Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts sammanträde

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts sammanträde Tid: Tisdagen den 7 mars 2017 kl Plats: Hovden, plan 5 i stadshuset Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet får själv kontakta sin ersättare för tjänstgöring. Mariestad den 2 mars Johan Abrahamsson ordförande Malin Eriksson sekreterare Tidplan Biblioteksplan Ragnhild Brandstedt Fika Övriga ärenden Maria Henriksson ÄRENDELISTA Upprop Val av protokolljusterare 1. Handlingar att anmäla 2. Biblioteksplan för Mariestads kommun Bibliotekschef Ragnhild Brandstedt 3. Kultursponsring Kulturchef Maria Henriksson

2 Sida 2 ÄRENDELISTA 4. Uppmärksammande av mariestadsbördiga skådespelerskan Birgitta Andersson (Teskedsgumman) Kulturchef Maria Henriksson 5. Kulturskola i Mariestads kommun Kulturchef Maria Henriksson 6. Information på sammanträdet - Museet 100 år Nyinvigning av stadsbiblioteket

3 20 7 KULTURT NG VÄSTRA GÖTALAND Är du politiker eller tjänsteperson inom region, kommunalförbund eller kommun? Arbetar du med kulturfrågor, samhällsbyggnadsfrågor eller näringslivsfrågor? Välkommen till Kulturting Västra Götaland 2017! 20 APRIL MED SAMVERKAN I FOKUS DATUM 20 APRIL TID KL 09:00-16:30 PLATS HOTEL GOTHIA TOWERS, GÖTEBORG Runt om i världen höjs röster för att bygga murar och förstärka gränser. När Västra Götalandsregionen nu bjuder in till Kulturting står istället samverkan i fokus. För en hållbar samhällsutveckling krävs samverkan. Västra Götalandsregionens Kulturting 2017 kommer därför att handla om kulturpolitik och samverkan mellan olika aktörer: mellan stat, region, kommuner och kommunalförbund, mellan Västra Götalandsregionens olika verksamheter, mellan offentliga, privata och ideella krafter och inte minst om kultursektorns samverkan med andra samhällsaktörer. Kulturting Västra Götaland 2017 arrangeras på uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd, i samverkan med Kultur i Väst och Västarvet. Syftet är att skapa en gemensam mötesplats för inspiration, kunskap och dialog om kulturpolitik ur ett kommunalt och regionalt perspektiv. Kulturting Västra Götaland är tänkt som en regelbundet återkommande kulturpolitisk mötesplats. Den 20 april 2017 går det första Kulturtinget av stapeln i Göteborg. Välkommen! Kulturnämnden, Kultur i Väst och Västarvet

4 20 APRIL MED SAMVERKAN I FOKUS 20 7 KULTURT NG VÄSTRA GÖTALAND VALBARA SEMINARIER: DATUM 20 APRIL TID KL 09:00-16:30 PLATS HOTEL GOTHIA TOWERS, GÖTEBORG KOSTNAD KONFERENSEN ÄR AVGIFTSFRI. Dock faktureras 2000 kr om avanmälan inte har gjorts innan sista anmälningsdatum. Sista dag för anmälan (och kostnadsfri avanmälan): 6 APRIL KULTUR, SAMHÄLLSBYGGE OCH SAMVERKAN PÅ TVÄRS. På vilket sätt kan kulturverksamheter stödja andra samhälleliga utvecklingsprocesser? Vilken avkastning ger investeringar i konstnärliga och kulturella verksamheter? Hur kan platser utvecklas och kreativa kraftfält stärkas? SMÅ KOMMUNER, STORA IDÉER. Hur genomför man stora saker med begränsade resurser? Aktuella exempel från kommuner i Västra Götaland. KULTURARV OCH IDENTITET. På vilket sätt kan kulturarvet utgöra en resurs för en kommuns utveckling? Hur kan det lägga hinder i vägen? Vad kommer den kommande Kulturarvspropositionen att betyda för kommunerna i regionen? KULTUR, SKOLA OCH KULTURSKOLA. Vad innebär de nya nationella målen för kulturskolan? Hur bör en kommun förhålla sig till dessa? På vilket sätt kan VGR stödja kommunerna i det arbetet? Vilka behov finns? MUSIKEN I VÄSTRA GÖTALAND. Varför spelas så mycket musik i Göteborg? Bör det finns flera musiknoder i Västra Götaland? Hur kan musiken spridas utanför storstadens institutioner? Samtal med utgångspunkt i två aktuella musikutredningar. ANMÄL DIG HÄR! KLICKA PÅ LÄNKEN FLYKTINGKRISEN. Hur tar vi bäst emot nyanlända flyktingar? Kan regionen stödja kommunerna i detta arbete? Vilka resurser finns? Hur ska vi ta tillvara de berättelser, den kunskap och de nya perspektiv som de nya invånarna bär med sig? Är kulturens arenor särskilt lämpade för detta ändamål?

5 20 APRIL MED SAMVERKAN I FOKUS 20 7 KULTURT NG VÄSTRA GÖTALAND VALBARA SEMINARIER: DATUM 20 APRIL TID KL 09:00-16:30 PLATS HOTEL GOTHIA TOWERS, GÖTEBORG KOSTNAD KONFERENSEN ÄR AVGIFTSFRI. Dock faktureras 2000 kr om avanmälan inte har gjorts innan sista anmälningsdatum. Sista dag för anmälan (och kostnadsfri avanmälan): 6 APRIL INTERKULTURELL DIALOG. Hur kan de ökande klyftorna mellan inrikes- och utrikesfödda minskas? Skillnaderna växer på områden som hälsa, medellivslängd, utbildning, bostadsmarknad, arbetsmarknad och valdeltagande. Hur motverka detta? Kan kulturpolitiken bidra? DEN URBANA NORMEN. Vad gör man när kommunen krymper? Kan man leva ett rikt kulturellt liv i en avfolkningsbygd? Hur ser maktförhållandena ut mellan centrum och periferi? Är staden kulturellt överlägsen landsbygden? KULTURFÖRAKT OCH FOLKSTORMAR. Hur bemöta en plötsligt uppblossande opinion? Riskerar rädsla för digitala stormar att hämma en djärv konstoch kulturpolitik? Ett samtal om kommunal krishantering i de sociala mediernas tidevarv. FOLKBILDNING MER ÄN DU TROR. Vilken är folk bildningens roll i en faktaresistent tid? Hur kan studie förbunden samverka med kommunala och regionala aktörer? UNGAS DELAKTIGHET. Hur ska unga människors engagemang tas till vara? Vad kan äldre lära av deras vardagserfarenheter? Hur överbrygga olika generationers medie- och informationsvanor? EN REGIONAL KULTURPOLITISK MÖTES- PLATS? Hur bör framtida Kulturting utformas? Vilka frågor bör diskuteras? Vilka bör delta? Ett samtal med kommunala och regionala politiker. ANMÄL DIG HÄR! KLICKA PÅ LÄNKEN Programmet kommer att uppdateras inom kort. För aktuell information, klicka här

