SvFF:s regelverk och könsidentitet. Tävlingsutvecklingskommitténs (TUK) förslag. Det föreslås

Transkript

1 SvFF:s regelverk och könsidentitet Tävlingsutvecklingskommitténs (TUK) förslag Det föreslås att det införs ett undantag i 4 kap. 2 andra stycket SvFF:s Tävlingsbestämmelser (TB) om att SvFF:s Tävlingskommitté - som första instans även i SDF-ärenden - får bevilja undantag från 4 kap. 2 TB när extraordinära omständigheter föreligger. Vid prövningen ska samtliga omständigheter i det enskilda fallet beaktas, t.ex. ålder, tävlingsnivå och skaderisk för berörda spelare. Bakgrund Enligt 4 kap. 2 andra stycket TB får dam- och flickspelare delta i herr- och pojklag om spelaren i övrigt är behörig att delta i match. Herr- och pojkspelare får dock inte delta i dam- och flicklag. Därutöver får SDF meddela bestämmelser om mixade lag. SvFF har på senare tid mottagit ett ökat antal förfrågningar från föräldrar, ledare, föreningar och SDF som velat få klarhet i vilka möjligheter spelare som t.ex. genomgår en könsbytesprocess eller som tillskriver sig en icke-binär könstillhärighet har att få delta i fotbollens könsindelade tävlings- och ti'äningsverksamhet. Till följd av det ökade antalet förfrågningar av denna karaktär tillsatte SvFF under våren 2018 en informell arbetsgrupp inom kansliet för att närmare analysera den här typen av frågeställningar. Arbetsgruppen bestod av företrädare för Tävlmgsavdelningen, Utbildnuigsavdemingen, Juridik- och säkerhetsavdelningen, förbundsläkaren och integrationssamordnaren. Arbetsgruppen genomförde ett antal möten och en workshop med personer från RF som är specialiserade på den här typen av frågor. Arbetsgruppen avrapporterade därefter dess arbete till SvFF:s Generalsekreterare (GS) varvid det beslutats att frågeställningen och ett antal förslag på hantering av densamma skulle föreläggas Förbundsstyrelsen.

2 Förbundsstyrelsen beslutade den 29 maj 2018, att att att att SvFF:s Tävlingskommitté - som första instans även i SDF-ärenden - fram till Representantskapet 2018 får bevilja undantag från 4 kap. 2 TB när extraordinära omständigheter föreligger. Vid prövningen ska samtliga omständigheter i det enskilda fallet beaktas, t.ex. ålder, tävlingsnivå och skaderisk för berörda spelare, uppdra åt GS och TUK att inför Representantskapet 2018 närmare utreda förutsättningarna för att införa ett undantag från 4 kap. 2 andra stycket TB, samt uppdra åt GS att närmare utreda förutsättningarna för inkludering i svensk fotboll av personer som upplever att deras könsidentitet inte stämmer överens med biologiskt eller juridiskt kön samt utreda frågan om könsuppdelning inom barn- och ungdomsfotbollen. Motivering till TUK:s förslag Av SvFF:s Strategi följer att våra verksamhetsidéer och värdegrunder bygger på bl.a. att "Svensk fotboll ska verka för att alla ska få chansen att delta utifrån egen nivå och ambition och möjliggöra såväl för tävling som motion, ur ett folkhälsoperspektiv, året runt" samt att "Vi föregår med gott exempel och visar öppenhet och respekt för människors lika värde samt motverkar alla former av diskriminering och är pådrivande i arbetet för jämställdhet och integration". SvFF:s ställningstagande att fotbollen ska var tillgänglig för alla utifrån individens individuella förutsättningar måste även omfatta individer som upplever att deras könsidentitet inte stämmer överens med biologiskt eller juridiskt kön. Frågan är dock komplex och en utiedning om förutsättningarna för inkludering av individerna i svensk fotboll måste bl.a. utreda eventuella skaderisker till följd av en icke-könsindelad tävlingsverksamhet, dopingrelaterade frågor som kan uppkomma till följd av att dessa individer i vissa fall genomgår hormonbehandling samt övriga tävlingsmässiga konsekvenser. Det kommer även sannolikt att införas en ny lagstiftning på detta område under 2019, vilket även idrotten kommer att behöva förhålla sig till. Mot bakgrund av frågans komplexitet har Förbundsstyrelsen gett GS i uppdrag att på längre sikt utreda förutsättningarna för inkludering av dessa personer i svensk fotboll. SvFF:s regelverk kan i förlängningen inte bygga på undantag i enskilda fall utan på ett tydligt regelverk som ger stöd för att att fotbollen ska var tillgänglig för alla utifrån individens och fotbollens förutsättningar.

