NYCKELTAL LSS Sammanställt av Hans Troedsson Göteborgsregionens Kommunalförbund

Transkript

1 NYCKELTAL LSS 22 FÖRBEREDANDE STUDIE OCH JÄMFÖRELSE MELLAN KOMMU- NERNA: ALINGSÅS, HÄRRYDA, KUNGÄLV, MÖLNDAL, PARTILLE OCH TJÖRN SAMT GÖTEBORGS STAD; STADSDELEN TYNNERED FÖR ATT UTVECKLA EN MODELL FÖR FRAMTIDA NYCKELTAL FÖR FUNKTIONSHINDER Sammanställt av Hans Troedsson Göteborgsregionens Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 4 3. Syfte 5 4. Genomförande 6 5. Kommunpresentation Alingsås Härryda Kungälv Mölndal Partille Tjörn Tynnered Resultatsammanställning Strukturkostnad Totalt Bostad med särskild service för vuxna Bostad med särskild service för barn Daglig verksamhet Övriga insatser Korttidsvistelse Personlig assistans Fördelning av insatser Allmänt Sammanfattande diskussion 46 Bilaga 1: Tabellsammanställning 48 Bilaga 2: Matris Omfattning 55 Bilaga 3: Matris Kostnader 56 2

3 1. INLEDNING Kommunernas verksamheter för funktionshindrade regleras i lagarna Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade LSS och Socialtjänstlagen SoL. Kommundirektörs- och sociala chefsgruppen för GR-kommunerna uttalade under våren 22, önskemål om att medlemskommunerna gemensamt skulle utarbeta nyckeltal för funktionshinder, med inriktning på i första hand LSS-verksamheterna särskilt boende och daglig verksamhet. Ursprungligen ville uppdragsgivarna att nyckeltalsarbetet skulle följa den så kallade Södertörnsmodellen, eftersom det fanns planer på att den modellen skulle utgöra grunden för ett nytt nationellt utjämningssystem inom LSS-området. Den statliga kommittén: Utjämning av LSS-kostnader som tillsatts övergav de planerna, varför det inte längre var aktuellt att använda den modellen i GR: s nyckeltalsarbete. Finansdepartementet gav rådet att avvakta kommitténs betänkande i slutet av 22, då det skulle klarna hur den nationella fördelningsmodellen skulle se ut. Den sociala chefsgruppen beslutade då att invänta utjämningskommitténs betänkande och överlät frågan till handikappchefernas nätverk att svara för det praktiska genomförandet. Slutbetänkandet Utjämning av LSS-kostnader (SOU 22:13) överlämnades till regeringen i november 22, där man redovisar hur ett utjämningssystem bör se ut. Regeringen har sedan lagt en proposition: Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade (Prop. 22/3:151) till riksdagen i september 23, för att börja gälla från 24. Propositionen följer till stora delar slutbetänkandets förslag. Handikappchefernas nätverk bildade en arbetsgrupp bestående av ekonomer och företrädare för verksamheterna från de olika kommunerna. GR fick uppdraget att vara projektsamordnare och -sekreterare. När arbetsgruppen startade sitt arbete i februari 23, ville Göteborgsregionens samtliga 13 medlemskommuner delta i arbetet med nyckeltal. Göteborg representerades av stadsdelarna Centrum och Tynnered samt stadskansliet. Efter en diskussion om avgränsningar i uppdraget enades arbetsgruppen om formuleringen: - Mäta insatser för personer med funktionshinder oavsett lagstiftning eller hur kommunerna valt att organisera sitt arbete med dessa personer Datainsamlingen baserades på de nio kommunala insatserna enligt LSS och särskilda insatser för funktionshindrade enligt SoL. Vidare fördelades uppgifterna på de tre personkretsarna enligt LSS och de som hade insatser enligt SoL. Uppgifterna gäller kostnader för helåret 22 och antal beslut vid den första september 22, detta för att kunna jämföra med de årliga uppgifter kommunerna lämnar till SCB, den så kallade RS-statistiken (räkenskapssammandraget). En matris för datainsamlingen utarbetades enligt intentionerna för att fyllas i av kommunerna (se bilaga). Det visade sig emellertid att underlaget var alltför ambitiöst och omfattande för att alla kommuner skulle kunna lämna uppgifter i tid så att GR skulle hinna sammanställa och bearbeta materialet. I maj beslutade arbetsgruppen att nyckeltal skulle tas fram för de kommuner som hade möjlighet att lämna uppgifter före den 1 juni 23. 3

4 Materialet som redovisas bygger därför på uppgifter från kommunerna: Alingsås, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille och Tjörn samt stadsdelen Tynnered i Göteborgs Stad. På grund av det omfattande underlaget har även dessa kommuner behövt göra kompletteringar i sina uppgifter ända fram till och med september 23. Det här är första gången som GR-området utarbetar nyckeltal för funktionshinder och därför är det svårt att avgöra om alla uppgifter är korrekta eller avser samma insatser för de undersökta kommunerna. Även om det är svårt att dra alltför långtgående slutsatser av materialet visar det ändå på tydliga tendenser vilka är användbara för jämförelser och fortsatta analyser lokalt. De kommuner som avstått att lämna material har ändå deltagit i hela processen med att ta fram nyckeltal och kan nu göra jämförelser mellan den egna kommunen/stadsdelen och den här undersökningen. 2. BAKGRUND Den 1 januari 1994 trädde handikappreformen i kraft för att förbättra stöd och service för funktionshindrade. Reformen innebar en ny lagstiftning för området, LSS Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade. I och med införandet av LSS överfördes ansvaret för omsorgsinsatserna från landstingen till kommunerna förutom insatsen råd och stöd. Målsättningen för all verksamhet enligt LSS är att underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionshinder och främja full delaktighet i samhällslivet. I LSS beskrivs tre grupper personkretsar som kan beviljas insatser, det är personer med: 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service Personer som har rätt till stöd enligt LSS, ska få insatser som anpassas till den funktionshindrades individuella behov. Insatserna för stöd och service enligt LSS regleras i lagens 9 och är tio till antalet: 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder (Landstingens uppgift) 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning LASS 3. Ledsagarservice 4. Biträde av kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 1. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsverksamhet och inte utbildar sig 4

