Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 23 maj

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 3:2018 Dnr: 2018/0187 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå onsdagen den 23 maj Plats: T2-054, Mälardalens högskola, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast måndag 21 maj via epost: Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Magnus Elfström Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Antti Salonen Lärarrepresentant Benjamin Ivarsson Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Adjungerade: Charlotta Edlund Programsamordnare, International 4 Business Management, EST Marianne Velandia Universitetslektor, HVV 8 Agneta Brav Utbildningsledare, HVV 8 Helena Aspernäs Bibliotekarie, högskole- 9 biblioteket Johanna Westerlund Universitetslektor, HVV, Projektledare införandet av kollegier 10 Tjänstemän: Helene Lindgren Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Hanna Millberg Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA 5-6 Fackliga Erik Janse SACO/SULF företrädare: Susanne Mejer OFR Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 3:2018 Dnr: 2018/0187 Ärende Åtgärd Underlag 1. Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bil Revidering av utbildningsplan för International Business Management Föredragande: Hanna Millberg 6. Revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet Föredragande: Helene Lindgren 7. Revidering av utbildningsplan för specialpedagogprogrammet Föredragande: Helene Lindgren 4. Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet Financial Engineering Föredragande: Hanna Millberg/Helene Lindgren Kaffepaus Avstämning inför ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Föredragande: Marianne Velandia och Agneta Brav 9. Bibliotekets undervisning för studenter Föredragande: Helena Aspernäs Lunch Information om implementeringen av kollegier vid MDH Föredragande: Johanna Westerlund Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 3. Föregående mötesprotokoll Information Information 4 ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb Bil ftb 10 ftb Bil. 10.1

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 2.1 Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 3:2018 Dnr: 2018/ Behörighetskrav och urval för engelskspråkiga programtillfällen 2019/2020 Beslut 11 ftb Bil Föredragande: Hanna Millberg 12. Diskussion programvärderingar Föredragande: Niclas Månsson Information 12 ftb 13 ftb 14. Rapporter prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 13. Rapporter studentkåren Information Information 14 ftb

4 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/0187 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Joakim Johansson att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan 3. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll har justerats i vederbörlig ordning. Förslag till beslut att notera informationen

5 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för International Business Management (SEV25) Diarienummer: 2018/1231 Handläggare: Hanna Millberg Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 23 april 2018 inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet International Business Management. Utbildningsprogrammet reviderades senast den 12 oktober 2018, i samband med den revideringen delades kursen Introduktion till affärsjuridik 15 hp upp i två kurser Internationell affärsjuridik 7,5 hp och Internationell marknadsrätt 7,5 hp. Det har dock skett ett missförstånd under arbetet med revideringen, vilket akademin redogör för i sin ansökan, och kursen skulle inte ha delats upp. Akademin önskar därför återinföra den ursprungliga kursen i utbildningsplanen, dock önskar de byta namn på kursen från Introduktion till affärsjuridik 15 hp till Internationell affärsjuridik 15 hp. Akademin önskar att revideringen ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Revideringen avser en kurs som inte tillhör huvudområdet för den examen son utbildningen syftar till. Utbildningens innehåll påverkas inte av revideringen då innehållet i kursen/kurserna inte förändras. På grund av ett missförstånd har ansökan om revidering har inkommit till fakultetsnämnden efter att ansökningsomgången till programmet stängt vilket innebär att utbildningsplanen kommer revideras efter att studenter sökt till programmet. Utskottet har att ta ställning till om utbildningsplanen kan revideras eller ej. Föredragande: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att Ärendets beredning Ärendet är en korrigering av tidigare revidering av utbildningsplanen av international business management (2017/1713) som arbetades fram av en arbetsgrupp bestående av programsamordnare, programansvarig och avdelningschef. I det arbetet inhämtades synpunkter från studenter och branschråd. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet.

6 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/0187 Underlag Bilaga 4.1: Akademins ansökan inklusive förslag till reviderad utbildningsplan och examensmatris Delges Akademichef EST, administrativ chef EST och utbildningsledare EST

7 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för speciallärarprogrammet (AUM01) Diarienummer: 2018/1229 Handläggare: Helene Lindgren Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 23 april 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för speciallärarprogrammet (AUM01). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2018 och framåt. Regeringen har beslutat om ändringar i examensbeskrivningarna för speciallärarexamen och specialpedagogexamen, som finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Syftet med ändringarna är att säkerställa att framtida speciallärare har en fördjupad och breddad kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter. Ändringarna träder i kraft den 1 juli Akademin önskar göra förändringar i utbildningsplanen för att säkerställa att studenterna uppnår examensmålen. Utskottet har att besluta om att revidera utbildningsplanen eller inte. Föredragande: Helene Lindgren, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen för speciallärarprogrammet enligt akademin för utbildning, kultur och kommunikations (UKK) önskan, se bilaga 5.2, samt reviderad utbildningsplan ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Ärendets beredning Förslag till revidering av utbildningsplan har framtagits av utbildningsledare vid akademin i samråd med avdelningschef, program-, ämnes- och inriktningsföreträdare. De studenter som i dag studerar speciallärarprogrammet är inte tillfrågade eftersom denna förändring inte kommer att beröra dem. Frågan kring de nya examensmålen för speciallärar- programmet var uppe på det senaste branschrådet som genomfördes den 13 februari Därefter har ärendet beretts av handläggare på ledningskansliet.

8 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/0187 Underlag Bilaga 5.1: BeslutsPM Bilaga 5.2: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 5.3: Akademins ansökan Bilaga 5.4: Examensmatris Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK och utbildningsledare UKK

9 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplan specialpedagogprogrammet (AVM01) Diarienummer: 2018/1229 Handläggare: Helene Lindgren Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 23 april 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet (AVM01). Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmen höstterminen 2018 och framåt. Regeringen har beslutat om ändringar i examensbeskrivningarna för speciallärarexamen och specialpedagogexamen, som finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Syftet med ändringarna är att säkerställa att framtida specialpedagoger har en fördjupad och breddad kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter. Ändringarna träder i kraft den 1 juli Akademin önskar göra förändringar i utbildningsplanen för att säkerställa att studenterna uppnår examensmålen. Utskottet har att besluta om att revidera utbildningsplanen eller inte. Föredragande: Helene Lindgren, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplan för specialpedagogprogrammet enligt akademin för utbildning, kultur och kommunikations (UKK) önskan, se bilaga 6.2, samt reviderad utbildningsplan ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Ärendets beredning Förslag till revidering av utbildningsplan har framtagits av utbildningsledare vid akademin i samråd med avdelningschef, program-, ämnes- och inriktningsföreträdare. De studenter som i dag studerar specialpedagogprogrammet är inte tillfrågade eftersom denna förändring inte kommer att beröra dem. Frågan kring de nya examensmålen för specialpedagogprogrammet var uppe på det senaste branschrådet som genomfördes den 13 februari Därefter har ärendet beretts av handläggare på ledningskansliet.

10 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/0187 Underlag Bilaga 6.1: BeslutsPM Bilaga 6.2: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 6.3: Akademins ansökan Bilaga 6.4: Examensmatris Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK och utbildningsledare UKK

11 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Ansökan om revidering av utbildningsplan för masterprogrammet Financial Engineering (ZMS20) Diarienummer: 2018/1113 Handläggare: Hanna Millberg och Helene Lindgren Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för masterprogrammet Financial Engineering. Akademin önskar byta ut kursen Java och analytisk finans 7,5 hp mot Python med finansiella tillämpningar 7,5 hp med motiveringen att programmeringsspråket Java börjat ersättas av andra programmeringsspråk, såsom Python. Akademin önskar att revideringen ska gälla från och med HT18. Föredragande: Hanna Millberg Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanerna för Financial Engineering i enlighet med akademi UKK:s förslag i bilaga 7.3, samt den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Ärendets beredning Förslaget har tagits fram av programföreträdare, inriktningsföreträdare, programsamordnare och utbildningsledare och har behandlats av ämneskollegiet, studentrepresentant och branschråd Ärendet har därefter beretts av handläggare på ledningskansliet. Underlag Bilaga 7.1: Besluts-PM Bilaga 7.2: Akademins ansökan Bilaga 7.3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 7.4: Examensmatris Delges Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK

12 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Avstämning inför ansökan om att inrätta huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa samt filosofie magisterexamen med huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Diarienummer: 2018/1239 Handläggare: Hanna Millberg Barnmorskeprogrammet vid MDH är utformat så att det leder till både barnmorskeexamen och en filosofie magisterexamen. Idag är huvudområdet för magisterexamen vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) önskar inrätta ett nytt huvudområde för magisterexamen från barnmorskeprogrammet, huvudområdet sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt filosofie magisterexamen inom huvudområdet. Under arbetet med ansökan görs en avstämning med fakultetsnämnden. Inför avstämningen har akademin ombetts inkomma med ett underlag innehållande en kortfattad bakgrund, huvudområdets avgränsning samt motivering till varför ett nytt huvudområde behöver inrättas. I den muntliga avstämningen har akademin ombetts att, utöver det som finns med i akademins underlag, beskriva förutsättningar för den sökta examen och huvudområdet inklusive utbildningsmiljö samt jämställdhetsaspekt och hållbar utveckling inom den sökta examen och huvudområdet. Utskottet har att lämna synpunkter till nämnden. Föredragande: Marianne Velandia och Agneta Brav Förslag till beslut att lämna följande synpunkter till fakultetsnämnden Ärendets beredning Ärendet har på akademin arbetats fram av akademichef, utbildningsledare, forskningsledare och programsamordnare och lärare inom barnmorskeprogrammet.

13 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/0187 Underlag Bilaga 8.1: Akademins underlag inför avstämning med fakultetsnämnden Delges -

14 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Bibliotekets undervisning och för studenter Diarienummer: - Handläggare: - Vid biblioteksrådets sammanträde i februari presenterade Helena Aspernäs, bibliotekarie vid högskolebiblioteket, bibliotekets arbete med undervisning och vägledning för stundeter. Biblioteksrådet önskade att presentationen även ska göras för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Föredragande: Helena Aspernäs, bibliotekarie Förslag till beslut att notera informationen Underlag - Delges -

15 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ information om implementering av kollegier vid MDH Diarienummer: - Handläggare: - Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för perioden skriver fram fyra sammanhållna kollegier i syfte att stärka kvaliteten och hålla samman utbildning och forskning. Utskottet informeras om det kommande införandet av fyra sammanhållna kollegier av Johanna Westerlund, Projektledare för implementeringen av kollegier vid MDH. Föredragande: Johanna Westerlund, universitetslektor Förslag till beslut att notera informationen Ärendets beredning Den 6 september 2016 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag på roll, ansvar och befogenheter för de akademiska kollegierna. (Dnr 2016/1922) Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport den 31 mars Den 5 mars 2018 beredde fakultetsnämnden ett förslag på rektorsbeslut i ärendet. Rektor beslutade den 3 april 2018 om införande av fyra sammanhållna akademiska kollegier vid MDH. I beslutet ingick avsättande av medel för stödja införandet av akademiska kollegier med motsvarande 25 procent av en projektledartjänst. Underlag i ärendet Bilaga 10.1 Rektors beslut avseende införande av fyra sammanhållna akademiska kollegier vid Mälardalens högskola Delges -

16 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Behörighetskrav och urval för engelskspråkiga programtillfällen 2019/2020 Diarienummer: 2018/0643 Handläggare: Julia McNamara och Hanna Millberg Enligt rektors delegationsordning fattar akademichef beslut om programtillfällen och rekryteringsmål, efter gemensam beredning av förvaltningen. Fakultetsnämnden fattar beslut om behörighetskrav och urval. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bereder ärendet till fakultetsnämnden. Akademiernas förslag på engelskspråkiga programtillfällen läsåret 2019/2020 innebär inte några förändringar i behörighetskrav varför nämndens beslut enbart omfattar urval. Beslut om behörighetskrav fattas enbart i fall av ändring, genom en revidering av programmets utbildningsplan. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) förslår ett ändrat urval för magisterprogrammet i internationell marknadsföring, fem program föreslås också ingå i det engelskspråkiga utbudet för 2019/2020 som inte ingick i utbudet för 2018/2019. I övrigt innebär akademiernas förslag inga förändringar jämfört med 2018/2019. Föredragande: Hanna Millberg/Julia McNamara Förslag till beslut att föreslå fakultetsnämnden att fastställa urval för engelskspråkiga programtillfällen läsåret 2019/2020 i enlighet med akademiernas förslag: Program Analytical Finance International Business Management Magisterprogram i internationell marknadsföring Magisterprogram i programvaruteknik Urval Betyg/högskoleprov Betyg/högskoleprov Yrkeslivserfarenhet/ Antal högskolepoäng Antal högskolepoäng Masterprogram i Financial Engineering Platsgaranti Masterprogram i hållbara energisystem Antal högskolepoäng Masterprogram i innovation och design Antal högskolepoäng Masterprogram i intelligenta inbyggda system Antal högskolepoäng

17 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/0187 Masterprogram i produkt- och processutveckling produktion och logistik Masterprogram i programvaruteknik Masterprogram i teknisk matematik Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning arbetslivsvetenskap Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning socialt arbete Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning folkhälsovetenskap Masterprogram inom hälsa och välfärd inriktning fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin Antal högskolepoäng Antal högskolepoäng Platsgaranti Antal högskolepoäng Antal högskolepoäng Antal högskolepoäng Antal högskolepoäng Antal högskolepoäng Ärendets beredning Information och instruktioner för beslut om engelskspråkiga programtillfällen skickades till akademierna den 3 april En svarsmall för programtillfällen har använts. Svar inkom från akademierna i april Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet. Behörighetskrav och urval har granskats av antagningshandläggare vid sektionen för antagning och examen. Underlag Bilaga 11.1: Besluts-PM Bilaga 11.2: Underlag från akademi EST om ändrat urval för magisterprogrammet i internationell marknadsföring Delges -

18 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Diskussion programvärderingar Diskussion om programvärderingar, hur kan man få fler studenter att svara. Föredragande: Niclas Månsson Förslag till beslut att ordförande tar med sig utskottets synpunkter till dekan och fakultetsnämnd Delges -

19 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Rapporter studentkåren Studentkåren rapporterar. Förslag till beslut att notera informationen Underlag -

20 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Möteshandlingar Nr: 3:2018 Diarienummer: 2018/ Rapporter prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Återkoppling från fakultetsnämndens möte Information om självvärderingen Förslag till beslut att notera informationen Underlag -

21 Bilaga 4.1 Västerås Ansökan om revidering av utbildningsplan för programmet SEV25 - International Business Management (IBM) Hösten 2017 godkändes revideringen av programmet International Business Management. Inför revideringen av IBM programmet fördes diskussioner om att kursen HAA103, Introduktion till affärsjuridik (Introduction to Commercial Law), som ingick i det dåvarande International Business Management programmet, skulle delas upp i två kurser, Internationell affärsjuridik 7,5 hp och Internationell marknadsrätt, 7,5 hp. Beslut om detta togs och vid revideringen infördes dessa två kurser. Efter att revideringen införts framkom det dock att det uppstått ett missförstånd mellan programsamordnare och kursansvarig, där kursansvarig förordar att ha kvar en kurs, istället för att dela upp den i två kurser. Föreslag till revideringar Återgå till kurs HAA103 (15hp) inom Handelsrätt Efter diskussioner med ansvarig lärare inom ämnet Handelsrätt föreslog Programdirektör för International Business Management programmet på Grundutbildningsrådet (GRU-råd) den 6 december 2017 att HAA103 Introduktion till affärsjuridik, 15hp, ska ingå i programmet snarare än de två kurserna Internationell affärsjuridik, 7,5 hp och Internationell marknadsrätt, 7,5 hp. På GRU-rådet den 6 december 2017 beslutade därför deltagarna (kursansvarig, programdirektör, utbildningsledare, avdelningschef) enhälligt att föreslå att HAA103, 15hp, istället ska ingå i det nya programmet. I samband med mötet framfördes även förslag om beslut att ändra namnet från Introduktion till affärsjuridik (Introduction to Commercial Law) till Internationell affärsjuridik (International Commercial Law). Efter besked om att detta var möjligt ändrades kursens namn. På grund av missförstånd under den interna beredningen togs dock inte de rätta stegen för att revidera utbildningsplanen, vilket har fått till följd att det under Handelsrätt i utbildningsplanen fortfarande är två kurser listade; Internationell affärsjuridik 7,5 hp och Internationell marknadsrätt, 7,5 hp, snarare än en kurs, Internationell affärsjuridik, 15hp (International Commercial Law). De två 7,5 hp-kurserna inrättades eller godkändes heller aldrig av GRU-rådet (kursplaner saknas). I programschemat för programmet International Business Management gällande 2018/2019 står dock HAA103, Internationell affärsjuridik, 15hp, listad som kurs inom Handelsrätt. Visiting Address: Drottninggatan 16 A Postal Address: P.O. Box 325, SE Eskilstuna, Sweden Phone: Visiting Address: Högskoleplan 2 Postal Address: P.O. Box 883, SE Västerås, Sweden Phone: Web: est@mdh.se

