KF KUNGÖRELSE

Transkript

1 KF KUNGÖRELSE

2 Kommunfullmäktige Jennifer Berglund KUNGÖRELSE Datum Sida 1(1) Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde tisdag den 20 november 2018 kl i S:t Paulusgården. Kommunfullmäktiges ärendelista med tillhörande handlingar finns tillgänglig för allmänheten i kommunreceptionen, Hökargatan 6, och på kommunens hemsida, Sammanträdet är offentligt (öppet för allmänheten) och direktsänds i Hedemora närradio på 93,9 Mhz, med början kl Det är också möjligt att följa mötet via webb-radio, samt via webb-tv, se kommunens hemsida, Webb-sändningarna kan följas direkt och i efterhand. OMBUDSVAL TILL SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING När kommunfullmäktige samlat ska kommunfullmäktige förrätta ombudsval till Sveriges Kommuner och Landstings kongress 2019 och därefter fortsätter kommunfullmäktige enligt föredragningslistan. Ärenden 1. Val av justerare 2. Tyst minut 3. Allmänhetens frågestund/anmälan av medborgarförslag 4. Information från Hedemora Energi AB 5. Kommunrevisionen informerar 6. Behandling av motion om möjligheten att ladda eldrivna fordon om man hyr parkeringsplats hos AB Hedemorabostäder eller arbetar i hus ägda av Hedemora Kommunfastigheter AB 7. Behandling av interpellation om effektivt användande av hemtjänstpersonal 8. Förslag till revidering av bolagsordning för Hedemora Energi AB 9. Förslag till höjning av avfallstaxan 10. Förslag till Samverkansavtal för e-arkivcentrum i Dalarna 11. Besöksnäringsstrategi 12. Skattesats Byggandet av ett nytt vård- och omsorgsboende 14. Begäran om ställningstagande om försäljning av Abborren Anmälan av motioner 16. Anmälan av interpellationer 17. Valärenden 18. Delgivningar Berndt Nygårds (S) ordförande Jennifer Berglund kommunsekreterare

3 Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn Kommunfullmäktiges Närva- Omröstn ledamöter rande Ja Nej - ledamöter rande Ja Nej - Lennart Mångs (M) Vakant (SD) Ers Ers Jan Bergqvist (M) Kenneth Andersson (V) Ers Ers Sofia Axelsson (M) Solbritt Andersson (V) Ers Ers Britt-Inger Remning (M) Christina Lundgren (C) Ers Ers Mikael Gråbo (M) Erica Drugge (C) Ers Ers Tamara Zuljevic (M) Owe Ahlinder (C) Ers Ers Jonas Carlgren (M) Leif Hedlund (C) Ers Ers Allan Mattsson (KL) Lillemor Gunnarsson (C) Ers Ers Per Bengtsson (KL) Mikael Gotthardsson (C) Ers Ers Joanna Gahnold (KL) Ola Gilén (S) Ers Ers Larz Andersson (KL) Agneta Andreasson-Bäck Ers Ers Patrik Lindström (KL) Henrik Selin (S) Ers Ers Anna Eling (L) Camilla Norberg (S) Ers Ers Solweig Lundin (KD) David Aura (S) Ers Ers Leif Stenberg (MP) Kajsa-Lena Fagerström (S) Ers Ers Gunilla Brandt-Jonsson (SD) Lars Westlund (S) Ers Ers Marit Andersson (SD) Viveka Morelius (S) Ers Ers Sören Andersson (SD) Anita Hedqvist (S) Ers Ers Lars Lundberg (SD) Stefan Norberg (S) Ers Ers Vakant (SD) Helena Källberg (S) Ers Ers Berndt Nygårds (S) Ers

4 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6(29) Ä 2 Tyst minut Kommunfullmäktige håller en tyst minut med anledning av Owe Åbergs (C) bortgång. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(29) Ä 3 Dnr KS Anmälan av medborgarförslag om gatubelysning på väg mellan Riksväg 70 och länsväg 66 i södra Pershyttan Sammanfattning Följande medborgarförslag anmäls: Då det skett flera tillbud på grund av mörker och vi nu är 6 hushåll som hämtar post samt att sopstationen är på samma ställe så önskas en gatubelysning. Vägen är livligt trafikerad och med hög hastighet passeras denna plats. Åtgärd innan det sker en allvarligare olycka. Beslutsunderlag Medborgarförslag den 8 november 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlåter till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(29) Ä 4 Information från Hedemora Energi AB Sammanfattning Hedemora Energi AB informerar, bland annat om förslaget om att bedriva elhandel. Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 9(29) Ä 5 Information från kommunrevisionen Sammanfattning Kommunrevisionen informerar. Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 10(29) Ä 6 Dnr KS Behandling av motion om möjligheten att ladda eldrivna fordon om man hyr parkeringsplats hos AB Hedemorabostäder eller arbetar i hus ägda av Hedemora Kommunfastigheter AB Sammanfattning Följande motion av Leif Stenberg (MP) anmäls: Just nu påbörjas en omställning från fossildrivna fordon till eldrivna fordon. En elmotor har mycket bättre verkningsgrad än en bensinmotor eller diesel. De stora tillverkarna av bilar erbjuda allt fler modeller som är rena elbilar eller laddningsbara elhybrider. Antalet sålda elfordon ökar och priserna sjunker. Även de som bor i en hyreslägenhet kommer att börja efterfråga möjligheten att kunna ladda sin elbil eller elhybrid över natten på en parkeringsplats nära bostaden. Dagens elstolpar för motorvärmare vid hyreshus duger inte eftersom de ofta har en timer eller annan utrustning som begränsat eltillförseln till några få timmar åt gången. Att göra det möjlig att dagpendla med sin elbil eller laddningsbara elhybrid innebär vissa utmaningar när det gäller tillgänglig effekt med mera. Det måste finnas tillräcklig effekt även i överliggande nät på regional nivå. Nattetid är detta normalt inget problem alls eftersom elförbrukningen i regionen normalt är lägre nattetid. Elnätet fram till respektive fastighet måste ha tillräcklig kapacitet Elnätet inom fastigheten måste tåla den ökade belastning som uppstår om flera ansluter elbil eller laddbar elhybrid samtidigt Styrutrustning, säkring och kontakter på respektive stolpe kan behövas anpassas eller bytas ut. En egen så kallad snabbladdningsstation som ger 50 A eller mer blir normalt för dyrt om den inte kan delas med flera användare. Det måste finnas hyresavtal eller ett separat betalsystem så att bolagen kan ta betalt av dem som utnyttjar tjänsten Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 11(29) Forts. På sikt kan efterfrågan på laddmöjligheter medföra rätt omfattande investeringar. Det torde finnas en hel del att lära av andra fastighetsägare som står inför samma utmaning. Förslag till beslut: Kommunfullmäktige ger AB Hedemorabostäder och Hedemora kommunfastigheter AB följande tillägg i respektive ägardirektiv: - att anslutningspunkter för laddning av elbilar eller laddningsbara elhybrider bör vara standard vid all nybyggnation hos bolaget så att fler kan dagpendla till och från näraliggande orter inom 5 mils radie. - att bolaget bör utreda hur befintliga parkeringsplatser successivt kan anpassas till samma krav. Kommunsekreteraren remitterade motionen till AB Hedemorabostäder och Hedemora kommunfastigheter AB för yttrande och kommunstyrelsen därefter ska yttra sig över motionen och kommunfullmäktige beslutade den 25 september 2018 att de tagit del av den informationen. AB Hedemorabostäder har inkommit med ett yttrande. De kan vid behov säkra upp befintliga motorvärmaruttag och ge möjlighet till kontinuerlig elladdning utan timer. Tjänsten är inte försedd med elmätning utan schablonprissatt. AB Hedemorabostäder har gjort kundanpassningar för framförallt Hedemora kommun, men även andra och installerat både snabboch långsamladdningsuttag vid flera av bolagets fastigheter. Hedemora kommun hyr skolor och förskolor inklusive befintliga parkeringsplatser och motorvärmaruttag av Hedemora kommunfastigheter. Kommunen hyr i sin tur ut motorvärmaruttagen till personal. Om kommunen har behov av att även dessa platser möjliggörs för laddning av elbilar sa kan kommunen beställa ändringsarbete av Hedemora kommunfastigheter. Parkeringsplatserna vid Tjäderhuset både ägs och administreras av kommunen. Bolagen har inga synpunkter på om ägarna vill ändra ägardirektiven beträffande möjlighet till elladdning men då bör ägarnas direktiv förtydligas. Beslutsunderlag Motion från Leif Stenberg (MP) den 19 september 2018 Kommunfullmäktige den 25 september Yttrande från AB Hedemorabostäder den 20 september 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 oktober Kommunstyrelsen den 6 november Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 12(29) Forts. Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Uppdrag ges till kommunstyrelseförvaltningen att revidera ägardirektiven så att möjlighet ges till elladdning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 13(29) Ä 7 Dnr KS Behandling av interpellation om effektivt användande av hemtjänstpersonal Följande interpellation av Allan Mattsson (KL), ställdes till ordförande i omsorgsnämnden vid kommunfullmäktige den 16 oktober 2018: Hemtjänstpersonal stationerad i Smedby, åker till Långshyttan för att vara i tjänst där. Omvänt åker hemtjänstpersonal stationerad i Långshyttan, till Smedby för att vara i tjänst där. Anser du, att detta förfaringssätt är förenligt med ett effektivt användande av resursen arbetskraft? Anser du, att detta förfaringssätt är förenligt med Hedemora Miljökommunen? Kommunfullmäktige medgav att interpellationen fick ställas och den besvaras av omsorgsnämndens ordförande Owe Ahlinder (C) vilken också har lämnat svaret skriftligt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 14(29) Ä 8 Dnr KS Förslag till revidering av bolagsordning för Hedemora Energi AB Sammanfattning Förslag till revidering av bolagsordning för Hedemora Energi AB presenteras. Förslaget till revidering innebär att bolaget tillåts kunna bedriva elhandel. Beslutsunderlag Förslag till ny bolagsordning för Hedemora Energi AB den 10 oktober 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 oktober Kommunstyrelsen den 6 november Förslag till kommunfullmäktige Presenterad bolagsordning för Hedemora Energi AB, daterad 10 oktober 2018, antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 15(29) Ä 9 Dnr KS Förslag till höjning av avfallstaxan Sammanfattning Hedemora Energi AB:s styrelse har godkänt en höjning på 4% för avfallstaxan och föreslår kommunfullmäktige att godkänna en höjning av avfallstaxan med 4 %. Hedemora Energi AB har i en kompletterande skrivelse den 30 oktober 2018 beskrivit att avfallstaxan ska antas av kommunfullmäktige. Det medför också att bara kommunfullmäktige får ändra taxan, däremot har en kommun eller kommunalt bolag rätt att justera avgifterna utifrån förändringar i ett allmänt prisindex om förutsättningarna finns angivna i taxan. Hedemora Energi AB föreslår kommunfullmäktige att, utöver att godkänna en höjning av avfallstaxan med 4 %, att även besluta om att uppdra till Hedemora Energi AB att komplettera taxan med följande text: Avgiften får av Hedemora Energi AB regleras årligen enligt de av Statistiska Central Byrån (SCB) fastställda index som påverkar avfallshanteringen. På kommunstyrelsens sammanträde den 6 november 2018 redogör avfallschefen på Hedemora Energi AB för ärendet och lämnar följande förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner en höjning av avfallstaxan med 4 %. 2. Avgiften får av Hedemora Energi AB regleras årligen enligt de av Statistiska Central Byrån (SCB) fastställda index som påverkar avfallshanteringen. Beslutsunderlag Förslag till förändring av avfallstaxan den 23 oktober 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 oktober Komplettering till förslaget till förändring avfallstaxan den 30 oktober 2018 Kommunstyrelsen den 6 november Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 16(29) Forts. Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner en höjning av avfallstaxan med 4 %. 2. Gällande Hedemora Energi AB:s förfrågan om att avgiften ska av Hedemora Energi AB regleras årligen enligt de av SCB fastställda index som påverkar avfallshanteringen, så lämnas ärendet utan eget förslag till kommunfullmäktige. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 17(29) Ä 10 Dnr KS Förslag till Samverkansavtal för e-arkivcentrum i Dalarna Sammanfattning Kommundirektörerna för Dalarnas kommuner beslutade den 14 mars 2017 att bedriva projektet Digitalt långtidsbevarande (e-arkiv), med målet att kommuner i Dalarnas län ska erbjuda medborgare, näringsliv, forskning och förvaltning enkel tillgång till offentlig digital information. Genom kommunsamverkan kan de gemensamma resurserna användas mest kostnadseffektivt och kommunerna får ett funktionellt verktyg för att uppnå öppenhet, demokrati, rättssäkerhet, ökad effektivitet och utveckling. I delrapporten för projektet Länsgemensamt e-arkiv Dalarna den 11 december 2017 rekommenderades en avtalssamverkan kring anskaffning och förvaltning av e-arkiv. Dalarnas kommuner har givit avsiktsförklaringar om att samverka i anskaffandet och förvaltning av e-arkivet samt att ge Säters kommun uppdraget att inneha värdskap för tjänsten E-arkivcentrum Dalarna. Ett leverantörsavtal har tecknats mellan alla kommuner och leverantören av e-arkivsystemet Ida Infront. I föreslaget samverkansavtal beskrivs vad som gäller avseende tjänstens innehåll, organisation och beslutsbefogenheter, ersättning och tvist. Ett första förslag till samverkansavtal togs fram av Säters kommun. Styrgruppen beslöt den 14 september 2018 att remittera samverkansavtalet till kommundirektörerna i kommunerna. Projektets styrgrupp reviderade utifrån inkomna synpunkter, och fastställde därefter, ett nytt förslag. Samverkansavtalet beslutades av Säters kommunfullmäktige den 15 oktober 2018 och skickades därefter ut till kommunerna. Förlaget till respektive kommun att fatta: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att anta Samverkansavtal avseende E-arkivcentrum Dalarna. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att delegera befogenhet till kommunstyrelsens ordförande att underteckna samverkansavtal avseende E-arkivcentrum Dalarna. På kommunstyrelsens sammanträde den 6 november 2018 redogör projektledarna från Säters kommun för ärendet. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 18(29) Forts. Beslutsunderlag Förslag från Säters kommun om Samverkansavtal för e-arkiv den 19 oktober 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 oktober Kommunstyrelsen den 6 november Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige antar Samverkansavtal avseende E- arkivcentrum Dalarna. 2. Kommunfullmäktige beslutar att delegera befogenhet till kommunstyrelsens ordförande att underteckna samverkansavtal avseende E-arkivcentrum Dalarna. 3. Ovanstående beslutspunkter gäller underförutsättning att samtliga samverkande kommuner som finns med i finansieringsunderlaget, fattar ett likalydande beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 19(29) Ä 11 Dnr KS Besöksnäringsstrategi Sammanfattning Förslag till besöksnäringsstrategi presenteras. Beslutsunderlag Förslag till besöksnäringsstrategi från Hedemora Näringsliv AB den 12 oktober 2018 Kommunstyrelsens strategiutskott den 22 oktober Kommunstyrelsen den 6 november Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar presenterad besöksnäringsstrategi. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20(29) Ä 12 Dnr KS Skattesats 2019 Sammanfattning Enligt kommunallagen 11 kap. 8 ska fullmäktige fastställa skattesatsen före november månads utgång. I samband med att budgeten fastställs före december månads utgång får fullmäktige fastställa en annan skattesats än den som bestämts tidigare om det finns skäl till det. Förra året 2018 beslutade alla kommuner samt Landstinget i Dalarna om att skatteväxla 47 öre från och med den 1 januari 2018 för allmän kollektivtrafik och färdtjänst med Landstinget Dalarna. Skattesatsen fastställdes till att vara 22,17 vilket är 2017 års skattesats oförändrad inklusive skatteväxling för allmän kollektivtrafik och färdtjänst med Landstinget Dalarna. (22,64-0,47=22,17). Ekonomichefen förslår att skattesatsen under 2019 för Hedemora kommun ska vara 22,17, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Vid kommunstyrelsens sammanträde yrkade Britt-Inger Remning (M) ybifall till förslaget att skattesatsen för Hedemora kommun ska vara 22,17, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Yrkandet bifölls. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 oktober Kommunstyrelsen den 6 november Förslag till kommunfullmäktige Skattesatsen 2019 för Hedemora kommun ska vara 22,17, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 21(29) Ä 13 Dnr KS Byggandet av ett nytt vård- och omsorgsboende Sammanfattning För att möta kommande efterfrågan av vård-och omsorgsboende och kunna erbjuda ett modernt, tryggt och framtidsanpassat boende för äldre med god tillgänglighet och säkerhet, finns behov av att tillskapa ett nytt vård-och omsorgsboende i Hedemora kommun. Kommunstyrelsen beslutade den 31 januari 2017 att uppdra till AB Hedemorabostäder att snarast utreda förutsättningarna och presentera en kostnadskalkyl för byggandet av ett nytt vård- och omsorgsboende, med placering förslagsvis jämte demensboendet Norden. Omsorgsnämnden har tillsammans med miljö- och samhällsbyggnadsnämnden tagit fram ett funktionsprogram och en kravställning för ett nytt vård- och omsorgsboende. Omsorgsnämnden har behandlat ärendet den 3 september 2018 och beslutat att hemställa hos kommunstyrelsen att uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att påbörja projektering för nytt vård- och omsorgsboende i Hedemora. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har beslutat den 19 september 2018 att avvakta beslut i ägandefrågan samt projekteringsfrågan i väntan på vidare utredning. Kommunstyrelseförvaltningen har i en tjänsteskrivelse den 16 oktober 2018 framfört förslag att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att godkänna att förslaget och bevilja anbud till nytt vård- och omsorgsboende och att kommunen upptar lån hos Kommuninvest motsvarande 250 mkr. På kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde deltog inte Lennart Mångs (M) i beslutet att föreslå kommunstyrelsen att lämna förslag till kommunfullmäktige att: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till byggandet av ett nytt vård- och omsorgsboende och beviljar anbud till nytt vård- och omsorgsboende. 2. Uppdrag ges till ekonomiavdelningen att uppta lån för kommunen hos Kommuninvest motsvarande 250 mkr. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

20 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 22(29) Forts. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till omsorgsnämnden att arbeta för att inrymma den utökade driftkostnaden inom sin ram genom omställningar i verksamheten och att presentera detta i samband med budgetarbetet våren På kommunstyrelsens sammanträde den 6 november 2018 redogör förvaltningschef för omsorgsförvaltningen för ärendet. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 6 november 2018 yrkade Britt- Inger Remning (M) att till kommunfullmäktige ska bilaga nummer 8 till tjänsteskrivelsen daterad 16 oktober 2018, förtydligas med datum och undertecknas av ansvarig tjänsteperson. Yrkandet bifölls. Beslutsunderlag Strategiutskottet den 24 oktober Vård- och omsorgsutskottets protokoll den 7 december Kommunstyrelsens strategiutskott den 16 januari Kommunstyrelsen den 31 januari Kravställning och funktionsprogram den 21 september 2017 Omsorgsnämnden den 3 september Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden den 19 september Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen den 16 oktober 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 oktober Kommunstyrelsen den 6 november Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner förslaget till byggandet av ett nytt vård- och omsorgsboende och beviljar anbud till nytt vård- och omsorgsboende. 2. Uppdrag ges till ekonomiavdelningen att uppta lån för kommunen hos Kommuninvest motsvarande 250 mkr. 3. Kommunfullmäktige uppdrar till omsorgsnämnden att arbeta för att inrymma den utökade driftkostnaden inom sin ram genom omställningar i verksamheten och att presentera detta i samband med budgetarbetet våren Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 23(29) Ä 14 Dnr KS Begäran om ställningstagande om försäljning av Abborren 12 Sammanfattning AB Hedemorabostäder har för avsikt att sälja de två gula husen på fastigheten Abborren 12 till Statens Bostadsomvandling AB (SBO). SBO planerar att renovera de två husen och tillgänglighetsanpassa fastigheterna. Lägenheterna ska sedan hyras ut som seniorlägenheter eller trygghetsbostäder. För att försäljningen ska kunna ske måste fastigheten styckas av. Enligt ägardirektiv/bolagsordning ska kommunfullmäktige lämna sitt ställningstagande vid förändrad verksamhet. AB Hedemorabostäder begär därför om kommunfullmäktiges ställningstagande avseende en försäljning av Abborren 12. Beslutsunderlag Skrivelse från AB Hedemorabostäder den 19 september 2018 Kommunstyrelsen den 6 november Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner att fastigheten Abborren 12 säljs till Statens Bostadsomvandling AB (SBO). Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 24(29) Ä 15 a Dnr KS Anmälan av motion om sociala krav vid upphandling Sammanfattning Följande motion av Allan Mattsson (KL) anmäls: Enl. EU:s Upphandlingsdirektiv ska offentligas val av leverantörer ske på affärsmässig grund och ges till den leverantör som erbjuder den bästa tjänsten för det bästa priset. De här bestämmelserna har lett till att företagen tävlar om att erbjuda sina tjänster till lägsta pris. Ett race to the bottom där det i många fall inte går att upprätthålla schysta löner och villkor. Så kan och skall vi inte ha det! Anställda skall kunna arbeta med justa lönevillkor. Företagare skall inte riskera att missa upphandlingar p.g.a. att företag inte konkurrerar på lika villkor. Det måste finnas krav på att man följer arbetsrättslagstiftningen, förbud mot diskriminering och svartarbete. Kommunlistan föreslår en upphandlingsmodell vid tjänsteupphandlingar som bygger på följande grundpelare: Företagen måste erbjuda sina anställda justa lönevillkor utifrån de begränsningar som Lavaldomen anger. Underentreprenörer omfattas av samma regler och att huvudentreprenören ansvarar för att underentreprenörer följer dem. Uppenbara brott mot reglerna leder till uppsägning av avtalet. Företaget förbinder sig att visa relevanta handlingar för de kontrollanter som kommunen väljer att anlita. Även underentreprenörer kan kontrolleras. Upphandlingsunderlagen skall vara så utformade att de inte strider mot LOU och EU-rätten. Kommunsekreteraren har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion från Allan Mattsson (KL) den 24 oktober 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av åtgärden, att kommunsekreteraren har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 25(29) Ä 15 b Dnr KS Anmälan av motion om kameraövervakning av kommunens parkeringsplatser vid tågstationen i Hedemora Sammanfattning Följande motion av Larz Andersson (KL) anmäls: Kommunen har väldigt bra parkeringsmöjligheter vid tågstationen. Det finns korttidsparkering, långtidsparkering och parkering för laddning av elbilar. Alltför ofta läser vi i tidningen och på sociala medier att bilar vid tågstationen utsatts för skadegörelse och stöld. Vi blir fler och fler som väljer att inte parkera vid tågstationen just på grund av risken för skadegörelse och stöld. Detta är oacceptabelt. Vi i kommunen måste vidta åtgärder så våra invånare kan känna sig trygga med att parkera sin bil vid tågstationen. Mitt förslag är att montera kameror för övervakning av parkeringsplatserna vid tågstationen. Jag är medveten om den långdragna process ansökan om tillstånd för kameraövervakning brukar medföra och föreslår därför också en tillfällig lösning med förstärkt bevakning av väktare tills dess att kameror monterats. Kommunsekreteraren har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion från Larz Andersson (KL) den 25 oktober 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av åtgärden, att kommunsekreteraren har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 26(29) Ä 15 c Dnr KS Anmälan av motion om frysning av arvodesnivå för politiker Sammanfattning Följande motion av Larz Andersson (KL) anmäls: Arvodet för nämndernas ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande styrs av arvodet för riksdagens ledamöter. Under mandatperioden höjdes arvodet för riksdagens ledamöter med 6,7%. Från november 2018 höjs arvodet för riksdagens ledamöter ytterligare med 2,2%. Som vi alla vet så har kommunen just nu en väldigt ansträngd ekonomi. Politiken måste också dra sitt strå till stacken! Mitt förslag är att arvodesnivån för politikerna i Hedemora fryses på den nivå som förra mandatperioden avslutades på. I klartext vi behåller samma arvoden som varit hittills under 2018 till dess kommunen åter hämtat sitt underskott. Kommunsekreteraren har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion från Larz Andersson (KL) den 1 november 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av åtgärden, att kommunsekreteraren har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Utdrag till Xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 27(29) Ä 16 Anmälan av interpellationer Inga interpellationer fanns att anmäla när kungörelsen anslogs på kommunens anslagstavla den 13 november Justerandes sign Utdragsbestyrkande

