besöksadress: ulls väg 2 B adress Uppsala telefon fax e-post. webb.
|
|
- Sofia Svensson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Redaktör: Erik Ågren Författare: Caroline Bröjer, Gete Hestvik, Aleksija Neimanis, Henrik Uhlhorn, Erik Ågren Foto, framsida: Rödräv (i hägn), foto Karin Bernodt Foto: Se respektive bild. Layout: Erik Ågren Refereras som: Sjukdomsövervakning av vilda djur i Sverige Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Uppsala SVA:s rapportserie 41 ISSN besöksadress: ulls väg 2 B adress Uppsala telefon fax e-post. sva@sva.se webb.
3 Innehåll Innehåll 2 Förord 1 Viltsjukdomsövervakning i Sverige 1 Hälsoläget, en sammanfattning 2 Viltsjukdomar i fokus Rävens dvärgbandmask 3 Leverflundror hos gråsäl 4 Parasiter hos fjällräv 4 Ölands älgkalvar 5 Invasiva mårdhundar 5 Tidig dödlighet och tiaminhalter hos ejder 5 Vitnossjuka hos fladdermöss 5 Passiv viltsjukdoms-övervakning 7 Viltfall Fallvilt, riktade undersökningar 7 Salmonellabakterier 7 Harpest 7 Trikiner 7 Notiser 2011 viltsjukdomar 8 Nationellt 8 Internationellt 9 De fyra stora rovdjuren Varg 10 Järv 10 Lodjur 10 Björn 10 OIE rapportering Kunskapsförmedling 12 Konferenser och föredrag 12 Vetenskapliga artiklar Populärvetenskap, rapporter m.m. 14 2
4 Förord Hälsoläget hos vilt i Sverige övervakas genom SVA:s arbete inom fallviltsundersökningen och viltsjukdomsövervakningsprogrammet VSÖP. Denna rapport är en översiktlig sammanställning av vad SVA har utfört inom viltsjukdomsövervakningen, och tar upp en del av de viltsjukdomar som har varit aktuella eller av särskilt intresse under år Erik Ågren, sektionschef viltsektionen Carl Hård af Segerstad, avdelningschef, avdelningen för patologi och viltsjukdomar Torsten Mörner, statsveterinär i viltsjukdomar, avdelningen för epidemiologi och sjukdomskontroll Viltsjukdomsövervakning i Sverige Regeringens instruktion (förordning 2009:1394) anger att den veterinärmedicinska expertmyndigheten SVA ska följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djur i Sverige. SVA är det enda veterinärmedicinska laboratorium som systematiskt arbetar med sjukdomsövervakning av vilda djur. Arbetet baseras främst på patologiska undersökningar av döda vilda djur eller prover från sjuka avlivade djur, samt insamling av prover från vilda djur fällda under jakt eller från riktade forskningsprojekt, för övervakning av vissa smittämnen. Det egna arbetet på SVA kompletterat med samarbete med andra forskningsgrupper och projekt som berör vilda djur syftar till att få en så komplett bild som möjligt av hälso- och sjukdomsläget hos vilda djur. Denna rapport redovisar verksamheten och resultat av intresse som rör vilda djur för året Fallviltsundersökningen Är en systematisk undersökning av dödsorsaker och sjukdomar hos fallvilt, d v s vilda djur som hittas döda, sjuka vilda djur som avlivats, eller undersökning av sjukliga förändringar som hittas hos jaktbart vilt vid urtagning eller slakt. Fallviltsundersökningar har pågått i Sverige sedan 1947, initierat av viltkonsulent och professor Karl Borg på SVA. Viltsjukdomsövervakningsprogrammet (VSÖP) skapades 2006 i samarbete med Naturvårdsverket som komplement till fallviltsundersökningen för att även omfatta riktad sjukdoms- övervakning hos vilda däggdjur och fåglar i Sverige. Den grundläggande viltverksamheten på SVA finansieras med medel från Viltvårdsfonden, Naturvårdsverket samt av SVA:s statsanslag. Viltsjukdomsrådet (VSR) är en grupp experter och tjänstemän från Naturvårdsverket och SVA som har till uppgift att utbyta information om viltövervakning, viltförvaltning och viltsjukdomsövervakning och att gemensamt diskutera lämpliga aktiva sjukdomsövervakningsinsatser på vilda djur i Sverige. Rådet har under 2011 bestått av Klas Allander, Tuulikki Rooke och Ola Inghe från Naturvårdsverket. Från SVA har Carl Hård af Segerstad, Torsten Mörner och Erik Ågren deltagit, med Henrik Uhlhorn som ersättare. VSR har årligen haft två protokollförda sammanträden. 1
5 Hälsoläget bland svenska vilda djur 2011, en sammanfattning Övervakning av hälso- och sjukdomsläget bland vilda djur utförs på SVA framförallt genom obduktioner av upphittade döda vilda djur, kompletterat med riktade insamlingar av prover. Totalt har under 2011 runt djur eller prover från vilda djur undersökts eller mottagits för sparande i biobanksfrysar för framtida forskning. Störst fokus under 2011 har det varit på fyndet av rävens dvärgbandmask i Sverige, en smitta som inte påverkar räv, men som kan utgöra en smittorisk för människor. SVA har med anledning av det utvecklat såväl en äggisoleringsmetod som en PCRmetod för rävens dvärgbandmask. Detta underlättade undersökningen av de nästan 3000 rävar som levererades till SVA under våren Licensjakten på varg innebar även under 2011 att skjutna vargar obducerades och deras hälsotillstånd undersöktes vid SVA, som en del av förvaltningen av de stora rovdjuren. Mårdhundar som har invandrat från Finland och därför avlivats som oönskade i svensk fauna har kontrollerats för eventuella smittsamma sjukdomar. Trikomonasparasiter har under 2011 åter orsakat hög dödlighet hos framförallt grönfinkar. Riktad forskning på vilda djurarter sker bland annat avseende älgreproduktion, harpest och aggressiv fågelinfluensa. SVA ligger långt fram med en ny PCR-teknik för att påvisa och karaktärisera fågelinfluensavirus. 2