6 Datum: Dnr: KS 2015/00240 Sida: 1 (2) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Biblioteksplan för Mariestads kommun Kommunchefens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar upprättat förslag till biblioteksplan för Mariestads kommun Bakgrund I juni 2015 beslutade kultur- och fritidsutskottet att ge bibliotekschefen i uppdrag att, tillsammans med sektor utbildning, ta fram en biblioteksplan för Mariestads kommun. Enligt 17 bibliotekslagen (2013:801) ska alla kommuner ha biblioteksplaner. Biblioteksplanen har stor betydelse för att stärka och utveckla bibliotekens roll i kommunen. Den plan som Mariestads kommun har reviderades senast 2005 och omfattar endast folkbiblioteket och är därför inte längre aktuell. Kulturavdelningen har upprättat att ett förslag till biblioteksplan för Mariestads kommun för åren Planen tar upp tre övergripande mål; litteratur, demokrati och samverkan och planen beskriver även: Folkbiblioteket inklusive filial och den breda verksamhet som bedrivs De kommunala skolbiblioteken Nuläge, utmaningar och målområden inklusive aktiviteter Det upprättade förslaget till biblioteksplan har skickas på remiss till sektor utbildning, sektor ledning, sektor stöd och omsorg, MTG IT, Läseklubben, Närhälsan BVC samt till Vadsbogymnasiets elevråd. Remissvar har inkommit från sektor utbildning och de hade inga synpunkter på förslaget. Underlag för beslut Förslag till biblioteksplan för Mariestads kommun Tjänsteskrivelse upprättad av bibliotekschef Ragnhild Brandstedt , Biblioteksplan för Mariestads kommun

7 Sida 2(2) Kristofer Svensson kommunchef Expedieras till: "[Skriv text här]"

8 Biblioteksplan Mariestad Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad 2017-

9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bibliotek i Mariestads kommun - nuläge... 3 Folkbiblioteket... 3 Skolbiblioteken... 5 Utmaningar och möjligheter... 5 Målområden för Mariestads bibliotek... 6 Folkbiblioteket... 6 Skolbiblioteken... 7 Ansvar för planens genomförande... 8 Ansvar för uppföljning... 8 Bilaga 1 Lagar, förordningar, referenser... 9 Lagar och förordningar... 9 Referenser...10

10 Datum: Dnr: KS 2015/ Sida: 3 (10) Inledning Biblioteksplanen för Mariestads kommun är ett övergripande styrdokument för den kommunala biblioteksverksamheten. Den är ett politiskt dokument som ger en tydlig riktning för uppdraget och utvecklingen av kommunens bibliotek. Mariestads kommuns biblioteksplan tar sin utgångspunkt i Vision Mariestad 2030, Kulturplan Mariestad , Barn- och ungdomskulturplan Mariestad, Mariestads Jämställdhets- och mångfaldsplan samt Regional Biblioteksplan för Västra Götaland. Biblioteksverksamheten i Mariestads kommun styrs och vägleds av bland annat följande lagar och förordningar: Bibliotekslagen, Skollagen, Diskrimineringslagen, FN:s Barnkonvention, Unescos folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifest, samt Lyonförklaringen av International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). Se bilaga 1. Biblioteksverksamheten har tre övergripande mål: Litteraturmål att skapa möjligheter för alla att läsa och möta litteratur, skapa intresse för litteratur samt skapa läslust. Demokratimål att vara socialt utjämnande, samt att stärka medborgarnas möjligheter att delta i och skapa en hållbar samhällsutveckling. Samverkansmål att nå ut i samhället och göra biblioteket till en angelägenhet för alla. I mötet med nya grupper utvecklas verksamheten. Bibliotek i Mariestads kommun - nuläge Folkbiblioteket Kommunstyrelsen ansvarar, genom kultur- och fritidsutskottet, för folkbiblioteken i Mariestads kommun. Huvudbiblioteket, Mariestads stadsbibliotek, ligger i centrala Mariestad. Biblioteket har en filial som ligger i Lyrestads skola, en F-6 skola.

11 På Stadsbiblioteket arbetar 13 personer, totalt 10,25 årsverken. Biblioteket har ett bestånd på ca medier. Det är öppet 48 timmar i veckan, måndag till lördag (lördagsstängt under sommaren). Huvudbiblioteket har över 400 besökare/dag. Under 2016 och första kvartalet av 2017 sker en större upprustning av bibliotekshuset i Mariestad. Biblioteket har under denna tid en begränsad service i ett närliggande minibibliotek. På filialen i Lyrestad arbetar en person, 12 timmar i veckan. Filialen har ett bestånd på ca medier och har öppet två dagar, totalt åtta timmar i veckan (stängt sommartid). En stor del av filialverksamheten ägnas åt skolan. Folkbibliotekets uppdrag är att främja litteratur, läsning och folkbildning. Biblioteket ska vara en inspirerande mötesplats med tillträde för alla. Folkbiblioteket ägnar särskild uppmärksamhet åt barn och unga, personer med läsnedsättning och personer med annat modersmål än svenska. Mariestad är även ett finskt förvaltningsområde. Folkbiblioteket arbetar med: Utlåning av böcker och andra medier på flera språk Mediehantering (urval, inköp, katalogisering, bokvård, gallring, krav) Informationssökning Litteraturförmedling och marknadsföring i och utanför biblioteket Sociala medier Depositioner till förskolor, skolor, föreningar m.fl. Socialt uppsökande verksamhet: Boken kommer, depositioner till äldreomsorg, LSS m.fl. Tar emot studiebesök från skolor, förskolor, BVC, SFI, föreningar, nyanlända Programverksamhet såsom barnteater, lovaktiviteter, författarkvällar, föreläsningar, bokcaféer, sagostunder, m.m. Talboksservice Lokalhistorisk samling och bildarkiv Stöd vid släktforskning Service såsom scanning och kopiering Biblioteket säljer tjänster till Kriminalvården. Folkbiblioteket är involverat i samverkan på både nationell, regional och lokal nivå. Nationellt sker samverkan med Kungliga Biblioteket genom Libris, den nationella bibliotekskatalogen. KB är även en mycket viktig informationscentral. Biblioteket genomför också läsfrämjandeprojekt med projektmedel från Statens Kulturråd och samverkar med andra bibliotek genom Svensk Biblioteksförening. Regionalt sker samverkan genom Kultur i Väst, som omfattar 49 kommuner i Västra Götalandsregionen. Kommunerna samverkar kring utbildning, konsulentstöd, nätverk, upphandling, medier, transporter och programverksamhet. Mariestads kommun samverkar också regionalt i olika projekt som delfinansieras av Västra Götalandsregionen. Biblioteken i Mariestads, Törebodas och Gullspångs kommun har ett mångårigt samarbete. Biblioteken har ett gemensamt bibliotekssystem och gemensamma lånekort. 4

