AVFALLSPLAN. Jokkmokks kommun Antagen av Jokkmokks kommunfullmäktige

Transkript

1 AVFALLSPLAN Antagen av Jokkmokks kommunfullmäktige Jokkmokks kommun

2 2

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Sammanfattning Bakgrund Målsättning Syfte Organisation för avfallsplanearbetet Information om renhållningsordningen Samråd NULÄGESBESKRIVNING Befolkning och boende Insamling av avfall från hushållen Ekonomi AVFALLSBEHANDLING MED STATISTIK MÅL OCH ÅTGÄRDER Internationellt Nationellt Regionalt Kommunens mål med avfallshanteringen Mål och åtgärder för avfall under kommunalt ansvar Mål och åtgärder för avfall som inte ligger under kommunalt ansvar MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) Miljökonsekvenser av mål för avfall under kommunalt ansvar Miljökonsekvenser av mål för avfall som inte ligger under kommunalt ansvar LAGAR OCH FÖRORDNINGAR STYRMEDEL OCH TAXOR BILAGOR...14

4 1 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Jokkmokks kommun är Sveriges andra största kommun till ytan. Befolkningen på innevånare är till största delen samlad till Jokkmokks, Vuollerims och Porjus samhällen. Inom kommunen bedrivs ett omfattande friluftsliv, vilket medför att avfallsplaneringen omfattar betydligt fler människor än de fast boende. Det finns ca 380 fritidshus vilka framförallt är lokaliserade till fjällvärden och som nu har avfallshämtning. Det finns också fem större campinganläggningar och stugbyar, som till största delen besöks av människor boende utanför kommunen. Jokkmokks marknad är den enskilt största evenemanget med drygt besökare under några februaridagar. Hushållen lämnar brännbart avfall och matavfall i ett kärl. Insamlat avfall körs sedan till Kiruna för energiutvinning i värmeverket. Det finns tre återvinningscentraler till vilka hushållen bl.a. kan lämna grovavfall, byggavfall, farlig avfall, el-avfall, elektronik, vitvaror, glödlampor och lysrörslampor. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, tillhandahåller fem återvinningsstationer, där hushållen kan lämna förpackningar och tidningar. Målet med avfallshanteringen är att minska uttaget av jungfruliga råvaror ur jordskorpan och minska spridningen av farliga ämnen i miljön. Jokkmokks kommun har i denna avfallsplan antagit fyra mål för avfall som kommunen har ansvar för, samt fyra mål för avfall som kommunen inte har ansvar för. Tre av målen är regionala miljömål och de övriga fem målen är antagna efter de lokala förutsättningarna, som finns i kommunen. Målen är: Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Regionalt miljömål Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Regionalt miljömål Utveckla avfallshanteringen i byar med ett lokalanpassat insamlings- och källsorteringssystem. Öka kunskapen om avfallshanteringen i hushållen i flerbostadshus. Utbyggd och funktionell källsortering under Jokkmokks marknad. Alla barn ska få god kunskap om hushållsavfall och källsortering senast i 6:e klass. Information till affärer om urfasning av farliga ämnen. Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Regionalt miljömål Samtliga mål ska vara genomförda inom avfallsplanens giltighetstid till Bakgrund Varje kommun ska ha en aktuell renhållningsordning uppdelad på renhållningsföreskrifter och en avfallsplan. Gällande renhållningsordning antogs 2003 och den är gemensam för Jokkmokk, Gällivare, Kiruna och Pajala inom Lapplands Kommunalförbund. Renhållningsordningen består av en regional avfallsplan och gemensamma föreskrifter för kommunerna.

5 2 1.3 Målsättning Målsättningen med den kommunala avfallsplaneringen är att den ska bidra till hushållning av naturresurser, att regionala miljömål uppnås, samt en kostnadseffektiv insamling och behandling av hushållsavfall. Målsättningen är även att avfallsplanens mål ska genomsyra de kommunala förvaltningarnas verksamhet, hushållens och andra intressenters arbete i den dagliga hanteringen av avfall. 1.4 Syfte Syftet med avfallsplaneringen är att ge beslutsfattarna ett underlag för beslut om åtgärder för den framtida avfallshanteringen av hushållsavfall i kommunen. Avfallsplaneringen ger även Länsstyrelsen ett underlag för sammanställning av avfallsstatistik och måluppfyllelse av de regionala miljömål som berör avfall. Avfallsplanen ska också utgöra en informationskälla för allmänhet och andra som berörs av avfallsfrågorna i kommunen. 1.5 Organisation för avfallsplanearbetet Kommunens organisation med avfallsplanearbetet är enligt schemat nedan. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Ledningsgrupp Projektgrupp Referensgrupp Hyresvärdar Renhållningsentreprenör Lednings- och projektgrupperna var besatta av personal från Jokkmokks kommun. Ledningsgrupp Anna Hövenmark, Kommunalråd Alf Waara, Gatuchef Projektgrupp Referensgrupp Projektledare Göte Grahn, Arbetsledare Disa Stolt, Miljöinspektör Ulrica Tallhed, tf VD Jokkmokkshus Urban Wikström, Wikströms fastigheter Stefan Hannu, VD Jokkmokks LBC Per Nilsson, Grontmij AB