6 Viltsjukdomar i fokus 2011 Varje år påvisas vanligen minst en ny sjukdom eller parasit hos vilda djur genom det systematiska viltarbetet på SVA. Nedan följer korta inlägg om viltsjukdomar som varit i fokus under RÄVENS DVÄRGBANDMASK Under 2011 påvisades för första gången rävens dvärgbandmask i Sverige, efter 10 års övervakning. Rävens dvärgbandmask är en cirka 3 mm lång bandmask i tarmen på räv, som inte orsakar sin värd någon skada. Men när mellanvärdar, främst smågnagare, får i sig bandmaskäggen som sprids med rävspillningen, blir de sjuka av larvstadiet som förstör levern eller andra inre organ. Om människor drabbas kallas sjukdomen för alveolär ekinokockos. På uppdrag av Jordbruksverket och med extra medel från Naturvårdsverket organiserade SVA, med hjälp av svenska jägare, en omfattande insamling och analys av cirka rävar, skjutna under jakt. Resultatet av undersökningen visade att smittan fanns på minst tre olika ställen i landet. SVA bedömde tillsammans med övriga berörda myndigheter därför att det inte var möjligt att utrota rävens dvärgbandmask i Sverige. Infektion med rävens dvärgbandmask kan ge en mycket allvarlig sjukdom hos människa men risken att smittas i Sverige bedöms av Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket som mycket liten i nuläget. En internationell workshop om dvärgbandmask anordnades av SVA 1 april 2011, för att diskutera den svenska situationen. Smittans utbredning i landet är idag också ofullständigt känd och SVA vet inte heller hur situationen kommer att utvecklas framöver. SVAvet Temanummer om Rävens dvärgbandmask, Foto: Karin Bernodt SVAvet nr 2, 2011 Temanummer om rävens dvärgbandmask På uppdrag av Jordbruksverket har SVA under våren 2011 genomfört en insamling av rävspillningar i Katrineholmsområdet, en av de kända smittade platserna förutom Uddevalla och Borlänge, för analys av dvärgbandmaskägg. Vidare genomförs övervakning genom en rikstäckande undersökning från år 2012, där insamlade rävträck analyseras istället för tarminnehåll från skjutna rävar, så att insamling kan pågå året runt. 3
7 LEVERFLUNDROR HOS GRÅSÄL Leverflundror orsakar allvarliga leverskador hos gråsäl. Förekomsten av leverflundror ökar hos gråsäl enligt obduktioner utförda i samarbete mellan SVA och Naturhistoriska riksmuseet. Typning av leverflundror visade att det är Pseudamphistomum truncatum, vilket nu påvisas hos ca 10% av undersökta gråsälar från Östersjön. Hanar drabbas oftare än honor, och enstaka sälar får allvarliga kroniska leverskador vilket medfört sjukdom och även lett till döden. Fiskar är mellanvärd för parasiten, och ökningen hos gråsäl kan tyda på en ändrad diet hos gråsäl, men vidare forskning krävs för att fastställa detta. Andra fiskätande vilda djur där parasiten har påvisats är bland annat mink och utter. Studien har finansierats av akutmedel från Naturvårdsverket. PARASITER HOS FJÄLLRÄV Fjällrävar bär på fler parasitarter än vad som var känt. Fjällräven är akut hotad i Sverige. Den svenska stammen utgör en del av en utrotningshotad skandinavisk population om cirka 130 vuxna djur som lever i fjällkedjan i Sverige, Norge och nordligaste Finland. Fjällrävens reproduktionsframgång har länge varit låg och dess kullstorlek anses variera i takt med lämmelcykeln, vilket är fjällrävens viktigaste bytesdjur. Parasitologisk undersökning av 61 spillningsprover från fjällrävar insamlade runt fjällrävslyor under 2010 och 2011 visade att elva olika arter av inre parasiter förekom i den svenska fjällrävspopulationen. Vid jämförelse med en likartad undersökning från 2008 av SEFALO+ projektet sågs en viss variation i prevalensen av vissa parasitarter, men generellt sågs inte några stora skillnader i parasitbördan hos fjällrävarna mellan år av varierande lämmelförekomst. En ökning i parasitmängd av vissa arter, särskilt de som sprids direkt från rävträck till räv, kan antas uppstå vid ökad storlek på valpkullar och ökad djurtäthet i lyorna. Efter vintern 2007/2008 minskade lämmeltillgången drastiskt och endast ett fåtal av årets valpar överlevde till vuxen ålder. Perioden 2009/2010 var ett dåligt lämmelår med få föryngringar och mycket dålig valpöverlevnad. Säsongen 2010/2011 hade en ökande tillgång på lämmel under vintern och även under sommaren. Detta resulterade i uppskattningsvis 600 föryngringar under 2011! Den parasitologiska undersökningen av spillningsproverna från de tre undersökningsåren visade en riklig förekomst av inre parasiter (endoparasiter) av flera släkten som alla vid tillräcklig förekomst kan medföra klinisk sjukdom såsom diarré och lunginflammation. Riklig förekomst kan även orsaka dödlighet på främst valpar i samband med dålig födotillgång. Det är tänkbart att hög parasitförekomst är en begränsande faktor för fjällrävspopulationens reproduktion, tillväxt och överlevnad. Slutsatsen blir att smittspridningen sker huvudsakligen mellan föräldrar/valpar och från miljön runt lyan. Om dödligheten hos ungvalpar beror på parasitbördan och/eller födobrist under de år som lämmel saknas kan inte denna undersökning ge svar på. Studien 2011 har finansierats av akutmedel från Naturvårdsverket. Fjällrävsträck n=78 n=38 n=23 Parasitart Pos. % Pos. % Pos. % Toxascaris leonina Uncinaria stenocephala Uncinaria sp Isospora ohioensis Isospora canis Capillaria sp Taenia sp Mesostoides sp Toxocara canis Toxocara sp Crenosoma vulpis Sarcocystis sp
8 ÖLANDS ÄLGKALVAR Dör Ölands älgkalvar av sjukdom? Radiosändarmärkta älgkor ska lösa frågan om varför det finns så få kalvar på södra Öland. Ett antal älgkor på södra halvan av Öland märktes och försågs med sändare i ett projekt för att ta reda på var och när kalvarna försvinner. Detta görs eftersom kalvobservationerna under oktoberjakten på älg är mindre än hälften så hög som på fastlandet. Studien har finansierats av akutmedel från Naturvårdsverket och av Viltvårdsfonden. INVASIVA MÅRDHUNDAR Mårdhundar får rävskabb och bär på ett flertal olika parasiter, men har inte haft rabies eller dvärgbandmask. SVA övervakar sedan tre år vilka sjukdomsframkallande organismer som mårdhundar (Nyctereutes procyonoides) som vandrat in i Sverige från Finland kan ha burit med sig. Studien finansieras av akutmedel från Naturvårdsverket. Mårdhundsprojektet är ett EU LIFE-projekt med nordisk samverkan för att utrota mårdhundar, som är en så kallad invasiv och oönskad djurart i den svenska faunan. SVA är med i mårdhundsprojektets styrgrupp och deltar i