PROTOKOLL Landstingsfullmäktige Conny Andersson Inger Linge Tore Lidbom

Transkript

1 PROTOKOLL Landstingsfullmäktige Justerat tisdagen den 22 april 2003 Conny Andersson Inger Linge Tore Lidbom 103 Inledning Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. Upprop förrättades varvid närvaro och frånvaro på grund av anmälda förhinder antecknades i enlighet med bilagda uppropslista, bilaga 1. Fullmäktige godkände de anmälda förhindren. 104 Kungörelse Kungörelsen om fullmäktiges sammanträde utsändes den 27 mars 2003 till fullmäktiges ledamöter och ersättare och länsstyrelsen. Kungörelsen anslogs samma dag på landstingets anslagstavla. Tillkännagivande om sammanträdet infördes den 1 april 2003 i tidningarna på sätt fullmäktige beslutat. Tillägg till föredragningslistan anslogs den 4 april 2003 på landstingets anslagstavla och utsändes samma dag till fullmäktiges ledamöter och ersättare. Det antecknades att sammanträdet utlysts i laga ordning. 105 Justering Att jämte ordföranden justera sammanträdets protokoll utsågs förste och andre vice ordföranden. Protokollet ska justeras senast tisdagen den 22 april 2003.

2 Fullmäktige beslutade enligt ordförandens förslag att växeltjänstgöring fick ske under behandlingen av 106. Beslutsärenden 106 Revisionsberättelser över dels landstingsstyrelsens, dels övriga nämnders, styrelsers och bolags verksamhet för år 2002 (förslag 18) LS Fullmäktige beslutade att bordlägga ärendet att ärendet skall behandlas vid ett extra fullmäktige den 29 april 2003 varvid endast ärendet revisionsberättelser över dels landstingsstyrelsens, dels övriga nämnders, styrelsers och bolags verksamhet för år 2002 och ärendet årsredovisning för 2002 för Stockholms läns landsting och dess bolag skall behandlas. 107 Årsredovisning för 2002 för Stockholms läns landsting och dess bolag (förslag 19) LS Fullmäktige beslutade att bordlägga ärendet att ärendet skall behandlas vid ett extra fullmäktige den 29 april 2003 varvid endast ärendet revisionsberättelser över dels landstingsstyrelsens, dels övriga nämnders, styrelsers och bolags verksamhet för år 2002 och ärendet årsredovisning för 2002 för Stockholms läns landsting och dess bolag skall behandlas. 108 Ny budgetprocess för landstingskoncernen (förslag 20) LS Anf. 17 I ärendet yttrade sig landstingsråden Ingela Nylund Watz, Chris Heister, Stig Nyman och Birgitta Rydberg, Måns Almqvist samt Lena-Maj Anding. YRKANDEN 1) bifall till landstingsstyrelsens förslag, med följande tilläggsatt-sats: att landstingsfullmäktige nästa år skall fastställa budgetdirektiv för 2005 samt planering för

3 2) bifall till m- och kd-ledamöternas reservation i landstingsstyrelsen Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag med föreslagen tilläggsatt-sats att fastställa ny budgetprocess för landstingskoncernen enligt förslag att landstingsfullmäktige nästa år skall fastställa budgetdirektiv för 2005 samt planering för RESERVATIONER M- och kd-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för den gemensamma reservationen i landstingsstyrelsen. 109 Fastställande av slutlig finansiell ram år 2002 för SOCSAM i Haninge kommun (förslag 21) LS Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att fastställa den slutliga finansiella ramen avseende år 2002 för SOCSAM i Haninge. 110 Motion 2001:12 av Birgitta Sevefjord och Gerardo Berrios (v) om mångfalds/integrationsplan för Stockholms läns landsting (förslag 22) LS Anf. 30 I ärendet yttrade sig Gerardo Berrios, landstingsrådet Lars Dahlberg, Ann-Kristin Särnbrink, Adnan Can, Esabelle Reshdouni, Kemo Ceesay, Lena-Maj Anding samt Säde Pekurinen. BESLUT Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att uppdra åt landstingsstyrelsen att i samband med omarbetningen av personalpolicy för landstinget inarbeta ett mångfalds- och integrationsperspektiv, att uppdra åt samliga landstingets förvaltningar och bolag att redovisa sina mångfaldsplaner till landstingsstyrelsen

4 att anse motionen besvarad. Valärenden 111 Vissa fyllnadsval samt bordlagda val (förslag 23) LS , 0534, , 0355, 0415, , 0555, 0605, 0713, 0740, 0747, 0765, 0811, 0884, 0888, 0918, 0919, 0920, , 1036, 1128, 1129, 1170, 1196, 1276, 1325, 1347, 1349 Fullmäktige beslutade att medge befrielse för Jonas Hellberg (s) från uppdragen som ledamot av landstingsfullmäktige, valkrets SO och ledamot i kulturnämnden. Fullmäktige valde härefter enligt valberedningens förslag Kulturnämnden intill utgången av 2006 Ledamot s Reijo Lintunen (efter J Hellberg) Länsrätten intill utgången av 2006 Nämndemän s Gunnel Strömberg (efter E Poli) m Claes Fock (efter G Oxhammar) m Barbro Pettersson (efter A M Hjorth) fp Berith Hellsing (efter L Betnér) Svea Hovrätt intill utgången av 2006 Nämndemän s Bordlades (efter G Molander) s Bordlades (efter K-E Lundholm) v Bordlades (efter A Wallin) mp Stefan Löfgren (efter S Lindblom) m Sven-Olof Karlsson (efter H Florén) Fastighetsdomstolen intill utgången av 2006 Nämndemän

5 s Lars Isaksson (efter J-E Jansson) kd Lars Wyke (efter B Flensburg)

6 Skattenämnden för skattekontor Södertälje intill utgången av 2006 Ledamöter fp Bertil Nilsson (efter H Haapala) fp Anna Nilsson (efter M Nordebo) Skattenämnden för skattekontor Spånga intill utgången av 2006 Ledamöter m Bordlades (efter F Cederlund) Skattenämnden för Företagsskattekontor 7 intill utgången av 2006 Ledamöter m Jan Hult (efter D Lassnäs) Bordlagda val SL:s Södra regionstyrelse intill utgången av 2006 Ledamot mp Barbro Svanström (efter P Bylund) 1:e vice ordförande mp Barbro Svanström (efter P Bylund) Revisionens budgetberedning för tiden Ledamöter v Brit Rundberg Övervakningsnämnden Stockholm Norr för tiden Ledamöter s Bordlades