6 3 Projektledaren medverkade vid alla möten. Ledningsgruppen prioriterade vilka mål kommunen ska arbeta med i den framtida avfallshanteringen. I projektgruppen gjordes det praktiska och omfattandet arbetet med formulering av mål och åtgärder. Vid ett möte deltog referensgruppen. 1.6 Information om renhållningsordningen Renhållningsordningen är uppdelad på renhållningsföreskrifter och en avfallsplan. I renhållningsföreskrifterna regleras avfallshanteringen för hushållsavfall och där med jämförligt avfall inom kommunen. De formella kraven om innehållet i en kommunal avfallsplan återfinns i Naturvårdsverkets föreskrift, NFS 2006:6. Den huvudsakliga inriktningen i avfallsplanearbetet är att formulera mål och åtgärder för avfallshanteringen i kommunen. Under arbetet med framtagandet av föreskrifter och avfallsplan görs samråd med berörda intressenter inom avfallshanteringen. Berörda intressenter är exempelvis Länsstyrelsen, hyresvärdar och renhållningsentreprenörer. Renhållningsordningen ska sedan ställas ut under minst fyra veckor och då kan övriga berörda och intresserade ges möjlighet till att lämna synpunkter. Beslut om föreskrifter och avfallsplan tas sedan av kommunfullmäktige. Avfallsplanens och renhållningsföreskrifternas giltighetstid sträcker sig till 2013, då en ny renhållningsordning ska antas. Dock kan renhållningsföreskrifterna revideras tidigare om så krävs. Orsaken kan t.ex. vara ett nytt insamlingssystem eller ny lagstiftning. 1.7 Samråd Samråd med Länsstyrelsen har skett genom Länsstyrelsens medverkan i Norrbottens kommunförbunds kommunala samverkansgrupp för avfall. Vid ett samrådsmöte den 16 april 2008 deltog representanter från Jokkmokkshus, Wikströms fastigheter och insamlingsentreprenören Jokkmokk LBC. Förslag till renhållningsordning bestående av avfallsplanen och renhållningsföreskrifter har varit utställd på kommunförvaltningen och på kommunens hemsida under 4 veckor. Berörda och intresserade har då haft tillfälle att lämna synpunkter på renhållningsföreskrifterna och avfallsplanen till kommunerna. Inga synpunkter har inkommit. Avfallsplanen har även skickats till Länsstyrelsen i Norrbottens län den för yttrande. Länsstyrelsen har den , diarienummer , yttrat sig. Inga kompletteringar har gjorts av avfallsplanen.

7 4 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Befolkning och boende Jokkmokk yta är km 2 och kommunen är Sveriges andra största kommun. Befolkningen är koncentrerad till Jokkmokk, Vuollerim, Porjus och Kåbdalis och den uppgick den 31 december 2007 till innevånare. Inom kommunen bedrivs ett omfattande friluftsliv. Det finns semesterbyar och fritidshusområden i fjällvärlden. Fritidsområden av vikt finns i Notudden, Kronogård, Kåbdalis Kvikkjokk, Årrenjarka, Tjatjisbäcken, Njavve och Asplunda. Det är många besökare från andra kommuner och andra länder, som tillbringar ledig tid i kommunen, framför allt under vårvinter, vår, sommar och höst. Vid den årligt återkommande Jokkmokks marknad åttafaldigas folkmängden under några februaridagar. Det omfattande friluftslivet och Jokkmokks marknad, medför att kommunens planering för avfallshanteringen omfattar betydligt fler människor än de fast boende. 2.2 Insamling av avfall från hushållen Kommunen har insamlingsansvaret för hushållens brännbara avfall, matavfall, grovavfall, trädgårdsavfall, småbatterier och farliga avfall. För produkter som lyder under producentansvar har producenterna insamlingsansvaret. Producentansvar finns idag för förpackningar (plast, metall, glas och papper), returpapper, däck, bilar, elektriska och elektroniska produkter samt för glödlampor och vissa belysningsarmaturer. Hushållen lämnar brännbart avfall och matavfall i ett kärl. Insamlat hushållsavfall körs till Kiruna värmeverk för energiutvinning. Inom kommunen finns tre återvinningscentraler. De finns i Jokkmokk, Vuollerim och Porjus. Där kan hushållen bl.a. lämna grovavfall, byggavfall, farlig avfall, el-avfall, elektronik, vitvaror, glödlampor och lysrörslampor. Småbatterier och bilbatterier lämnas vid inköpsställen eller på återvinningscentralerna. Insamlingen av förpackningar och tidningar sköts av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI). FTI tillhandahåller fem återvinningsstationer, två i Jokkmokk och en i vardera Vuollerim, Porjus och Kåbdalis. Bildäck lämnas hos däckverkstäderna. Skrotbilar lämnas till en auktoriserad bildemontering. Inom kommunen finns för närvarande ingen auktoriserad bildemontering. Dryckesförpackningar med pant lämnas i butiker med retursystem. Överblivna läkemedel och stickande avfall som kanyler samlas i speciella behållare lämnas till apoteken. Läkemedelsavfall vilket räknas som farligt avfall lämnas på återvinningscentralerna.