12 Invånarna kan beställa böcker från samtliga bibliotek. Förutom ekonomiska vinster ger samarbetet bättre service, ett större utbud av medier, arbetsbesparingar samt en större arbetsgemenskap. MTG-samarbetet uppgår i det större Skaraborgssamarbetet under Skaraborgssamarbetet omfattar femton kommuner som samverkar kring bibliotekssystem, medier, transporter, lånevillkor, cirkulation m.m. Lokalt samverkar biblioteken med verksamheter såsom skolan, förskolan, den sociala sektorn, barnavårdscentraler, kriminalvården, friskolor, föreningslivet, SFI, studieförbund, Svenska kyrkan och företag i kommunen. Bibliotekens bestånd, särskilt Västgötasamlingen och Mariestads bildarkiv, används kontinuerligt av de studerande och personal vid de kommunförlagda utbildningarna vid Göteborgs universitet. Skolbibliotek Utbildningsnämnden ansvarar för skolbiblioteken i Mariestads kommun. I kommunen finns tretton skolor. Det finns skolbibliotek på elva av skolorna, medan Lyrestads skola använder folkbiblioteket som är lokaliserat i skolans lokaler och Tunaholmsskolan använder Vadsbogymnasiets bibliotek. När de nya skolorna öppnar i Mariestad under 2017 kommer fyra skolor att bli två, det innebär att antalet skolbibliotek då blir nio i kommunen. Vadsbogymnasiets skolbibliotek är bemannat med en bibliotekarie på heltid, samt en assistent på deltid. Biblioteket har öppet dagligen under skoltid. I Lyrestad har skolan tillgång till folkbibliotekets bibliotekarie under allmänhetens öppettider, utöver det har eleverna tillgång till biblioteket med hjälp av lärare. På övriga skolor finns inte fast bemanning i skolbiblioteken utan skolorna utser biblioteksansvariga, främst inom lärarkollegiet, som ansvarar för öppethållande av skolbiblioteken. På skolbiblioteken finns facklitteratur, skönlitteratur, tidningar och informationsteknik. Det finns ett behov av att utöka andelen informationsteknik vid skolbiblioteken, digitalisera skolbiblioteken samt att utrusta dem med litteratur som passar för ett mångkulturellt samhälle och som stöd för språkinlärning. Skolbiblioteken är tillgängliga som en del i undervisningen och verksamheten omfattar utlåning, undervisning i bibliotekskunskap, stöd till lärare och elever samt litteraturstöd i skolarbetet. Skolornas biblioteksansvariga samarbetar med ämneslärare kring inköp till skolbiblioteken. Skolorna samverkar med folkbiblioteket genom att kommunens skolor, i olika grad, väljer att åka till stadsbiblioteket för studiebesök. Vadsbogymnasiet delar katalog med folkbiblioteket, så Vadsbogymnasiets böcker går att låna via stadsbiblioteket. Utmaningar och möjligheter Västra Götalandsregionens regionala biblioteksplan ( ) lyfter fram att biblioteksverksamhetens traditionella roll idag utmanas av den digitala tekniken och människors ändrade livsmönster. Det är en utmaning att, som lagstadgad kulturinstitution i varje kommun, förbli en viktig plats för information, möten och kulturupplevelser. Att inspirera till nya och innovativa idéer för framtidens bibliotek, för 5

13 biblioteken som mötesplatser och för läsfrämjande för barn, är några av de utvecklingsinsatser som Västra Götaland planerar för att möta bibliotekens utmaningar. De utmaningar och möjligheter som Mariestads folkbibliotek står inför är ökade krav på service och öppethållande, en åldrande befolkning, behov av media och service på flera språk, fördjupat arbete kring digital delaktighet samt samarbete med skola och skolbibliotek. För att möta denna utveckling vill Mariestads folkbibliotek: Utöka antalet årsverken i verksamheten Stärka bibliotekssamarbetet i Skaraborg Satsa på fortbildning av personalen Öka kompetensen inom organisationen genom externa kontaktnät För skolbiblioteken i Mariestads kommun är det en utmaning att ha så många skolbibliotek och samtidigt hålla en hög kvalitet och ett brett utbud. Det är också en utmaning att i tillräcklig omfattning bemanna skolbiblioteken och tillgodose att de är digitaliserade. För att möta dessa utmaningar och utveckla skolbiblioteken ansöker grundskolan om statsbidrag för att anställa en skolbibliotekarie, vars uppdrag blir att bygga upp skolbiblioteken. Det möjliggör en utveckling av grundskolans bibliotek, både vad gäller att skapa en god och likvärdig kvalitet på skolbiblioteken och göra dem mer tillgängliga. Den ökade bemanningen ger också förutsättningar för ett ökat stöd till lärare och elever. Målområden för Mariestads bibliotek Folkbiblioteket I folkbibliotekets uppdrag ingår att stimulera till och stödja läsning, folkbildning och utbildning. Det görs genom ett brett och aktuellt mediebestånd, professionell service, läsfrämjande och mötesskapande insatser. Tillgänglighet är viktigt, både vad gäller lokaler och mediebestånd. Alla biblioteksanvändare har rätt att möta en biblioteksverksamhet som inte diskriminerar någon. På folkbiblioteket beaktas jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i alla frågor som rör verksamheten och det integreras i det dagliga arbetet. Folkbibliotekets övergripande målområden i sin verksamhet är litteratur och läsning, folkbildning, utbildning och demokrati samt samverkan. Nedan presenteras vilka övergripande aktiviteter som ska genomföras inom respektive målområde under åren Litteratur och läsning - Biblioteken i Mariestads kommun vill skapa möjligheter för alla att läsa och möta litteratur, skapa intresse för litteraturen samt skapa läslust. 6