7

8 Förbundsstyrelsen för Socsam i Haninge för tiden Ledamöter v Inger Gemicioglu Skattenämnden för skattekontor Stockholm 1 för tiden Ledamöter s Katarina Jansson s Bordlades s Bordlades fp Jimmy Edlund (efter G Roos) Skattenämnden för skattekontor Stockholm 2 för tiden Ledamöter s Lars Sundberg v Bordlades fp Bordlades fp Kari Malmström (efter S Ohm) fp Elisabet Abelson (efter A Rohdin) Skattenämnden för skattekontor Stockholm 3 för tiden Ledamöter v Bordlades Skattenämnden för skattekontor Spånga för tiden Ledamöter v v m m Bordlades Bordlades Bordlades Bordlades Skattenämnden för Norrtälje för tiden Ledamöter

9 v Bordlades Skattenämnden för Företagsskattekontor 3 för tiden Ledamöter s fp Jan Borg Manijeh Barkhodaee Skattenämnden för Företagsskattekontor 4 för tiden Ledamöter s Tage Andersson v Bordlades fp P-O Hellberg (efter M Dahlin-Rosberg) Skattenämnden för Företagsskattekontor 5 för tiden Ledamöter s Bengt Nygren s Monica Allard (efter I Arell) v Bordlades v Bordlades m Birger Eriksson (efter B Eriksson) fp Jan Sandgren Skattenämnden för Företagsskattekontor 6 för tiden Ledamöter s s s Bordlades Bordlades Bordlades Skattenämnden för skattekontor Riks revisionskontor 3 och koncernrevisionskontoret för tiden Ledamöter v v Bordlades Bordlades

10 v Bordlades v Bordlades mp Henrik Sundström fp Gunilla Tyrland Skattenämnden för Processkontoret revisionskontor 1 och 2 samt projektkontoret för tiden Ledamöter s Bordlades v Bordlades v Bordlades (efter M Rashid) fp Magnus Öhlander Svea Hovrätt för tiden Nämndemän s Bordlades Länsrätten intill utgången av 2006 Nämndemän mp Bo Johansson (efter A Hassinen-Ellefsen) mp Leif Bratt (efter V Willner) fp Mats Ifvarsson (efter A M Kessler) Fastighetsdomstol för tiden Nämndemän s s s s s s s v v Bordlades Bordlades Bordlades Bordlades Bordlades Bordlades Bordlades Bordlades Bordlades

11 Mälardalstrafik AB från ordinarie bolagsstämma 2003 t o m ordinarie bolagsstämma 2004 Revisorsersättare fp Ulf Uebel

12 Stockholms läns allmänna försäkringskassa för granskning av räkenskaper och förvaltning för år 2003 Revisorsersättare fp Mats Ifvarsson Stockholms läns hemslöjdsförening för granskning av räkenskaper och förvaltning för år 2003 Revisorsersättare fp Lars Berkesten Stiftelsen Vira Bruk för granskning av räkenskaper och förvaltning för år 2003 Revisorsersättare fp Lars-Erik Rosberg Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län för granskning av räkenskaper och förvaltning för år 2003 Revisorsersättare fp Brita Gunnarsson Mälardalsrådets planerings- och trafikutskott Nominering av fem ledamöter bordlades. Mälardalsrådets kultur- och turismutskott Nominering av fem ledamöter bordlades. Mälardalsrådets Näringslivs- och FoU-utskott Nominering av fem ledamöter bordlades. Mälardalsrådets Miljöutskott

13 Nominering av fem ledamöter bordlades. Stiftelsen Centrum för Bioteknik i Huddinge Revisor Revisorssuppleant - Jonas Grahn - Matts Edin Stiftelsen Centrum för Oral Biologi Revisor Revisorssuppleant - Jonas Grahn - Matts Edin Stiftelsen Centrum för Nutrition och Toxikologi Revisor Revisorssuppleant - Jonas Grahn - Matts Edin Stiftelsen Centrum för Strukturbiokemi i Huddinge Revisor Revisorssuppleant - Jonas Grahn - Matts Edin Stiftelsen Centrum för Molekylär medicin Revisor Revisorssuppleant - Jonas Grahn - Eva Larsson - Matts Edin - Birgitta Bjelkeberg Stiftelsen Clara Revisor Revisorssuppleant - Jonas Grahn - Matts Edin Stiftelsen Cancercentrum Karolinska Revisor Revisorssuppleant

14 Jonas Grahn - Eva Larsson - Matts Edin - Birgitta Bjelkeberg

15 Landstingets donationsfonder Revisor Revisorssuppleant - Jonas Grahn - Matts Edin 112 Val av huvudmän i Sparbanksstiftelsen Första (förslag 24) LS Fullmäktige beslutade att välja nio huvudmän till Sparbanksstiftelsen Första för tiden från ordinarie stämma 2003 till och med ordinarie stämma Fullmäktige valde enligt valberedningens förslag Sparbanksstiftelsen Första från ordinarie stämma 2003 till och med ordinarie stämma 2007 Huvudmän s s s s v m m fp fp Ola Rask Elaine Kristensson Tore Lidbom Carin Jämtin Mia Birgersson Mats Fält Madeleine Jacobsson Göran Qvennerstedt Anita Hagelbeck 113 Val av ledamöter i styrelsen för vissa landstingsägda bolag (förslag 25) LS Fullmäktige beslutade att bordlägga ärendet. Nya motioner 114 Anmälan av motioner LS

16 Nr 2003:31 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om förbättringar för funktionshindrade inom Stockholms län landsting Nr 2003:32 av Andres Käärik m fl (fp) om fler utbildningsplatser för distriktssköterskor Nr 2003:33 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om ett rehabiliteringshem för vårdkrävande långtidssjuka Nr 2003:34 av Andres Käärik m fl (fp) om en anläggning i Sverige för protonbehandling av cancer Nr 2003:35 av Maria Wallhager (fp) om läckande regnskydd Motionerna remitterades till landstingsstyrelsen för beredning. Besvarande av frågor 115 Bordlagd fråga av Stig Nyman (kd) om indragen tandvård för barn LS Fullmäktige beslutade att bordlägga frågan. 116 Fråga av Margareta Cederfelt (m) om Folktandvårdens priser LS Fullmäktige beslutade att bordlägga frågan. 117 Fråga av Christer G Wennerholm (m) om det kommande förslaget om kostnadsreducerande åtgärder inom hälso- och sjukvården LS Anf. 38 Christer G Wennerholm har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: I april kommer hälso- och sjukvårdsutskottet få förslag om kostnadsreducerande åtgärder inom hälso- och sjukvården inför år Detta med anledning av att kostnaderna inom vården endast får öka med 5% under nästa år. Då ska det dessutom finnas utrymme för en utbyggnad av närsjukvården. I de geografiska beredningarnas arbetsuppgifter ingår bl a att föra en löpande dialog med befolkningen och diskutera med kommuner/stadsdelar och berörda intresseorganisationer hur resurserna ska fördelas. Beredningarna ska dessutom spela en aktiv roll i det årliga budgetarbetet och föreslå hälso- och sjukvårdsutskottet hur resurserna ska fördelas.