8 5 2.3 Ekonomi Avfallshanteringen omsätter ca 5 Mkr. Renhållningstaxan täcker ca 80 % av kostnaderna för avfallshanteringen. Det resterande täcks med kommunala skattemedel. 3 Avfallsbehandling med statistik Insamlat brännbart- och matavfall från hushållen körs till Kiruna värmeverk för energiutvinning. Avfall som lämnas vid Porjus och Vuollerims ÅVC körs till Jokkmokks ÅVC för sortering. På återvinningscentralen utsorteras metall och trä. Rena metaller återvinns, trä flisas för energiutvinning och inert avfall deponeras i Gällivare. Farligt avfall, som lämnas på miljöstationerna vid återvinningscentralerna hämtas av entreprenör för vidare behandling i behandlingsanläggningar. På Jokkmokks ÅVC behandlas dessutom aska från värmeverket och slam från avloppsreningsverket. Askan används till planytor och slammet komposteras. Avfallsmängder i ton under 2007 för avfall från hushåll, ÅVC, ÅVS, energiutvinning och avloppsreningsverk. Kompost Deponering Förbränning Återvinning Annat omhändertagande Hushållsavfall Träflis 304 Aska 420 Avloppsslam 440 Inert material 83 Metall 588 Farligt avfall 27 Batterier 2 Elektriska och elektroniska produkter Vitvaror och kyl/frys 66 Lampor 21 Bildäck Skrotbilar (148 st) Glasförpackningar 65 Pappersförpackningar 67 Metallförpackningar 12 Plastförpackningar 10 Tidningar 186 Totalt * * exklusive skrotbilar

9 6 4 Mål och åtgärder 4.1 Internationellt Vid FNs konferens om rättvisa och miljö i Rio 1992, skrev Sverige under dokumentet AGENDA 21, tillsammans med många andra länder. Att hushålla med naturresurser och minimera negativ påverkan på vår gemensamma miljö är steg på vägen mot en hållbar utveckling, som har direkt påverkan på avfallshanteringen i Sverige. År 2002 antog parlamentet och rådet EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. I det finns prioriteringar för EU:s miljöpolitik fram till och med Programmet anger mål inom fyra prioriterade områden: Klimatförändringar bidra till att uppnå det långsiktiga målet om stabilisering av koncentrationen av växthusgaser Natur och biologisk mångfald hejda ökenspridning och förlust av biologisk mångfald Miljö och hälsa samt livskvalitet se till att föroreningsnivåerna är så låga att de inte skadar människans hälsa eller miljö Naturresurser och avfall bryta koppling mellan ekonomisk tillväxt och avfallsökning 4.2 Nationellt Riksdagen har antagit mål mör miljökvaliteten inom 16 områden. De 16 nationella miljökvalitetsmålen ska i huvudsak vara uppnådda till år Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. Det övergripande målet är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

10 7 4.3 Regionalt Efter ett brett samarbete mellan länets miljöaktörer och ett omfattande förankringsarbete fastställdes 2003 de regionala miljömålen, vilka är samma som de 15 första nationella miljömålen. Norrbottens miljömål har ambitionen att minst uppfylla de krav som ställs i de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen. Norrbottens miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. De regionala delmålen är tidssatta och är etapper som ska nås på vägen till de övergripande målen. Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att: Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. (N) 4.4 Kommunens mål med avfallshanteringen Inriktningen för avfallshanteringen i kommunen är att minska uttaget av jungfruliga råvaror ur jordskorpan och minska spridningen av farliga ämnen i miljön. Det är viktigt att målen ska styra avfallshanteringen mot åtgärder, som främjar sortering och återvinning samt bidrar till att kvalitén på avfallshanteringen blir hög. Kommunen ska sätta upp mål för avfall, som kommunen råder över och avfall, som kommunen inte råder över. För avfall som kommunen råder över, hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt farligt avfall från hushåll, går det att sätta upp konkreta mätbara mål. För avfall som kommunen inte råder över är det svårt att påverka och styra hanteringen, varför det inte går att ställa konkreta mål för detta avfall. Miljömål uppnås med en bra källsortering. Foton från FTI

