SVENSK STANDARD SS-EN :2007

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN :2007 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; ; ; ; Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Del 2: Marktekniska undersökningar Eurocode 7: Geotechnical design Part 2: Ground investigation and testing

2 Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på eller ta kontakt med oss på tel Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit or contact us on phone +46 (0)

3 Europastandarden EN :2007 gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes som SS-EN :2007 och utges nu också i svensk språkversion, som även inkluderar den nationella bilagan NA. I denna standard är det korrigerande dokumentet EN :2007/AC:2010 inarbetat. Nationellt förord Eurokoderna innehåller metoder för att verifiera byggnadsverks och enskilda byggnadsverksdelars bärförmåga, stadga och beständighet samt deras funktionsduglighet då de utsätts för brand. De innehåller ett antal parametrar där det enskilda landet får välja s.k. nationellt valda parametrar (Nationally Determined Parameter), NDP. Det innebär att ländernas föreskrivande myndigheter i sin författning anger vad man väljer. För att underlätta användningen av eurokoderna nationellt och ge den eftersträvade transparensen för de internationellt verkande företagen, har man kommit överens om att de nationellt valda parametrarna ska återges i en informativ bilaga till respektive nationellt implementerade eurokod. Föreliggande standard innehåller den informativa nationella bilagan NA, men där återges inte valen utan ges enbart hänvisningar till föreskrifterna innehållande dessa. På SIS hemsida, antingen via eller mer direkt ges en fyllig information om Eurokoderna. Där publiceras eventuella rättelser och noteras eventuella tilläg som har kommit. Nyheter annonseras i det elektroniska nyhetsbladet SIS EurokodNytt, som är gratis och beställs på adressen eurokoder@sis.se. Samma e-postadress kan användas för frågor om Eurokodernas tillämpning. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Standarden är framtagen av kommittén för Geoteknik och geokonstruktioner, SIS/TK 183. Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på - där hittar du mer information.

4

5 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN Mars 2007 ICS ; Ersätter ENV :1999, ENV :1999: Svensk version Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Del 2: Marktekniska undersökningar Eurocode 7 Calcul géotechnique Partie 2: Reconnaissance des terrains et essais Eurocode 7 Geotechnical design Part 2: Ground investigation and testing Eurocode 7 Entwurf, Berechnung und Bemessung in der Geotechnik Teil 2: Erkundung und Untersuchung des Baugrund Denna standard är den officiella svenska versionen av EN :2007. För översättningen svarar SIS. Denna Europastandard antogs av CEN den 12 juni CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna Europastandard i oförändrat skick ska ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna Europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENmedlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: Avenue Marnix 17, B-1000 BRUSSELS 2007 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. EN :2007 Sv

6 Innehåll Förord Allmänt Omfattning Omfattning av Eurokod Omfattning av EN Normativa hänvisningar Förutsättningar Skillnad mellan principer och råd Definitioner Beteckningar vanliga i alla eurokoder Beteckningar vanliga i Eurokod Specifika beteckningar använda i EN Provresultat och härledda värden Sambandet mellan EN och EN Beteckningar och enheter Planering av marktekniska undersökningar Ändamål Allmänt Mark Byggnadsmaterial Grundvatten Ordningsföljd för marktekniska undersökningar Preliminära undersökningar Undersökningar för dimensionering Fältundersökningar Laboratorieundersökningar Kontroll och uppföljning Provtagning i jord och berg samt grundvattenmätningar Allmänt Provtagning genom borrning Provtagning genom schaktning Jordprovtagning Kategorier för provtagningsmetoder och kvalitetsklasser för laboratorieprover Jordartsbestämning Planering av jordprovtagning Hantering, transport och förvaring av prover Bergprovtagning Kategorier för provtagningsmetoder Bergartsbestämning Planering av bergprovtagning Hantering, transport och lagring av prover Grundvattenmätningar i jord och berg Allmänt Planläggning och utförande av mätningarna Utvärdering av resultat av grundvattenmätningar Fältundersökning i jord och berg Allmänt Allmänna krav Planläggning av ett specifikt undersökningsprogram Utförande Sida 2