17 Med anledning av ovanstående vill jag fråga sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros följande: Har Du för avsikt att som övergripande ansvarig för sjukvården i länet se till att de geografiska beredningarna ges möjlighet och tid att diskutera de kostnadsreducerande åtgärderna med patientföreningar, handikapporganisationer, kommun/stadsdelsrepresentanter och befolkningen? Frågan besvarades av landstingsrådet Inger Ros. Vidare yttrade sig landstingsrådet Christer G Wennerholm. 118 Fråga av Carin Håkansson (fp) om beredskap mot SAL LS Anf. 45 Carin Håkansson har till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor ställt följande fråga: Den svåra lungsjukdomen SAL har dykt upp på flera platser i världen. Flera personer har avlidit. Det är därför viktigt att Stockholms läns landsting har en god beredskap för att ta hand om patienter som drabbats av sjukdomen. Jag vill därför fråga sjukvårdslandstingsrådet Inger Ros följande: Finns det någon särskild beredskap för att ta hand om ett eventuellt utbrott av SAL i Stockholms läns landsting? Frågan besvarades av landstingsrådet Inger Ros. Vidare yttrade sig Carin Håkansson. 119 Fråga av Stig Nyman (kd) om konsekvenser av regeringens krisbudget LS Anf. 50 Stig Nyman har till landstingsrådet för finansfrågor ställt följande fråga: Arbetslivsminister Hans Karlsson och andra ministrar har i tid och otid upprepat att ingen blir friskare av sänkta sjukersättningar. Nu är regeringen med stödpartier själva initiativtagare till sänkta sjukersättningar. Sjukskrivna blir inte friskare, men fattigare. Finansminister Bosse Ringholm har som ett mantra betonat att svensk ekonomi står stark och att vallöftena genomförs. Kommunerna sägs få ett tillskott nästa år, men det är i själva verket fråga om en oförändrad nominell nivå (sysselsättningsstödet och den s.k. 200-kronan förlängs ett år). Till bilden hör att kommunerna kommer att förlora på det ökade sjuklöneansvaret, samtidigt som skatteintäkterna viker och pågående avtalsförhandlingar ökar

18 lönekostnaderna. Det som nu framställs som ett tillskott innebär i praktiken ett minskat realt utrymme för redan mycket pressade kommuner och landsting. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till finanslandstingsrådet: Anser du att den nyligen träffade budgetöverenskommelsen mellan regeringen, miljöpartiet och vänstern kommer att innebära en förstärkning av ekonomin i vårt landsting? Frågan besvarades av landstingsrådet Ingela Nylund Watz. Vidare yttrade sig landstingsrådet Stig Nyman. 120 Fråga av Maria Wallhager (fp) om konkurrens mellan tidningar LS Anf. 55 Maria Wallhager har till landstingsrådet för trafikfrågor ställt följande fråga: Den 26 mars i år skickade SL ut ett pressmeddelande om att SL och tidningen Metro har slutit avtal om förlängning till 2010 av distributionsavtalet för tidningen Metro. Avtalet ger Metro rätt att distribuera tidningen inom kollektivtrafiksystemet i Stockholm. Ärendet var uppe som en informationspunkt på senaste SL mötet. SL s ledning anser att tidningen "Stockholm City" inte var intresserade av att få något avtal med SL. Tidningen "Stockholms City" har en helt annan version, de hävdar att de var intresserade av att distribuera sin tidning via SL. I SL s pressmeddelandet står också: Att Metro i Stockholm dessutom blivit en ekonomisk framgång och en internationellt föregångare stärker oss i vår ambition att erbjuda Europas bästa kollektivtrafik. Att Metro blivit en ekonomisk framgång kan man ju glädja sig åt, men ett landstingsägt bolag har inte uppdraget att främja en tidningsutgivare framför andra tidningsutgivare. Uppdraget är tvärtom att behandla alla parter lika, i den mån det går. Jag vill därför fråga trafiklandstingsrådet Anna Berger Kettner följande: Kommer Du att se till att se till att alla tidningsutgivare får samma chanser? Frågan besvarades av landstingsrådet Anna Berger Kettner. Vidare yttrade sig landstingsrådet Maria Wallhager. 121 Fråga av Stig Nyman (kd) om bemanningsföretagens roll LS Anf. 61

19 Stig Nyman har till landstingsrådet för personalfrågor ställt följande fråga: Jag sett och hör att tuffare attityd mot bemanningsföretagen skulle vara svaret eller lösningen på landstingets bemannings- och besparingsproblem. Om landstinget skall kunna skära ner kostnaderna för inhyrd personal med 100 miljoner kronor per år, så torde det handla om ett behov av nyanställningar av några hundra nya medarbetare inom relativt kort tid. Jag påstår att för att lyckas i ambitionen att anställa ny personal måste man kunna erbjuda attraktiv miljö och stimulerande kompetensutveckling, goda möjligheter till forskning samt bättre scheman och karriärmöjligheter. Det krävs framför allt en ny personalpolitik. Den nya västermajoriteten har nu verkat i ett halvår och jag hör från personalföreträdare att man saknar dialogen med den politiska ledningen. Detta trots tillkomsten av ett särskilt personallandstingsråd. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till personallandstingsrådet: Anser du att det är bemanningsföretagen som utgör främsta hinder att i god ordning anställa och behålla egna läkare och sjuksköterskor? Frågan besvarades av landstingsrådet Lars Dahlberg. Vidare yttrade sig landstingsrådet Stig Nyman. 122 Fråga av Filippa Reinfeldt (m) om rekrytering av yngre läkare LS Anf. 67 Filippa Reinfeldt har till landstingsrådet för personalfrågor ställt följande fråga: Sveriges yngre läkares förening (SYLF) har gjort en enkät om hur ST-läkarna ser på framtiden. Enkäten visar att de yngre läkarna har andra värderingar och förväntningar än de äldre kollegorna. Hela 87 procent av ST-läkarna kan tänka sig att arbeta i egen eller annan fristående verksamhet. Hälften av de tillfrågade läkarna visar sig ha erfarenhet av läkaryrket utanför landstinget. Dessutom funderar var tredje läkare på att flytta utomlands. Med den här synen på traditionell landstingsdriven sjukvård finns det all anledning att fundera över den framtida läkarförsörjningen. Med anledning av ovanstående skulle jag vilja ställa följande fråga till personallandstingsrådet Lars Dahlberg: Kommer Du att agera för att de läkare som vill arbeta i egen eller annan fristående regi skall kunna verka i Stockholm? Frågan besvarades av landstingsrådet Lars Dahlberg. Vidare yttrade sig Filippa Reinfeldt.