5 Kommunerna har ansvaret för insatserna två till och med tio, medan landstinget ansvarar för den första: rådgivning och annat personligt stöd. Försäkringskassorna ansvarar för lagen om assistansersättning LASS, dock ersätter kommunerna försäkringskassorna för de första 2 timmarna per vecka av assistansersättningen. Utöver insatser enligt LSS och LASS är också insatser enligt Socialtjänstlagen SoL tillämpliga för funktionshindrade. Sammantaget betyder det att en rad olika insatser kan komma ifråga för stöd och service till funktionshindrade. Det medför att området funktionshinder blir svårt att förutsäga och därför svårt för huvudmannen att i förväg budgetera kostnader för verksamheten. Det har gjorts försök att utveckla modeller för att förutsäga vårdbehov, bland annat med hjälp av den så kallade Södertörnsmodellen och även Göteborgs Stad har försökt, men tvingats ge upp på grund av områdets komplexitet och att det i botten ligger en rättighetslagstiftning till stöd för den funktionshindrade. Det har lett till att omsorgen om de funktionshindrade ständigt har överskridit den budget man har för verksamheten. Under till exempel 22 ökade kostnaderna för verksamheten, totalt i riket med 13 %. Det är också stora skillnader mellan kommunerna i landet, både vad det gäller antalet funktionshindrade per invånare och kostnader per invånare. Antalet funktionshindrade per 1 invånare i landets kommuner varierar mellan 14 och 15. Kostnaderna per invånare varierar mellan ytterligheterna Bjurholms och Ödeshögs kommuner med 421 kronor per invånare till 5 12 kronor per invånare i Vännäs kommun (Räkenskapssammandraget 21). På grund av dessa stora skillnader mellan kommunerna tillsatte regeringen i december 2 en parlamentarisk kommitté (dir 2:99) för att utreda hur utjämning skall ske för kostnadsskillnader mellan kommuner avseende verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommittén lämnade sitt slutbetänkande i november 22 och föreslår en utjämningsmodell som tar hänsyn till andelen funktionshindrade i kommunen, kostnader för insatser och personaltäthet. Slutbetänkandets förslag har senare formulerats i en proposition (Prop. 22/3:151) från regeringen över hur ett sådant utjämningssystem bör se ut. För Göteborgsregionens medlemskommuner finns både vinnare och förlorare i det nya utjämningssystemet. Från Kungsbackas och Tjörns kommuner med en avgift till utjämningen motsvarande 8 9 kronor per invånare, till Alingsås och Lilla Edets kommuner som från utjämningen får mer än 7 kronor per invånare. (Slutbetänkande av kommittén: Utjämning av LSS-kostnader; Bilaga 3 B). Dessa stora variationer inom området, kräver att kommunerna utvecklar modeller för att få en ökad kontroll över verksamheterna och kostnaderna. Nyckeltal kan i detta sammanhanget utgöra ett viktigt instrument för att få en bättre överblick över området. 3. SYFTE Syftet med att utarbeta nyckeltal för funktionshinder är att utifrån kvantitativa data, få fram ett jämförelsematerial mellan kommunerna i Göteborgsregionen som kan utgöra en grund för jämförelse mellan kommuner benchmarking samt fördjupad analys och uppföljning i respektive kommun. 5

6 4. GENOMFÖRANDE Det här är första gången GR-kommunerna utarbetar nyckeltal för funktionshinder. Eftersom området är komplicerat på grund av alla insatser, personkretsar och dubbel lagstiftning, LSS och SoL, var det från början vissa svårigheter att finna en användbar modell för hur och vilka data som skulle samlas in. Arbetsgruppen enades om en matris som utgår från de olika LSS-insatserna utökat med de extra SoL-insatserna: Daglig sysselsättning (arbetsträning för psykiskt funktionshindrade) och Särskild hjälp i hemmet (hemtjänst och boendestöd). De olika LSS-insatserna delades upp i delinsatser för att få en uppfattning om hur insatsen påverkas av olika former av verksamheten. För varje insats redovisades antal beslut, omfattning, vem som utfört och i vilken omfattning den egna kommunen, annan kommun eller entreprenör samt kostnaderna för insatserna, fördelat på köpt tjänst, personal, verksamhet och intäkter för att få fram nettokostnaden för insatsen. Uppgifter om insatsernas omfattning delades dessutom upp enligt de tre personkretsarna, där personkrets tre ytterligare delades upp i psykiska och övriga funktionshinder, samt ännu en personkrets gällande dem med insatser endast enligt SoL. Till matrisen utformades också en lathund över vad uppgiften skulle innehålla. Därefter påbörjades insamlingen av underlag i respektive kommun/stadsdel. Projektsamordnaren vid GR, besökte ett flertal av kommunerna för att få en mera överskådlig uppfattning om respektive kommuns strategier för verksamheterna. Det har inledningsvis redovisats att ett antal kommuner/stadsdelar saknat möjligheter att ta fram alla uppgifter och/eller inrapportera i tid. Det finns flera orsaker till detta. Först och främst var underlaget omfattande och ambitiöst upplagt, vilket för vissa innebar en alltför hög arbetsbelastning med att ta fram alla uppgifter. Andra orsaker beror på att handikappomsorgen är olika organiserad i kommunerna, en del har verksamheterna samlade, andra har en del verksamheter på andra förvaltningar. Det gäller framförallt korttidstillsyn för ungdomar över 12 år som organiseras ihop med skolverksamheten i vissa kommuner och insatser enligt socialtjänstlagen som till vissa delar organiseras av kommunernas individ- och familjeomsorg. Ytterligare skäl till svårigheterna att få fram uppgifter beror på hur väl olika kommuners ekonomi- och uppföljningssystem klarar att differentiera uppgifter om de olika insatserna. I efterhand kan det konstateras att ifall alla inkommit med kompletta uppgifter, hade materialet blivit svårt att sammanställa överskådligt på grund av det omfattande underlaget och antalet kommuner/stadsdelar. Nyckeltalsprojektet borde redan från början ha inletts som ett pilotprojekt med ett begränsat antal kommuner, för att få en uppfattning om vad som kunde vara en relevant modell att arbeta efter. Under processen kan man säga att det utkristalliserades ett pilotprojekt med de kommuner som hade möjlighet att ta fram flertalet uppgifter. De resultat som redovisas, bygger på uppgifterna som lämnats av Alingsås, Härrydas, Kungälvs, Mölndals, Partilles och Tjörns kommuner samt stadsdelen Tynnered i Göteborgs Stad. 6