7 4.2.3 Utvärdering Spetstrycksondering med och utan registering av portryck (CPT, CPTU, CPTM) Ändamål Specifika krav Utvärdering av provresultat Användning av provresultat och härledda värden Pressometerprov (PMT) Ändamål Särskilda krav Utvärdering av provresultat Användning av provresultat och härledda värden Prov med flexibel borrhålsdilatometer (FDT) Ändamål Särskilda krav Utvärdering av provresultat Användning av provresultat och härledda värden SPT-sondering (standard penetration test) Ändamål Särskilda krav Utvärdering av provresultat Användning av provresultat och härledda värden Hejarsondering (DP) Ändamål Särskilda krav Utvärdering av provresultat Användning av provresultat och härledda värden Viktsondering (WST) Ändamål Särskilda krav Utvärdering av provresultat Användning av provresultat och härledda värden Fältvingprov (FVT) Ändamål Särskilda krav Utvärdering av provresultat Användning av provresultat och härledda värden Dilatometerprov (DMT) Ändamål Särskilda krav Utvärdering av provresultat Användning av provresultat och härledda värden Plattbelastningsprov (PLT) Ändamål Särskilda krav Utvärdering av provresultat Användning av provresultat och härledda värden Laboratorieprov på jord och berg Allmänt Allmänna krav för laboratorieprov Allmänna krav Förfaringssätt, utrustning och redovisning Utvärdering av provresultat Beredning av provkroppar av jord för prov Ändamål Krav Beredning av provkroppar av berg för prov Ändamål Krav Prov för klassificering, identifiering och benämning av jord Allmänt

8 5.5.2 Krav för alla klassificeringsprov Vattenkvotsbestämning Bestämning av skrymdensitet Bestämning av korndensitet Kornstorleksanalys Bestämning av konsistensgränser Bestämning av densitetsindex hos friktionsjord Bestämning av jords dispergerbarhet Frostkänslighet Kemisk undersökning av jord och grundvatten Krav för alla kemiska undersökningar Bestämning av organisk halt Bestämning av karbonathalt Bestämning av sulfathalt Bestämning av ph- värde (surhetsgrad och alkalinitet) Bestämning av kloridhalt Indexprov för hållfasthet hos jord Ändamål Krav Användning av provresultat Hållfasthetsundersökning av jord Ändamål och omfattning Allmänna krav Utvärdering och användning av provresultat Enaxligt tryckprov Okonsoliderat, odränerat triaxiellt tryckprov Konsoliderat triaxiellt tryckprov Konsoliderat direkt skjuvboxprov Kompressibilitets- och deformationsprov på jord Allmänt Ödometerprov Triaxialprov med avseende på deformationsegenskaper Packningsprov på jord Syfte Packningprov CBR-prov (California Bearing Ratio) Permeabilitetsprov på jord Ändamål Krav Utvärdering och användning av provresultat Prov för klassificering av berg Allmänt Krav för alla klassificeringsprov Identifiering och beskrivning av berg Bestämning av vattenkvot Bestämning av densitet och porositet Svällningsprov på bergmaterial Allmänt Allmänna krav Utvärdering av provresultat Svällningstrycksindex vid förhindrad volymändring Svällningsindex för radiellt instängda prover med axiell överlast Svällningsprov på fria bergprovkroppar Hållfasthetsprov på bergmaterial Allmänt Krav vid alla hållfasthetsprov Utvärdering av provresultat Enaxligt tryck- och deformationsprov Punktbelastningsprov Direkta skjuvprov Brazil-prov