20 Fråga av Marie Ljungberg Schött (m) om sprutbytesprogram LS Fullmäktige beslutade att bordlägga frågan. Besvarande av interpellationer 124 Bordlagd interpellation 2003:20 av Margareta Cederfelt (m) om sexuellt överförbara sjukdomar LS Fullmäktige beslutade att bordlägga besvarandet av interpellationen. 125 Interpellation 2003:36 av Christer G Wennerholm (m) om hotet mot sjukvården i Stockholms län LS Anf. 74 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för finansfrågor. Fullmäktige beslutade den 11 mars 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 2. Landstingsrådet Ingela Nylund Watz hänvisade till det skriftliga svaret. I ärendet yttrade sig landstingsråden Christer G Wennerholm och Ingela Nylund Watz, Fredrik Kronberg, Lars Joakim Lundquist samt Andres Käärik. 126 Interpellation 2003:30 av Birgitta Rydberg (fp) om stängningen av Stenhamra vårdcentral LS Anf. 82 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 11 mars 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 3. Landstingsrådet Inger Ros hänvisade till det skriftliga svaret. I ärendet yttrade sig landstingsråden Birgitta Rydberg och Inger Ros, Lars Joakim Lundquist, landstingsrådet Maria Wallhager, Janet Mackegård, Bengt Cedrenius samt Cecilia Carpelan. 127

21 Interpellation 2003:32 av Andres Käärik (fp) om dålig kännedom hos allmänheten om vårdgarantin och valfriheten inom vården LS Anf. 101 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 11 mars 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 4. Landstingsrådet Inger Ros hänvisade till det skriftliga svaret. I ärendet yttrade sig Andres Käärik, landstingsrådet Inger Ros, Andres Käärik, Lena-Maj Anding samt Brit Rundberg. 128 Interpellation 2003:29 av Lars B Strand (fp) om samverkan med kommunerna LS Anf. 109 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 11 mars 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 5. Landstingsrådet Inger Ros hänvisade till det skriftliga svaret. I ärendet yttrade sig Lars B Strand, landstingsrådet Inger Ros, Juan Carlos Cebrian samt Boel Carlsson. 129 Interpellation 2003:27 av Pia Lidwall (kd) om utveckling av vården av de demenssjuka LS Anf. 116 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige beslutade den 11 mars 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 6. Landstingsrådet Inger Ros hänvisade till det skriftliga svaret. I ärendet yttrade sig Pia Lidwall, landstingsrådet Inger Ros samt Juan Carlos Cebrian. 130 Interpellation 2003:31 av Birgitta Rydberg (fp) om brist på välutbildad personal inom barnsjukvården LS Anf. 123 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för personalfrågor. Fullmäktige beslutade den 11 mars 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 7.

22 Landstingsrådet Lars Dahlberg hänvisade till det skriftliga svaret. I ärendet yttrade sig landstingsråden Lars Dahlberg och Birgitta Rydberg samt Margareta Cederfelt.

23 Interpellation 2003:33 av Andres Käärik (fp) om ST-läkare i allmänmedicin LS Anf. 128 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för personalfrågor. Fullmäktige beslutade den 11 mars 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 8. Landstingsrådet Lars Dahlberg hänvisade till det skriftliga svaret. I ärendet yttrade sig Andres Käärik och landstingsrådet Lars Dahlberg. 132 Interpellation 2003:28 av Aram El Khoury (kd) om att den medicinska forskningen bör inriktas mer mot kvinnors hälsa och att kliniska läkemedelsprövningar ska ha en mer balanserad könsfördelning LS Fullmäktige beslutade att bordlägga besvarandet av interpellationen. 133 Interpellation 2003:34 av Bo Johansson (fp) om bussförbindelse till Närakuten vid Löwenströmska sjukhuset LS Anf. 131 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för trafikfrågor. Fullmäktige beslutade den 11 mars 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 9. Landstingsrådet Anna Berger Kettner hänvisade till det skriftliga svaret. I ärendet yttrade sig Bo Johansson, landstingsrådet Anna Berger Kettner samt Rolf Bromme. 134 Interpellation 2003:35 av Olov Lindquist (fp) om varför inte Djurgårdslinjen förlängs till Centralen LS Anf. 137 Interpellationen är ställd till landstingsrådet för trafikfrågor. Fullmäktige beslutade den 11 mars 2003 att interpellationen fick ställas. Svar på interpellationen, se bilaga 10. Landstingsrådet Anna Berger Kettner hänvisade till det skriftliga svaret. I ärendet yttrade sig Olov Lindquist, landstingsrådet Anna Berger Kettner, Sten Erson Wester samt Åke Askensten.

24 Nya interpellationer 135 Anmälan av interpellationer LS Nr 2003:37 av Christer G Wennerholm (m) om att låta privata kliniker minska kön till konstgjord befruktning Nr 2003:38 av Margareta Cederfelt (m) om konkurrens på lika villkor Nr 2003:39 av Cecilia Carpelan (fp) om rättsintyg och privat företag Nr 2003:40 av Cecilia Carpelan (fp) om hälsokonsekvensbeskrivningar inför politiska beslut Nr 2003:41 av Carl-Anders Ifvarsson (fp) om psykiatrisk hjälp på vårdcentraler Nr 2003:42 av Olov Lindquist (fp) om asylsökandes valfrihet i vården Nr 2003:43 av Bo Johansson (fp) om medicinförråd på närakuter Nr 2003:44 av Birgitta Rydberg (fp) om situationen vid Vällingby vårdcentral Nr 2003:45 av Pia Lidwall (kd) om trygghetsservice för äldre i samverkan med kommunerna Nr 2003:46 av Inga-Britt Backlund (kd) om den medicinska utvecklingen inom reumatologin Nr 2003:47 av Aram El Khoury (kd) om hanteringen av avlidna personer och platsbristen i länets bårhus Nr 2003:48 av Åke Holmström (kd) om hot och våld för personalen inom SL Nr 2003:49 av Maria Wallhager (fp) om stopp i tunnelbanan Interpellationerna skall besvaras vid sammanträdet den 13 maj Avslutning Ordföranden avslutade sammanträdet kl Vid protokollet Peter Freme