11 Mål och åtgärder för avfall under kommunalt ansvar Målen för avfall under kommunalt ansvar är att hanteringen ska styras mot materialåtervinning och biologisk behandling. Dessutom ska även avfallshanteringen i byar utvecklas samt kunskapen om avfall hos kommunmedborgarna ska öka. Av fyra prioriterade miljömål är två regionala miljömål, som ska uppnås till De två andra miljömålen är formulerade utifrån lokala förutsättningar i kommunen. Mål Åtgärd Ansvarig Tid Utvärdering Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk Utreda möjligheten att införa tvåkärlsystem för insamling av hushållsavfall, samt ev. vägning av Teknik och service behandling. brännbart avfall. Regionalt miljömål Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Regionalt miljömål Utveckla avfallshanteringen i byar med ett lokalanpassat insamlings- och källsorteringssystem. Öka kunskapen om avfallshanteringen i hushållen i flerbostadshus. Information till hushållen om källsortering av förpackningar och tidningar. Utreda bästa behandlingsmetod för matavfall. Genom taxestyrning stimulera till hemkompostering Genom information stimulera till hemkompostering Kommunen stöder och medverkar i utvecklingsprojekt genom information och studiecirklar. Kommunen och hyresvärdarna gör gemensamma informationsinsatser till boende i flerbostadshus. Teknik och service Teknik och service Teknik och service Miljökontoret Teknik och service Teknik och service Löpande 2010 Löpande Löpande Mål och åtgärder för avfall som inte ligger under kommunalt ansvar För avfall som inte ligger under kommunalt ansvar har kommunen antagit fyra mål, varav ett av målen är ett regionalt miljömål. Ett mål som kommunen har är en utbyggd och funktionell källsortering under den mycket välbesökta Jokkmokks marknad. De tre andra målen riktas mot kunskap och information. På sikt är målet att det ska vara naturligt att källsortera, att farliga ämnen minskar i samhället samt att näringsämnen återförs till kretsloppet Löpande Mål Åtgärd Ansvarig Tid Utvärdering Utbyggd och funktionell källsortering under Jokkmokks marknad. Uppsökande verksamhet av marknadsutställare och besökare, information om källsortering. Utbyggt Teknik och service 2009 Löpande Alla barn ska få god kunskap om hushållsavfall och källsortering senast i 6:e klass. Information till affärer om urfasning av farliga ämnen. Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Regionalt miljömål system för källsortering. Kommunen genomför temadagar och information i klasser. Uppsökande verksamhet och information Informera verksamheterna om miljömålet. Teknik och service 2010 Löpande Miljökontoret Miljökontoret

12 9 5 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljöbedömning Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808, kap 6) och i Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning göras av en avfallsplan. En miljöbedömning är en process som innebär att miljöhänsyn finns med i arbetet av avfallsplanen och att en miljökonsekvensbeskrivning oftast upprättas. Under arbetet gång med mål- och åtgärdsformuleringen för avfallsplanen, har miljöhänsyn tagits. För bedömningen av miljökonsekvenser av mål i avfallsplanen har sundsvallsmodellen används. I sundsvallsmodellen bedöms konsekvenser av de planerade målen. Vid bedömningen av miljökonsekvenser av målen har förhållanden, som gällde valts som nuläge. Ett s.k. nollalternativ ska finnas och det utgår från nuläget. Nollalternativet för varje mål, är att det är oförändrade förhållanden från nuläget och under avfallsplanens giltighets tid. Miljökonsekvensen av målen bedöms i de tre stegen enligt följande. Positiv miljöpåverkan Oförändrad miljöpåverkan Negativ miljöpåverkan Miljökonsekvenser av mål för avfall under kommunalt ansvar Mål: Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Nollalternativ: Hushållsavfallet energiutvinns genom avfallsförbränning. En liten del av matavfallet hemkomposteras. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan. Minskat uttag av jungfruliga råvaror. Näringsämnen kan nyttiggöras i odling. Oförändrad miljöpåverkan. Energiutvinning av matavfall genom rötning ger något mindre mängd energi än vid energiutvinning genom förbränning. Mål: Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Nollalternativ: Matavfallet energiutvinns genom avfallsförbränning. En liten del hemkomposteras. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan. Näringsämnen kan nyttiggöras i odling. Oförändrad miljöpåverkan. Energiutvinning av matavfall genom rötning ger något mindre mängd energi än vid energiutvinning genom förbränning. Mål: Utveckla avfallshanteringen i byar med ett lokalanpassat insamlings- och källsorteringssystem. Nollalternativ: Av kommunen tillhandahållen avfallshantering. Miljöpåverkan: Oförändrad miljöpåverkan. Utveckling av system har ringa påverkan på miljön. Ett utvecklat lokalanpassat insamlings- och källsorteringssystem bör miljöprövas.