samordning av arbetet och med kompetensen rörande veterinärmedicinska aspekter. Under 2011 undersöktes 40 avlivade mårdhundar på SVA. Mårdhundarna var insamlade i Norrbottens och Västerbottens län. Vid obduktion påvisades skabb hos fyra mårdhundar. Salmonellabakterier påvisades inte hos någon mårdhundarna. Förekomst av tarmparasiter sågs hos 29 av de 40 mårdhundarna. Hakmask (Uncinaria sp.) sågs hos 26 individer, spolmask (Ascaridae) hos 2, bandmask (Taenia sp) hos 5, och sugmask (Alaria sp) hos 3 djur. Hos 11 individer påvisades inga tarmparasiter. Lungmaskar, Crenosoma sp. påvisas hos sju av 40 mårdhundar (18%). Inget djur hade trikiner (Trichinella sp.). Dvärgbandmask påvisades inte. Rabiesvirus påvisades inte hos någon av 31 undersökta mårdhundar. Rävskabb är en parasitsjukdom som redan är väl etablerad i Sverige hos ett flertal vilda djurarter sedan 1970-talet och förekomsten hos mårdhundarna bedöms i nuläget inte medföra någon ökad risk eller spridning av sjukdomen i landet. Parasitsläkten som påvisades hos mårdhundarna finns också sedan tidigare finns hos vilda djurarter i Sverige. TIDIG DÖDLIGHET OCH TIAMINHALTER HOS EJDER Undersökningar utmed Sveriges ostkust visar på lägre antal ungar (runt 4 per kull) hos ådor i de tre undersökta kolonierna jämfört med litteraturuppgifter, och på en cirka 90%-ig dödlighet bland ungarna under de första två dagarna. Eftersom inte alla ådor kläcker ut samtidigt utan under en utsträckt tidsperiod uppstår möjligheter för predatorer att konsumera en stor andel av kläckta ejderungar. Dock saknas historiska referensuppgifter på ejderungar överlevnad. För undersökningar om föräldradjurens hälsotillstånd saknas även övervakning av fodertillgången, främst musselbeståndens tillstånd. Fortsatt övervakning och datainsamling angående ejderreproduktion fortsätter under Studien har finansierats av akutmedel från Naturvårdsverket. VITNOSSJUKA HOS FLADDERMÖSS En första undersökning av vitnossjuka hos fladdermöss i Sverige har utförts med akutmedel från Naturvårdsverket. Svampen Geomyces destructans orsakar för närvarande massdöd av miljoner kolonibildande fladdermöss i Nordamerika när denna miljösvamp börjar växa på och delvis i huden på vintersovande fladdermöss. Irritationen av infektionen väcker fladdermössen så att de flyger omkring mitt i vintern och svälter därför ihjäl. 5
9 Miljöprover från nio olika övervintringsplatser för fladdermöss samlades in under vintern 2010/2011. Svampodling påvisade inte någon Geomyces svamp. Direktprovtagning från sovande fladdermöss gjordes inte, för att inte störa djuren i onödan. Man såg heller inte någon fladdermus med den typiska vita svampväxten på nos eller hud vid denna undersökning. Från ringmärkningar sommaren 2011 togs även prov från huden på 90 fladdermöss i Uppsala och Dalarnas län. Odlingarna för Geomycessvamp från dessa prover var alla negativa. Studien finns redovisat i ett examensarbete inom veterinärprogrammet på Sveriges Lantbruksuniversitet, och som en artikel i tidskriften Fauna och Flora 2012, 107:3 sid Vitnossjuka nytt hot mot fladdermöss. Då rapporter från övriga Europa tyder på att denna svamp, till skillnad från Nordamerikanska arter kan finnas på våra europeiska fladdermusarter utan att orsaka ökad dödlighet så behöver vi framöver förhoppningsvis inte oroa oss för att fladdermössen i Sverige ska behöva drabbas heller. Viltpatologerna är viltsektionens obducerande veterinärer 2011, från vänster Gete Hestvik, Sven- Olof Nielsen, Jonas Malmsten, Henrik Uhlhorn, Erik Ågren (och Caroline Bröjer som saknas på bilden). Övriga medarbetare på viltsektionen är två ansvariga för arbetet med stora rovdjur, Arne Söderberg och Jessika Åsbrink, bakteriolog Roland Mattsson och sekreterare Ewa Backman. 6
10 Passiv viltsjukdomsövervakning Fallviltsundersökningen är SVA:s passiva sjukdomsövervakning hos vilda däggdjur och fåglar. Fallvilt är hittade döda och avlivade sjuka vilda djur, och sjukliga förändringar från som skickas in från vilt. Vanligen utgörs denna undersökning av obduktioner av djurkroppar, eller organundersökningar av delar av djur. I vissa fall rör det sig om insänt material som går direkt till mikroskopisk vävnadsundersökning, bakteriologisk-, virologisk-, parasitologisk- eller mykologisk (svamp-) undersökning. Från alla obducerade vilda djur där kroppen inte är alltför förruttnad sparas upp till sex olika organprover i Biobanken i minus 20 C frysar. Vissa prover sparas även i minus 80 C frysar för att t.ex. känsliga virus inte ska förstöras vid långtidsförvaring VILTFALL 2011 Under 2011 har material från vilda djur inkommit till SVA för obduktion eller mikroskopisk vävnadsundersökning. En stor andel av fallen var rödrävar från rävjakten, som undersöktes för dvärgbandmask, nästan kroppar! andra obduktioner och 621 prover för mikroskopi var övriga fall. Runt fall är det vanliga antal undersökningar som görs normala år. FALLVILT, RIKTADE UNDERSÖKNINGAR Salmonellabakterier har hittats i ett lågt antal fall på vilda djur under året. Prov från tarmen från lämpliga viltfall undersöks rutinmässigt för förekomst av salmonellabakterier. Av 754 provtagna vilda djur under 2011 hittades salmonellabakterier hos en rödräv, en domherre, en sparvhök och en större hackspett. Harpest Alla harar som obduceras på SVA undersöks avseende harpest (tularemi), och andra arter undersöks vid misstanke om sjukdomen. Under 2011 hittades harpestbakterier hos sex fältharar och sex skogsharar, av 45 undersökta harar, sex smågnagare och två ekorrar. Trikiner 2011 påvisades de första fynden av trikiner hos järv i Sverige. De stora rovdjuren brunbjörn, varg, lodjur och järv som obduceras vid SVA undersöks regelmässigt för muskelparasiten Trichinella, liksom ett antal andra arter. Av livsmedelshygieniska skäl ska alla vildsvin och björnar som skjuts för att bli människoföda kontrolleras avseende trikinförekomst. Resultatet av trikinundersökningarna för 2011 var att elva av 132 lodjur, fem av 326 rödrävar, två av nio järvar, en av två mårdar samt en av 40 undersökta vargar var positiva för trikiner. Två av vildsvin. Ingen av 242 björnar, fyra grävlingar tolv uttrar, 48 mårdhundar eller 37 rovfåglar undersökta vid SVA var infekterade med trikiner. Fågelinfluensa Samtliga vilda fåglar som obduceras vid SVA undersöks även för förekomst av fågelinfluensavirus när så är möjligt, vilket görs på uppdrag av jordbruksverket som rapporterar resultaten till EU. Inga fall av fågelinfluensavirus påvisades på 110 obducerade fåglar under