7 Utvecklingen av arbetet understryker att dessa första nyckeltal i första hand är preliminära tal och gör inte anspråk på att vara helt exakta. Resultaten visar dock på flera intressanta tendenser som väcker en del frågeställningar. 5. KOMMUNPRESENTATION Nedan följer en allmän, kortfattad presentation av de sju kommuner/stadsdelen som deltagit i det konkreta nyckeltalsarbetet och deras verksamhet för funktionshindrade. 5.1 ALINGSÅS FAKTAUPPGIFTER Befolkning Antal invånare : Antal funktionshindrade LSS: 219 Antal funktionshindrade SoL: 115 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 412 Antal anställda: 53 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 82 Bokslut handikappomsorgen 22 tkr Bruttokostnad: Intäkter: Nettokostnad: Handikappomsorgens andel av den kommunala verksamheten %: 8,2 Sedan organiserar socialnämnden i Alingsås handikappomsorg, Individ- och familjeomsorg samt den kommunala psykiatriska verksamheten. Handikappomsorgen leds av en avdelningschef samt 11 områdeschefer. Tre LSShandläggare utreder och fattar beslut om insatser enligt LSS samt SoL. Personer under 65 år med behov av hemtjänstinsatser ingår också i socialförvaltningens målgrupp. Dessa insatser utreds och köps av vård- och äldreomsorgsförvaltningen. Till verksamheten finns också knutet fyra sjuksköterskor, sjukgymnastresurs samt arbetsterapeut. Handikappomsorgen i Alingsås är stor i förhållande till folkmängden. 115 brukare med olika funktionshinder bor i gruppbostäder och servicebostäder. Av dem har många beslut om LASS. Ca 1 personer bor i egna lägenheter och har beslut om LASS, som verkställs av kommunens personal. Det finns en väl utbyggd daglig verksamhet med små arbetsplatser spridda i Alingsås. Alingsås har liksom många andra kommuner svårigheter att klara verkställighet av boendebeslut, korttidsplatser, kontaktpersoner, stödfamiljer och även till avlösar- och ledsagarservice. Hittills har behovet av boendeplatser kunnat lösas, men i framtiden kan det bli svårt. Förutom behov av volymökningar finns flera områden att utveckla framöver. Tydligare kompetenskrav på personal för vissa svåra målgrupper är angeläget, liksom handledning för vissa arbetsgrupper ute i verksamheterna. 7

8 8

9 5.2 HÄRRYDA FAKTAUPPGIFTER Befolkning Antal invånare : Antal funktionshindrade LSS: 18 Antal funktionshindrade SoL: 43 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 225 Antal anställda: 253 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 7 Bokslut handikappomsorgen 22 tkr Bruttokostnad: Intäkter: Nettokostnad: Handikappomsorgens andel av den kommunala verksamheten %: 6,9 Handikappomsorgen i Härryda kommun vänder sig till målgruppen inom LSS personkretsar förutom de som har insatser p.g.a. psykiska funktionshinder som mestadels får sina behov tillgodosedda via Socialtjänstlagen. Personer med övriga funktionshinder som ej är berättigade till insatser via LSS får idag sina insatser tillgodosedda via äldreomsorgen. Handikappomsorgen omfattar verksamheterna bostad med särskild service, korttidsboende, kontaktpersoner, daglig verksamhet, personlig assistans, boende för psykiskt funktionshindrade och daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade. Härryda har åtta enheter för särskilt boende med olika inriktning beroende på målgruppernas behov som till exempel personer med autism, flerfunktionshinder eller serviceboenden för personer med lättare funktionshinder. Handikappomsorgen köper platser i boende då verksamheten inte har plats alternativt inte har den kompetens som är nödvändig. Familjehem är en alternativ boendeform där framför allt barn och ungdomar Korttidsboendet är beräknat för barn och ungdomar upp till 21 år och har 3 platser för barn/ungdomar med autistisk problematik samt 3 platser för övriga funktionshinder. Platser köps fortfarande då alla inte kan erbjudas plats i kommunens eget korttidsboende. I kommunen finns 3 dagcenter varav ett för personer med autism. Dagcenterverksamhet bedrivs även i mindre omfattning på olika arbetsplatser i kommunen. Platser köps för personer med förvärvad hjärnskada och för personer med mycket speciella behov. En särskild enhet verkställer insatserna personlig assistans, avlösarservice och ledsagarservice. Enheten rekryterar och ansvarar för personliga assistenter, ledsagare och avlösare. Verksamheten omfattar även rekrytering och arbetsgivaransvar utifrån försäkringskassans beslut. Verksamheten för psykiskt funktionshindrade omfattar en gruppbostad för fem personer, boendestöd, kontaktpersoner samt ett korttidsboende. För personer som har behov av särskilda insatser, köps platser utanför kommunen. 9

10 Daglig Verksamhet för psykiskt funktionshindrade skall vara utformad så att den i så hög grad som möjligt kan möta den enskildes behov och förutsättningar för att därigenom skapa ett meningsfullt innehåll i vardagen med möjlighet till gemenskap med andra. Egen förmåga och initiativ uppmuntras liksom ett successivt ökat brukarinflytande. Den dagliga verksamheten innehåller flera gruppverksamheter och riktar sig till deltagare från hela kommunen i åldrarna mellan år. 1