22 Bilaga 4.1 Sammanfattningsvis, föreslår akademin EST att kursen Internationell affärsjuridik, 15hp (International Commercial Law) återinförs i utbildningsplanen (se bilaga 1). 2 (7) Bilagor till detta dokument Bilaga 1: Reviderad utbildningsplan Bilaga 2: Reviderad examensmatris Bilaga 3: Reviderad programstruktur Bilaga 4: Programschema för International Business Management, 180 hp

23 Bilaga 4.1 Bilaga 1 Utbildningsplan - International Business Management Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: SEV25 HT18 HT17 HT16 HT15 HT13 Fakultetsnämnden Behörighet: Diarienummer: 2017/1713 Engelska B, Matematik C (områdesbehörighet 4 med förändring) eller Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A4 med förändring). [A4/4INT] Akademi: EST Fastställandedatum: Reviderad: Mål Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa sådan kunskap och förståelse som krävs för självständigt arbete på en internationell marknad inom det företagsekonomiska området. Programmet International Business Management syftar till att utbilda företagsekonomer som kan möta morgondagens internationella arbetsmarknad i såväl privat som offentlig sektor. Eftersom företagsekonomer sysselsätts inom en rad olika områden, är målsättningen att programmet ska ge möjlighet till fördjupning av internationella aspekter inom företagsekonomi med inriktning mot management. Programmet ska även ge en god bas inom ekonomirelaterade ämnen som statistik, handelsrätt och nationalekonomi. Kurser och utbildningsformer inom programmet ska även förbereda studenterna för vidare forskarstudier och livslångt lärande. Kunskap och förståelse Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: Visiting Address: Drottninggatan 16 A Postal Address: P.O. Box 325, SE Eskilstuna, Sweden Phone: Visiting Address: Högskoleplan 2 Postal Address: P.O. Box 883, SE Västerås, Sweden Phone: Web: est@mdh.se

24 Bilaga 4.1 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 4 (7) Färdighet och förmåga Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Programmets undervisningsspråk är engelska, vilket betyder att samtliga undervisningsmoment genomförs på engelska och att kurslitteraturen är engelskspråkig. Innehåll International Business Management är en treårig samhällsvetenskaplig utbildning inom företagsekonomi. Utbildningen innehåller företagsekonomi om minst 90 högskolepoäng, nationalekonomi om 22,5 högskolepoäng, handelsrätt om 15 högskolepoäng och statistik om 7,5 högskolepoäng. Under studierna ska studenten ges möjligheter till tillämpning av kunskaper och färdigheter. Utbildningen inleds med ett basblock på två år, som ger goda grundkunskaper inom företagsekonomiområdet. Under första

25 Bilaga 4.1 terminen ingår grundläggande kurser i företagsekonomi. Kurserna ska ge studenten grundläggande kunskaper i företagsekonomiskt tänkande och spegla olika aspekter på detsamma. Den andra terminens fortsättningskurser i företagsekonomi ska ge studenten möjlighet att fördjupa och använda sina kunskaper rörande internationella aspekter inom företagsekonomi och handelsrätt. 5 (7) År två innefattar studier inom nationalekonomi, statistik och fördjupningsstudier inom management med ett internationellt perspektiv, samt studier inom forskningsmetod och akademiskt skrivande. Under det tredje året rekommenderas studenten starkt, att under en termin bedriva utlandsstudier vid något av högskolans partneruniversitet. Kurserna under år tre ger studenten möjlighet att fördjupa sig ytterligare inom internationell företagsekonomi. Fördjupningsstudierna ska träna studenternas förmåga att förstå och kunna analysera affärssituationer i/ur ett internationellt perspektiv. Undervisningen på programmet är upplagd så att studenten praktiskt får använda de teoretiska inhämtade kunskaperna. Detta sker bland annat genom olika tillämpningsuppgifter i kontakt med näringsliv och offentlig sektor. Arbetet under studietiden är självständigt. I de flesta kurser ingår arbetsmoment där studenten samverkar i grupp med andra studenter. Ett flertal olika examinationsformer förekommer, både skriftliga individuella tentamina och skriftliga och muntliga redovisningar av grupparbeten. Årskurs 1 Företagsekonomi: Grundläggande marknadsföring, 7,5 hp Organisation och ledarskap, 7,5 hp Extern redovisning, 7,5 hp Ekonomistyrning, 7,5 hp Marknads- och verksamhetsanalys, 7,5 hp Företagets internationaliseringsprocess, 7,5 hp Handelsrätt: Internationell affärsjuridik, 7,5 hp Internationell marknadsrätt, 7,5 hp Internationell affärsjuridik, 15 hp Årskurs 2 Företagsekonomi: E-handel och digitalisering, 7,5 hp

26 Bilaga 4.1 Internationell HRM, 7,5 hp Forskningsmetod och akademiskt skrivande, 7,5 hp 6 (7) Nationalekonomi: Grundkurs i mikroekonomi, 7,5 hp Makroekonomins grunder, 7,5 hp Internationell handelsteori, 7,5 hp Statistik: Statistik för ekonomer, 7,5 hp Övrigt ämne: Internationell projektledning, 7,5 hp Årskurs 3 Företagsekonomi: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Valbart 45 hp Företagsekonomi: Strategi och management, 15 hp Internationell marknadsföring, 15 hp Management i multinationella företag, 15 hp Utlandsstudier, 30 hp (vår eller höst) Val inom programmet Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Valfriheten inom programmet finns främst under år 3. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Gardering med alternativa val måste alltså ske. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Företagsekonomi (Bachelor of Science in Business Administration) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om studenten väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val som

27 Bilaga 4.1 görs påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. 7 (7) Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.

28 Bilaga 2 Bilaga A B C D E F G H I J K L M N O P Q Examensbenämning: Filosofie Kandidat med huvudområde Företagsekonomi / Bachelor of Science in Business Administration Huvudområde: Företagsekonomi Examenskrav enligt nationell och lokal examensordning kursfordringar om 180 hp varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet företagsekonomi " varav minst 30 hp på nivå G2F där minst 15hp är på G2E vari ingår ett självständigt arbete (examensarbet e) om minst 15 hp Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor visa förmåga att samla och kritiskt tolka relevant kunskap i en ekonomisk frågeställning, samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera,formulera och lösa ekonomiska frågeställningar samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, Kurskod Kursnamn hp Ämne Nivå hp hp hp hp Kunskap inom ämnet Kritiskt tänkande Problematisera visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, Akademisk kommunikation visa sådan färdighet som krävs för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Självständighet visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, Bedömning visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, FOA144 Marketing Management 7,5 Företagsekonomi G1N 7,5 7,5 A3 A2 A2 A2 A2 A2 A1 A1 FOA145 Organization and Leadership 7,5 Företagsekonomi G1N 7,5 7,5 A3 A2 A2 A2 A2 A2 A1 A1 FOA146 Financial Accounting 7,5 Företagsekonomi G1N 7,5 7,5 A3 A2 A2 A1 A1 A2 A1 A1 FOA147 Management Accounting 7,5 Företagsekonomi G1N 7,5 7,5 A3 A2 A2 A1 A1 A2 A1 A1 FOA149 Business Analysis 7,5 Företagsekonomi G1F 7,5 7,5 B3 B3 B3 B3 B3 B2 B2 B2 HAA103 International to Commercial Law 15 Handelsrätt G1N 15 A3* A2 A2 A2 A1 A2 A2 A1 FOA200 The Internationalization Process of Companies 7,5 Företagsekonomi G1F 7,5 7,5 B3 B3 B3 B3 B3 B2 B2 B2 NAA128 Basic Microeconomics 7,5 Nationalekonomi G1N 7,5 A3* A1 A1 A2 A1 A2 A2 A1 NAA130 Macroeconomic principles 7,5 Nationalekonomi G1N 7,5 A3* A1 A1 A2 A1 A2 A2 A1 NAA International Trade Theory 7,5 Nationalekonomi G1N 7,5 A3* A1 A1 A2 A1 A2 A2 A1 STA Statistics for Business 7,5 Statistik G1N 7,5 A3* A2 A1 A1 A1 A2 A2 A1 OAH International Project Management 7,5 Övrigt ämne G1F 7,5 B3* B2 B3 B2 B2 B2 B1 B1 FOA100 E- commerce and Digitalization 7,5 Företagsekonomi G1F 7,5 7,5 B3 B3 B3 B3 B3 B2 B2 B2 FOA International Human Resource Management 7,5 Företagsekonomi G1F 7,5 7,5 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 FOA (FOA141) Research Methods and Academic Writing 7,5 Företagsekonomi G1F 7,5 7,5 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 B3 FOA214 Bachelor Thesis in Business Administration 15 Företagsekonomi G2E C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 C3 Valbara kurser FOA Strategic Management 15 Företagsekonomi G2F C3 C3 C3 C3 C3 C2 C2 C3 EFO253 International Marketing 15 Företagsekonomi G2F C3 C3 C3 C3 C3 C2 C2 C3 FOA227 Managing the Multinational Enterprise 15 Företagsekonomi G2F C3 C3 C3 C3 C3 C3 C2 C3 Studies abroad * ej huvudområde FEK men uppfyller ändå övriga krav A=Grundläggande nivå B=Tillämpad nivå C=Fördjupad nivå D=Avancerad nivå 0=Inga inslag 1=Begränsat innehåll 2=Delmoment, schemalagd aktivitet 3=Omfattande/centralt för kursen Omfattningskrav , Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Etiska och samhälleliga aspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens., Insikt om eget behov av kompetens

29 Bilaga 4.1 Bilaga 3 International Business Management, 180 cr Bachelor of Science in Business Year 1 Semester Course Cr Level Subject 1a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Comments Marketing Management 7,5 G1N Business x New name same content FOA132 Fall 2018 Spring 2019 Organization and Leadership 7,5 G1N Business x New name same content FOA132 Financial Accounting 7,5 G1N Business x New name same content FOA133 Management Accounting 7,5 G1N Business x New name same content FOA133 Business Analysis 7,5 G1F Business x New course (business intelligence and SimBiz) International Commercial Law 15 G1N Law x x Existing course The Internationalization Process of Companies 7,5 G1F Business x Existing course Year 2 Semester Course Cr Level Subject 1a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Comments Basic Microeconomics 7,5 G1N Economics x x Existing course Macroeconomic principles 7,5 G1N Economics x x Existing course Fall 2019 International Trade Theory 7,5 G1N Economics x x Existing old/closed course Statistics for Business 7,5 G1N Statistics x x Existing course STA102 compressed to 7.5 International Project Management 7,5 G1F Business x New course E-commerce and Digitalization 7,5 G1F Business x Existing course FOA100 Spring 2020 International Human Resource Management 7,5 G1F Business x New course Research Methods and Academic Writing 7,5 G1F Business x Remodelled FOA141 Year 3 Semester Course Cr Level Subject 1a 1b 2a 2b 3a 3b 4a 4b Comments Strategic Management 15 G2F Business x x New name for EFO210, same content Fall 2020 Spring 2021 International Marketing 15 G2F Business x x Existing course Bachelor Thesis in Business Administration 15 G2E Business x x x Existing course Studies abroad 30 x x x x Business related subjects at an MDH partner university Managing the Multinational Enterprise (with internship) 15 G2F Business x x Include choice of Placement or Project Bachelor Thesis in Business Administration 15 G2E Business x x x Existing course Studies abroad 30 x x x x Business related subjects at an MDH partner university

30 Bilaga 4 Bilaga 4.1 Programschema för 2018/2019 SEV25 Programschema för International Business Management, 180 hp Programkod: SEV25 Gäller för läsåret 2018/2019 Programschemat är granskat och godkänt av utbildningsledare vid Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Om programschemat Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan av vilken programmets samtliga kurser framgår. Kurserna redovisas läsårsvis. Utbildningsplanen kompletteras årligen med ett programschema där det framgår i vilken läsperiod och ort en programkurs går, om den krockar med en annan kurs, osv. Programschemat gäller för ett läsår i taget. Kurser som hör till huvudområdet för examen har markerats med X i kolumnen HO K1, K2 osv. i läsperiodskolumnerna står för schemapositioner och visar om kurserna krockar eller inte. Kurser med samma K-värde krockar, kurser med olika K-värden krockar inte. Kurser med värdet X kan kollidera med andra kurser i läsperioden. Följande gäller för aktuella krockskyddskoder/k-värden. K1 = måndag em + onsdag fm K2 = måndag fm + torsdag fm K3 = tisdag fm + torsdag em K4 = tisdag em + fredag fm K5 = onsdag em + fredag em I kolumnen pg/konk anger förkortningen pg att du har platsgaranti till kursen just den läsperioden och den programterminen. Förkortningen konk anger att du söker i konkurrens med alla övriga programstudenter vid MDH. I kolumnen för ort anger ett E att kursen ges i Eskilstuna och ett V att den ges i Västerås. 1

31 Bilaga 4.1 Programschema för 2018/2019 SEV25 Nivå och klassificering av successiv fördjupning Högskolan använder följande beteckningar för klassificering av successiv fördjupning där G anger att kursen tillhör utbildning på grundnivå och A att kursen tillhör avancerad nivå: G1N G1F G1E G2F G2E GXX A1N A1F A1E A2E AXX kurs med endast gymnasiala förkunskapskrav kurs med mindre än 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs som innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med minst 60 hp kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav och som innehåller examensarbete för kandidatexamen kurs som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell kurs med endast kurs/kurser på grundnivå som förkunskapskrav kurs med kurs/kurser på avancerad nivå som förkunskapskrav kurs som innehåller examensarbete för magisterexamen kurs som innehåller examensarbete för masterexamen kurs som ej kan klassificeras enligt ovanstående modell Val inom programmet Under utbildningens gång kan du komma att ges möjlighet att välja kurser inom programmet. Valet sker senast 15 april inför en hösttermin och 15 oktober inför en vårtermin. Inför dessa val informerar värdakademin om de olika valmöjligheterna och om hur det går till att välja. När du gör dina val ska du alltid utgå från utbildningsplanen tillsammans med examenskraven för den examen du vill uppnå. Kontakta din studievägledare för mer information. För att kunna bli antagen till en kurs måste du alltid uppfylla de särskilda behörighetskrav som anges i kursplanen, oavsett om du har platsgaranti eller inte. För mer information om kursval inom program, se MDHs webbsida Se även den lokala examensordningen som innehåller alla examensbeskrivningar. Övriga upplysningar Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna, kan kurser komma att ställas in. Du bör därför ange reservalternativ vid kursvalet. Kurserna ges på engelska. 2

32 Bilaga 4.1 Programschema för 2018/2019 SEV25 Termin 1 och 2 för utbildning som startar höstterminen 2018 Läsperioder HT1 HT2 VT1 VT2 a b a b a b a b pg/ ko nk HO Rubrik/kursnamn Kurskod Nivå/ fördjupning Högskolepoäng Studietakt, studieform, ort Företagsekonomi X Grundläggande marknadsföring FOA144 G1N 7,5 X Pg Helfart, V X Organisation och ledarskap FOA145 G1N 7,5 X Pg Helfart, V X Externredovisning FOA146 G1N 7,5 X Pg Helfart, V X Ekonomistyrning FOA147 G1N 7,5 X Pg Helfart, V X X Marknads- och verksamhetsanalys The internationalization process of companies FOA148 G1F 7,5 X Pg Helfart, V FOA200 F1F 7,5 X Pg Helfart, V Handelsrätt Internationell affärsjuridik HAA103 G1N 15 K2 K2 Pg Helfart, V Termin 3 och 4 för utbildning som startade höstterminen 2017 Läsperioder HT1 HT2 VT1 VT2 a b a b a b a b pg/ ko nk HO Rubrik/kursnamn Kurskod Nivå/ fördjupning Högskolepoäng Studietakt, studieform, ort Nationalekonomi X Grundkurs i mikroekonomi NAA128 G1N 7,5 K3 K3 Pg Halvfart, V X Makroekonomins grunder NAA130 G1N 7,5 K2 K2 Pg Halvfart, V X Tillämpad mikroekonomi NAA129 G1N 7,5 K3 K3 Pg Halvfart, V X Makroekonomisk analys NAA131 G1N 7,5 K4 K4 Pg Halvfart, V Företagsekonomi X Cost and management EFO023 G1F 7,5 X Pg Helfart, V accounting II X Externredovisning, FOA125 G1F 7,5 X Pg Helfart, V fortsättningskurs X Service management FOA105 G1F 7,5 X Pg Helfart, V X Uppsats och metod i FOA141 G1F 7,5 X X X X Pg Kvartsfart, företagsekonomi V 3