26 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 28(29) Ä 17 Dnr KS Val av ny suppleant i styrelsen för Hedemora Energi AB Sammanfattning Ingemar Olsson (M) har beviljats befrielse från uppdraget som suppleant i styrelsen för Hedemora Energi AB. Val ska därmed förrättas. Beslutsunderlag Skrivelse Ingemar Olsson den 26 september 2018 Kommunfullmäktige den 16 oktober Förslag till beslut Till ny suppleant i styrelsen för Hedemora Energi AB för tiden fram till årsstämman 2019 väljs. Utdrag till xxx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 29(29) Ä 18 Delgivningar Följande delgivningar anmäls: a) Anteckningar från möte med kommunfullmäktiges presidium den 8 november b) KS Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut att bifalla medborgarförslag om gatubelysning i Myntparken. c) KS Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut att avslå medborgarförslag om otrygg trafiksituation vid södra infarten av Åsgatan Förslag till beslut Kommunfullmäktige har tagit del av informationen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 HEDEMORABOSTADER Hedemora kommun HEDEMORA KOMMUN Kommunstyrelsen Ink Dnr..j(S.fdZ3..I!...I.'1 20 september 2018 Mojlighetcr tilliaddning av elbilar och laddhybridcr HedemorabosHider kan vid behov sakra upp befintliga motorvarmaruttag oeh ge mojlighet till kontinuerlig elladdning utan timer. Tjansten ar inte forsedd med elmatning utan sehablonprissatt. Hedemorabostader har gjort kundanpassningar for framforallt Hedemora kommun men aven andra oeh installerat bade snabb- och Ifmgsamladdningsuttag vid flera av bolagets fastigheter. Hedemora kommun hyr skolor oeh forskolor inklusive befintliga parkeringsplatser oeh motorvarmaruttag av Hedemora kommunfastigheter. Kommunen hyr i sin tur ut motorvarmaruttagen till personal. Om kommunen har behov av att aven dessa platser mojliggors for laddning av elbilar sa kan kommunen bestalla andringsarbete av Hedemora kommunfastigheter. Parkeringsplatserna vid Tjaderhuset bade ags oeh administreras av kommunen. Bolagen har inga synpunkter pa om agarna vill andra agardirektiven mojlighet till elladdning men da bor agarnas direktiv fortydligas. betraffande AB Hedemorabostader f:a Erik Medin Postadress: Box HEDEMORA Besoksadress: Akargatan HEDEMORA Telefon: Hemslda: E post: info@hedemorabostader.se Bankglro: Organlsatlonsnummer Styrelsens sate: Hedemora VAT nummer: SE Godkand for F-skatt

29 KS Jennifer Berglund IKansliavdelning IKommunstyrelseforvaltning Fran: Skickat: Till: Amne: leif Stenberg IStrategiutskottet IKommunstyrelsen den 19 september :11 Jennifer Berglund IKansliavdelning /Kommunstyrelseforvaltning Motion fran Milj6partiet om laddning av elfordon M6jligheten att dagpendla med eldrivna fordon och man hyr hos AB HedemorabosUider eller arbetar i hus agda av Hedemora kommunfastighter AB Just nu paborjas en omstallning frim fossildrivna fordon til eldrivna fordon. En elmotor har mycket battre verkningsgrad an en bensinmotor eller diesel. De stora tillverkarna av bilar erbjuda alit fler modeller som ar rena elbilar eller laddningsbara elhybrider. Antalet salda elfordon okar och priserna sjunker. Aven de som bor i en hyresli3genhet kommer att borja efterfraga mojligheten att kunna fadda sin elbil eller elhybrid over natten pa en parkeringsplats nara bostaden. Oagens elstolpar for motorvarmare vid hyreshus duger inte eftersom de ofta har en timer eller annan utrustning som begransat eltillforseln till nagra fa timmar at gfmgen. Att gora det mojlig att dagpendla med sin elbil eller laddningsbara elhybrid innebar vissa utmaningar nar det giiller tillganglig effekt med mera. Det maste finnas tillracklig effekt aven i Qverliggande nat pa regional niva. Nattetid ar detta norma It inget problem ails eftersom elforbrukningen i regionen normalt ar lagre nattetid. Elnatet fram till respektive fastighet maste ha tillracklig kapacitet Elnatet inom fastigheten maste tala den okade belastning sam uppstar om flera ansluter elbil eller laddbar elhybrid samtidigt Styrutrustning, sakring och kontakter pa respektive stolpe kan behovas anpassas eller bytas ut. En egen sa kallad snabbladdningsstation som ger SOA eller mer blir normalt for dyrt om den inte kan delas med flera anvandare. Det maste finnas hyresavtal eller ett separat betalsystem sa att bolagen kan ta betalt av dem som utnyttjar tjansten Pa sikt kan efterfragan pa laddmojligheter medfora ratt omfattande investeringar. Det tarde finnas en hel del att lara av andra fastighetsagare som star infor samma utmaning. Forslag till beslut: Kommunfullmaktige ger AS HedemorabasUider och Hedemora kommunfastigheter AB foljande tillagg i respektive agardirektiv:

30 att anslutningspunkter for laddning av elbilar e"er laddningsbara elhybrider bar vara standard vid a" nybyggnation hos bolaget sa att fler kan dagpendla till och fran naraliggande orter inom 5 mils radie. att bolaget bor utreda hur befintliga parkeringsplatser successivt kan anpassas till samma krav. Leif Stenberg(mp)

31 Svar på interpellation ställd av Allan Mattsson, KL KS Hemtjänstpersonal stationerad i Smedby, åker till Långshyttan för att vara i tjänst där. Omvänt åker hemtjänstperonal stationerad i Långshyttan, till Smedby för att vara i tjänst där. Anser du, att detta förfaringssätt är förenligt med ett effektivt användande av resursen arbetskraft? Ja! Anser du, att detta förfaringssätt är förenligt med Hedemora Miljökommunen? Ja! Hösten 2017 beslutade förvaltningen att slå ihop grupperna pga att antalet brukare och det totala biståndsbehovet inte var tillräckligt stort för den personalgrupp som var stationerad Smedby. Genom att slå ihop dessa grupper kunde man använda arbetstiden på ett mer effektivt sätt och detta ger även en ekonomisk effekt. Planeringen för hela gruppen blev bättre då personalen som arbetar i Smedby kan ta besök hos brukare i Långshyttan med omnejd i början och slutet av sitt arbetspass. Hygienreglerna säger även att personalen måste ha tillgång till ombytesrum, samt tvätt för arbetskläder som inte får tas med hem och den möjligheten finns inte i Smedby. Lagar, förordningar och delegationer som styr beslutet Hygienregler från Socialstyrelsen. Med vänlig hälsning Owe Ahlinder (C), ordf ON

32 KS Förslag (4) Bolagsordning för Hedemora Energi AB 1 Firma Bolagets firma är Hedemora Energi AB. 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse ska ha sitt säte i Hedemora kommun i Dalarnas län. 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att producera, distribuera och tillhandahålla värmeenergi; producera och distribuera renvatten; omhänderta och rena avloppsvatten; bedriva bredbandsverksamhet; insamla, transportera, återvinna, bortskaffa och behandla avfall; bedriva distribution och försäljning av fjärrvärme, via vindkraft producera elenergi för egen förbrukning; kunna bedriva elhandel samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare genom beslut på bolagsstämman och/eller av kommunfullmäktige. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. 4 Ändamål med bolagets verksamhet Bolagets syfte är att, med iakttagande av förbudet mot spekulativ verksamhet och lokaliseringsprincipen främja tillgången till bredband för boende och företag inom Hedemora kommun. Bolagets syfte är vidare att med optimalt resursutnyttjande och med hög leveranssäkerhet främja en god fjärrvärmeförsörjning inom Hedemora- och Säters kommuner. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Bolagets syfte är också att med iakttagande av förbudet mot spekulativ verksamhet och lokaliseringsprincipen bedriva avfalls-, vatten- och avloppsverksamhet enligt 3 på ett sätt som främjar en hållbar utveckling i kommunen. Verksamheten att via vindkraft producera elenergi för egen förbrukning syftar till att främja en hållbar utveckling i kommunen. Efter kommunfullmäktiges godkännande kan bolaget, för att främja dess ändamål, äga bolag eller äga aktier eller andelar i andra företag. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. 5 Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.

33 2 (4) Frågan om utlämnande av handling avgörs av verkställande direktören eller efter dennes bestämmande behörig firmatecknare. Avslag att utlämna handling skall på sökandes begäran prövas av styrelsen. 6 Allmänhetens rätt till insyn i verksamheten som genom avtal lämnats över till privata utförare. Bolaget ska i verksamhet som lämnas över till privata utförare se till att allmänheten har rätt till insyn i verksamheten på samma sätt som i sitt eget bolag. 7 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Hedemora kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 8 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 9 Antal aktier Bolagets antal aktier ska utgöra lägst 50 aktier och högst 100 aktier. 10 Styrelse Styrelsen ska bestå av sju ledamöter och fem suppleanter. Styrelsens ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige i Hedemora kommun. Styrelsen väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättas intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser bland ledamöterna ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. Det ankommer på styrelsen att besluta i vilken ordning suppleanterna ska tjänstgöra. 11 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, utses av årsstämman en auktoriserad revisor och en auktoriserad revisorssuppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 12 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisorer ska kommunfullmäktige i Hedemora kommun utse minst en lekmannarevisor med suppleant.

34 3 (4) 13 Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma ska ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 14 Dagordning på årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling: 1. stämmans öppnande; 2. val av ordförande vid stämman; 3. upprättande och godkännande av röstlängd; 4. val av person att jämte ordföranden justera dagens protokoll; 5. godkännande av dagordning; 6. prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 7. framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse, lekmannarevisorns granskningsrapport och i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse; 8. beslut om: a. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning; b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. fastställande av arvoden åt styrelsen, suppleanterna, revisor med suppleant och lekmannarevisor/er med suppleant; 10. anmälan om kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, lekmannarevisor/er och suppleant, när så skall ske; 11. val av revisor samt revisorssuppleant, när så ska ske; 12. fastställande av ägardirektiv; 13. annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 15 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor skall alltid fattas av bolagsstämman: 1. årligt fastställande av strategiska mål; 2. principer för budget och investeringar för det kommande verksamhetsåret; 3. ram för upptagande av krediter; 4. ställande av säkerhet; 5. bildande av bolag; 6. köp eller försäljning av bolag eller andel av sådant; 7. beslut i annat ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 16 Räkenskapsår Kalenderåret ska vara bolagets räkenskapsår. 17 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Hedemora kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess.

35 4 (4) 18 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Hedemora kommun. Bolagsordningen är antagen av kommunfullmäktige i Hedemora kommun 2018-xx-xx, xx.

36 1(1) KS Förslag till komplettering av avfallstaxan Sammanfattning Avfallstaxan får endast antas av kommunfullmäktige. Det medför också att bara kommunfullmäktige får ändra taxan, däremot har en kommun eller kommunalt bolag rätt att justera avgifterna utifrån förändringar i ett allmänt prisindex om förutsättningarna finns angivna i taxan. Förslag till kommunfullmäktige Hedemora Energi AB får i uppdrag att komplettera taxan med följande text: Avgiften får av Hedemora Energi AB regleras årligen enligt de av SCB fastställda index som påverkar avfallshanteringen Hedemora Energi AB Bolaget har sitt säte i Hedemora och innehar F-skattebevis Org. nr: Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: Hemsida: Box 33 Ivarshyttevägen E-post: kundtjänst@hedemoraenergi.se Hedemora Hedemora

37 KS Jennifer Berglund /Kansliavdelning /Kommunstyrelseförvaltning Från: kommun Skickat: den 19 oktober :03 Till: Jennifer Berglund /Kansliavdelning /Kommunstyrelseförvaltning Kopia: Nicole Matsson /Kansliavdelning /Kommunstyrelseförvaltning Ämne: VB: Samverkansavtal om e-arkiv Bifogade filer: Missiv_e-arkiv.doc; tjut_ e-arkiv.docx; Säter.SamverkansavtalE-arkiv_dnrKS pdf; Protokollsutdrag.pdf; Delrapport länsgemensamt e-arkiv.docx Från: Joanna Karabay Skickat: den 18 oktober :09 Till: kommun salen.se; Kopia: Annika Strand /Kommunstyrförv övergripande /Kommunstyrelseförvaltning ann Pär Jerfström Ämne: Samverkansavtal om e arkiv Hej! Kommunfullmäktige i Säters kommun har beslutat om bifogat samarbetsavtal för E arkivcentrum Dalarna. Respektive kommuns fullmäktige måste fatta likalydande beslut för att avtal ska gälla. Protokollsutdrag ska ha inkommit till kommunstyrelsens förvaltning i Säters kommun innan den 31 december 2018, eller så snart som möjligt. Protokollsutdrag bör skickas per e post till e postadressen: kommun@sater.se. Med vänlig hälsning, Joanna Karabay Arkivarie/Utredare SÄTERS KOMMUN Telefon: +46 (0) E mail: joanna.karabay@sater.se Säters kommun Säter Besök: Rådhuset 1

38 MISSIV Datum Diarienummer KS2018/ Dalarnas kommuner SÄTERS KOMMUN KOMMUNKANSLIET Samverkansavtal för E-arkivcentrum Dalarna Det länsgemensamma projektet Digitalt långtidsbevarande (e-arkiv), fick i uppdrag av Dalarnas kommunchefer att utreda frågan om hur kommunerna i Dalarna kan samarbeta kring frågan om att långtidsbevara digital information (e-arkiv). Projektet rekommenderade i sin delrapport att kommunerna i Dalarna samverkar genom avtal om en gemensam central organisation som är stödjande i leveransprojekt samt förvaltar ett arkivsystem. Alla kommuner lämnade under våren 2018 avsiktsförklaringar om att fortsätta arbetet med att upphandla ett system och etablera en organisation. Säters kommun utsågs till värdkommun för den centrala organisationen kring e-arkiv i Dalarna och övertog projektansvaret i maj I projekt E-arkivcentrum Dalarna har nu ett leverantörsavtal tecknats mellan alla kommuner och leverantören av e-arkivsystemet Ida Infront. För att kunna ta del av fördelarna kring en samverkan så behöver nu alla dalakommuner teckna ett samverkansavtal med Säters kommun. Bifogat samverkansavtal har efter en remissrunda till kommundirektörerna i Dalarna, fastställts av projektets styrgrupp, innan det beslutades av Säters kommunfullmäktige Beslutssvar Protokollsutdrag ska ha inkommit till kommunstyrelsens förvaltning i Säters kommun innan den 31 december 2018, eller så snart som möjligt. Protokollsutdrag bör lämnas per e- post till e-postadressen kommun@sater.se. Ange ärenderubrik Samverkansavtal e-arkiv i ämnesraden på e-postmeddelandet. Bilagor: 1. Förslag till tjänsteskrivelse 2. Samverkansavtal 3. Protokollsutdrag från Säters kommunfullmäktiges sammanträde Delrapport från projektet Länsgemensamt e-arkiv Dalarna Postadress: Kommunkansliet, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: Fax: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

39 MISSIV Datum Diarienummer KS2018/ Dalarnas kommuner SÄTERS KOMMUN KOMMUNKANSLIET Vid ytterligare upplysning vänligen kontakta Pär Jerfström, kommundirektör i Säters kommun och ordförande i projekt E-arkivcentrum Dalarna, via e-post: par.jerfstrom@sater.se. Brittmari Niglis Joanna Karabay IT-chef Arkivarie/utredare brittmari.niglis@sater.se joanna.karabay@sater.se Postadress: Kommunkansliet, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn: Fax: E - post: kommun@sater.se Hemsida:

40 Datum Tjänsteskrivelse Diarienummer xxxxxxxxxx Samverkansavtal E-arkivcentrum Dalarna Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Samverkansavtal avseende E- arkivcentrum Dalarna. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att delegera befogenhet till kommunstyrelsens ordförande att underteckna samverkansavtal avseende E-arkivcentrum Dalarna, Ärendebeskrivning Kommuncheferna/ kommundirektörerna för Dalarnas kommuner beslutade att bedriva projektet Digitalt långtidsbevarande (e-arkiv), med målet att kommuner i Dalarnas län ska erbjuda medborgare, näringsliv, forskning och förvaltning enkel tillgång till offentlig digital information. Genom kommunsamverkan kan de gemensamma resurserna användas mest kostnadseffektivt och kommunerna får ett funktionellt verktyg för att uppnå öppenhet, demokrati, rättssäkerhet, ökad effektivitet och utveckling. I delrapporten för projektet Länsgemensamt e-arkiv Dalarna rekommenderades en avtalssamverkan kring anskaffning och förvaltning av e-arkiv. Dalarnas kommuner har givit avsiktsförklaringar om att samverka i anskaffandet och förvaltning av e-arkivet samt att ge Säters kommun uppdraget att inneha värdskap för tjänsten E-arkivcentrum Dalarna. Ett leverantörsavtal har tecknats mellan alla kommuner och leverantören av e-arkivsystemet Ida Infront. I föreslaget samverkansavtal beskrivs vad som gäller avseende tjänstens innehåll, organisation och beslutsbefogenheter, ersättning och tvist. Ett första förslag till samverkansavtal togs fram av Säters kommun. Styrgruppen beslöt att remittera samverkansavtalet till kommundirektörerna i kommunerna. Projektets styrgrupp reviderade utifrån inkomna synpunkter, och fastställde därefter, ett nytt förslag. Samverkansavtalet beslutades av Säters kommunfullmäktige och skickades därefter ut till kommunerna.

41 Delrapport Länsgemensamt e-arkiv Dalarna

42 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Vision och mål för ett länsgemensamt e-arkiv Konsekvenser av att inte införa e-arkiv Nyttor med e-arkiv Samverkan Rekommenderad samverkansform Organisation... 6 Målbild... 6 Central organisation... 7 Lokal organisation Styrning Ekonomi Krav på it-lösningen, system för bevarande Arbetet inom den enskilda kommunen Fortsatt arbete Behov av beslut Referenser... 9 Bilaga 1 Bilaga 2 Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv Dalarna 2 (11)

43 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Sammanfattning Projekt-, styr- och kommunchefs-grupp förordar att samverka kring ett länsgemensamt e-arkiv genom interkommunalt avtal. För att anskaffningsprocessen av e-arkiv ska ske utan tidsavbrott behövs ett beslut snarast avseende fortsatt arbete samt vilken kommun som skall ha värdskap för e-arkivet. Återstående leveranser från projektet, bl.a. krav på e-arkiv, har planerad färdigtidpunkt Värdkommunen bör vara med i slutgranskning av upphandlingsunderlaget och förbereda avrop under första kvartalet Bakgrund Kommuncheferna/ kommundirektörerna beslutade att bedriva projektet Digitalt långtidsbevarande ( e-arkiv) med kommundirektörerna/kommuncheferna som projektägare och Borlänge kommun som värdkommun. Enligt uppdragsdirektivet skall projektet vara ettårigt och leda till ett underlag med förslag till lösning/ar för långsiktigt digitalt bevarande med tekniska, organisatoriska, juridiska och ekonomiska förutsättningar. Ambitionen är att hitta någon form av samverkanslösning för kommunerna. Vidare ska det i projektet utarbetas en kravspecifikation och ett upphandlingsunderlag inför en eventuell upphandling av ett system för digitalt långtidsbevarande. Projektet har genomförts med representanter från de 14 deltagande kommunerna. Specialistkompetens har konsulterats i juridiska-, It- och upphandlingsfrågor. Styrning och uppföljning har skett genom regelbundna styrgruppsmöten och återrapportering till kommunchefsgruppen. 3 Vision och mål för ett länsgemensamt e-arkiv Kommuner i Dalarnas län ska erbjuda medborgare, näringsliv, forskning och förvaltning enkel tillgång till offentlig digital information. Detta förverkligas genom ett länsgemensamt e-arkiv, som är en funktion för att ta emot, långtidsbevara och tillhandahålla digital information. E-arkivet skall uppfylla krav på riktighet, tillgänglighet och konfidentialitet enligt gällande lagstiftning. Informationens egenskaper som ska bevaras är autenticitet, tillförlitlighet, integritet och användbarhet. Genom kommunsamverkan kan våra gemensamma resurser användas mest kostnadseffektivt och kommuner får ett funktionellt verktyg för att uppnå öppenhet, demokrati, rättssäkerhet, ökad effektivitet och utveckling. 4 Konsekvenser av att inte införa e-arkiv Digitalisering av kommunal verksamhet försvåras I dagens samhälle lagras allt mer information i kommunernas IT-system. För att ta tillvara digitaliseringens möjligheter fullt ut är det nödvändigt att införa en hållbar digital informationshantering. Idag sker arbetet till stora delar med digital ärendehantering, men när informationen ska bevaras så sker arkivering fortfarande i pappersform. För att få ett helt digitalt flöde Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 3 (11)

44 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: krävs tillgång till ett e-arkiv. E-arkivet ska ses som en viktig och nödvändig del i utvecklingen av e- förvaltningen och e-samhället. Lagbrott Information är en av de viktigaste strategiska tillgångarna för en organisation. Därför är det viktigt att medvetandegöra vilka konsekvenserna blir av att inte införa ett system för digitalt långtidsbevarande. Den övergripande risken med att inte införa ett digitalt slutarkiv är att inte klara av de juridiska krav som läggs på kommunerna enligt arkivlagen och offentlighetslagstiftningen, t.ex. att ej beslutat gallring sker när äldre it-system läggs ned eller ersätts. Informationsförlust De senaste decenniernas utveckling inom digital informationshantering har medfört att mycket information som ska bevaras ligger i förvaltningarnas verksamhetssystem. När dessa system slutar användas behöver informationen arkiveras. Att skriva ut ett verksamhetssystem från digitalt format till papper är arbetstidskrävande och dyrt, och dessutom så tappar man också möjligheten att återsöka och sammanställa informationen. Riksarkivet rekommenderar att informationen ska bevaras på det medium som den skapats så långt det går. Detta eftersom ett byte av lagringsmedium är att jämställa med gallring i och med att information kan gå förlorad. Om det inte finns något e-arkiv och man inte skriver ut det som ska bevaras på papper blir det ingen arkivering av information som borde bevaras. Detta leder till informationsförlust som i sin tur kan ge allvarliga konsekvenser, inte bara för kulturarvet utan även för privatpersoner. Till exempel om det saknas informationen om hur en anställd har arbetat så kan det leda till att personen i fråga inte får den pension den har rätt till. SKL har konstaterat att en hållbar digital informationshantering måste komma högre upp på prioriteringslistan för att inte offentlig information ska gå förlorad. 2 Många verksamhetssystem, som till exempel bygglovshantering och skolhälsojournaler, är byggda för att behandla informationen flexibelt och användarvänligt, men inte att lagra den effektivt. Det finns en risk att systemen blir långsammare om de aldrig töms eller rensas på information. Förvaring i arkivmoduler i verksamhetssystemen är inte arkivering i egentlig mening utan att jämföra med förvaring i ett närarkiv. Kommunerna kommer att få ökade kostnader för licenser och driftskostnader för system som blivit föråldrade. På sikt försvinner verksamhetens kompentens om systemen och dessutom upphör leverantörernas support vilket riskerar informationsförluster. Om bevarandeinformationen istället överförs till ett e-arkiv kan systemen stängas ner och informationen säkras genom e-arkivet. Svårt att ställa krav på nya verksamhetssystem Kravställning vid anskaffning av IT-tjänster och verksamhetssystem försvåras då man inte kan beskriva hur den elektroniska informationen ska hanteras vid gallring, avställning, leverans till och bevarande i e- arkivet. Att inte heller gallra information som ska gallras betyder ökade kostnader för lagringsutrymme, och kan i vissa fall bryta mot lagen. 5 Nyttor med e-arkiv Säkrad informationsförsörjning Ett av huvudsyftena med e-arkiv, precis som med ett pappersarkiv, är att säkra informationsförsörjningen över tid. Det gäller både gentemot allmänheten och mot de kommunala verksamheterna. En snabb och säker informationshantering bidrar till att stärka förtroendet mellan kommun och allmänhet, andra myndigheter och näringsliv. För de enskilda kommunala verksamheterna kommer hanteringen och åtkomsten av handlingar att förenklas, vilket är en nödvändighet för en säker handläggning och för att kunna fatta välgrundade beslut. Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 4 (11)

45 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Lagefterlevnad E-arkivet kommer att medföra en ökad tillgång till information, både internt och externt, vilket i sin tur stärker kommuninvånarnas demokratiska rättigheter. När man undersöker nyttorna och de positiva effekterna med e-arkiv så är det inte rimligt att ställa det mot att fortsätta med dagens pappersrutiner, eftersom e-arkiv är en nödvändighet för kommunerna ska kunna uppfylla de lagar som finns på området, bland annat offentlighetsprincipen och arkivlagen. Effektivare förvaltning Dessutom får man en minskad arbetstid för pappershantering samt effektivare och enklare bevarande. Genom digitala handlingar minskar också tillväxten i pappersarkivet vilket ger en indirekt besparing i att man inte behöver öka lokalytorna för arkivering. Arbetstid kommer fortfarande att behöva läggas på arkivering mindre analogt och mer digitalt. Införandet av e-arkiv kommer dock att förutsätta en intensivare uppstartsperiod. Arbetsinsatsen kommer förmodligen att trappas av något i takt med att allt fler verksamhetssystem upphandlas med en funktion för leverans till e-arkiv, vilket få system/it-tjänster idag har. Man kommer att se stora nyttor i form av en effektivare förvaltning, samtidigt som den långsiktiga digitala informationsförsörjningen säkerställs. Det finns ett flertal nyttokalkyler för e-arkiv utförda (se referensförteckning). Projektet har valt att göra mindre modifieringar och redovisa den nyttostruktur som beskrivs i Jönköpings län 1 (med inspiration av PENG-modellen, nedan) Minskade kostnader Möjlighet att stänga ner IT-system Effektivare kommun Minskad utbyggnad av arkivlokaler Ökad medborgarnytta Ökad inre effektivitet Förenklad arkivläggning/vård Lagring i digitalt långtidsformat. (ej på papper) Snabbare tillgång till information Ökad medborgarservice Förbättrade e- tjänster Enklare återsökning av information En obruten digital kedja Stärkt demokrati Säkrare informations - försörjning Underlätta forskning Säkrare informations - försörjning på lång sikt Minskad risk för informations - förlust. Ger nytta Ökad medborgarnytta och underlätta forskning Strukturen ovan är en sammanfattning och beskriver sambanden mellan identifierade nyttoområden. När strukturen läses från höger till vänster ger varje steg nytta till kommunen. Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 5 (11)

