Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Sonfjällets nationalpark

Transkript

1 Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Sonfjällets nationalpark Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Om inskränkningar i rätten att använda mark och vatten inom nationalparken 1 Inom nationalparken är det förbjudet att 1. anordna upplag eller tippa, Härjedalens kommun: Det kan behöva förtydligas vad man inte får tippa. Detta planeras som ett generellt förbud vilket innebär att man inte får tippa något. Eftersom det inte finns något undantag från bestämmelsen borde detta vara tydligt. 2. dra fram ledning i mark, vatten eller luft, 3. anlägga stig, väg eller parkeringsplats, 4. uppföra eller utöka byggnad, koja eller annan anläggning, Mittådalens sameby (sakägare): Se utförligt svar under Övriga synpunkter 5. uppföra mast eller vindkraftverk, 6. bedriva täktverksamhet, prospektera eller bortföra torv, mineral eller annat geologiskt material, 7. gräva, schakta, utfylla, borra, mejsla Härjedalens kommun: Förslagsvis behåll Naturvårdsverket instämmer och

2 eller spränga eller vidta åtgärd som skadar berg, mark eller sten, 8. utföra vattenreglering, dämma, leda bort vatten eller på annat sätt påverka hydrologin, 9. dika eller dikesrensa, 10. bedriva skogsbruk genom att avverka träd, ta bort döda träd eller utföra annan skogsbruksåtgärd, 11. använda bekämpningsmedel eller växtnäringsämnen, 12. plantera in eller sätta ut växter, djur eller andra organismer, block i texten:... berg, mark, sten eller block. Sten är ett bra tillägg då sten och block skiljer sig åt storleks-mässigt i t ex Atterbergs kornstorleksskala. bestämmelsen planeras att ändras. 13. jaga eller utfodra vilt, eller Svenskt Friluftsliv anser att skrivningen 1 Inom nationalparken är det förbjudet att 13. Jaga eller utfodra vilt, eller, strider mot svensk jaktlagstiftning. Enligt 4 jaktlagen så är såväl markägaren (staten) som eventuell jakträttshavare, skyldig att stödja viltet vid behov. Detta kan innebära utfodring och då kan man inte ha en föreskrift som strider mot lagen. Svenskt Friluftsliv föreslår att punkt 13 stryks och att man istället inför en punkt under 4, se nedan. Se nedan.

3 Svenska Fjällklubben: Nationalparkens björnstam bör skyddas och med förbudet mot matning som föreslås så minskar risken för åtelfotografering inom nationalparken. Naturvårdsverket gör bedömningen att ett förbud mot utfodring inte skulle strida mot jaktlagen. Bestämmelsen i 4 jaktlagen om att markägaren ska stödja viltet innebär inget uttryckligt krav på utfodring. Att stödja viltet kan ske på flera olika sätt, t.ex. genom utfodring, men även genom den markanvändning som väljs i området. Naturvårdsverket bedömer i det sammanhanget att markanvändningen nationalparkerna i sig gynnar naturligt förekommande viltpopulationer. Det kan dock finnas tillfällen då utfodring inte strider mot syftet med nationalparken. Det kan till exempel gälla om det är fråga om rödlistade/utrotningshotade arter eller andra arter där populationerna är små, som behöver stödutfodring. Man kan även tänka sig en situation där utfodring kan ske på ett sätt som inte motverkar syftet med nationalparken, t.ex. genom en fågelmatning, och därmed tillföra ett värde för besökaren. Förbudet planeras därför att ersattas med tillståndsplikt, något som gör det möjligt att kunna utfodra vilt så länge det inte strider mot syftet med nationalparken. Mittådalens sameby (sakägare): Se utförligt svar under Övriga synpunkter Se svar under övriga synpunkter.

4 Friluftsfrämjandet: Om det föreligger konflikt mellan jaktlagen och föreslagna föreskrifter vad avser jakt eller utfodring av vilt måste detta självklart justeras. Se svar på annan plats. Svenska Jägareförbundet har lämnat ett antal synpunkter som berör samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. 14. fiska. Mittådalens sameby (sakägare): Se utförligt svar under Övriga synpunkter. HaV: Angående föreskriften som reglerar fiske så finns den bara i de föreskrifter som rör markägare. Då fiske i området är enskilt tillfaller fiskerätten markägaren men man bör ändå överväga att införa föreskriften i ordningsföreskrifterna för allmänheten då det oftast är de föreskrifter som tas med på informationstavlor och liknande. Nationalparkerna lockar ofta utländska besökare som inte har samma kännedom om fiskerätt som andra besökare. Om man inte informerar om detta på annat sätt så bör det framgå av föreskrifterna för allmänheten att fiske är förbjudet. Det ska även vara tillåtet att fiska i Valmen och Styggtjärn i enlighet med gällande bestämmelser för fiskevårdsområdet. Se svar under övriga synpunkter. Detta är en informationsfråga och inte en föreskriftsfråga. Synpunkten är framförd till länsstyrelsen. Det är inget som hindrar att de som förvaltare tar med denna information på skyltar, broschyrer osv.