33 Bilaga 4.1 Programschema för 2018/2019 SEV25 Termin 5 och 6 för utbildning som startade höstterminen 2016 H O Rubrik/kursnamn Kurskod Nivå/för - djupnin g Högskolepoäng Läsperioder HT1 HT2 VT1 VT2 a b a b a b a b pg/ ko nk Studie-takt, ort Företagsekonomi X Nordiska perspektiv på marknadsföring och management FOA219 G2F 15 X X Pg Helfart, V X Externredovisning och koncernbokslut FOA206 G2F 7,5 K2 K2 Pg Halvfart, V X International Marketing EFO253 G2F 15 X X Pg Helfart, V X Management i multinationella företag FOA227 G2F 15 X X Pg Helfart, V X Bachelor Thesis in Business Administration FOA214 G2E 15 X** X X Pg Helfart, V Nationalekonomi X Finansteori* NAA115 G1F 7,5 K3 K3 Pg Halvfart, V X Ekonometri NAA120 G1F 7,5 K 3 K 3 Pg Halvfart, V X Mikroekonomi fortsättningskurs NAA122 G1F 7,5 K1 K1 Pg Halvfart, V X Labour Economics NAA203 G1F 7,5 K2 K2 Pg Halvfart, V X Makroekonomisk teori NAA205 G2F 7,5 K1 K1 Pg Halvfart, V X Industriell ekonomi* NAA204 G2F 7,5 K4 K4 Pg Halvfart, V X Kandidatuppsats i nationalekonomi NAA303 G2E 15 X** X X Pg Helfart, V Studier utomlands utbytesprogram * Kan även räknas som företagsekonomi ** Uppsatsarbetet inleds i period 3b 4

34 Bilaga 5.1, Ärende 2018/1229, 2018/ (2) Besluts-PM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Helene Lindgren BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplanerna för speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 23 april 2018 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanerna för speciallärarprogrammet (AUM01) och specialpedagogprogrammet (AVM01) Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas från och med hösten Regeringen har beslutat om ändringar i examensbeskrivningarna för speciallärarexamen och specialpedagogexamen, som finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Syftet med ändringarna är att säkerställa att framtida speciallärare och specialpedagoger har en fördjupad och breddad kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter. Ändringarna träder i kraft den 1 juli Faktasammanställning Akademin har i sin ansökan bifogat förslag till reviderade utbildningsplaner för speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet. Speciallärarprogrammet Föreslagna förändringar: Kursen Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning speciallärare. 7,5 hp ersätts med kursen Funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter speciallärare, 7,5 hp. Kursen Specialpedagogiska perspektiv speciallärare, 15 hp ersätts med kursen Specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete speciallärare, 15 hp. Den nya kursen innehåller delar från de två ersatta kurserna i denna och ovanstående punkt. Akademin önskar rätta namnet på kursen Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik fördjupning, 15 hp. Rätt kursnamn ska, enligt programschemat, vara Att arbeta som speciallärare med matematikutveckling II, 15 hp. Oklart när denna förändring genomfördes.

35 Bilaga 5.1, 6.1 Specialpedagogprogrammet Föreslagna förändringar: 2 (2) Kursen Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning specialpedagog, 7,5 hp ersätts med kursen Funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter specialpedagog, 7,5 hp. Kursen Specialpedagogiska perspektiv specialpedagog, 15 hp ersätts med kursen Specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete specialpedagog, 15 hp. Den nya kursen innehåller delar från de två ersatta kurserna i denna och ovanstående punkt. Kursen Sociala samspelsprocesser, 22,5 hp ersätts av kurserna Sociala samspelsprocesser, 7,5 hp och Att arbeta som specialpedagog, 15 hp. Innehållet om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ersatt kurs flyttas till nya kursen Funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter specialpedagog, se ovan. Ämnes- och programföreträdaren har följt processen om ändringar i examensbeskrivningarna, detta har löpande presenterats och diskuterats i kollegiet. Arbete har skett med de nya examensmålen i förhållande till gällande utbildning. Arbetsgrupper har tagit fram nya lärandemål som svarar upp mot de nya examensmålen och arbetet genomförs nu kring nya och förändrade kursplaner. Förslag till revidering av utbildningsplan har framtagits av utbildningsledare vid akademin i samråd med avdelningschef, program-, ämnes- och inriktningsföreträdare. De studenter som i dag studerar specialpedagogprogrammet och Speciallärarprogrammet är inte tillfrågade eftersom denna förändring inte kommer att beröra dem. Frågan kring de nya examensmålen för speciallärar- och specialpedagogprogrammet var uppe på det senaste branschrådet som genomfördes den 13 februari Akademin önskar att revideringarna ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen Överväganden Detta är en förordningsförändring, utfärdad 16/ , som träder i kraft 3 juli Övergångsregler finns för nuvarande studenter och examensmåloch krav kommer fortsatt att uppfyllas. Ansökan om revidering inkom efter det att studenterna sökt programmen, dock har akademin informerat om att förändringar kommer att ske via hemsidan. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen föreslår utskottet att revidera utbildningsplanerna för speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet enligt det förslag som akademin har lämnat. I frågan om när de reviderade utbildningsplanerna ska gälla från föreslår tjänstemannaberedningen att dessa ska gälla för studenter antagna från hösten 2018.

36 Bilaga 5.2 AUM01 Speciallärarprogrammet 90 hp AUM01 Programme in Special Needs Training 90 credits Behörighet Fastställd Fastställd av Fakultetsnämnden Senast reviderad Senast reviderad av Fakultetsnämnden Diarienummer 2016/1212 Utbildningsplanen giltig från H18H17 Ansvarig fakultet Fakultetsnämnden Ansvarig institution Medverkande enhet(er) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Matematikutveckling Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet matematikutveckling, (t.ex. examen till lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7 MaNo-lärare) eller lärarexamen med inriktning mot matematik med minst 22,5 hp i ämnet eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i matematik med minst 22,5 hp i ämnet. Utöver detta krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter utfärdad examen samt Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 eller motsvarande. Språk-, skriv och läsutveckling Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling (t.ex. examen till lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7 SvSo-lärare) eller lärarexamen med inriktning mot svenska med minst 22,5 hp i ämnet eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper i svenska med minst 22,5 hp i ämnet. Utöver detta krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter utfärdad examen samt Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 eller motsvarande. Utvecklingsstörning Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen) samt minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter utfärdad examen. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 eller motsvarande. Mål För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och visa fördjupad kunskap om barns och elevers utveckling och lärande och visa kunskap om utveckling och lärande hos barn och elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, samt, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1) barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2) barns och elevers matematikutveckling, 3) barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 4) barn och elever

37 Bilaga 5.2 med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 5) barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller 6) barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten: visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1) barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2) barns och elevers matematikutveckling, 3) lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada, 4) lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada, 5) lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller 6) lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten: visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. EngelskspråkligEngelskspråkig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Vid Mälardalens högskola ges speciallärarexamen med tre specialiseringar: matematikutveckling, språk-, skriv- och läsutveckling samt utvecklingsstörning. Det innehåll som behandlas inom ramen för speciallärarprogrammet kan sammantaget karakteriseras enligt följande. Utbildningen ger studenten förutsättningar för att självständigt klara ett arbete som speciallärare för barn och elever som är i behov av särskilt stöd, med specialisering mot ett av följande tre områden: språk-, skriv- och läsutveckling, matematikutveckling eller utvecklingsstörning. Särskilt beaktas, hur en fördjupad kunskap inom området möjliggör, att studenten kan få en djupare förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har som förutsättning för ett

38 Bilaga 5.2 framgångsrikt praktiskt pedagogiskt arbete. Kurserna handlar om hur studenten ska få förutsättningar att utveckla förmåga till att kritiskt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete, undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. De handlar om färdighet och förmåga, att självständigt och i samarbete med andra arbeta med processer som gäller kartläggning, åtgärder och uppföljning. Kurserna i utbildningen ger även kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter. Innehållet utgörs även av olika sätt att som speciallärare arbeta med lärande i språk-, skriv- och läsprocessen; att arbeta med lärandeprocessen i matematik; eller att arbeta med undervisningssituationen för elever med diagnosen utvecklingsstörning. Genomgående följer att de områden som behandlas blir belysta genom att olika perspektiv anläggs samt att olika aspekter beaktas. Centralt är även områden som gäller studentens behov av självkännedom och empatisk förmåga, särskilt med beaktande av de styrdokument som i hög grad är aktuella vid arbete med barn i behov av särskilt stöd. Speciallärarprogrammet omfattar 90 högskolepoäng och består av tre block om 30 högskolepoäng vardera. Det första blocket har gemensamma kurser som gäller samtliga tre specialiseringar. Det mellersta blocket är till sitt innehåll olika för respektive specialisering. Det tredje blocket har gemensam struktur och samma kurser, men inom ramen för kurserna avgör val av specialisering kursens innehåll. Samläsning med specialpedagogprogrammet kan ske vad gäller det första blocket och delar av det tredje. Kurserna i det första blocket behandlar centrala kunskapsområden som ska ge förutsättningar, dels för de fortsatta studierna, dels för att kunna verka som speciallärare. Kurserna i block två är tydligt didaktiskt inriktade mot matematikutveckling, språk-, skriv- och läsutveckling respektive utvecklingsstörning. Två av det tredje blockets kurser har karaktären av teori- och metodkurser, där den ena har en mer allmän karaktär, medan den andra är mer inriktad på det självständiga arbetet. Den avslutande kursen i block tre utgörs av det självständiga arbetet. Programmet ges med halv studietakt med såväl campusträffar som distansundervisning via en webbaserad lärplattform. Arbetsformerna varierar med individuella arbeten, arbeten i grupp, helgruppsdiskussioner, föreläsningar, övningar. Läsning av litteratur och olika former av bearbetning av densamma utgör ett centralt inslag liksom föreläsningarna. Kopplingen mellan litteratur/föreläsningar och fältstudier sker i olika former av uppgifter, som utförs i olika konstellationer och som redovisas vid seminarier och/eller som inlämningsuppgifter. Genom detta skapas förutsättningar för att studenten kan få en fördjupad förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har för yrkesutövningen. Dessutom får studenten kontinuerligt pröva och kritiskt kunna reflektera kring och värdera olika former av datainsamling under sina fältstudier. Nedan visas innehåll för respektive årskurs för speciallärarprogrammet med specialiseringar mot matematikutveckling, språk-, skriv- och läsutveckling samt utvecklingsstörning. Utbildningen ges på halvfart, varför sex terminer (tre årskurser) anges. Årskurs 1 Gemensam del Specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete- speciallärare, 15 hp Specialpedagogiska perspektiv speciallärare, 15 hp Funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter speciallärare, 7,5 hp Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning speciallärare, 7,5 hp Kvalificerade samtal speciallärare, 7,5 hp Årskurs 2 Specialisering Matematikutveckling Att arbeta som speciallärare med matematikutveckling I, 15 hp Att arbeta som speciallärare med matematikutveckling II, 15 hp Att arbeta som speciallärare med lärandeprocessen i matematik fördjupning, 15 hp Specialisering Språk-, skriv- och läsutveckling Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling I, 15 hp Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling II, 15 hp Specialisering Utvecklingsstörning Speciallärare inom särskola och särskild utbildning för vuxna, del 1, 15 hp Speciallärare inom särskola och särskild utbildning för vuxna, del 2, 15 hp

39 Bilaga 5.2 Årskurs 3 Gemensam del Teori och metod i specialpedagogisk forskning speciallärare, 7,5 hp Specialpedagogisk forskning i praktiken speciallärare, 7,5 hp Självständigt arbete i specialpedagogik speciallärare, 15 hp Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete Val inom programmet De val studenten kan göra sker redan vid ansökan till programmet, vilket framgår ovan. Detta val påverkar innehållet, dels i programmets andra block, då studenterna läser olika kurser utifrån vald specialisering, dels i det tredje och sista blocket då innehållet i kurserna och ämne för det självständiga arbetet påverkas av vald specialisering. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Speciallärarexamen (Postgraduate Diploma in Special Needs Training). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Kurserna bör läsas i den ordning de anges under innehåll.

40 Bilaga 5.3, 6.3 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (2) Handläggare Ewa Dahlén Revidering av utbildningsplanen för Speciallärarprogrammet och Specialpedagogprogrammet (AUM01 och AVM01) Anledning till förändringarna Regeringen har beslutat om ändringar i examensbeskrivningarna för speciallärarexamen och specialpedagogexamen, som finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Syftet med ändringarna är att säkerställa att framtida speciallärare och specialpedagoger har en fördjupad och breddad kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter. Ändringarna träder i kraft den 1 juli Processen Ämnes- och programföreträdaren har följt processen under utredning samt remiss och bevakat frågan. Vid ämnes- och programkollegiet den 5 februari gjordes en presentation av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) av Tina Hellblom-Thibblin som har expertkunskaper inom området. Med anledning av förändringarna i examensbeskrivningarna för speciallärarexamen och specialpedagogexamen har ämnes- och programkollegiet sett över innehållet i programmen och kurserna relaterat till de nya examensmålen. Internat genomfördes mars då ämnes- och programkollegiet arbetade med de nya examensmålen i förhållande till gällande utbildning och förslag på förändringar av utbildningarna togs fram gemensamt. Olika perspektiv beaktades såsom konkurrenskraft gentemot andra lärosäten, synliggörande av kompetens i NPF för anställningsbarhet samt möjlighet att erbjuda utbildning inom området NPF för tidigare examinerade speciallärare och specialpedagoger. Därefter har olika arbetsgrupper arbetat vidare med kursutformning och lärandemål som svarar upp mot de nya examensmålen. Förslag till förändringar i utbildningsplanen Förändringarna som föreslås är följande: Speciallärarprogrammet: Bibehållen struktur med följande kursförändringar: Årskurs 1: Specialpedagogiska perspektiv - speciallärare, 15 hp ersätts med

41 Bilaga 5.3, 6.3 Specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete - speciallärare, 15 hp 2 (2) Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning speciallärare, 7,5 hp ersätts med Funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter speciallärare, 7,5 hp Specialpedagog programmet: Bibehållen struktur med följande kursförändringar: Årskurs 1 Specialpedagogiska perspektiv - specialpedagog, 15 hp ersätts med Specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete - specialpedagog, 15 hp Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning specialpedagog, 7,5 hp ersätts med Funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter specialpedagog, 7,5 hp Årskurs 2 Sociala samspelsprocesser 22,5 hp ersätts av Sociala samspelsprocesser, 7,5 hp och Att arbeta som specialpedagog, 15 hp. Beredning av ärendet Förslag till revidering av utbildningsplan har framtagits av utbildningsledare vid akademin i samråd med avdelningschef, program-, ämnes och inriktningsföreträdare. De studenter som i dag studerar Specialpedagogprogrammet och Speciallärarprogrammet är inte tillfrågade eftersom denna förändring inte kommer att beröra dem. Frågan kring de nya examensmålen för speciallärar- och specialpedagogprogrammet var uppe på det senaste branschrådet som genomfördes den 13 februari. Tina Hellblom-Thibblin presenterade området och de nya examensmål som då var beslutade.