46 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Samverkan 6.1 Rekommenderad samverkansform Huvudalternativen för samverkansformerna är kommunalförbund, gemensam nämnd, interkommunalt avtal eller bolagsbildning. En detaljerad beskrivning av alternativen finns i referensdokumentet FAIS Samverkansformer_bilagor 7. Det är idag inte möjligt för den enskilda kommunen att ha två olika organisationer som arkivmyndighet, vilket medför att arkivhantering för pappersdokument och den digitala informationen måste utföras i en och samma juridiska organisation. Om man väljer att bilda en länsgemensam arkivmyndighet i form av kommunalförbund eller gemensam nämnd, måste den också ta över ansvaret för kommunernas traditionella pappersarkiv. Detta kräver en mer omfattande omstrukturering av personal och ansvarsområden. Det är därför inget som projektet rekommenderar i nuläget. Men vi anser att man bör ha en öppenhet i framtiden för en länsgemensam arkivmyndighet som ett nästa steg i utvecklingen. Projektgruppen rekommenderar att den fortsatta samverkan sker i formen av interkommunalt avtal där funktionen för arkivmyndigheten ligger kvar i resp. kommun. 6.2 Organisation Målbild E-arkiv Dalarna består av ett system för bevarande, en central organisation och lokala organisationer i varje kommun. Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 6 (11)

47 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Central organisation Den centrala organisationen fungerar som en depå för den digitala informationen. Det betyder att ansvaret för innehållet i arkivet behålls i respektive kommun. Den centrala organisationens huvudsakliga uppgifter är att ta fram de gemensamma riktlinjerna för digitalt bevarande, ansvara för drift och förvaltning av IT-lösningen. Utöver detta, ska den centrala organisationen vara behjälplig vid leverans till systemet för bevarande och kunna erbjuda specialistkompetens i e-arkivfrågor. Den centrala organisationen bör även kunna utbilda de lokala organisationerna i relevanta frågor. Det krävs olika kompetenser i den centrala organisationen för att utföra önskade uppgifter. Applikationstekniker som ansvarar för drift, uppgraderingar och validering/laddning av levererat material. Leveranssamordnarna/projektledare för att samordna kommunernas leveranser. I den centrala organisationen behövs även en e-arkivspecialist för att utarbeta riktlinjer, föreslå gemensamma arkivvårdsinsatser och kunna stödja kommunerna i arbetet kring arkiveringen av digital information, till exempel med gallringsutredningar, informationsträffar. Ansvaret för den centrala organisationens funktioner kan innehas av en eller flera värdkommuner. Lokal organisation Arkivmyndigheten i varje kommun är ansvarig för sin information i e-arkivet. Det krävs också flera olika roller i arkivsamverkans lokala organisation. E-arkivarie som ansvarar för att vårda kommunens information i arkivet och stöder verksamhetens leveransprojekt i frågor om metadata, gallring m.m. It-tekniker som har kunskap om förutsättningarna för arkivering av informationen från de lokala systemen och stöder skapandet av leveranspaketen. Även i den lokala organisationen krävs en samordnande roll gentemot den centrala organisationen och kommunens verksamheter. 6.3 Styrning Ekonomiska förutsättningar, organisation, beskrivningar av tjänster och servicenivåer anges i samverkansavtal mellan parterna. En värdkommun ansvarar för avtalet med leverantör av systemet för bevarande. En operativ styrgrupp utses av kommunchef/direktörsgruppen. Styrgruppen följer upp och föreslår årliga förvaltningsplaner som beslutas av kommunchef/direktörsgrupp. Förvaltningsledarna ansvarar för verkställandet av förvaltningsplanerna. Förvaltningsledarna inrättar samrådsgrupper, med representanter från alla parter, för planering och genomförande av det operativa arbetet. Systemägare Budgetnivå Verkställande nivå Verksamhetsnära IT-nära förvaltning förvaltning Kommunchef/direktörsgrupp Operativ Styrgrupp Central Central Systemförvaltningsledare IT- Systemförvaltningsledare Operativ nivå Leveranssamordnare Applikationstekniker Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 7 (11)

48 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Central e-arkivarie Lokala e-arkivarier och samordnare Basdriftstekniker Lokala leveranstekniker Helpdesk 6.4 Ekonomi När man inför e-arkiv så minskar kostnader för licenser och underhåll av föråldrade system som drifts för att säkerställa åtkomst till information. På sikt kommer e-arkivet leda till minskade kostnader för konverteringar i samband med systembyten. Ett e-arkiv medför att man inte behöver bygga ut arkivlokalerna i samma takt som tidigare. Dessutom kommer e-arkivet skapa nyttor för kommunens verksamheter bland annat i mindre handpåläggning när det gäller registrering och arkivering samt frigöra personalresurser som kan lägga mer energi på sin kärnverksamhet. Hittills gjorda studier av andra kommuner har visat på stor spännvidd för anskaffnings- och förvaltningskostnader (se bilaga 2). Nedanstående siffror är ett försök att visa på en kostnadsbild. En osäkerhetsfaktor är kostnaden för IT-lösningen. SKL har en pågående ramavtalsupphandling som beräknas vara tillgänglig i februari Anskaffningskostnader och fasta förvaltningskostnader delas av deltagande kommuner. Ju fler deltagande kommuner, desto lägre kostnader per kommun. Exempel Anskaffa/upphandla och etablera (Införandeprojekt) o Investering: kkr Förvalta och ansluta/leverera: o Fasta kostnader (e-arkivspecialist, licens etc.) : kkr/år o Leverans (drivs som projekt) kkr/system. Man får göra antagande att en kommun levererar 1-3 system/år under de kommande 10 åren. Varje kommun ansvarar för resurstillsättning i den lokala organisationen. Kommunen ansvarar också för de kostnader som kan uppkomma i samband med leverans av ett verksamhetssystem till e-arkivet. Exempel på en sådan kostnad är anlitande av konsulter från systemleverantören i de fall det utvecklas lösningar för att exportera eller transformera bevarandeinformationen. Denna typ av kostnad kan minimeras om riktlinjer för bevarande tidigare följts vid anskaffning av systemet och i det löpande verksamhetsarbetet. Införandeprojektet och förvaltningskostnader i den centrala organisationen samfinansieras av deltagande kommuner. Om kostnadsuppskattningarna fördelas mellan de deltagande kommunerna enligt befolkningsstatistik ges följande tabell(de högre värdena för kostnadsuppskattningarna har använts): Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 8 (11)

49 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Krav på IT-lösningen, system för bevarande Grundläggande krav är att lösningen ska hantera information från flera arkivmyndigheter. Vidare ska det vara möjligt att lagra information i mellan- och slut-arkiv. Med mellanarkiv avses här att verksamheten är informationsägare, medan lagringsstruktur och funktioner är samma som i slutarkivet. Lösningen ska anskaffas som en produkt där IT-driften ska ske av en kommun som ingår i samverkan. Systemet ska kunna hantera information som har olika säkerhetsklasser. Däremot ska inte hemlig information, skyddas för rikets säkerhet, lagras i systemet. Övriga krav redovisas i projektets slutrapport. Beräknad färdigtidpunkt Arbetet inom den enskilda kommunen Redovisas inte i denna delrapport. Beräknad färdigtidpunkt Fortsatt arbete Vid tidpunkten för denna delrapport fortsätter projektarbetet med kravställning på e-arkiv och kommunernas enskilda arbete för att förbereda leveranser. 9.1 Behov av beslut Vid tidpunkten för denna delrapport behövs beslut om vilken kommun som skall vara värdkommun för den gemensamma e-arkivtjänsten samt en avsiktsförklaring från kommunerna avseende deltagande i upphandling- och införande-fasen. 10 Referenser 1 Förstudie e-arkiv i Jönköpings län, Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 9 (11)

50 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: SKL Rapport, Framgång med e-arkiv 3 Förstudie e-arkiv, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping kommuner 4 E-arkiv 2018, Hässleholm kommun 5 Förstudie för ett centralt e-arkiv, Mölndal stad 6 E-arkiv Förstudie; Kumla Kommun, Askersunds Kommun, Laxa Kommun, Lekebergs Kommun, Hallsbergs Kommun och Karlskoga Kommun 7 FAIS Samverkansformer_bilagor Bilagor: Bilaga 1: Värdskap för e-arkiv (separat fil) Bilaga 2: Sammanställning av kostnadsuppskattningar från andra e-arkivförstudier. (se nedan) Bilaga 3: Bedömning av antal system och volymer. (se nedan) Bilaga 2. Andra e-arkivförstudier har fått fram olika siffror när det gäller kostnaden för förvaltning av e-arkiv. Projekten har haft olika beräkningsgrunder och därmed inte helt jämförbara mellan varandra. Följande tabell ger en bild av förvaltningskostnad per år efter genomfört upphandling o implementeringsprojekt: Underhåll Support Drift och förvaltning ITdrift Admin. resurser Specialistkompetens kring e-arkiv Projekt för leveranser till e- arkivet Helsingborg 400 kkr. 260 kkr./system Nacka kkr kkr. Mölndal 280 kkr. Sydarkivera* 4400 kkr kkr. ingår Gävle m.fl kkr 2700 kkr kkr. 700 kkr. Hässleholm kkr kkr kkr./system Malmö kkr kkr./system FREDA ** kkr 1000 kkr * Kommunalförbund i Blekinge Kronoberg ** Samverkan mellan 12 kommuner i Jönköpings län Alternativa kostnader Att det kostar pengar att införa e-arkiv är ett känt faktum. Men vad kostar det att låta bli? Om det inte finns lösningar för elektroniskt bevarande kommer det att finnas ett fortsatt behov av arkivering på papper. Det innebär fortsatt ökade kostnader för manuell hantering och arkivering. Bilaga 3: Bedömning av antal system och volymer. Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 10 (11)

51 Författare: Lennart Larsson, Projektledare Version:0.5 Datum: Bedömningen är att det antal system som arkiveras under avtalsperioden kan beräknas till per år. Datavolymerna för dessa system är extremt varierande. De bedöms dock att vara i storleksordningen GB snarare än TB. Slutsatsen är då att det handlar om arkivering av tiotals system med en lagringsvolym som ökar i storleksordningen hundratals GB per år. Ändringslogg Version Dokumentdatum Ändring Namn 0.1 Utkast kap 2,3,4,5 Lennart Larsson 0.2 Utkast kap 6 och bilaga 1,2 Lennart Larsson 0, Delrapport Lennart Larsson 0, Tillägg avseende Lennart Larsson grundläggande krav i kap. 7 0, Små justeringar inför inriktningsbeslut av upphandling Lennart Larsson Delrapport, Länsgemensamt e-arkiv 11 (11)

52 Samverkansavtal avseende E-arkivcentrum Dalarna 1 Avtalsparter Mellan Säters kommun, org nr , nedan kallad värdkommun, och kommunerna i tabellen nedan, har följande avtal träffats. Avtalsparter Organisations-nummer Borlänge kommun Falu kommun Gagnefs kommun Ludvika kommun Hedemora kommun Avesta kommun Leksands kommun Malung-Sälens kommun Mora kommun Orsa kommun Rättviks kommun Smedjebackens kommun Vansbro kommun Älvdalens kommun Bakgrund Kommuncheferna/ kommundirektörerna för alla ovan nämnda samverkanskommuner beslutade att bedriva projektet Digitalt långtidsbevarande (e-arkiv), med målet att kommuner i Dalarnas län ska erbjuda medborgare, näringsliv, forskning och förvaltning enkel tillgång till offentlig digital information. Genom kommunsamverkan kan de gemensamma resurserna användas mest kostnadseffektivt och kommunerna får ett funktionellt verktyg för att uppnå öppenhet, demokrati, rättssäkerhet, ökad effektivitet och utveckling. Projektet har i sin delrapport Länsgemensamt e-arkiv Dalarna rekommenderat samverkan kring anskaffning och förvaltning av e-arkiv. Dalarnas kommuner har givit avsiktsförklaringar om att samverka i anskaffandet och förvaltning av e-arkivet samt att ge värdkommun i uppdrag att inneha värdskap för tjänsten e-arkiv. Kommuner som ej ingår i Upphandlingscenter, har lämnat fullmakt till UHC för att genomföra upphandling och teckna avtal med leverantör för system för digitalt långtidsbevarande (e-arkiv). Nedan beskrivs vad som gäller avseende tjänstens innehåll, värdkommunens ansvar, kommunens ansvar, ersättning och tvist.

53 3 Tjänstens innehåll Tjänsten E-arkivcentrum Dalarna innehåller - Kontakt gentemot systemleverantör - Daglig drift av systemet - Förvaltning av systemet - Användarstöd/utbildning - Resurs för att upprätta och följa upp gemensamma strategier och riktlinjer för långsiktigt bevarande (styrdokument på operativ nivå) - Stödja kommunala projekt vid skapandet av inleveranspaket - Resurser för att ta emot inleveranspaket - Bemanning inom fastställd budget Tjänsten bemannas under ordinarie kontorstid. 4 Organisation och beslutsbefogenheter E-arkivcentrum Dalarna är ingen arkivmyndighet, utan myndighetsansvaret finns kvar i respektive kommun. Det är levererande myndighet som äger den information som levererats till systemet för bevarande. För E-arkivcentrum Dalarna gäller följande organisation: Kommunstyrelsen i respektive kommun har det politiska ansvaret för tjänsten. För denna avtalssamverkan gäller också tillämpliga delar av kommunallagen. Majoritetsbeslut gäller i grupperna 1-3 nedan de fall parterna är oeniga. Ordförande har utslagsröst. 1. I avvaktan på att länets kommuner bildar Dalarnas Kommunförbund, med kommunstyrelsernas ordförande, ansvarar kommundirektörerna för att: - utse en styrgrupp - besluta den årliga förvaltningsplanen senast juni året innan verksamhetsår. - rapportera till kommunstyrelserna - fastställa årets resultat samt reglering av över- eller underskott senast mars - budget för nästkommande budgetår fastställs senast juni månad. Ansvar och befogenheter enligt punkterna ovan övergår till Dalarnas Kommunförbund när den har bildats. 2. Kommundirektörerna i Dalarnas utser: - styrgrupp Styrgruppen ska vara partsgemensam och operativ. Värdkommunen innehar ordförandeskapet i styrgruppen. Styrgruppen ansvarar för att: - styra och följa upp samverkansavtalet - följa upp och föreslå årliga förvaltningsplaner - rapportera till Dalarnas kommunförbund

54 3. Samrådsgruppen, som består av de lokala e-arkivorganisationerna, ansvarar för att: - fastställa strategier och riktlinjer för långsiktigt bevarande (styrdokument på operativ nivå) - fastställa/prioritera inleveransprojekt 4. Enhetschef vid E-arkivcentrum Dalarna ansvarar för att: - verkställa förvaltningsplanerna - inrätta samrådsgrupp, med representanter från alla parter, för planering och genomförande av det operativa arbetet 5 Värdkommunens ansvar Värdkommunen ansvarar för att ha en organisation som ger kommunerna tillräcklig vägledning, stöd och rådgivning i arbetet med e-arkivering, både i skapandet av leveranspaket och för att bevara informationens läsbarhet och autenticitet på lång sikt. Värdkommunen ansvarar för att upprätta förslag till gemensamma strategier och riktlinjer för långsiktigt bevarande (styrdokument på operativ nivå). Värdkommunen ska tillhandahålla användarstöd för systemet till samverkanskommunerna. Värdkommunen ska hitta samordningsmöjligheter för ett mer effektivt sätt att arbeta med e- arkivering. Värdkommunen har ansvaret för systemets funktioner. Värdkommunen är kontakt gentemot leverantör av mjukvara och tjänst. Värdkommunen är huvudman för driftlösning, men anlitar Borlänge kommun för utförandet enligt separat avtal. Värdkommunen ansvarar för att förvaltning och organisation organiseras och dokumenteras på ett sådant sätt så att det ger en god insyn i hur arbetet bedrivs. Värdkommunen är anställningsmyndighet för personal som arbetar vid E-arkivcentrum Dalarna. 6 Samverkanskommunernas ansvar Kommunerna är arkivmyndighet för sina arkivhandlingar enligt gällande lagstiftning. Kommunen ansvarar för arkivhantering vilket bland annat avser arkivredovisning, utlämnande av allmänna handlingar och gallringsutredningar. Kommunen ansvarar fullt ut för skapandet och kostnader för inleveranspaketen. Kommunen förbinder sig att tillämpa de standarder, strategier och riktlinjer för långsiktigt bevarande (styrdokument på operativ nivå) som man i samråd gemensamt fastställer. Kommunen förbinder sig att ingå i, och aktivt bidra till arbetet i, den organisation som beskrivs i 4 Organisation och beslutsbefogenheter.

55 7 Finansiering E-arkivcentrum Dalarna finansieras av kommunerna. Kostnaderna (totala faktiska kostnaderna) för den gemensamma organisationen ska fördelas mellan kommunerna. Självkostnadsprincipen gäller. Budget och fördelning uppdateras årligen. Värdkommunen lämnar ett budgetförslag till avtalskommunerna senast april månad året innan budgetår. Budgetförslaget grundar sig på gjorda leverantörsavtal samt värdkommunens planeringsgrunder för budget gällande löner, hyror och övriga kostnader. Värdkommunen fakturerar kommunerna halvårsvis i förskott enligt detta avtal. Avtalsparterna ska meddela värdkommunen sina faktureringsuppgifter. Införande* Förvaltningsår* Avesta 8,11% Borlänge 18,15% Falun 20,37% Gagnef 3,59% Hedemora 5,44% Leksand 5,45% Ludvika 9,45% Malung-Sälen 3,53% Mora 7,14% Orsa 2,41% Rättvik 3,80% Smedjebacken 3,80% Säter 3,91% Vansbro 2,39% Älvdalen 2,47% ,00% *Kostnaderna är exklusive moms och kr.

56 8 Underlag för kostnadsfördelning Värdkommunen upplåter erforderliga lokaler och utrustning för personal vid E-arkivcentrum Dalarna, samt svarar för att erforderliga investeringar avseende lös egendom görs inom gällande budget. I underlag för budget ska de kostnader som ska fördelas mellan kommunerna tas utifrån följande kostnader: Löne- och personalomkostnader Drift Borlänge Lokaler System Overhead-kostnader (kontorsmaterial, litteratur, resor mm) 9 Ekonomisk redovisning och överskott Värdkommunen ska årligen till samverkanskommunerna före den 15 februari redovisa föregående års räkenskaper. Beslut om reglering av överskott/underskott i årsresultatet enligt 4 Organisation och beslutsbefogenheter, fördelas enligt 7 Finansiering. Om överskott/underskott uppstår och samverkanskommunerna anser att överskott/underskott är orimligt stora gäller vad som stadgas avseende 10 utvärdering/omförhandling. 10 Utvärdering/omförhandling Avtalet (inkluderar verksamhet och ekonomi) ska årligen utvärderas senast mars. Att särskilt beakta vid utvärderingen är att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och rättssäkerhet; de gemensamma strategier och riktlinjer för långsiktigt bevarande som tas fram ska, när det är tillämpligt, ta hänsyn till standarder, Riksarkivets föreskrifter samt lagstiftning som rör informations- /dokumenthantering. Verksamheten ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt. Det är samverkanskommunernas gemensamma ansvar att säkerställa att årlig utvärdering sker. Omförhandling av avtalet kan påkallas av samverkanskommun efter skriftlig underrättelse till den gemensamma organisationen. Beslut om omförhandling eller ändringar i fråga som rör avtalet kan endast tas av samtliga samverkanskommuner gemensamt efter samråd dem emellan. Om samverkanskommunerna efter omförhandling inte kan enas om ändringar/tillägg gäller avtalet på oförändrade villkor intill dess att avtalet upphör för samverkanskommun enligt vad som stadgas i bestämmelsen om Upplösning av samverkan. Förhandlingar befriar inte parterna från att fullfölja avtalet. Alla ändringar eller tillägg till avtalet ska ske skriftligen för att vara gällande. 11 Tvist och tillämplig lag Tvist vid tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand avgöras av den partsgemensamma styrgruppen. I andra hand i dialog med samtliga kommundirektörer i Dalarna och i slutgiltigt skede skall tvist avgöras av svensk domstol med tillämpning av svensk rätt.

57 12 Sekretess och behandling av personuppgifter Värdkommunen är införstådd med offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser (2009:400) och är skyldig att informera berörd personal och leverantörer. Personuppgiftsbiträdes- och sekretessavtal tecknas separat med berörda parter. De myndigheter som levererar information till systemet för långtidsbevarande är personuppgiftsansvariga och tecknar avtal med Kommunstyrelsen i Säters kommun, som är personuppgiftsbiträde. Kommunstyrelsen i Säters kommun är personuppgiftsbiträde, och tecknar avtal med Borlänge kommun, som är underbiträde. Underbiträdets eventuella biträden ska redovisas för, och godkännas av, Säters kommun. 13 Giltighetstid och uppsägning Detta avtal gäller fr.o.m. den tidpunkt då avtalet är underskrivet av alla samverkande parter. Avtalet gäller t.o.m Skriftlig uppsägning av avtalet ska ske tolv (12) månader innan avtalsperioden löper ut. Därefter förlängs avtalet med två (2) år i taget, med samma uppsägningstid. 14 Upplösning av samverkan Önskar någon part lämna samverkansavtalet kan det ske endast i samband med avtalets upphörande, förlängning eller omformulering. Någon fordran på kvarvarande värden kan aldrig uppstå i de fall någon part lämnar samverkansavtalet och samverkansavtalet fortsätter verka mellan två eller flera parter. Uppsägning skall ske skriftligt till värdkommun. Samverkansavtalet skall avvecklas om endast en part är villig att betala de kostnader som uppstår till följd av e-arkivtjänsten. Vid sådan avveckling ska resterande värden fördelas, enligt modell för kostnadsfördelning, mellan de parter som under senaste avtalsperiod/förlängning bidragit till finansieringen (betald faktura avseende debiterad avgift). Vid en upplösning av samverkan ska E-arkivcentrum Dalarna vara behjälplig med att överlämna den arkiverade informationen till respektive informationsägare. 15 Avtalets giltighet Detta avtal gäller under förutsättning att alla femton kommuner väljer att ingå samverksavtal.

58 Detta avtal har upprättats i femton exemplar varav parterna tagit vart sitt. Datum Borlänge kommun Datum Avesta kommun Datum Smedjebackens kommun Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Datum Falu kommun Datum Malung-Sälens kommun Datum Vansbro kommun Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Datum Gagnef kommun Datum Mora kommun Datum Älvdalens kommun Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Datum Ludvika kommun Datum Orsa kommun Datum Leksands kommun Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Datum Hedemora kommun Datum Rättviks kommun Datum Säters kommun Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf.