11 Notiser 2011 viltsjukdomar NATIONELLT Massdöd av kajor noterades när ett sjuttiotal döda fåglar hittades på en kort sträcka av en gata i Falköping på trettondagen. Obduktioner visade att fåglarna dött av yttre våld, typiskt för påkörning, och inte av sjukdom. Senare framkom att bilar hade kört rakt in i stora flockar med kajor som gick på gatan på natten. Vid samma tid noterades att cirka rödvingetrupialer (Agelaius pheniceus) hittades döda i staden Beebe i Arkansas, USA. Orsaken kunde inte fastställas annat än att fåglarna dött av yttre våld genom att flyga in i saker, i samband med stormar, åska och nyårsfyrverkerier, som fick skulden för massdöden. Även ett större antal vilda fåglar föll döda från skyn i Italien vid denna tid. Orsaken där visades senare vara duvpest. Tularemi (harpest) ökade i antal fall på vilt (9 st) jämfört med föregående år, med fall hos skogshare i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, och fälthare i Uppland och Östergötland. Rapportering av humanfall släpar efter, men Stockholms län uppvisade dock en kraftig ökning av antalet rapporterade fall Fördjupade studier av utbredning och patologiska förändringar hos skogs- och fälthare pågår på SVA, av viltpatolog Gete Hestvik. Trichomonas (gulknopp) hos grönfinkar och andra tättingar. Det är nu fastslaget genom genetiska studier att smittan med stor sannolikhet kommit till Sverige och Norden i övrigt via bofinkar från Storbritannien och därefter spridits vidare till Tyskland och nordvästra Europa. Omfattande dödlighet fr o m augusti 2011 i Sverige från Dalarna till Halland efter ett lugnt Tidigare har det rapporterats 10% nedgång i Sverige och 30% nedgång i Storbritannien av grönfinkpopulationerna, vilket kopplats till trichomonasutbrottet. Hur mycket utfodring av fåglar sommartid bidrar till smittspridning är inte känt. Ett mindre antal andra fågelarter drabbas också i Sverige, bl a bofink, grönsiska, bergfink, talgoxe och järnsparv. Mjältbrand (antrax) påvisades bland kossor i Kvismaren i Örebro län. Ett antal dödsfall skedde bland betande nötkreatur som kommit i kontakt med bakteriesporer från en mjältbrandsgrav från 1940-talet som påverkats av dikesgrävning, men inga fall påvisades hos vilda djur. Några av de kajor som hittades döda på trettondagen i Falköping obduceras på SVA. Foto: Erik Ågren, SVA. 8
12 Fransk hjärtmask finns sedan 2003 påvisad i landet. Parasiten hittades hos rödrävar på Kosteröarna, och enstaka hundar med lungbesvär har fått diagnosen hjärtmask, som sprids med sniglar som mellanvärd. På fastlandet har parasiten hittats 2009 på en rödräv från Osby, och 2011 hittades hjärtmask hos rödräv i närheten av Växjö. Vid undersökning av hjärta och lungor från drygt hälften av de cirka rävar som ingick i dvärg-bandmaskundersökningen våren 2011 har inte någon fransk hjärtmask hittats. Provmaterialet representerade rävar från hela landet, och var ett bra material för att göra en övergripande koll på om hjärtmasken finns på andra orter än Kosteröarna. Rävar bär ofta på en mindre mängd lungmaskar, vanligen Capillaria eller Crenosoma maskar, vilket regelbundet noterades vid undersökningen. INTERNATIONELLT Afrikansk Svinpest är en allvarlig virussjukdom som bara drabbar tamsvin och vildsvin. Sjukdomen sprider sig sedan några år i Ryssland. Klassisk svinpest är en annan virussjukdom som också bara drabbar tamsvin och vildsvin. Denna har noterats i Litauen i juni 2010, och finns i större omfattning i Ryssland. Fågelkoppor (poxvirus) har noterats vara ett problem hos f f a talgoxe i Storbritannien under augusti. Aviär influensa Lågpatogena H7N7 stammar påvisade hos fjäderfä i Tyskland och Holland under sommaren, men inga europeiska utbrott av H5N1. West Nile Virus är ett myggburet virus som drabbar vissa fågelarter, men kan orsaka sjukdom hos både hästar och människor. Utbrott i Grekland under med enstaka fall på häst och 262 fall på människa (2010) med 17% dödlighet. WNV är hittat på fåglar i Storbritannien. Enstaka fall rapporteras även från Rumänien under augusti. Usutu virus påvisat i SV Tyskland hos mygg i samband med ökad dödlighet bland koltrastar (tidigare påvisat Ungern, Österrike, Schweiz, Italien). UsutuV är sprids liksom WNV av mygg, med fåglar som reservoir och som kan tänkas nå Sverige med klimatförändring och internationell rörlighet. Fågelkoppor hos talgoxe. Detta poxvirus orsakar förtjockningar av huden vid ögon, runt näbb och ofta på fötterna. Foto: Angus Thomson 9