3 Frågestälkringar av ovan typ behöver dock hanteras även på kort sikt varför TUK föreslår det införs ett undantag i 4 kap. 2 andra stycket TB om att SvFF:s Tävlingskommitté får bevilja undantag från 4 kap. 2 TB när extraordinära omständigheter föreligger. Inför TK:s prövning av en begäran om undantag från bestämmelsen bör ett yttiande inhämtas från SvFF:s Medicinska kommitté. Yttrandet ska innefatta en rekommendation om lämpligheten av att spelaren i det enskilda fallet, ur medicinsk synpunkt, beviljas begärt undantag. Därefter är det TK som, med beaktande av samtliga omständigheter i det ensiklda fallet, innefattande men inte begränsat till ålder, tävlingsnivå och skaderisk för berörda spelare, slutligt avgör frågan. Som ovan SvFF:s Tävlmgsutvecklingskommitté

4 Förslag till regel "tränarlicens" i div 1, herrar, och Elitetian Regel: Följande bestämmelse träder i kraft den 1 januari Huvudansvarig tränare i div. 1, herrar, och Elitettan ska som lägst ha genomgått eller påbörjat SvFF:s tränarutbildning Avancerad, eller annan motsvarande licens utfärdad av annan konfederation under FIFA. Att tränaren endast är anmäld till en tränarutbildning innebär inte att utbildningen är påbörjad. Om en tränarfunktion blir vakant måste föreningen senast 60 dagar från händelsen tillse att funktionen övertas av en person som uppfyller erforderliga kvalifikationer för uppdraget. Om en funktion blir vakant till följd av sjukdom eller olycka får SvFF:s TK medge en förlängning av de 60 dagarna om det kan styrkas att personen i fråga inte är tillräckligt återställd för att kunna återgå i tjänst. Information om uppkommen vakans och tillsättning av vakansen måste ges in till SvFF snarast efter det att händelsen har inträffat. Förening som uppflyttas till div. 1, herrar, och Elitettan får, om det finns särskilda skäl, efter ansökan från föreningen och prövning av SvFF:s TK, medges ett undantag från 1 st. ovan. Undantag får endast medges vid ett tillfälle och omfatta den säsong då föreningen är nyuppflyttad. Förening ska senast den 1 mars inkomma med uppgift till SvFF om vem som är föreningens huvudansvarige tränare och vilken utbildningsnivå tränaren innehar. Avsteg från förevarande paragraf kan föranleda bestraffning enligt 14 kap RF:s stadgar. Förening i Elitettan får dock endast bestraffas med straffavgift upp till kr vid varje enskilt tillfälle. Från och med den 1 november 2023 gäller kravet på huvudansvarig tränare i div. 1, herrar, som en förutsättning för att delta i den berörda serienivån. Förening i div. 1, herrar som inte uppfyller kraven enligt 1 st., ska därmed från denna tidpunkt nedflyttas en serienivå. Definition: Med huvudansvarig tränare avses den person som har det sportsliga huvudansvaret för representationslagets fotbollsverksamhet vilket innebär att leda och samordna övrig tränar- och medicinsk personals arbete, ansvara försäsongsplanering, matchcoachning och laguttagningar.