9 Triaxiellt tryckprov Markteknisk undersökningsrapport Allmänna krav Redovisning av geoteknisk information Utvärdering av geoteknisk information Bestämning av härledda värden Bilaga A (informativ) Förteckning över provresultat från geotekniska metodstandarder Bilaga B (Informativ) Planering av marktekniska undersökningar Bilaga C (Informativ) Exempel på härledningar av grundvattentryck, baserade på en modell och långtidsmätningar Bilaga D (Informativ) Spetstrycksondering med och utan portrycksregistrering (CPT och CPTU) Bilaga E (Informativ) Pressometerprov (PMT) Bilaga F (Informativ) SPT-sondering (Standard penetration test) Bilaga G (informativ) Hejarsondering (DP) Bilaga H (Informativ) Viktsondering (WST) Bilaga I (Informativ) Fältvingprov (FVT) Bilaga J (Informativ) Platta dilatometerprov (DMT) Bilaga K (informativ) Plattbelastningsprov (PLT) Bilaga L (Informativ) Detaljerad information om beredning av provkroppar av jord för prov Bilaga M (Informativ) Detaljerad information om prov för klassificering, identifiering och beskrivning av jord Bilaga N (Informativ) Detaljerad information om kemisk undersökning av jord Bilaga O (Informativ) Detaljerad information om indexprov för hållfasthet på jord Bilaga P (Informativ) Detaljerad information om hållfasthetsprov på jord Bilaga Q (Informativ) Detaljerad information om undersökningar av jords kompressibilitet Bilaga R (Informativ) Detaljerad information om packningsprov på jord Bilaga S (Informativ) Detaljerad information om permeabilitetsprov på jord Bilaga T (Informativ) Beredning av provkroppar för prov på bergmaterial Bilaga U (Informativ) Metoder för klassificering av bergmaterial Bilaga V (Informativ) Svällningsprov på bergmaterial Bilaga W (Informativ) Hållfasthetsprov på bergmaterial Bilaga X (Informativ) Litteraturförteckning Bilaga NA (informativ) Nationellt valda parametrar m.m

10 Förord Detta dokument (EN :2007) har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC 250 "Structural Eurocodes", vars sekretariat hålls av BSI. Denna Europastandard ska ges status som nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom godkännande senast i juni 2007, och motstridande nationella standarder ska upphävas senast i mars Detta dokument ersätter ENV :1999 och ENV :1999. CEN/TC 250 är ansvarigt för alla byggnadstekniska Eurokoder. Enligt CEN/CENELEC:s interna bestämmelser ska de nationella standardorganisationerna i följande länder fastställa denna Europastandard: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Bakgrund till Eurokodprogrammet EG-kommissionen antog 1975 ett arbetsprogram för byggområdet, baserat på artikel 95 i Romfördraget. Programmets målsättning var att eliminera tekniska handelshinder och att harmonisera tekniska specifikationer. Inom detta arbetsprogram tog kommissionen initiativet till att ta fram ett antal harmoniserade tekniska regler för dimensioneringen av konstruktioner, vilka i ett första skede skulle tjäna som ett alternativ till medlemsländernas gällande nationella regler och slutligen ersätta dem. I femton år ledde kommissionen med hjälp av en styrkommitté, med representanter från medlemsstaterna, utarbetningen av Eurokodprogrammet, vilket under 1980-talet ledde till den första generationen av Eurokoder. År 1989 bestämde kommissionen och medlemsländerna i EU och EFTA, på basis av ett avtal 1 mellan kommissionen och CEN, att överföra utarbetandet och publiceringen av Eurokoderna till CEN genom ett antal mandat för att ge dem en framtida status som europeisk standard (EN). Detta sammanlänkar i realiteten Eurokoderna med alla EG-direktiv och/eller kommissionsbeslut rörande Europastandarder (t.ex. rådsförsamlingens direktiv 89/106/EEC om byggprodukter CPD och dess direktiv 93/37/EEC, 92/50/EEC och 89/440/EEC om offentlig upphandling samt motsvarande EFTA-direktiv, initierade för att skapa den inre marknaden). De byggnadstekniska Eurokodprogrammen omfattar följande standarder, vanligtvis innehållande ett antal delar: EN 1990 Eurokod: Grundläggande dimensioneringsregler för bärande konstruktioner EN 1991 Eurokod 1: Laster på byggnader EN 1992 Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner EN 1993 Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner 1 Överenskommelsen mellan EU-kommissionen och den europeiska standardiseringskommittén (CEN) rörande arbetet med EUROKODER för dimensionering av byggnader och anläggningar (BC/CEN/03/89). 6