5 Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Om rätten att färdas och vistas och om ordningen i övrigt inom nationalparken 2 Inom nationalparken är det förbjudet att 1. gräva eller hacka eller skada, rista i eller måla på berg, mark, eller sten, 2. flytta eller bortföra sten, 3. bryta kvistar eller fälla eller skada levande eller döda träd eller buskar, 4. skada eller störa djurlivet, klättra i boträd eller uppehålla sig nära rovfågelbo, 5. framföra motordrivet fordon utanför anvisade vägar och parkeringsplatser, Härjedalens kommun: Förslagsvis behåll block i texten:... berg, mark, sten eller block. Sten är ett bra tillägg då sten och block skiljer sig åt storleks-mässigt i t ex Atterbergs kornstorleksskala. Föreningen Sonfjällets Fritidsområden: Sonfjällets Nationalpark omges av ett naturreservat i vilket skoterförbud råder. Tidigare har de som driver Nysäterns fjällgård haft tillstånd att köra med snövessla på leden genom naturreservatet upp till nationalparksgränsen, en uppskattat tjänst Naturvårdsverket instämmer och bestämmelsen planeras att ändras. Eftersom synpunkten gäller körning inom naturreservatet utanför nationalparkens gränser, är frågan överlämnad till länsstyrelsen som får hantera den inom ramen för översyn av föreskrifterna för berört naturreservat.

6 speciellt av barnfamiljer och äldre. Denna fråga ligger troligen inte inom den nu aktuella omarbetningen av föreskrifter för Sonfjällets Nationalpark, men har ändå betydelse för tillgängligheten till densamma. Därför vore det bra om utredning diskuterade frågan. Hede Hembygdsförening: Rennäringen använder snöskotrar, motorcyklar, fyrhjulingar och helikopter vid rendrivningar i Sonfjället. Enligt naturvårdsverkets mening strider ju detta mot syftet (konsekvensutredningen sid 6) med parken och det är dessutom uttryckligen förbjudet i bestämmelserna. Naturvårdsverket har haft dialog med länsstyrelsen och berörd sameby och gör bedömningen att renskötsel är möjlig att förena med nationalparkens syfte. Ett undantag för renskötsel planeras att införas som medger användning av snöskoter på snötäckt mark samt att starta och landa med luftfartyg. 6. starta eller landa med luftfartyg, 7. flyga närmare marken än 300 meter, 8. medföra hund som inte är kopplad, Svenska Brukshundsklubben: Att vistas i våra nationalparker är en förmån och SBK ser mycket positivit på att det inte tillkommit några inskränkningar på rätten att medhava hund inom Sonfjällets nationalpark. SBK tycker också att den förtydligande skrivningen som rör rätten att ha med sig hund i nationalparken är bra. 9. på ett störande sätt orsaka ljud med ljud- eller musikanläggning eller på

7 annat sätt, 10. bedriva militär eller polisiär övningsverksamhet, 11. placera ut skylt, tavla, affisch, orienteringskontroll, snitsel, markering eller liknande, eller 12. rida. Svenskt Friluftsliv finner det inte skäligt att generellt förbjuda orienteringskontroller som anges i 2, pkt 11. Att förbjuda skylt, tavla eller affisch är tillsynes rimligt, men inte orienteringskontroller. Orienteringskontroller omfattas av det i 3, pkt. 1 nämnda idrottsarrangemang. Så som skrivningen är nu är den otydlig. Svenskt Friluftsliv anser därför att ordet orienteringskontroller bör tas bort från 2, pkt. 11. Eftersom uppsättning av skyltar, tavlor, orienteringskontroller osv. i normalfallet hänger samman med ett organiserat arrangemang eller liknande är det rimligt att åtgärden bör vara tillståndspliktig istället för förbjuden. Bestämmelsen planeras att flyttas till tillståndsplikt. Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar 3 Utan tillstånd från länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att 1. genomföra idrottstävlingar eller idrottsarrangemang, Svenska Fjällklubben: Skärpningen avseende lägerverksamhet och idrottstävlingar är positiv. Men det bör framförallt för skolor och organisationer finnas möjlighet att ansöka om, och få, tillstånd att genomföra läger i syfte att

8 utbilda en yngre generation om värdet av vår natur. Svenska Brukshundsklubben: SBK bedriver en stor del av verksamheten i skog och på fält, dels i den organiserade träningsoch tävlingsverksamheten, men också i rent rekreationssyfte för hund och människa, vilket i praktiken betyder att SBK:s medlemmar nyttjar och uppskattar rätten att bevista våra nationalparker med sin hund under organiserade former. Inom SBK finns en upparbetad rutin med dispensansökan för våra prov och tävlingar som utförs i skog och mark. Den verksamhet som bedrivs inom SBK är organiserad verksamhet och framförallt i de fall då det handlar om prov och tävlingsverksamhet. Det är viktigt att fastställa om Naturvårdsverket i sitt förslag innefattar vår verksamhet inte sammanblandas med kommersiell verksamhet då SBK:s verksamhet är ideell och den verksamhet som utövas skall likställas med idrottsarrangemang. 2. bedriva lägerverksamhet, Svenska Fjällklubben: Skärpningen avseende lägerverksamhet och idrottstävlingar är positiv. Men det bör framförallt för skolor och organisationer finnas möjlighet att ansöka om, och få, tillstånd att genomföra läger i syfte att utbilda en yngre generation om värdet av vår Bestämmelsen skiljer inte på ideella eller kommersiella idrottsarrangemang. Det är den eventuella skadan som arrangemanget kan medföra som är det väsentliga. Vid tveksamhet om tillstånd behövs bör man kontakta förvaltaren för en diskussion om tillstånd behövs. Vi har ändrat bestämmelsen angående lägerverksamhet till att istället omfatta tillståndsplikt för övernattning i organiserad form mer än en natt. Avsikten med bestämmelsen är inte att stänga ute skolor och organisationer från

