Sid 1 (11) Riskbedömning. Ny tallrik FÖRFATTARE: Lena Stig

Transkript

1 Sid 1 (11) Riskbedömning Ny tallrik FÖRFATTARE: Lena Stig

2 Sid 1 (11)

3 Sammanfattning I projektet Ny tallrik samarbetar Jegreliusinstitutet med Östersunds kommun och Blastic för att testa en ny produkt på två förskolor. Projektet kan ses som en fortsättning på tidigare projekt Referensmiljöer för framtidens produkter. Syftet med riskbedömningen är att säkerställa att hälsorisker för barn och vuxna inte ökar vid användning av en ny produkt. Bedömningen erfordras därför innan testerna kan påbörjas. Befintlig tallrik är tillverkad av Melamin och den nya tallriken är tillverkad huvudsakligen av förnyelsebara råvara från växtriket. Båda materialen har fått godkänt för användning till livsmedel. Rapporten inleds med en beskrivning av vad som kan vandra ut från material i kontakt med livsmedel och hur riskbedömningar i allmänhet går tillväga. Slutsatsen blir att den nya tallriken, utifrån dess materialsammansättning och verifikat från materialleverantör bedöms vara minst lika säker som befintlig tallrik.

4 Sammanfattning Inledning Om Jegrelius - Institutet för tillämpad Grön kemi Projektet Ny tallrik Syftet med riskbedömningen Omfattning och begränsningar Material i kontakt med livsmedel Vad kan vandra över till maten Hur kan risker och exponering bedömas? Utförande Farliga ämnen i allmänhet Underlag från materialtillverkare Den nya tallriken Slutsats och diskussion... 6

5 1 1 Inledning 1.1 Om Jegrelius - Institutet för tillämpad Grön kemi Jegrelius - institutet för tillämpad Grön kemi är en oberoende aktör utan vinstintressen som arbetar tillsammans med konsumenter, företag och offentlig sektor för att stimulera efterfrågan och produktion av giftfria och hållbara produkter. Visionen är att bidra till tryggare miljöer i människors vardag. Jegreliusinstitutet är en utvecklingsenhet inom Regionförbundet Jämtlands län. 1.2 Projektet Ny tallrik 1 Projektet är ett samarbete mellan Östersunds kommun, Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi och företaget Blastic. Samarbetet initierades under januari Östersunds kommun deltar med två förskolor som referensplaceringar. Avsikten med samarbetet är att underlätta val av produkt och kravställande genom att ta fram underlag både teoretiskt och praktiskt. Syftet är även att minska farliga ämnen i kommunal verksamhet för barn och ungdom och på så vis minska exponeringen av farliga ämnen. Projektet finansieras av Länsstyrelsen i Jämtlands län via så kallad Innovationscheck som sökts av Blastic/Magnus Rindberg och av Regionförbundet Jämtlands län via projekt Utvecklingslaboratorium 2. Medel från länsstyrelsen beviljades efter en initial omvärldsanalys 3 i april I projektet gör Jegreliusinstitutet förutom en riskbedömning av en ny tallrik även en jämförande miljöbedömning av fyra olika tallrikar. Jegreliusmodellen med jämförande miljöbedömningar ger bra underlag för att välja rätt och för att kunna ställa rätt krav vid kommande inköp. En miljöbedömning av olika typer av tallrikar inklusive porslin bör göras för att kunna ta rätt beslut. Fördelen med en ny tallrik är att den sannolikt är bättre ur både miljö- och hälsoperspektiv än vad Melamintallriken är samt att det finns potential för regional tillverkning. 1.3 Syftet med riskbedömningen Syftet med riskbedömningen är att säkerställa att hälsorisker för barn och vuxna inte ökar vid användning av den nya produkten. 1.4 Omfattning och begränsningar Bedömningen omfattar endast materialet i den nya tallriken och risk för exponering av farliga ämnen vid användning som mattallrik på förskola eller skola. En riskbedömning avseende emission av farliga ämnen vid användning. En jämförande miljöbedömning med 4-5 olika material kommer att göras senare. 1 Projektbeskrivning Ny tallrik ver 7 april 2014, Lena Stigh 2 Utvecklingslaboratorium - Tillämpad Grön kemi Ett kunskaps- och spridningscentrum Juni2012-dec Inledande omvärldsanalys Feb 2014, Lena Stigh