25 Yttranden 2003:04 25 Yttranden vid Stockholms läns landstingsfullmäktiges möte den 8 april Ny budgetprocess för landstingskoncernen (förslag 20) Anförande nr 17 Landstingsrådet Nylund Watz (s): Ordförande, landstingsfullmäktigeledamöter! Jag yrkar naturligtvis bifall till landstingsstyrelsens förslag till beslut. Det blev lite märkligt när ärendebehandlingen nu gick mycket snabbare än jag trodde att den skulle göra. Men jag hoppas att ni kan nicka bifall till att ni har fått ett papper med ett tilläggsyrkande i det här ärendet. Utmärkt! Det är nämligen så att vi har tittat på hur partierna har resonerat i den här frågan och konstaterar att det nu finns en bred uppslutning kring budgetprocessen, men att det också är något parti och kanske någon annan också som funderat över om vi inte borde utnyttja möjligheten att föra budgetdirektiven inför nästa år till fullmäktige. Det har vi tagit intryck av. Jag yrkar därför bifall till den tilläggsattsats som är delad på bordet och, hoppas jag, till presidiet. Förslaget lyder: Landstingsfullmäktige föreslås besluta att fastställa ny budgetprocess för landstingskoncernen enligt förslag att landstingsfullmäktige nästa år skall fastställa budgetdirektiv för 2005 samt planering för I övrigt bifall till landstingsstyrelsens förslag! Anförande nr 18 Landstingsrådet Heister (m): Herr ordförande! Det ärende vi nu ska diskutera är alltså en ny budgetprocess för Stockholms läns landsting. Den budgetprocess som vi ska lämna enligt majoritetens förslag är en budgetprocess som infördes under den förra socialdemokratiska majoriteten. När den budgetprocessen beslutades föregicks den av samråd och diskussion mellan majoritet och opposition. Man hade också tid och utrymme både för att fundera och tänka efter hur den nya budgetprocessen skulle se ut. Så har inte varit fallet med den nu föreslagna budgetprocessen. Vi har inte från vår sida haft möjlighet att med majoriteten och majoritetens partier diskutera budgetprocessen. Jag tycker att det här är ytterligare ett exempel på den attityd som den nya majoriteten visar oppositionspartierna här i landstinget. Man lyssnar inte till oss utan man lägger i hast fram förslag som man driver igenom i fullmäktige. Jag tycker att vi har fått bevis på det när majoriteten nu under själva fullmäktige-sammanträdet lägger fram tilläggsattsatser därför att man kommit på att den kanske största bristen i det förslag som man tidigare lagt fram är det demokratiska underskottet. Det ursprungliga förslaget till budgetprocess skulle innebära att landstingsfullmäktige inte skulle komma in i budgetprocessen förrän alldeles i slutskedet, det vill säga i november när budgeten ska

26 26 Yttranden 2003:04 fastställas. Det är för mig alldeles oacceptabelt. Det visar sig nu att majoriteten finner att fullmäktige måste besluta om direktiven, och det ska man göra från och med nästa år. Men det föranleder i alla fall inte mig att säga att jag tycker att det som den nya majoriteten lägger fram är bra. Det finns andra skäl som gör att vi moderater yrkar avslag på det här förslaget till budgetprocess. Det är alldeles för snäva tidsramar för att ge ett ordentligt underlag i direktiven. Men framför allt är det alldeles för snäva tidsramar för dem ute i verksamheten som ska arbeta med budgeten och ge underlag för att kunna få ett bra budgetbeslut. Det gäller både sjukvården och trafiken. När det är som allra svårast i sjukvården ska verksamhetsföreträdarna och ledningarna där lägga fram underlag för budgeten, när deras främsta uppgift naturligtvis är att se till att sjukvården också fungerar under sommaren. Det är en allvarlig kritik som vi har mot den här budgetprocessen. En annan kritisk synpunkt är att vi tror att det här, tvärt emot vad som är majori-tetens intentioner, riskerar att leda till att vi får kostnadsökningar. Först ska budgetdirektiv läggas fram, sedan ska i princip äskanden komma utifrån verk-samheten och därefter ska man försöka jämka samman detta till ett budgetalter-nativ. Det kommer ju att fungera som ett hopp av ljus för verksamheterna att få det som de anser sig behöva ända fram till fullmäk-tigesammanträdet i november. Där klubbas budgeten. Då är det några få veckor kvar tills verksamheten ska sätta i gång enligt det nya budgetalternativet. Vi som har varit i sjukvården någon gång vet att omställningstiden är lång där ute. Risken är att vi kommer att hamna i en situation där vi får halvårseffekter i stället för helårseffekter av de beslut som fattas här i fullmäktige. Då innebär det att kostnaderna kommer att bli högre än de annars hade blivit. Tvärtemot vad majoriteten säger är risken alltså stor för kostnadsökningar. Det finns ingen budgetprocess i världen som är en mirakelmedicin mot det som är det här landstingets stora ekonomiska problem. Det är skatteutjämningen. Ni kan inte använda den här budgetprocessen till att försöka lösa skatteutjämnings-problem som kommer att innebära att ni under kommande mandatperiod ska betala 28 miljarder i skatteutjämningsavgift. Det problemet kommer inte den här budgetprocessen att lösa. Vore det inte bättre att ha en ordentlig diskussion med partierna i opposition för att finna om vi kan utveckla den budgetprocess vi har eller se om det behöver göras någon annan förändring av budgetprocessen i stället för att driva igenom den här. Till sist tycker jag att den genomgående tråden i detta och den signal som ni sänder återigen är ökad centralisering. I det här förslaget till budgetprocess är det en salig sammanblandning av koncernledning och landstingsledning. Man vet inte om det är politiker eller tjänstemän som ska bestämma, men någonstans centralt ska besluten i alla fall fattas. Vi tror inte att ökad centralstyrning leder till bättre budgetar och bättre verksamhet. Tvärtom! Försök att detaljstyra en stor organisa-tion på detta sätt innebär bara att förmågan att styra helt förloras. Det uttalade målet är att förbättra den ekonomiska styrningen. Resultatet tror jag kommer att bli det omvända. Därför yrkar jag avslag på det förslag till budgetprocess som nu föreligger.

27 Yttranden 2003:04 27 Anförande nr 19 Landstingsrådet Nyman (kd): Herr ordförande, värderade ledamöter! I landstingsstyrelsen har Moderaterna och Kristdemokraterna ett gemensamt förslag, nämligen att yrka avslag på förslaget till ny budgetprocess. Motiven är väl dokumenterade. I dag har vi fått en attsats till, och i anslutning till den skulle jag önska ett klarläggande. När ska fullmäktige fastställa budgetdirektiven? Om det ska ske ungefär när landstingsstyrelsen fastställer budgetdirektiven i år, någonstans i andra halvan av april, innebär det att landstingsstyrelsen bör vara färdig med förslaget till landstingsfullmäktige några veckor dessförinnan. En av tankarna bakom det här är väl att öka säkerheten i underlagen. Jag har svårt att se hur man kan åstadkomma det genom att tidigarelägga detta till tidpunkter då osäkerheten är som störst. Jag satt inte i fullmäktige när den budgetprocess som nu håller på att avslutas kom till. Men jag minns den väl, och jag minns diskussionerna innan. Jag har i ett par sammanhang medan det här ärendet har varit på väg hit sagt att det är intressant att iaktta att i stort sett samma motiv som fanns då för att flytta fullmäktiges beslut från november till juni nu används för att flytta tillbaka beslutet i fullmäktige till november. Jag misstänker att det här är ett led i, om det är medvetet eller omed-vetet ska jag inte uttala mig om, att ännu mer urholka det vi har tyckt vara en bra arbetsmodell, nämligen beställar- och utförarmodellen. Jag kan hålla med Chris Heister om att det är lite oklart i texten. Nu är det inte en politisk text utan det är det underlag som landstingsdirektören har skrivit. Men eftersom den är själva fundamentet för ärendet tror jag att det finns skäl när man så småningom ska formulera sig att se över vad som avses med landstingsled-ningen. En definition hittade jag på s. 7. Där menar man både landstingsstyrelsen och koncernledningen. Men jag uppfattar att man ibland när man skriver lands-tingsledningen menar den politiska ledningen. Det här är viktigt att klara ut eftersom vi har kritiserat den nuvarande majoriteten dels för att centralisera, dels för att överlåta det som rimligen bör vara politiskt ansvar till tjänstemän. Med tanke på den debatt vi skulle ha haft nu, men som avbröts för en stund sedan, tror jag att det finns alla skäl i världen att pröva detta noga innan vi går till beslut. Frågan var närmast: När ska fullmäktige anta detta? Det bör klarläggas. Det borde ha stått i attsatsen, annars bidrar det inte till klarheten, tycker jag. Det visar också det här förslaget till ärende. Jag tolkar det som så, och det ser jag allvarligt på, att vi har olika syn på hur man använder de politiska organen i landstinget. Det har vi kritiserat förut. Vad ska beredningarna vara till för? Vilka är de egentliga uppgif-terna för utskotten? Är det egentligen så att allting har centraliserats till lands-tingsstyrelsen? Allt annat är någon sorts utanpåverk för att sysselsätta många politiker medan några få styr och ställer. Jag yrkar avslag på förslaget till ny budgetprocess. Och jag vet att den moderata gruppen här i landstinget kommer att rösta i den riktningen.