11 EN 1994 Eurokod 4: Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong EN 1995 Eurokod 5: Dimensionering av träkonstruktioner EN 1996 Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner EN 1997 Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner EN 1998 Eurokod 8: Dimensionering av konstruktioner med hänsyn till jordbävning EN 1999 Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Eurokoderna beaktar de föreskrivande myndigheternas ansvar i varje medlemsstat och har tillförsäkrat dem rätten att bestämma värden som berör myndighetsrelaterade säkerhetsfrågor på nationell nivå, där dessa fortfarande varierar från land till land Status och tillämpningsområde för Eurokoder Medlemsstaterna i EU och EFTA är eniga om att Eurokoder tjänar som referensdokument med följande ändamål: som ett sätt att påvisa att konstruktioner och anläggningar uppfyller de väsentliga kraven i rådets direktiv 89/106/EEC, speciellt krav N 1 mekanisk bärförmåga och stabilitet och det väsentliga kravet N 2 säkerhet i händelse av brand; som en grund för upprättande av kontrakt för konstruktions- och tillhörande ingenjörsarbeten; som en ram för att upprätta harmoniserade tekniska specifikationer för byggprodukter (EN och ETA). Eurokoderna har beträffande själva konstruktionsarbetena en direkt anknytning till de tolkningsdokument 2) som hänvisas till i artikel 12 av CPD, trots att de är av annan natur än harmoniserade produktstandarder 3). Därför behöver tekniska aspekter som uppkommer vid arbetet med Eurokoder bli tillräckligt beaktade av CEN:s tekniska kommittéer och/eller de arbetsgrupper i EOTA som arbetar med produktstandarder, så att dessa tekniska specifikationer blir förenliga med Eurokoderna. Eurokodstandarderna tillhandahåller regler för allmängiltig dimensionering av konstruktioner och byggkomponenter av såväl traditionell som nyskapande karaktär. Mer ovanliga förhållanden när det gäller byggande eller dimensionering omfattas inte, utan i dessa fall erfordras särskilda expertutredningar. Nationella standarder som inför Eurokoder De nationella standarder som inför Eurokoder innehåller hela den Eurokodtext (inklusive alla bilagor), som publiceras av CEN, och kan föregås av ett nationellt försättsblad och ett nationellt förord samt åtföljas av en nationell bilaga. 2) Enligt artikel 3.3 i CPD ska de väsentliga kraven (ER) ges konkret innehåll i tolkningsdokumenten för att skapa den nödvändiga länken mellan de väsentliga kraven och mandaten för harmoniserade EN och ETAG/ETA. 3) Enligt artikel 12 i CPD ska tolkningsdokumenten: a) ange i konkreta termer de väsentliga kraven genom att harmonisera terminologin och de tekniska utgångspunkterna och genom att ange klasser eller nivåer för varje krav där så behövs; b) anvisa metoder för att korrelera dessa klasser eller kravnivåer med de tekniska specifikationerna, t.ex. metoder för beräkning och verifiering, tekniska regler för dimensionering, etc.; c) fungera som underlag för utarbetande av harmoniserade standarder och som riktlinjer för europeiska tekniska godkännanden. Eurokoderna har de facto en liknande roll beträffande ER 1 och en del av ER 2. 7