9 3. utanför markerade leder och platser genomföra a. organiserade arrangemang fler än tre gånger per år, eller b. organiserade arrangemang med fler än 35 deltagare, natur. Svenskt Friluftsliv undrar vad som är tänkt i 3, pkt 3a, där det nu står Utan tillstånd från länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att utanför markerade leder och platser genomföra organiserade arrangemang fler än tre gånger per år, eller. Detta kan tolkas som att det inte får arrangeras mer än tre arrangemang per år i hela nationalparken. Men det kan också tolkas som att varje arrangör inte får arrangera mer än tre arrangemang per år inom nationalparken. Förmodligen är tanken att varje arrangör inte får arrangera fler än tre arrangemang, men detta kan misstolkas och därför bör denna punkt skrivas om och uttryckas på annat sätt. WWF: Slutsatsen som leder till 35 pers, 3 ggr och utanför leder är ologisk. Sannolikheten att det händer något utanför leder med -35 mannagrupper är inte så stor. Just större grupper har mer behov av ledsystem än andra. Enligt WWF så använder en överväldigande majoritet av besökare ledsystemen, så det blir ingen nationalparken och det är möjligt för dessa att söka tillstånd. Vi bedömer att det är bra att förvaltaren har kännedom om de organiserade grupper som avser stanna på samma plats mer än en natt och även kan ställa villkor för vistelsen. Bestämmelsen riktar sig till varje enskild arrangör och gäller för var och en av dessa. Naturvårdsverket har diskuterat denna fråga ingående med länsstyrelsen som är förvaltare av nationalparken och har i samråd med länsstyrelsen kommit fram till att det idag inte finns några direkta problem med organiserade grupper, oavsett om det är fråga om kommersiella eller icke-kommersiella arrangemang. Den naturturism som finns i

10 kontroll överhuvudtaget. Därför anser WWF att tillståndsplikten bör vara kvar. Alternativt en samrådsplikt. Organisatörer med ambitioner att göra aktiviteter med ett större antal gäster (+20 pax) återkommande (mer än 1 gång/år) bör alltid ha tillstånd/samråd. För allas bästa bör man skaffa sig en kontroll på visningsverksamheten genom ett tillstånds/samrådsförfarande kombinerat med ett kurs/informationstillfälle för att få en naturturism som ger god kvalité för besökaren och som minimerar skaderisker. Beträffande skolor, att det är viktigt med ett tydligt pedagogiskt syfte för att ge eleverna största möjliga utbyte. Detta bör innebära styrda bokade besök. Muntligt eller skriftligt samråd bör vara ett minimum. Trots att WWF anammar begreppet organiserade turer eller organiserade arrangemang så syftar vårt förslag mera på upprepade besök av kommersiella vinstdrivande bussarrangörer än på utflykter med naturföreningar. Den sistnämnda gruppen kan alternativt kanske anmäla sig på webben och i en framtid kanske alla kan se vilka som anmält att de vill besöka parken, för att undvika köbildning. Här måste ett sunt förnuft växa fram som baseras mera på slitage/skador/störningar än på försök att konkretisera exakta regelverk i siffror. En svagt besökt park idag kan plötsligt få en nationalparken, främst kopplad till björnskådning, kan dock behöva styras, särskilt om den ökar, för att inte orsaka slitage och störning, varför det finns motiv för att ha tillståndsplikt för återkommande arrangemang. Vi bedömer att det är lämpligt att dra gränsen vid tre återkommande arrangemang. Dessutom kan stora grupper som rör sig utanför markerade leder och platser och/eller övernattar mer än en natt orsaka störning och slitage varför det finns anledning att ha tillståndsplikt för detta. Vi bedömer att storleksordningen 35 personer är en lämplig avgränsning. På så vis bör t.ex. en vanlig skolklass inte behöva söka tillstånd för enstaka besök. Meningen med föreskrifterna är att se till att syftet med nationalparken uppfylls. Men när det gäller besökare och de problem med slitage eller störning som kan uppstå genom ett stort antal besökare eller besökare med olämpligt beteende, kan dessa många gånger istället bättre lösas genom information, kommunikation, kanalisering och satsning på anläggningar och anordningar och en fungerande tillsyn. Vi gör bedömningen att nationalparken har möjlighet att ta emot fler besökare än idag

11 trång högsäsong om marknadsföringskampanjer sätts in. Beredskap krävs. WWF föreslår med hänvisning till ovanstående, följande förslag till ändring av föreskrifterna: 3 Utan tillstånd/alt samråd från länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att 4. genomföra återkommande organiserade turer eller andra organiserade arrangemang med fler än 20 deltagare. I det fall Naturvårdsverket öppnar för en friare kommersiell verksamhet bör detta ske som en provverksamhet med interimistiska regler under en begränsad tid på max 2 år. Att öppna nationalparkerna för en ökad naturturism av hög kvalitet under kontrollerade former är inte bara bra för turistnäringen, i förlängningen skapas sannolikt en förståelse för värdet av skyddad natur överhuvudtaget. och om det skulle visa sig att det uppstår problem beroende på organiserade/kommersiella arrangemang eller för den delen oorganiserade besökare så finns det en beredskap att hantera detta genom ovan nämnda åtgärder. Dessutom ger övriga bestämmelser i föreskrifterna ett starkt skydd. Skulle oacceptabla skador eller störning trots detta uppstå kan Naturvårdsverket se över föreskrifterna på nytt. Vad gäller en särskild tillståndsplikt för kommersiella aktörer gör Naturvårdsverket bedömningen att det inte är möjligt eller motiverat att ha en sådan tillståndsplikt. Bestämmelserna måste ta sin utgångspunkt i syftet med nationalparken och den eventuella skada som uppstår och då är det inte avgörande om ett arrangemang genomförs kommersiellt eller inte. Istället måste det avgörande vara vad som görs och hur det görs och inte av vem det görs. Vad gäller frågan om kvalitetsturism och att skolors besök ska ha ett tydligt pedagogiskt syfte så gör vi dels bedömningen att det inte är möjligt att reglera detta genom föreskrifterna och dels att det inte är vår sak att avgöra vad som är kvalitet respektive pedagogiskt. Vi gör bedömningen att nationalparken ska vara öppen för alla