13 De fyra stora rovdjuren 2011 En betydande del av vilda djur eller djurdelar som kommer till SVA utgörs av något av de fyra stora rovdjuren. Brunbjörn, varg, lodjur och järv tillhör alla statens vilt, och enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska döda djur eller djurdelar av dessa arter som hittas i naturen skickas in för undersökning vid SVA. Samma bestämmelser gäller om djuren avlivas vid skyddsjakt eller skjuts på licensjakt. Vid licensjakt på björn tar dock en besiktningsperson enbart vissa vävnadsprover och en tand från skjutna djur, vilket sedan skickas in till SVA. STORA ROVDJUR 2011 Under 2011 inkom hela eller delar av totalt 557 stora rovdjur till SVA (tabell nedan) där 411 djur skjutits under licensjakter på varg, björn och lodjur. Antalet skjutna lodjur har minskat sedan föregående år till följd av en minskad tilldelning. Antalet skjutna björnar har ökat något sedan föregående år till följd av en ökad tilldelning. 146 stora rovdjur inkom till SVA som fallvilt. Av det totala antalet stora rovdjur som undersöktes 2011 fanns det misstankar om grovt jaktbrott vid 29 tillfällen. Tabell stora rovdjur 2011 Art Fallvilt Licensjakt Totalt Björn Lodjur Varg Järv Totalt VARG Totalt undersökte SVA 40 vargar under Två hanvargar var kryptorkida, d v s att en eller båda testiklarna inte hade vandrat ner i pungen utan låg kvar i ljumsken eller buken. Detta bedöms som en medfödd missbildning. Av 10 vargar med äldre skador hade tre djur äldre skottskador. Information om SVA:s undersökningar av vargar skjutna under licensjakten finns på SVA:s webb, SVA:s rapportserie 18, ISSN , Länk: SVA Rapport vargjakt 2011 JÄRV Elva järvar undersöktes på SVA Fyra järvar sköts under skyddsjakt. Två järvar var trafikdödade, en var ihjälbiten av annan järv, och en äldre hona med mycket slitna tänder hade dött av utmärgling. LODJUR Under 2011 har SVA undersökt 174 lodjur, varav 107 var skjutna under licensjakt från en tilldelning på totalt 120 lodjur. Av de 67 lodjur som skickats in som fallvilt hade 32 dödats i trafikolyckor och sex hade rävskabb och var utmärglade. Fem lodjur hade avlivats under skyddsjakt efter beslut från myndighet. En ovanlig dödsorsak var en stakningsskada på ett lodjur från Jämtland, som hade en cirka två cm bred och 28 cm lång träpinne som trängt in i bröstkorgen mellan halsbasen och ena frambenet. BJÖRN Totalt har det inkommit hela kroppar eller prover från 332 björnar under Av 47 björnar undersökta som fallvilt sågs en äldre skottskada och ett fynd av navelbråck. En björn var infekterad med lilla leverflundran (Dicrocoelium art) i levern, vilket ger upphov till förtjockade gallgångsväggar. Från licensjakten på björn kom vävnadsprover insamlade av besiktningsmännen från 285 björnar. Prover registreras och placeras i biobanksfrysar för framtida forskning. 10
14 OIE rapportering 2011 OIE är Världshälsoorganisationen för djur, där Sverige som medlemsland halvårsvis genom Jordbruksverket rapporterar alla diagnosticerade fall av ett antal listade allvarliga djursjukdomar hos tama och vilda djur. Av de listade OIE-sjukdomarna är det kaninpest, kaningulsot, trikiner hos ett flertal djurarter, och harpest som finns etablerade i landet. Antalet fall varierar mellan olika år, vilket kan spegla utbrott vissa år, men beror till stor del också på om en viss sjukdom uppmärksammas genom mediabevakning, eller genom särskilda satsningar från SVA som vid riktade projekt eller insamlingar. Sjukdom/smitta Art Antal fall Ekinokockos Rödräv 5 Trikinos Lodjur 11 Trikinos Varg 1 Trikinos Mård 1 Trikinos Järv 2 Trikinos Vildsvin 3 Harpest Skogshare 6 Harpest Fälthare 6 Harpest Lämmel 5 Duvpest Stadsduva 27 Listerios Dovhjort 1 Fågelkoppor Talgoxe 2 Pseudotuberkulos Dovhjort 1 Salmonella Sparvhök 1 Salmonella Större hackspett 1 Salmonella Skrattmås 2 Skabb Lodjur 6 Skabb Rödräv 8 Skabb Vildsvin 6 Skabb Varg 1 Toxoplasmos Fälthare 2 Trikomoniasis Grönfink 13 Trikomoniasis Gulsparv 1 Trikomoniasis Grönsiska 3 Trikomoniasis Ringduva 4 11
15 Kunskapsförmedling Under 2010 har personal från SVA deltagit i skrivandet av ett antal vetenskapliga eller populärvetenskapliga publikationer, skrivit rapporter samt besvarat remisser från olika myndigheter. För att sprida och inhämta kunskap och information om viltsjukdomar har personal vid avdelningen för patologi och viltsjukdomar deltagit vid olika internationella och nationella kongresser där forskningsresultat presenterats. Nedan listas ett urval av publikationer 2015 som rör vilda djur, där personal från Viltsektionen eller SVA i övrigt är författare eller medförfattare (namnen i fetstil). KONFERENSER OCH FÖREDRAG Nordiska zoo- och viltveterinärföreningen, årligt möte, Nordens Ark, januari Aktuella viltsjukdomar och viltsjukdomsövervakning. Erik Ågren. Nordic section of Wildlife Disease Association, NWDA, biennial meeting, Finland June Wildlife diseases in Sweden Erik Ågren. 50 th British Veterinary Zoological Society conference, Update On Finch Trichomonosis In Great Britain And Its Spread To Continental Europe. Becki Lawson, Robert A. Robinson, Aleksija Neimanis, Kjell Handeland, Marja Isomursu, Erik O. Agren, Inger S. Hamnes, Mike P. Toms, Kirsi M. Peck, James K. Kirkwood, Julian Chantrey, Laura A. Hughes, Malcolm Bennett, Shinto K. John, Tom W. Pennycott, Vic R. Simpson, Nancy Bunbury, Diana J. Bell, Kevin M. Tyler, Andrew A. Cunningham. Wildlife Disease Association annual conference, Québec City, Canada, Aug 14-19, Surveillance, first detection and early management of Echinococcus multilocularis in Sweden. EO Ågren, U Carlsson, M Cedersmyg, D Christensson, M Elvander, S Höjgård, B Hörnfeldt, M Juremalm, A Lindberg, G Olsson, E Osterman Lind, H Uhlhorn. Radio-transmitter implant causing mortality in Eurasian lynx (Lynx lynx). Monique Léchenne, C Bröjer, JM Arnemo, H Andrén, EO Ågren. IUCN XI International Otter Colloquium, Pavia, Italy, August 31 -September 4, Müllerian duct cysts on the vas deferens in Swedish wild otters (Lutra lutra). A Roos, E Ågren. ESVP/ECVP/ESTP meeting, Cutting edge pathology, 8-10 Sep 2011, Uppsala, Sweden. Cholangiohepatitis in Baltic grey seals (Halichoerus grypus) caused by the zoonotic trematode Pseudamphistomum truncatum. A Neimanis, BM Bäcklin, C Moraeus, E Ågren, A Engström, J Höglund. 24th International Congress of Hydatidology, Kunlun Hotel, Urumqi, Xinjiang, China, Sep Surveillance of Echinococcus multilocularis in rodents in the vincinity of the finding of the first infected red fox (Vulpes vulpes) in Sweden. H Wahlström, E Ågren, GE Olsson, B Hörnfeldt. Baltrep meeting 2011, 7-8 Dec, Uppsala. High frequency of Müllerian duct cysts on the vas deferens in Swedish wild otters (Lutra lutra). E Ågren, A Roos.