12 Den nationella bilagan får endast innehålla information om de parametrar som har lämnats öppna i Eurokoderna för nationellt val. Dessa benämns nationellt valda parametrar och ska tillämpas vid dimensionering av konstruktioner och anläggningar i landet ifråga, dvs. värden och/eller klasser där alternativ ges i Eurokoden; värden som ska tillämpas där endast en beteckning anges i Eurokoden, data som är specifika för landet (geografiska, klimatologiska, m.m.) t.ex. karta över snölast vilken metod som ska tillämpas där alternativa metoder anges i Eurokoden. Den kan också innehålla: beslut gällande tillämpningen av informativa bilagor, hänvisningar till icke motstridig, kompletterande information som underlättar användningen av Eurokoden. Samband mellan Eurokoder och harmoniserade tekniska specifikationer (EN och ETA) för produkter Det är nödvändigt att de harmoniserade tekniska specifikationerna för byggprodukter och de tekniska reglerna för byggande 4) överensstämmer. Dessutom bör all information som medföljer CE-märkningen av byggprodukter, och som hänvisar till Eurokoder, tydligt ange vilka nationellt valda parameter som har använts. Tilläggsinformation specifik för Eurokod 7 EN ger vägledning för planering och tolkning av geotekniska laboratorie- och fältprov, använda till stöd för geoteknisk dimensionering av bärverk och övriga anläggningar. EN är avsedd för beställare, konstruktörer, geotekniska laboratorier, företag som utför marktekniska undersökningar och myndigheter. EN är avsedd att tillämpas med EN Vid användning av EN bör särskild uppmärksamhet riktas mot bakomliggande antaganden och villkor, angivna i 1.3. De sex kapitlen i EN är kompletterade med 24 informativa bilagor. Nationell bilaga till EN Den nationella standard som inför EN bör ha en nationell bilaga innehållande all information om hur EN ska tillämpas i landet ifråga. 4) Se artikel 3.3 och artikel 12 i CPD, liksom avsnitten 4.2, 4.3.1, och 5.2 i ID 1. 8

13 1 Allmänt 1.1 Omfattning Omfattning av Eurokod 7 (1) EN 1997 är avsedd att användas i förbindelse med EN 1990:2002. Denna fastställer grundläggande dimensioneringsprinciper och krav på säkerhet och brukbarhet, beskriver grunderna för dimensionering och kontroll och ger vägledning för hithörande frågor om konstruktiv tillförlitlighet. (2) EN 1997 är avsedd att ge det geotekniska underlaget för dimensionering av byggnader och anläggningar. Den är uppdelad i olika separata delar (se 1.1.2). (3) EN 1997 anger krav på hållfasthet, stabilitet, brukbarhet och beständighet hos konstruktioner. Andra krav, t.ex. avseende värme- eller ljudisolering, ingår inte. (4) Numeriska värden på de laster på konstruktioner och anläggningar som ska beaktas vid dimensioneringen ges i EN 1991 för olika slags konstruktioner. Laster från marken, som t.ex. jordtryck, ska beräknas enligt de regler som ges i EN (5) Särskilda europeiska standarder är avsedda att användas i samband med arbetets utförande och kvalitet. De är angivna i relevanta avsnitt. (6) I EN 1997 täcks utförandet i den omfattning som behövs för att uppfylla de antaganden som gäller för dimensioneringen. (7) EN 1997 täcker inte de särskilda krav som gäller vid dimensionering med hänsyn till jordbävningar. EN 1998 ger tilläggsregler för dimensionering av geokonstruktioner med hänsyn till jordbävning, vilka kompletterar eller är anpassade till de regler som gäller för denna standard Omfattning av EN (1) EN är avsedd att användas tillsammans med EN och ger kompletterande regler till EN avseende: planering och redovisning av marktekniska undersökningar; allmänna krav för ett antal vanliga laboratorie- och fältprov; tolkning och utvärdering av provresultat; bestämning av värden på geotekniska parametrar och koefficienter. Dessutom ges exempel på hur resultat av fältprov kan tillämpas vid dimensionering. ANM. Fastställande av karakteristiska värden täcks av EN (2) Detta dokument ger inga specifika bestämmelser för miljöbetingade marktekniska undersökningar. (3) Endast vanliga geotekniska laboratorie- och fältprov täcks av denna standard. Dessa valdes på grund av deras betydelse i geoteknisk verksamhet, tillgänglighet i kommersiella geotekniska laboratorier och förekomst av en godtagen provmetod i Europa. Laboratorieproven på jord är vanligen avsedda för vattenmättade jordar. ANM. Det förväntas att uppdateringar av den nuvarande standarden så småningom inkluderar laboratorie- och fältprov som täcker ytterligare sidor av jords och bergs egenskaper. 9