42 Bilaga 5.4 SPECIALLÄRAREXAMEN UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, SPECIALLÄRAREXAMEN Ingående kurser Högskoleförordningens mål för speciallärarexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Specialpedagogiska A1N perspektiv och specialpedagogiskt arbete - speciallärare, 15hp - Det specialpedagogiska kunskapsområdet och dess vetenskapliga grund - Ett historiskt perspektiv på specialpedagogik - Specialpedagogisk verksamhet - Specialpedagogiskt arbete som speciallärare/specialpedagog - Kartläggnings- och åtgärdsprocesser - Utvärdering - Åtgärdsprogram Efter avklarad delkurs ska studenten kunna: 1. visa god kännedom om det specialpedagogiska kunskapsområdet och dess framväxt 2. redogöra för och reflektera över olika specialpedagogiska perspektiv och forskning i förhållande till specialpedagogisk verksamhet; 3. beskriva, analysera och diskutera specialpedagogiskt arbete som speciallärare/specialpedagog; 4. beskriva och visa kännedom om olika områden inom specialpedagogiskt arbete och verksamhet; 5. beskriva och kritiskt granska förebyggande arbete, kartläggnings- och åtgärdsprocesser samt uppföljningar och utvärderingar inom specialpedagogiskt arbete och verksamhet; och 6. kritiskt granska och upprätta åtgärdsprogram visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning visa fördjupad kunskap om barns och elevers utveckling och lärande och visa kunskap om utveckling och lärande hos barn och elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, samt, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, eller 3. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling visa självkännedom och empatisk förmåga 1, 2, 3, 4 1 1, 2 3, , 3 1, 2, 4 3 visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens Kvalificerade samtal - speciallärare, 7,5 hp SQA064 A1N - Kvalificerade samtal som specialpedagogisk, pedagogisk och psykosocial praktik - Kartläggande, utredande samtal - Samtal med barn och unga - Konsultation, vägledning och rådgivning - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarad kurs ska studenterna kunna: 1. planera, genomföra och göra en anamnes för såväl enskilda samtal som gruppsamtal i verksamheter 2. redovisa och diskutera såväl empirisk som teoretisk kunskap om professionella samtal 3. analysera och redogöra för egna värderingar, etiska ställningstaganden och förhållningssätt i samtalsledarrollen 4. visa insikt om betydelsen av interaktion och samverkan med olika samtalspartners Gruppuppgift (GRU1), 2 hp Projekt (PRO1), 4,5 hp Seminarium, skriftlig och muntlig redovisning (SEM1), 1 hp 2 1 1, 3, 4 1, 2, 3, 4 1 3, Funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter specialärare 7,5 hp A1N - Funktionsnedsättningar inbegripet neuropsykiatriska svårigheter - Symtombilder och begrepp - Teorier, perspektiv och aktuell forskning - Tvärvetenskaplighet - Pedagogiskt utredningsarbete och åtgärdsprogram - Implementering av stödinsatser - Lagarbete, samverkan och elevhälsoarbete 1. visa god kännedom om funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska svårigheter 2. redogöra för och reflektera över begrepp och symtombilder relaterade till funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter; 3. redogöra för och jämföra olika teorier om, perspektiv på och forskning om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter; 4. identifiera implikationer för stödinsatser och specialpedagogiskt arbete i forskning om funktionsnedsättningar inbegripet neuropsykiatriska svårigheter 5. tillämpa kunskaper om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, vid pedagogiskt utredningsarbete innefattande åtgärdsprogram och implementering av stödinsatser i lärmiljöer; och 6. redogöra för och visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan gällande funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter i lärmiljöer med andra yrkesgrupper till exempel inom elevhälsa. 3,4 1,2,3, 4 1, 2, 3, 4 1,2, ,3,4,5 4 3 Att arbeta som speciallärare med matematikutveckling I, 15 hp SQA117 A1F - Teorier om och perspektiv på matematikutveckling - Specialpedagogiskt arbete för att förebygga och möta hinder i matematikutveckling i ett helhetsperspektiv - Kartläggning av barns och elevers matematikutveckling - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. redogöra för och problematisera förutsättningar för barns och elevers lärande och utveckling i matematik och hinder i denna process utifrån områdets vetenskapliga grund och aktuell forskning 2. analysera och kritiskt granska innebörd och konsekvenser av olika perspektiv på och teorier om matematikutveckling 3. granska, analysera och jämföra olika arbetssätt och lärmiljöer för att förebygga och möta hinder i matematikutveckling mot bakgrund av aktuell specialpedagogisk forskning 4. identifiera och analysera olika steg i kartläggning av barns och elevers matematikutveckling INL1, inlämningsuppgift, skriftlig redovisning avseende lärandemål 1-2, 7 hp FSR1, fältstudierapport, fältstudie avseende lärandemål 3, 3 hp FSR2, fältstudierapport, fältstudie avseende lärandemål 4, 3 hp OBN1, obligatorisk närvaro, närvaro och aktivt deltagande avseende lärandemål 1-4, 2 hp 1,2 3,4 3 3,4 3,4 Att arbeta som speciallärare med matematikutveckling II, 15 hp SQA118 A1F - Vetenskapliga teorier och metoder för att som speciallärare möta hinder i matematikutveckling fördjupning - Pedagogisk utredning, dokumentation och bedömning - Eget valt fördjupningsområde med grund i specialpedagogisk forskning Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. redovisa, värdera och kritiskt granska åtgärder på individuell-, grupp- och organisationsnivå för att möta hinder i matematiklärande ur såväl didaktiska som teoretiska perspektiv 2. kritiskt och självständigt genomföra en pedagogisk utredning av hinder i matematiklärande samt analysera och dra pedagogiska slutsatser av denna utredning 3. problematisera, värdera och reflektera över innebörd och konsekvenser av utredning, dokumentation och bedömning gällande hinder i matematiklärande utifrån etiska aspekter och mänskliga rättigheter 4. redovisa och presentera ett eget fördjupningsarbete med koppling till hinder i matematiklärande grundat på en identifierad och formulerad specialpedagogisk frågeställning INL1, inlämningsuppgift avseende lärandemål 1, 4 hp INL2, inlämningsuppgift avseende lärandemål 4, 5 hp FSR1, fältstudierapport, fältstudie avseende lärandemål 2-3, 4 hp OBN1, obligatorisk närvaro, närvaro och aktivt deltagande avseende lärandemål 1-4, 2 hp 1 1,2,3 1,2,3,4 1 2, ,3 1 1,2 1,2,3 4 Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling I, 15 hp SQA119 A1F - Teorier om och perspektiv på språk-, skriv- och läsutveckling - Specialpedagogiskt arbete för att förebygga och möta hinder i språk-, skriv- och läsprocessen - Kartläggning av barns och elevers språk- skriv- och läsutveckling - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. redogöra för och problematisera förutsättningar för barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling och hinder i denna process utifrån områdets vetenskapliga grund och aktuell forskning 2. analysera och kritiskt granska innebörd och konsekvenser av olika perspektiv på, och teorier om språk-, skriv- och läsutveckling 3. granska, analysera och jämföra olika arbetssätt och lärmiljöer för att förebygga och möta hinder i språk-, skriv- och läsprocessen mot bakgrund av aktuell specialpedagogisk forskning 4. identifiera och analysera olika steg i kartläggning av barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling INL1, inlämningsuppgift, skriftlig redovisning avseende lärandemål 1 och 2, 7 hp FSR1, fältstudierapport, fältstudie avseende lärandemål 3, 3 hp FSR2, fältstudierapport, fältstudie avseende lärandemål 4, 3 hp OBN1, obligatorisk närvaro, närvaro och aktivt deltagande avseende lärandemål 1-4, 2 hp 1, 2, 3 1, Att arbeta som speciallärare med språk-, skriv- och läsutveckling II, 15 hp SQA120 A1F - Vetenskapliga teorier och metoder för att som speciallärare möta hinder i språk-, skriv- och läslärandet fördjupning - Pedagogisk utredning, dokumentation och bedömning - Eget vald fördjupning med grund i specialpedagogisk forskning Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. redovisa, värdera och kritiskt granska åtgärder på individuell-, grupp- och organisationsnivå för att möta hinder i språk-, skrivoch läsutveckling ur såväl didaktiska som teoretiska perspektiv 2. kritiskt och självständigt genomföra en pedagogisk utredning av hinder i språk- skriv- och läslärandet samt analysera och dra pedagogiska slutsatser utifrån denna utredning 3.problematisera, värdera och reflektera över innebörd och konsekvenser av utredning, dokumentation och bedömning gällande språk-, skriv- och läsutveckling utifrån etiska aspekter och mänskliga rättigheter 4. redovisa och presentera ett eget fördjupningsarbete med koppling till språk-, skriv- och läsutveckling, grundat på en identifierad och formulerad specialpedagogisk frågeställning INL1, inlämningsuppgift, inlämningsuppgift avseende lärandemål 1, 4 hp INL2, inlämningsuppgift, inlämningsuppgift avseende lärandemål 4, 5 hp FSR1, fältstudierapport, fältstudie avseende lärandemål 2-3, 4 hp OBN1, obligatorisk närvaro, närvaro och aktivt deltagande avseende lärandemål 1-4, 2 hp 1 2,3 2,4 1 2,3 2 2,4 2,3 1, ,2,3 4 Speciallärare inom särskola och särskild undervisning för vuxna, del 1 SQA101 A1F - Perspektiv på och teorier om utvecklingsstörning som funktionsnedsättning och funktionshinder - Lärande, självständighet och inkludering i relation till utvecklingsstörning - Pedagogiska utmaningar och strategier inom området utvecklingsstörning - Att möta familjer där någon familjemedlem diagnostiserats med utvecklingsstörning - Att möta barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning - Fördjupningsarbete/fältstudie Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. utifrån forskning kritiskt granska och analysera innebörder av utvecklingsstörning från olika perspektiv 2. utifrån forskning kritiskt granska och analysera olika teorier och pedagogiska strategier i mötet med utvecklingsstörning 3. redogöra för, konkretisera och problematisera åtgärder på olika nivåer som bidrar till lärande, självständighet och delaktighet för personer med utvecklingsstörning 4. genomföra, dokumentera och redovisa egna fältstudier inom området Skriftlig redovisning. Hemtentamen (INL1), 5,5 hp Redovisning av fördjupningsarbete.muntlig och/eller skriftlig redovisning (INL2), 4,5 hp Fältstudier (PRO1), 3 hp Närvaro (NÄR1), 2 hp 1, 2 1, 2 1, 2, 3, 4 2, 3, 2, 3, 4 2, 3 4 1, 2, 3, 4 Speciallärare inom särskola och särskild undervisning för vuxna, del 2 SQA102 A1F - Utbildning för barn, ungdomar och vuxna med diagnosen utvecklingsstörning, historiskt, nationellt och internationellt - Lärande och undervisning i relation till olika grader av utvecklingsstörning - Lärande och undervisning i förskoleklass, skola och vuxenutbildning där en eller flera elever med utvecklingsstörning deltar - Olika lärmiljöer för elever med utvecklingsstörning med fokus inkluderande processer - Förhållningssätt i undervisning av barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna: 1. diskutera och problematisera teorier och aktuell forskning om lärande och undervisning i relation till olika grader av utvecklingsstörning och inkluderande miljöer 2. i samverkan med berörda aktörer utforma lärmiljöer för barn och elever med olika grader av utvecklingsstörning som stöder deras lärande, delaktighet och självständighet 3. kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska bedömningar och analysera utmaningar från organisations till individnivå i olika lärmiljöer där barn och elever med utvecklingsstörning deltar, med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Skriftlig redovisning. Hemtentamen (INL1), 4,5 hp Redovisning av fördjupningsarbete. Muntlig och/eller skriftlig redovisning (INL2), 4,5 hp Fältstudier (PRO1), 4 hp Närvaro (NÄR1), 2 hp , 2, 3 1, 2, 3 1, 2, Teori och metod i specialpedagogisk forskning - speciallärare, 7,5 hp SQA075 A1F - Forskningsansatser med relevans för specialpedagogisk forskning - Forskningsprocessen - Vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik - Teori och metod i aktuell specialpedagogisk forskning Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1. kritiskt granska och analysera olika forskningsansatsers möjligheter och begränsningar, särskilt med avseende på det egna planerade uppsatsarbetet 2. hur forskningsprocessen kan utformas, särskilt med avseende på det egna planerade uppsatsarbetet 3. teori och metod i aktuell specialpedagogisk forskning, utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik Inlämningsuppgift. Teori och metod i specialpedagogisk forskning, skriftlig redovisning (INL1), 5 hp Projekt. Teori och metod i specialpedagogisk forskning, fältstudier (PRO1), 1,5 hp Teori och metod i specialpedagogisk forskning, muntlig redov. (SEM1), 1 hp 1, 2, 3 1, 3 1, 2, 3 3 Specialpedagogisk forskning i praktiken - speciallärare, 7,5 hp SQA115 A1F - Specialpedagogiska problem och kunskapsbehov - Litteratursökning av internationell och nationell specialpedagogisk forskning - Teori, metod och resultat i specialpedagogisk forskning - Planering av forskningsprocess - Forsknings- och metodansatsers möjligheter och begränsningar i det planerade självständiga arbetet - Datainsamling och databearbetning (analys) i det planerade självständiga arbetet - Forskningsetiska aspekter i det planerade självständiga arbetet - Vetenskapliga kvalitetskriterier, samhälleliga bestämmelser och behov, samt mänskliga rättigheter Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. identifiera ett specialpedagogiskt problem och behov av kunskap 2. skriva fram ett underlag och en arbetsplan för ett självständigt arbete 3. söka, identifiera, kritiskt granska och presentera internationell och nationell specialpedagogisk forskning med relevans för det identifierade problemet och det planerade självständiga arbetet 4. redogöra för och kritiskt granska val av forskningsansats, och eventuell metodansats, för det planerade självständiga arbetet, särskilt avseende möjligheter och begränsningar 5. beskriva hur datainsamling och analys kan genomföras i det planerade självständiga arbetet 6. identifiera och kritiska granska etiska aspekter på det planerade självständiga arbetet 7. kritiskt granska det planerade självständiga arbetet med särskild hänsyn till vetenskapliga kvalitetskriterier, samhälleliga bestämmelser och behov, samt mänskliga rättigheter 8. behärska vetenskapligt skrivande INL1, inlämningsuppgift, skriftlig redovisning avseende lärandemål 1 8, 6,5 hp OBN1, obligatorisk närvaro, närvaro och aktivt deltagande avseende lärandemål 1 8, 1 hp Självständigt arbete i specialpedagogik - speciallärare, 15 hp SQA112 A1E - Forskningsprocessen - Utarbetande av ett självständigt arbete som uppfyller kraven på vetenskaplighet kring en specialpedagogisk frågeställning med relevans för praktiskt specialpedagogiskt arbete som speciallärare - Försvarande av självständigt arbete vid ventileringstillfälle - Kritiskt granska och diskutera ett vetenskapligt arbete vid ventileringstillfälle Efter avklarad kurs ska studenten kunna: 1. självständigt identifiera, formulera och analysera ett problemområde med relevans för rollen som speciallärare 2. genomföra, dokumentera och redovisa en empiriskt grundad studie, utifrån en specialpedagogisk frågeställning, som uppfyller kraven på vetenskaplighet 3. uppvisa medvetenhet inför forskningsetiska hänsynstaganden 4. visa fördjupad förmåga att kritiskt diskutera och värdera specialpedagogisk forskning av betydelse för arbete som speciallärare Uppsats. Examinerad vid ventileringstillfälle samt opponering av annan uppsats (UPS1), 15 hp 1, 2, 4 1, 2, , 4

43 Bilaga 6.2 AVM01 Specialpedagogprogrammet 90 hp AVM01 Programme in Special Educational Needs 90 credits Behörighet Fastställd Fastställd av Fakultetsnämnden Senast reviderad Senast reviderad av Fakultetsnämnden Diarienummer 2016/1212 Utbildningsplanen giltig från H17H18 Ansvarig fakultet Fakultetsnämnden Ansvarig institution Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Medverkande enhet(er) Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen) samt minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter utfärdad examen. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 eller motsvarande. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Mål För specialpedagogexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning. Kunskap och förståelse För specialpedagogexamen ska studenten: visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, och visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik. Färdighet och förmåga För specialpedagogexamen ska studenten: visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå, visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer, visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.