59

60

61 1 KS BUDGET 2019 HEDEMORA ENERGI AB Budgeten baseras på följande taxehöjningar: (Inom parentes anges taxehöjningar genomförda den 1 januari 2018) Fjärrvärme Hedemora (0%) 0% Fjärrvärme Långshyttan (0%) 0% Fjärrvärme Säter (0%) 0% VA (3%) 5% Avfallshantering (0%) 4% Innehållsförteckning: Resultaträkning HEAB sid 2 Resultatrapport Fjärrvärme Hedemora sid 3 " Fjärrvärme Säter sid 4 " Vatten/avlopp sid 5 " Avfallshantering sid 6 " Stadsnät sid 7 " Vindkraft sid 8 Fördelade funktionskostnader sid 9 Investeringar sid

62 2 Hedemora Energi AB Resultaträkning Utfall Årsbudget Prognos Årsbudget (i tkr) Intäkter Fjärrvärme (till slutkund) Elproduktion VA Avfallshantering Stadsnät Övriga rörelseintäkter Sålda tjänster till dotterbo Totala intäkter Kostnader Inköp fjärrvärme Produktion VA Personalkostnader Övriga kostnader Köpta tjänster från dotterb Totala kostnader Resultat före avskrivninga Avskrivningar Resultat efter avskrivning Utdelning - Ränteintäkter 68 Ränteintäkter från dotterb Räntekostnader Borgensavgift Resultat efter finansnetto

63 3 Fjärrvärme Hedemora (inkl Lå & Vi) 0% 0% Resultatrapport Utfall Årsbudget Prognos Årsbudget (i tkr) Intäkter Distribution fjärrvärme i Hedemora Intern intäkt fjärrvärme Anslutningsavgifter Övriga intäkter 266 Sålda tjänster till HeKraVä Totala intäkter Kostnader Inköp fjärrvärme Personalkostnader Fördelade funktionskostnader Övriga kostnader Totala kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Räntenetto Resultat efter finansnetto Nyckeltal Försåld fjärrvärme i GWh till slutkund 65,3 67,9 67,9 68,2 Inköpt fjärrvärme i GWh 75,9 79,5 79,5 79,8 Energiförluster i nätet i % -14% -15% -15% -15% Intäkt per såld MWh Inköpskostnad per inköpt MWh Rörelsemarginal 7,7% 6,2% 4,7% 6,0% Investeringar Fjärrvärmenätet Arbetsmaskiner och större verktyg Fordon och övriga inventarier Summa investeringar

64 4 Fjärrvärme Säter 0% 0% Resultatrapport Utfall Årsbudget Prognos Årsbudget (i tkr) Intäkter Distribution fjärrvärme i Säter Anslutningsavgifter Övriga intäkter Sålda tjänster till HeKraVä Totala intäkter Kostnader Inköp fjärrvärme Personalkostnader Fördelade funktionskostnader Övriga kostnader Totala kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Räntenetto Resultat efter finansnetto Nyckeltal Försåld fjärrvärme i GWh till slutkund 53,3 52,9 52,9 53,0 Inköpt fjärrvärme i GWh 62,2 61,3 62,3 61,4 Energiförluster i nätet i % 17% 16% 18% 16% Intäkt per såld MWh Inköpskostnad per inköpt MWh Rörelsemarginal -4% 0% 0% 0% Investeringar Fjärrvärmenätet Arbetsmaskiner och större verktyg Fordon och övriga inventarier Summa investeringar

65 5 Vatten/avlopp 3% 5% Resultatrapport Utfall Årsbudget Prognos Årsbudget (i tkr) Intäkter Vatten och avlopp Intern intäkt Anläggningsavgift VA Övriga intäkter Sidoordnad verksamhet Totala intäkter Kostnader Vatten och kemikalier Materialkostnader Personalkostnader Fördelade funktionskostnader Övriga kostnader Sidoordnad verksamhet Totala kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Räntenetto Resultat efter finansnetto Nyckeltal Producerad mängd vatten m3 Intäkt per producerad m3 vatten (kr) #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Total kostnad per prod m3 vatten (kr) #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Rörelsemarginal 17% 22% 24% 21% Investeringar VA anläggningar Arbetsmaskiner och större verktyg Fordon och övriga inventarier Summa investeringar

66 6 Avfallshantering 0% 4% Resultatrapport Utfall Årsbudget Prognos Årsbudget (i tkr) Intäkter Avfallshantering Interna intäkter Övriga intäkter Sidoordnad verksamhet Totala intäkter Kostnader Destruktionskostnader Personalkostnader Fördelade funktionskostnader Entreprenör avfallshantering Övriga kostnader Sidoordnad verksamhet Totala kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Räntenetto Resultat efter finansnetto Nyckeltal Rörelsemarginal 13% 1% 4% 0% Investeringar Avfallsanläggningar Fastighet mark Arbetsmaskiner och större verktyg Fordon och övriga inventarier Summa investeringar

67 Stadsnät Resultatrapport Utfall Årsbudget Prognos Årsbudget (i tkr) Intäkter Intäkter bredband Intern intäkt Anslutningsavgifter Övriga intäkter Totala intäkter Kostnader Personalkostnader Fördelade funktionskostnader Övriga kostnader Totala kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Räntenetto Resultat efter finansnetto Investeringar Stadsnät Summa investeringar

68 Vindkraft 30% Resultatrapport Utfall Årsbudget Prognos Årsbudget (i tkr) Intäkter Intäkter elproduktion Intäkter elcertifikat Totala intäkter Kostnader Driftkostnader Totala kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Räntenetto Resultat efter finansnetto Intäkt per producerad GWh, kr 311,08 374,24 374,24 645,15 Producerad mängd el GWh 2,067 2,143 2,143 2,094 Antal elcertifikat

69 9 Funktionskostnader att fördela Resultatrapport Utfall Årsbudget Prognos Årsbudget (i tkr) VD företagsövergripande adm Organisationsutveckling Miljö Ekonomi/personal Marknad IT-verksamhet Styr-och regler Mätvärden Mätartekniker Förråd Planering/Proj Avskrivningar IT och adm Fastighetsförvaltning Elkostnad laddstolpar - 25 Nettokostnad att fördela

70 10 Hela företaget Investeringar Utfall Årsbudget Prognos Årsbudget (i tkr) Elanläggningar Laddstationer 308 Vindkraft Fjärrvärmeanläggningar Hedemora Produktion Distribution Fjärrvärmeanläggningar Säter Produktion Distribution Vatten och avlopp Produktion Distribution Avfallshantering Stadsnät Arbetsmaskiner mm Datorer och nätverk Elhandelsmodul 400 Fastighet Fastighetsinventarier Summa investeringar

71 BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

72 INLEDNING Turismen blir en allt viktigare del i det svenska näringslivet och räknas numer som en av Sveriges basnäringar. I Sverige omsatte branschen drygt 317 miljarder 2017, vilket var en ökning med 7,4% från Det är den kraftigaste ökningen sedan Turismen bidrog också med nya jobb. Dalarna är Sveriges starkaste besöksregion utanför storstäderna. År 2016 hade inresandeturism och regional turism en omsättning på drygt 7,45 miljarder och sysselsatte 6400 personer på helårsbasis presenterade Visit Dalarna en besöksnäringsstrategi med målet att år 2030 ska Dalarna upplevas av besökare och intressenter som : Norra Europas ledande och mest attraktiva besöksdestination som erbjuder välkomnande och äkta upplevelser året runt. Strategi 2030 är en plan för destinationsutveckling i samverkan. Den tillhör- och omfattar- alla aktörer som påverkar och påverkas av besöksnäringen i Dalarna. Besöksnäringsföretagen, kommunerna, regionala aktörer, utbildningssamordnare och många fler har en roll att spela för att ytterligare stärka Dalarnas attraktionskraft. Framförallt har vi alla mycket att vinna på att driva frågor tillsammans. Den regionala strategin är framtagen genom intervjuer och lokala möten med över 200 aktörer. Visit Dalarna har samordnat arbetet och sammanställt ingångsvärdena till det färdiga dokumentet. Att vi, kommunen och besöksnäringen i Hedemora, också vill och ska bidra till de regionala målen är självklart. I Hedemora kommun finns även arbetet med turism uttryckt i ett antal styrdokument. Dessa finns länkade som bilagor. För att tydliggöra den riktning vi vill arbeta mot gällande besöksnäring har därför denna lokala strategi tagits fram. Den lokala strategin är ett övergripande dokument där vision, nuläge och mål redovisas. Den bör revideras en gång per mandatperiod. En handlingsplan kommer att utformas utifrån strategin. Där beskrivs det mer detaljerat hur vi kommer gå tillväga. 2

73 SYFTE Syftet med Hedemora kommuns besöksnäringsstrategi är att ta ut en färdriktning som ska leda till ökad samverkan och samordning av resurser mot framtida gemensamma mål. Grunden i strategin är ett antal fokusområden som är framtagna utifrån Hedemoras lokala förutsättningar. 3

74 HEDEMORA KOMMUNS VISION 4

75 MÅL Vi utgår från Visit Dalarnas regionala strategi och arbetar utefter den tills vidare. Jämställdhet, integration, folkhälsa och miljö kommer också att genomsyra vårt arbete. Lokalt vill vi: Synas mer utåt för att locka hit fler besökare. Öka antalet gästnätter, arbetstillfällen och kommuninvånare. Locka fler entreprenörer inom besöksnäring att etablera sig i kommunen. Skapa goda förutsättningar för att företag inom besöksnäringen ska kunna växa. Bidra till att Hedemoras landsbygd är levande och attraktiv. Målen mäts årligen genom TEM, turistekonomisk modell, som vi får från Visit Dalarna. 5

76 VÅRT UTBUD När vi berättar om platsen Hedemora, i vår externa kommunikation och marknadsföring, utgår vi från Dalarnas äldsta stad och möjligheterna som kulturen och naturen skapar. Förutom Naturen och Kulturen lyfter vi turistiskt även tre områden; Maten, Musiken, Motorerna BILDER 6

77 NATUR OCH KULTUR Den vackra naturen finns alltid runt hörnet. Njut av skog, berg, sjöar och öppna landskap. Här finns Sveriges första ekomuseum Husbyringen en sex mil lång kultur- och naturled. Dalälven ringlar genom landskapet och Hedemora ingår i biosfärområdet Nedre Dalälven. Hovranområdet är ett område utpekat som riksintressant för natur- och kulturminnesvården. Hedemora har en levande stadskärna med många butiker och stort utbud. Den anrika gamla stadskärnan är en genuin gammaldags småstadsmiljö med intressanta kulturkvarter kring Stora Torget. Ett framtida besöksmål skulle kunna vara den gruvhistoria som finns i Hedemora kommun. Gruvområdet i Garpenberg är Sveriges äldsta i drift. 7

78 MATEN Framgångsrika och prisbelönta företag som erbjuder kvalitetsprodukter till livsnjutare, allt från bryggeri och mejeri till senap, kryddor och choklad. Här finns flera aktiva lantbruk, marknader, ett flertal caféer och restauranger. Bygden vittnar om en bred kunskap och ett stort intresse kring mat och kvalitet. Sommartid anordnas bruksmarknad i Stjärnsund och Genuin dalamarknad i Hedemora där det finns möjlighet att handla delikatesser från bygdens lokala matentreprenörer. Första helgen i september ordnas varje år Skördefest i Södra Dalarna där mathantverkare, gårdsbutiker och restauranger bjuder in till öppet hus i sina gårdar/lokaler. Ett flertal restauranger och caféer i Hedemora strävar efter att använda lokala produkter. Sommar- och höstfester av det mer folkliga slaget anordnas årligen. 8

79 MUSIKEN Musiken har länge utmärkt bygden och tonerna fortsätter att förgylla tillvaron och locka till sig musikintresserade i alla åldrar, från när och fjärran. Hedemora bjuder på en spännande bredd och har utgjort en bas för både hovsångerskor liksom Sveriges äldsta rockfestival. Här finns många talanger och ett stort engagemang som skapar tillfällen att umgås togs Dalarock upp igen i ett mindre format. Det blev ett populärt arrangemang och förhoppningen är att det ska kunna bli ett årligt evenemang igen. Folkmusikfesten i Stjärnsund lockar många människor från när och fjärran sedan starten I Smedjan i Stjärnsund arrangeras varje sommar en mängd konserter och evenemang. För att åter placera Hedemora som musikstad på kartan arrangeras Out & Loud och Blues jam kontinuerligt på Kings Arms. Arrangemangen är populära och drar mycket folk i olika åldrar. I Husby kyrka finns en av Sveriges tre unika 1700-talsorglar. Den och orgeln i Stjärnsunds kyrka invigdes 2011 efter omfattande restaurering. Organister och intresserade från vida omkring besöker årligen kyrkorna för att spela och se orglarna. 9

80 MOTORERNA Motorer i alla dess former är ett kännetecken för Hedemora. Här finns en lång tradition och ett unikt intresse för motorer. TT-loppet är en internationell tävling som satte Hedemora på kartan redan på tidigt 1900-tal vilket myntade begreppet Motorstaden. I Hedemora är motorintresset lika varmt året om! 2018 var det 60 år sedan sista TT-loppet gick av stapeln. En jubileumsdag arrangerades med olika motoraktiviteter. På Hamrebanan anordnas bilträffar kontinuerligt. I Hedemora kommun finns Sveriges första 2-våningsbana för inomhusgokart. I kommunen finns även flera företag med fordonsrelaterad verksamhet. 10

81 BESÖKSNÄRINGEN I SIFFROR Den totala turismomsättningen i Hedemora uppgick 2016 till drygt 244,5 miljoner kr. Vilket är en ökning av nästan 15 miljoner kr sedan Näringen sysselsatte 136 personer, främst inom restaurang och aktivitet. Dagsbesök utgör av 39% av den totala turismomsättningen. Omsättningen för kommersiella gästnätter (hotell, vandrarhem, camping) har minskat medan de icke kommersiella gästnätterna (fri camping och släkt/vänner) har ökat. Beräknad omsättning för utländska gästnätter är 8 miljoner kronor. 95% bor hos släkt och vänner. 11

82 SAMARBETEN Hedemora, tillsammans med Avesta, Säter, Ludvika och Smedjebacken samarbetade för utveckling av besöksnäringen under namnet Södra Dalarna Turism mellan 1975 och Under årens lopp har en mängd projekt och insatser gjorts för att främja besöksnäringen utifrån visionen: Södra Dalarna ska utvecklas till en välkänd och spännande turistdestination året runt! Hedemora och Avesta fortsatte samarbetet fram till 2017 medan de andra kommunerna bildade Visit Södra Dalarna tillsammans med Gagnef, Falun och Borlänge Sedan 2017 ingår Hedemora i det regionala samarbetet för hela Dalarna, Visit Dalarna AB. Föreningen Bergslaget har drivit ett kulturprojekt, Bergslagssatsningen, mellan åren Sveriges första ekomuseum, Husbyringen, har ingått som en nod i projektet. Insatser som gjorts är bland annat att ett besökscentrum med café har byggts i Stjärnsund och att en app har utvecklats med information kring aktiviteter, boende och mat kring Husbyringen. Ett projekt med entreprenörer boende i Kloster pågår som handlar om att restaurera Engelska parken och utveckla en vandringsled i anslutning till parken och Herrgårdsmiljön i Stjärnsund. Hedemora kommun ingår i Biosfärområdet Nedre Dalälven och står för särskilt höga natur- och kulturvärden. Genom Nedre Dalälvens intresseförening har olika utvecklingsprojekt och samarbetsformer pågått genom åren. Leader Nedre Dalälven är en metod för lokal utveckling där kommunen samverkar med det privata näringslivet och den ideella sektorn för att skapa utveckling. 12

83 VISIT DALARNA Visit Dalarna bildades i maj 2017 av samtliga Dalarnas 15 kommuner och med en verksamhetsöverföring från Region Dalarna. Visit Dalarna AB utgör den tydliga klustermotorn i besöksnäringsklustret. Runt 1000 företag är verksamma inom besöksnäringen i Dalarna och utgör klustrets kompetensbas och målgrupp. Visit Dalarnas uppdrag är att; Företräda regionens besöksnäring i nationella och internationella sammanhang. Driva utvecklingsfrågor i samverkan med företag, organisationer och kommuner. En affärsutvecklare finns för varje kommun som ansvarar för kontakterna med näringen. Marknadsföra och sälja besöksregionen Dalarna nationellt och internationellt. Ansvara för de flesta turistbyråer i Dalarna. 13

84 HEDEMORA KOMMUN Hedemora kommuns uppdrag enligt avtal med Visit Dalarna är att; Bidra till att bilda och underhålla det lokala nätverket, samt att driva detta tillsammans med den lokala affärsutvecklaren från Visit Dalarna. Ta fram lokala strategier för besöksnäringen utifrån den regionala strategins struktur och innehåll, i dialog med de lokala nätverken och med stöd av lokala affärsutvecklaren. Tillhandahålla förutsättningsskapande verksamhet i form av att iaktta besöksnäringen behov i beslutsfattande om infrastruktur, skyltning, renhållning, företagsutveckling, plan- och tillståndsärenden mm. Hedemora kommun vill också arbeta med att; Verka för att öka antalet profilbärare i kommunen. (Med profilbärare menas det vi lyfter fram på en övergripande nivå, något unikt för Hedemora och som kan sättas i ett skyltfönster mot omvärlden). Skapa förutsättningar för att både ideella och kommersiella aktörer ska kunna växa. Påverka vad vi vill lyfta på regionalt plan genom både vår egen strategi och hur handlingsplanen ser ut. Informera näringen om finansieringsmöjligheter till projekt. Erbjuda evenemangslots där tips om stöd kan ges, förmedla kontakter, informera om tillstånd samt annan information som behövs inför uppstarten av ett evenemang. Hedemora Näringsliv AB ansvarar för att samordna dessa frågor i kommunen samt vara kontakten mellan Visit Dalarna och berörda parter i kommunen. 14

85 HUR GÅR VI VIDARE? - HANDLINGSPLAN: En lokal handlingsplan ska tas fram utifrån den regionala och den lokala strategin. Detta för att tydliggöra de aktiviteter vi bör genomföra för att utveckla besöksnäringen i Hedemora. I handlingsplanen visas tydligt specifika förutsättningar, aktiviteter och rollfördelning. Handlingsplanen är ett levande dokument som ska revideras varje år tillsammans med berörda aktörer. - LOKALT SAMARBETE: Lokalt samarbete är viktigt. En kommunal turismgrupp med är sammansatt och fortsätter träffas för att diskutera övergripande frågor. Besöksnäringen bjuds in kontinuerligt till träffar och hösten 2018 startas ett nätverk upp med engagerade intressenter inom näringen. Man bör fortsätta att utarbeta mätbara mål för Hedemora kommuns turismutveckling. För att nå målen bör man lägga mer resurser på samverkan och arbetet bör kommuniceras brett för att bli känd i berörda förvaltningar och hos samverkanspartners. Det är viktigt att få utrymme till att fortsätta arbetet med turismutveckling på det lokala planet. För att skapa detta behövs politiska beslut om vilka prioriteringar som ska göras. 15

86 BILAGOR Viktiga dokument Vist Dalarnas strategi Hedemora kommuns etableringsstrategi Hedemora kommunikationsplan 68#kommunikationsplan Hedemora kommuns översiktsplan Landsbygdsprogrammet Fritids- och kulturpolitisk strategi - Bilder i presentationen: Fotograf Patrik Persson, Hedemora kommuns bildarkiv 16

87 .. HEDEtvlORA,' KOMMUN '.,,' Omsorgsnamnden SAMMANTRADESPROTOKOLL SammantrMesdatum Sida 10(22) rreo[morakcmmun I f(orl'lrnunstv8isen link IDm.K.Ij.I...I.b Nytt vard- och omsorgsboende For att mota kommande behov av vard- och omsorgsboende och erbjuda ett modernt, tryggt och framtidsanpassat boende for aldre med en god tillganglighet och sakerhet ser vard- och omsorgsutskottet det nodvandigt att tillskapa ett nytt vard- och omsorgsboende i Hedemora kommun. 8eslutsunderlag Vard- och omsorgsforvaltningens tjansteskrivelse Vard- och omsorgsutskottets sammantradesprotokoll 7 december 2016 Omsorgsnamndens beslut Omsorgsnal11nden foreslar kommunstyrelsen ge Hedemora bostader i uppdrag att snarast utreda forutsattningarna och presentera en kostnadskalkyl for byggandet av ett nytt vard- och omsorgsboende, med placering forslagsvis jal11tedemensboendet Norden. Omsorgsnal11nden beslutar att till kommande arbetsgrupp ledd av vard- och omsorgsforvaltningen utse tre politiker fran vard- och omsorgsutskottet, tva fran l11ajoriteten och en fran oppositionen Utdrag till Koml11unstyrelsen Diariet Justerandes sign. I' ( I...':'j,.'_'. '._1 1, /

88 !: HEDEMORA ',' KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Omsorgsnamndens arbetsutskott, vard- och omsorgsutskottet Sammantradesdatum Sida 18(22) 122 Nytt Vard- och omsorgsboende For att mota kommande behov av vard- oeh omsorgsboende oeh erbjuda ett modernt, tryggt oeh framtidsanpassat boende for aldre med god tillganglighet oeh sakerhet ser vard- oeh omsorgsutskottet det nodvandigt att tillskapa ett nytt vard- oeh omsorgsboende i Hedemora kommun. Beslutsunderlag Vard- oeh omsorgsforvaitningens tjansteskrivelse Vard- och omsorgsutskottets beslut Vard- oeh omsorgsutskottet staller sig bakom forsiaget om nytt vard- oeh ol11sorgsboende oeh foresiar omsorgsnamnden att foresia koml11unstyrelsen ge Hedemora bostiider i uppdrag att snarast utreda forutsattningarna oeh presentera en kostnadskaikyi for byggande av ett nytt vard- oeh omsorgsboende, l11edpiaeering forslagsvis jal11te demensboendet Norden. Vard- oeh omsorgsutskottet foreslar 0l11sorgsnamnden att till kol11mande arbetsgrupp ledd av vard- oeh omsorgsforvaltningen utse tre politiker fran vard- oeh omsorgsutskottet, tva fran majoriteten oeh en fran oppositionen. Utdrag till Ol11sorgsnamnden ) /'/ - { i I

89 HEDEMORA KOMM N TJANSTESKRIVELSE Mona Forsberg Vard-och omsorgsf6rvaltningen Datum Sida 1(3) Nytt Viud-och omsorgsboende Sammanfattning For att mota kommande behov av vard-och omsorgsboende och erbjuda ett modernt, tryggt och framtidsanpassat boende for aldre med god tillganglighet och sakerhet ser yard och omsorgsutskottet det nodvandigt att tillskapa ett nytt vard-och omsorgsboende i Hedemora kommun. Arendebeskrivning Fran kommunfullmaktige finns ett beslut om att ga ur fastigheter med extern hyresagare. Vad det galler kommunens aldrebostader, sarskilt boende, sa hyr forvaltningen tre av dessa av det kommunala bostadsbolaget Hedemora Bostader. Det fjarde objektet, Vinstragarden, har extern hyresagare, dar Landstinget ager fastigheten men har lamnat over till forvaltare att skota fastigheten, nuvarande Samhallsbyggnadsbolaget Norden AB. Sedan i varas har forvaltningen haft ett antal diskussioner med bade Landstinget och forvaltaren angaende sakerheten i byggnaden och ytteromradena. Detta har handlat om personalens arbetsmiljo och trygghet. Forst6relse av bilar, stolder av bland annat tradgardsmobler och intrang i fastigheten har gjort att personalen kant sig hotade och skapat en otrygg arbetsmiljo. Fastighetsforvaltaren har visat sig ovillig att atgarda saval inre som yttre miljon. Vinstragarden har ett hyresavtal som IOper till och med Uppsagning maste ske 24 manader innan alltsa senast annars sker forlangning med 5 iir. Omsorgsnamnden ser det som lampligt, att saga upp avtalet och nar hyrestiden loper ut for Vinstragarden, flytta over verksamheten till ett nybyggt vard-och omsorgsboende. Lamplig placering skulle vara i omedelbar narhet av demensboendet Norden da det finns samordningsfordelar med denna placering. Antalet aldre personer okar kraftigt. Bade 80+ och 90+ uppvisar en snabbt stigande kurva med borjan 2017 och framat Omsorgsnamnden ser ett behov av att oka antalet platserllagenheter. Jamfort med dagens 134 platser skulle antalet behova ut6kas med uppskattningsvis 20 platser. Hedemora kommun Postadress Hedemora kommun Box Hedemora Hemsida BesCksadress Tjadernhuset Hdkargatan 6 Hedemora E-post kommun@hedemora.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

90 Hedemora kommun Datum Sida 2(3) I samband med att det kalkyleras pa ett nytt Vard-och omsorgsboende bor det beaktas att ge rum dar at bade HSR enheten och Demensdagverksamheten. HSR enheten ar for narvarande inrymd pa Vinstragarden och har stora problem med mogellukt och medicinska problem for personalen i form av nastappa och hudbesvar. Demensdagverksamheten pa Vintergatan bor ge plats at gemensamma lokaler at hyresgasterna som bor i de 48 lagenheterna som ar tankt att omvandlas till ett framtida Trygghetsboende for 70 plus. En arbetsgrupp bestaende av tjansteman fran forvaltningen och tre politiker fran Omsorgsnamnden ska bildas..lagar, forordningar och delegationer som styr beslutet I synnerhet ifall lagar, forordningar, delegationer hal' forandrats Koppling till mfli/policy/riktiinjer Barnchecklistan Ja Nej 1. Seror arendet barn eller unga? x (Om svaret ar Nej hoppa over fraga 2 och 3) 2. Innebar beslutet att hansyn tag its till barns och ungdomars basta? x Motivera: "[Skriv text har]" 3. Har barn och ungdomar fatt saga sin mening? x Pa vilket satt?: "[Skriv text har]" Jiimstalldhetschecklistan Ja Nej 1. Seror arendet kvinnor och man, flickor och pojkar?? x (Om svaret pa fraga ar Nej, motivera och hoppa over fraga 2-4 ) 2. Redovisas statistik konsuppdelat? x (Om svaret pa fragan ar Ja, bifoga statistik. Om svaret ar Nej, motivera) 3. Seskrivs konsekvenserna av beslutet for flickor och pojkar, kvinnor x och man? (Om svaret pa fragan ar Ja, bifoga dessa. Om svaret ar Nej, ej aktuellt 4. Foreslas atgarder som bidrar till jamstalldhet? x (Om svaret pa fragan ar Ja, bifoga dessa. Om svaret ar Nej, ej aktuellt Integration 1. Har hansyn tag its till manniskor som inte beharskar det svenska spraket i tillracklig omfattning? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" 2. Har hansyn tag its till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan manniskor, bl a pa grund av ursprung? Pa vilket satt? Ej aktuellt Ja Nej x x Miljo och klimat Ja Nej