6 2 2 Material i kontakt med livsmedel De tallrikar som köps in i Sveriges kommuner består av porslin, polykarbonat (PC), Melamin, polypropen(pp), styren akrylnitrilsampolymer (SAN) och den nyaste tallriken som är av Tritan. Tritan är en sampolyester polybutentereftalat (PBT). Den nya tallriken tillverkas av en biopolymer som till 85% består av en förnyelsebar råvara från växtriket. 2.1 Vad kan vandra över till maten Den minsta repeterande enhet i en polymer kallas monomer och plaster namnges efter den enheten. Polypropen tillverkas alltså av propen. Rester av dessa monomerer kan finnas kvar i plasten och de kan även bildas vid nedbrytning av plasten, exempelvis av uv-ljus. Olika tillsatser används för att ändra plastens egenskaper eller underlätta bearbetningen. Mjukgörare, värmestabilisatorer, smörjmedel, antistatmedel, antioxidanter, ljusstabilisatorer, flamskyddsmedel, antiblockmedel och fyllmedel. 4 Ett aktuellt 5 exempel är tillsats av silver, som antibakteriellt medel till matförpackningar. Silver i jonform är ett miljögift och används som biocid. Dilemmat med silver som nanopartikel är dessutom att sådan små partiklar visat sig kunna ta sig igenom cellmembran och konsekvenserna av det är oklara. De flesta av tillsatserna och nedbrytningsprodukterna sitter är små och kan vandra från plasten över till maten. Hur mycket och vilket ämne som vandrar ut beror på flera faktorer. Tiden som maten är i kontakt med plasten, temperatur och matens fetthalt. Plastens struktur, renhet, tjocklek och ytarea påverkar också. Polykarbonat tillverkas av bisfenol A som kan migrera från plasten. Flera studier som visar det finns. Exempelvis från nappflaskor till kokande vatten i mikrovågsvärmning. Formaldehyd kan även migrera från Melamin bordsporslin. 6 De vanligaste plasterna för matförpackningar är polyolefiner som polypropen och polyeten. I tabell 1 finns de vanligaste plasttyperna i Europa listade tillsammans med repeterande enhet dvs den del som representerar monomeren. Andra exponeringsvägar till livsmedel förutom via plast är via pappersförpackningar, konservburkar och metallförslutningar till glasburkar. 7 Köksredskap och tillagningskärl är andra exponeringskällor. 4 Introduktion till Polymerteknologi, Institutionen för polymerteknologi, KTH, Stockholm, A-C Albertsson Bradley et al, Survey of the migration of melamine and formaldehyde from melamine food contact articles available on the UK market. Food Addit Contam 2005;22: M. de Fátima Poças, Exposure assessment of chemicals from packaging materials in foods, a review, Trends in Food Science and Technology 18 (2007)