11 5.3 KUNGÄLV FAKTAUPPGIFTER Befolkning Antal invånare : Antal funktionshindrade LSS: 249 Antal funktionshindrade SoL: 89 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 211 Antal anställda: 272 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 78 Bokslut handikappomsorgen 22 tkr Bruttokostnad: Intäkter: Nettokostnad: Handikappomsorgens andel av den kommunala verksamheten %: 8 Handikappomsorgen i Kungälv har som uppdrag att ge stöd till personer under 65 år med funktionshinder. För personer med utvecklingsstörning finns ingen åldersgräns. För att kunna utforma ett så väl anpassat stöd som möjligt är verksamheten till stor del uppbyggd utefter målgruppsinriktning. Personer med psykiska funktionshinder Personer med utvecklingsstörning samt med förvärvade hjärnskador Personer med neuropsykiatriska funktionshinder Personer med fysiska funktionshinder För att personer inte skall bollas mellan olika handläggare har samtliga kompetens för att göra utredningar/bedömningar enligt både LSS och SoL. Handläggning och verkställighet är åtskilda, handläggarna och enhetscheferna samarbetar för att undvika negativa effekter. Kommunen har tio gruppbostäder med sammanlagt 52 lägenheter. För barn och ungdomar finns två boenden med sammanlagt 6 platser. Korttidstillsynen bedrivs delvis i skolans lokaler men också i samma lokaler som korttidsverksamheten för vuxna. Korttidsvistelse för barn sker dels i en egen verksamhet och dels med hjälp av sammanlagt 4 stödfamiljer. Verksamheten har även hand om avlösarservice. Stöd i boendet ges via tre olika enheter och vänder sig till målgrupperna med psykiska funktionshinder, utvecklingsstörning samt fysiska funktionshinder. En habiliteringsassistent med central placering stödjer personer som bor hemma hos sina föräldrar men också i eget boende. Under 22 har personal rekryterats till ett stödteam som skall arbeta med framförallt unga vuxna lindrigt utvecklingsstörda personer med neuropsykiatrisk och social problematik. Det finns en habiliteringsassistent som arbetar halvtid med fritidsfrågor mot personer med utvecklingsstörning i samverkan med intresseföreningen FUB och fritidsförvaltningen. Daglig verksamhet vänder sig till personer med utvecklingsstörning, autism och vuxenhjärnskadade. Verksamhet är differentierad och bedrivs i olika lokaler. Enheterna är utformade 11

12 efter enskilda personers förmåga och behov av sysselsättning, vilket innebär allt från sinnesträning till industriell produktion. Inom enheten för personlig assistans arbetar tre enhetschefer efter målgruppsindelning. Det finns utarbetade regler och riktlinjer för vad som gäller för den enskilde och efter överenskommelse om innehållet avtalas vad som gäller för det fortsatta samarbetet mellan kommunen och den enskilde. För personer med psykiska funktionshinder finns en gruppbostad med åtta lägenheter. I Kungälv finns tre verksamheter med sysselsättning och rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder. Två av verksamheterna finansieras gemensamt av Västra Götalandsregionen och kommunen och är öppna verksamheter utan krav på biståndsbeslut. Den tredje verksamheten är mer arbetsinriktad och kräver att deltagaren har kontakt med en handläggare. Det är emellertid viktigt att deltagarna kan röra sig mellan alla verksamheterna. 12

13 5.4 MÖLNDAL FAKTAUPPGIFTER Befolkning Antal invånare : Antal funktionshindrade LSS: 395 Antal funktionshindrade SoL: 163 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 282 Antal anställda: 323 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 87 Bokslut handikappomsorgen 22 tkr Bruttokostnad: Intäkter: 49 4 Nettokostnad: Handikappomsorgens andel av den kommunala verksamheten %: 8 Mölndals kommun är belägen strax söder om Göteborg i Västra Götalands län. Befolkningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome. De södra delarna av kommunen består framförallt av landsbygd. Vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdelningar, Administration, Hemsjukvård och Bistånd, Äldreomsorg och Handikappomsorg. Medicinskt ansvarig sjuksköterska finns som stabsfunktion. Handikappomsorgen är indelad i 19 verksamhetsområden med ca 4 enheter som har det övergripande ansvaret för bistånd och insatser till personer med funktionshinder under 65 år. I Mölndal finns det 4 lägenheter i åtta gruppbostäder, samtliga klassificerade som bostäder enligt LSS. Den enskilde kan också ansöka och beviljas insatsen enligt SoL. Kommunen har tio servicebostäder med sammanlagt 91 lägenheter och ytterligare fem lägenheter i ordinarie bostäder med anvisningsrätt. För barn med funktionshinder som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar finns ett särskilt boende för tre barn och ytterligare tre barn är placerade i familjehem. Korttidsvistelse ges på ett korttidshem med sju platser fördelade på två enheter och 1 akutplats. 3 platser är för barn med neuropsykiatriska funktionshinder och 4 för barn med flerfunktionshinder. Verksamheten säljer platser genom ramavtal. Insatsen beviljas med ett visst antal dygn/år. Korttidsvistelse i form av läger bedrivs i hyrda fastigheter i Bohuslän, där deltagarna delas in i grupper efter funktionshinder och åder. Mölndal har en omfattande lägerverksamhet på helger och under sommaren. Man säljer också platser till kranskommuner. Vid korttidstillsyn delas ungdomarna in i grupper beroende på funktionshinder och behov av stöd. 13

14 Den dagliga verksamheten omfattar fyra verksamhetsområden, som samtliga har olika inriktning och stor bredd av aktiviteter beroende på personernas funktionshinder och behov av stöd. Verksamheterna omfattar såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som produktionsinriktade uppgifter genom arbetsanskaffningen. Det finns ett flertal olika basverksamheter, utflyttade verksamheter och individuellt integrerade platser ute i samhället. I Mölndal erbjuds personer med psykiska funktionshinder daglig sysselsättning. Verksamheten bygger på frivilligt deltagande helt utifrån individens önskemål och behov. Socialpsykiatriskt stöd riktar sig till personer med långvariga och svåra psykiska funktionshinder som bor i ordinärt boende. Boendestöd i form av habiliteringspedagog ges enligt SoL, men är förbehållet personer i personkrets ett. Mölndals kommun har, i samverkan med Härryda och Kungsbacka kommuner, tre personliga ombud för psykiskt funktionshindrade. Arbetet regleras i ett samverkansavtal med årlig utvärdering. 14