13 10 Mål: Öka kunskapen om avfallshanteringen i hushållen i flerbostadshus. Nollalternativ: Ingen extra information ges till hushållen än den som finns vid nuläget. Miljöpåverkan: Använder hushållen kunskapen om avfallshanteringen medför det på sikt en positiv miljöpåverkan. Ökad kunskap om avfallshantering har i sig själv oförändrad miljöpåverkan Miljökonsekvenser av mål för avfall som inte ligger under kommunalt ansvar Mål: Utbyggd och funktionell källsortering under Jokkmokks marknad. Nollalternativ: Nuvarande avfallsinsamlingssystem bibehålls. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan. Minskat uttag av jungfruliga råvaror. Näringsämnen kan nyttiggöras i odling. Mål: Alla barn ska få god kunskap om hushållsavfall och källsortering senast i 6:e klass. Nollalternativ: Undervisning och annan information är på samma nivå, som i nuläget. Miljöpåverkan: Innebörden av målet är att på sikt kan den goda kunskapen leda till en positiv miljöpåverkan genom aktiv källsortering. Kunskapen i sig själv om hushållsavfall och källsortering medför en oförändrad miljöpåverkan. Mål: Information till affärer om urfasning av farliga ämnen. Nollalternativ: Ingen ytterligare insats görs än vad som sker i nuläget. Miljöpåverkan: Genomför affärer urfasningen blir det en positiv miljöpåverkan genom att risken minskar att farliga ämnen och produkter sprids i miljön. Informationen i sig själv medför en oförändrad miljöpåverkan. Mål: Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Nollalternativ: Matavfall och därmed jämförligt avfall energiutvinns genom avfallsförbränning. Miljöpåverkan: Positiv miljöpåverkan. Näringsämnen kan nyttiggöras i odling. Oförändrad miljöpåverkan. Energiutvinning av matavfall genom rötning ger något mindre mängd energi än vid energiutvinning genom förbränning.

14 11 6 Lagar och förordningar EU:s direktiv och de nationella målen ligger till grund för de lagar och förordningar, som styr och reglerar bland annat kommunernas planering och hantering av avfall. Avfallsplaneringen såväl som avfallshanteringen styrs av ett antal lagar och förordningar, varav de viktigaste är Miljöbalken (SFS 1998:808) och Avfallsförordningen (SFS 2001:1063). Även på EU-nivå finns bestämmelser som i högsta grad påverkar avfallshanteringen i Sverige EUs avfallsdirektiv Ramdirektivet anger ramarna för hur avfallshanteringen ska bedrivas och varje medlemslands avfallslagstiftning ska baseras på detta direktiv. I direktivet anges bl.a. en prioritering av olika behandlingsformer för avfall i följande ordning: 1. Avfallsminimering 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiåtervinning 5. Deponering Vidare anges att den som orsakar avfallet också ska bekosta hanteringen. Särskilda direktiv har också utfärdats för olika delar av avfallsområdet, till exempel för deponering, farligt avfall och elavfall Miljöbalken Enligt 15 kapitlet i Miljöbalken är kommunen ansvarig för avfall från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet, inom kommunen. Ansvaret omfattar insamling, transport och behandling. För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som innehåller en avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. De lokala föreskrifterna ska ange under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare själva får ta hand om sitt hushållsavfall. Renhållningsordningen ska antas av kommunfullmäktige. I Miljöbalkens 6 kapitel finns bestämmelser om miljöbedömning och miljökonsekvensbedömning av avfallsplaner Lag om skatt på avfall År 2000 infördes skatt på avfall som deponeras. Skatten uppgår till 435 kr per ton under Skatt på avfallsförbränning För att öka materialåtervinningen har en skatt på förbränning av hushållsavfall införts fr.o.m Skatten beräknas som en schablon på det fossila innehållet i avfallet. Skatten blir lägst 89 kr/ton om hushållsavfallet förbränns i ett kraftvärmeverk, det vill säga en anläggning med elproduktion och 444 kr/ton om hushållsavfallet förbränns i en anläggning med enbart

15 12 värmeproduktion. Jokkmokks hushållsavfall förbränns i Kiruna kraftvärmeverk och skatten uppgår till 150 kr/ton under Förordningen om deponering av avfall Förordningen (SFS 2001:512) innebär att det är förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall från och med 2002 och organiskt avfall från och med I begreppet organiskt avfall innefattas allt som består av organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall Förordningar om producentansvar för förpackningar och returpapper I förordningar om producentansvar för förpackningar (SFS 1997:185 uppdaterad t.o.m. SFS 2004:558) och returpapper (SFS 1994:1205 uppdaterad t.o.m. SFS 2004:557) anges bl.a. att avfallsplanen ska innehålla särskilda avsnitt om förpackningar och returpapper och platser för insamling av förpackningsavfall och returpapper. Planen ska även innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpackningsavfall uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar Elektriska och elektroniska produkter I förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (SFS 2005:209) anges bl.a. att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framställas på ett sådant sätt att uppkomsten av avfall förebyggs. För det avfall som ändå uppkommer ska producenterna tillhandahålla system för insamling av avfallet och att produkterna kan återanvändas eller återvinnas och att mål uppnås Föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan Naturvårdsverkets nya föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) gäller fr.o.m. den 1 augusti 2006 och ersätter de tidigare föreskrifterna från Sammanfattning av lagar, förordningar och föreskrifter som styr och reglerar kommunernas och industrins hantering av avfall SFS 1998:808 SFS 1987:10 SFS 1975:348 SFS 2001:1063 SFS 1997:185 SFS 1994:1205 SFS 1994:1236 SFS 1997:788 SFS 1997:645 SFS 2000:208 SFS 2005:209 SFS 1999:673 SFS 2001:512 NFS 2004:10 NFS 2004:4 Miljöbalken Plan- och bygglagen Bilskrotningslagen Avfallsförordningen Förordningen om producentansvar för förpackningar Förordningen om producentansvar för returpapper Förordningen om producentansvar för däck Förordningen om producentansvar för bilar Förordningen om batterier Förordningen om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer Förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Lag om skatt på avfall Förordningen om deponering av avfall Föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall Hantering av brännbart avfall och organiskt avfall