12 oavsett syftet med besöket så länge man följer gällande föreskrifter. Naturvårdsverket jobbar dessutom med en vägledning för hur bland annat naturturism i skyddade områden ska bedrivas. Denna bör kunna lösa många av de problem som tas upp. Sammantaget gör Naturvårdsverket bedömningen att föreslagen tillståndsplikt är tillräcklig för att uppfylla syftet med nationalparken. Om förutsättningarna förändras har Naturvårdsverket dock möjlighet att skärpa föreskrifterna på denna punkt. Svenska fjällkubben anser att det är viktigt att det får förekomma aktiviteter i Sonfjällets nationalpark men att den såsom hittills behöver regleras och att regleringen även ska omfatta ickekommersiell organiserad verksamhet, i enlighet med förslaget. HaV: Angående kommersiell verksamhet så föreslår man att ta bort förbudet att utan Naturvårdsverkets tillstånd bedriva kommersiell verksamhet. Istället föreslås ett förbud att utan tillstånd från länsstyrelsen 1. Genomföra idrottstävlingar eller idrottsarrangemang, 2. Bedriva lägerverksamhet, 3. Utanför markerade leder Bestämmelsen riktar sig till varje enskild arrangör och gäller för var och en av dessa. Det är riktigt att definitionen av idrott i det enskilda fallet kan vara otydlig. Vi bedömer dock att begreppen idrottstävling och idrottsarrangemang är tillräckligt tydliga för att kunna avgränsas från andra organiserade aktiviteter. Vi anser att det är motiverat att

13 och platser genomföra a. organiserade arrangemang fler än tre gånger per år eller b. organiserade arrangemang med fler än 35 deltagare. Havs- och vattenmyndigheten anser att föreskrift 3 a och b lämnar för mycket tolkningsutrymme. Avser man tre gånger per verksamhetsutövare eller tre arrangemang totalt? Hur ska verksamhetsutövaren veta om det är någon annan som haft verksamhet tidigare under året? Varför väljer man att skilja på idrottstävlingar/idrottsarrangemang och organiserade arrangemang? När övergår en friluftsaktivitet till att bli ett idrottsarrangemang? Friluftsfrämjandet anser att det är en klar försämring för friluftslivet att ickekommersiell organiserad verksamhet begränsas enligt 3.3. Tillståndsplikten har inte funnits tidigare och förslaget kan inte tolkas på annat sätt än att det är en begränsning som skapar hinder för friluftslivet. Friluftsfrämjandet anser att det finns en otydlighet när det gäller lydelsen i 3 punkt 3a. Utan tillstånd från länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att utanför markerade leder och platser genomföra organiserade arrangemang fler än tre gånger per år eller Avser texten det totala antalet organiserade arrangemang per år i skilja på idrottsarrangemang och andra organiserade arrangemang, eftersom vi bedömer att de förra som regel riskerar att medföra större störning eller skada på naturen genom slitage etc. jämfört med t.ex. en grupp vandrare. Formuleringen har setts över och ändrats för att bli tydligare. Bestämmelsen riktar sig till varje enskild arrangör och gäller för var och en av dessa. Bestämmelsen avser alltså inte antalet totala arrangemang i parken per år. Naturvårdsverket konstaterar dessutom att de nya föreskrifterna innebär att även ickekommersiell verksamhet behöver tillståndsplikt. Det avgörande är inte om den organiserade verksamheten är ideell eller kommersiell. Det är den eventuella skadan som verksamheten kan medföra som är det väsentliga. Utgångspunkten vid översynen har varit att bestämmelsen inte ska vara mer långtgående än vad som behövs för att uppnå

14 nationalparken eller avser den antalet arrangemang per år per arrangör? Här krävs ett förtydligande. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU ser positivt på tillståndsplikt på all organiserad verksamhet. Den bör dessutom i största möjliga grad styras till de leder som finns inom nationalparken, eller på annat sätt regleras i de känsligare markområdena inom nationalparken så att hänsyn tas till de geologiska värdena. Vid tillståndsgivning för verksamhet utanför markerade leder bör vid behov geologisk sakkunskap anlitas. Hede Hembygdsförening: I nuläget är det förbjudet med kommersiell verksamhet (se ovan om rennäringen). I det nya förslaget gäller det organiserad verksamhet och det bör kanske läggas till några undantag. Om en skola besöker fjället med en eller ett par skolklasser borde inte behöva tillstånd och det kan finnas andra liknande verksamheter. syftet med nationalparken och förhindra skador och störningar. Vi gör bedömningen att bestämmelsen uppnår det syftet. Vår uppfattning är också att de aktiviteter som ideella organisationer arrangerar ofta är av mindre storlek och omfattning, och i så fall behövs inget tillstånd. Om tillstånd behövs bedömer vi att det som regel bör kunna meddelas. Därför bör bestämmelsen inte medföra några större hinder för friluftslivet. Naturvårdsverket bedömer att förslaget på ett godtagbart sätt tillgodoser dessa önskemål och inte hindrar besök från till exempel skolklasser. 4. utföra vetenskapliga undersökningar Hede Hembygdsförening: Vetenskapliga Naturvårdsverket förstår synpunkten och