15 5.5 PARTILLE FAKTAUPPGIFTER Befolkning Antal invånare : Antal funktionshindrade LSS: 19 Antal funktionshindrade SoL: 96 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 176 Antal anställda: 217 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 81 Bokslut handikappomsorgen 22 tkr Bruttokostnad: Intäkter: Nettokostnad: Handikappomsorgens andel av den kommunala verksamheten %: 6, Handikappomsorgen är en av vård- och omsorgsförvaltningens tre avdelningar. Utredare och assistent arbetar direkt under avdelningschefen. Avdelningen är uppdelad i sju verksamheter. Behovs- och biståndsbedömningar handläggs inom biståndsenheten. I Partille finns fem gruppbostäder med 29 lägenheter. Till två av gruppbostäderna finns en satellitlägenhet och ytterligare en gruppbostad med en träningslägenhet. Ett gruppboende är integrerat med daglig verksamhet. Utöver gruppbostäderna får personer med intellektuella funktionshinder insatser i form av boendestöd. Daglig verksamhet i omfattar fyra dagcenter med olika inriktningar för 49 personer. Kommunen köper ytterligare åtta platser. I Partille finns ett korttidshem för korttidsvistelse. Kommunen köper också korttidsplatser och läger i andra kommuner. Utöver korttidshem och läger anlitar kommunen stödfamiljer för insatsen korttidsvistelse. Tillsammans med korttidshemmet finns en bostad med särskild service för barn och ungdomar med tre platser. Dessutom köper kommunen fem platser i andra kommuner. I kommunen finns två särskilda boenden för personer med psykiska funktionshinder med sammanlagt 15 lägenheter samt en lägenhet för gemensamma aktiviteter så kallad kontaktlägenhet. En boendestödsgrupp ger stöd i det särskilda boendet och till personer i eget boende. Det finns också en daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder. Partille har i samarbete med Göteborgs stad personliga ombud som arbetar uppsökande och ger stöd till personer med psykiska funktionshinder. Personlig assistans bedrivs av kommunen som samordnare, privata företag och brukarkooperativ. 15

16 Insatserna avlösarservice, ledsagarservice och kontaktperson har beviljats för sammanlagt ca 1 personer i Partille kommun under

17 5.6 TJÖRN FAKTAUPPGIFTER Befolkning Antal invånare : Antal funktionshindrade LSS: 71 Antal funktionshindrade SoL 27 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 54 Antal anställda: 67 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 81 Bokslut handikappomsorgen 22 tkr Bruttokostnad: 3884 Intäkter: Nettokostnad: Handikappomsorgens andel av den kommunala verksamheten %: 4,4 LSS-verksamheten sorterar inom Socialnämndens ansvarsområde. Övriga verksamheter inom nämndens område är Individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Samarbete sker mellan LSS och dessa verksamheter. LSS-verksamheten leds av en verksamhetschef med en LSS-handläggare vars uppgifter är att utreda och bedöma insatser enligt LSS. Olika enheter genomför insatserna inom aktuellt område. Verksamheten vänder sig till målgruppen inom LSS personkrets. Personer med övriga funktionshinder som ej är berättigade till insatser via LSS får sina behov tillgodosedda genom SoL och/eller Hälso- och sjukvårdslagen. I kommunen finns en gruppbostad med fem platser. Till gruppbostaden hör ytterligare fyra satellitlägenheter. Gruppbostaden organiserar också personliga assistenter inom och utanför boendet. Vidare finns det i kommunen boendekollektiv med sex lägenheter varav en för korttidsboende. Boendekollektivet med en habiliteringsassistent organiserar också personliga assistenter inom och utanför boendet och samarbetar med gruppbostaden om kommunens personliga assistenter. I nära anslutning till boendekollektivet bor fyra yngre personer i egna lägenheter med stöd. Boendeenheterna svarar också för rekrytering och arbetsledning av ledsagare. Utöver ovan beskrivet boende köper kommunen boendeplats i Göteborg för en vuxen person och fyra platser i andra kommuner för barn och ungdomar vars skolbehov ej kan tillgodoses inom Tjörns kommun. En korttidslägenhet används för att erbjuda avlastning för vuxna personer som fortfarande bor med sina anhöriga. 17

18 Inom kommunen finns korttidsavlastning och korttidstillsyn för barn och ungdomar. Dessa verksamheter är samordnade och har också till uppgift att rekrytera personal till familjer som är beviljade insatsen avlösarservice i hemmet. Korttidstillsynen erbjuds till ungdomar från 13 år då föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och ungdomen behöver fortsatt tillsyn. Öppethållande för denna verksamhet är motsvarande ett fritidshems öppethållande. Korttidsavlastningen ger i dagsläget möjlighet till avlastning varannan helg, någon vardagsnatt per vecka, samt under skolloven. Eventuellt tillkommande behov kan förändra öppettiderna. Utöver ovan beskriven avlastning och korttidsavlastning köper kommunen i dagsläget tre platser i annan kommun. Stödfamilj är ett alternativ för familjer som har barn med funktionshinder och behöver avlastning i sin föräldrasituation. Inom kommunen finns daglig verksamhet med varierande inriktningar som erbjuder sysselsättning på olika nivåer och där plats oavsett funktionshinder kan erbjudas. De inriktningar som kommunen erbjuder är: kommuncafé, vaktmästarservice inom högstadieskola, jordbruk, skog/ved, verkstad, hunddagis, mjuk och hård slöjd, brödbakning och legoförpackning. De externa verksamheterna inom kommunen är bilverkstad, häststall och Ica-butik. Sysselsättningen innebär att personerna har sin dagliga verksamhet inom aktuell arbetsplats med stöd från arbetsplatspersonal men med handledning och stöd från dagcenterpersonal. Utöver den beskrivna daglig verksamhet köper kommunen i dagsläget 3 platser från andra kommuner på grund av att den enskilde har särskilda önskemål. Gruppen funktionshindrade med olika slag av funktionshinder tenderar att öka och med detta följer ökade kostnader. För att i framtiden fortsatt kunna fokusera på normalisering och samhällsintegrering måste samverkan inom och utanför socialförvaltningen ytterligare aktiveras. Målet är att utöka samarbetet med närliggande kommuner för att fortsatt möta nya och smala behov för den lilla kommunen, men också kunna erbjuda utomkommunala omsorgstagare plats inom kommunens verksamheter och därmed, trots ekonomiska sparkrav kunna bibehålla kvalitets- och kvantitetsmått. 18