16 13 7 Styrmedel och taxor Kommunens viktigaste styrmedel för avfallshanteringen är renhållningstaxan. Genom taxans konstruktion ska önskade beteenden stimuleras. Renhållningstaxan i Jokkmokk ska stå på tre ben i form av en grundavgift, en hämtningsavgift och en behandlingsavgift. Renhållningstaxan fastställs av kommunfullmäktige. I grundavgiften ingår kostnader för administration och information framtagande av avfallsplaner och renhållningsföreskrifter tillgång till återvinningscentraler och miljöstationer hämtning av grov- och deponiavfall I hämtningsavgiften ingår insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. personal- och fordonskostnader I behandlingsavgiften ingår omhändertagande och behandling förvaring, transport och omlastning skötsel av deponi, återvinningscentraler och miljöstationer deponi- och förbränningsskatt med mera Renhållningstaxan för villor och fritidshus grundas på kärlstorlek, hämtningsintervall samt om gemensamt kärl används. För hyreshus, skolor, företag m.fl. grundas renhållningstaxan på kärlstorlek och hämtningsintervall. Fastighetsägare som anmält kompostering av matavfall till kommunen och som anmält och beviljats utsträckt hämtningsintervall, betalar en reducerad hämtningsavgift. Vid Återvinningscentralerna kan företag lämna sorterat avfall mot avgift.

17 14 8 Bilagor Gamla avfallsupplag Ordlista Återvinningsstationer Uppgifter till länsstyrelsen

18 Gamla avfallsupplag Inom kommunen finns det tolv nedlagda deponier. Av de nedlagda deponierna är Skällarimms deponi besiktigad vid avslutet Övriga deponier är ej besiktigade. Deponier Fastighet Storlek m 2 Påbörjad Avslutad Status Tjåmotis Jokkmokks Kronöverloppsmark 12: >2002 Ej besiktigad Harsprånget Ananasse 1: >1969 Randijaur Randijaur 9: >1969 Murjek Murjek 6: >1969 Murjek Ranesvare 1: >1969 Skällarim Görjeå 4: Besiktigad Kvikkjokk Kvikkjokk 3: <1969 Vuollerim Vuollerim 21: Årrenjarka Jokkmokks Kronöverloppsmark 12: >1969 Västra strand Pakko 6: <1969 Östansjö Östansjö 1: >1969 Jokkmokk Jokkmokk prästbord 1: <1969 Slamlaguner Inom kommunen finns följande slamlaguner där avloppsslam läggs upp. Deponier Fastighet Storlek m 2 Påbörjad Avslutad Status Kåbdalis slamupplag Kåbdalis 2: I drift Porjus slamlagun Pakko 6: I drift Snesudden slamupplag Holmträsk 12: I drift

19 Ordlista Källa: Ordlistan är från Rapport Svensk Avfallshantering 2007, Avfall Sverige, kompletterad med definitioner av Jokkmokk kommun. AEROB BEHANDLING Behandling av bioavfall med tillgång till/tillförsel av syre, Exempelvis kompostering ANAEROB BEHANDLING Behandling av bioavfall utan tillgång till/tillförsel av syre. Ett exempel på anaerob behandling är rötning. ASKA AV BIOBRÄNSLE Slagg och rökgasreningsrest som uppstår efter förbränning består av ett oförbränt slaggrus och en rest efter rening av rökgaserna. AVFALL Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (se 15 kap 1 Miljöbalken) BAT Best Available Technology (bästa tillgängliga teknik) Rättesnöre för vilket system som ska väljas utifrån ett miljöperspektiv med hänsyn till vad som kan anses ekonomiskt rimligt (se 2 kap 3 Miljöbalken) BIOGAS Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid, jämför anaerob behandling. BIOLOGISK BEHANDLING Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom aerob eller anaerob behandling BIOLOGISKT AVFALL Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på begränsad tid kan brytas ner i biologiska processer, exempelvis mat- och trädgårdsavfall (jämför organiskt avfall) BORTSKAFFANDE Sådana förfarande som anges i bilaga 5 till Avfallsförordningen, bland annat deponering BRUNVAROR TV, audio- och videoutrustning. Se vidare Elektriskt och elektroniskt avfall BRÄNNBART AVFALL Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat (se Avfallsförordningen 4 ) BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad DEPONI Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas (se deponeringsförordningen 5 ) DEPONIGAS Biogas som bildas i en deponi ELEKTRISKT OCH ELEKTRONISKT AVFALL Avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion. Omfattas av producentansvar (se Avfallsförordningen 6 och Förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter 2005:209 2 ) ENERGIÅTERVINNING Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning eller på en deponi FARLIGT AVFALL Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Formellt sett avfall som är markerat med * i bilaga 2 eller annat avfall som har en eller flera farliga egenskaper enligt bil 3 Avfallsförordningen (se Avfallsförordningen 4) FASTIGHETSNÄRA INSAMLING Insamling på eller i direkt anslutning till de fastigheter där avfallet uppkommit FTI Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, har till uppgift att att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns. Ägare till FTI är de fyra materialbolagen Plastkretsen, MetallKretsen, Returkartong och Pressretur. GROVSOPOR/GROVAVFALL Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl (se NFS 2004:4 4 ) HUSHÅLLSAVFALL Avfall som kommer från hushåll och avfall från annan verksamhet som till sin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll (se Miljöbalken 15 kap 2 ) ICKE BRÄNNBART AVFALL Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvis sten, metaller INDUSTRIAVFALL Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess INERT AVFALL Avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar i kontakt med andra avfall, exempelvis sten och grus (se Deponeringsförordningen 3 ) INSAMLING Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport (se Avfallsförordningen 4 ) KOMPOSTERING Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre (jämför rötning)