7 3 Tabell 1. De vanligaste plasttyperna i Europa Plasttyp Förkortning Andel % Repeterande enhet Polypropen PP 19 [CH2-CH(CH3)] n Polyeten, Låg densitet, Linjär låg densitet PE-LD, PE-LLD 17 -(CH2-CH2)n- Polyeten, Hög densitet PE-HD 12 -(CH2-CH2)n- Polyvinylklorid PVC 11 -(CH2-CHCl)n- Polystyren, exbanderbar polystyren PS, PS-E 8 [CH2-CH(C6H5)]n Polyetentereftalat PET 8 7 Polyuretan PU alt PUR Övriga Hur kan risker och exponering bedömas? Bedömningarna kan grunda sig på mätningar eller uppskattningar och ibland en kombination av dessa. Inför ett godkännande för livsmedelshantering görs migreringsstudier enligt EU-standard som ska simulera migrering till vattenlösning respektive fet mat enligt EU-förordningen 10/ Förordningen innehåller definitioner, gränsvärden för migration och en förteckning över godkända ämnen i bilaga 1. I bilaga 3 beskrivs vilka ämnen som kan användas för att simulera livsmedel och bilaga 5 anges hur migrering till livsmedel ska fastställas. Analysmetod enligt krav i en annan förordning. 10 Ett gränsvärde kan anges i antingen specifik migration, mg/kg livsmedel eller i total migration som anges som mg/dm 2 kontaktyta. Det finns svagheter hos befintliga riskbedömningar och exponeringsbedömningar. I en review artikel 11 från 2011 beskrivs material avsedda för livsmedel som en underskattad exponeringskälla. Bedömningar förutsätter mycket sällan de värsta exponerings scenarios. Exempelvis anser författaren att de inte är realistiska för barns exponering. Gränsvärden är 8 Plastics- the Facts 2010, An analysis of European plastics production, demand and recovery Kommissionens förordning (EG) nr 10/2011 av den 14 jan 2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma I kontakt med livsmedel. 10 EG nr 882/2004, artikel J. Muncke, Endocrine disrupting chemicals and other substances of concern in food contact materials: An updated review of exposure, effect and risk assessment, Journal of Steroid Biochemistry & Molecular Biology 127 (2011)

8 4 satta utifrån en vuxens normal konsumtion av mat. I en artikel från beskrivs även att beaktandet av lågdoseffekter och cocktaileffekter saknas. 3 Utförande Att genom litteratursökning och med fakta från tillverkaren erhålla ett underlag för att uppskatta riskerna med det nya materialet. Eftersom produkten är ny på marknaden beskrivs inte detaljerna i det underlag som erhållits. Jegreliusinstitutet räknas som ett neutralt institute Bedömningen baseras i stort på de kemikalier som används vid tillverkning, vilka som kan migrera från tallriken samt de analysresultat som erhållits på ett snarlikt material. 3.1 Farliga ämnen i allmänhet Det finns ett stort antal kemikalier som vi är övertygade om att de bör fasas ut från vårt samhälle. Många av dessa ämnen är uppmärksammade och upptagna på olika listor över prioriterade ämnen. Exempel på några sådana listor är tex. ChemSecs SINLIST 13, ECHAs kanditatlista 14 över särskilt farliga ämnen (Substances of Very High Concern, SVHC) och Kemikalieinspektionens PRIO-databas 15 med utfasningsämnen och riskminskningsämnen. I de fall som en aktuell kemikalie inte finns upptagen på dessa listor baserar vi vår värdering om hur farlig en kemikalie vid motsvarande kriterier. Vi på Jegrelius anser att det vid många tillfällen är nödvändigt och i vissa fall en skyldighet att använda sig av försiktighetsprincipen. Vilket vi vill uttrycka på följande sätt: Om vetenskapligt grundad misstanke finns för allvarlig effekt av kemikalie A, men inte för kemikalie B så bör substitution genomföras under förutsättning att funktionen i övrigt är tillfredsställande. Databasen Kemiska ämnen från Prevent kan användas för att söka klassificering av enskilda ämnen. 3.2 Underlag från materialtillverkare. Två dokument som dels beskriver dess godkännande för livsmedelsanvändning enligt EG 10/2011 Annex IV och dels verifierar att materialet uppfyller annan kemikalielagstiftning. - Declaration of Compliance according to Regulation 10/2011 Annex IV Vid produktionen används endast substanser godkända enligt bilaga 1 I EU nr 10/2011. Materialet är lämpligt för förpackning av torra, vattenrika och feta livsmedel vid rumstemperatur och lägre temperaturer. Total migration har testats med iso-oktan respektive 10% etanol under 10 dagar och 40 C och värdena låg långt under gränsvärdet på 10mg/dm 2. Vid höga temperaturer över 300 C kan THF och 1,4-butandiol bildas. I materialcertifikatet har listats de ämnen som det finns restriktioner för. Se tabell 2 på nästa sida. 12 Muncke, J et al, Food packaging and migration of food contact material J Epidemiol Community Health, Feb ChemSecs SINLIST 14 ECHAs kandidatlista över SVHC 15 Databasen Prio aspx