28 28 Yttranden 2003:04 Anförande nr 20 Landstingsrådet Rydberg (fp): Ordförande, landstingsledamöter! Man kan se både för- och nackdelar med att lägga budgetprocessen på våren eller på hösten. Om man kan stå fast vid den budget som man antar på våren ger det goda möjlig-heter för de lokala styrelserna att ha en bra budgetprocess där deras inflytande styr mycket. Men nu har ju majoriteten avskaffat de lokala styrelserna i sjukvården. Vi har väl sett att det faktiskt finns problem också när man antar budgeten på våren. Då har man inte utfallet ordentligt för det innevarande året. Vi har än mindre skatteprognoserna som kommer på hösten, och det är ännu mer okänt vad skatteutjämningssystemet kommer att kosta för de följande åren. Det har ju hela tiden visat sig att det kostar mer än det vi budgeterar. Vi vill väldigt gärna att man hanterar budgetdirektiven i landstingsfullmäktige. Vi tycker att det är bra att det tilläggsförslaget har kommit nu. I princip innebär det förslag som vi nu ska ta ställning till att ett antal vårdavtal ska vara klara redan till midsommar för att man ska kunna få ett sådant utfall att de med full kraft gäller från årsskiftet. Det här kan vi väl se vissa problem med i verkligheten. Av ärendet framgår inte det som vi har fått höra muntligt på hälso- och sjukvårdsutskottet, nämligen att i september ska hälso- och sjukvårdsutskottet ta ett samlat budgetförslag med alla vårdavtal och allting som ingår i budgeten. Vi förutsätter att det fortfarande gäller, för det tror vi är en förutsättning för att det ska kunna bli ett vettigt avvägt förslag som inlämnas till landstingsstyrelsen. Vi tillstyrker landstingsstyrelsens förslag och det tillägg som har redovisats av Ingela Nylund Watz i dag. Anförande nr 21 Måns Almqvist (v): Ordförande, ledamöter! Jag reagerade faktiskt lite grann på det som Chris Heister sade inledningsvis när hon pratade om att styrförmågan helt kommer att förloras med det här förslaget. På hennes resonemang låter det som om vi har haft en budgetordning som har fungerat väldigt bra under den tidigare mandatperioden. Jag tror att det är viktigt att diskutera med utgångspunk-ten att den budgetprocess som har gällt inte har funkat bra. Respekten för budget-en har varit dålig. Sedan kan man diskutera detaljer i vad som kommer att för-ändras. Men det behövs förändringar. Främst är det tre saker som vi har sett. Det behövs bättre underlag. Det behövs bättre upp-följning. Och det behövs allmänt sett ute i verksamheterna en annan attityd med större respekt för budgeten och budgetprocessen. Men det är fel om vi för den här diskussionen utifrån att allting fungerade bra tidigare. Är det någonting som har fungerat dåligt så är det den här budgetprocessen. Jag yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag med de tillägg som vi har lagt fram.

29 Yttranden 2003:04 29 Anförande nr 22 Landstingsrådet Nylund Watz (s): Ordförande, landstingsfullmäktige! Jag avstod i mitt inledande inlägg, när jag yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag, från att närmare fördjupa mig i de motiv som finns till att landstings-styrelsen har tagit fram förslaget. Jag tycker att inledningen på den förra debatten som gjordes av Bo Klasmark bland annat talar sitt eget tydliga språk i det avseendet. Det vi har försökt göra nu i landstingsstyrelsen är att ta vara på den kritik som revisorerna under flera år i rad riktat mot bristerna i budgetstyrningen och ekonomistyrningen i landstinget för att säkra de bedömningar som görs innan vi förelägger landstingsfullmäktige ett förslag till budget. Jag vill också understryka det Birgitta Rydberg säger. Den nya process vi nu föreslår innebär ett mycket svårt och tufft uppdrag för de politiker och tjänstemän som på olika sätt, framför allt i hälso- och sjukvårdsutskottet, kommer att få arbeta med den svåra frågan om vårdavtalen och den tid som krävs för att färdigställa dem så att alla bitar ligger på plats. Jag har djup respekt för de farhågorna. Vi kommer naturligtvis, förutsätter jag, i hälso- och sjukvårdsutskottets ledning att prioritera och vaka över denna fråga mycket noggrant. Budgetdirektiven kommer inte att vara föremål för nya äskanden. Budgetdirek-tiven kommer att vara direktiv till de lokala styrelserna om vilka ramar som de lokala budgetarna på olika områden ska formuleras inom. Det innebär, förutsätter jag, att man i budgetdirek-tiven i hög grad kommer att följa upp de budgetbeslut som fattas i november för att ge tydliga anvisningar om vilka riktlinjer det är som ska gälla för verksamheten och göra det glasklart vad den politiska majoritetens och fullmäktiges beslut ska syfta till när det handlar om den ekonomiska förvalt-ningen. Stig Nyman oroar sig i ärendet för att beställar- och utförarmodellen riskeras. Jag förstod uppriktigt sagt inte riktigt hur motivbilden såg ut. Men jag ser frågan helt tvärtom. Jag vågar hävda att om vi inte på allvar gör verklighet av att få en budget- och ekonomistyrning som fungerar, utan har ett fortsatt totalt haveri när det handlar om det, är det en mycket värre risk för den modell vi har valt med beställare och utförare än den mer kontrollerade väg som vi nu anvisar. Chris Heister ondgör sig över att vi inte har samrått i ärendet. Nja, riktigt så är det inte. Det är faktiskt på det viset att det var ett av de första ärendena som vi lyfte fram i det allmänna utskottet för att samtliga partier skulle få en ordentlig redogörelse av vad vi avsåg att åstadkomma. Det fanns redan då principiella invändningar som bland annat hade att göra med att några av partierna tyckte att det var viktigt att genomföra ett remissförfarande, vilket också gjordes. Jag kommer ihåg det tillfället i allmänna utskottet då i alla fall någon av de moderata företrädarna sade: Ja, det är ju så att det står majoriteten fritt att välja vilken budgetordning man vill. Jag tänker inte ytterligare fördjupa mig i det, men moderata företrädare gav i alla fall inte vid det tillfället något djupare intryck av att vara direkta motståndare. Under tiden har Folkpartiet anvisat en del synpunkter, och under resans gång har vi också valt att lyssna på dem mycket noggrant. Vi menar att Folkpartiet har gjort en korrekt analys av att den här modellen faktiskt, i det ekonomiska läge vi befinner oss i