15 eller bedriva miljöövervakning, undersökningar är inte tillåtna utan tillstånd och vi saknar definition på vad anses som en vetenskaplig undersökning. Det finns en grupp som forskar kring den historiska markanvändningen i Sonfjällets nationalpark och arbetet sker mestadels genom undersökning av gamla handlingar men även av besök i parken på intressanta ställen. Räknas detta som tillståndspliktigt forskning? Om svaret är ja, då yrkar vi på att kravet på tillstånd endast ska komma ifråga om forskningen innebär påverkan på mark, växter eller djurliv. planerar att ändra bestämmelsen enligt följande: utföra vetenskapliga undersökningar eller bedriva miljöövervakning som innebär markering, insamling, fångst eller annan påverkan på naturmiljön. 5. samla insekter, spindlar, snäckor eller andra ryggradslösa djur, 6. plocka, samla eller gräva upp växter inklusive mossor, eller lavar eller vedlevande svampar, eller 7. kalka mark eller vatten. Föreningen Sonfjällets Fritidsområden: I 3 5 har förbudet att fånga fiskar och andra djur tagits bort. Kanske är utredarnas tanke att ett förbud ryms inom 1 13 och 14, men för en lekman är detta inte självklart. Av föreskrifterna framgår att fiske är förbjudet, förutom i Valmen och Styggtjärn. Dessutom planeras föreskrifterna att kompletteras med förbud mot insamling av grod- och kräldjur. Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Generella undantag 4 Utan hinder av inskränkningarna i 1 3

16 är det tillåtet 1. för förvaltaren eller av länsstyrelsen utsedd uppdragstagare att utföra åtgärder enligt fastställd skötselplan såsom att underhålla och förbättra leder, uppföra anläggningar för friluftslivet, utföra gränsmarkering, naturvårdsskötsel och genomföra informationsskyltning 2. för förvaltaren eller av länsstyrelsen utsedd uppdragstagare att framföra motorfordon, såsom snöskoter på snötäckt mark, eller att landa eller starta med luftfartyg, för att utföra åtgärder enligt fastställd skötselplan eller i annat tjänstesyfte, Hede Hembygdsförening: När det gäller fjällräddning och polis så är det vår mening att dessa grupper, framför allt fjällräddarna, måste ha möjlighet att vid enstaka tillfällen öva inne i parken. Det kan innebära stora risker att ge sig ut i svårt väder på snöskoter för att undsätta nödställda i terräng som förarna inte har någon kunskap om. I missiven framhålls att parken ska göras tillgänglig, men för exempelvis handikappade och gamla innebär motorfordonstrafikförbudet att nationalparken för deras del är oåtkomlig. Vi anser att det borde finnas vissa möjligheter för dessa grupper att med hjälp av snöskoter/vessla vintertid kunna besöka nationalparken. Gärna att något av de företag som bedriver verksamhet under sommartid kan komplettera detta med sysselsättning Vi gör bedömningen att det finns goda möjligheter till övning i områden utanför nationalparken. Behöver dessa grupper skaffa sig kunskap om området och terrängen bör de kunna besöka nationalparken och skaffa sig den kunskapen utan att öva i området. Naturvårdsverket gör dessutom bedömningen att om det finns ett stort behov av övning i nationalparken så kan dessa grupper söka dispens för detta. Naturvårdsverket håller med om att det är angeläget att så långt möjligt tillgängliggöra nationalparken för rörelsehindrade och andra grupper. Vi gör dock bedömningen att förbudet mot motorfordon bör kvarstå. Det måste anses vara en viktig del av syftet med nationalparken att det är fredat från motordrivna fordon med den ostördhet som

17 även under vinterhalvåret. I vart fall borde det kunna tillåtas viss trafik under en försöksperiod till att börja med. Det borde inte vara förenat med några problem med syfte eller annat att tillåta viss trafik med snöskoter/snövessla längs lederna vintertid. Jämfört med markslitaget sommartid är det helt försumbart men det skulle ge flera människor möjlighet att besöka parken. Förutom detta behövs motorfordon för att hålla uppe spår för skidåkning inom parken. detta innebär. Frågan om tillgängliggörande med snöskoter/vessla får hanteras av länsstyrelsen som förvaltare eller genom dispensgivning. För att öka tillgängligheten har vi lagt till ett undantag för person med nedsatt rörelseförmåga att framföra eldriven rullstol eller permobil. Tillgängligheten i form av skidspår hanteras även detta av förvaltaren och är ingen föreskriftsfråga. 3. för personal inom polisen, sjukvården eller räddningstjänsten att vid insatser använda fordon och hund och vid behov vidta andra åtgärder. Anmälan ska om möjligt göras till länsstyrelsen i förväg, annars snarast efter genomförandet, 4. för behörig person att eftersöka och avliva skadat vilt och i samband med detta medföra hund som inte är kopplad, Svenskt Friluftsliv anser det naturligt att länsstyrelsen eller av länsstyrelsen utsedd uppdragsgivare ska kunna bedriva jakt i olika former om man anser att det föreligger ett starkt behov. Att man alltid ska kunna jaga vilt som är skadat för att förkorta dess lidande är en självklarhet. Detta följer av lag och här kan en föreskrift inte hindra detta egentligen. Här måste man således justera föreskrifterna så Naturvårdsverket gör bedömningen att eftersök och avlivning av skadat vilt måste få genomföras i nationalparken. Dessutom gör Naturvårdsverket bedömningen att det är lämpligt att kunna genomföra av myndighet beslutad skyddsjakt i nationalparken i enlighet med 23b och 29 jaktförordningen. Dessutom kan det finnas anledning att bedriva skyddsjakt efter främmande djur i