44 Bilaga 6.2 Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialpedagogexamen ska studenten: visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. EngelskspråkligEngelskspråkig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Innehåll Det innehåll som behandlas inom ramen för specialpedagogprogrammet kan sammantaget karakteriseras enligt följande. Utbildningen ger studenten förutsättningar för att självständigt klara ett arbete som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd. Särskilt beaktas hur en fördjupad kunskap inom området möjliggör att studenten kan få en djupare förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har som förutsättning för ett framgångsrikt praktiskt pedagogiskt arbete. Kurserna handlar om hur studenten ska få förutsättningar att utveckla förmåga till att kritiskt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete, undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. De handlar om färdighet och förmåga, att självständigt och i samarbete med andra arbeta med processer som gäller kartläggning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Kurserna i utbildningen ger även kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter. Innehållet utgörs även av olika sätt att arbeta med sociala samspelsprocesser, ledarskap, samverkan, professionella samtal och pedagogisk utveckling. Genomgående följer att de områden som behandlas blir belysta genom att olika perspektiv anläggs samt att olika aspekter beaktas. Centralt är även områden som gäller studentens behov av självkännedom och empatisk förmåga, särskilt med beaktande av de styrdokument som i hög grad är aktuella i ett inkluderande pedagogiskt arbete med frågor som är kopplade till barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet omfattar 90 högskolepoäng och består av tre block om 30 högskolepoäng vardera. Det första blocket har kurser som är likartade med speciallärarprogrammet. Det andra blocket består av en specialisering riktad mot specialpedagogens yrke. Det tredje blocket har samma upplägg som speciallärarprogrammet men delvis olika innehåll beroende av ämne för det självständiga arbetet. Viss samläsning med speciallärarprogrammet kan ske vad gäller det första blocket och delar av det tredje. Kurserna i det första blocket behandlar centrala kunskapsområden som ska ge förutsättningar, dels för de fortsatta studierna, dels för att kunna verka som specialpedagog. Kurserna i block två är tydligt didaktiskt inriktade mot att arbeta med sociala samspelsprocessersom specialpedagog. Två av det tredje blockets kurser har karaktären av metodkurser, där den ena har en mer allmän karaktär, medan den andra är mer inriktad på det självständiga arbetet. Den avslutande kursen i block tre utgörs av det självständiga arbetet som ska vara kopplat till specialpedagogens yrkesroll. Programmet ges med såväl campusträffar som distansundervisning via en webbaserad lärplattform. Arbetsformerna varierar med individuella arbeten, arbeten i grupp, helgruppsdiskussioner, föreläsningar och, övningar och laborationer. Läsning av litteratur och olika former av bearbetning av densamma utgör ett centralt inslag liksom föreläsningarna. Ett annat utgörs av fältstudier som är ett viktigt inslag i samtliga kurser. Kopplingen mellan litteratur/föreläsningar och fältstudier sker i olika former av uppgifter, som utförs i olika konstellationer och som redovisas i seminarier och/eller som inlämningsuppgifter. Genom detta skapas förutsättningar för att studenten kan få en fördjupad förståelse av den betydelse sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet har för yrkesutövningen. Dessutom får studenten kontinuerligt pröva och kritiskt kunna reflektera kring och värdera olika former av datainsamling under sina fältstudier. Nedan visas innehåll för respektive årskurs inom programmet. Utbildningen ges med halvfart, varför sex terminer, tre årskurser anges.

45 Bilaga 6.2 Årskurs 1 Specialpedagogiska perspektiv och specialpedagogiskt arbete- specialpedagog, 15 hp Specialpedagogiska perspektiv specialpedagog, 15 hp Funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter specialpedagog, 7,5 Förebyggande arbete, kartläggning, åtgärder och uppföljning specialpedagog, 7,5 hp Kvalificerade samtal specialpedagog, 7,5 hp Årskurs 2 Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal, 7,5 hp Sociala samspelsprocesser, 722,5 hp Att arbeta som specialpedagog, 15 hp Årskurs 3 Teori och metod i specialpedagogisk forskning specialpedagog, 7,5 hp Specialpedagogisk forskning i praktiken specialpedagog, 7,5 hp Självständigt arbete i specialpedagogik specialpedagog, 15 hp Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete. Val inom programmet De val studenten kan göra inom programmet är kopplade till val av ämne för det självständiga arbetet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Specialpedagogexamen (Postgraduate Diploma in Special Educational Needs) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Kurserna bör läsas i den ordning de anges under rubriken innehåll.

46 Bilaga 6.4 SPECIALPEDAGOGEXAMEN UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, SPECIALPEDAGOGEXAMEN Ingående kurser Högskoleförordningens mål för specialpedagogexamen Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kurstitel och omfattning (hp) Nivå Innehåll Lärandemål Examination Specialpedagogiska A1N perspektiv och specialpedagogiskt arbete - Specialpedagog, 15 hp - det specialpedagogiska kunskapsområdet och dess vetenskapliga grund - ett historiskt perspektiv på specialpedagogik - specialpedagogisk verksamhet - specialpedagogiskt arbete som speciallärare/specialpedagog - kartläggnings- och åtgärdsprocesser - utvärdering - åtgärdsprogram Efter avklarad delkurs ska studenten kunna: 1. visa god kännedom om det specialpedagogiska kunskapsområdet och dess framväxt 2. redogöra för och reflektera över olika specialpedagogiska perspektiv och forskning i förhållande till specialpedagogisk verksamhet; 3. beskriva, analysera och diskutera specialpedagogiskt arbete som speciallärare/specialpedagog; 4. beskriva och visa kännedom om olika områden inom specialpedagogiskt arbete och verksamhet; 5. beskriva och kritiskt granska förebyggande arbete, kartläggnings- och åtgärdsprocesser samt uppföljningar och utvärderingar inom specialpedagogiskt arbete och verksamhet; och 6. kritiskt granska och upprätta åtgärdsprogram visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer 1,2,3,4 1,2,3, visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Funktions-nedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter Specialpedagog 7,5 hp A1N - Funktionsnedsättningar inbegripet neuropsykiatriska svårigheter - Symtombilder och begrepp - Teorier, perspektiv och aktuell forskning - Tvärvetenskaplighet - Pedagogiskt utredningsarbete och åtgärdsprogram - Implementering av stödinsatser - Lagarbete, samverkan och elevhälsoarbete 1. visa god kännedom om funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska svårigheter 2. redogöra för och reflektera över begrepp och symtombilder relaterade till funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter; 3. redogöra för och jämföra olika teorier om, perspektiv på och forskning om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter; 4. identifiera implikationer för stödinsatser och specialpedagogiskt arbete i forskning om funktionsnedsättningar inbegripet neuropsykiatriska svårigheter 5. tillämpa kunskaper om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, vid pedagogiskt utredningsarbete innefattande åtgärdsprogram och implementering av stödinsatser i lärmiljöer; och 6. redogöra för och visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan gällande funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter i lärmiljöer med andra yrkesgrupper till exempel inom elevhälsa. 3,4 1,2,3,4 4,5, ,3,4,,5 6 "Kvalificerade samtal - Specialpedagog, 7,5 hp SQA064" A1N - Kvalificerade samtal som specialpedagogisk, pedagogisk och psykosocial praktik - Kartläggande, utredande samtal - Samtal med barn och unga - Konsultation, vägledning och rådgivning - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarade studier ska studenten kunna 1. planera, genomföra och göra en anamnes för såväl enskilda samtal som gruppsamtal i verksamheter 2. redovisa och diskutera såväl empirisk som teoretisk kunskap om professionella samtal 3. analysera och redogöra för egna värderingar, etiska ställningstaganden och förhållningssätt i samtalsledarrollen 4. visa insikt om betydelsen av interaktion och samverkan med olika samtalspartners Gruppuppgift (GRU1), 2 hp Projekt (PRO1), 4,5 hp Seminarium, skriftlig och muntlig redovisning (SEM1), 1 hp 2 1 1, 2, 3 1, 2, 3, 4 3, Att som specialpedagog arbeta med kvalificerade samtal, 7,5 hp SQA109 Sociala samspelsprocesser, 7,5 hp A1F A1F - Specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i den pedagogiska praktiken - Konsultation, handledning och rådgivning - Kollegiala samtal - Kvalificerade samtal som forskningsområde - Fördjupningsarbete/fältstudie Teorier och forskning om socialt samspel, samverkan, ledarskap och pedagogisk utveckling - Olika perspektiv på och forskning kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med relevans för specialpedagogiskt arbete - Forskning och teorier om lärande, delaktighet, kommunikation och socialt samspel relaterade till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och barn i behov av särskilt stöd - Olika perspektiv på och teorier om socialt samspel relaterade till inkluderings- och exkluderingsprocesser i olika pedagogiska miljöer - Utredning, dokumentation och specialpedagogiska insatser på organisations-, grupp- och individnivå avseende sociala samspelsprocesser - Förebyggande och åtgärdande arbete i olika lärmiljöer med hänsyn till barns/elevers olika erfarenheter och förutsättningar samt ett inkluderande perspektiv - Praktiskt vetenskapligt arbete Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. visa en fördjupad förmåga att genomföra kartläggande samtal för pedagogiskt utvecklingsarbete 2. problematisera, analysera och redogöra för egna värderingar, etiska ställningstaganden och förhållningssätt i rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor 3. redovisa såväl empirisk som teoretisk kunskap om analys av samtal 1. visa god kännedom om sociala samspelsprocesser; 2. visa fördjupade kunskaper om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter; 3. redogöra för och reflektera över teorier, aktuell forskning och aktuellt utvecklingsarbete relaterade till sociala samspelsprocesser; 4. beskriva, analysera och kritiskt granska barns och elevers villkor och förutsättningar för kommunikation, delaktighet, lärande och utveckling i olika lärmiljöer; 5. kritiskt och självständigt genomföra pedagogisk utredning av socialt samspel, analysera hinder/svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå och upprätta åtgärdsprogram, samt delta i arbete med att undanröja hinder/svårigheter och implementera stödinsatser i syfte att stödja barn och elever i behov av särskilt stöd; 6. visa empatisk förmåga i specialpedagogiskt arbete och sociala samspelsprocesser. Kollegiala samtal (GRU1), 1,5 hp Fältstudie (PRO1), 4 hp Dialogseminarium (SEM1), 2 hp 3 1 1, 2 1, 2, ,2,3,4,5 4,5 4, Att arbeta som specialpedagog, 15 hp Teorier och forskning om socialt samspel, samverkan, ledarskap och pedagogisk utveckling - Olika perspektiv på och forskning kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med relevans för specialpedagogiskt arbete - Forskning och teorier om lärande, delaktighet, kommunikation och socialt samspel relaterade till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och barn i behov av särskilt stöd - Olika perspektiv på och teorier om socialt samspel relaterade till inkluderings- och exkluderingsprocesser i olika pedagogiska miljöer - Utredning, dokumentation och specialpedagogiska insatser på organisations-, grupp- och individnivå avseende sociala samspelsprocesser - Förebyggande och åtgärdande arbete i olika lärmiljöer med hänsyn till barns/elevers olika erfarenheter och förutsättningar samt ett inkluderande perspektiv - Praktiskt vetenskapligt arbete 1. visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik, specialpedagogisk verksamhet och praktiskt specialpedagogiskt arbete; 2. redogöra för och reflektera över teorier, aktuell forskning och aktuellt utvecklingsarbete relaterade till inkludering, lagarbete, samverkan, utvärdering, pedagogisk utveckling och ledarskap i olika lärmiljöer; 3. beskriva, analysera och kritiskt granska inkluderings- och exkluderingsprocesser i olika lärmiljöer; 4. visa fördjupade insikter om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, särskilt i förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete, samt visa god kännedom om hur lagarbete och samverkan kan genomföras; 5. visa god kännedom om utvärderingsarbete, redogöra för och reflektera över hur specialpedagogisk verksamhet och praktiskt specialpedagogiskt arbete kan följas upp och utvärderas, samt kritiskt och självständigt genomföra uppföljning och utvärdering av specialpedagogisk verksamhet och specialpedagogiskt arbete; 6. visa förmåga att medverka i förebyggande arbete och leda utveckling av pedagogiskt arbete och verksamheters olika lärmiljöer med målet att möta behoven hos alla barn och elever; och 7. visa självkännedom i arbete som specialpedagog. 1,2 1,3 3,6 6 3,5,6 7 5,6 6 4 Teori och metod i specialpedagogisk forskning - Specialpedagog, 7,5 hp SQA074 Specialpedagogisk forskning i praktiken - Sspecialpedagog 7,5 hp SQA116 A1F A1F - Forskningsansatser med relevans för specialpedagogisk forskning - Forskningsprocessen - Vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik - Teori och metod i aktuell specialpedagogisk forskning - Specialpedagogiska problem och kunskapsbehov - Litteratursökning av internationell och nationell specialpedagogisk forskning - Teori, metod och resultat i specialpedagogisk forskning - Planering av forskningsprocess - Forsknings- och metodansatsers möjligheter och begränsningar i det planerade självständiga arbetet - Datainsamling och databearbetning (analys) i det planerade självständiga arbetet - Forskningsetiska aspekter i det planerade självständiga arbetet - Vetenskapliga kvalitetskriterier, samhälleliga bestämmelser och behov, samt mänskliga rättigheter Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1. kritiskt granska och analysera olika forskningsansatsers möjligheter och begränsningar, särskilt med avseende på det egna planerade uppsatsarbetet 2. hur forskningsprocessen kan utformas, särskilt med avseende på det egna planerade uppsatsarbetet 3. teori och metod i aktuell specialpedagogisk forskning, utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier och forskningsetik Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. identifiera ett specialpedagogiskt problem och behov av kunskap 2. skriva fram ett underlag och en arbetsplan för ett självständigt arbete 3. söka, identifiera, kritiskt granska och presentera internationell och nationell specialpedagogisk forskning med relevans för det identifierade problemet och det planerade självständiga arbetet 4. redogöra för och kritiskt granska val av forskningsansats, och eventuell metodansats, för det planerade självständiga arbetet, särskilt avseende möjligheter och begränsningar 5. beskriva hur datainsamling och analys kan genomföras i det planerade självständiga arbetet 6. identifiera och kritiska granska etiska aspekter på det planerade självständiga arbetet 7. kritiskt granska det planerade självständiga arbetet med särskild hänsyn till vetenskapliga kvalitetskriterier, samhälleliga bestämmelser och behov, samt mänskliga rättigheter 8. behärska vetenskapligt skrivande Inlämningsuppgift. Teori och metod i specialpedagogisk forskning, skriftlig redovisning (INL1), 5 hp Projekt. Teori och metod i specialpedagogisk forskning, fältstudier (PRO1), 1,5 hp Teori och metod i specialpedagogisk forskning, muntlig redov (SEM1), 1 hp INL1, inlämningsuppgift, skriftlig redovisning avseende lärandemål 1 8, 6,5 hp OBN1, obligatorisk närvaro, närvaro och aktivt deltagande avseende lärandemål 1 8, 1 hp 1, 2, 3 3 6,7 6 Självständigt arbete i specialpedagogik - Specialpedagog, 15 hp SQA111 A1E - Forskningsprocessen - Utarbetande av ett självständigt arbete som uppfyller kraven på vetenskaplighet kring en specialpedagogisk frågeställning med relevans för praktiskt specialpedagogiskt arbete som specialpedagog - Försvarande av självständigt arbete vid ventileringstillfälle - Kritiskt granska och diskutera ett vetenskapligt arbete vid ventileringstillfälle Efter avklarad kurs ska studenten kunna 1. självständigt identifiera, formulera och analysera ett problemområde med relevans för rollen som specialpedagog 2. genomföra, dokumentera och redovisa en empiriskt grundad studie, utifrån en specialpedagogisk frågeställning, som uppfyller kraven på vetenskaplighet 3. uppvisa medvetenhet inför forskningsetiska hänsynstaganden 4. visa fördjupad förmåga att kritiskt diskutera och värdera specialpedagogisk forskning av betydelse för arbete som specialpedagog Uppsats. Examinerad vid ventileringstillfälle samt opponering av annan uppsats (UPS1), 15 hp 1, 2, 4 1, 2, 4 1, 2, , 4