14 (4) Reglerna i denna standard gäller främst projekt i geoteknisk kategori 2, definierad i 2.1 av EN :2004. Kraven på marktekniska undersökningar för projekt i kategori 1 är normalt begränsade, eftersom verifieringen ofta baseras på lokal erfarenhet. För projekt i geoteknisk kategori 3 blir antalet erforderliga undersökningar normalt minst lika med de som angetts för geoteknisk kategori 2 i följande avsnitt. Ytterligare undersökningar och mer avancerade prover, relaterade till de omständigheter som placerar ett projekt i geoteknisk kategori 3, kan vara nödvändiga. (5) Bestämningen av parametervärden gäller främst för dimensionering av pålar och plattgrundläggning baserad på fältprov, som redovisas i bilagorna D, E, F och G i EN : Normativa hänvisningar (1) Följande normativa dokument innehåller bestämmelser som genom hänvisningar i denna text utgör bestämmelser i denna europeiska standard. De gäller inte för daterade hänvisningar, åtföljande tillägg till eller revision av någon av dessa publikationer. Emellertid uppmuntras handläggare av överenskommelser, baserade på denna europeiska standard, att undersöka möjligheten av att tillämpa de senaste utgåvorna av nedan visade, normativa dokument. För odaterade hänvisningar gäller den senaste upplagan av de åberopade normativa dokumenten. EN 1990:2002 EN :2004 EN ISO EN ISO EN ISO EN ISO ) EN ISO ) EN ISO EN ISO Eurokod Grundläggande dimensioneringsregler för bärande konstruktioner Eurocode 7 Dimensionering av geokonstruktioner Del 1: Allmänna regler Geoteknisk undersökning och provning Benämning och indelning av jord Del 1: Identifiering och beskrivning Geoteknisk undersökning och provning Benämning och indelning av jord Del 2: Klassificeringsprinciper Geoteknisk undersökning och provning Benämning och indelning av berg Del 1: Identifiering och beskrivning Geoteknisk undersökning och provning Provtagningsmetoder och grundvattenmätningar Del 1: Tekniska principer för utförande Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 1: Elektrisk spetstrycksondering utan eller med registrering av portryck, CPT och CPTU Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 2: Hejarsondering Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 3: SPT-sondering EN ISO ) Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 4: Pressometerprov enligt Ménard EN ISO ) Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 5: Prov med flexibel borrhålsdilatometer EN ISO ) Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 6: Självborrande pressometerprov EN-ISO ) Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 7: Tryckprov i borrhål 5) 6) Att publiceras. Att publiceras. 10

15 EN ISO ) EN ISO ) Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 8: Pressometerprov Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 9: Fältvingprov EN ISO Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 12: Mekanisk spetsrycksondering (CPTM) EN ISO ) Geoteknisk undersökning och provning Fältprovning Del 13: Plattbelastningsprov ANM. Litteraturförteckningen redovisar ett antal av CEN ISO:s tekniska specifikationer (CEN ISO/TS), som ger information om förfaringssätt, utrustning, utvärdering och redovisning för ett antal fält- och laboratorieprov. Dessa tekniska specifikationer kan i sinom tid bli europeiska/iso-standarder. Det nationella standardiseringsorganet kan besluta att behålla sin nationella standard under CEN ISO/TS:s livstid. Nationella bilagor till EN får ge information om gällande nationell tillämpning. 1.3 Förutsättningar (1) Hänvisning görs till EN 1990:2002, 1.3 och EN :2004, 1.3. (2) Reglerna i denna standard baseras på de förutsättningar som ges nedan: upgifter som krävs för dimensionering samlas, redovisas och tolkas av lämpligt kvalificerad personal; konstruktioner dimensioneras av lämplig, kvalificerad och erfaren personal; adekvat samverkan råder mellan all den personal som arbetar med datainsamling, dimensionering och byggande. 1.4 Skillnad mellan principer och råd (1) Beroende på de enskilda avsnittens karaktär görs i EN en skillnad mellan principer och råd. (2) Principerna omfattar: allmänna formuleringar och definitioner för vilka det saknas alternativ; krav och analytiska modeller för vilka inget alternativ tillåts, såvida det inte uttryckligen anges. (3) Principerna föregås av bokstaven P. (4) Råden är exempel på allmänt vedertagna regler som följer principerna och uppfyller deras krav. (5) Alternativ till råden i denna standard är tillåtna, förutsatt att det kan visas att de alternativa reglerna överensstämmer med motsvarande principer, och att de åtminstone ger likvärdiga resultat med denna Eurokod beträffande konstruktiv säkerhet, brukbarhet och beständighet. ANM. Om en alternativ regel för dimensionering görs gällande i stället för ett råd kan inte resultatet av dimensioneringen påstås vara helt i överensstämmelse med EN , trots att dimensioneringen överensstämmer med principerna i EN När EN används med avseende på en egenskap, angiven i en bilaga Z till en produktstandard eller en ETAG, kan användningen av en alternativ regel för dimensionering inte vara acceptabel för CE-märkning. (6) I EN , anges råd genom ett nummer inom parantes, t.ex. som i denna paragraf. 1.5 Definitioner Beteckningar vanliga i alla eurokoder (1)P De beteckningar som är gemensamma för alla eurokoder är definierade i EN