16 Svenska Jägareförbundets Kustråd, årsmöte, maj 2011, Hudiksvall. Erik Ågren, Aktuella viltsjukdomar. International workshop on Echinococcus multilocularis, SVA April 1, Kurs i patologi exotiska sällskapsdjur, 11 maj 2012, för Vexotics, SVA, Uppsala KSLA seminarium Kaniner, kaniner, kaniner. Föreläsning om kaninsjukdomar, Erik Ågren, 22 mars 2012, Stockholm SVA 100-år Jubileumsföreläsningar. Tema vilda djur från rävens dvärgbandmask till våra stora rovdjur. Erik Ågren, C Hård af Segerstad, A Söderberg, Uppsala, april 2011 Föreläsning: Viltsjukdomar, Erik Ågren. Älgmålsbön, Häggeby kyrka, september 2011 Föreläsning: Viltsjukdomar, Erik Ågren. Jaktgille Eriksbergs gård, juni fyllde SVA 100 år, vilket uppmärksammades på olika sätt. Bland annat hölls tre olika föreläsningsserier för allmänheten på Uppsala Universitet, där Viltsjukdomar var temat för en av dagarna. Ovan föreläser Erik Ågren om Viltsjukdomar. Till höger presenterar SVA:s GD Anders Engvall dagens jubileumföreläsning. 13
17 VETENSKAPLIGA ARTIKLAR 2011 Meijer T., Mattsson R., Angerbjörn A., Osterman Lind E., Fernández-Aguilar X., Gavier-Widén D. Endoparasites in the endangered Fennoscandian population of arctic foxes (Vulpes lagopus). European Journal of Wildlife Research, 2011, 57:923. Lawson, B., Robinson, RA, Neimanis, A., Handeland, K., Isomursu, M., Agren, EO, Hamnes, IS, Tyler, KM, Chantrey, J, Hughes, LA, Pennycott, TW, Simpson, VR, Shinto K.J, Peck, KM, Toms, MP, Bennett, M, Kirkwood, JK and AA Cunningham. Evidence of spread of the emerging infectious disease, finch trichomonosis, by migrating birds. Ecohealth. 8(2): Osterman Lind E, Juremalm M, Christensson D, Widgren S, Hallgren G, Ågren EO, Uhlhorn H, Lindberg A, Cedersmyg M, Wahlström H. First detection of Echinococcus multilocularis in Sweden, February to March Euro Surveill Apr 7;16(14). pii: Wahlström, H.; Isomursu, M.; Hallgren, G.; Christensson, D.; Cedersmyg, M.; Wallensten, A.; Hjertqvist, M.; Uhlhorn, H.; Davidson, R.; Hopp, P. Demonstrating freedom from Echinococcus multilocularis in Sweden, Finland and mainland Norway using species specific design prevalences. Epidémiologie et santé animale [ ] Wahlstrom, H 2011 iss:59/60 pii: Wahlström H, Isomursu M, Hallgren G, Christensson D, Cedersmyg M, Wallensten A, Hjertqvist M, Davidson RK, Uhlhorn H, Hopp P. Combining information from surveys of several species to estimate the probability of freedom from Echinococcus multilocularis in Sweden, Finland and mainland Norway. Acta Vet Scand Feb 11;53:9. Jarhult JD, Muradrasoli S, Wahlgren J, Soderstrom H, Orozovic G, Gunnarsson G, Bröjer C, Latorre-Margalef N, Fick J, Grabic R, Lennerstrand J, Waldenstrom J, Lundkvist A, Olsen B. Environmental Levels of the Antiviral Oseltamivir Induce Development of Resistance Mutation H274Y in Influenza A/H1N1 Virus in Mallards PLOS ONE 6(9), Article Number: e Malmsten J, Jakubek EB, Björkman C. Prevalence of antibodies against Toxoplasma gondii and Neospora caninum in moose (Alces alces) and roe deer (Capreolus capreolus) in Sweden. Vet Parasitol May 11;177(3-4): POPULÄRVETENSKAP, RAPPORTER M.M. Förslag till åtgärder för att skydda folkhälsan med anledning av att rävens dvärgbandmask påvisats i Sverige. Redovisning av ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag. SVAvet nr 2, 2011, Tema: Rävens dvärgbandmask Erik Ågren, Stina Nilsson, Roland Mattsson, Johnny de Jong Vitnossjuka - nytt hot mot fladdermöss. Fauna och flora, 107:3. Surveillance of Geomyces destructans in Swedish Bats and Bat Hibernacula. Examensarbete inom veterinärprogrammet, av Stina Nilsson. ISSN , Examensarbete 2012:
18 SVA 100 år 2011! besöksadress: ulls väg 2 B adress Uppsala telefon fax e-post. sva@sva.se webb. 15
besöksadress: ulls väg 2 B adress Uppsala telefon fax e-post. webb.