14 Aktiviteter: Vidareutveckla arbetet med berättande, läsning och det skrivna ordet. Barn och unga är en prioriterad grupp men även att söka upp målgrupper som idag saknas inom bibliotekets verksamhet. Erbjuda service och medier som är anpassade till målgrupper med särskilda behov, såsom personer med funktionsvariationer och nyanlända. Möta efterfrågan av litteratur på många språk (finska, arabiska m.fl.), bland annat genom att utveckla mediebestånd, nätverk och programverksamhet. Folkbildning, utbildning och demokrati - Biblioteken i Mariestads kommun vill arbeta socialt utjämnande, och vill stärka medborgarnas möjligheter att delta i och skapa en hållbar samhällsutveckling. Aktiviteter: Genomlysa och förändra programverksamheten. Skapa nya mötesplatser, både fysiska och digitala, för att nå alla. Minska digitala klyftor genom att utbilda personal och allmänhet (där bl.a. källkritik har en viktig roll) Utveckla en flerspråkig biblioteksverksamhet. Fortbildning i bemötande med inriktning bl.a. på mångfald. Samverkan - Biblioteken i Mariestads kommun vill nå ut i samhället och göra biblioteket till en angelägenhet för alla. I mötet med nya grupper utvecklas verksamheten. Aktiviteter: Bygga upp ett omfattande strategiskt samarbete med Skaraborgs kommuner kring kompetensförsörjning, medier och bibliotekssystem. Vidareutveckla samarbetet med kommunala verksamheter såsom skola, social omsorg och IT. Samverka med föreningar, studieförbund och företag. Skolbiblioteken Alla skolelever ska ha tillgång till skolbibliotek i egna lokaler eller inom rimligt avstånd som en del av elevernas utbildning för att nå målen. Skolbiblioteken ska omfatta böcker, så väl facklitteratur som skönlitteratur, samt informationsteknik och andra medier. Nedan presenteras vilka övergripande aktiviteter som ska genomföras under åren

15 Utveckla skolbiblioteken Aktiviteter: Inventera grundskolebiblioteken. Göra en plan för att utveckla de befintliga skolbiblioteken och se över utbud och utrustning. Anställa en skolbibliotekarie på heltid för grundskolorna (m.h.a.statsbidrag). Uppdraget för skolbibliotekarien blir att bygga upp grundskolornas skolbibliotek. Riktad satsning på inköp av litteratur för att möta upp behov av litteratur på olika språk. Ansvar för planens genomförande Bibliotekschefen är ytterst ansvarig för att folkbibliotekets mål uppnås och att de planerade aktiviteterna genomförs. Grundskolechefen och chefen för gymnasieskolan är ytterst ansvariga för att skolbibliotekens mål uppnås och att de planerade aktiviteterna genomförs. Ansvar för uppföljning Sektor ledning och sektor utbildning följer upp planens genomförande och utfall

16 Bilaga 1 Lagar, förordningar, referenser Lagar och förordningar Biblioteksverksamheten i Mariestads kommun styrs och vägleds av bland annat följande lagar och förordningar: Enligt Bibliotekslagen ska biblioteken verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Prioriterade grupper för biblioteken är personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter samt personer med annat modersmål än svenska. Bibliotekslagen anger att varje kommun ska ha ett folkbibliotek. Folkbiblioteket ska vara tillgängligt för alla och anpassat efter användarnas behov, främja läsning och tillgång till litteratur samt öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet. Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga. Skollagen och bibliotekslagen anger att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Diskrimineringslagen anger att personer i offentlig anställning inte får diskrimera när de bistår allmänheten med upplysning, vägledning, råd, hjälp eller har annan typ av kontakt med allmänheten. Diskriminering får inte ske baserat på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. FN:s Barnkonvention fastställer att barn ska ha tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja barnets sociala, andliga och moraliska välfärd samt fysiska och psykiska hälsa. Barn har rätt till yttrandefrihet och att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Unescos folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifest anger att: Folkbiblioteket är ett lokalt kunskapscentrum och en levande kraft för främjande av läskunnighet, utbildning, kultur och information. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnighet och förmågan att söka information. Folkbiblioteket och skolbiblioteket är till för alla, i samhället respektive skolsamhället, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk, befattning, eller social status. Lyonförklaringen av IFLA slår fast att ökad tillgång på information, understött av allmän läs- och skrivkunnighet, är en viktig grundpelare för hållbar utveckling. Informationsförmedlare, såsom bibliotek, arkiv m.fl., har kompetensen och resurserna att hjälpa olika aktörer i samhället att kommunicera, organisera, 9

17 strukturera och förstå information, vilket är en nödvändig förutsättning för utveckling. Referenser Barnkonventionen Bibliotekslagen (SFS 2013:801) Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Kulturplan Mariestad Kulturplan pdf Lyonförklaringen av International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) Mariestads Jämställdhets- och mångfaldsplan Regional Biblioteksplan för Västra Götaland Skollagen (SFS 2010:800) Unescos folkbiblioteks och skolbiblioteksmanifest Vision Mariestad /Folder_vision2030.pdf 10

18 Datum: Dnr: KS 2015/00240 Sida: 1 (2) Sektor ledning Ragnhild Brandstedt Kultur- och fritidsutskottet Biblioteksplan för Mariestads kommun Förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet godkänner det upprättade förslaget till biblioteksplan och beslutar att skicka det för godkännande till Kommunstyrelsen. Bakgrund I juni 2015 beslutade kultur- och fritidsutskottet att ge bibliotekschefen i uppdrag att tillsammans med sektor utbildning ta fram en biblioteksplan för Mariestads kommun. Enligt 17 i bibliotekslagen (2013:801) ska alla kommuner anta biblioteksplaner. Biblioteksplanen har stor betydelse för att stärka och utveckla bibliotekens roll i kommunen. Den tar upp tre övergripande mål, nämligen litteratur, demokrati och samverkan. Helt kort beskrivs följande: Folkbiblioteket inklusive filial och den breda verksamhet som bedrivs De kommunala skolbiblioteken Nuläge, utmaningar och målområden inklusive aktiviteter Det upprättade förslaget till biblioteksplan har skickats på remiss till sektor utbildning, sektor ledning, sektor stöd och omsorg, MTG IT, Läseklubben, Närhälsan BVC samt till Vadsbogymnasiets elevråd. Remissvar från sektor utbildning har inkommit och de har inga synpunkter på förslaget. Underlag för beslut Biblioteksplan för Mariestads kommun Ragnhild Brandstedt Handläggare