18 de inte står i strid med lag. Så länge länsstyrelsen är den som initierar jakten borde det kunna förutsättas att det sker på ett sätt som är lämpligt ur alla intressenters synvinkel. Svenskt Friluftsliv föreslår att det under 4 införs en ny punkt enligt följande: Utan hinder av ovanstående inskränkningar enligt 1-3 är det tillåtet för länsstyrelsen eller av länsstyrelsen utsedd uppdragsgivare initiera jakt samt jaktvårdande insatser. den svenska faunan. Därför bedömer Naturvårdsverket att det är rimligt att lämna undantag för förvaltaren att bedriva skyddsjakt enligt 26 jaktförordningen med hänvisning till bilaga 4, punkten 1. Om det skulle uppstå behov av att bedriva annan jakt, utöver de situationer som undantagsbestämmelserna ovan tar syfte på, får frågan prövas i det enskilda fallet genom en ansökan om dispens som prövas i sedvanlig ordning. Om en ansökan om jakt avser en art som ställer till sådan skada på nationalparkens växt- eller djurliv att syftet med nationalparken kan anses skadas, bedömer Naturvårdsverket att särskilda skäl föreligger och dispens i så fall kan ges. Svenska Jägareförbundet har lämnat ett antal synpunkter som berör samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. 5. att plocka bär och matsvamp för eget bruk, Svenska Brukshundsklubben: Undantaget med möjligheten för behörig person att söka skadat vilt med okopplad hund är tydligt. Svenskt Friluftsliv ser positivt på att förbudet mot att plocka bär eller svamp tas bort.

19 6. att ta löst liggande, mindre, torra grenar och kvistar från marken för att göra upp eld, eller 7. att fiska i Valmen och Styggtjärn i enlighet med gällande bestämmelser för fiskevårdsområdet. Friluftsfrämjandet är positivt till att det är tillåtet att plocka bär och matsvamp för eget bruk. Friluftsfrämjandet är positivt till att tältning och eldning är tillåtet. Övriga synpunkter Sakfråga Framförda synpunkter Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Yttrande från Hedevikens Hedevikens fiskevårdsområdesförening (sakägare) har inte några FVO inga särskilda särskilda synpunkter på förslaget av ändrade föreskrifter för Sonfjällets synpunkter nationalpark. Yttrande från fiskearrendator inga särskilda synpunkter Yttrande från Nyvallen om parkering Sakägare A: har inga yttranden eller förslag för Stenshuvuds nationalpark. Nyvallen (sakägare): Är emot husvagnsparkering på Nyvallen utan vill som tidigare hänvisa TILL BEFINTLIGA campingar Möjligen önskan om en större skylt nere i byn om ej husvagnsparkering, när våren kommer utökar vi parkeringen med en bussficka som vi har talat om tidigare. Frågan berör inte föreskrifterna för nationalparken utan får hanteras inom ramen för föreskrifterna för Nyvallens naturreservat. Mittådalens sameby, generellt Mittådalens sameby (sakägare): Samebyn konstaterar att utredningen såväl i beskrivande text som i förslag till nya föreskrifter ej lyft de intressen rennäringen företräder. Mot bakgrund av att rennäring bedrivs inom Sonfjällets nationalpark samt i allra högsta grad påverkas av turism och friluftsliv, såväl Denna fråga kräver särskild översyn, samt fortsatt dialog med samebyn.

20 Mittådalens sameby om den samiska rätten kommersiell som ickekommersiell kan det ej ses som tillfyllest. Vidare konstaterar samebyn att naturvårdsverket ej genomfört en konsekvensanalys av hur förändringarna påverkar utövande av renskötselrätten därav finner samebyn det ej möjligt att tillstryka det förslag som presenterats. För att rennäringen ska fortleva och utvecklas måste den samiska markanvändningen ges goda förutsättningar. En ekologisk långsiktighet och hushållning med naturresurser är en bärande del för en långsiktigt hållbar rennäring. Rennäringen utgör också en garanti för att bevara de höga miljö- och kulturvärden som finns inom Sápmi i vilket det aktuella området är lokaliserat. Mittådalens sameby (sakägare): Den samiska rätten till mark och vatten regleras idag i första hand av rennäringslagen, RNL (1971:437). 1 denna lag kallas den samiska rätten renskötselrätt. Den innebär att den som är same får använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Eftersom rättigheterna grundar sig på urminnes hävd så finns de kvar även om lagen skulle upphöra att gälla. Många rättigheter till mark uppstår genom avtal. För renskötselrätten finns inte några sådana avtal. Den samiska rätten till mark och vatten är alltså inte grundad på avtal och den gäller på obegränsad tid. Mittådalens sameby (sakägare): Vad får man då göra med renskötselrätten? Den innebär bl.a. rätt att: låta renarna beta på både statlig och privat mark flytta renarna mellan olika delar av betesområdet, samla renarna och bevaka dem och att i övrigt färdas i markerna uppföra anläggningar som hagar, stängsel, slakterier, broar och andra anläggningar som behövs bygga renvaktarstugor, kåtor, förvaringsbodar eller andra Denna fråga kräver särskild översyn, samt fortsatt dialog med samebyn.

