: Jenny Ahtola, Strömsunds kommun Tel E-post: Noden för näringsliv och affärsutveckling Tomas Österlund, Västra Götalandsregionen Tel E-post: Henrik Aleryd, Innovatum Tel E-post: 23

24 Varje år ger Energimyndigheten stöd åt en rad olika aktiviteter och projekt inom nätverkets ram. Har du förslag på aktiviteter eller söker samverkan med nätverket, kontakta oss. Vår utlysning av medel pågår under januari till mitten av mars. På hemsida finns mer information om våra utlysningar. Här kan du också läsa mer om våra projekt, och hålla koll på alla seminarier, utbildningar och konferenser som arrangeras inom nätverkets ram. På hemsidan kan du även hitta fakta om vindbruket i Sverige. Utlysningarna åren 2012 och 2013 resulterade att närmare 60 ansökningar om projekt inom nätverket skickades in till Energimyndigheten. Två tredjedelar av dessa beviljades medel. Vid ingången av 2014 fanns cirka 30 aktiva projekt inom Nätverket för vindbruk. Alla projekt och slutrapporter går att läsa om på Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Telefon , Fax E-post registrator@energimyndigheten.se 24