19 Expedieras till: Bibliotekschef Ragnhild Brandstedt Kulturchef Maria Henriksson Sektor utbildning Sida 2(2)

20 Datum: Dnr: 2017/00018 Sida: 1 (1) Mariestads kommun Sektor utbildning Kultur och fritidsutskottet Mariestads kommun Remissvar - förslag till biblioteksplan för Mariestads kommun Yttrande Sektor utbildning har inga synpunkter på framtaget förslag till biblioteksplan för Mariestads kommun. Maria Helgée Kvalificerad utredare Katarina Lindberg Utbildningschef

21 Datum: Dnr: KS 2017/00084 Sida: 1 (2) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Kultursponsring Kommunchefens förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet godkänner att kulturavdelningen utvecklar arbetet med kultursponsring enligt redovisad omfattning. Bakgrund För att kunna genomföra och bibehålla de publika aktiviteter som genomförs ser museet ett behov av ytterligare finansiering utöver befintlig budget. För att hitta alternativa finansieringsmöjligheter är så kallad kultursponsring en väg att utöka den ekonomiska utrymmet. Museet har under de senaste åren fått ökad publik vid de stora evenemangen som till exempel nationaldagsfirandet, skördefesten och julmarknaden vilket ställer högre krav på aktiviteternas utformning. Vid stora evenemang samarbetar museet idag med flertalet aktörer för att kunna få till en bredd och att kunna genomföra dem till en låg kostnad. I dagsläget använder sig museet av sponsring till verksamheten genom lån av teknik till utställningar, i utbyte mot möjligheten att synas i annonser och på affischer. Frukt och dricka är andra varor som företag har sponsrat med till ovanstående evenemang. Kultursponsring, som innebär att företag går in och stöttar verksamheten rent ekonomiskt, ger möjligheter att skapa evenemang av god kvalitet och utveckla programaktiviteter. Vid kultursponsring måste man dock vara medveten om arbetsinsatsen som krävs för att hitta sponsorer och sponsorerna måste givetvis få något i gengäld, t ex reklamyta, specialvisningar, personalerbjudanden med mera. För museets räkning finns fördelar med att utveckla kultursponsring i tre nivåer; 1. Sponsring av varor (typ frukt och dricka) 2. Utbyte av tjänster (där museet lånar teknik/tjänster till utställningar) 3. Delfinansiering med ekonomiskt stöd till aktiviteter och projekt

22 Sida 2(2) All sponsring måste också utgå från kommunens värdegrund, kommunens vision 2030 och gällande kulturplan. Förutsättningarna är även att sponsorer inte kommer ha någon påverkansmöjlighet vad gäller programutbud och innehåll i det som museet visar och gör. Ovanstående ska vara klart och tydligt vid ingående i ett sponsoravtal. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av museichef Linda Svensson , Kultursponsring Kristofer Svensson kommunchef Expedieras till: "[Skriv text här]"

23 Datum: Dnr: KS 2017/00084 Sida: 1 (2) Sektor ledning Linda Svensson Kommunstyrelsen Kultursponsring Förslag till beslut Kultur och fritidsutskottet godkänner informationen. Bakgrund För att kunna genomföra och bibehålla de publika aktiviteterna som genomförs ser museet ett behov av ytterligare finansiering utöver befintlig budget. För att hitta alternativa finansieringsmöjligheter är kultursponsring en väg att utöka det ekonomiska utrymmet. Museet har under de senaste åren fått ökad publik vid de stora evenemangen som till exempel nationaldagsfirande, skördefest och julmarknad vilket ställer högre krav på aktiviteternas utformning. Vid stora evenemang samarbetar museet idag med flertal aktörer för att kunna få en bredd och till en låg kostnad kunna genomföra dem. I dagsläget använder sig museet av sponsring till verksamheten genom lån av teknik till utställningar i utbyte mot möjligheten att synas i annonser och affischer. Frukt och dricka är andra varor som företag har sponsrat med. Kultursponsring, där företag går in och stöttar rent ekonomiskt, ger möjligheter att skapa verksamhet av god kvalité och utveckla programaktiviteter. Vid kultursponsring måste man vara medveten om arbetsinsatsen som krävs för att hitta sponsorer och att sponsorerna måste få något i gengäld. Reklamyta, specialvisningar, personalerbjudanden med mera. För museets räkning ser vi fördelar att utveckla sponsring i tre nivåer 1. Sponsring av varor, typ frukt och dricka 2. Utbyte av tjänster där museet lånar teknik/tjänster till utställningar 3. Delfinansiering med ekonomiskt stöd av aktiviteter och projekt. All sponsring måste utgå från kommunens värdegrund, kommunens vision 2030 och gällande kulturplan. Sponsorer kommer inte att ha någon påverkansmöjlighet vad gäller programutbud och innehåll i det som museet visar och gör, vilket måste vara klart och tydligt när man ingår ett sponsoravtal. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse kultursponsring Linda Svensson

24 Sida 2(2) Linda Svensson Handläggare Expedieras till: Akten Vadsbo museum

25 Datum: Dnr: KS 2017/00019 Sida: 1 (2) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Uppmärksammande av mariestadsbördiga skådespelerskan Birgitta Andersson (Teskedsgumman) Kommunchefens förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet beslutar att arbeta vidare med den föreslagna inriktningen att, i samverkan med Konstnärscentrum Väst, utföra Teskedsgumman i formen av en teskedsstor skulptur i brons. I uppdraget ingår även att ta fram förslag till finansiering. Bakgrund Kulturchefen har fått i uppdrag att upprätta ett förslag till hur Mariestads kommun kan uppmärksamma den mariestadsfödda skådespelerskan Birgitta Andersson med anledning av det i år är 50 år sedan hon gestaltade Alf Prøysens Teskedsgumman i SVTs julkalender (1967). Kulturavdelningen har varit i kontakt med Konstnärscentrum Väst som arbetar med att stötta kommuner i framtagning av konstnärliga utsmyckningar. Ganska tidigt i processen uppkom idén från lokalt håll om att utföra Teskedsgumman i formen av en teskedsstor skulptur i materialet brons. Skulpturen skulle kunna placeras på en central plats i Mariestad, på en femårings höjdnivå. Resultatet blir en subtil, humoristisk hyllning till en mycket uppskattad litterär figur som gestaltats både kraftfullt och övertygande av skådespelerskan Birgitta Andersson. Parallellt manifesterar skulpturens format och placering barnets perspektivnivåer i det offentliga rummet. Kostnaden för utformning, framtagning och placering uppgår till ca kronor. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av kulturchef Maria Henriksson , Uppmärksammande av mariestadsbördiga skådespelerskan Birgitta Andersson (Teskedsgumman) Idéskiss