5 Promemoria angående tränarlicens i förbundsserier SvFF:s Utvecklings- och Utbildningsavdelning vill lyfta frågan om införande av obligatoriska tränarlicenser för i första hand serierna närmast under våra definierade elitdivisioner (Allsvenskan, Superettan, Damallsvenskan). Svensk fotbolls viktigaste konkurrensmedel är utbildning av spelare och tränare. Dels i vår nationella fotboll där SvFF har ett tungt ansvar för att vägleda och erbjuda fotbollsrörelsen moderna och adekvata utbildningar för tränare på alla nivåer, och dels i vårt arbete för att höja vår internationella konkurrenskraft i tävlingsfotbollen. Motiven för införande av obligatorisk Tränarlicens är i första hand behovet av välutbildade tränare i svensk fotboll som garanterar ett ansvarsfullt ledarskap och en modern metodik i ledning och utveckling av spelare. Den internationella utvecklingen går i en enda riktning; allt högre utbildningskrav och allt större ansvar för tränarna (se UEFA Coaching Convention Preamble, nedan). Professionaliseringen av fotbollen i Sverige har accelererat och det erbjuds allt fler anställningar för tränare även på sub-elitnivå. Spelarna förtjänar kompetenta tränare för att utvecklas i önskad riktning och för att få ett bestående intresse för fotbollen - tränarens betydelse för detta kan inte underskattas. SvFF:s program för Tränarutbildning har vuxit snabbt och erbjuder nu ett komplett utbud av utbildningar för alla målgrupper. Intresset för tränarutbildning är större än någonsin i landet och konkurrensen om ubildningsplatsema till de högsta kurserna är hård. Vi anser att ett utökat licenskrav på tränarna är ett naturligt steg i utvecklingen av tävlingsfotbollen. Ett sådant krav sänder en än tydligare signal till landets klubbar om att det är nödvändigt att rekrytera välutbildade tränare till verksamheten. Dagens spelare är mycket välutbildade redan i tonåren genom bland annat vår omfattande NIU/LIU-verksamhet i gymnasieskolan. Den nya generationen spelare har helt andra krav och förväntningar på tränarkompetens jämfört med tidigare, vilket ytterligare markerar behovet av en reglering av behörigheten för huvudansvariga tränare på nämnda nivåer. Vi ser i första hand ett licensbehov för Division 1 Herrar samt i Elittettan, där en UEFA A License blir ett självklart krav. I förlängningen ser vi en utökning av licenskravet även i Division 2 och 3 Herr samt Division 1 Dam, och då på den lägsta UEFA-nivån som är UEFA B License. /Urban Hammar

6 Förslag till justeringar av spelformerna inför 2019 I december 2017 tog Representantskapet ett beslut om att införa nationella spelformer för barn- och ungdomsfotbollen. Spelformerna gäller obligatoriskt från och med den 1 januari Under 2018 har distrikten getts möjlighet att införa spelformerna i den omfattningen som distrikten önskat. Den starka rekommendationen har varit att införa alla spelformer för att hinna prova och ställa om verksamheten inför Arbetsgruppen har summerat alla tips, förslag, synpunkter, feedback osv. som vi har fått under våren. Förbättringsförslag har framför allt kommit från ledare, tränare och föräldrar. Vi har även gjort en enkät till distrikten för att ta vara på deras återkoppling (19 distrikt svarade) samt genomfört besök och arrangerat ett antal turneringar för att intervjua spelare och ledare samt i samband med det provat några justeringar i spelformerna som vi har känt behov av. Utgångspunkten har varit en progression från barnfotboll (till och med 12 år) till ungdomsfotboll (från och med 13 år) och att ungdomsfotbollen ska närma sig 11 mot 11 fotboll. Vi har också försökt koppla siffran för respektive spelform till regler och förutsättningar (t.e.x. straffområdets storlek som upplevts som för stora). Det är viktigt att komma ihåg att nedan förslag består av vissa justeringar av förutsättningarna för genomförandet av barn- och ungdomsfotbollen samt i vissa avseende förtydligandes som avser att underlätta genomförandet av spelformerna. Arbetsgruppen har noterat att många av de synpunkter vi fått handlar om vuxnas/ledarnas sätt att se på barn- och ungdomsfotbollen och att det viktiga är att vi förser ledarnba med ytterligare kunskaper och utbildning i stället för nya regler. Dagens regler och rekommendationer finns på: spelformerna/ Nedan följer ett förslag till justeringar av spelregelerna fördelat utifrån respektive spelform: Spelformen 3 mot 3 1. Planmått anges i min-max mått Motivering: Tydlighet vilka planstorlekar som tillhör respektive spelform. Vi kommer att behålla rekommendationerna för planmått med och utan sarg/nät.