91 Hedemora kommun Datum Sida 3(3) Miljo och klimat 1. Har hansyn tag its till beslutets paverkan pa milja och klimat? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" Ja Nej x Forslag till beslut Yard och omsorgsutskottet staller sig bakom forslaget om nytt vard-och omsorgsboende och foreslar omsorgsnamnden att foresla kommunstyrelsen ge Hedemora Bostader i uppdrag att snarast utreda forutsattningarna och presentera en kostnadskalkyi for byggande av ett nytt vard-och omsorgsboende med placering forslagsvis jamte demensboendet Norden. Mona Forsberg Forvaltningschef

92 Annika Strand TJANSTESKRIVELSE Datum Sida 1(3) KS '11<t-/6 735 Nytt Vard- och omsorgsboende Sammanfattning Omsorgsnamnden har patalat behov av ett nytt aldreboende for att kunna mote framtida behov av omsorgsboende for personer med stora omvardnadsbehov. Idag hyrs Vinstra i andra hand av Landstinget och avtalet kan inte forlangas med landstinget efter mars 2021 p g a ny fastighetsagare, Offentliga Hus. Omsorg har gjort en kravanalys och ett funktionsprogram for ett nytt boende med stod och vagledning av stadsarkitekten. Underlaget har legat till grund for beslut i omsorgsnamnden som gay AB Hedemorabostader uppdraget att presentera en kostnadskalkyl for byggande av ett nytt vard- och omsorgsboende med placering jamte demensboendet Norden. Foljande beslut/handlingar finns i arendet: 1) Uppdrag till AB Hedemorabostader att utreda mojlighetema for byggandet av nytt vard- och omsorgsboende. Dnr KS ) Kravstallning: Nytt vard- och omsorgsboende. Yard och omsorgsforvaltningenl stadsarkitekt Jenni Wettemark 3) Kravstallning: Nytt vard- och omsorgboende. Omsorgsnamndens beslut att fran Hedemora bostader AB infor fortsatt projektering av det nya vard- och omsorgsboendet begara en offert samt en sammanfattande beskrivning over de kvalifikationer som leverantoren kan tillgodose. 4) Moms- och ranteeffekter vid byggande av omsorgsboende - fraga om agande av det nya omsorgsboendet. KF beslutar att kommunen ska aga det nya omsorgsboendet. Dnr KS ) Projektering av nytt Vard- och omsorgsboende i Hedemora kommun. Omsorgsnamnden beslutar hemstalla hos Miljo- och samhallsbyggnadsnamnden att paborja projektering for nytt vard- och omsorgsboende i Hedemora. Omsorgsnamnden beslutar stall a sig bakom hyresforslaget for 66 nya boendeplatser. 6) Miljo- och samhallsbyggnadsnamnden beslutar att avvakta beslut i agandefragan samt projekteringsfragan i vantan pa vidare utredning. Hedemora kommun Hemsida E-post kommunledningskontoret@hedemora.se Organisationsnr Postadress Kommunstyrelseforvaltningen Box Hedemora Sesoksadress Tjadernhuset Hokargatan 6 Hedemora Teleton Fax Sankgiro

93 Hedemora kommun Datum Sida 2(3) 7) Aldre prognos/ Samhallsstrateg Per-OlofHerou har sammanstallt. 8) Kalkyl Arendebeskrivning Kommunfullmaktige har fattat beslut om att Hedemora kommun ska aga byggnaden. Hedemora Kommunfastigheter AB har tagit in offerter vars anbudstid 16per till 30 november. Darefter upphor mojligheterna att anta anbud. Kommunen ska aga fastigheten vilket innebar fordelar ur momssynpunkt. Hedemora Kommunfastigheter AB tar fullt byggherreansvar frfm start till dess att byggnaden ar slutbesiktigad. Da overgar byggnaden till Miljo- och samhallsbyggnadsnamnden som hyres satter mot omsorgsforvaltningen. Hedemora Kommunfastigheter AB och Miljo- och samhallsbyggnadsforvaltningen upprattar ett forvaltaravtal for byggnaden. Hedemora Kommunfastigheter AB och Omsorgsforvaltningen upprattar ett administrationsavtal for andra handskontrakt mellan hyresgasterna och kommunen. Anbud har inkommit till Hedemora Kommunfastigheter och en anbudsutvardering har gjorts enligt utvarderingskriterierna. Dessa har viktats till Pris 30% och 70% funktion, utformning och gestaltning. Omsorgsnamnden har forordat anbud 3. Sekretess rader i detta skede. For att kommunen ska kunna aga boendet maste Ian upptas. Det finns en finanspolicy i kommunen som reglerar upptagande av Ian. Avskrivningstid for bostader ar 50 ar. For att klara hela kostnadsmassan behover kommunen lana 250 Mkr. Kommuninvest har kontaktats och kommunen har ett lane16fte. Den sammantagna okade driften for omsorgsnamnden Boendet innebar 27 fier lagenheter. Bakgrund pekar mot 14 Mkr. Beskriv historien bakom forslaget till beslut och eventuell koppling till tidigare beslut. Lagar, forordningar och delegationer som styr beslutet I synnerhet ifalliagar, forordningar, delegationer har forandrats Koppling till mal/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Berer arendet barn eller unga? (Om svaret ar Nej hoppa ever fraga 2 och 3) 2. Innebar beslutet att hansyn tag its till barns och ungdomars basta? Motivera: "[Skriv text har]" 3. Har barn och ungdomar fau saga sin mening? Pa vilket sau?: "[Skriv text har]" Ja Nej x Jamstalldhetschecklistan Ja Nej 1. Berer arendet kvinnor och man, flickor och pojkar?? x (Om svaret pa fraga ar Nej, motivera och hoppa ever fraga 2-4 )

94 Hedemora kommun Datum Sida (3) Jamstalldhetschecklistan Ja Nej 2. Redovisas statistik konsuppdelat? (Om svaret pa fragan ar Ja, bifoga statistik. motivera)ej relevant i fragan. Om svaret ar Nej, 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet for flickor och pojkar, kvinnor x och man? (Om svaret pa fragan ar Ja, bifoga dessa. Om svaret ar Nej, motivera)ej relevant i fragan. 4. Foreslas atgarder som bidrar till jamstalldhet? X (Om svaret pa fragan ar Ja, bifoga dessa. Om svaret ar Nej, motivera) Se kravstallning. x Integration Ja Nej 1. Har hansyn tag its till manniskor som inte beharskar det svenska x spraket i tillracklig omfattning? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" 2. Har hansyn tag its till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan manniskor, bl a pa grund av ursprung? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" x Miljo och klimat 1. Har hansyn tagits till beslutets paverkan pa miljo och klimat? Pa vilket satt? "[Skriv text har]" Ja Nej x Forslag till beslut Kommunfullmaktige godkanner att f5reslaget anbud till nytt yard och (j;ns omsorgsboende beviijas och art kommunen upptar Ian hos Kommuninvest Annika Strand KommundirektOr

95 r lhedemora \.)KOMMUN.'.?' Kommunstyrelsen SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantrdesdatum Sida 32(37) 2:2 19 Dnr KS Uppdrag till AS Hedemorabostader att utreda mojligheterna for byggandet av nytt vard- och omsorgsboende Sammanfattning.Pitstrategiutskottets sammantriide den 24 oktober 2016 beslutades att ge uppdrag till Hedemora kommunfastigheter AB ti11sammans med bildningsforvaltningen oeh vard- oeh omsorgsfdrvaitningen au se over rorsorjningsbehov av lokaler. Omsorgsnfunnden foreslar kommunstyrelsen art ge AB HedemorabosHider i uppdrag att snarast utreda forutsattningarna oeh presentera en kostnadskalkyl for byggandet av ett nytt vard- oeh omsorgsboende, med placering forslagsvis jfunte demensboendet Norden. KommunstyreIscns strategiutskott beslutade den 16 januari 2017 att foresla kommunstyrelsen att beslut att uppdja till AB Hedemorabostader att snarast utreda forutsattllingarna oeh presentera en kostnadskalkyl for byggandet av ett nytt vard- oeh omsorgsboende, med placering forslagsvis jiimte demensboendet Norden. Beslutsunderlag Strategiutskottet den 24 oktober Vard- oeh omsorgsutskottets protokol1 den 7 december Kommullstyrelsens strategiutskott den 16januari Kommunstyrelsens beslut Uppdrag ges till AB HedemorabosHider att snarast utreda f"orutsattningama och presentera en kostnadskalkyl for byggandet av ett nytt vard- Deh omsorgsboende, med pjacering forsjagsvis jamte demensboendet Norden. Utdrag till AB Hedemorabostader Omsorgsnamndell Justeralldes sign ()fj -<I

96 11;') HEDEMORA!\.)KOMMUN ",."'" Kommu nstyrelsen SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanlr:ldesdatum Sida 32(37) 19 Onr KS Uppdrag till AB Hedemorabostader att utreda mojligheterna for byggandet av nytt vard- och omsorgsboende Sammanfattning Pi strategiutsko1tets sammantnlde den 24 okto ber 2016 beslutades att ge uppdrag till Hedemora kommunfastigheter AB tillsammans med bi1dningsforvaltningen oeh vard- och omsorgsforvaltningen att se over forschjningsbehov av lokaler. Omsorgsnfunnden fdreslar kommunstyrelsen att ge AB HedemorabosHider i uppru:agatt snarast utreda forutsattningarna oeh presentera en kostnadskalkyl for byggandet avert nytt vard- oeh omsorgsboende, mcd plaeering fdrslagsvis jfunte demensboendet Norden. Kommunstyrelsens strategiutskott beslutade den 16 januari 2017 art foreshi kommunstyrelsen art beslut att uppdra till AB Hedemorabostader att snarast utreda forutsattningarna oeh presentera en kostnadskalkyl for byggandet av ert nytt vard- oeh omsorgsboende, med plaeering forslagsvis jfunte demensboendet Norden. Beslutsunderlag Strategiutskottet den 24 oktober 20] 6 64 Vard- oeh omsorgsutskottets protokoll den 7 december Kommunstyrelsens strategiutskort den 16januari Kommunstyrelsens beslut Uppdrag ges till AB Hedemorabostader art snarast utreda forutsattningama oeh presentera en kostnadskalkyl for byggandet av ett nytt vard- oeh omsorgsboende, med pjacering forslagsvis jamte demensboendet Norden. Utdrag till AB Hedemorabostader Omsorgsnamnden Juslerandes sign /J! "J\,'/! 1///.1.,-J'/

97 I HEDEMORA KOMMUN KRAVSTALLNING Sida 1(7) Vard- och omsorgsforvaltningen Datum Stadsarkitekt Jenni Wettemark pa uppdrag av Vard och omsorgsforvaltningen 2:3 Kravstallning: Nytt vard- och omsorgsboende Hedemoras nya vard- och omsorgsboende ar ett av kommunens storsta och hallbara stadsutvecklingsprojekt. Hedemora kommun har hoga hallbarhetsmal och krav pa att det nya vard- och omsorgsboendet ska bli ett boende i sarklass. I arbetet med att kvalitetssakra och uppfylla mal en for byggnaden stalls krav pa leverantor, kompetens, gestaltning, inre och yttre funktioner samt miljo- och hallbarhetskrav. For att sakerstalla att kraven uppfylls har Miljo- och samhallsbyggnad och Stadsarkitekt Jenni Wettemark fatt uppdraget att utforma ett funktionsprogram som ligger till grund for formandet av det nya vard- och omsorgsboendet. Offert och kvalifikationer: Med funktionsprogrammet samt kravstallningen som grund onskar yard och omsorg infor fortsatt projektering av det nya vard- och omsorgsboendet en offert samt en sammanfattande beskrivning over de kvalifikationer som leverantoren kan tillgodose. 1. Oversiktsplanering och strukturplan Oversiktsplanen for Hedemora kommun tydliggor den overgripande visionen ochframtida och langsiktiga planer av denfysiska miljon "vi ska skapa en bygd medframtidstro dar manniskor utvecklas". Miljo- och samhallsbyggnad har fall i uppdrag au utveckla en Strukturplan baserat pa oversiktsplanen. Strukturplanen ska ligga till grundfor hur och nar vi ska genomfora planeringsarbete och olika utvecklingsprojekt som ror kommunen. Strukturplanen ska ge stod i prioriteringar och atgarder inom allfysisk planering och infrastruktur saval internt som externt och lyfter aven viktiga faktorer Hedemora kommun Hemsida E post vardochomsorgskontoret@hedemora.se Organisationsnr Postadress Vard- och omsorgsforvaltningen Box Hedemora Beseksadress Vintergatan 2 Hedemora Teleton Fax Bankgiro PlusGiro

98 Hedemora kommun Datum Sida 2(7) som hur vijar helhet mellan olika samhallsfunktioner, byggnader och offentliga rum samtfloden mellan demo Krav: Leverantoren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad beakta det som oversiktsplanen beskriver oeh syftet med kommande strukturplan. 2. Detaljplan Del avfastigheten Nibble 5: 1" vann laga krafi ar 1991 och reglerar hur omradet far bebyggas och hur vatten- och markomraden far brukas. Deta(jplanen tillater boende i eu respektive tva plan, jj;ra respektive sju meter i byggnadshojd med en taklutning pa 22 till 27 grader i roft tege/. 1 uppforandet av nya byggnader ska detaljplanen samt tomtens forutsattningar beaktas. En bullerutredning ska u(foras av Sweco pa uppdrag av Miljo- och samhallsbyggnad under hosten Krav: LeverantOren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad ta hansyn till befintlig detaljplan samt suimma av planens f6rutsattningar med Miljo- oeh samhallsbyggnad. 3. Gestaltning Det nya vard- och omsorgsboendet innefattas i det pagaende utvecklingsprojektet och framtagandet av en strukturplan projektet handlar om au skapa en helhet utmed riksvagen och en trevlig genomfart genom staden. De nya byggnaderna bur nagra av de jorsta byggnaderna som syns korandes soder{fran och dafior byggnader som satter pragel pa staden. Dess placering som entrebyggnader safter krav pa dess utformning samt ger mojligheter au utveckla en god signatur som syns utat. Det blir ocksa referensbyggnader i riksvagsprojektet som vidframtida utveckling av andra nya byggnader satter standardfor dess utformning och skapar mojligheter till sammanhang. Signaturbyggnaderfor staden visar pa kommunens vision om arkitektur och hallbarhet och kan locka besokare till vidare besok i Hedemora. Gedigna faluroda byggnader inspirerade av nordisk design med moderna inslag utgor gestaltningen. De ska passa val in i silt sammanhang i stadens narmaste landsbygd, sa som Vasterby och Osterby, och paminna om Hedemoras historia. En bylik karaktar skapar sammanhang till omradet. Hamyn ska tas till riksintressen, kulturmi(jo och det omgivande oppna landskapet. Ljus, vidder och gronska ska pragla omradet och byggnaderna saval utvandigt och invandigt. Byggnaderna ska vara en eller tva vaningar hogaoch ge en kansla av hemlik miljo. Byggnadernas komposition skaformedla en kansla av smaskalighet. De ska skapa en hemtrevlig miljo som pam inner om brukarnas tidigare boenden i villor eller andra bostader i Hedemora. Smaskaligheten ska pragla bade insida och utsida av de nya byggnaderna och kan skapas av

99 Hedemora kommun Datum Sida 3(7) att uttrycket liknar jlera mindre byggnader som lankats samman, av utstickande partier och huskroppar som skapar djup och perspektiv, olika taklutningar samt olikafasadfarg ochfasadstrukturer i tra Krav: LeverantOren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad inneha sarskild kunskap, intresse oeh kompetens inom gestaitning, estetik oeh formgivning interiort som exteriort. Tillampa Hedemoras historia oeh riksintressen samt kulturmiljo i utformning av saval byggnad, utemiljo som materialval. Se till helhet oeh samhallsplanering med narl iggande landskap oeh samhallsstrukturer. 4. Funktion, inne- och utemiljo Varjefunktion i det nya vard- och omsorgsboendet har sina egna behov och villkor men synergierna dem emellan ar lika viktigafor att skapa en effektiv och valfungerande verksamhet som byggnad. Inre sakra och trygga varldar ska skapas dar varje funktion ger manniskan goda levnads- och arbetskvaliteter. Planeringen av vard- och omsorgsboendemiljoer for aldre ska praglas av helhetssyn pa manniskan och dennes behov. For att stodja den enskildes vardighet och handlingsfrihet ar tillganglighetsaspekterna saval i boendet som i utemi(jon avgorande. Generellt ga.ller att boendemiljon ska ha mycket god tillganglighel, vara overblickbar och lattorienterad. Det ska vara latt attforjlytta sig sjalvstandigt in och ut ur huset oavsettfunktionshinder. Boendets u(formning och miljo ska skapa goda forutsattningar for att uppna en god vardhygienisk standard och darmed en saker vardmiljofor de boende. Samma vardhygieniska principer ska til/ampas som for vard i ovrigt. Ur arbetsmiljo- och hygiemynpunkt ar det betydelsefitllt att rum ochfunktioner placeras i lampligfo(jd och med logiska samband. Det nya vard- och omsorgsboendet ska interiort ochleller exteriort impireras av Aaltos tid i Dalarna liksom hansformsprak och design. Som boende ska det vara enkelt att ga pa en stimulerande promenad bade inne som ute samt att sitta utomhus ifi-isk luft dar det ar bode tryggt och sakert. Promenaden genom byggnaden ska ta brukaren med pa en sinnesupplevelse dar kroppens alia sinnen aktiveras och utmanas. En trygg, rogivande och levande utemi(jo ger manga posit iva effekterfor brukarna i vard- och omsorgsboendet. De positiva effekterna av utevistelse for brukarna ar bodefos iska och psykologiska. De paverkas av saval (jus som luji och temperatur. Boende ska uppleva en trygg utemi(jo somformasfor bodesamvaro och aktivitet som avskildhet. For det nya vard- och omsorgsboendet bar varje boendeenhet ha til/gang och direktaccess till en trygg och saker omslulen utemiljo. Tva

100 Hedemora kommun Datum Sida 4(7) enheter kan dela pa en inre utemi(jo. Utover dessa ska boendet erbjuda en storre och gemensam yttre utemi(jo. Krav: LeverantOren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad inneha sarskild kunskap oeh kompetens kring utformning av vardmiljoer, vardhygienisk standard, sinnliga inre oeh yttre miljoer oeh funktioner som hailer for nutid oeh framtid. 5. Flexibilitet Flexibilitet betyder att nyttjandet av byggnaderna med enkla atgarder kan forandras over tid. Det handlar om att bygga med ell langre perspektiv an jor nulagets behov och va(ja losningar som ar taliga och skapar mojligheter. De ska mojliggorajorandring pa kort och lang sikt - over dygnets tim mar och over manga ar. lnom vard- och omsorgsboendet ska lokalerna varaflexibla pa sa vis att det tillater ett effektivt nyttjande. Attfiera olika verksamheter och grupper kan nytja samma lokaler olika tider pa dygnet eller olika dagar i veckan. Pa sa vis byggs inte lokaler som star tomma i onodan utan nyttjandet effektiviseras och en kostnadsejlektiv byggnad skapas. Krav: LeverantOren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad inneha sarskild kunskap oeh kompetens om hur man utformar flexibla byggnader, yteffektiva lokaler oeh kvalitativa vardmiljoer som hailer for nutid oeh framtid. 6. Hallbarhet Hedemora kommun jobbar for en hallbar samhallsutveckling dar kreativitet och nya ideer ger riktning mot framtiden. 1 Hedemora kommun genomsyrar hallbar utveckling all verksamhet och langsiktig planering. Hallbarhetsuttrycket delas in i en teoretisk modell med tre omraden: ekologisk-, social-, och ekonomisk hilllbarhet. Varje omrade beror olika amnen som ska beaktas for att uppna hallbarhel. Det forsta omradet ekologisk hallbarhet innefattar bland annat klimaforandringar, energianvandning, biologisk mangfald, transporter och avfall. Det andra omradet social hallbarhet innefattar bland annat halsa, sakerhet, mangfald, rattvisa och manskliga raltigheter. Slutligen beror det tredje omradet ekonomisk hallbarhet amnen som resultat, bidrag och tillstand (Fostensson Helin & Sandstrom 2015). For att uppna hallbarhet och hallbart byggande, maste dessa Ire omraden tas i beaktande och vara i balans med varandra vilket kan ses pa sid 23 ifunktionsprogrammet. Vid planering av det nya omradet ska hansyn tas till existerande ekosystem. Marken ska anvandas effektivt och i mojligaste man ska de nya byggnaderna anpassas till platsens/orutsallningar. Lokala och miljovanliga material och installationssystem ska valjas i den mojligaste man det gar. Malerialens /unktion i driflskedet prioriteras men saval materialens tolala miljopaverkan ska beaklas. Vid bade produklion och anvandning ska resurssnalhettillampas/or saval ravaror, vatlen och

101 Hedemora kommun Datum Sida 5(7) energi. Energismarta system ska valjas for en lctgenergianvandning och ett bra inomhusklimat. Miljobyggnad ar en miljomarkningfor byggnader och innebar en kvalitetssakring ur milj05ynpunkl. Det nya vard- och omsorgsboendet stravar efier all uppnii som liigsl miljobyggnad silver Byggnader och installationer ska utformas for langsikligl anvandande. 1 projektet bar bade investeringskostnad och livscykelkostnader beraknas och beaktas. En flexibel byggnad som tillater elf rationellt nyttjande av manga olika grupper och ell resursefjeklivt arbelssatt skapar ekonomiskl effekliva lokaler. Krav: Leverant6ren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad inneha sarskild kunskap oeh kompetens kring utformning av hallbara vihdmiljoer oeh utemiljoer med saval ekologiskt, soeialt som ekonomiskt perspektiv. 7. "Smart byggnad" Boendet skaframtidssdkras ochforberedas sa att modern teknik kan anvdndas. Del kan rora sig om smarta och tekniska losningar, produkter och tjdnster som bidrar till de boendes trygghet, sdkerhet, sjdlvstdndighet och delaktighet. En smart byggnad som svarar mot utvecklingen av digitalisering och teknologi. Byggnadernas inre Losningar ochjloden ska vara u(formade for hogstaflexibilitet och effektivitet. Med en genomtdnkt utformning och smartaforsorjningsstrak sdkras en efjektiv lokal- och energianvdndning. Krav: Leverant6ren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad inneha sarskild kunskap oeh kompetens kring utformning av "smarta byggnader" oeh modern teknik som hailer for nutid oeh framtid. 8. Personaleffektivitet En byggnadfor vard- och omsorgsboende ska i sin form och storlek mojliggora en rationell bemanning och en personalekonomisk lag dr(ftkostnad. Lokalerna ska vara vdlfungerande och utformadefor savdl boende som personal och det ska vara en god arbetsmi/jo i boendets alla delar. Krav: Leverantoren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad inneha kunskap oeh sarskild kompetens kring utformning av personaleffektiva vardmi!joer.

102 Hedemora kommun Datum Sida 6(7) 9. Lagar och krav U(formningen av det nya wlrd- och omsorgsboendet ska folja svensk bygglagstiflning och gallande lagkrav kring utformning och tillganglighet. Det drframfor alit fo(jande som beror projektet: Boverkets byggregler (BBR) Bygg ikapp Socialstyrelsen riktlinjer, Social(jdnstlagen (SoL) Hdlso- och sjukvardslagen (HSL) Arbetsmi(jolagen Livsmedelslagen Krav: Leverantoren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad inneha kunskap oeh sarskild kompetens samt kunna tillgodose oeh tillampa de lagar oeh krav som ligger till grund for utformning av vardmiljoer generellt oeh speeifikt for det nya vard- oeh omsorgsboendet. 10. Konsulter/Arkitekt Krav: Leverantoren av det nya yard oeh omsorgsboendet ska i hog grad kunna tillgodose projektet med rutinerade konsulter med sarskild kunskap oeh kompetens samt vana att arbeta systematiskt med analys av verksamhetens behov oeh krav pa utformning av vardmiljoer i kravstallningens alia delar. Arkitekten har erfarenhet oeh adekvat utbildning inom liknande projekt (vardmiljoer) oeh kan uppvisa goda referenser. 11. Process trim behov till tunktion och byggnad Krav: Projektledare/arkitekt ska i hog grad ha tidigare farenhet av att driva nybyggnationsprojekt inom vardmiljoer i aktivt samarbete med bestallaren (vard oeh omsorg). Tidigare erfarenhet av att projektera oeh proeessa fram forslag till nybyggnad med en tydlig projektorganisation, projektplan oeh med hjalp av designdialog guida oeh involvera bestallaren i saval organisatoriska fragor som utformning.