20 KÄLLSORTERING Sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet uppkommit, till exempel i hushållet KÄRL- OCH SÄCKAVFALL Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill säga exklusive avfall till materialåtervinning, grovavfall, el-avfall och farligt avfall LAKVATTEN Vätska som rinner genom, tränger ut ur eller innehålls av avfall under deponering, mellanlagring eller transport LÄTTNEDBRYTBART AVFALL Avfall som lämpar sig för kompostering eller rötning MATAVFALL Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin) som av kommersiell eller annan orsak inte gått till konsumtion MATERIALÅTERVINNING Se återvinning MILJÖSTATION Mindre anläggning för mottagning av hushållens farliga avfall, ofta förlagd till en återvinningscentral eller placerad invid en bensinstation ORGANISKT AVFALL Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall (jämför bioavfall) (se Avfallsförordningen 4 ) PRODUCENT Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning (varuproducent) eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (avfallsproducent) (se Miljöbalken 15 kap 4 ) PRODUCENTANSVAR Producenters ansvar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel inklusive design, produktion och omhändertagande som avfall TILLSYN Kontroll från myndighet över verksamhet som bedriver viss verksamhet, särskilt miljöfarlig sådan TVÅFACKSFORDON Fordon som används när två sorters avfall hämtas samtidigt. Avfallen förvaras i separata fack under transport. TVÅKÄRLSSYSTEM För insamling av sorterat hushållsavfall används två kärl. Hushållen har ett kärl för brännbart avfall och ett kärl för matavfall. TÄCKNING Material på deponi, ofta i flera lager, för att dränera lakvatten, förhindra regnvatten att tränga ner och ibland för att hindra avfallet att blåsa iväg. Mellantäckning läggs mellan lager av avfall, sluttäckning i ett tjockare lager överst, ibland med en avslutande plantering. VITVAROR Vanligen större elektriska hushållsprodukter, typ diskmaskin, tvättmaskin och kylmöbler. Någon absolut definition finns inte. Se vidare Elektriskt och elektroniskt avfall. ÅTERANVÄNDNING Användning av en kasserad produkt utan föregående förädling ÅTERVINNING Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall (se återvinningsförfarande, bilaga 4 till Avfallsförordningen) ÅTERVINNINGSCENTRAL, ÅVC Bemannad kommunal anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall, el-avfall, farligt avfall etc ÅTERVINNINGSSTATION, ÅVS Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper tillhandahållen av FTI.

21 ÅVS Förpacknings- och Tidningsavfall Insamling av förpacknings- och tidningsavfall sköts av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen FTI. Insamling av glas sköts av Svensk Glasåtervinning. FTI och Svensk Glasåtervinning tillhandahåller fem återvinningsstationer i kommunen. Grundprincipen är att återvinningsstationer ska finnas på platser där människor rör sig, t ex i närheten av försäljningsställen av förpackade varor. Platser för återvinningsstationerna i kommunen och vad som kan lämnas vid dessa framgår av följande sammanställning. Återvinningsstationer Åvs Adress Hårdplast Metall Glas Kartong Tidningar Jokkmokk, Polgatan Polgatan x x x x x Jokkmokk, Statoil Klippgatan 18 x x x x x Kåbdalis, Perssons div. handel x x x Porjus, Skolan Timmermansgatan 7 x x x x x Vuollerim, Industrivägen Industrivägen 3 x x x x x Lämnar och hämtar förpackningar. Foton från FTI Insamlings av förpackningar och tidningar sköts av entreprenörer, som FTI och Svensk Glasåtervinning anlitar. Entreprenörer under 2008 och vilka material de samlar in framgår av följande sammanställning. Entreprenör Ragn Sells i Norr AB I L Recycling Umeå Miljö och Teknik i Kangos AB Material Glas Papper, kartong och wellpapp Hårdplast, metall, tidningar