7 Spelformen 5 mot 5 1. Planmått anges i min-max mått Motivering: Tydlighet vilka planstorlekar som tillhör respektive spelform. Vi kommer att behålla rekommendationerna för planmått med och utan sarg/nät. 2. Inget straffområde, men området där målvakten får ta med händerna, dvs. "närheten av egna målet", är ca 5m djup och 5m bredd från respektive stolpe (bredd ca 5m + 3m + 5m = 13m) Motivering: Vi vill tydliggöra området "i närheten av egna målet" utan att markera straffområdet. Både domare, ledare och spelare har något att förhålla sig till. 3. Igångsättning: Spelarna väljer själva om de driver eller passar efter marken för att starta spelet vid alla fasta situationer förutom målvaktsutkast. Alla fasta situationer är indirekta (det krävs att en annan spelare har berört bollen innan man får göra mål även om man väljer att driva) Motivering: Utvecklar barnens färdigheter i driva och passa samt deras spelförståelse. Detta gör också att bollen är mer i spel eftersom spelet kommer igång snabbare. Spelformen 7 mot 7 1. Planmått anges i min-max mått Motivering: Tydlighet vilka planstorlekar som tillhör respektive spelform. Vi kommer att behålla rekommendationerna för idealmått för olika ålder som tidigare, dvs mindre plan för åldrarna år (50 x 30m) och större plan för 12-åringar (55 x 35m). Anpassning efter den större planen gäller fortfarande (olika storlekar på 11 mot 11 plan). Befintliga planer får användas till rätt spelform med rekommendationen att planen anpassas till spelformen så mycket som möjligt. Nya planer/omläggningar av planer byggs dock utifrån idealmåtten. 2. Retreatline 7 meter från mittlinjen, gäller alltid. Motivering: Vi vill öka tiden för anfallande laget för speluppbyggnad. Genom att flytta retreatline längre bak och minska storleken av straffområdet skapar vi mer utrymme och tid för speluppbyggnad.

8 3. Straffområde 7 x 19m (bredd = 7 meter från respektive stolpe, 7m + 5m + 7m = 19m) Motivering: Förutom samma motivering som till "retreatline", så blir planen mer proportionerlig och det blir en naturlig plats för straffpunkten på straffområdets linje samt att om det inte finns markeringar på befintlig plan så underlättar måtten till att enkelt mäta ut rätt avstånd. Målvakterna blir mer aktiva i spelet med fötterna och i positionsspelet. Minskat antal straffar eftersom ytan blir mindre där förseelse leder till straff. 4. Straffpunkt 7m från mållinjen Motivering: Avståndet till straffpunkten blir proportionerligt till målstorleken samt att det blir en naturlig plats för straffpunkten vid straffområdets linje (tydlighet för spelarna och domarna). 5. För inspark gäller: Bollen kastas/rullas alternativt passas efter marken från valfri plats inom straffområdet av målvakten. Bollen är i spel när den är utanför straffområdet. Motspelarna måste vara bakom retreatline tills bollen är i spel. Målvakten väljer när han/hon sätter bollen i spel, antingen genom att vänta tills motståndarna är bakom retreatlinjen, eller tidigare (t ex omställning). Om mv väljer att sätta bollen i spel innan motståndarna har hunnit backa till retreatline, gäller vanligt spel, d v s spelet stoppas inte. 6. För igångsättning av mv när bollen är i spel gäller: Rulla/kasta alternativt passa efter marken. Bollen är i spel när den lämnar målvaktens händer. Motspelarna måste vara bakom retreatline tills bollen är i spel. Målvakten väljer när han/hon sätter bollen i spel, antingen genom att vänta tills motståndarna är bakom retreatlinjen, eller tidigare (t ex omställning). Om mv väljer att sätta bollen i spel innan motståndarna har hunnit backa till retreatline, gäller vanligt spel, d v s spelet stoppas inte. Motivering (för båda rubriker): Aviskten är att utveckla målvaktsspelet med tekniska färdigheter med fötter och spelförståelse.