30 30 Yttranden 2003:04 om vi orkar upprätthålla stramheten, ger bättre förutsättningar för verksamheten att uppfylla de mål som landstingsfullmäktige faktiskt har ställt upp i samband med att budgeten så småningom kommer att fastställas. Jag yrkar därmed återigen bifall till landstingsstyrelsens förslag och till den tilläggsattsats som är delad på bordet. Anförande nr 23 Landstingsrådet Heister (m): Fru Nylund Watz! Det är helt riktigt att det var uppe i allmänna utskottet, men attityden från majoritetens sida var att detta hade man beslutat sig för att göra. Framför allt fick vi intrycket att ni ville vinna tid och flytta budgetprocessen till i höst därför att ni förhoppningsvis skulle kunna få ordning på ekonomin och kunna visa det nästa år. Det får vi se hur det kommer att gå. Argumenten för att se till att vi fick ut förslaget på remiss var att få synpunkter från verksamheten. Och det kom ju också. Det kom också kritiska synpunkter, framför allt när det gäller tidsbristen, att man inte hade tillräckligt mycket tid för att lägga fram ett bra underlag. Låt mig också säga att de argument som vi har till grund för att avstyrka det nya förslaget till budgetprocess är exakt de argument som Bosse Ringholm använde sig av när han införde den budgetprocess vi har i dag. Där säger han precis det vi har citerat i vårt yttrande från moderater och kristdemokrater: För det första måste styrningen av en stor organisation bygga på decentralisering, annars kommer den centrala instansen att få så mycket information att hantera att den inte klarar av det. Resultatet när en stor organisation försöker detaljstyra blir endast att förmågan att styra organisationen förloras helt. De centrala organen ska i stället fokusera på de fåtal frågor vilka inte kan hanteras någon annanstans i organisationen, det vill säga övergripande resursallokering, mål och strategier. För det andra skapar det ekonomiskt kärva läget ett behov av decentralisering, och för det tredje kräver decentraliseringen och resursbristen en demokratisering av budgetprocessen. De argumenten använde dåvarande finanslandstingsrådet Bosse Ringholm för nuvarande budgetprocess. Vi använder samma argument för att yrka avslag på den som ni föreslår i dag. Anförande nr 24 Landstingsrådet Nylund Watz (s): Ordförande, landstingsfullmäktige! Var sak har uppenbarligen sin tid. Med de argument som Bosse Ringholm använde vid den tidpunkten går det i dagsläget inte att styra landstinget. Det visar med all önskvärd tydlighet den omfattande kritik av budgetstyrningen som landstingets revisorer gav i det ärende som vi bordlade tidigare. Var sak har sin tid. Vi lever nu i en situation där verksamheterna har levt i total avsaknad av tydliga beslut, tydlig inriktning och inte minst, vilket faktiskt grämer mig allra mest, avsaknad av tydlig politisk ledning, eftersom den tydliga ledningen när det handlat om budget- och ekonomistyrning och målstyrning har handlat om att peka på behovet av så lite styrning som möjligt.

31 Yttranden 2003:04 31 Jag ska inte föra den här diskussionen för långt. Vad det handlar om är att vi vill ha en ordning för budgetarbetet som innebär att den här församlingen får ett så fullgott underlag som möjligt att fatta beslut utifrån, så att vi också kan gå ut i verksamheterna med full respekt och hävda att budgetbeslut som fullmäktige fattar ska efterlevas. Det är i sorgen av att denna insikt över huvud taget inte har vårdats under förra mandatperioden som jag vill föra debatten med Chris Heister när hon nu brer ut sig om att det är fråga om centralstyr-ning. Men jag vill också med full respekt värdera de synpunkter som Birgitta Rydberg lyfte fram och som jag kommenterade tidigare. En sakupplysning! Efter remissomgången framkom mycket riktigt, precis som Chris sade, en del synpunkter på tidpunkten för när budgetförslag skulle vara inlevererade. Också den frågan har vi tagit hänsyn till i remissarbetet. Processen har därmed fått en ökad utdräkt med ytterligare ett antal veckor. Det ställer å sin sida andra krav, därför att vi lever med ett pressat tidsschema. Men inte på någon punkt kan man säga att den nuvarande landstingsstyrelsen har blundat för att ta till sig de konstruktiva synpunkter som har kommit från vare sig andra partier eller våra egna dugliga förvaltningar. Bifall till förslaget! Anförande nr 25 Lena- Maj Anding (mp): Ordförande, landstingsledamöter! Landstingsfullmäktige föreslås besluta att fastställa en ny budgetprocess för landstingskoncernen enligt förslaget. Vi är väldigt glada över det tillägg som läggs fram i dag, att också landstingsfullmäktige ska fastställa budgetdirektiven för 2005 och planeringen för 2006 och Det tycker vi är en viktig förändring. Den är mycket positiv. Vi tycker att beslutsprocessen för budgeten och direktiven ska tåla en demokratisk diskussion här i landstingsfullmäktige. Det kan också vara nödvändigt att justera budgeten i förhållande till omvärldens krav på oss i landstinget. Budgetprocessen innebär inte att man inte under året kommer med förslag till åtgärder om det skulle behövas. Det låter som om fullmäktige bara skulle kunna få en enda möjlighet att påverka budgetbeslutet, men så är ju inte fallet. Vi arbetar med budgeten ute i nämnder och styrelser, och vi har alla möjligheter att föra upp frågor om att förändra ekonomin eller åtgärda avvikelser till landstingsstyrelsen. Vi har debatterat tidigare i dag att det faktiskt är vår skyldighet som politiker som sitter i landstingsstyrelsen att göra det. Risker finns ju alltid, men vi vill säkerställa framför allt att avtalsarbetet ska fungera på ett bra sätt och minimera de risker för ökade kostnader som finns om avtalsarbetet inte får den tid på sig som man behöver. Det är viktigt med tillför-litligheten i underlaget, och det ger oss också möjlighet att styra på ett bättre sätt om vi antar den budgetprocess som föreslås i dag. Vi har faktiskt i den nya organisationen också beslutat om helt andra instrument än tidigare för att säkerställa behovet av hälso- och sjukvård hos befolkningen. I stället för sex sjukvårdsstyrelser har vi infört nio beredningar. Det är en förändring som jag ser