103 Hedemora kommun Datum Sida 7(7) Bilaga: Funktionsprogram Nytt vard- och omsorgsboende Owe Ahlinder Ordf Yard och omsorgsnamnden Mona Forsberg Forvaltningschef Yard och omsorg Jenni Wettemark Stadsarkitekt M iijo- och samhallsbyggnad

104 nytt vård- och omsorgsboende - hedemora kommun inledning - planeringsförutsättningar Arkitektur kan göra oss friskare och smartare 2:424 NYTT VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE FUNKTIONSPROGRAM SEPTEMBER 2017

105 Arkitektur kan göra oss friskare och smartare (vård och lärmiljöer)

106 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 7 Bakgrund 8 Process 8 Behov 8 Mål och vision 9 Lagar och krav 9 Projektorganisation 9 Tidsplan 9 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 11 Området & fastigheten 12 Utformning & gestaltning 12 Funktioner 14 Vård- och omsorgsboende 15 Mat 19 Entré 19 Utemiljö 20 Dagverksamhet 21 HSR 22 Parkering 22 Ett hållbart vård- och omsorgsboende 23

107 INLEDNING 7

108 nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun inledning INLEDNING Hedemora kommun har ett behov av att tillskapa fler äldreboendeplatser i formen för vård- och omsorgsboende. Den enskilde beviljas bistånd till särskilt boende enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen. I Hedemora kommun används begreppet vård- och omsorgsboende vilket ska kännetecknas av en bra boendemiljö, hög vårdkvalitet samt effektiv och god omvårdnad. Ett vård- och omsorgsboende är ett tryggt boende i kombination med stora vårdinsatser som kräver närhet till personal hela dygnet. Ett vård- och omsorgsboende ska präglas av en så god miljö att den upplevs som egen och hemlikt. En utformning med institutionskaraktär ska undvikas. Standarden i ett vård- och omsorgsboende ska vara anpassad till personer med omfattande funktionshinder. Planeringen av vård- och omsorgsboendemiljöer för äldre ska präglas av helhetssyn på människan och dennes behov. För att stödja den enskildes värdighet och handlingsfrihet är tillgänglighetsaspekterna såväl i boendet som i utemiljön avgörande. Generellt gäller att boendemiljön ska ha mycket god tillgänglighet, vara överblickbar och lättorienterad. Det ska vara lätt att förflytta sig självständigt in och ut ur huset oavsett funktionshinder. Enkla rumssamband, korta korridorer och generösa ljusinsläpp ska eftersträvas. Funktionerna ska också vara estetiskt tilltalande och ge en känsla av hemmiljö. Privata och gemensamma utrymmen ska planeras så att de boende kan överblicka sin miljö och lära känna den. Boendet ska framtidssäkras och förberedas så att modern teknik kan användas. Det kan röra sig om smarta och tekniska lösningar, produkter och tjänster som bidrar till de boendes trygghet, säkerhet, självständighet och delaktighet. Boendets utformning och miljö ska skapa goda förutsättningar för att uppnå en god vårdhygienisk standard och därmed en säker vårdmiljö för de boende. Samma vårdhygieniska principer ska tillämpas som för vård i övrigt. Ur arbetsmiljö- och hygiensynpunkt är det betydelsefullt att rum och funktioner placeras i lämplig följd och med logiska samband. En byggnad för vård- och omsorgsboende ska i sin form och storlek möjliggöra en rationell bemanning och en personalekonomisk låg driftkostnad. Lokalerna ska vara välfungerande för personalen och det ska vara en god arbetsmiljö i boendets alla delar. Ur hälso- och miljösynpunkt ska bästa möjliga byggnadsmateriel och installationssystem väljas. Materialens funktion i driftskedet prioriteras men hänsyn ska även tas till materialens totala miljöpåverkan. Vid såväl användning som produktion ska resurssnålhet tillämpas vad avser råvaror, vatten och energi. Vård- och omsorgsboendet ska signalera nytänkande och i alla delar gestalta tanken kring ett gott liv på äldre dagar. En hållbar byggnad, med möjligheter att vistas i hemtrevliga miljöer ute som inne, miljöer som stimulerar kroppens alla sinnen, att möta och umgås med andra människor, att delta i en meningsfull vardag och äta god mat. BAKGRUND Process På uppdrag av vård- och omsorgsförvaltningen har stadsarkitekt Jenni Wettemark tillsammans med projektgruppen för det nya vård- och omsorgsboendet fastställt de behov som ligger till grund för det nya vård- och omsorgsboendet. Projektgruppen har använt sig av de mallar, manualer och verktyg som ligger till grund för projektet. Fyra stycken workshops har genomförts där grundformen för funktioner och önskad utformning skapades. Sammanställningen av workshopsarbetet har formats till ett underlag som detta funktionsprogram är baserat på. Behov Vård- och omsorgsboende För det nya vård- och omsorgsboendet är behovet att tillskapa 54 vård- och omsorgsboendeplatser samt tolv stycken korttidsplatser. Verksamheten beräknas ha ca 56 dags- och kvällspersonal samt ca 14 nattpersonal. Vid effektiva lokaler kan personalantalet minskas. STYRGRUPP GER STARTBESKED TYDLIGA DIREKTIV KOMMUNICERAS PROJEKTGRUPP FORMAS INTRODUCERA VERKTYG FÖR UNDERLAG Arbetsprocessen för projektet Nytt omsorgsboende WORKSHOP 2 FUNKTIONER WORKSHOP 1 LEDORD SAMVERKAN VHB (Klicka på rutan) Beskriv organisationstankar och verksamhet samt det nya behovet i stort. Dagverksamhet Utöver boendet finns det behov att tillskapa en funktion för dagverksamhet. Dagverksamheten har ca 26 inskrivna brukare och 15 medarbetare. Ca 15 brukare besöker dagverksamheten samtidigt och den bemannas av ca 4 personal samtidigt. HSR Verksamheten för Hälsa, Sjukvård och Rehabilitering som genom projektet ges nya lokaler är ca 32 medarbetare fördelat på 5 arbetsterapeuter, 3 sjukgymnaster samt ca 24 sjuksköterskor. Ledning och admin Vård- och omsorgsboendet har tre enhetschefer och två administrativa personal. (Dessa kommer att ha en central funktion med kontor i byggnaden men också med möjlighet till kontor ute i verksamheten.) EV UTKAST PÅ HUR MAN KAN DISPONERA TOMTEN *SPEL FLÖDEN WS 3 *WORKSHOP 4 SAMMANSTÄLLA VHB UNDERLAG FORMAS SAMVERKAN PRESENTATION SAMVERKAN PROGRAMFAS FORMA BYGGNAD FP RFP FP 8

109 VISION Hedemora är en välkomnande och hållbar kommun. Hedemora kommun ska uppfattas som en välkomnande kommun, både att bo och verka i. Vi arbetar för en hållbar samhällsutveckling där kreativitet och nya idéer ger riktning mot framtiden. I Hedemora kommun genomsyrar hållbar utveckling all verksamhet och långsiktig planering. Värdegrund KRAM: Hedemoras värdegrund beskriver hur vi förhåller oss till vårt gemensamma uppdrag. Kundfokus, Respekt, Ansvar och Mod är de viktigaste framgångsfaktorerna för att lösa uppdraget på bästa sätt. Vård och omsorgsnämndens vision: Vi har alla samma värde oavsett om vi får hjälp eller hjälper. Nämndens mål 2018: Invånare, hög kontinuitet, bra bemötande, minska antalet läkemedelsavvikelser. Projektets vision: En hållbar signaturbyggnad i framkant med bymentalitet och hemkänsla, ljust och nordiskt formspråk med luftiga utrymmen med utsikt och naturen närvarande inne som ute. Ett trähus med inslag av Hedemoras historiska bakgrund och tradition. LAGAR OCH KRAV Utformningen av det nya vård- och omsorgsboendet ska följa svensk bygglagstiftning och gällande lagkrav kring utformning och tillgänglighet. Det är framför allt följande som berör projektet: Boverkets byggregler (BBR) Bygg ikapp Socialstyrelsen riktlinjer, Socialtjänstlagen (SoL) I 5 kap. SoL beskrivs följande: 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. 5 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Lag (2010:427). Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Arbetsmiljölagen Personalens arbetsmiljö regleras i arbetsmiljölagen (AML) och i arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), där skriften Särskilt boende för äldre - Arbetsmiljö är av betydelse i detta projekt. Livsmedelslagen STYRGRUPP OCH PROJEKT- GRUPP BILDAS PROJEKT- GRUPP FORMAR UNDERLAG TILL FP SOMMAR 2017 PROJEKTORGANISATION TIDSPLAN FUNKTIONS- PROGRAM KLART Styrgrupp Annika Strand Owe Ahlinder Jonas Carlgren Lars Westlund (Mona Forsberg (Agneta Ivåker (Jenni Wettemark Projektgrupp Jenni Wettemark Mona Forsberg Terese Sörbergs Carina Berglund Mats Helgé Anna Kempff Skäringer Anki Källström Sofie Lövgren Lena Nilsjans Lena Wilstrand Ullrika Åkesson Agneta Ivåker UPP- SÄGNING LOKALER PROGRAM- FAS UNDERLAG FÖR UPPHANDLING UPP- HANDLING Kommunchef Ordförande Vård- och omsorgsnämnden Ledamot Vård- och omsorgsnämnden, 2 vice ordförande Ledamot Vård- och omsorgsnämnden Förvaltningschef Vård- och omsorg) Förvaltningschef Socialförvaltningen) Projektledare, Stadsarkitekt Miljö- och samhällsbyggnad) Projektledare, Stadsarkitekt Miljö- och samhällsbyggnad Förvaltningschef Vård och omsorg Enhetschef Vård och omsorg Huvudskyddsombud Sjukgymnast och bostadsanpassare KPR Enhetschef HSR Sjuksköterska HSR Arbetsterapeut Verkställighetschef Undersköterska Vinstragården Förvaltningschef Socialförvaltningen START BYGG- NATION BYGGTID 2 ÅR TILLTRÄDE BYGGNAD INFLYTTADE OCH KLARA nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun inledning 9

110 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 11

111 planeringsförutsättningar OMRÅDET & FASTIGHETEN Det nya vård- och omsorgsboendet ska placeras i utkanten av centrala Hedemora i närheten av Hedemora vårdcentral, folktandvård och Norden med demens- och LSS-boende. Det är ett naturskönt område i gränslandet mellan stad och landsbygd med utsikt över ängs- och jordbruksmarker. Det är på promenadavstånd till Hedemora kyrka och naturområdet Hovran och nedre Dalälven. Gällande detaljplan Del av fastigheten Nibble 5:1 vann laga kraft år 1991 och tillåter boende i ett respektive två plan, fyra respektive sju meter i byggnadshöjd med en taklutning på 22 till 27 grader i rött tegel. Riksväg 69 och 70, med ett stort flöde av genom resande trafik ligger öster om utvecklings området. Det nya vård- och omsorgsboendet innefattas i det pågående utvecklingsprojektet med att skapa en helhet utmed riksvägen och en trevlig genomfart genom staden. De nya byggnaderna blir några av de första byggnaderna som syns körandes söder ifrån och därför byggnader som sätter prägel på staden. Dess placering som entrébyggnader sätter krav på dess utformning samt ger möjligheter att utveckla en god signatur som syns utåt. Det blir också referensbyggnader i riksvägsprojektet som vid framtida utveckling av andra nya byggnader sätter standard för dess utformning och skapar möjligheter till sammanhang. Projektet Nytt Vård- och omsorgsboende inrymmer en ny byggnad med vård- och omsorgsboende, gemensamhetsytor, service lokaler, dagverksamhet och kök. Samt en ny byggnad för HSR:s verksamhet. Utöver byggnader tillskapas utemiljöer samt parkering. Känslan av en småskalig bebyggelse ska skapas i ett tryggt, säkert och hemtrevligt område. I uppförandet av nya byggnader ska detaljplanen samt tomtens förutsättningar beaktas. En bullerutredning ska utföras samt studier kring flöden, infrastruktur och sammanhang i området....en vacker och levande småstad i Dalarnas historiska jordbruksbygd, med småskalig handel, kulturell mångfald och lantlig prägel... utdrag ur Hedemoras vision, Fördjupad Översiktsplan Del av Detaljplan och lokalernas schematiska placering UTFORMNING & GESTALTNING hedemora kommun Riksväg 69,70 Norden Vårdcentral Vinstragården nytt vård- och omsorgsboende 12 HSR P. Mot Hedemora centrum Kyrkogård BOENDE HSR P. NYTT VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Flygfoto över området VÅRD- & OMSORGSBOENDE Det nya vård- och omsorgsboendet med dagverksamhet och nya HSR-enheten ska välkomna invånare, gäster och förbipasserande till Hedemora genom att vara de första byggnaderna som syns i stadens centrala delar från riksvägen söder ifrån. Signaturbyggnader för staden visar på kommunens vision om arkitektur och hållbarhet och kan locka besökare till vidare besök i Hedemora. Gedigna faluröda byggnader inspirerade av nordisk design med moderna inslag utgör gestaltningen. De ska passa väl in i sitt sammanhang i stadens närmaste landsbygd, så som Västerby och Österby, och påminna om Hedemoras historia. En bylik karaktär skapar sammanhang till området. Hänsyn ska tas till riksintressen, kulturmiljö och det omgivande öppna landskapet. Ljus, vidder och grönska ska prägla området och byggnaderna såväl utvändigt och invändigt. Byggnaderna ska vara en eller två våningar höga och ge en känsla av hemlik miljö. Som boende, gäst eller personal i huset är det känslan av småskalighet, öppenheten och de många utemiljöerna som bland annat ger kvaliteten till den goda vistelsemiljön. Landsbygds känslan fås genom vidsträckta utsikter, planteringar av både blomstrande och smakrika växter och kanske en jamande huskatt eller frigående höns. Invändigt liksom utvändigt ska funktioner disponeras så som i en by där det går att promenera längs en bygata till olika platser.

112 Trä som genomgående element Trä ska genomsyra hela byggnaden från detalj till fasad, stomme och huvudkonstruktion. Småskalighet Byggnadernas komposition ska förmedla en känsla av småskalighet. De ska skapa en hemtrevlig miljö som påminner om brukarnas tidigare boenden i villor eller andra bostäder i Hedemora. Småskaligheten ska prägla både insida och utsida av de nya byggnaderna och kan skapas av att uttrycket liknar flera mindre byggnader som länkats samman, av utstickande partier och huskroppar som skapar djup och perspektiv, olika taklutningar samt olika fasadfärg och fasadstrukturer i trä. Med småskalighet menas att frångå känslan av stor institution med långa raka fasader och rader av fönsterband. SMÅSKALIGHET MED BYKÄNSLA Alvar Aalto Den finske arkitekten Alvar Aalto har lämnat avtryck i södra Dalarna genom att stå bakom bland annat det blå huset i Avesta Sundcenter, Artek-fabriken i Hedemora och den paviljong som fanns i Sveaparken sommaren Det nya vård- och omsorgsboendet ska interiört och/eller exteriört inspireras av Aaltos tid i Dalarna liksom hans formspråk och design. Alvar Aalto var en modern funktionalist som hade en unik förmåga att skapa dubbla funktioner av sin design och arkitektur, där både form och funktion var framträdande. Han anpassade sina byggnader till naturen på ett självklart sätt. Han menade att den funktionella arkitekturen var till för människan och skapade därför lösningar för människans behov. I Tidningen Kulturen berättas om Aaltos tankar bakom patientrummen i ett sanatorium i Pemar i Finland: INSTITUTION Normala rum är oftast för människor som står eller sitter upprätt. De sjuka däremot ligger till sängs, oftast halvliggande på rygg, tittar i taket. Då ska färger belysning och så vidare anpassa sig därefter. Så, taket lät Alvar Aalto måla i behagliga färger, mörkare än väggarna, belysningen sattes inte i taket så den bländade, radiatorer från taket strålade värmen mot fötterna. Till och med vattenstrålen från kranen träffade handfaten som fanns i rummet med en mycket spetsig vinkel så att störande ljud inte uppstod. En byggnad skall vara funktionell ur mänsklig synpunkt. (Bilder av Alvar Aaltos arkitektur, Tidningen Kulturen, ) Arkitektur för kroppens sinnen Som boende ska det vara enkelt att gå på en stimulerande promenad både inne som ute samt att sitta utomhus i frisk luft där det är både tryggt och säkert. Promenaden genom byggnaden ska ta brukaren med på en sinnesupplevelse där kroppens alla sinnen aktiveras och utmanas. Utformningen ska möta olika individers förutsättningar och behov. Byggnaden ska vara en sinnlig byggnad där detaljer i arkitekturen och miljön bidrar till upplevelser som ljud, ljus, smaker, dofter och olika material att gå eller känna på. Det kan handla om ljuva toner som fågelsång i en korridor, bärbuskar i en vinterträdgård, dofter av lavendel i köket och varierande material längs väggarna att känna och trycka på. Ledord Organiska former Trä Dubbla funktioner Nordiskt Ljust Doft Hörsel Syn Smak Känsel Balans nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar Önskad karaktär på ny bebyggelse Färg och material Alvar Aalto inspiration Element för kroppens sinnen 13

113 nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar FUNKTIONER De olika huvudfunktionerna som omfattas i projektet beskrivs på kommande sidor. Varje funktion har sina egna behov och villkor men synergierna dem emellan är lika viktiga för att skapa en effektiv och välfungerande verksamhet som byggnad. Inre säkra och trygga världar ska skapas där varje funktion ger människan goda levnads- och arbetskvaliteter. Projektgruppen har genom en kreativ dialog diskuterat sig fram till vilka samband, synergier och flöden som finns mellan de olika funktionerna samt hur byggnaden får en bra helhet. Funktionerna är: omsorgsboende kök entré utemiljö dagverksamhet HSR:s verksamhet parkering P Funktionernas samband och principiella disposition sammanfattas i bilden på nästa sida. Foton från workshops En flexibel byggnad Flexibilitet betyder att nyttjandet av byggnaderna med enkla åtgärder kan förändras över tid. Det handlar om att bygga med ett längre perspektiv än för nulägets behov och välja lösningar som är tåliga och skapar möjligheter. De ska möjliggöra förändring på kort och lång sikt - över dygnets timmar och över många år. Inom vård- och omsorgsboendet ska lokalerna vara flexibla på så vis att det tillåter ett effektivt nyttjande. Att flera olika verksamheter och grupper kan nyttja samma lokaler olika tider på dygnet eller olika dagar i veckan. På så vis byggs inte lokaler som står tomma i onödan utan nyttjandet effektiviseras och en kostnadseffektiv byggnad skapas. De funktioner där flexibilitet och synergier speciellt har identifierats är husets gemensamhetsytor, dagverksamhetens aktivitetsytor samt personalytor och konferensrum. Genom att placera dessa strategiskt och neutralt från entrén och boendeenheterna kan de nyttjas av många olika grupper. ETT STÖD FÖR VERKSAMHETEN MED LÄGSTA MÖJLIGA KOSTNADER ÖVER TID Boendelägenhet Korttidslägenhet P EN FUNGERANDE BYGGNAD Mål och utgångspunkter för det nya omsorgsboendet ALLRUM F HALL RWC PENTRY Boendelägenhet 9+9 P P ENTRÉ GEMENSAM- HETSYTOR KÖK ETT TRYGGT SÄKERT, OCH TRIVSAMT BOENDE SERVICE- LOKALER Princip för byggnadens helhet och funktionernas placering i relation till varandra EN DEL AV ETT SAMMANHANG HSR P 14

114 9 LGH 12 KORTTIDS Vård- och omsorgsboende Det nya vård- och omsorgsboendet kan delas in i tre funktioner bestående av: boendeenheter husgemensamma ytor servicelokaler Boendeenheterna Vård- och omsorgsboendet består av 54 enskilda lägenheter i enheter om nio lägenheter per enhet, samt en korttidsenhet med 12 lägenheter. Varje enhet är utrustad för att vara funktionell i sig själv men bör vara sammankopplad med en annan enhet för möjligheten att dela på vissa gemensamma ytor och ge större flexibilitet. För en effektiv personalbemanning bör de två anslutande enheterna möjliggöra för personal att enkelt ha uppsikt över båda enheterna samtidigt. Flera enheter om två och två kan ansluta till varandra, samtidigt som avskildhet för lugn och ro bör beaktas inom varje enhet. Flexibilitet är nyckelordet för såväl hela byggnaden liksom de enskilda enheterna där det med enkla förändringar kan skapas olika miljöer. = = Boendeenheternas princip WC SITTYTA KONTOR GLASAT MED MÖJLIGHET TILL AVSKÄRMING LÅSBARA SKÅP OMKLÄDNING KAN DELAS PÅ TVÅ ENHETER FÖRRÅD ENGÅNGS ARTIKLAR Boendeenheterna ska klara de högsta kraven på tillgänglighet och kunna anpassas till olika former av boenden; för personer med demensdiagnos, med somatiska besvär, psykologiska besvär samt serviceboende eller trygghetsbostäder med mindre personalbehov. Formen ska kunna anpassas över tid eller delas upp inom huset så att olika avdelningar riktar sig till olika grupper beroende på kommunens behov. Personal och brukare ska inte behöva gå igenom en enhet för att nå en annan enhet. All yta ska vara aktiv, funktionell och flexibel. Den ska kunna utgöra en sinnesupplevelse eller en plats att sitta ner på. Matservering Inom varje enhets gemensamma utrymmen finns matplatser för tolv personer. Ytan för matplatser utformas för att möjliggöra olika möbleringar för att anpassa miljön för brukare med individuella behov. Inom enheten ska det vara möjligt att möblera i zoner som är: Lugna Sociala Specialanpassade för särskilda behov ALLRUM FÖRRÅD SANITET BRUKAR- KÖK MATPLATS 12PL RUM I RUMMET SERVERINGS- KÖK KAN DELAS PÅ TVÅ ENHETER FÖRRÅD ÖVRIGT SOPOR TVÄTT/ TORK FÖRRÅD LIVS- MEDEL WC/RWC DEKONTA- MINATOR STÄD Från enhetens gemensamma utrymmen ska direktaccess finnas till uteplats, på marknivå eller upphöjd. Uteplatsen måste vara säker och trygg för de boende och möjliggöra att äta mat och fika i skugga. Plats för grill uppskattas. Maten ska serveras från en servering, lucka eller station, mot vardera boendeenhet, eller vid bordet från serveringsvagn. Två enheter delar ett serveringskök där maten läggs upp från varmmats vagnar och komplement kan tillagas. Serveringsköket placeras centralt mellan de två boendeenheterna och är öppet för både personal och brukare som vill tillaga egen enklare mat eller baka. För att underlätta hanteringen av varmmat enligt miljö- och hälsokraven är det viktigt att det finns enskilda kökszoner för brukare och personal, även om brukarkök och serveringskök delar yta och rum. Köket är ett fullt utrustat kök (ej storkök) där mat och bak kan ske och där det finns gott om yta för varmmatsvagn och uppläggning. Personalyta Kring den gemensamma ytan inom en enhet bör vissa funktioner för personalen finnas. En enklare kontors- SERVERING BRUKAR- KÖK SERVERINGS- KÖK BRUKAR- KÖK SERVERING Varmmatsvagn från tillagningskök station som går att skärma av samt en sittyta och wc. Omklädning ska finnas i nära anslutning och kan delas med personal på flera boendeenheter. Boendelägenheterna Varje boendelägenhet ska vara omkring 35 kvm med full tillgänglighet i alla utrymmen. Boendelägenheterna ska innehålla ett rum förberett för pentry och anpassat för en person. Det ska vara ett ljust rum med fina utsikter och behagliga färger. Flexibel möblering Lägenheterna ska vara utformade för att möjliggöra olika möbleringar beroende på individens behov. Vill den boende ha plats för en större sittgrupp för flera gäster ska sängen kunna placeras i ett hörn. (Bild 1) Är personen sängliggande och i behov av hjälpmedel från flera håll ska sängen kunna placeras mitt i rummet i skymd sikt. (Bild 2) För personer i behov av regelbunden uppsikt av personal ska sängen kunna placeras i siktlinje från lägenhetens entrédörr. (Bild 3). (Se nästa sida för bilder) ALLRUM F HALL RWC PENTRY nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar Boendeenheternas funktioner, utanför boendelägenheterna (9st) Matens flöde och princip Boendelägenheternas princip 15