47 Bilaga Ärende 2018/ (2) Besluts-PM Beslutande Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Handläggare Helene Lindgren och Hanna Millberg BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet Financial Engineering (ZMS20) Bakgrund Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 17 april inkommit med en ansökan om att revidera utbildningsplanen för masterprogrammet Finanacial Engineering. Programmet reviderades senast den 23 november 2017 att gälla för studenter antagna från och med HT17. Faktasammanställning Akademin önskar byta ut kursen Java och analytisk finans 7,5 hp mot Python med finansiella tillämpningar 7,5 hp med motiveringen att programmeringsspråket Java i finansbranschen börjat ersättas av andra programmeringsspråk, såsom Python. Akademin önskar att revideringen ska gälla från och med Ht18. Enligt de nyligen, av fakultetsnämnden, fastställda reglerna för utbildningsplaner (dnr. 2016/1906) ska kurslistan i utbildningsplanen avslutas med information om att minder förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningens gång och en formulering om detta har lagts till i utbildningsplanen. De nationella examensmålen har också lagt till i utbildningsplanen i enlighet med högskolans regler för utbildningsplaner. Överväganden Den förslagna förändringen innebär att studenterna fortfarande ges förutsättningar att uppnå examenskraven och akademin visar i den bifogade examensmatriserna att studenterna i och med den nya kursen ges förutsättningar att uppnå de nationella examensmålen för filosofie magisterexamen. Den föreslagna förändringen önskas gälla från och med HT18. Både den internationella och den nationella ansökningsomgången inför HT18 har dock redan stängt och en revidering från och med HT18 skulle därmed innebära att utbildningsplanen förändrats efter att studenterna sökt till programmet. Beredningens rekommendation Eftersom förändringen innebär att utbildningens innehåll hålls uppdaterat, samt att både studenter och branschråd står bakom den föreslagna förändringen bedömer beredningen att en så pass liten förändring i programmet kan göras trots att antagningsomgången inför höstterminen 2018 redan avslutats. Beredningen rekommenderar därför utskottet att

48 Bilaga 7.1 revidera utbildningsplanen enligt akademins önskemål samt att revideringen ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen (2)

49 Bilaga (2) Ansökan om revidering av utbildningsplan för masterprogrammet Finacial Engineering (ZMS20) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) inkommer härmed önskemål om att revidera utbildningsplan för följande program: Programnamn Programkod Revidering önskad fr.o.m Financial Engineering ZMS20 HT18 Redogörelse av vilka förändringar som föreslås Förändringen av utbildningsplanen som föreslås av akademi UKK är: Kursen MMA710 Java och analytisk finans, 15 hp som ges under termin 4 ersätts med kursen MAA711 Python med finansiella tillämpningar, 15 hp. Motivering till ändringarna Kursen Java och analytisk finans, 15 hp med kurskod MAA710 inrättades 2008 och har funnits i mastersprogrammet sedan dess. Java har under en lång tid varit ett populärt programmeringsspråk inom finansbranschen men har sedan en tid tillbaka börjat att ersättas av andra programmeringsspråk som exempelvis Python. I programutvärderingar har det framkommit önskemål på alternativt programmeringsspråk än Java och vid branschrådsmöten har det även förts diskussioner om att ersätta Java. Python är ett kraftfullt, flexibelt och mer användarvänligt programmeringsspråk i förhållande till Java. Det går även att lösa merparten av våra ekonomiska och ekonomiska bedömningar med hjälp av Python samt att man kan tillämpa Python på en stor mängd data. Python är ett av de programmeringsspråk som har kommit att bli mer och mer populärt i många olika finansiella organisationer i jämförelse med Java och därför är det viktigt att våra studenter lär sig använda programmeringsspråket för att de ska fortsätta vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Arbetsprocessen vid akademin Akademins arbetsgrupp Förslaget till revidering av utbildningsplan för masterprogrammet Finanical Engineering har tagits fram av programföreträdare och inriktningsföreträdare för finansiell matematik Anatoliy Malyarenko, programsamordnare Milica Rancic och utbildningsledare Christina Kääriä. Förslag till ny utbildningsplan har även behandlats av ämneskollegiet. Studenternas synpunkter Förlag på förändring har diskuterats vid programrådsmöten där

50 Bilaga 7.2 studentrepresentanter som ingår i programrådet har tillfrågats om synpunkter. Studentrepresentanterna har ställt sig bakom förslag på revidering av utbildningsplanen. 2 (2) Branschrådets synpunkter Förslaget till revidering av utbildningsplan har skett i samråd med branschrådet. Kursplanen har tagits fram av programföreträdare tillsammans med arbetslivsrepresentant från branschrådet.

51 Bilaga 7.3 Master's programme in Financial Engineering, 120 hp Programinformation Utbildningsplan Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: ZMS20 HT187 Fakultetsnämnden Behörighet: Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng i matematik vari ingår sannolikhetslära och statistik eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. Diarienummer: 2016/2600 Akademi: UKK Fastställandedatum: Reviderad: Mål Masterprogram i Financial Engineering ska tillgodose det växande behovet av vetenskapligt utbildad personal inom finanssektorn. Masterprogram i Financial Engineering syftar till att ge studenterna en god grund för arbete i finansiella institutioner som bedriver derivatvärdering och värdepappersförvaltning, bankers forskningsavdelningar, försäkringsbolag, som finansiella konsulter och i andra privata och statliga organisationer på finansmarknaden. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Lokala mål: Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna:

52 Bilaga 7.3 visa omfattande kunskap om och förståelse av fundamentala matematiska begrepp och principer och hur de tillämpas vid problemlösning, visa omfattande kunskap om och förståelse av fundamental matematiska begrepp, modeller och metoder som används i värderingen av finansiella instrument och deras derivat och kunna förklara antaganden och begränsningar hos dessa modeller, begrepp och metoder, visa omfattande kunskap om och förståelse för hur teorier, begrepp och metoder för optimal kapitalallokering och riskanalys kan tillämpas för att bilda optimala värdepappersportföljer, visa kunskap om och förståelse av teorier och metoder rörande linjär och ickelinjär optimering, samt visa grundläggande kunskap om för finansbranschen viktiga programmeringsspråk och mjukvaror. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: Lokala mål: ge finansiella problem uttryckta i icke-matematiskt språk en matematisk formulering och använda denna för problemlösning, göra matematiska modeller av finansiella problem och tillämpa matematisk expertis i icke-matematiska sammanhang, använda beräkningsprogram som hjälpmedel för avancerade matematiska processer och för informationsinhämtning samt ha grundläggande kunskap om för finansbranschen viktiga programmeringsspråk och mjukvaror, uttrycka värderingen av finansiella instrument och deras derivat som matematiska problem och med hjälp av beräkningsprogram lösa dessa problem, formulera komplexa problem som kräver optimering och beslutsfattande och tolka lösningarna i problemens ursprungliga sammanhang,

53 Bilaga 7.3 hålla både språkligt och innehållsligt klara och korrekta, mottagaranpassade muntliga och skriftliga presentationer på engelska, kommunicera effektivt enligt de i utbildningen ingående ämnesområdenas vedertagna akademiska normer och skriva både detaljerade och väldisponerade rapporter med avancerat innehåll, samt visa initiativ och personligt ansvar i sitt kommande yrkesutövande. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten kunna: Lokala mål: värdera egna styrkor och svagheter, och med övertygelse ifrågasätta synpunkter, med personlig säkerhet utveckla och tillämpa egna slutsatser och värderingar och använda sig av återkoppling, samt bedöma komplexa situationer inom affärs- och finansverksamhet och väga in vetenskapliga, social och etiska aspekter. Undervisningsspråk Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och litteratur m.m. Innehåll Masterprogram i Financial Engineering är ett tvåårigt naturvetenskapligt program i matematik/tillämpad matematik som fördjupar studentens kunskaper i matematik. Programmet består av en obligatorisk del om 90 högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Häri ingår ett examensarbete. De övriga 30 högskolepoängen kan väljas fritt, inom programmet erbjuds ytterligare kurser i matematik/tillämpad matematik. De obligatoriska kurserna svarar för den matematiska kärnan i programmet. Den avslutande obligatoriska kursen utgörs av ett examensarbete omfattande 30 hp i matematik. Programmets fokus ligger på reella problem i arbetslivet och litteraturen har valts för att stödja denna inriktning.

54 Bilaga 7.3 Undervisningen på programmet består av föreläsningar, problemlösningslektioner och seminarier. Under föreläsningarna ger läraren en kort introduktion till följande del av kursen. Under problemlösningslektionen löser studenterna under lärarens ledning adekvata problemställningar. Under dessa lektioner kan också små grupper av studenter presentera sina lösningar. Seminarierna förbereds genom att studenterna gruppvis väljer ett relevant ämne och i grupp skriver en rapport över ämnet som presenteras på seminariet. Studenten förväntas reservera icke schemalagd tid för grupparbeten och individuella studier. Kurserna examineras både genom skriftliga sluttentamina och fortlöpande under kursernas gång genom till exempel seminarierapporter, problemlösningsuppgifter och skriftliga kunskapskontroller. Tre olika examinationsmetoder tillämpas: portföljexamination, seminarieexamination och skriftlig tentamen. För att bli godkänd vid portföljexaminationen lämnar studenten in svaren på givna problemlösningsövningar till läraren. För att bli godkänd på seminarieuppgiften ska studenten skriva en rapport och muntligt presentera denna på seminariet. Skriftliga kunskapskontroller under kursens gång kan förekomma. Programmet består av kurser fördelade på årskurser enligt nedan. Årskurs 1 Matematik/tillämpad matematik: Analytisk finans I, 7,5 hp Analytisk finans II, 7,5 hp Portföljteori I, 7,5 hp Programvara för matematisk statistik och finansiell verksamhet, 7,5 hp Stokastiska processer, 7,5 hp Valbart 22,5 hp: Matematik/tillämpad matematik: Försäkringsmatematik, 7,5 hp Operationsanalys, 7,5 hp Portföljteori II, 7,5 hp Simulering, 7,5 hp Tidsserieanalys, 7,5 hp Årskurs 2 Matematik/tillämpad matematik: Differentialekvationer med finansiella tillämpningar, 7,5 hp Examensarbete i matematik, 30 hp Java och analytisk finans, 15 hp Python med finansiella tillämpningar, 15 hp Valbart 15 hp: Matematik/tillämpad matematik: Tillämpad matrisanalys, 7,5 hp Optimering, 7,5 hp

55 Bilaga 7.3 Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete. Val inom programmet Som student garanteras du plats på ovan angivna kurser om 30 högskolepoäng vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. Under båda studieåren kan ytterligare kurser i matematik/tillämpad matematik ingå i programmet. Valet av kurser förutsätter att studenten har behörighet till önskad kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Filosofie masterexamen med huvudområdet Matematik/Tillämpad matematik med inriktning mot Finansiell matematik (Master of Science (120 credits) in Mathematics/Applied Mathematics with Specialization in Financial Engineering) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

56 Bilaga 7.4 Nationella examensmål Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Årskurs Kurskod Kursnamn Syfte Nivå Omfattning Mål 1 Mål 2 Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Mål 1 Mål 2 Mål 3 År 1 MMA707 On exchanges and on the OTC (Over The Counter) markets, wide ranges of financial instruments are traded. These instruments are valued by mathematical models or by simulations. In financial engineering, valuation models are developed, studied and used to create new types of instruments by combinations of other instruments. The course in Analytical Finance I provide the students with a knowledge of models and methods used in the financial industry. A major part of the course discusses mathematical and numerical models for various instruments. By the end of this course the students should have sufficient knowledge of quantitative finance to understand most of the derivative contracts traded Analytical Finance I in the equity markets and to value them. A1N 7,5 I I E I I I E I E MMA708 Analytical Finance II In Analytical Finance II the students will broaden their knowledge of models and methods used in the financial industry. The major part of the course will focus on mathematical and numerical methods for fixed income instruments such as bills, notes and bonds, caps, floors and swaps and many others. By the end of this course the students should have broad knowledge in solving financial problems. A1F 7,5 E E E E A I E A E MAA314 Portfolio Theory I Given the fact that there is, hardly, no single asset that may be characterized as having the highest return combined with the lowest risk; actors in the financial markets, naturally, become managers of portfolios of assets. The students will construct optimal financial portfolios, across risky and risk-free assets, and also examine risk aversion (utility functions). The objective is to provide students with analytical tools and to increase the student's knowledge surrounding portfolio topics, especially if they plan to work as a fund manager, security analyst, allocation specialist, quant manager, product developer, trader, or riskcontroller G2F 7,5 I I A I I I E I A MAA709 Mathematical Statistics and Financial Software A broad array of common problems in business and finance can be solved through the use of specialized software designed to model the unpredictable behavior of financial variables. The aim of this course is to give a survey of existing statistical, financial and risk management software, and study some software systems in more details. A1N 7,5 A A I A I I I A I MMA701 Stochastic Processes Stochastic processes play a key role in analytical finance and insurance, and in financial engineering. The course presents the basic models of stochastic processes such as random walks, Markov chains, Poisson process, Brownian motion and diffusion processes, elements of stochastic calculus as well as simulation of stochastic processes. This basic part of the course can also be interesting for students from other specialties than analytical finance and financial engineering. The final part of the course will present applications of stochastic processes in finance and insurance. A1N 7,5 E E A A E E A A A

57 Bilaga 7.4 MMA713 MAA315 MMA705 MAA313 Actuarial Mathematics Operation Research Portfoilio Theory II Simulation Actuarial mathematics constitutes the mathematical foundation of the insurance business. The stochastic nature of accidents and the length of people s lives make uncertainty an integral part of this business. The course Actuarial Mathematics provides students with essential knowledge and tools required to explore the consequences of uncertainty as well as to solve other mathematical and statistical problems arising in the insurance business. It provides basics in the mathematical techniques which can be used to model and value cash flows dependent on death, survival, or other uncertainties depending on risks. The concepts of risk theory and risk processes are introduced. Various forms of life insurance and their mechanisms are considered. Insurance models, reinsurance contracts, different types of distributions and simulation methods for both claim sizes and claim numbers will be analysed in the framework of non-life insurance. A1N 7,5 E A I E I E E E E Optimization, a subfield of operations research, is part of applied mathematics, i.e. mathematics dealing with mathematical models and algorithms to solve practical problems in the areas of computer science, economics, engineering, physics, chemistry, biology etc. The types of problems treated in the course are linear, nonlinear and discrete optimization problems. The course shall give a broad orientation of the field of optimization, with emphasis on basic theory and methods for continuous and discrete optimization problems in finite dimension, and it also gives some insight into its use for analyzing practical optimization problems. G2F 7,5 A A E I A I E A E The course is a continuation of Portfolio Theory I. The Capital Asset Pricing Model (CAPM), and Arbitrage Pricing Theory (APT) will be surveyed in more detail during the semester. In addition, the students will study the valuation of assets; the inputs needed for construction of ex-ante optimal financial portfolios. Asset valuation will focus on equity instruments, using various techniques. Performance measurement and attribution will be examined through risk-adjusted methods. Market timing and style investing will be discussed. Other topics surrounding portfolio allocation will include: Passive versus active management, market efficiency, value vs. growth, Roll's criticism, performance persistency, alternative investments, benchmarks, impact of transactions costs and peer groups. Risk management will be addressed via Value-at-Risk. There will be a project during the course. A1N 7,5 E A E E A A E A A The aim of this course is to give a general introduction to several different simulation techniques, a deeper knowledge in Monte Carlo simulation, explain the advantage as well as the disadvantage of the use of different simulation techniques and to give examples of applications in finance. G2F 7,5 A A I A A I E I E År 2 MMA702 Time Series Analysis MMA712 Differential Equations in Finance Time series play a key role in analytical finance and insurance, and in financial engineering. The course presents the basic models of time series such as linear time series, autoregressive type models, nonlinear time series, high-frequency models, continuous time models and multivariate time series, elements of statistical estimation as well as simulation of time series. This basic part of the course can also be interesting for students from other specialties than analytical finance and financial engineering. The examples used in the course are selected from time series applications economics, finance and insurance A1F 7,5 A E A E A A A A A The aim of the course is to give the students knowledge on how the determination of the prices of financial derivative securities can be A1F 7,5 E E E A E I I A I