9 5 Tabell 2. Ämnen vid produktion med begränsningar enligt EG 10/2011 bilaga 1 Ämne FMC 16 SML 17 mg/kg SML (T) 18 mg/kg (grupp#) 1,4-butandiol (30) tereftalsyra 785 7,5 (28) Maleinsyra anhydrid (3) Uttryckt som maleinsyra tetrahydrofuran 246 0,6 hexametylendiisocyanat 372 ND 19 (17) 1 mg/kg i slutprodukt uttryckt isocyanatandel - Confirmation for plastic-compounds Dokumentet bekräftat att materialet uppfyller lagstiftning om RoHS, förpackningsavfall, PFOS, VOC, TSCA, Allergener, återvinning med mera och listar därmed en rad oönskade ämnen som plasten inte innehåller. Exempel på ämnen som INTE används är tungmetaller, bisfenoler, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, halogener, melamine, triclosan och GMO. 3.3 Den nya tallriken Den nya tallriken består av en bioplast där större andelen är en bioplast som är tillverkad från majs som fermenteras till mjölksocker. Mjölksockret polymeriseras sedan med en katalysator och värme. Den andra huvudbeståndsdelen är en sampolymer PBAT 20 tillverkad från 1,4-butandiol och adipinsyra. PBAT 16 FMC är ett unikt id nummer 17 SML Specific Migration Limit Gränsvärde för specifik migration för ett ämne 18 SML (T) Gränsvärde för en grupp av ämnen 19 ND Om ett ämne inte är detekterbart ska en detektionsgräns på 0.01 mg/kg ämne 20 Poly (butylene adiapate-co-terephtalate)

10 6 Nedan finns de ämnen som teoretiskt skulle kunna finnas i plasten. Totalmigrationen av de fem första i listan låg enligt testerna långt under gränsvärdet och för maleinsyraanhydrid överskrids inte den specifika migreringsgränsen. Tabell 3. Ämnen som används vid produktion Ämne Cas Övrigt 1,4-butandiol H302 Skadligt vid förtäring tereftalsyra Maleinsyra anhydrid tetrahydrofuran hexametylendiiso cyanat H315 Irriterar huden H319 Orsakar allvarlig ögonirritation H332 Skadlig vid inandning H302 Skadligt vid förtäring H314 Orsakar allvarlig frätskador på hud och ögon H317 Kan orsaka allergisk reaktion H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning H225+EUH019 Mycket brandfarlig vätska och ånga. Kan bilda explosiva peroxider. H319 Orsakar allvarlig ögonirritation Allergiframkallande H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna. Adipinsyra H319 Orsakar allvarlig ögonirritation Mjölksyra E 270 Talk E 553b, Under 1% vid bearbetning av plasten 4 Slutsats och diskussion Huvuddelen av plasten, 85%, utgörs av en polymer baserad på mjölksyra. Mycket låga halter kan sannolikt förekomma. Mjölksyra är dock godkänd som livsmedelstillsats. Vid bearbetningen av plasten har även en tillsats på under 1% av talk används, även den godkänd som livsmedelstillsats. Den totala migrationen av utgångsmaterial för att tillverka sampolymeren PBAT vid de simulerade migreringstesterna ligger långt under gränsvärdena. Migrationstesterna är utförda under 10 dygn och 40 C och sannolikheten att något mer läcker är låg. Ingen av ämnena är klassade som hormonstörande. Rekommenderad förvaringstemperatur vid användning som förpackning är rumstemperatur. Underlaget som bedömningen baseras på är för ett material som består till 70 % PLA, men den produkt som kommer att testas består till 85% PLA, vilket betyder att migreringsriskerna är lägre än vad underlaget visar.

11 JEGRELIUS INSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI Studiegången Östersund Vi är en utvecklingsenhet inom Regionförbundet Jämtlands län och sitter på Campus i Östersund.