115 nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar Lägenheterna innehåller en säng med naturliga trä och/eller träliknande inslag. I övrigt så möbleras boendelägenheterna med boendens egna möbler. Resten av boendet har en genomgående och konceptuell möblering väl anpassat för äldre och funktionshindrade. Plats ska finnas för individuella hjälpmedel från hälso- och sjukvården. Access Parboende eller större lägenheter ska enkelt kunna ordnas genom att skapa flexibla lägenheter som möjliggör att sätta in en dörr mellan två lägenheter. På så vis skapas möjligheten att ett par med två lägenheter får enklare access mellan bostäderna eller för par som kan bo tillsammans skapa en gemensam lägenhet med både sovrum och vardagsrum. På lång sikt skapar detta också möjligheter för andra typer av boenden. Ett parboende per enhet bör initialt vara förberett. Att erbjuda parboende ska möjliggöras i den mån det går för de åldrande par som önskar eller behöver bo tillsammans eller i närheten av varandra, även om endast en av dem har så pass omfattande behov att den beviljats omsorgsplats. Varje lägenhet ska ha enkla flöden till enhetens gemensamma utrymmen samt till inre och yttre utemiljöer. En säng ska enkelt gå att rullas ut för frisk luft och gemensamma aktiviteter även för sängliggande brukare. (Bild 4) Varje lägenhet består av följande: Hall Rymlig hall med direkt anslutning till RWC och allrum RWC Full tillgänglighet, anpassat för stående och liggande dusch. Tillgänglig från både allrum och hall. Allrum För vila och socialt liv, flexibla möbleringsmöjligheter, plats för hjälpmedel, förberett för taklyft, utsikt mot natur Pentry Förberett för en köksenhet, inledningsvis utrustat med kylskåp, bänk, vattenanslutning, timer och eluttag för ex vattenkokare (ej spis) PRIVAT TILLGÄNGLIGT UPPSIKT FLÖDEN OCH TILLGÄNGLIGHET Bild 1 - Privat Bild 2 - Tillgänglighet Bild 3 - Uppsikt Bild 4 - Flöden och tillgänglighet till utemiljö Förvaring (F) Förvaring i allrum i anslutning till kylskåp/bänkyta, garderober, låsbart medicinskåp Post Poststationen ska ligga centralt i entren och uppmuntrar boende till en promenad och vardag Tak Takskenor för hjälpmedel som taklyftar Säng En säng ska kunna fraktas ut från lägenhet till gemensamma utrymmen i boendeenheten och med tydliga och enkla flöden till anslutande utemiljö. (Bild 4) Korttidsboende Tolv lägenheter utgör en egen enhet avsedd för korttidsplatser. Enheten samt lägenheterna innehåller lika funktioner som övriga enheter men delar inte funktioner med annan enhet. Korttidsenheten har med fördel en egen entré, utifrån eller inifrån byggnaden samt en egen utemiljö. I korttidslägenheterna finns en genomgående hemlik och neutral konceptmöblering. 12 Princip för korttidsboendet Lägenheternas möbleringsmöjligheter Lägenheterna i relation till utemiljö Inspiration lägenhet och boendeenhet 16

116 Husgemensamma ytor Vård- och omsorgsboendet innehåller ytor utanför boendeenheterna för både brukare, personal och besökare. En flexibel byggnad där rummen tillåter förändring, storleksanpassning och ommöblering som gör ytorna anpassningsbara till dagliga aktiviteter eller större tillfälliga evenemang. Lokalerna ska kunna nyttjas av husets verksamheter och andra grupper och event i Hedemora. Genom att låta funktionerna smälta samman och skapa ytsmarta rum uppnås en hög grad av effektivitet. De gemensamma ytorna ska upplevas som en bygata dit man som boende eller besökare kan gå för att möta människor och uppleva full aktivitet. Liksom i en gammal by ligger byfiket, byhandlaren, biblioteket och ateljén på promenadavstånd mellan varandra och bildar en god blandning och härlig stämning. I husets gemensamma utrymmen; de husgemensamma ytorna, boendeenheternas gemensamhetsytor samt korttidsplatserna ska en genomgående, hemlik och neutral konceptmöblering finnas. Direktaccess till utemiljö/terrass Med närhet till servicelokalerna SJUK- SKÖTERS KA De husgemensamma funktionerna REHAB 1 KONTOR SPA/ SALONG MÖTES- RUM TRÄNING FÖR- VARING STOR SAMLINGSSAL Där alla boenden kan samlas, delbar med öppen spis För både boende och personal De husgemensamma ytorna består av: Stor samlingsyta En stor flexibel yta där alla boende får plats för storsamling och evenemang som luciafirande, musikkonsert, biovisning, konstutställning eller anhörighetsträffar. Ytan ska kunna delas upp i mindre avdelningar för vardagsbesök eller mindre gruppaktiviteter. Genom att tillskapa känslan av mindre, omslutande ytor i den större lokalen känns det trevligt och tryggt till vardags. En öppen spis skapar en naturlig social och varm samlingsplats. Pub/Café/Butik I anslutning till den stora ytan finns en enklare funktion med känsla av lanthandel. Där kan man få sig något drickbart och enklare fika. Butiken kan ibland vara bemannad och ibland fungera för självbetjäning. PUB/ CAFE/ BUTIK KÖK WC/ RWC BUTIK/PUB/CAFE: Med känsla av en lanthandel En enkel funktion som möjliggör självbetjäning KAPP- RUM SOPRUM POST ENTRÈ: Central och öppen funktion med fördel kopplat till husgemensamma ytor. STÄD Kök I direkt anslutning till den stora samlingsytan finns ett kök där man kan förbereda fika eller enklare måltider vid evenemang och större samlingar i huset. Förvaring Förråd för husgemensamma möbler, föremål och dekoration som inte används dagligen. Kapprum WC/RWC Soprum Post Städ Träning Träningslokal tillgängligt för både brukare och personal. Inspiration stor sal, spa, eldstad, innergård, vinterträdgård Spa/Salong Tillgängligt för behandling för brukarna i huset. Verksamheten bör ha möjlighet att flytta ut behandlingen en solig dag till en uteplats eller terrass. Kontor rehab I närheten till träning och spa samt servicelokalerna behöver det finnas ett kontor för rehabpersonal. Mötesrum I anslutning till huvudentrén, stora samlingsytan samt servicelokalerna bör ett större flexibelt mötesrum placeras, som täcker behovet för minst 20 personer som kan delas i två mindre rum för 12 personer vardera. Att lägga lokalen centralt, neutralt och tillgängligt direkt från entrén möjliggör att rummet kan nyttjas och bokas av grupper utanför huset, som då slipper passera personal- eller boendeenheter. Det bidrar till en större effektivitet och utnyttjandegrad av byggnadens lokaler. nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar 17

117 nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar Servicelokaler Servicelokalerna riktar sig framför allt till personal inom huset samt innehåller stödfunktioner för boendet så som tvätt- och städcentral. Här finns också möjligheten för anhöriga att övernatta i servicelokalernas vilorum. Dessa lokaler är med fördel centralt placerade med närhet till boendeenheterna, entrén och de husgemensamma ytorna. Personalytorna ska upplevas som rymliga, vara funktionella, effektiva och tillåta en god arbetsmiljö. De bör ligga i nära anslutning till övriga funktioner samt till boendeenheterna. En separat uteplats föreslås. Lastkaj i närheten av servicelokaler och entré HUVUD- TVÄTT STÄD FÖRRÅD MOTTAG- NING VAROR KONTOR 1 PL CHEF MÖTE 10P KONTOR 1 PL CHEF SOPRUM ÅTER- VINNING Servicefunktionerna innehåller: Personalrum Ett ljust och flexibelt rum som tillåter en stunds paus från arbetet. Access till en egen utemiljö. Kök I anslutning till personalrummet ska ett personalkök finnas för att värma medhavd mat och fika. Omklädning WC/RWC Dusch Vilrum/ Övernattningsrum Ett tyst rum som tillåter personalen att vila samt för anhöriga att övernatta. Närhet till WC och dusch. Kontor 3 kontor för 3 enhetschefer vardera 2 kontor för 2 admin vardera KONFERENS 25-30P PERSONAL- RUM KONTOR 1 PL CHEF KOP KONTOR 1 PL ADMIN OMKLÄD -NING KONTOR 1 PL ADMIN KÖK SJUK- SKÖTERS KA WC/ RWC REHAB 1 KONTOR DUSCH VILA/ ÖVER- NATTNING ANHÖRIG Sjuksköterska Kontor och mottagningsrum för en sköterska Kopiering Ska vara väl isolerat men kan ligga utan dagsljus Konferensrum Ett konferensrum för personer. Avdelningsbart Mötesrum Ett mötesrum för 10 personer Konferens och mötesrum kan samnyttjas med mötesfunktioner i de husgemensamma ytorna och dagverksamheten och ligger neutralt i byggnaden. Förråd Flera förråd ska finnas som täcker behovet för förvaring av både boendeenheternas, personalens och specifika funktioner förvaringsbehov. Soprum och återvinning Städ Huvudtvätt Varumottagning och lastkaj Lastkaj för varutransport bör placeras nära servicelokaler och centralt i byggnaden. Servicefunktionernas princip Inspiration entré, utemiljö, arbetsrum 18

118 Mat Maten inom det nya vård- och omsorgsboendet ska tillagas i huset av en egen kock. De boende ska serveras en hälsosam och varierad kost gärna baserade på lokala råvaror. Kompletta måltider serveras under veckans alla dagar. Köket kommer att tillämpa modellen FAMM (The five aspects of meal model), Socialstyrelsens utredning på uppdrag av regeringen med syfte att ge gästen en så optimal nöjdhet som möjligt under måltiden. Stegen är utifrån 5 bedömningskriterier från Guide Michelin. Från husets tillagningskök körs varmmatsvagnar ut till enheternas serveringskök där maten läggs upp och serveras. Köket och boendeenheterna bör därför ha en enkel koppling till varandra och närhet till hiss om huset har två plan. Alla kök ska vara säkra kök för hantering av varmmat samt utformas på ett sätt som tillgodoser kraven för miljö och hälsa. Köket ska vara centralt placerat vid gemensamhetsytorna och kunna utgöra en restaurangfunktion för boende och besökare. Tillagningsköket bör också placeras i närhet till servicelokalerna för samnyttjande av varumottagning och soprum. Inom vardera boendeenhet bör också en mindre köksyta finnas för brukarna själva att tillaga enklare mat eller bakning. Inom lägenheterna är det förberett för en köksenhet/pentry där det initialt är utrustat med kylskåp, bänk och vattenkokare. På så vis finns flexibiliteten att förändra boendets form efter framtidens behov. Matens övergripande princip Entré En huvudentré är en multifunktionell plats. Det är en plats där det är mycket aktivitet, liv och rörelse. En spännande plats för brukare att överblicka på ett säkert och tryggt sätt. Genom glasade väggar eller annan genomblickbar avskärmning ska det finnas en trevlig plats att sitta på för att ta del av aktiviteterna vid entrén även för den som inte ska resa iväg. Taxibilar, brevbäraren och dagverksamhetens besökare som kommer och går skapar liv och dagliga rutiner för de boende. För den som anländer till byggnaden ska entrén fungera som en första välkomnande port. Den ska vara enkel att navigera ifrån, tydlig och informativ. Entrén ska fungera som navet i huset och kopplas samman till de övriga husgemensamma ytorna och servicefunktioner inom omsorgsboendet med direkta flöden. ANGÖRING DIREKT ANSLUT- NING FÖR TAXI MM ENTRÉ En del av gemensamhetsytan I entrézonen ska det finnas säkra väntplatser, förvaring och uppställningsplatser för hjälpmedel liksom stationer för service, rengöring och torkplats av dessa. Utanför entrén ska det också finnas säkra och väderskyddade väntytor samt angöring. Varumottagning med in- och utlastning behöver inte ligga sammankopplad med personentrén. SÄKERT Nyckelord entré VÄNT- PLATS STATION OCH PLATS FÖR HJÄLP- MEDEL INFOR- MATIVT FÖR- VARING FÖR HJÄLP- MEDEL DIREKTA FLÖDEN REN- GÖRING HJÄLP- MEDEL UTSIKT nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar Entréns funktioner 19

119 nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar Utemiljö En trygg, rogivande och levande utemiljö ger många positiva effekter för brukarna i vård- och omsorgsboendet. De positiva effekterna av utevistelse för brukarna är både fysiska och psykologiska. De påverkas av såväl ljus som luft och temperatur. Boende ska uppleva en trygg utemiljö som formas för både samvaro och aktivitet som avskildhet. Frisk luft, naturens växlingar, blommor och träd, ljud från fåglar, vindar och vatten har stor betydelse för människans hälsa och välbefinnande. Många sinnen aktiveras av att vistas i en vacker och doftrik trädgård, liksom minnen från tidigare upplevelser. Att kunna ta en promenad i en säker, trygg, lättorienterad och tillgänglig utemiljö kring boendet ger både fysisk träning, mental stimulans och minnes träning samt möjligheten till social samvaro för de boende. För det nya vård- och omsorgsboendet bör varje boendeenhet ha tillgång och direktaccess till en trygg och säker omsluten utemiljö. Två enheter kan dela på en inre utemiljö. Utöver dessa ska boendet erbjuda en större och gemensam yttre utemiljö. BEHAGLIGA YTOR ATT GÅ PÅ HÖGT BELÄGEN UTEMILJÖ UTEMILJÖ FORMAD FÖR ALLA ÅRSTIDER DJUR BELYSNING VÄXT- LIGHET ODLINGAR UTEMILJÖ SOM SKAPAR MINNEN VINTER- TRÄDGÅRDAR PARK- LIKNANDE MILJÖ ACCESS FRÅN ALLA DELAR AV BYGGNADEN ÖPPNA OCH VÄL SYNLIGA GÅNGSTRÅK Vid dagverksamheten utformas gärna en uteplats där det finns möjligheter att flytta ut lunchen en solig dag eller att arrangera aktiviteter kring odling och plantering. Utemiljöerna kring det nya vård- och omsorgsboendet ska ha en parkliknande karaktär med slutna och trygga platser, växtlighet och odlingar, vinterträdgårdar och aktivitetsplatser. Områdets olika inre och yttre utemiljöer kan ha olika teman och erbjuda olika upplevelser och atmosfärer. Det ska finnas öppna och tydliga stråk med behagliga gångytor där rullator och rullstol lätt tar sig fram. En trädgård för alla sinnen som följer konceptet från insidan. Stämningsfull och god belysning, porlande vatten att lyssna på och varierade växtarter att dofta och känna på. Boendet ska gärna erbjuda brukarna att flytta hit med sina husdjur eller tillhandahålla småskalig djurhållning. Katt, kanin och höns är förslag som bidrar till liv, sällskap, minnen och skapar upplevelser för såväl boende som dagverksamheten och besökare. Kring servicelokaler, dagverksamhetens personallokaler samt HSR bör det göras möjligt för personalen att enkelt ta en paus från arbetet i en lugn egen utemiljö. VATTEN NEUTRAL UTEMILJÖ AKTIVITET SLUTNA OCH TRYGGA UTEMILJÖER LUGN UTEMILJÖ KOPPLAD TILL RESPEKTIVE BOENDE- ENHET KORTTIDSPLATSER Princip för utemiljöer ORDINARIE PLATSER GEMENSAM UTEMILJÖ Utemiljöns funktioner och karaktär Inspiration natur, djur och odling 20

120 Dagverksamhet Att placera dagverksamhet tillsammans med vårdoch omsorgsboende har många fördelar. De finns ytor och funktioner som kan samnyttjas och på så sätt skapas en yt-, kost- och resurseffektiv verksamhet inom Hedemora kommun. För besökarna ger dagverksamheten en möjlighet till social samvaro och aktiviteter utifrån intressen och behov. Syftet med dagverksamheten är att skapa en meningsfull vardag, öka möjligheten till att kunna bo kvar hemma samt att avlasta och ge stöd till anhöriga. Att samnyttja lokaler mellan dagverksamheten och vård- och omsorgsboendet kan ge fördelar även för de som en gång har varit dagbesökare och senare blir boende, då de känner igen lokalerna och området. Dagverksamhetens lokaler ska i den mån det går samnyttjas med boendets övriga funktioner. De ska vara flexibla så att även annan typ av verksamhet inom kommunen kan nyttja lokalerna på tider utanför dagverksamhetens öppettider. Det kan vara bingo kvällar, konferenser eller andra samhällsaktiviteter. KON- FERENS CA 14 P KONTOR 4 PL AKTIVI- TETSRUM VILA KÖK 26 brukare är totalt anslutna till dagverksamheten där 15 medarbetare är anställda. Vid varje tillfälle träffas cirka 15 brukare och fyra personal åt gången. Ytorna för dagverksamheten är: Kapprum RWC/WC Verksamhetslokaler - 3 aktivitetsytor Dagverksamheten har behov av tre stycken aktivitetsytor som är integrerade i varandra men täcker olika behov och förmedlar olika atmosfär. De olika aktivitetszonerna ska vara så pass flexibla att annan verksamhet enkelt kan nyttja ytorna. Aktivitetsyta 1: En ljus kreativ del för skapande verksamhet Aktivitetsyta 2: En lugn tyst del för vila och ro Aktivitetsyta 3: En plats för matlagning och bakning, samt matplats för lunch och fika DUSCH PERSONAL AKTIVI- TETSRUM WC/ RWC WC OMKLÄD- NING AKTIVI- TETSRUM Uteplats Tillgång till utemiljö för både aktiviteter som odling och bärplockning, samt möjlighet till att sitta ner för lunch, fika och samvaro. Personalrum Möjlighet till ett pausrum för arbetande personal. Alla personalutrymmen bör med fördel kunna samnyttjas med andra personalutrymmen i servicefunktionerna. Omklädningsrum, WC och dusch - personal Vilrum - personal Kontor Ett aktivitetsbaserat kontor där fyra personal får plats att arbeta. Individuella skrivbord kan ersättas med ett större arbetsbord som fungerar lika bra som arbetsplats, mötesbord och projektbord. Möjlighet till avskärmning ska finnas. Konferensrum Ett mötesrum som täcker behovet av 15 personer. Rummet kan med fördel samnyttjas med andra mötesrum i byggnaden. nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar Dagverksamhetens funktioner Inspiration aktivitetsytor och utemiljö 21

121 nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar HSR Verksamheten för Hälsa, Sjukvård och Rehabilitering placeras i en enskild byggnad inom fastigheten. Byggnadens placering anpassas till tomten och kan med fördel fungera som bullerskydd mot riksvägen. Inom HSR arbetar cirka 38 stycken; fördelade på sjukgymnaster, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. HSR utgörs av kontor och mötesrum samt personalytor med grundläggande funktioner i en god arbetsmiljö. Den innehåller rymliga förvarings-/lagerytor samt rengöringsstation för hjälpmedel i nära anslutning till entrén för in- och utleverans till hemmet. I nära anslutning till entrén bör sex till åtta parkeringsplatser finnas för tjänstebilar. Övriga cirka 15 personal parkeringsplatser kan förläggas på den stora parkeringen inom fastigheten. DUSCH KÖK MATSAL WC/ RWC 3st KONFERENS CA 30-40P OMKLÄD -NING PERSONAL VILA KONTOR 2 PL (SSK) KONTOR 2 PL (SSK/USK) KONTOR 1 PL (SAM- ORDNARE) KONTOR 3 PL (SG/AT) KONTOR 1 PL (ASS) TVÄTT STÄD KONTOR 3 PL (SSK) KONTOR 3 PL (SG/AT) KOP LÄKE- MEDEL Funktionerna inom verksamheten är: Entré Inkommande och utgående hjälpmedel Ytor kring entrén ska vara väl tilltagna, flexibla och med möjlighet att dela av för att koordinera in- och utgående hjälpmeden. Förråd för hjälpmedel Behov av stora förrådsytor som motsvarar dagens ca 100 kvm. Station/verkstad Rengöring hjälpmedel Tork Tvätt Städ Förråd sanitet 2 förråd KONTOR 3 PL (SSK) KONTOR 3 PL (SG/AT) FÖRRÅD SANITET FÖRRÅD SANITET P(6-8 direkt anslutande parkeringar, 15 platser övrig parkering ) UTLÄMNING HJÄLPMEDEL ENTRÉ FÖRRÅD HJÄLPMEDEL CA 100m2 FÖRDELAT PÅ FLERA RUM INKOMMAN DE HJÄLPMEDEL STATION /VERK- STAD REN- GÖRING TORK Läkemedel Personalrum Vila Omklädningsrum WC/RWC 3 stycken Dusch Kök och matsal Kontor Tre kontor med tre arbetsplaster vardera Två kontor med en arbetsplats vardera Två kontor med två arbetsplaster vardera Två kontor med tre arbetsplaster vardera Konferensrum Rum för omkring personer. Avdelningsbart Kopiering P Parkering Den stora bilparkeringen för personal och gäster ligger separat från de nya byggnaderna. Den hårdgjorda ytan ska vara en del av gestaltningen av utemiljön där gröna och blå miljöer inkluderas. Träd, buskar och synlig dagvattenhantering gör parkeringsytan till ett trevligt område. En rejäl och säker angöring för sjuktransport, ambulans och taxi ect. ligger direkt ansluten till huvudentrén vid omsorgsboendet. En yta för handikapparkering bör också finnas här. En bilparkering för sex till åtta bilar direkt ansluten till HSR:s huvudentré bör finnas för personalens tjänstebilar. Väderskyddade, låsbara, estetiskt utformade cykelparkeringar bör prioriteras nära entréerna för att locka fler medarbetare och gäster att ta cykeln till det nya området. HSR:s funktioner Inspiration kontorslokaler, parkering och utemiljö 22

122 ETT HÅLLBART VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Hedemora kommun jobbar för en hållbar samhällsutveckling där kreativitet och nya idéer ger riktning mot framtiden. I Hedemora kommun genomsyrar hållbar utveckling all verksamhet och långsiktig planering. De 17 Globala målen för hållbar utveckling framtagna av FN visar riktlinjerna i ett arbete med hållbart byggande samt inom vård- och omsorg. I projektet ska alla mål beaktas och målet som ligger närmast projektet är: Mål 3 - Hälsa och välbefinnande. Säkerställ att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. För att uppnå ett vård- och omsorgsboende som främjar hälsa och välmående på allra bästa sätt krävs hållbara lösningar inom såväl sociala, ekologiska som ekonomiska områden. Social hållbarhet Hedemora kommuns vård och omsorgsnämnds vision lyder: Vi har alla samma värde oavsett om vi får hjälp eller hjälper. Brukare och personal står i centrum i byggnader som främjar social hållbarhet. Jämlikhet, jämställdhet, hälsa och välmående är ledord genom både planeringsprocessen inför samt när byggnaderna är formade. Projektet ska skapa platser i inomhus- och utomhusmiljön där människors olika behov tillgodoses. Där vardagsmotion, sinnesupplevelser, sociala möten och möjlighet till att uppleva kultur och natur prioriteras. På så vis skapas ett boende där välmående människor kan trivas och hållbara beteenden främjas. Ekologisk hållbarhet Vid planering av det nya området ska hänsyn tas till existerande ekosystem. Marken ska användas effektivt och i möjligaste mån ska de nya byggnaderna anpassas till platsens förutsättningar. Hantering av dagvatten ska tillämpas miljösmart och integrerat i utemiljön. Dagvattnet ska ses som en tillgång och ett vackert och synligt inslag till arkitekturen och helheten. Material och energi Lokala och miljövänliga material och installationssystem ska väljas i den möjligaste mån det går. Materialens funktion i driftskedet prioriteras men såväl materialens totala miljöpåverkan ska beaktas. Vid både produktion och användning ska resurssnålhet tillämpas för såväl råvaror, vatten och energi. Energismarta system ska väljas för en låg energianvändning och ett bra inomhusklimat. Temperaturen ska kunna värmejusteras under året. Småskalig energiproduktion som t.ex. solceller kan vara ett bra alternativ för att nå en modern och miljösmart byggnad som också visar på kommunens arbete mot hållbar utveckling. Reservkraft ska finnas i boendet. Miljöbyggnad Miljöbyggnad är en miljömärkning för byggnader och innebär en kvalitetssäkring ur miljösynpunkt. Det nya vård- och omsorgsboendet strävar efter att uppnå som lägst miljöbyggnad silver. miljöbyggnad guld, silver, brons EKOLOGISK SOCIAL HÅLLBAR UTVECKLING IT och säkerhet Anpassningar och hjälpmedel som ligger i parameter för nutid och framtid ska väljas inom det nya vårdoch omsorgsboendet. En smart byggnad som svarar mot utvecklingen av digitalisering och teknologi. Byggnadernas inre lösningar och flöden ska vara utformade för högsta flexibilitet och effektivitet. Med en genomtänkt utformning och smarta försörjningsstråk säkras en effektiv lokal- och energianvändning. Transport Gator och stråk till fastigheten samt placering och utformning av cykelparkeringar ska underlätta besökare och personal att göra hållbara transportval så som gång, cykel och kollektivtrafik. Ekonomisk hållbarhet Byggnader och installationer ska utformas för långsiktigt användande. I projektet bör både investeringskostnad och livscykelkostnader beräknas och beaktas. En flexibel byggnad som tillåter ett rationellt nyttjande av många olika grupper och ett resurseffektivt arbetssätt skapar ekonomiskt effektiva lokaler. EKONOMISK nytt vård- och omsorgsboende hedemora kommun planeringsförutsättningar Några av FN:s Globala mål, som ska beaktas genom projektets gång 23