58 Bilaga 7.4 MMA890 MAA711 MAA704 MAA700 Degree Project in Mathematics Python in Financial Engineering Applied Matrix Analysis Optimization This degree project should develop the ability to formulate and to work independently with a problem belonging to the area of mathematica/applied mathematics and corresponds with the content of the Master programme Financial Engineering. The project should show that a graduate of the programme or a student with similar background can use the knowledge acquired during the studies for realisation of the Master degree project related to the content of the programme. Finally the project should develop the ability of the student to make oral and written presentations of the knowledge and results obtained. A2E 30 E E E E E E E E E The objective of the course is to give a fundamental and applicable knowledge for use of the programming language Python to solve problems in financial mathematics. A1F 15 I A I A I I A A A The course provides broad knowledge of applications of matrices and of the essential tools of matrix analysis in various areas of engineering and natural sciences. The basic concepts and methods of importance for further study is explained with practical examples from finance, economics, statistics, discrete mathematics and related models from energy, environment and resource optimization, systems analysis, automatic control, computer science and information technology. In addition to training in logical and geometric thinking and the modeling and computing with matrices of particular importance for applications, as well as the capacity for independent analysis and solution of mathematical problems and models is trained. A1N 7,5 A A A E A A A A E The aim of this advanced course is to give the students insights into basic optimization theory and ability to master efficient algorithms and numerical methods for solving all major classes of optimization problems. A1N 7,5 A E A E A A E E A I Introducerar A Använder E Examinerar För varje kurs (inte enskilda lärandemål) anges vilka av de nationella och examensmålen för den tilltänkta examen som introduceras, används och/eller examineras. För att tydligare kunna se progressionen färgkodas cellen baserat på innehållet där introducerar är gult, använder är ljusgrönt och examineras är mörkgrönt. I tabellen under matrisen sammanställs hur många kurser som introducerar, använder samt examinerar samtliga examenskrav. Om det är något mål som saknar någon del (introducerar, använder eller examinerar) rödmarkeras den delen i tabellen. De nationella examensmålen Kunskap och förståelse Mål 1 - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och Mål 2 -visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga Mål 1 - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, Mål 2 - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, Mål 3 - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och Mål 4 - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Mål 1 - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn tillrelevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiskaaspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, Mål 2 - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och Mål 3 - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

59 Bilaga 8.1 Till fakultetsnämnden, MDH Ansökan om inrättande av nytt huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Mälardalens högskola, Västerås

60 Bilaga Inledning I dagsläget bedrivs barnmorskeutbildning vid tretton lärosäten i Sverige varav 10 redan har inrättat ett eget huvudområde. Dessa är Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Borås högskola, Högskolan Dalarna, Linköpings universitet, Skövde högskola, Kalmar högskola och Uppsala universitet. Sophiahemmets högskola har nyligen lämnat in sin ansökan om eget huvudområde. De som ännu återstår är Mittuniversitetet och Mälardalens högskola där huvudområdet är vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (MDH). Denna ansökan gäller inrättandet av nytt huvudområde och därmed ny examen, filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), Mälardalens högskola. Personer som ingått i beredningen av ansökan Maria Müllersdorf, docent, dr. med vet. Akademichef vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV), Mälardalens högskola Agneta Brav, fil.dr. och utbildningsledare Ylva Blauberg, utbildningsledare Lene Martin, professor, dr. med. vet. forsknings ledare Elisabet Häggström-Nordin, lektor, docent, leg. barnmorska dr. med. vet. Marianne Velandia, lektor, leg. barnmorska, dr. med vet. Magdalena Mattebo, lektor, leg. barnmorska, dr. med. vet. Margareta Widarsson, lektor, leg. barnmorska, barnsjuksköterska, dr. med vet. Kyllike Christensson, professor, leg. barnmorska, dr. med vet. Kaj Wedenberg, lektor, leg. läkare, specialist i gynekolog och obstetriker, dr. med. vet Kontaktperson vid HVV: Agneta Brav, utbildningsledare 1

61 Bilaga Kortfattad sammanfattning och motiv till att inrätta nytt huvudområde och därmed en ny examen Vid Mälardalens högskola är idag ämnestillhörigheten och huvudområdet för barnmorskeprogrammet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förankringen till högskoleförordningen (SFS 1993:100) och Socialstyrelsens (2006) begreppsbestämning av barnmorskans huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa saknas. Motiv för inrättande av Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa som ett eget huvudområde är följande: 1) barnmorskans profession uppfyller alla krav som ställs på en profession, såsom eget kompetensområde, egen legitimation, egen etisk kod och egen yrkesorganisation, 2) området Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa är väl definierat och skiljer sig från andra närliggande discipliner och professioner inom vård och hälsa, 3) en omvärldsanpassning både nationellt och internationellt då 10 av tretton lärosäten i Sverige med barnmorskeprogram redan har inrättat ett eget huvudområde. Därav skulle samarbete både nationellt och internationellt underlättas, 4) ökat behov av barnmorskor med magisterexamen i vården, 5) synliggöra barnmorskans huvudområde i utbildningsplan och kursplaner vilket även kommer att underlätta och påskynda processen i omställningen från sjuksköterskans huvudområde till barnmorskans huvudområde (Utbildningsdepartementet har givit Mälardalens högskola och andra svenska lärosäten i uppdrag att utöka antalet studenter och utbilda fler barnmorskor då behovet av barnmorskor förväntas öka under kommande 10-års period, bland annat på grund av stora pensionsavgångar). 2.1 Examen Internationellt benämns barnmorskans huvudområde Midwifery Science eller Reproductive and Sexual Health. Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100) är området för barnmorskeexamen Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och ska omfatta 90 högskolepoäng. De flesta lärosäten i Sverige där barnmorskeutbildning bedrivs har inrättat huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Inom barnmorskeprogrammet vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Mälardalens högskola, kan en Magisterexamen i Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad ingå. Med utgångspunkt från det som internationellt och nationellt betraktas som barnmorskans huvudområde, avser denna ansökan inrättandet av en ny examen, filosofie magisterexamen med huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; Degree of Master (60 credits) in Midwifery Science. Efter erhållen barnmorskeexamen är legitimerade barnmorskor behöriga att söka till fortsatta 2

62 Bilaga 8.1 studier på masternivå, samt att fortsätta på forskarutbildningsnivå och erhålla en doktorsexamen. Vid HVV finns masterprogrammet inom hälsa och välfärd med inriktning mot vårdvetenskap sedan 2016, samt forskarutbildning inrättat sedan Huvudområdets avgränsning Barnmorskeprogrammet och huvudområdets omfattning och innehåll utgår från kunskap baserad på forskning inom Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Flera större forskningsprojekt bedrivs vid HVV både med nationell och internationell samverkan inom inriktningen. Huvudområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa innebär ett tvärvetenskapligt perspektiv där även olika områden såsom medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap ingår. Syntesen av dessa områden utgör barnmorskans specifika område av hälsofrämjande, förebyggande, vårdande och behandlande åtgärder inom sexualitet och reproduktion. Kurser inom huvudområdet kommer att utgöras av minst 30 högskolepoäng. Andelen barnmorskestudenter som ansöker om magisterexamen i nuvarande huvudområde är ca 85 %. Den teoretiska basen i barnmorskeutbildningen utgörs av olika teorier och modeller, som till exempel anknytningsteorin (Bowlby, 1969;1973;1980), där anknytningsbeteendet mellan spädbarn och vårdnadshavare beskrivs och förklaras. Transitionsteori är en annan teori som kan förklara föräldraskap och övergången från barn till tonåring (Meleis, 2010). En modell för att förklara interaktionen mellan kvinnan och barnmorska, är till exempel Att stödja och stärka (Berg & Lundgren, 2010) tillämpbar i samband med barnafödande. Brittiska forskare och författare har även kopplat teori och forskning till praktiskt utövande (Bryar & Sinclair, 2011; Cuett & Bluff, 2006; Proctor & Renfrew, 2000). Begrepp och modeller inom folkhälsovetenskap exempelvis salutogenes, empowerment och sense of coherence (Antonovsky, 1987; Hermansson & Mårtensson, 2011) används ofta, inom mödrahälsovård och ungdomsmottagningsverksamhet. Genusteorier och intersektionalitet är användbara för att förklara vad som formar sociala beteende med hänsyn tagen även till etnicitet, ålder och klass (Hirdman, 1988, 1990; Conell, 2002; Lundahl, 2006). Barnmorskans ansvarsområde beskrivs i Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska (2006). Kompetensbeskrivningen bygger på ett konsensusförfarande på nationell nivå och uttrycker rekommendationer med avseende på yrkeskunnande, kompetens, förhållningssätt och erfarenhet. Den används som underlag för lärosäten, 3

63 Bilaga 8.1 verksamheter och enskilda barnmorskor. I kompetensbeskrivningen beskrivs Sexuell och reproduktiv hälsa baserat på Världshälsoorganisationens (WHO) definition: Reproductive health is defined by WHO as a state of physical, mental, and social well-being in all matters relating to the reproductive system at all stages of life. Reproductive health implies that people are able to have a satisfying and safe sex life and that they have the capability to reproduce and the freedom to decide if, when, and how often to do so. Implicit in this are the right of men and women to be informed and to have access to safe, effective, affordable, and acceptable methods of family planning of their choice, and the right to appropriate health-care services that enable women to safely go through pregnancy and childbirth. Reproductive health care defines as the constellation of methods, techniques, and services that contribute to reproductive health and well-being by preventing and solving reproductive health problems. It also includes sexual health, the purpose of which is the enhancement of life and personal relations, and not merely counselling and care related to reproduction and sexually transmitted infections (WHO, 1998). Barnmorskan verkar inom flera områden, nämligen: Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa; forskning, utveckling och utbildning samt ledning och organisation. Dessa områden ska genomsyras av helhetssyn och etiskt förhållningssätt. Inom kompetensområdet Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa arbetar barnmorskan med information, rådgivning och samtalsstöd, undersökningar och behandlingar, främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa samt säkerhet och kvalitet. Inom området forskning, utveckling och utbildning arbetar barnmorskan dessutom med undervisning och personlig och professionell utveckling. Inom området ledning och organisation arbetar barnmorskan med samverkan i vårdkedjan inom primärvård och sluten vård med ett hälsofrämjande perspektiv (Socialstyrelsen, 2006). 4. Motiv för inrättande av nytt huvudområde 4.1 En omvärldsanpassning Både internationellt och nationellt benämns barnmorskans huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och vid majoriteten av de lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning i Sverige har eget huvudämne inrättats. Vid Mälardalens högskola är idag ämnestillhörigheten och huvudområdet för barnmorskeprogrammet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Förankringen till högskoleförordningen (SFS 1993:100) och Socialstyrelsens (2006) 4

64 Bilaga 8.1 begreppsbestämning av barnmorskans huvudområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa saknas vid Akademin för hälsa vård och välfärd. 4.2 Utbildningens innehåll och kvalitet samt konkurrenskraft Barnmorskeprofessionen står inför stora utmaningar med en alltmer högspecialiserad vård och kortare vårdtider. Detta medför ökade krav på kompetens, både inom klinisk skicklighet och vetenskapligt förhållningssätt. Ständiga utmaningar i samhället kräver kontinuerlig omvärldsanalys och ständig utveckling av området. För barnmorskeprogrammet skulle det nya huvudområdet påverka utbildningens innehåll, kvalitet och studenternas professionella utveckling på ett positivt sätt, vilket skulle främja attraktionskraften till utbildningen och stärka konkurrenskraften gentemot andra lärosäten. Dessutom skulle samverkan och utbyte med andra lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning med eget huvudområde underlättas, särskilt i samband med externa examinationer av vetenskapligt arbete för generell examen. Ur studentperspektiv skulle det egna huvudområdet ge specifik inriktning som underlättar för studenterna att tidigt i utbildningen identifiera sig med barnmorskans kunskapsområde Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Dessutom kan det bidra till ökad anställningsbarhet både nationellt och internationellt samt specifikt inom FN-organet, där Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa och rättigheter är ett prioriterat område. 4.3 Samhällets behov av välutbildade barnmorskor Det är brist på barnmorskor i Sverige och rapporter från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån visar på att efterfrågan på utbildade barnmorskor kommer öka ytterligare under de kommande 10 åren på grund av stora pensionsavgångar. Regeringen har uppmärksammat denna brist och Mälardalens högskola har sedan vårterminen 2016 utökat antalet studieplatser på barnmorskeprogrammet med 24%. 4.4 Svenska Barnmorskeförbundets ställningstagande Svenska Barnmorskeförbundet (SBF) är den professionella sammanslutningen för legitimerade barnmorskor och barnmorskestuderande. Förbundets ändamål är att främja barnmorskans professionella utveckling samt kunskapsutveckling och forskning inom barnmorskans verksamhetsområden med fokus på Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. SBF har genom det nationella utbildningsrådet där samtliga lärosäten är representerade, varit drivande i frågan om ett eget huvudområde för barnmorskan. 5

65 Bilaga 10.1

66 Bilaga 10.1

67 Bilaga 10.1 Förslag angående formering av fyra sammanhållna akademiska kollegier Arbetsgruppens uppdrag och sammansättning Arbetsgruppen har i enlighet med rektorsbeslutet (2016/1922) bestått av prorektor Peter Gustafsson, tidigare dekanus Lene Martin, akademichef Thomas Wahl och chefen för ledningskansliet Malin Gunnarsson. Arbetsgruppens uppdrag har varit att ta fram förslag på roller, ansvar och befogenheter för de fyra sammanhållna akademiska kollegierna, nedan benämnt kollegier, som beskrivs i högskolans Forsknings och utbildningsstrategi (FUS). Arbetsgruppen ska också, med utgångspunkt i kollegiernas uppdrag, föreslå fördelning av utbildnings och forskningsverksamheten mellan de fyra kollegierna. Arbetet ska utgå från FUS:en och vara satt i relation till högskolans organisation i övrigt. Bakgrund till uppdraget I Forsknings och utbildningsstrategin beskrivs MDH:s verksamhet i fyra utbildningsområden och sex etablerade forskningsinriktningar. För forskningsinriktningarna finns även en strategimodell, där alla forskningsinriktningar utgör forskningsbas för utbildningsområdena, men vissa lyfts även fram som utvecklingsområden eller spetsområde. MDH ansökte och antogs i Magna Charta Universitatis 2015, där en grundpelare är att utbildning och forskning inte får åtskiljas. Inspirerade av denna, lanserade arbetsgruppen för FUS förslaget om fyra sammanhållna akademiska kollegier som beskrivning av högskolans verksamhet i form av kompletta akademiska områden. Komplett innebär här möjlighet till progression från utbildning på grundnivå upp till forskarnivå och forskning. Därigenom sammanfogas de tidigare fyra utbildningsområdena och de sex etablerade forskningsinriktningarna till fyra kollegier, där det i varje ska finnas utbildning på alla tre nivåer (grund, avancerad och forskarutbildning) samt forskning. Denna verksamhetsbeskrivningsmodell för MDH fastställdes i och med att högskolestyrelsen fastställde FUS:en. Kollegiernas roll enligt FUS:en FUS:en ger tre roller för kollegierna, som kan beskrivas enligt: Hålla samman utbildning och forskning inom fyra områden, säkra att utbildningarna är forskningsbaserade, samt stärka samarbete inom och mellan kollegierna. Synergier mellan kollegierna ska också tas tillvara för utveckling av våra flervetenskapliga utbildningar. FUS, s 3: Högskolans utbildningsutbud på grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning och forskning finns år 2022 inom fyra sammanhållna akademiska kollegier: Ekonomi, Hälsa, Teknik samt Utbildning. Samarbetet inom utbildning och forskning har ökat inom och mellan högskolans fyra akademiska kollegier och det akademiska ledarskapet har stärkts och utvecklats. FUS, s 4: Synergier mellan de akademiska kollegierna ska tas tillvara för fortsatt utveckling av MDH:s flervetenskapliga utbildningar. FUS, s 6: Huvudprincipen inom respektive kollegium är att utbildningarnas innehåll och mål är vägledande för forskningen och dess innehåll, med syfte att säkra att utbildningarna är forskningsbaserade. Arbeta med kvalitetsfrågor för att säkra examenstillstånd och stärka forskningen. Fakultetsnämnden arbetar utifrån ett kvalitetssystem och kollegierna operationaliserar detta i utbildning och forskning. FUS, 6: Kollegiet arbetar med kvalitetsfrågor gällande utbildning och forskning för att säkerställa examenstillstånd för de aktuella utbildningsämnena och för att stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft. FUS, s 7: Under strategiperioden arbetar ett högskoleövergripande kollegialt organ utifrån det interna kvalitetssystemet och 1