Redaktör: Erik Ågren Författare: Caroline Bröjer, Gete Hestvik, Aleksija Neimanis, Henrik Uhlhorn, Erik Ågren Foto, framsida: Vanlig groda, foto Erik Ågren Foto: Se respektive bild. Layout: Gun-Britt Rydén,
SVA:s undersökningar av vargar fällda under selektiv, riktad jakt 2013
SVA:s undersökningar av vargar fällda under selektiv, riktad jakt 2013 HENRIK UHLHORN, JESSICA ÅSBRINK OCH ARNE SÖDERBERG SVA:s rapportserie nr 27 ISSN 1654-7098 Dnr SVA 2013/99 2013-06-17 STATENS VETERINÄRMEDICINSKA
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
SJUKDOMSÖVERVAKNING AV VILDA DJUR I SVERIGE 2013
SJUKDOMSÖVERVAKNING AV VILDA DJUR I SVERIGE 2013 Redaktörer: Jonas Malmsten, Erik Ågren Författare: Caroline Bröjer, Gete Hestvik, Aleksija Neimanis, Jonas Malmsten, Torsten Mörner, Henrik Uhlhorn, Erik
besöksadress: ulls väg 2 B adress Uppsala telefon fax e-post. webb.
Redaktör: Erik Ågren Författare: Caroline Bröjer, Gete Hestvik, Aleksija Neimanis, Henrik Uhlhorn, Erik Ågren Foto, framsida: Kaja. Foto: SVA Foto: Se respektive bild. Layout: Erik Ågren Refereras som:
Jägareförbundets Viltprovtagare, besöksdag 7 juni 2012 på SVA Information från SVA
Jägareförbundets Viltprovtagare, besöksdag 7 juni 2012 på SVA Information från SVA Erik Ågren, Bitr statsveterinär, Enhet för patologi och viltsjukdomar, Statens veterinärmedicinska anstalt Daniel Ligné,
besöksadress: ulls väg 2 B adress Uppsala telefon fax e-post. webb.
SJUKDOMSÖVERVAKNING AV VILDA DJUR I SVERIGE 2015 Redaktör: Erik Ågren Författare: Caroline Bröjer, Gete Hestvik, Aleksija Neimanis, Jonas Malmsten, Torsten Mörner, Henrik Uhlhorn, Erik Ågren Foto, framsida:
Dnr: SVA 2014/275 RAPPORT STORA ROVDJUR 2014
Dnr: SVA 2014/275 RAPPORT STORA ROVDJUR 2014 Författare: Arne Söderberg, Jessica Åsbrink, Erik Ågren, Jonas Malmsten Foto: SVA Layout: Gun-Britt Rydén, Erik Ågren besöksadress: ulls väg 2 B adress. 751
Dnr: SVA 2016/090 RAPPORT STORA ROVDJUR 2015
Dnr: SVA 216/9 RAPPORT STORA ROVDJUR 215 Författare: Tomas Meijer, Erik Ågren, Jonas Malmsten Foto: SVA Layout: Gun-Britt Rydén, Erik Ågren besöksadress: ulls väg 2 B adress. 751 89 Uppsala telefon. +46
SVA:s undersökningar av vargar fällda under licensjakten 2011
SVA:s undersökningar av vargar fällda under licensjakten 2011 SVA:s rapportserie 18 ISSN 1654-7098 2011-04-07 STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT besök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. 018 67
Dnr: SVA 2017/110 RAPPORT STORA ROVDJUR 2016
Dnr: SVA 217/11 RAPPORT STORA ROVDJUR 216 Författare: Tomas Meijer, Erik Ågren Foto: SVA Layout: Gun-Britt Rydén, Erik Ågren besöksadress: ulls väg 2 B adress. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 4 fax.
Licensjakt lodjur 2017
Dnr: SVA 2017/505 SVA-rapport Licensjakt lodjur 2017 Författare: Erik Ågren, Holly Cedervind Foto: SVA besöksadress: ulls väg 2 B adress. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00 fax. +46 18 30 91 62 e-mail.
2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5
2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material
26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat
Sjukdomsläget hos vilt i Sverige 2009
Sjukdomsläget hos vilt i Sverige 2009 ÅRSRAPPORT FRÅN VILTSJUKDOMSÖVERVAKNINGSPROGRAMMET VID STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT 29 INNEHÅLL Förord 3 Personal vid Enhet för patologi och viltsjukdomar 4
2011 års knubbsälsjakt
211 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin Annika Strömberg Charlotta Moraeus Rapport nr 9:213 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box
besöksadress: ulls väg 2 B adress Uppsala telefon fax webb.
Licensjakt på varg 2018 Författare: Erik Ågren Foto: SVA Layout: SVA Citeras: SVA rapport 47/2018 Licensjakt på varg 2018 SVA:s rapportserie 47 ISSN 1654-7098 besöksadress: ulls väg 2 B adress. 751 89
Hur vet jag om min hund har mask?
Hur vet jag om min hund har mask? Information och goda råd om mask hos hund Mask hos hund De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer
4 V283/15 W Leksand M Ad 45,8 Medel Utan sjukliga förändringar Älg Hakmask. Skabbangripen. Äldre
Licensjakt på varg 2015, Obduktionsfynd och parasitundersökningar Dalarnas län område 1 Obduktionsfynd 1 Maginnehåll Parasitfynd 2 1 V242/15 W Leksand F 0 27,2 Medel Utan sjukliga förändringar Älgben,
Licensjakt på varg 2015
Licensjakt på varg 2015 Slutgiltig rapport från SVA:s undersökningar av fällda vargar Avdelningen för patologi och viltsjukdomar 2015-06-08 SVA:s rapportserie 32 ISSN 1654-7098 Vargjakt av äldre datum.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Licensjakt lodjur 2018
Licensjakt lodjur 2018 SVA Rapportserie 49/2018 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 1 Karta... 2 Licensjakt lodjur 2018... 3 Beslut om licensjakt... 3 Vad händer med skjutna lodjur?... 3 Resultat...