9 Spelformen 9 mot 9 1. Planmått anges i min-max mått Motivering: Tydlighet vilka planstorlekar som tillhör respektive spelform. Vi kommer att behålla rekommendationerna för idealmått för olika ålder som tidigare, dvs 13-åringar ska spela på den mindre planen (65 x 50m) och 14-åringar på den större planen (72 x 55m). Anpassning efter den större planen gäller fortfarande (olika storlekar på 11 mot 11 plan). Befintliga planer får användas till rätt spelform med rekommendationen att planen anpassas till spelformen så mycket som möjligt. Nya planer/omläggningar av planer görs utifrån idealmåtten. 2. Ingen retreatline. Motivering: Avstånd vid inspark är 9 meter, vilket ger samma effekt som en tänkt retreatline (syftet uppnås). Bra progression från 5 mot 5 och 7 mot 7 (barnfotboll) till 9 mot 9 (ungdomsfotboll), dvs minskning av yta för speluppbyggnad. Förvarande laget: Spelarna har haft en retreatline under 5 år och lärt sig fördelen att backa först för att tillåta anfallande laget starta sitt uppspel, därefter har de möjlighet att vinna boll högre upp. Anfallande lag: Spelarna har haft en retreatline under 5 år och lärt sig hitta rätt avstånd för speluppbyggnad samt att vara rättvända/halvt rättvända för spelbarhet. Målvakternas och utespelarnas spelförståelse utvecklas vid igångsättningar vid att man får bedöma att spela korta el långa igångsättningar beroende på motståndarnas utgångspositioner vid igångsättningar. 3. Offside halvplan. Motivering: Stöder Spelarutbildningsplanen där uppflyttning och att hålla ihop laget är en viktig del spelet, både vad gäller anfalls- och försvarsspelet. Att utveckla spelförståelsen för att snabbt kunna flytta upp en lagdel (backlinjen) och minska spelutrymmet framför lagdelen, samt för att kunna deltaga i anfallsspelet och förlänga och behålla spelet längre bort från egna målet utan att motståndarna tillåts att behålla spelare på längre ner på egna planhalvan. Målvakten blir mer aktiv i spelet och behöver flytta med laget i djupled. Detta introduceras redan i spelformen 7 mot 7 i Spelarutbildningsplanen. Med 1/3-dels offsiden begränsas mv uppflyttning eftersom hela laget hamnar lågt och mv roll tar då ett steg bakåt från 7 mot 7 till 9 mot 9.

10 Underlättar för (unga) domarna med samma bedömning för offside som i 11 mot 11 spel, enklare att göra en bedömning med mittlinje som markering för offsidelinje. 4. Straffområde 9 x 24m (bredd = 9m från respektive stolpe, 9m + 6m + 9m = 24m) Motivering: Planen mer proportionerlig och det blir en naturlig plats för straffpunkten på straffområdets linje samt att om det inte finns markeringar på befintlig plan så underlättar måtten till att enkelt mäta ut rätt avstånd. Målvakterna blir mer aktiva i spelet med fötterna och i positionsspelet. Minskat antal straffar eftersom ytan blir mindre där förseelse leder till straff. 5. Straffpunkt 9m (7m om man använder 7 mot 7 mål, och lim om man använder 11 mot 11 mål) Motivering: Avståndet till straffpunkten blir proportionerligt till målstorleken samt att det blir en naturlig plats för straffpunkten vid straffområdets linje (tydlighet för spelarna och domarna). 6. Målstorlek 5-7,32 x 2-2,44m SvFF rekommenderar målstorleken 6 x 2,20m Finns inte denna målstorlek tillgänglig, rekommenderar SvFF att använda målstorlek 5x2 (7 mot 7 mål) om man spelar på den mindre planen och målstorlek 7,32x2,44 (11 mot 11 mål) om man spelar på den större planen. Motivering: Vi har provat målen 6x2.20m som har upplevts proportionella för spelplanens yta och samt att målstorleken är anpassad efter ungdomars fysiska mognad. Progression i målstorlek från 7 mot 7 till 11 mot 11. Målvakterna och utespelarna får bättre förutsättningar för att lyckas med sina aktioner för att förhindra och rädda avslut och komma till avslut och göra mål. Övriga frågor Gula och röda kort, 7 mot 7 (förtydligande i regelbok) Förslag: Grundregeln är att gula och röda kort inte bör tillämpas i spelformen 7 mot 7. Domaren ska alltid i första hand prata med spelaren som har gjort ett regelbrott som kan ge en varning eller utvisning samt att ledarna ska ta ut spelaren för att kunna prata med

11 spelaren i lugn och ro. Spelaren får även en möjlighet att förklara sitt beteende och en stund att hämta igen sig från situationen. Om varken spelaren eller ledarna tar vara på denna möjlighet, så har domaren mandat att dela ut en varning eller om det krävs visa ut spelaren. En utvisad spelare får ersättas med en ny spelare.