19 5.7 TYNNERED FAKTAUPPGIFTER Befolkning Antal invånare : Antal funktionshindrade LSS: 241 Antal funktionshindrade SoL: 73 Personal i handikappomsorgen Antal årsarbetare: 258 Antal anställda: 316 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad %: 8 Bokslut handikappomsorgen 22 tkr Bruttokostnad: Intäkter: Nettokostnad: Handikappomsorgens andel av stadsdelens verksamhet %: 14 (Uppgiften om handikappomsorgens andel av stadsdelens verksamhet är ej jämförbar med kommunernas uppgifter, eftersom handikappomsorgen utgör större andel av en stadsdels totala verksamhet än av en kommuns. Jämförelse kan endast göras med andra stadsdelar.) Göteborgs Stad är indelad i tjugoen stadsdelar i varierande storlek. Stadsdelarna är i sin tur indelade i regioner där Tynnered har sin tillhörighet i västerregionen tillsammans med stadsdelarna Askim, Frölunda, Styrsö, Högsbo och Älvsborg. Tynnered är en stadsdel med varierande bostadsbebyggelse med villor, radhus och områden med hyreslägenheter. Stadsdelen ligger vid havet med kommunala badplatser och småbåtshamnar. Stadsdelen har en förhållandevis ung befolkning och fjorton procent av befolkningen är personer med invandrarbakgrund. I Tynnered finns ingen etablerad industri men en stor del av de boende arbetar inom den kommunala verksamheten. Två små affärscentra finns på Opaltorget och Smycketorget med närhet till Frölunda Torg som är ett stort affärscentrum i väster. Stadsdelarna i Göteborg ansvarar för den kommunala verksamheten inom bibliotek, förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg, fritidsverksamhet samt social omsorg för funktionshindrade och äldre. Funktionshinder är en egen organisation inom Tynnered där insatser/bistånd kan ges utifrån LSS och SoL. Båda lagarna hanteras av samma handläggare för att uppnå en kontinuitet för brukarna. Funktionshinder i Tynnered har en kapacitet i organisationen som täcker alla delarna inom LSS intention såsom tolv gruppbostäder, två elevhem, ett korttidsboende, daglig verksamhet som består av fjorton verksamheter, ett boendestöd och en daglig sysselsättning för psykiskt funktionshindrade. Vidare finns verksamhet för personlig assistans, ledsagare, avlösare och kontaktpersoner, verksamheten bedrivs således dygnet runt årets alla dagar. I bostäderna med särskild service finns sjuksköterskor (PAS) som delas med vård och omsorg. Gemensamt för hela Tynnered finns en medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS). 19

20 Tynnered arbetar i ett Västerperspektiv när det gäller nyetablering av särskilda bostäder, det pågår fortlöpande projektering för att kunna svara upp till de behov som finns. I verksamheten finns förutom verksamhetschef, sju enhetschefer som arbetar i ledningsgruppen, tillsammans med kvalitetssamordnare samt en planeringsledare och fyra LSS handläggare. 2

21 6. RESULTATSAMMANSTÄLLNING Resultaten från respektive kommun redovisas i olika diagram och tabeller med kommentarer för varje insats. Det medelvärde som anges och visas som en linje i stapeldiagrammen, utgör ett genomsnitt för de sju redovisade kommunerna. I sammanställningen redovisas endast insatser enligt LSS trots att det ursprungliga syftet var att redovisa hela området funktionshinder, alltså både LSS och SoL. Det är svårt att ta fram uppgifter om insatser enligt SoL eftersom det delvis sker i andra organisationer och är svårt att avgränsa vilka uppgifter som ska redovisas. Redovisningen inleds med en genomgång av begreppet strukturkostnad. Därpå följer resultatredovisningen uppdelat i olika avsnitt, totalt och respektive LSS-insats. I bilaga till rapporten redovisas sammanställningen i tabellform som ligger till grund för redovisningen. Kostnaderna relateras till antal invånare, antal funktionshindrade, antal beslut och i förhållande till den så kallade strukturkostnaden. Dessutom redovisas hur stor andel av LSSinsatserna som upphandlas av externa utförare andra kommuner och fristående entreprenörer. Den administrativa kostnaden som kommunerna redovisar för LSS-verksamheten, har fördelats på varje insats och beroende på insatsens andel av den totala verksamheten. 6.1 STRUKTURKOSTNAD Det så kallade strukturkostnadsbegreppet behöver redas ut särskilt för att läsaren ska förstå vad som menas. Varje år lämnar alla kommuner uppgifter till Statistiska Centralbyrån (SCB) om LSSverksamheten vad det gäller antal beslut för de olika LSS-insatserna per den 1 september, samt kommunens kostnader för verksamheten, baserat på bokslutet. SCB sammanställer uppgifterna i vad som kallas Räkenskapssammandraget (RS). Kommittén: Utjämning av LSS-kostnader har beräknat en genomsnittskostnad för insatserna, baserat på ett urval av kommuner. Denna beräknade kostnad kallas för strukturkostnad och enligt regeringens proposition om utjämning av LSS-kostnader, föreslås strukturkostnaden ligga till grund för beräkningen av utjämningen. Den grundläggande strukturkostnaden för 21 beräknas på följande sätt: Boende; Antal beslut om särskilt boende för vuxna multiplicerat med kronor plus antal beslut om särskilt boende för barn multiplicerat med kronor plus antal beslut om barn i familjehem multiplicerat med kronor. Daglig verksamhet; Antal beslut om daglig verksamhet multiplicerat med kronor Övriga insatser; Antal beslut om korttidsvistelse multiplicerat med kronor plus antal beslut om korttidshem multiplicerat med kronor plus antal beslut om avlösarservice multiplicerat med kronor plus antalet beslut om ledsagarservice multiplicerat med kronor plus antalet beslut om kontaktperson multiplicerat med kronor. Personlig assistans samt ersättningen till Försäkringskassan; 21

22 Antal kommunala beslut om personlig assistans, LSS, multiplicerat med kronor plus den totala ersättning kommunen betalat till försäkringskassan för de första 2 timmarna för personer med assistansersättning, LASS. För att beräkna utjämningen för varje kommun, används också ett koncentrations- och personalkostnadsindex för att justera den beräknade strukturkostnaden. I den här rapporten redovisas endast strukturkostnaden för 21 (strukturkostnaden för 22 publiceras av SCB under oktober 23 och utelämnas därför i det här sammanhanget) och bortser från koncentrations- och personalkostnadsindex, eftersom det förutsätter kompletterande underlag från kommunerna. 22