16 1.5.2 Beteckningar vanliga i Eurokod 7 (1)P Beteckningar specifika för EN 1997 definieras i av EN : Specifika beteckningar använda i EN härlett värde värde på en geoteknisk parameter, erhållet från provresultat genom teori, korrelation eller empiri (se 1.6) stört prov prov där jordens struktur, vattenkvot och/eller beståndsdelar har ändrats under provtagningen uppmätt värde värde uppmätt i ett prov naturlig provkropp provkropp gjord av tillgängligt (stört, ostört, omrört) prov av naturligt material kvalitetsklass klassificering med vilken jordprovets kvalitet bestäms i laboratoriet ANM. Vid laboratorieprov är jordprover indelade i fem kvalitetsklasser (se 3.4.1) omrört prov prov i vilket jordens eller bergets struktur är helt störd omrörd provkropp helt störd provkropp med naturlig vattenkvot återinpackad provkropp prov nedpressat i en form med en stamp eller under avsett statiskt tryck rekonstruerad provkropp provkropp skapad i laboratoriet; för finjordar har det framställts i omrört tillstånd (vid eller över flytgränsen) och sedan konsoliderats (sedimenterats); för grovjordar är det antingen hällt eller strilat i torrt (torkat) eller vått tillstånd och packat, eller konsoliderat återkonsoliderad provkropp prov komprimerat i en form eller cell under statiskt tryck medan dränering tillåts äga rum prov del av jord eller berg upptaget ur marken med provtagningsteknik provkropp del av ett jord- eller bergprov använt för laboratorieprov 12

17 indexprov för hållfasthet prov som ger en indikation på skjuvhållfastheten, utan att nödvändigtvis ge ett representativt värde ANM. Resultaten av ett sådant prov är behäftade med osäkerhet svällning expansion på grund av effektiv spänningsminskning genom antingen minskning av totalspänning eller absorption av (vanligtvis) vatten under konstant totalspänning ANM. Svällning är motsatsen till såväl kompression som konsolidering ostört prov prov där ingen förändring av praktisk betydelse har uppkommit i jordens egenskaper 1.6 Provresultat och härledda värden (1) Provresultat och härledda värden utgör grunden för valet av karakteristiska värden på markens egenskaper att använda vid dimensionering av geokonstruktioner i överensstämmelse med i EN :2004. ANM. 1 Förfaringssättet vid geoteknisk dimensionering består av ett fåtal successiva skeden (se figur 1.1). Den första omfattar markteknisk undersökning och provning, den nästa ägnas åt att bestämma karakteristiska värden, och den sista omfattar verifiering av dimensioneringsberäkningarna. Regler för den första fasen ges i föreliggande standard. Bestämningen av karakteristiska värden och dimensioneringen av konstruktionen täcks av EN Typ av prov F= fält, L= laboratorium Samband Försöksresultat och härledda värden EN EN F 1 F 2 L 1 L 2 C1 C Försiktigt val Information från andra källor på patsen jord och bergarter och projektet Geoteknisk modell och karakteristiska värden på geotekniska egenskaper Applicering av partialkoefficienter Dimensioneringsvärden på geotekniska egenskaper Figur 1.1 Allmänt system för val av härledda värden på geotekniska egenskaper 13