21 Mittådalens sameby, hemställan om samrådsmöte Om renbete byggnader som behövs för renskötseln avverka skog för att bygga anläggningar ta bränsle och slöjdvirke för eget behov använda torra träd, vindfallen, skogsavfall och liknande ta skog för att bygga bostad falla träd med trädlav om det är nödvändigt för att skaffa foder till renarna ta grustäkt och annan täkt för husbehov samt ta slåtter och annat bete än renbete jaga och fiska Mittådalens sameby (sakägare) hemställer om ett möte mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Naturvårdsverket kommer till stånd för att diskutera konsekvenserna av Naturvårdsverkets förslag. Samebyn kan ej ställa sig bakom naturvårdsverkets förslag till föreskrifter i dess nuvarande utformning. Hede Hembygdsförening: Nationalparken bildades ursprungligen med syftet att bevara ett sydligt fjäll i sitt ursprungliga skick fredat från renbete. Detta för att skapa ett studieobjekt för att jämföra nordligare delar (med renbete förf. anm.) med Sonfjället. Även forskning om trädgränsens förflyttning anges i syftena med nationalparken. Sedan slutet på 1960-talet förekommer ändå renbete och omfattningen har efterhand blivit så stor att lavar och annan markvegetation snart är helt förstörda och då har syftet med nationalparken upphävts. Sonfjället har beskrivits som ett fjäll med vällande lavmattor, men tyvärr det inte längre en verklighet. Sametinget har till och med lagt ut Sonfjällets nationalpark som riksintresse för rennäringen trots att det saknas rätt till renbete därstädes skriver länsstyrelsen i ett yttrande till Jordbruksdepartementet att renbetet vintertid måste stoppas och i samband med Ett möte har genomförts mellan Naturvårdsverket, länsstyrelsen och samebyn där dessa frågor har diskuterats. Fråga kräver dock särskild översyn, samt fortsatt dialog med samebyn. Naturvårdsverket gör bedömningen att renskötsel går att kombinera med syftet med nationalparken. Vid nationalparkens bildande var avsikten möjligen att skydda ett fjäll där renbete inte bedrevs, men förutsättningarna har förändrats sedan dess; dels var nationalparken betydligt mindre då, dels har renskötsel bedrivits i området i minst 50 år, sannolikt ännu längre. Vad gäller betydelsen av att ha ett av renskötsel opåverkat referensområde i de södra fjällen så har Sonfjället inte lika stor betydelse för detta ändamål längre, eftersom Fulufjällets nationalpark är helt fredad från renbete.

22 Cykling / mountainbikes Cykling Om husvagnar, Svenska fjällklubben utvidgningen av nationalparken 1989 skriver även naturvårdsverket att rätt till renbete saknas. Med all säkerhet påverka även trädgränsen av renarnas kultivering av marken genom att renarna gräver upp marken. Vi anser att om inte renbetet stoppas inom en snar framtid så är hela syftet med parken upphävt och det finns inte längre någon mening med restriktioner. Restriktioner mot motorfordonstrafik är ju helt meningslös om Sonfjällets yta till största delen är öppna mineraljordar. Kravet är ett omedelbart stopp på renbetet inom parkens gränser. Föreningen Sonfjällets Fritidsområden: Ingenstans i vare sig de gamla eller de nya föreskrifterna nämns mountainbikeåkning. Denna är en populär och växande sport och säkert något som kan vara aktuellt för Sonfjället. Men sporten lämnar tydliga spår i naturen. Det skulle vara önskvärt om det i föreskrifterna fanns generell information om var och hur dessa får framföras inom nationalparken eller åtminstone specifika regler för större grupper. Friluftsfrämjandet är positivt till att cykling är tillåtet. Dock bör det av föreskrifterna framgå att cykling endast är tillåten på anvisade leder/platser. Svenska fjällklubben önskar att förbudet om husvagnsuppställning kvarstår även efter genomförs förändring. Borttagandet av förbudet mot uppställning av husvagn ses som märklig då det i allt ökad omfattning bedrivs kommersiell bärplockning i stor skala i vårt land. Detta bör stävjas inom nationalparken, vilket också görs i 4, därför bör husvagnsförbudet kvarstå. Renbete i någon grad har dessutom sannolikt under mycket lång tid förekommit i nationalparken, även innan renen blev domesticerad. Det är därför svårt att bedöma vilket som är områdets naturliga tillstånd. Sammantaget gör vi bedömningen att renskötsel kan bedrivas i nationalparken i enlighet med syftet, men om skadorna på området blir för stora kan detta behöva ses över och någon form av begränsning införas, t.ex. genom en zonering. Naturvårdsverket bedömer att cykling inte utgör något hot mot värdena i nationalparken. Cykling är inte förbjudet idag och utgöt inget problem. Dessutom är området inte lämpat eller attraktivt för cykling varför varken cykling på eller vid sidan av leder torde bli ett problem. Se ovan. Frågan berör inte föreskrifterna för nationalparken utan får hanteras inom ramen för föreskrifterna för Nyvallens naturreservat.

23 Om blockmarkernas bevarande Kulturmiljöer behöver också skötselplaner Lokal deltagande och förankring i föreskriftsprocessen mycket viktigt Sveriges Geologiska Undersökning, SGU vill ge uppmärkssamhet till bland annat de blockmarker som täcker stora delar av bergshöjdernas toppar och sluttningar. Dessa utgör frostmarksfenomen med ibland väl utbildat strukturmönster som blocksträngar i sluttningar och polygonmönster på flackare toppytor. Dessa blockmarker kan vara erosionskänsliga och markskador inom området blir oåterkalleliga. Det bör också noteras att kunskapsläget om landskapets utveckling, processer och ålder inte är helt klarlagt inom regionen. Bland annat på intilliggande fjälltoppar och även inom Sonfjällets nationalpark, har vetenskaplig noterats förhållanden som visar på en mer komplex utvecklingshistoria än de som idag oftast sprids som den gängse bilden. Hede hembygdsförening En stor del av nationalparken är kulturlandskap och det finns till och med kvar ruiner efter en gammal fäbodvall med en unik ladugårdsbyggnad. Kulturmiljöerna har inte fått något utrymme i bestämmelser och skötselplan. Vi anser att särskilda föreskrifter måste läggas in för dessa och de måste också vara med i skötselplanen. För att göra detta måste en utredning av den historiska markanvändningen utföras och resultatet bör finnas med i beskrivningen. Hede hembygdsförening. Det borde vara en röd tråd i modernisering av bestämmelser och föreskrifter om vikten av lokalt deltagande i både beslut och förvaltning. I konsekvensutredning sid. 6 står följande kommentar som vi anser visar på bristande förståelse för lokalt deltagande: Det kan vara lämpligt med information och förankring senare, när föreskrifterna fastställts, för att på ett tydligt sätt kommunicera Frågan kommer att hanteras i samband med att skötselplanen revideras. Detta är dock inte aktuellt inom den närmaste tiden. Länsstyrelsen har genomfört två dialogmöten för att fånga upp synpunkter från lokala och regionala aktörer. Dessutom har det skett ett brett utskick av remissen så vi gör bedömningen att det har funnits stora möjligheter till deltagande i processen för lokala aktörer.