68 Bilaga 10.1 vidareutvecklar detta, i samarbete med kollegierna. De akademiska kollegierna ansvarar för att operationalisera kvalitetssystemet för både utbildning och forskning. Beakta ökad digitalisering och konsekvenserna av denna. Rektor har fattat beslut om att en områdesstrategi för digitalisering ska tas fram till 30 juni 2017 (2016/2437). Då projektet ska tillämpa inkluderande arbetssätt förutsätts att kollegiernas synpunkter omhändertas i denna strategi, varför denna roll inte närmares berörs här. FUS, s 4: Därför bör en ökad digitalisering, och konsekvenserna av denna i olika verksamheter, beaktas i alla kollegiers utbildningar och forskning och inom MDH som helhet. Att hålla samman utbildning och forskning för att säkra forskningsbas för utbildningen samt arbetet med kvalitet framstår som de två största rollerna för kollegierna. Kollegiernas ansvar och befogenhet För att få klarhet i hur det idag ser ut på akademierna angående kollegiala grupperingar, dvs vilka som finns, vad de har för ansvar och befogenheter, vilka som ingår och hur de utses, samt vem som leder, på vems uppdrag och i vilka processer de medverkar, har akademierna ombetts lämna underlag till arbetsgruppen. Dessa underlag har inkommit och beskriver även olika mötesplatser/fora mellan kollegier och linje. Samlat ger bidragen från akademierna en bild av att de kollegiala grupperna eller inslag av kollegialitet är tämligen rikliga vid de fyra akademierna. En del grupperingar har likheter mellan akademierna och en omfattande del har blandningar av kollegial representation och linjerepresentation. En renodling i antingen linje eller kollegium verkar sällan vara ett alternativ, utan möte och gemensamhet mellan dessa arbetssätt är framträdande. Grunden för konstellation av grupperna kan ses vara att väsentliga funktioner behövs i beredning av ärenden och där linje eller kollegierepresentation inte är huvudfrågan vid gruppbildandet. Ett intryck är också att varje akademi har utvecklat sin modell och sin nomenklatur för grupper för att fungera väl för sin akademiska verksamhet. Det ansvar och befogenheter som framträder för de rent kollegiala grupperna är utveckling och vetenskaplig/konstnärlig kvalitet av ämne/inriktning/område och tar sig uttryck i form av att lämna förslag på eller bereda kursplaner inom grundutbildning och för forskarutbildning antagningsärenden, ISP:er och liknande inom handledarkollegium. På ett motsvarande sätt framträder kollegialitet inom forskargrupperna och högre seminarieverksamhet i form av kritisk granskning av forskningsansökningar, forskningsresultat eller manus till konferensbidrag och artiklar. Kollegiernas uppdrag I FUS:en ges uttryckliga uppdrag till de fyra kollegierna (s 10 i FUS). Följande specifika uppdrag ges till kollegierna, för uppföljning efter tre år: Ekonomi: att tillse att utbildningar på avancerad nivå och forskarnivå ökar i volym att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel Hälsa: att förstärka forskningsbasen, främst i ämnet vårdvetenskap, för att klara uppdraget inom sjuksköterskeutbildningar att väsentligt öka andelen externa forskningsmedel 2

69 Bilaga 10.1 Teknik: att öka genomströmningen i teknikutbildningarna och se över utbudet så att mer hållbara utbildningsprogram skapas att stärka forskningsbasen för dessa utbildningar Utbildning: att öka genomströmningen i lärarutbildningarna och stärka rekryteringen till ämneslärarutbildningen till hållbara nivåer att stärka forskningsbasen inom relevanta områden Visst tvivel kan uppstå huruvida dessa uppdrag fullt ut är kollegiernas ansvar. Ökade utbildningsvolymer och ökad genomströmning innebär troligen behov av ökade rekryteringsinsatser och undervisningsinsatser, d.v.s. resursförstärkningar eller omfördelningar av resurser som kollegiet inte har mandat att styra över utan ligger i linjestrukturen (rektor akademichefer). Det samma kan gälla stärkande av forskningsbasen där personalrekrytering och kompetensutveckling kan vara ett sätt och där åter kollegierna inte har mandat att agera i nuvarande ordning. Men givet att linjestrukturen tar beslut att sätta till resurser för studentrekrytering och genomströmning, samt rekrytera och kompetensutveckla personal måste uppdraget för kollegierna vara att fullt ut stödja och medverka att uppdragen klaras. Arbetet med att öka andelen externa forskningsmedel kan ses som ett uppdrag för kollegierna för Ekonomi samt Hälsa, men är då ett uppdrag om resurser. Arbetsgruppen konstaterar att denna uppdragsbeskrivning i FUS:en dåligt täcker in den roll som skrivs fram på andra håll i strategin rörande kollegierna, men lämnar frågan i övrigt utan förslag om ändring inom ramen för uppdraget. Dialoger inom MDH under arbetet För att få en breddad bild av hur kollegiernas roll kan beskrivas och vilket ansvar och mandat detta kräver har arbetsgruppen under hösten 2016 adresserat utbildningsledare, forskningsledare, akademichefer, fakultetsnämnden, professorer och docenter vid deras dialog med dekanerna samt förvaltning. Detta har gjorts utifrån frågeställningen För att lösa uppdraget att säkra examenstillstånd och stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft, vilket mandat, ansvar och kvalifikationer ska den akademiska företrädaren för ämne och ämneskollegium ha? från text given i FUS:en. Resultat av detta ledde till framskrivandet av ett första förslag från arbetsgruppen som gick ut på remiss till akademichefer, förvaltningschef, bibliotekschef, utbildningsledare, forskningsledare, ämnesföreträdare och studentkårens ordförande med svarstid till 20 januari. De rika remissvaren (30 till antalet) ledde till en omarbetning av förslaget, som därefter diskuterats vid professors och docentdialog, i ledningsgruppen och dekangruppen, samt stämts av med dekanus och rektor under februari och mars. Utifrån dessa dialoger har därefter detta slutliga förslag formats. Ställningstaganden i arbetsgruppen och resonemang för förslagen Organiserande princip för tillhörighet till kollegium Säkrande av examenstillstånden blir en organiserande princip, utifrån FUS:ens beskrivning av kollegiets roll. Då högskolans verksamhet även bygger på en ämnesstruktur och ämnestillhörighet anser vi att ämne också ska utgöra en organiserande princip. Examenstillstånd, inklusive utbildning på forskarnivå, och ämne ger tillsammans en organiserade princip som även beskriver roll och ansvar: 3

70 Bilaga 10.1 Kollegium A ansvarar för att innehåll och kvalitet i utbildning X, som leder fram till examen Y, har en sådan hög kvalitet att examenstillståndet inte ifrågasätts. Detta kan göras på en mer övergripande nivå: t.ex. utbildningar som leder fram till civilingenjörs och högskoleingenjörsnivå, i stället för att lista dem alla. Kollegium A ansvarar för att innehåll och kvalitet i kurser inom ämne Z (som kan ingå i utbildning X, men även i andra utbildningar, även i andra kollegier) håller hög kvalitet. Kollegiet ansvarar även för kvalitetsfrågor gällande forskningen och dess innehåll, vägledda av kollegiets utbildningar, med syfte att säkra att utbildningarna är forskningsbaserade. Därigenom säkerställs examenstillstånd för de aktuella utbildningsämnena och forskningens kvalitet och konkurrenskraft stärks. Innehållet i kollegium A blir således ett antal examina, utbildningsprogrammen som leder fram till dessa examina samt ett antal ämnen och dess kurser. Sorteringen av examina per kollegium motsvarar examenskartan, bilaga 1, i rektors verksamhetsuppdrag och budget (VUB). Denna ger att antal examina i kollegiet Teknik är 31 och något större än i kollegierna Hälsa respektive Utbildning, med 26 examina vardera. Kollegiet Ekonomi är minst med endast åtta examina. Antal ämnen kommer att vara flest inom kollegiet Teknik, ett 15 tal, och cirka tio inom kollegierna Hälsa respektive Utbildning, medan fem ämnen finns i kollegiet Ekonomi. För att inkludera MDH:s forskningsverksamhet och därigenom nå FUS:ens krav om sammanhållna kollegier, bör det i ämnesföreträdarnas uppdrag ingå att säkra att utbildningarna inom ämnena är forskningsbaserade. Detta kan göras på olika sätt, t.ex. genom att ämnesföreträdaren är forskningsaktiv och medverkar i en eller flera forskargrupper eller att ämnesföreträdaren säkrar att andra ämneskollegor för in forskningsperspektivet i utbildningen. Utifrån ansvaret om innehåll och kvalitet i utbildning och forskning kan ett kollegium beskrivas som ett sammanhållet utskott under fakultetsnämnden och därutöver att ämnesföreträdarna för de ämnen som sorterar under kollegiet har ett viktigt uppdrag för kvalitetsarbetet. En ansvarsuppdelning uppkommer då genom att kollegiet ansvarar för innehållet, beskrivet i utbildningsplan och kursplan, för att säkra examenstillstånden medan linjen ansvarar för genomförandet och lärares kompetens för att klara uppdragen. De befogenheter som måste ligga på kollegierna i form av utskotten eller den överordnade fakultetsnämnden bör vara att inrätta och fastställa kursplaner och i övrigt de beslut kring examen, utbildningsprogram och forskarutbildning som idag redan ligger på nämnden. Det innebär att fakultetsnämnden även fortsättningsvis inrättar ämnen, tar beslut om examensbeskrivningar och allmän studieplan för forskarutbildning och även beslutar om antagning till forskarutbildning samt licentiatuppsatsförsvar och disputation men delegerar till utskotten att inrätta utbildningsplan, kursplan och fastställa individuell studieplan. För fakultetsnämnden ingår även ansvaret för styrning och uppföljning av kvalitetsarbetet utifrån högskolans kvalitetssystem för utbildning och forskning. Beslut om genomförande som program och kurstillfällen, samt bemanning ligger i linjen hos akademin och ytterst akademichefen. Ett problem kan vara omfång av program (se uppdrag i VUB om verksamhetsmål, steg 2, ramar för kursutbud för examina). Beslutar ett kollegium om ett utökat kursutbud inom ett program får det påverkan på de resurser som krävs. En lösning kan vara att ämnesföreträdaren förankrar kursutvecklingsarbetet hos akademichefen innan arbetet inledes, för att säkra att resurser finns för att ge kursutbudet längre fram och att det är akademichef som när färdigt förslag finns ansöker om inrättande av kurs hos utskottet (under förutsättning av fakultetsnämnden delegerat beslutanderätt om inrättande av kurs till utskotten). 4

71 Bilaga 10.1 En konsekvens av förslaget blir ett utökat arbetsinnehåll för utskotten, samtidigt som detta arbete (beredande av beslut om kursplaner) redan idag sker på akademierna. Därför ska värdakademi för respektive ämne och utbildningsprogram även fortsättningsvis bereda underlaget, utifrån fakultetsnämndens regler och riktlinjer för beslut, inte ledningskansliet. Ledningskansliet är stöd för själva nämnden och eventuellt sekreterare för utskotten. Samtidigt räknar vi med att tid och resurser frigörs för fakultetsnämnden att arbeta med implementering och säkerställande av högskolans kvalitetssystem. Vi ser framför oss att detta kommer vara fakultetsnämndens huvudsakliga uppgift framöver och att ledningskansliet även fortsättningsvis utgör berednings och utredningsresurs för nämnden. Vi är medvetna om att detta leder till ökat administrativt arbete på akademierna men menar att totalt för lärosätet bör denna förändring i sig inte innebära ökat administration kring dessa uppgifter. Däremot leder det till en förändring rörande ledningskansliets arbetsinnehåll. I detta ligger även att vårt eget ansvar för kvalitetssystemet innebära ökat totalt administrativt arbete för hela MDH liksom för andra lärosäten. Ämnesföreträdare Ämnesföreträdarens uppdrag är väl beskrivet redan idag i rektors beslut om inre organisation (MDH /14): Här finns ansvar för utveckling, ämnesprogression och kvalitet, men ansvaret för forskningsbasering bör också skrivas fram och ingå för att nå FUS:ens uppdrag om att utbildning och forskning ska hållas samman. Vilka anställningar som innefattas i ett ämneskollegium eller motsvarande bör också beskrivas (professorer, lektorer, adjunkter). I sista raden gällande ämnesföreträdarskap för forskarutbildningsämne önskar arbetsgruppen att bör vara professor ändras till ska vara professor och att utskotten utser ämnesföreträdare, inte akademichefen som idag. För ämnen som inte är så stora kan man även tänka sig att de samverkar i ett ämnesområde och man har en ämnesområdesföreträdare. 5

72 Bilaga 10.1 Utbildningsledare Den beskrivning som finns för utbildningsledaren i samma rektorsbeslut fungerar också väl även om en översyn kan vara på plats: Detta uppdrag är kopplat till stöd i kvalitetsarbetet och hålla ihop utbildningsplaneringsprocessen, dvs genomförandet av utbildning, men också framtagandet av underlag för kursplaner och utbildningsplaner, dock ej innehållet som ligger på ämnesföreträdaren. Utbildningsledaren ska alltså precis som nuvarande rektorsbeslut anger svara för ett process och planeringsstöd utifrån fakultetsnämndens regelverk. I detta bör också ingå ett beredningsansvar för ärenden till utskott, innebärande även att man är föredragande av ärendena för beslut. Utbildningsledare är en viktig samordnare för arbetet med kursplaner och utbildningsplaner Samordnare för forskarutbildning En annan viktig funktion inom linjestrukturen är samordnare för forskarutbildning. Detta uppdrag är också väl beskrivet i rektors beslut om inre organisation (MDH /14), se nedan. Men även här bör man, som för utbildningsledaren, lägga till ett beredningsansvar för ärenden till utskotten, innebärande även att man är föredragande av ärendena för beslut. För att inte få divergerande arbetssätt för forskarutbildningen inom de fyra utskotten krävs dels tydlig styrning från fakultetsnämnden genom MDH gemensamma regler och riktlinjer, dels genom samverkan mellan samordnarna för forskarutbildning. Förslaget att fakultetsnämnden beslutar om inrättande av allmän studieplan, antagning av doktorand och examination av den samme är ett sätt att fortsätta säkerställa en högskolegemensam hantering av forskarutbildningen. 6

73 Bilaga 10.1 Processperspektiv Sett ur ett processperspektiv blir en del oförändrat medan annat behöver ses över i delegationsordning och anvisningar. Processen ämne: Denna process kan i stort behålla samma struktur som idag. Någon tar initiativet, det kan vara från såväl linjen som kollegiet, utifrån ett behov som identifieras. Ledningskansliet ger stöd i processen men ansökan skrivs fram inom linjen med sitt verksamhetsstöd, överlämnas av akademichefen till nämnden för granskning inom berört utskott och nämnden tar beslut. Processen kursplan: För kursplaner, inrättande, revidering och nedläggning, föreslås att beslutet flyttas från linjen (akademichef) till kollegiet (fakultetsnämnden, som i sin tur förslagsvis delegerar till berört utskott). Därmed behövs en högskolegemensam anvisning tas fram av fakultetsnämnden, som beskriver processen. Någon inom linje eller kollegium initierar processen om kursplan utifrån ett behov och med hjälp av en av linjen utsedd kursansvarig och linjens verksamhetsstöd genomförs processen fram till inlämnandet av ansökan. Förordandet av linjens verksamhetsstöd grundas i att det redan finns på plats och inget nytt stöd behöver byggas upp. Då kollegiet inte är en arbetsgivarstuktur kan det inte heller ha eget verksamhetsstöd anställt. En ansökan undertecknad av ämnesföreträdare för kvalitetssäkringen och akademichef som säkrar resurser för kursens genomförande, lämnas till fakultetsnämnden som beslutar om att inrätta eller revidera kursplan. Berört utskott tar beslut på delegation från nämnden om kursplanen. Ansökan ska innehålla en beredning i form av en kvalitetsmässig granskning i berört ämneskollegium eller motsvarande och en formaliagransking av kursplanen utförd av linjens verksamhetsstöd eller av en arbetsgrupp knuten till ett utskott, i form av en kursplanegrupp eller motsvarande. Processen utbildningsprogram: Denna process behålls i stort som idag, men arbetsgruppen föreslår att fakultetsnämnden delegerar beslutsrätten till utskotten rörande utbildningsplanerna. Innan fakultetsnämnden tar emot ärendet från akademichefen för den akademi som är värd för programmet måste alla de ämnen som ingår i examensbeskrivningen i sina ämneskollegier ha tillstyrkt förslaget i beredningen. Verksamhetsstödet 7