23 6.2 TOTALT Dessa diagram avser att ge en samlad bild över kommunernas totala LSS-kostnader i relation till antalet invånare, funktionshindrade och strukturkostnaden. Diagrammen redovisar också andelen funktionshindrade av befolkningen i respektive kommun samt hur mycket man köper av externa utförare. Diagram 1: Antal funktionshindrade per 1 invånare Tynnered Mölndal Kungälv Alingsås Härryda Partille Tjörn Funktionshinder LSS Medel= Förklaring: Antalet funktionshindrade avser det antal personer per 1 invånare i varje kommun som tillhör någon av de tre personkretsarna enligt LSS. Diagram 2: Nettokostnad LSS per invånare kr Tynnered Alingsås Mölndal Härryda Kungälv Partille Tjörn Invånare kr Medel= Förklaring: Nettokostnad per invånare visar respektive kommuns totala nettokostnad för LSS delat med antalet invånare, resultatet redovisas i kronor. 23

24 Diagram 3: Nettokostnad per funktionshindrad LSS kkr Alingsås Tynnered Härryda Mölndal Kungälv Partille Tjörn Funktionshindrad kkr Medel= Förklaring: Nettokostnad per funktionshindrad redovisas på samma sätt som kostnad per invånare, men anges i tusental kronor. Diagram 4: Andel köpt tjänst av nettokostnad LSS % Alingsås Tynnered Tjörn Partille Kungälv Härryda Mölndal Andel köpt % Medel=19% Förklaring: Andel köpt tjänst visar hur stor del av den totala nettokostnaden för LSS som respektive kommun köper tjänster av annan utförare än den egna kommunen, annan kommun och/eller entreprenör. Redovisas i procent 24

25 Diagram 5: Strukturkostnad Totalt Härryda Alingsås Tynnered Partille Mölndal Kungälv Tjörn Andel % Rikssnitt Förklaring: Strukturkostnaden visar hur respektive kommun förhåller sig till rikssnittet totalt alla insatser, beräknat på det sätt som angetts under avsnittet Strukturkostnad ovan. Kommentar: Resultaten av totala kostnader för LSS visar på stora variationer mellan de redovisade kommunerna. Tynnered har hög andel funktionshindrade av befolkningen och följdriktigt har stadsdelen högst kostnad per invånare. När det gäller kostnad per funktionshindrad ligger Tynnered ungefär på genomsnittet. Alingsås däremot har en genomsnittlig andel funktionshindrade av befolkningen, men hög bruttokostnad både per invånare och per funktionshindrad. En stor bidragande orsak till detta är att kommunen av tradition har ett omfattande boende som man säljer till andra kommuner. Trots att både Tynnered och Alingsås har stora egna verksamheter, köper dessa procentuellt mest insatser av de undersökta kommunerna Tjörn är den kommun som sticker ut mest av alla. Man har lägst andel funktionshindrade, men också betydligt lägre kostnader för LSS-verksamheten totalt både vad det gäller per invånare och per funktionshindrad. Man ligger också 2 % under beräknad strukturkostnad. Totalt för de undersökta kommunerna, så har man i genomsnitt kostnader för verksamheten som överensstämmer med den beräknade strukturkostnaden, men med stor skillnad inbördes. Härryda har 13 % högre kostnader än beräknade, medan Tjörn har 19 % lägre, en skillnad mellan de båda kommunerna med 32 %. 25

26 6.3 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA I insatsen Bostad med särskild service för vuxna, ingår alla typer av heldygnsboende som servicebostad och gruppbostad. Diagram 6 Kostnadsandel Bostad med särskild sevice vuxna av nettokostnad LSS % Alingsås Kungälv Härryda Mölndal Partille Tynnered Tjörn Andel % Medel= Förklaring: Insatsens kostnadsandel av den totala nettokostnaden för LSS, redovisat i %. Diagram 7 Nettokostnad LSS Bostad med särskild service vuxna per invånare kr Alingsås Tynnered Mölndal Kungälv Härryda Partille Tjörn Invånare kr Medel= Förklaring: Insatsens totala nettokostnad delat med antal invånare, redovisat i antal kronor. 26

27 Diagram 8 Nettokostnad LSS Bostad med särskild service vuxna per beslut kkr Alingsås Partille Härryda Kungälv Mölndal Tynnered Tjörn Beslut kkr Medel= Förklaring: Insatsens totala nettokostnad delat med antal beslut, redovisat i tusental kronor. Diagram 9 Andel köpt boende vuxna av nettokostnad insatsen % Alingsås Tjörn Partille Kungälv Tynnered Mölndal Härryda Andel % Medel= Förklaring: Andel upphandlad tjänst av annan kommun och/eller entreprenör, av den totala nettokostnaden för insatsen. 27

28 Diagram 1 Strukturkostnad Bostad med särskild service vuxna Alingsås Partille Härryda Kungälv Mölndal Tynnered Tjörn Andel % Rikssnitt Förklaring: Respektive kommuns kostnadsandel av beräknad strukturkostnad för insatsen. Kommentar: Bostad med särskild service för vuxna är en dyr insats. Det framgår dels av det höga genomsnittet, 45 %, av de undersökta kommunernas andel av insatsens kostnadsandel av LSS-kostnaden totalt. Insatsen har också ett högt värde enligt det beräknade riksgenomsnittet, den så kallade strukturkostnaden för insatsen. Alingsås och Tynnered har mycket boende vilket slår igenom när det gäller insatsens kostnad per invånare, men man kan notera att både kostnaden per beslut och den beräknade strukturkostnaden för insatsen, ligger inom rimliga nivåer. Även här utmärker sig Tjörns kommun. Tjörn upphandlar mycket av sitt särskilda boende för vuxna, men tydligtvis gör man det kostnadseffektivt, eftersom man ligger långt under genomsnittet för de undersökta kommunerna vare sig det gäller insatskostnad per invånare, insatskostnad per beslut eller strukturkostnad. Det är noterbart att Alingsås upphandlar så mycket av insatsen, trots att man producerar en stor del av insatsen lokalt. Det betyder att Alingsås säljer mycket boende till andra kommuners invånare, samtidigt som man köper mycket boende för de egna invånarna 28