22 Uppgifter till länsstyrelsen 1. Kommunens befolkning och struktur (2 ) Befolknings, totalt: Datum: Antal hushåll i småhus: i flerbostadshus: i fritidshus: Avfall som kommunen ansvarar för (3 ) Totalt insamlad mängd avfall: ton Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 0 ton Insamlad mängd farligt avfall: 27 ton Brännbart avfall och matavfall Grovavfall 8 Farligt avfall 27 Småbatterier 2 3. Avfall som omfattas av producentansvar (4 ) Insamlade mängder av förpackningar och tidningar Insamlade mängder av förpackningar och tidningar (2007), insamlingsentreprenörer samt FTIs och svensk glasåtervinnings kommentarer. Uppgifterna kommer från Material Mängd Anmärkning Glasförpackningar Pappersförpackningar (inkl wellpapp) Metallförpackningar Plastförpackningar Tidningar 12,02 (kg/person) 65,0 (ton) 12,44 (kg/person) 67,3 (ton) 2,14 (kg/person) 11,6 (ton) 1,92 (kg/person) 10,4 (ton) 34,44 (kg/person) 186,2 (ton) Insamlingsresultaten anges i kg per fast boende invånare och år samt total mängd i ton. Insamling inkluderar hämtning från företag (restauranger och storhushåll). Insamlingsresultaten anges i kg per fast boende invånare och år samt total mängd i ton.. Från och med 2006 redovisas endast insamlingen från hushållen. Det innebär att siffrorna inte är jämförbara med tidigare års, eftersom de då även inkluderade insamlingen från företag. Uppgifterna bygger delvis på statistik över områden som kan bestå av flera kommuner, varvid insamlingsresultaten har fördelats jämnt mellan berörda kommuner i förhållande till antalet invånare. Insamlingsresultaten anges i kg per fast boende invånare och år samt total mängd i ton. Från och med 2006 redovisas endast insamlingen från hushållen. Det innebär att siffrorna inte är jämförbara med tidigare års, eftersom de då även inkluderade insamlingen från företag. Uppgifterna bygger delvis på statistik över områden som kan bestå av flera kommuner, varvid insamlingsresultaten har fördelats jämnt mellan berörda kommuner i förhållande till antalet invånare. För plast anges insamling av hårda plastförpackningar från hushållen. Insamlingsresultaten anges i kg per fast boende invånare och år samt total mängd i ton.. Med tidningar menas även tidskrifter, kataloger och reklamutskick. Insamlade mängder av bildäck 43,2 ton (uppskattat med nyckeltalet 8 kg/innvånare,år. Källa: Svensk däckåtervinning) Insamlade skrotbilar 148 skrotbilar samlades in under skrotbilinsamlingskampanjen Insamlade blybatterier vid kommunens ÅVC och miljöstationer 0,6 ton

23 Insamlade mängder och antal av elektriska och elektroniska produkter ton antal Elektronik 58,25 - Vitvaror 24, Vitvaror kyl/frys 40, Lysrör 13, Lågenergilampor 2, Glödlampor 4, Uppgifterna avser avfall från hushåll och verksamheter.

24 4. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall (5 ) Anläggningens namn: Jokkmokks ÅVC och deponi för inert avfall, Jokkmokk 11:10 SNI-kod: , , , , Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Deponering, mellanlagring, biologisk behandling, återvinning, miljöstation. Typ av avfall som tas emot: Inert avfall, asfalt, slam, aska, grovavfall, trädgårdsavfall, byggavfall, el-avfall, farligt avfall Totalt mottagen avfallsmängd: Aska 420 ton, slam 440 ton, grovavfall 8 ton, elektronik 55,42 ton, kyl/frys 40,9 ton (555 st), vitvaror 24,6 ton (621 ton), lysrör 13,97 ton, lågenergilampor 2,34 ton, glödlampor 4,21 ton. Anläggningens kapacitet: - Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: ton inert avfall, ton asfalt och slam, ton aska, ton avfall för tillverkning av anläggningsjord. Anläggningens namn: Porjus ÅVC SNI-kod: - Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Sortering, demontering Typ av avfall som tas emot: Grovavfall, trädgårdsavfall, byggavfall, el-avfall, farligt avfall Totalt mottagen avfallsmängd: Se Jokkmokk ÅVC Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Anläggningens namn: Vuollerims ÅVC SNI-kod: - Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Sortering, demontering Typ av avfall som tas emot: Grovavfall, trädgårdsavfall, byggavfall, el-avfall, farligt avfall Totalt mottagen avfallsmängd: Se Jokkmokk ÅVC Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Anläggningens namn: Jokkmokks avloppsreningsverk SNI-kod: Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Mekanisk rening, kemisk fällning och biologisk rening. Typ av avfall som tas emot: Avloppsvatten samt avloppsslam från enskilda anläggningar. Totalt mottagen avfallsmängd: m 3 avloppsvatten. Anläggningens kapacitet: Dimensionerad för 5000 pe. Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd:

25 5. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Lokala mål för avfall som kommunen ansvarar för Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.