26 Sida 2(2) Kristofer Svensson kommunchef Expedieras till: "[Skriv text här]"

27 Birgitta Andersson som Teskedsgumman förslag av offentlig skulptur i Mariestad Förslag på plats: utanför Karströms bokhandel

28 Datum: Dnr: KS 2017/00019 Sida: 1 (2) Sektor ledning Maria Henriksson Kultur- och fritidsutskottet Uppmärksammande av mariestadsbördiga skådespelerskan Birgitta Andersson (Teskedsgumman) Förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslås godkänna förslaget. Bakgrund Kulturchefen har fått i uppdrag att upprätta ett förslag till hur Mariestads kommun kan hedra/uppmärksamma Mariestadsfödda skådespelerskan Birgitta Andersson. Verksamheten har varit i kontakt med Konstnärscentrum Väst som arbetar med att stötta kommuner i framtagning av konstnärligt utsmyckningar. Ganska tidigt i processen uppkom idén från lokalt håll om att utföra Teskedsgumman i formen av en teskedsstor skulptur i materialet brons. Skulpturen skulle kunna placeras på en central plats i Mariestad, på en femårings höjdnivå. Resultatet blir en subtil, humoristisk hyllning till en mycket uppskattad litterär figur som gestaltats både kraftfullt och övertygande av skådespelerskan Birgitta Andersson. Parallellt manifesterar skulpturens format och placering barnets perspektivnivåer i det offentliga rummet. Kostnaden för utformning, framtagning och placering uppgår till cirka kr. Underlag för beslut Idéskiss på förslaget Maria Henriksson Kulturchef

29 Expedieras till: "[Skriv text här]" Sida 2(2)

30 Datum: Dnr: KS 2014/00336 Sida: 1 (2) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Kulturskola i Mariestads kommun - behovsbeskrivning Kommunchefens förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet godkänner upprättat förslag till process som underlag för det fortsatta arbetet med kulturskolan. Kulturchefen får i uppdrag, att i samverkan med kommunchefen, ta fram och resurssätta en sektorsövergripande projektorganisation för det fortsatta arbetet. Bakgrund I anslutning till kultur-och fritidsutskottet sammanträde i januari 2017 fick kulturchefen och musikskolechefen i uppdrag att inrätta en projektgrupp för att upprätta ett förslag till kulturskola. Ett första steg i uppdraget skulle även vara att formulera innehåll och verksamhet för en kulturskola. På initiativ av kultur- och fritidsutskottet genomfördes den 23 januari 2017 en workshop. Vid workshopen deltog representanter från kultur- och fritidsutskottet samt tjänstemän inom berörda verksamheter. Vid mötet enades om följande utgångspunkter för vad en kulturskola i Mariestad ska vara/innehålla: - Idag finns det en musikskola. Det är viktigt att bygga en kulturskola utifrån detta. - En kulturskola ska nå ut till alla barn och unga. - En kulturskola ska ge ungdomar möjlighet att prova och upptäcka konst och estetiska uttryck. - En kulturskola ska kunna möta barn och unga på alla nivåer och främja barns och ungas egen kreativitet. - En kulturskola ska ha de olika ämnena och kulturformerna under samma tak för möten och samverkan. - En kulturskola ska ha en bredd av ämnen och kulturformer, både extroverta och introverta, såsom bild, form, film, ljud och ljus, cirkus, jonglering, digitala verktyg, dataspel, musik och serieteckning. - En kulturskola ska arbeta med ett brett åldersspann inklusive mycket små barn, samt en blandning av åldrar. Kanske ålderslöst? - En kulturskola ska finnas i skolan. - En kulturskola ska kunna genomföra (stora) publika arrangemang.

31 Sida 2(2) - En kulturskola ska samarbeta lokalt. - En kulturskola ska arbeta med lokal, nationell och internationell kultur. Ovanstående kriterier ska under våren 2017 formuleras i ett sammanhang där verksamhet och innehåll för en kulturskola i Mariestad definieras. Utredningen förväntas vara klar under våren Efter att utredningen färdigställts bör beslut fattas om fortsatt process samt även om kostnader och finansiering. Med utgångspunkt i resultaten från workshopen har en behovsbeskrivning sammanställts. Beskrivningens slutsatser är att arbetet med kulturskolan delas in i följande tre faser: Fas 1 Fas 2 Fas 3 Formulera innehåll och verksamhet (Klart till den siste maj 2017) Kostnadskalkylering (Klart till den siste september 2017) Projektering, genomförande och implementering (Klart till siste december 2019) Kostnader i fas 1 sker inom ramen för samtliga medarbetares befintliga uppdrag. Den totala investeringskostnaden beräknas först kunna redovisas i fas 2. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av kulturchef Maria Henriksson , Kulturskola i Mariestads kommun behovsbeskrivning Behovsbeskrivning för kulturskola i Mariestads kommun Kristofer Svensson kommunchef Expedieras till: "[Skriv text här]"