18 (2) Provresultat kan vara experimentella kurvor eller värden på geotekniska parametrar. I bilaga A ges en lista över provresultat, vilken kan tjänstgöra som en referens till provstandarder 6) (3) Härledda värden på geotekniska parametrar och/eller koefficienter erhålls från provresultat genom teori, korrelation eller empiri. ANM. 2 De exempel på samband som används för att bestämma härledda värden, givna i bilagorna till kapitel 4 i denna standard, är erhållna från litteraturen. Dessa samband kan korrelera värdet på en geoteknisk parameter eller koefficient med ett provresultat, såsom q c -värdet vid CPT. De får också koppla samman en geoteknisk parameter med ett provresultat med hjälp av teoretiska överväganden (till exempel vid härledning av ett värde på friktionsvinkeln från resultat av pressometerprov eller från plasticitetsindex). ANM. 3 I vissa fall är bestämningen av geotekniska parametrar med hjälp av en korrelation inte gjord före bestämningen av det karakteristiska värdet, utan efter att provresultaten har korrigerats eller omvandlats till konservativa skattningar. 1.7 Sambandet mellan EN och EN (1) Figur 1.2 visar den generella uppbyggnaden av CEN-standarderna förknippade med geotekniska ingenjörsproblem och de som är direkt kopplade till EN Dimensioneringen täcks av EN Den nu aktuella standarden anger regler för marktekniska undersökningar och framtagning av värden på geotekniska parametrar eller koefficienter som ska användas för bestämning av de karakteristiska värdena (som anges i EN ). Den ger också informativa exempel på beräkningsmetoder för yt- och djupgrundläggning. Införandet av EN 1997 förutsätter information baserad på andra standarder, speciellt sådana som är relaterade till marktekniska undersökningar och till utförandet av geotekniska arbeten. 6 Geotekniska provstandarder, som leder till dessa resultat, utarbetas av CEN/TC

19 EN Dimensioneringsregler Allmänt ramverk för geoteknisk dimensionering Definition av geotekniska parametrar Karakteristiska och dimensionerande värden Allmänna regler för fältundersökningen Regler för dimensionering av vanliga typer av geokonstruktioner Några antaganden avseende metoder för utförande EN Markteknisk undersökning och provning Detaljerade regler för marktekniska undersökningar Allmänna metodspecifikationer Bestämning av marktekniska egenskaper och geoteknisk modell för byggplatsen Exempel på beräkningsmetoder baserade på fält- och laboratorieprov Metodstandarder (CEN/TC 341) Standarder för Borrnings- och provtagningsmetoder och grundvattenmätning Laboratorie- och fältprov på jord och berg Provning av konstruktioner och/eller konstruktionsdelar Identifiering och klassificering av jord och berg Utförande av geotekniska arbeten (CEN/TC 288) Utförandestandarder särskilda dimensioneringsregler (informativa bilagor) särskilda provmetoder Figur 1.2 Allmän uppbyggnad av CEN-standarder tillhörande EN Beteckningar och enheter (1) Vid tillämpning av EN gäller följande beteckningar ANM. Det använda beteckningssystemet är baserat på ISO 3898:1997. Latinska bokstäver C c c' c fv c u C s c v C kompressionsindex kohesionsintercept i effektivspänningssamband odränerad skjuvhållfasthet enligt fältvingprov odränerad skjuvhållfasthet svällningsindex konsolideringskoefficient sekundär kompressionskoefficient D n partikelstorlek där n viktprocent av partiklarna understiger den storleken, t.ex. D 10, D 15, D 30, D 60 och D 85 E elasticitetsmodul (Young) 15