123 ifu f-iedemora. KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Omsorgsnamnden 2:5 Samman!rildesda!um KravstHlning: Nytt vard och omsorgsboende Hedemol'Cls nya vrd- och omsorgsboencle ar eu av kol1ul1unens swrsta Deh halibal'a stadsutvecklillgsprojekt. Hedemom kol1lmul1 hal' hoga hiitlbarhetsmal oeh krav pa att det nya v8l'd- oeb ol11sorgsbocndet ska bli ett boende i slil'ldass. I arbetet med au kvalitetssakm och uppfylla millen for byggnadcn staljs krav pa IeYeral1tC1r, gestaltning, inre oeh yttre tbnktioner SUI111 mi!.io oeh hallbarhetskrav. For att siikcl'sttllla att kraven uppfyus hoi' Miljo- Deh samhallsbyggnad och Stadsarkitekt Jenni Wettemark fau uppdrage1 at( utforma ett funktionsprogram som ligger till grund tor de! nya yard- Dell 0111 sorgsboendel. BesJutsunderlag Vit'd-oeh omsorgsutskotte{s protokoll 74 Yard- oeh Ql11sorgsf6l'vahningens kravsh1llning Uppdatcrad ](l'uvsh.!llning l71 01 I Ovcrhcadmaterial prcsenteras av Jenni Welternark Omsorgsnamndens beslut Med funictionsprogl'ammet och kravstanningen som grund beshl1al' Omsorgsnamnden au thi11 Hedemol'a Bostftdel' AB, jnfor fol'tsatl projelctering av det nya vard- och oms.orgsboendet begara en offert samt en sammanfattande beskl'ivning over de kvalifikationer som leverantoren kan tillgodose Paragrafcn j t1stcl'as vid motet, Uillrag till Hedcmora bostiidel' AS Miljo- oell samhtillsbyggnad Siadsarkitekt.lenni Wettemark Dim"let IJiI tn.de sign ";1{'1 I... '".,./

124 I./'. HEDEMORA./ KOMMUN ",...' SAMMANTRADESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammantriidesdatum Sida 10(19) 99 Dnr KS Moms- och ranteeffekter vid byggande av omsorgsboende - fn\ga om agandet av det nya omsorgsboendet Sammanfattning Vern ar lampligast agare ur ett ekonomiskt perspektiv om nytt aldreboende byggs i Hedemora kommun. For investeringar i en fastighet (ny-, till- eller ombyggnad) dar investeringsmomsen uppgar till minst kronor finns sarskilda regler om jamkning av tidigare avdragen moms om fastigheten overlats inom en tioarsperiod. Momsen pa den ursprungliga investeringen som kommunen fatt ersattning for delas upp i tiondelar. For varje ar som kommunen har anvant fastigheten i sin verksamhet minskar jamkningsbeloppet med en tiondel. Att kommunen ager fastigheten ar det mest fordelaktiga ur momssynpunkt eftersom kommunen far ersattning for samtliga momskostnader fran kommunkontosystemet da de uppkommer och darfor inte har nagra finansiella kostnader till foljd av moms. Kommunen kan efter 10 ar 6verlata fastigheten utan att den nu aktuella byggnationen blir f6remal for nagon jamkning. Kommunstyrelsens strategiutskott beslutade den 20 augusti 2018 att f6resla till kommunstyrelsen att f6resla till kommunfullmaktige att kommunen ska aga det nya omsorgsboendet. Beslutsunderlag Tjansteskrivelse fran milj6- och samhallsbyggnadsf6rvaltningen den 20 juli 2018 Kommunstyrelsens strategiutskott den 20 augusti Forslag till kommunfullmaktige Kommunfullmaktige beslutar att kommunen ska aga det nya omsorgsboendet. J","',,"',ig" I IUtdragsbestyrkande

125 IIEDEMORA KOMMUN SAMMANTRAoESPROTOKOLL Omsorgsnamnden Sammantradesdatum Sida 4(4) 2: 1 Projektering av nytt Vard och omsorgsboende i Hedemora kommun Sammanfattning For att mota kommande behov av vard-och omsorgsboende och erbjuda ett modernt, tryggt och framtidsanpassat boende for aldre med god tillganglighet och sakerhet ser omsorgsnamnden det nodvandigt att tillskapa ett nytt vard-och omsorgsboende i Hedemora kommun. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens sammantradesprotokoll 31 januari 2017 Omsorgsnamndens kravstallning 21 september 2017 Miljo och samhallsbyggnadsnamndens funktionsprogram Omsorgsnamndens beslut 25 oktober 2017 Omsorgsforvaltningens tjansteskrivelse 28 augusti 2018 Omsorgsnamndens forslag till beslut Omsorgsnamnden beslutar hemstalla hos Miljo och Samhallsbyggnadsnamnden att paborja projektering for nytt yard och omsorgsboende i Hedemora. Omsorgsnamnden beslutar stalla sig bakom hyresforslaget for 66 nya boendeplatser. Utdrag till Miljo och samhallsbyggnadsnamnden Diariet IUtdragsbestyrkande

126 I-l HEDEMORA \J KOMMUN Agneta Ivaker Fbrvaltningschef TJANSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) 2:6 Projektering av nytt Vard och omsorgsboende i Hedemora kommun Sammanfattning For att mota kommande behov av vard-och omsorgsboende och erbjuda ett modernt, tryggt och framtidsanpassat boende for aldre med god tillganglighet och sakerhet ser omsorgsnamnden det nodvandigt att tillskapa ett nytt vard-och omsorgsboende i Hedemora kommun. Ett nytt boende enligt ovanstaende skapar en battre arbetsmiljo for personalen samt underlattar att kunna anvanda personalens kompetens pa ett battre satt genom moderna lokaler dar det finns moderna hjalpmedel Arendebeskrivning Omsorgsnamnden ser det som lampligt, att saga upp avtalet och nar hyrestiden loper ut for Vinstragarden, flytta over verksamheten till ett nybyggt vard-och omsorgsboende. Lamplig placering skulle vara i omedelbar narhet av demensboendet Norden da det finns samordningsfordelar med denna placering Antalet aldre personer okar kraftigt. Bade 80+ och 90+ uppvisar en snabbt stigande kurva med borjan 2017 och framat Jamfort med dagens 134 platser skulle antalet lagenheter i kommunen utbkas med uppskattningsvis 26 platser Bakgrund Fran kommunfullmaktige finns ett beslut om att ga ur fastigheter med externa hyres agare. Vad det galler kommunens aldrebostader, sarskilt boende, sa hyr forvaltningen tre av dessa av det kommunala bostadsbolaget Hedemora Bostader. Det fjarde objektet, Vinstragarden, har extern hyres agare, dar Landstinget ager fastigheten men har lamnat over till forvaltare att skota fastigheten, nuvarande Samhallsbyggnadsbolaget Norden AB. Hedemora kommun Postadress Vard- och omsorgsforvaltningen Box Hedemora Hemsida Besoksadress Vintergatan 2 Hedemora E-post vardochomsorgskontoret@hedemora.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

127 Hedemora kommun Datum Sida 2(2) Vinstragarden har ett hyresaytal som IOper till och med Uppsagning maste ske 24 manader innan alltsa senast annars sker forlangning med 5 ar. Koppling till mal/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Beror arendet barn eller unga? 2. Innebar beslutet att hansyn tag its till barns och ungdomars basta? 3. Har barn och ungdomar fatt saga sin mening? Ja Nej X X X Jamstalldhetschecklistan 1. Beror arendet kvinnor och man, flickor och pojkar?? X 2. Redovisas statistik konsuppdelat? X 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet for flickor och pojkar, kvinnor X och man? 4. Foreslas atgarder som bidrar till jamstalldhet? X Ja Nej Yard och omsorgsboende handlaggs som bistandsbeslut utifran behov Integration 1. Har hansyn tag its till manniskor som inte beharskar det svenska spraket i tillracklig omfattning? Ja Nej X 2. Har hansyn tag its till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mel Ian manniskor, bl a pa grund av ursprung? X Miljo och klimat 1. Har hansyn tag its till beslutets paverkan pa miljo och klimat? Ja Nej X Forslag till beslut OmsorgsforYaltningen foreslar Omsorgsnamnden besluta att hemstalla hos Miljo och Samhallsbyggnadsnamnden att paborja projektering for nytt yard och omsorgsboende i Hedemora. Att omsorgsnamnden staller sig bakom hyresforslaget for 66 nya boendeplatser Agneta Iyaker Foryaltningschef

128 IIEOEMORA KOMMU SAMMANTRADESPROTOKOLL Omsorgsnamnden Sammantradesdatum Sida 4(4) 61 Projektering av nytt Vard och omsorgsboende i Hedemora kommun Sammanfattning For att mota kommande behov av vard-och omsorgsboende och erbjuda ett modernt, tryggt och framtidsanpassat boende for aldre med god tillganglighet och sakerhet ser omsorgsnamnden det nodvandigt att tillskapa ett nytt vard-och omsorgsboende i Hedemora kommun. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens sammantradesprotokoll 31 januari 2017 Omsorgsnamndens kravstallning 21 september 2017 Miljo och samhallsbyggnadsnamndens funktionsprogram Omsorgsnamndens beslut 25 oktober 2017 Omsorgsforvaltningens tjansteskrivelse 28 augusti 2018 Omsorgsnamndens beslut Omsorgsnamnden beslutar hemstalla hos Kommunstyrelsen att uppdra at Miljo och Samhallsbyggnadsnamnden att paborja projektering for nytt yard och omsorgsboende i Hedemora. Omsorgsnamnden beslutar stalla sig bakom anbud nummer 3 och hyresforslaget for 66 nya boendeplatser. Sekretessforbindelse Paragrafen justeras skrivs pa vid sammantradet direkt Utdrag till Kommunstyrelsen Diariet J",,,,""0" "00 I IUtdragsbestyrkande

129 r. : HEDEMORA :,.,;.- KOMMUN Milja- och samhallsbyggnadsnamnden Sida SAMMANTRADESPROTOKOLL 16(22) Sammantradesdatum HEDEMORA KOMMUN Kommunstyrelsen Ink Dnr Dnr Vard- och omsorgsboende Sammanfattning For att mota kommande behov av vard-oeh omsorgsboende oeh erbjuda ett modemt, tryggt oeh framtidsanpassat boende for aldre med god tillganglighet oeh sakerhet ser omsorgsnamnden det nodvandigt att tillskapa ett nytt vard-oeh omsorgsboende i Hedemora kommlul. Arendebeskrivning Det har inkommit en mlultlig forfragan att Miljo oeh samhallsbyggnadsnamnden skall ta beslut i fragor som ror eventuellt nytt omsorgsboende. Agandet av nytt aldreboende har diskuterats lange i Hedemora kommun oeh det finns beslut pa att Hedemora Kommunfastigheter AB skall projektera, bygga oeh aga nytt yard oeh aldreboende pa uppdrag av omsorgsforvaltningen som bedriver denna typ av verksamhet. Det har doek framkommit under sommaren 2018 att det finns stora fordelar ur momssynpunkt om kommunen bygger oeh ager den har typen av fastigheter. Arendet om agandet giek vidare till KSSU oeh de har lamnat forslag for beslut ikf att Hedemora kommun, miljo oeh samhallsbyggnadsforvaltningen skall bygga oeh aga eventuellt nytt yard oeh omsorgsboende. Beslutet ar inte fattat annu i KF. Angaende byggnation av Omsorgsboende sa har Omsorgsnamnden beslutat hemstalla hos KommlUlstyrelsen att uppdra at Miljo oeh Samhallsbyggnadsnamnden att paborja projektering for nytt yard oeh omsorgsboende i Hedemora. Det arendet skall upp i KF manad. Milja- och samhallsbyggnadsnamndens beslut Att avvakta beslut i agande&agan samt projekteringsfragan i viintan pa vidare utredning. Utdrag till KommlUlstyrelsen Justerandes sign /' I" /1 \ Ii '\.\' \,, v ' IUtdragsbestyrkande

130 Kenneth Berggren, ken neth. TJANSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Omsorgsboende Sammanfattning For att mota kommande behov av vard-oeh omsorgsboende oeh erbjuda ett modemt, tryggt oeh framtidsanpassat boende for aldre med god tillganglighet oeh sakerhet ser omsorgsnamnden det nodvandigt att tillskapa ett nytt vard-oeh omsorgsboende i Hedemora kommun. Arendebeskrivning Det har inkommit en muntlig forfragan att Miljo oeh samhallsbyggnadsnamnden skall ta beslut i fragor som ror eventuellt nytt omsorgs boende. Agandet av nytt aldreboende har diskuterats lange i Hedemora kommun oeh det firms beslut pa att Hedemora Kommunfastigheter AB skall projektera, bygga oeh aga nytt yard oeh aldreboende pa uppdrag av omsorgsfdrvaltningen som bedriver derma typ av verksamhet. Det har dock framkommit under sommaren 2018 att det firms stora fdrdelar ur momssynpunkt om kommunen bygger oeh ager den har typen av fastigheter. Arendet om agandet giek vidare till KSSU oeh de har lamnat fdrslag for beslut i KF att Hedemora kommun, miljo oeh samhallsbyggnadsforvaltningen skall bygga oeh aga eventuellt nytt yard oeh omsorgsboende. Beslutet beslutet ar inte fattat annu i KF. Angaende byggnation av Omsorgsboende sa har Omsorgsnamnden beslutat hemstalla hos Kommunstyrelsen att uppdra at Miljo oeh Sarnhallsbyggnadsnamnden att paborja projektering for nytt yard oeh omsorgsboende i Hedemora. Det arendet skall upp i KF manad. Forslag till beslut Miljo oeh sarnhallsbyggandsforvaltningen fdreslar att namnden beslutar att avvakta ett Kommunfullmaktigebeslut i agandefragan samt projekteringsfragan. Protokollsutdrag Kommunstyrelseforvaltningen Hedemora kommun Hemsida E post miljoochbyggkontoret@hedemora.se Organisationsnr Postadress Milj6- och samhallsbyggnadsf6rvaltningen Box Hedemora Besoksadress Tjadernhuset H6kargatan 6 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

131 Hedemora kommun Datum Sida 2(2) Omsorgsforvaltningen Hedemora Kommunfastigheter AB 'J. 'f Kenneth Berggren Forvahningschef

132 . o:, Q: o l@ \_ I 00 \Q 0\ + 0\ --- s:: CO.... c: «,, 0 0 Lfl 0 M M o,,, o,, to \, \ 0 0 Lfl 0 N N <CO cp co.j" <0 co <0 6'.9 til. Q) c:: Cl...!!! <0 til o 00.u c:: - Q) til s.s 0 0 if? Q)..!:!.! 00 & ::J!2 :I-!2.c V} :I- c:: 6' 6' 6' :I- <:P6' -.9,:1- <P6' :IcP6' 0.:1- <P6' :I- 0:1-,;-:1- &:1- :I ' 0 Lfl...

133 I I I I I I I I I I I I I \,, \ \,,, ",,,-., L. '- '- - - '- ' \ \ \ 6' I I I I I I j I, I I I I I I I I I I L. - J) '- '- '- c!' - '- 0 '- - Q '- (? - 00 <Q (? <P '- '- 6'.1- L. 6'.1- '- '- 6' '.1- I- J)<:p' 6'.1- - '- c!'<:p. - 6'.1-0<:p. 6' '.1-6' '- '-.I- <>' 6' r <>'

134 ( I/) l- Q) ro I- 0'1 0 0'1.j.J >-.::t. Q) C "'0 C c:: ro u C L() (]) I- 0 (V) Q) 0 c a..q I/) 0 ro N I- 'Vi Q) Ol C +-> r::: Q) c 'l:: ro QJ C E :I'(l r::: V)._ Q. I... a a (]).CQ. Vj a V a N (V). Ol N.... r::: QJ c:: Ol (]).S 0.s C..Q L() ::::.. N,_ I'(l a CJj 12 :::. N QJ 0..c:: (])..Q li) Q) r::: ol..j ::J "'0 c ro C a E c 0 N.::t. :.:::i a N CQ a.c o?3 :E co :E a a a a a a a a a a a c a ex:> \D v N a ex:> \D v N a GJo «(V) N N N N N M M M M M.

135 ( "0 "0 10 "0 > "0 ::J "0 Vl "0..c "0 "0.... "0 "0 C fts en ora "- CD CD 0 al :c( 5 G30 a.,..., i;::: 10 I-.j",J >,--, :c; 1... CI) Q) ::J 1... CJ) Ul ::J CJ), U) 1-' Q).j",J,...,,..., C C 0'1.... C 0 l- I- CI).j",J > 10 > Q\ Q) +-' U C U.:::.s.: Q) 10. ro >.j",j,...,.j",j Vl I Q) Q) ::J Vl CJ) I- I... 0 C 10 CO Vl 0'1 0'1 if? CD UJ.r::: C c 10 CIJ U :g C ro 0'1 0.j",J.!!? Q) C 0,--, I- C Q) U c c 10 0 CI) > 1I) Vl 0.. Ul C Q) c:: Vl "0 " ::J..., E :ro C e. i;:::.r::: :ro C E 1'"""""1 l- 010 C 10 C fa I-, > Q) E 10 0.j",J > "'0 0 c Vl '..0 Q) +J 0'1 10 U oro ro CJ) > ro Q) "-en.j",j 0 10 > Vl 01.::: C I Q) :::J, 0 C c.. Vl ::J :i:i..0 C.::: :0 I J 'c 10 Ul :ro 01 i;:: 0 Q)'.j",J c.. > CO Q) E "0 fts.j",j Vl Ul C > 1.-1 C C CI), ::J C ::J C.j",J' 1- +-I Q) ro.r::: C Q) Q) oro 'Vi' Q) CO "0 c..c I U J +J c....c..0 C +-,' :0 ro +J 0 "0 Vl..c Vl U CO Vl.Ql 1- Ul +J :CO..0 CD.j",J Q) C Vl Vl C... 0 Q) 0'1 :CO OJ +J I..c :CO C +J :ro 01 > E " '1 :10..c 'C ro,..., ro +-' 0 ro Vl.}!! c 0'1.2" "0 E : Vl +J :10 Q) > E C :ro 1- CI)..c :ro +-I CO J: 0 I- ro i=.... oro I C ro :«:r:... CO... (J')......, I Vl > «..., ora «::C: Q) c:: '1:: CIJ c:: 0... \

136 l + + Lf) 1.0 O'l )( c.::,..., -0'1 oo woo.om _... rolf) -i-jm -i-jn 0" >'"--' ro 0 L{') -0' Wo u" L- c (J) 0 «II C ::J..c Oro E (J).- c OJ c "0 :ro C OJ 0 CC > ::E q, \ <-' 0(5' \.:'S " (5' -.>' '".:'S " 0 '" ()). QJ c: Q.. ()).._, V) 'C: QJ ()).S: 12 ItJ C 12 QJ.!!).c V) c: ::J E \ gs ::E::E E ::E O ::C: CO «C lj') 0 Lf') 0 N 0 Lf')..-I..-I " 0 0 Lf') N.

137 l Vl ::J.c oro E Vl,..., -.- OJ I- ::::'2. 0 OJ c " C Vl L_ OJ I- 0 OJ..0 Q. EO'\ rot""'l - VlV C.. OJ I- OJ oro "00 ::::'2. 0 >1"'- (V) ro l- N OJ > o :0 LJ) I- I"'-:ro T""i I 0 0'\ Cll c:: ';:: QJ c:: Cl....l( 0'\ 00.!!! I Cll II) '[:- QJ Cll.S - E ::::' V - - 0'\ r-... I t2 QJ -!!! 0 r-... II) c:: ::J E ::::' ) N 0'\ \.0 I L() \.0 co.j...i c: <C o M o LJ) N o N o LJ) T""'I o T""'I o LJ) o

138

139 -I Ṉ I ['-o N -I Ṉ I N o N N Q.) C "0 C....

140 Ln N 0 N I ex) M '"'0 0 Ol c N :eo E (/).:::: 0 0 C Cl u.. I 0 I 1- C. oro ::E L/') \ N \ a \ N \ OJ l- eo \ c oeo \ > \._ c \ I t \ a \ \.0,..-I \ \.\ \ \ \ \ \ \ \ \ \... LO 1"\1 0 1"\1 '<:t 1"\1 0 1"\1 c:r. c:: (V') 't:: 1"\1 <lj c:: 0 1"\1 Q...),::. 1"\1 1"\1 c:r. 0 1"\ t c:: <lj 1"\1 c:r. 0.S 1"\1.s 0.._ 1"\1 l2 0 <lj 1"\1 0\.cVl...t c:: 0 ::J 1"\1 E E ex>...t 0 1"\1 "...t 0 1"\ t 0 1"\1 ro +oj c: «o 1"\ t o ọ...t 10...t o t o 0\ LO...t o ex> LO...t o "LO...t o 10 LO...t o LO LO...t o '<:t LO...t o (V') LO...t

141 g5 U.l o lr) I 0\ "--I 0 +J +J.""'" (]) c \..J CO +J -C 0 I-.""'" C) '.,0 (/) )I c ) en ) 0 ) L.. ) a. l,.) Q; r-or--, <z::- r--,./'< J')01J')01J') MNNT"""IT"""I ) <; - -- r::x> <1:: (!_ % > I" IV / \. D If, "'''..9 6' 1J')0lJ')OlJ')01J')0 1T"""IT"""INNMMv I I I I I I I 0\ c:: ';:: Q) c:: Cl....:.:: db.... c:: Q), 0\ 0\,S.s l Q) :?' O:?'.cV) c:: ::J E E,,:?' :?' :?' cp:?',.j':?' r:?' cs.:?' :?' j

142 . Q O p:: I 0\ + 0\ s """""'- co c,,, v,,60, to \,, <9, I.J' I, co \ \ co, 6' li"l M N li"l N.-I cn <0 <0 tll.t::: t::: Q) t:::.!!! Cl... tll <96' '6' '6' 0 0 6' 0 0 li"l.-i o.... VI 2: Q) tll 00.S:,6.s Q) 00 <P. 66-.c VI :I- t::: ::J 66- :I- E 6'6' :I- <P6' -9.:1- <P6' cn.:i- <96' 0:1-,:I- '6',6:1-,?-:I- cp.:i- +oj 0 0 «0 li"l v M :I-

143 J

144 0 V!... Vl 0 QJ co!... (J) N 0 (J) -1-1 :::L >- Q) "0 C l/") c:: CO u QJ!... 0 (V') 0 QJ 0..Q C Vl 0 CO N -l..j!... Vl QJ 0. C -1-1 c::: QJ C ';:: E CO Q) : c::: V) "_ Q l... 0 (V'),!:2 QJ 0. a 0 N... c::: Vj Q) c:: 0. QJ 'S.cq. 0.s C..Q l/") ::::.. N l.. 0 Q) ::::.. N.!:2 0..c:: i,i::.c QJ..Q QJ -l..j "0 :::J c E co C 0 E c N :::... :::L :.:J 0 \U N cq U) c::: , co «(V') N N N N N ::C: c: 0 00 \.0 V N 0 00 \.0 V N 0 T'""I T'""I T'""I T'""I T'""I

145 C fa en efts 'I- GJ GJ 0 r:a :c( U) 0 > GJ,...-, i;::: eo > :c;.:.t.,..., '- Q) OJ c... c... 0 ::J '- 0"1... VI ::J 0"1....,...-,,...-, c J!3 01 "0 ::J C... C Q) Vl eo.... VI > til "0 OJ,j"J U C U..:::.S OJ eo. >.... eo,...-,.s.... VI I OJ OJ ::J VI 0"1... ro ::. l.. 0 c eo CO VI UJ..c (l) C c eo 'U.;: u.... eo "0 01 OJ "0 C 0,..., -... C u oeo OJ c eo '-.c 0 Q) > Vl VI 0.. VI C c:: OJ VI eo.:.t. :eo C ::J "0 "0 1"'"'"" i;::: c oeo c eo..c :eo C E:... > OJ E: > eo '0 0 c VI OJ "0.!: '-..0 '- 01 eo U Oeo eo > 0"1 ro > eo OJ VI ::J ::: C I OJ VI ::J :i:j "0.... "0..:::... :0 01'0 +oj L- eo VI :eo 01 i;:: 0 OJ.... E "0 VI VI C.... > Q) C C, ::J L-..I C ::J C L- +7 +oj OJ ro..c C "C c.!: OJ +oj OJ Oro 'Vi' OJ ro U 0 L- +oj.:!: c....c '- +oj "C Ul.!:..0 C.;- :0 eo 0 VI U Ul. L- VI +oj..c :ro ro.... Q) C Ul l/) C... 0 :ro OJ OJ 01 +oj :eo 01 +oj I "C.!: :ro >... C.... eo E c :eo c,...-,,j"j ro VI c ro 0 01 Ul.2' E :0 c... 0 "C Ul +oj :1'0 OJ E C :ro L- Q).c :eo CO +oj :r: 0 f- ro i=.... :<{ Oro...,, J: C ro,, CO (/),, a , 0 E fa 'I- +oj (I) C c.. "0 >..0 C c.. fa "C > ro OJ GJ > efts D. «::c >,, «J: Ul Ol. (l) c:: Cl...:,.:. Ol