32 Datum: Dnr: KS 2014/00336 Sida: 1 (2) Sektor ledning Maria Henriksson Kultur- och fritidsutskottet Kulturskola i Mariestads kommun - behovsbeskrivning Förslag till beslut Kultur- och fritidsutskottet föreslås godkänna förutsättningarna för den fortsatta processen för arbetet med kulturskola. Bakgrund I anslutning till kultur- och fritidsutskottets sammanträde i januari innevarande år gavs kulturchefen och musikskolechefen i uppdrag att inrätta en projektgrupp för att upprätta ett förslag till kulturskola. Ett första steg i uppdraget är att formulera innehåll och verksamhet för en kulturskola. I en workshop som ägde rum på initiativ av kultur- och fritidutskottet den 23 januari 2017 har Mariestads politik tillsammans med tjänstemän presenterat följande utgångspunkter kring vad en kulturskola i Mariestad ska vara: Idag finns en musikskola, det är viktigt att bygga en kulturskola utifrån detta. En kulturskola ska nå ut till alla barn och unga. En kulturskola ska ge ungdomarna möjligheter att prova och upptäcka konst och estetiska uttryck. En kulturskola ska kunna möta barn och unga på alla nivåer och främja barns och ungas egen kreativitet. En kulturskola ska ha de olika ämnena och kulturformerna under samma tak för möten och samverkan. En kulturskola ska ha en bredd av ämnen och kulturformer, både extroverta och introverta, såsom bild, form, film, ljud och ljus, cirkus, jonglering, digitala verktyg, dataspel, musik, serieteckning. En kulturskola ska arbeta med ett brett åldersspann inklusive mycket små barn samt blandning av åldrar - kanske ålderslöst? En kulturskola ska finnas i skolan. En kulturskola ska kunna genomföra (stora) publika arrangemang. En kulturskola ska samarbeta lokalt.

33 Sida 2(2) En kulturskola ska arbeta med lokal, nationell och internationell kultur. Dessa kriterier ska nu under våren formuleras in i ett sammanhang där verksamhet och innehåll för en kulturskola i Mariestad definieras. Denna utredning förväntas vara klar under våren Därefter bör beslut fattas om kostnader och fortsatt process. Behovsbeskrivningen föreslår därför att arbetet med kulturskola delas in i tre faser: Fas 1) Formulera innehåll och verksamhet. - beräknas vara färdigställt med maj månads utgång. Fas 2) Kostnadskalkylering - beräknas vara färdigställt till 30 september Fas 3) Projektering, genomförande och implementering av kulturskola - Projektering, genomförande och implementering av kulturskola klart 31 december Kostnader i fas 1 sker inom ramen för samtliga medarbetares uppdrag. Den totala investeringsstorleken beräknas först kunna redovisas i fas 2 kostnadskalkylering. Underlag för beslut Behovsbeskrivning Kulturskola i Mariestad Maria Henriksson Kulturchef Expedieras till: Kajsa Stenberg Axelsson, musikskolechef Katarina Lindberg, utbildningschef Lotta Hjoberg, socialchef Thomas Johansson, samhällsbyggnadschef Jonas Eriksson, ekonomichef

34 Datum: Sida: 1 (7) Behovsbeskrivning Kulturskola i Mariestad Initiativtagare och kontaktperson för behovsbeskrivningen: Maria Henriksson och Kajsa Stenberg Axelsson. Dokumentets författare: Maria Henriksson. Varför behöver något göras? Mariestads unga är viktiga. En aktiv och levande kulturskola är en strategisk resurs för att skapa en bra tillvaro och möta denna grupps behov och uppväxtvillkor. En kulturskola ska ge barn och unga bättre tillgång till kultur, vara till för alla och vara en plats där alla kan mötas inom en rad olika konst- och kulturformer. På initiativ av kultur- och fritidsutskottet i Mariestads kommun gavs kulturchefen och musikskolechefen i uppdrag att inrätta en projektgrupp för att upprätta ett förslag till kulturskola. Ett första steg i uppdraget är att formulera innehåll och verksamhet för en kulturskola. I en workshop som ägde rum på initiativ av kultur- och fritidutskottet den 23 januari 2017 har Mariestads politik tillsammans med tjänstemän presenterat följande utgångspunkter kring vad en kulturskola i Mariestad ska vara: Idag finns en musikskola, det är viktigt att bygga en kulturskola utifrån detta. En kulturskola ska nå ut till alla barn och unga. En kulturskola ska ge ungdomarna möjligheter att prova och upptäcka konst och estetiska uttryck. En kulturskola ska kunna möta barn och unga på alla nivåer och främja barns och ungas egen kreativitet. En kulturskola ska ha de olika ämnena och kulturformerna under samma tak för möten och samverkan. En kulturskola ska ha en bredd av ämnen och kulturformer, både extroverta och introverta, såsom bild, form, film, ljud och ljus, cirkus, jonglering, digitala verktyg, dataspel, musik, serieteckning. En kulturskola ska arbeta med ett brett åldersspann inklusive mycket små barn samt blandning av åldrar - kanske ålderslöst? En kulturskola ska finnas i skolan. En kulturskola ska kunna genomföra (stora) publika arrangemang. En kulturskola ska samarbeta lokalt. En kulturskola ska arbeta med lokal, nationell och internationell kultur.

35 Sida: 2 (7) Kulturskolan ska i sin verksamhet också: Arbeta med normkritik värdegrund, jämställdhet och integration. Vara en öppen verksamhet där man kan träffas och även hyra/låna lokaler. Ha ett barn- och ungdomsperspektiv med delaktighet och inflytande. Ligga i tiden och inte prata fin- och fulkultur. Vara en plats för bildning. Skapa glädje, sammanhang och samhörighet. Vara en generator för egna processer. Vara en sammanlänkande kraft. Vara ett komplement till idrotten. Vara en kulturskola som sticker ut. Kulturskoleutredningen vill öka samverkan mellan landets kulturskolor och ge landets barn och unga bättre tillgång till kultur. Utredningen har definierat nationella mål för vad en kulturskola bör vara: En kulturskola ska bedrivas på barn- och ungas fria tid. En kulturskola ska präglas av hög kvalitet och konstnärlig och genremässig bredd med verksamhet inom tre eller flera konstuttryck, En kulturskola ska tillämpa en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intresse. En kulturskola ska ge barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll. En kulturskola ska ha en hög andel pedagogiskt och konstnärligt utbildad personal. En kulturskola ska verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning. En kulturskola ska aktivt verka för att kommunens barn och unga har kännedom om kulturskolan och ges likvärdig möjlighet att delta i dess verksamhet. En kulturskola ska arbeta i bred samverkan och bedriva en utåtriktad verksamhet gentemot övriga samhället. Vad är den förväntade nyttan? Vision ) Mariestad internationellt modellområde År 2030 har vi synliggjort biosfärsområdets möjligheter som internationellt modellområde för hållbar