24 Om rennäring och nationalparkens syfte, inklusive ett par frågor till Naturvårdsverket SRF, generella synpunkter slutresultatet. All nödig kommunikation och förankring måste vara färdig före besluten. Vi anser att lokalbefolkningen på ett helt annat sätt måste ta del i beslut, förberedelser till beslut och även i själva förvaltningen med exempelvis skötsel, dispenser mm. Svenska Rovdjursföreningen (SRF): Rennäringen nämns inte i vare sig förbuden eller undantagen. Mittådalens sameby har flyttleder in i och genom nationalparken. Samebyn använder Sonfjället som uppsamlingsplats, kanske främst Sododalen. Stora delar av nationalparken är dessutom markerad som renens trivselland. Med tanke på anledningen till varför nationalparken inrättades kan detta tyckas lite märkligt. När nationalparken bildades 1909 var de ovanligt lavrika fjällhedarna en av huvudanledningarna till skyddet. För att skydda hela fjällmassivet och den fjällnära skogen utvidgades nationalparken Har renskötare rätt att framföra motorfordon i nationalparken? Om svaret är ja anser vi från rovdjursföreningens sida att de bör stå med under 4. När man flyttar renar används ofta helikopter, ibland använder man från helikoptern även mistlur. Är rennäringen undantagen i 2 (punkterna 6, 7, 8 och 9)? Om ja anser vi att även det bör framgå. Svenska Rovdjursföreningen (SRF): Sonfjället har betytt mycket för många av Svenska Rovdjursföreningens medlemmar, kanske framför allt de södra, mindre lättillgängliga delarna, men även Nyvallens Fäbod och området kring den. Tyvärr förlorar nu nationalparken en del i attraktionskraft för många medlemmar i och med etableringen av vindkraftparken på Glötesvålen. Föreningen anser ändå att de föreslagna förändringarna av Se ovan.

25 Generell synpunkt från Svenskt Friluftsliv Generella synpunkter från Statens Fastighetsverk Generellt, Svenska Fjällklubben Havs- och Vattenmyndigheten, generella synpunkter Svenska Brukshundsklubben, generella synpunkter föreskrifterna för Sonfjällets nationalpark är bra. Svenskt Friluftsliv ställer sig övergripande positiv till förslaget till förändringar av ändrade föreskrifter för Sonfjällets nationalpark. Statens fastighetsverk ser positivt på det presenterade förslaget till ändrade föreskrifter. Förslaget kan sannolikt underlätta arbetet för kommersiellt inriktade aktörer som vill verka inom nationalparken. Svenska fjällklubben finner förändringarna i förslaget i stort sett positiva. Att man stärker skyddet för detta centralt belägna fjällmassiv är positivt då det lätt kan bli sönderkommersialiserat på grund av dess lättillgängliga läge om man tog bort tillståndskravet som idag finns för kommersiell verksamhet. Svenska fjällklubben ställer sig positiv till de föreslagna förändringarna i förskrifterna för Sonfjällets nationalark, med en önskan om att förbudet om husvagnsuppställning kvarstår även efter genomförs förändring. HaV: De föreskrifter som rör de akvatiska verksamheterna är väl avvägda och väl formulerade. Svenska Brukshundsklubben: SBK ställer sig positiv till de förändringar som föreslås i föreskriften. Undantaget med möjligheten för behörig person att söka skadat vilt med okopplad hund är tydligt. Förtydligandet av texterna överlag är positivt då man kan undanröja missförstånd. Det är viktigt att fastställa att SBK:s verksamhet är ideell idrottsutövning

26 Friluftsfrämjandet, generellt Mittuniversitetet, generellt svar för samtliga parker Kommerskollegium, generellt svar för samtliga parker Ekoturismföreningen, generella synpunkter på alla parker STF, generella synpunkter på alla parker Tillväxtverket, generella synpunkter på alla parker Ekoturismföreningen, generella synpunkter på alla parker LRF, generella synpunkter på alla parker Rikspolisstyrelsen, allmänt för alla parker Friluftsfrämjandet ställer sig övergripande positiv till förslaget till förändringar av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark. Mittuniversitet har lämnat ett antal synpunkter som berör samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Kommerskollegium: Synpunkter på anmälningsplikt för de ändrade förskrifterna. Yttrandet finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Svenska Ekoturismföreningen har lämnat ett antal synpunkter som berör samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Svenska Turistföreningen, STF har lämnat ett antal synpunkter som berör samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Tillväxtverket har lämnat ett antal synpunkter som berör samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Svenska Ekoturismföreningen: Se särskilt dokument för generella synpunkter i huvudärendet. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF har lämnat ett antal synpunkter som berör samtliga nationalparker som finns i särskild sammanställning; Generella remissynpunkter. Rikspolisstyrelsen (sakägare): Rikspolisstyrelsen ser positivt på att de inskränkningar som görs i rätten att använda mark och

27 vatten föreslås bli mer preciserade än vad som är fallet enligt nuvarande föreskrifter. De föreslagna definitionerna gör att allmänheten och de som vill bedriva kommersiella verksamheter i nationalparkerna lättare kan se gränsen för det tillåtna området. En tydligare gränsdragning underlättar samtidigt möjligheterna att lagföra de som bryter mot föreskrifterna och som därmed görs sig skyldiga till förseelse mot områdesskydd (29 kap. 2a miljöbalken).