32 32 Yttranden 2003:04 som en möjlighet. Det är viktigt att vi tar till vara den möjligheten på bästa sätt. Jag kan hålla med om att vi fortfarande behöver slipa på rutinerna mellan beredningar, hälsooch sjukvårdsutskottet och landstingsstyrelsen. Där tar vi god tid på oss. Där lyssnar vi också in, för att få med alla i processen, hur denna samverkan ska gå till. Jag ser i arbetet att det blir mer och mer tydligt hur det arbetet ska fungera. Det känns väldigt viktigt att vi verkligen ger de personer som sitter i beredningarna mandat att utföra sitt viktiga arbete för att kunna föra förslag och underlag vidare upp till landstingsstyrelsen. Ordförande, landstingsledamöter! Jag vill bara yrka bifall till landstingsstyrelsens förslag att fastställa ny budgetprocess och till tilläggsattsatsen. Anförande nr 26 Landstingsrådet Nyman (kd): Om Ingela Nylund Watz inte uppfattade motiven för mina farhågor har du i alla fall bekräftat dem genom ditt inlägg. Det här kommer praktiskt att innebära att beställar- och utförarmodellen har sett sina dagar. Nu är de slut. Jag kan inte tolka det på annat sätt. Det kommer inte att finnas något utrymme för äskanden i samband med budgetdirektiven utan nu är det budget- och ekonomistyrning som gäller. Lena-Maj sade alldeles nyss: Vi arbetar med budgeten i nämnder och styrelser. Inom hälso- och sjukvården finns det bara en styrelse, det är landstingsstyrelsen. För övrigt finns det inga nämnder och styrelser för sjukvården. Möjligen tänkte du på alla de andra. Just det! Men du sade vi också. Jag trodde att ditt engagemang låg på sjukvårdssidan. Sedan kan man ju undra och det var det Chris Heister också var inne på över det vi kallar det demokratiska underskottet. Nu återstår det att se, för jag anar var majoriteten hamnar någonstans i den här frågan i dag. Men det råder inget tvivel om att man med fog måste ställa sig frågan: Vad blev det av demokratin? Då tänker jag på den här församlingen, den folkvalda församlingen. Vi brukar hävda i de högtidliga sammanhangen att vi är befolkningsföreträdare, och det är vi egentligen främst här. Det ska bli intressant att följa de framtida budgetproces-serna, som jag knappast kan kalla process längre, utan det handlar om direktiv och bekräftande beslut. Så ser jag det, så tolkar jag det, så ser jag det uttryckt i de underliggande texterna. Till sist en liten reflexion. Vi hade lite revisionsdebatt i morse. Då konstaterade revisorer-na, såväl för hälso- och sjukvårdsnämnden som för landstingsstyrelsen, att hälso- och sjukvårdsnämnden har nått inriktningsmålen vad gällde en rad områden, bland annat kortare väntetider. De gjorde en positiv uppräkning. Detta har skett i total avsaknad av budget- och ekonomistyrning det är värt en stats-vetenskaplig uppsats. Anförande nr 27 Lena- Maj Anding (mp): Ordförande, landstingsledamöter! Jag vill bara förtydliga att vi som ledamöter i landstingsfullmäktige alla har ansvar för hel-heten. Det borde stå helt klart för alla att så är fallet. Vi antar budgeten för hela landstingskoncernen, för alla verk-samheter som omfattas därav. Som gruppledare är jag självklart engagerad i hälso- och sjukvården, men ansvaret för helheten är för mig väldigt tydligt.

33 Yttranden 2003:04 33

34 34 Yttranden 2003:04 Anförande nr 28 Landstingsrådet Nyman (kd): Ärendet heter En ny budgetprocess. Jag inser fullmäktiges centrala roll och ansvar fullt ut. Men min fråga är: Vad har den fullmäktigedebatten för betydelse i den budgetprocess som strax ska beslutas, eftersom alla avtal ska klaras ut under sommaren? Tänk om det händer något som gör att vi måste fatta ett budgetbeslut i fullmäktige som inte följer direktiven, av skäl som majoriteten ändå finner rimliga. Då har man ju kullkastat alltihop. Den möjligheten finns i den nuvarande budgetprocessen. Man kan anta huvuddelen av beslutet i juni och sedan justera till och med november månad. Den möjligheten kommer vi inte att ha framöver på samma sätt. Anförande nr 29 Landstingsrådet Nylund Watz (s): Ärade ledamöter och presidium! Nu är vi på gränsen till att börja formulera den politiska kritiken utifrån sådant som vi misstänker möjligen skulle kunna vara dolda eller begravda hundar. Vi blir nu anklagade för att avveckla beställar- och utförarmodellen, trots att vårt syfte är att ge den en vettigare chans. Låt oss se vad utvecklingen visar. Låt oss inte vara så bergfasta i argumentationen. Det är nämligen bara framtiden som kan utvisa om våra styrsystem fungerar eller inte. Jag måste säga att jag är ganska rörd över den enorma omsorg som visas om huruvida budgetprocessen ligger rätt eller fel i tiden. Men en sak är jag alldeles säker på. Det kan inte heller Stig Nyman komma undan. Självfallet måste landstingsfullmäktige vid det tillfälle det ska fattas beslut om budget kunna ta intryck av en process som har föregått i beredningsarbetet. 110 Motion 2001:12 av Birgitta Sevefjord och Gerardo Berrios (v) om mångfalds/integrationsplan för Stockholms läns landsting (förslag 22) Anförande nr 30 Gerardo Berrios (v): Ordförande, landstingsledamöter! Att prata om integrationsfrågor i dag är politiskt korrekt. Alla rikstäckande partier talar positivt om integration och ett mångkulturellt samhälle. Svenskt Näringsliv, Arbetsgivar-verket, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Försäkringskasseför-bundet, LO, TCO och SACO ingår i Rådet för integration i arbetslivet. Det är positivt. Det är en viktig uppgift att synliggöra de segregerande och diskriminerande faktorerna i det svenska samhället och i arbetslivet, i skolan och på krogen. Alla som diskriminerar har sina ursäkter. Rasism och segregation finns mitt ibland oss, men vi slår ifrån oss genom att skylla diskrimineringen på rasister. Nästan alla arbetsgivare och fackligt förtroendevalda känner till lagen mot etnisk diskrimin-ering i arbetslivet. Men en Sifoundersökning visar att bara en fjärdedel av de arbetsgivare som känner till lagen säger sig göra det som lagen kräver, det vill säga arbeta målinriktat för att förebygga diskriminering. Nästan varannan arbetsgivare svarar att han eller hon inte gör något alls.