36 Sida: 3 (7) utveckling; Vi har skapat förutsättningar för en hög livskvalitet på naturens villkor, där en trygg boendemiljö, ekoturism och entreprenörskap är viktiga inslag. Vi är en attraktiv kommun med stark växtkraft, såväl på landsbygden och i de mindre samhällena, som i stadskärnan. 5) Mariestad en naturlig mötesplats År 2030 är Mariestad en naturlig mötesplats. Täta och snabba kommunikationer med storstäderna spelar stor roll, liksom spännande konferensmiljöer som speglar våra unika fördelar och ger plats för nya tankar och idéer. Vi är öppna för nya intryck och nya människor. Vi har ett expansivt näringsliv och en blomstrande turism. Mariestads unga är en viktig framtidsfråga. En aktiv och levande kulturskola är en strategisk resurs för att skapa en bra tillvaro och möta denna grupps behov. Mariestads kulturskola ska vara en resurs för hela kommunen! Den erbjuder en gränsöverskridande samverkansplattform för det övriga kulturlivet, skolor, arbetsförmedling, äldreboende m.m. Nya sociala sammanhang uppstår. En hållbar stadsutveckling förutsätter en helhetssyn och en långsiktighet som också inkluderar ett kulturperspektiv där människan och individen finns i centrum. För att en levande stadsmiljö ska åstadkommas och utvecklas behöver kulturperspektivet integreras i stadsplaneringen. En väl fungerande och dynamisk kulturskola är ett kraftfullt verktyg för att sätta staden på kartan och stärka dess attraktionskraft för både innevånare och besökare. Verksamheten begränsas inte av dess lokaler: Kulturskolan driver projekt och genomför olika former av utställningar, konserter och föreställningar vilket bidrar till en stimulerande och levande stad, en stad att vara stolt över! Att kulturen är viktig för människan är välkänt - forskning visar att kulturinsatser berikar både individen och samhället. Genom att olika människor och grupper möts och verkar tillsammans utvecklas den sociala kompetensen. Barn och ungas emotionella och intellektuella utveckling stimuleras. Många oroas idag över sjunkande resultat i den svenska skolan. Många av varandra oberoende forskare har konstaterat att estetisk verksamhet främjar hjärnans utveckling till gagn för inlärning och kreativitet. Man menar också att kulturella insatser har en förmåga att - utöver förbättra lärande och undervisning - påskynda läkning och rehabilitering efter sjukdom. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. - ur Lgr 11 Den lilla stadens skala behöver inte utesluta ett brett utbud av aktiviteter och kulturyttringar att delta i eller ta del av. Tvärtom kan den lilla staden med sina

37 Sida: 4 (7) korta avstånd mellan platser, människor och upplevelser skapa möjligheter för små projekt att göra stor skillnad. För detta krävs dock att det finns inkluderande arenor och en hög grad av samverkan mellan kommunala och övriga initiativ. Vad blir konsekvenserna om inget görs? En kulturskola skapar fler kompetenta kreativa unga en förutsättning för att möta framtidens utmaningar. Det finns i dag påtagliga omvärldstendenser som inte går att kringgå utan som det måste skapas förutsättningar för. Enligt nedan omnämns fem tendenser i omvärlden, som inte minst lyfts fram i Kulturskoleutredningen. Digitala medier - digitala medier är en av de trender som påverkar våra kulturvanor. Vi lever i ett mer visuellt samhälle. Dagens unga anses skickliga på att tolka sociala medier och internet som är en del av deras integrerade vardag. Vikten av att kunna tolka bilderna och inta ett källkritiskt perspektiv ökar. Begreppet procument har myntats och handlar om de som både konsumerar och producerar kultur. En ny arena för barn och unga växer fram. Trängsel av kulturuttryck globaliseringen och den allt mer ökande mångkulturen har skapat förutsättningar för gränsöverskridande hybrider. Barn och unga är mycket trendkänsliga och är ofta de första som identifierar nya yttringar. Filterbubblor i takt med att informationen ökar skapas samtidigt behov av filter och kluster på nätet. Den breda informationsinhämtningen och upplevelsen att ingå i ett större sammanhang riskerar att minska. Det blir då viktigt att skola, institutioner och kulturskolor tar på sig att synliggöra samhället utifrån en helhetsbild. Kultur som faktor för tillväxt inom andra områden både EU och regeringen lyfter fram att kultur och fritidsaktiviteter främjar och utvecklar människors kreativitet. Kultur anses vara en viktig förutsättning för en attraktiv miljö för människor och företag. Kulturella och kreativa näringar (KKN) växer sig allt starkare då den moderna människan efterfrågar mer kreativa lösningar på tillvaron, både på arbetet och fritiden. Kultur som samhällelig drivkraft i de traditionella strukturerna finns ett fokus på de primära behoven där den industriella sektorn representerar tillväxt medan kultur har varit en mer tärande verksamhet. Det pågår idag ett trendskifte med kulturekonomer som menar att kultur bör identifieras

38 Sida: 5 (7) som en motor för tillväxt och en positiv samhällsutveckling. Den nya tekniken har skapat förutsättningar för att inte bara vara publik utan medskapare och därmed är kultur en väldigt stor del av människors vardag. Investeringsinitiativ Denna fråga behöver utredas. Det inledande uppdraget är att formulera innehåll och verksamhet för en kulturskola i Mariestad. Samordningsbehov En kulturskola är en tvärsektoriell kommunal angelägenhet. Framgångsfaktorn bygger på delaktighet och förmåga att finna synergieffekter genom dialog och samarbete. För att få kvalitet på innehållet föreslås att samtliga sektorer är representerade i utvecklingsarbetet. Projektet kulturskola bör ske i tre faser. Fas 1) Formulera innehåll och verksamhet. Uppdraget bör arbetas fram av en arbetsgrupp som består av representanter från kultur, skola och omsorg. Gruppen sammankallas av musikskolechefen. Arbetsgruppen rapporterar till en styrgrupp med ansvariga chefer inom kultur, skola och omsorg. Sammankallande är kulturchefen. Återrapportering till Kultur- och fritidsutskottet. Fas 2) Kostnadskalkylering Samma struktur som i fas 1 fast arbetsgruppen utökas med representant från fastighet, förutom kultur, utbildning samt stöd och omsorg. Sammankallande är projektledaren. Styrgruppen utökas med chefer för ekonomi och fastighet, förutom chefer från kultur, utbildning samt stöd och omsorg. Sammankallande är projektledaren. Återrapportering till Kultur- och fritidsutskottet. Fas 3) Projektering, genomförande och implementering av kulturskola Projektledare utses Arbetsgruppen består av representanter från kultur, fastighet, utbildning samt stöd och omsorg. Sammankallande är projektledaren.