29 6.4 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR BARN För insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom ingår både särskilt boende och familjehem. I den här framställningen redovisas endast särskilt boende, eftersom det visade sig att de undersökta kommunerna antingen saknade familjehemsplaceringar eller enbart hade någon enstaka placering. Redovisningen för de kommuner som har placeringar i familjehem finns i tabellbilagan. Diagram 11 Kostnadsandel Bostad med särskild service barn av nettokostnad LSS % 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Tjörn Partille Kungälv Mölndal Härryda Alingsås Tynnered Andel % 1,4 8,4 6,2 3,2 2,4 1,6 1, Medel=4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7 Förklaring: Insatsens procentuella andel av den totala LSS-verksamheten. Diagram 12 Nettokostnad LSS Bostad med särskild service barn per invånare kr Partille Kungälv Tjörn Mölndal Härryda Alingsås Tynnered Invånare kr Medel= Förklaring: Insatsens totala nettokostnader delat med antalet invånare, redovisat i antal kronor. 29

30 Diagram 13 Nettokostnad LSS Bostad med särskild service barn per beslut Kungälv Härryda Mölndal Partille Tynnered Tjörn Alingsås Beslut kkr Medel= Förklaring: Insatsens totala nettokostnader delat med antalet beslut, redovisat i tusental kronor. Diagram 14 Andel köpt boende barn av nettokostnad insatsen Härryda Tjörn Alingsås Partille Mölndal Kungälv Tynnered Andel % Medel= Förklaring: Procentuell andel av insatsens nettokostnad som upphandlas och utförs av annan kommun eller entreprenör. 3

31 Diagram 15 Strukturkostnad Bostad med särskild service barn Kungälv Härryda Mölndal Partille Tynnered Tjörn Alingsås Andel % Rikssnitt Förklaring: Respektive kommuns kostnadsandel av beräknad strukturkostnad för insatsen. Kommentar: Insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom beräknas enligt strukturkostnaden till den mest kostsamma av alla LSS-insatser. Redovisningen i den här studien bygger på ett litet antal beslut, varför det är svårt att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten. Alingsås redovisar mycket låga kostnader för insatsen och det beror på att mycket av kostnaderna redovisats för insatsen särskilt boende för vuxna, det är därför omöjligt att exakt redovisa vilka kostnader som hör till vuxna och vilka som hör till barn. För Tjörn utgör insatsen en stor andel av kommunens totala kostnad för LSS-verksamheten, men när det kommer till kostnader per invånare och per beslut, är det låga kostnader. Tjörn upphandlar merparten av insatsen av annan. Kungälv och Partille har höga kostnader per invånare för insatsen. Partille redovisar, trots de relativt höga kostnaderna per invånare, en genomsnittskostnad både vad det gäller beslut och strukturkostnad. Kungälv däremot redovisar höga genomsnittskostnader per beslut och även i förhållande till den beräknade strukturkostnaden. 31

32 6.5 DAGLIG VERKSAMHET Följande diagram redovisar hur kostnaderna fördelas för insatsen daglig verksamhet. Diagram 16 Kostnadsandel Daglig verksamhet av nettokostnad LSS % Tynnered Kungälv Mölndal Tjörn Härryda Partille Alingsås Andel % Medel= Förklaring: Insatsens procentuella kostnadsandel av respektive kommuns totala nettokostnad för LSS-verksamheten. Diagram 17 Nettokostnad LSS Daglig verksamhet per invånare kr Tynnered Mölndal Kungälv Härryda Alingsås Partille Tjörn Invånare kr Medel= Förklaring: Insatsens nettokostnad delat med antalet invånare, redovisas i kronor. 32

33 Diagram 18 Nettokostnad LSS Daglig verksamhet per beslut kkr Tynnered Mölndal Härryda Kungälv Partille Tjörn Alingsås Beslut kkr Medel= Förklaring: Insatsens nettokostnad delat med antal beslut för insatsen, redovisas i tusental kronor Diagram 19 Andel köpt daglig verksamhet av nettokostnad insatsen Alingsås Tynnered Tjörn Kungälv Mölndal Härryda Partille Andel % Medel= Förklaring: Procentuell andel av insatsens nettokostnad som upphandlas. 33

34 Diagram 2 Strukturkostnad Daglig verksamhet Tynnered Mölndal Härryda Kungälv Partille Tjörn Alingsås Andel % Rikssnitt Förklaring: Respektive kommuns kostnadsandel av beräknad strukturkostnad för insatsen. Kommentar: När det gäller insatsen daglig verksamhet, visar det sig att Tynnered och Mölndal ligger högre i kostnader än de andra oavsett vilka jämförelsetal man använder. Den beräknade strukturkostnaden för daglig verksamhet är 155 kronor per beslut. I undersökningen av de sju kommunerna visar det sig att Tynnered har en beslutskostnad med 1 kronor mera, vilket också visar sig i jämförelsen med strukturkostnaden där Tynnered har en kostnad som ligger 62 % högre än rikssnittet. Alingsås däremot har en beslutskostnad på 98 kronor och ligger därmed 37 % lägre än strukturkostnaden för insatsen. Alingsås upphandlar 6 % av kommunens daglig verksamhet av annan utförare och det gäller för dem som kommunen upphandlar boende i annan kommun. Skillnaden i kostnader mellan kommunerna kan delvis bero på om man betalar habiliteringsersättning och transporter till deltagarna. 34

35 6.6 ÖVRIGA INSATSER Med övriga insatser avses i det här sammanhanget de tre LSS-insatserna avlösarservice, ledsagarservice och kontaktman. Diagram 21 Kostnadsandel Övriga insatser av nettokostnad LSS % Tjörn Mölndal Partille Härryda Kungälv Tynnered Alingsås Andel % Medel= Förklaring: Insatsens procentuella kostnadsandel av respektive kommuns totala LSSkostnader. Diagram 22 Nettokostnad LSS Övriga insatser per invånare kr Mölndal Tynnered Partille Kungälv Tjörn Härryda Alingsås Invånare kr Medel= Förklaring: Övriga insatsers totala nettokostnader delat med antalet invånare, redovisat i kronor. 35