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Påvisande av Echinococcus multilocularis med specifikt fiske av mitokondrie-dna
Påvisande av Echinococcus multilocularis med specifikt fiske av mitokondrie-dna Åsa Hagström Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelning för virologi, immunbiologi och parasitologi Innehåll Bakgrund
Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus
Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige. Fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet
KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna
KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar
ATT HANTERA EN FÄLLD VARG LICENSJAKT
ATT HANTERA EN FÄLLD VARG LICENSJAKT Hantering av fälld varg Forskningen och förvaltningen har ett behov av kunskap från obduktioner av fällda vargar och av vargdelar i vetenskapliga referenssamlingar.
SJUKDOMSLÄGET HOS VILT I SVERIGE 2008 ÅRSRAPPORT FRÅN VILTSJUKDOMSÖVERVAKNINGS- PROGRAMMET VID STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT
SJUKDOMSLÄGET HOS VILT I SVERIGE 2008 ÅRSRAPPORT FRÅN VILTSJUKDOMSÖVERVAKNINGS- PROGRAMMET VID STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT 1 INNEHÅLL Introduktion 3 Statsveterinären i viltsjukdomar har ordet 4
Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind. Enheten för Miljögiftsforskning
27 års säljakt Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Enheten för Miljögiftsforskning Gråsälar åldersbestäms genom att tillväxtlager i tänderna
SVA:s rapportserie 50:2018
SVA:s rapportserie 50:2018 Redaktörer: Erik Ågren, Gete Hestvik Författare: Caroline Bröjer, Gete Hestvik, Aleksija Neimanis, Karin Olofsson, Jasmine Stavenow, Henrik Uhlhorn, Erik Ågren Foto, framsida:
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 5 juni 2018 Regeringen föreskriver i fråga om jaktförordningen (1987:905) 1 dels att
Att hantera MER INFORMATION OM SKJUTNA ROVDJUR. SVA:S WEBBPLATS www.sva.se. E-POST Björn: bjornjakt@sva.se Lodjur: lojakt@sva.se Varg: vargjakt@sva.
KONTAKT Vid frågor kontakta: Peter Mortensen, Naturhistoriska riksmuseet, NRM, tel 08-519 542 45, e-post. peter.mortensen@nrm.se Arne Söderberg, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tel 018-67 40
2005 års säljakt. Undersökningar av insamlat material. Enheten för miljögiftsforskning 104 05 Stockholm
års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för miljögiftsforskning 4 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Ylva Lind Foto: Charlotta di Gleria 7-1-22 Undersökning av insamlat
ATT HANTERA EN FÄLLD VARG LICENSJAKT
ATT HANTERA EN FÄLLD VARG LICENSJAKT Hantering av fälld varg Forskningen och förvaltningen har ett behov av kunskap från obduktioner av fällda vargar och av vargdelar i vetenskapliga referenssamlingar.
Apotekets råd om. Mask hos hund
Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har
2009 års säljakt. undersökningar av insamlat material
29 års säljakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 11: 2 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5 Stockholm
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905); SFS 2007:1242 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen föreskriver att 16 19 jaktförordningen
2008 års säljakt. Undersökningar av insamlat material. Enheten för Miljögiftsforskning. Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Ylva Lind
års säljakt Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Ylva Lind Enheten för Miljögiftsforskning Foto: Charlotta Moraeus 29-11-13 Undersökning av insamlat material från
Mårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen!
LIFE09 NAT/SE/000344 Management of the invasive raccoon dog (Nyctereutes procyonoides) in the north-european countries Mårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen! Arten mårdhund utgör
VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet
VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,
Viltövervakningen Dalarnas och Gävleborgs län 2009/2010
Viltövervakningen s och s län 29/21 Viltövervakningen, arbetet med avskjutningsstatistiken på småvilt som bygger på de rapporter jaktlagen skickar in är nu sammanställt för jaktsäsongen 29/21. Ett stort
2004 års avlysningsjakt på gråsäl
Gruppen för miljögiftsforskning Box 27 14 5 Stockholm 24 års avlysningsjakt på gråsäl Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Anna Roos, Ylva Lind 26-2-24 Undersökning
BIPACKSEDEL FÖR Dronbits 525 mg/504 mg/175 mg tabletter
BIPACKSEDEL FÖR Dronbits 525 mg/504 mg/175 mg tabletter 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV TILLVERKNINGSTILLSTÅND SOM ANSVARAR
Påverkas den svenska älgstammens reproduktion av förändringar i klimat och miljö?
Projektets mål är att få ökad kunskap om det finns faktorer i miljön som direkt eller indirekt påverkar reproduktionen hos den svenska älgstammen i södra Sverige. Älgen är vårt viktigaste vilt och finns
Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Uppsala län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Obduktionsutlåtanden, 28 licensjaktvargar 2010
Bilaga 1 1 (27) VLT 4/10 Obduktionsutlåtanden, 28 licensjaktvargar 2010 Varg av hankön med måttliga fettdepåer, i medelgott hull. Kroppen var stadd i lindrig-måttlig förruttnelse. Skottskador Röntgenundersökning
Mårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen!
Mårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen! Arten mårdhund utgör ett eget släkte av familjen hunddjur, och kommer ursprungligen från de östra delarna av Asien. Mårdhunden introducerades
Licensjakt björn 2018
Licensjakt björn 2018 SVA Rapportserie 53/2018 Författare: Jasmine Stavenow, Erik Ågren Omslagsfoto: Jasmine Stavenow/SVA Kartor: Jasmine Stavenow/SVA SVA Rapportserie 53/2018 ISSN 1654 7098 besöksadress:
2012 och 2013 års knubbsälsjakt
2012 och 2013 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Aleksija Neimanis, Annika Strömberg Rapport nr 11:2016 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905); SFS 2009:1265 Utkom från trycket den 4 december 2009 utfärdad den 12 november 2009. Regeringen föreskriver i fråga om jaktförordningen
Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv till vissa länsstyrelser
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 hanna.dittrich.soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-04080-15 Enligt sändlista Överlämnande
SjukdomsLÄGET HOS VILT I SVERIGE 2007. årsrapport FRÅN viltsjukdomsövervaknings-
SjukdomsLÄGET HOS VILT I SVERIGE 2007 årsrapport FRÅN viltsjukdomsövervaknings- PROGRAMMET VID statens veterinärmedicinska anstalt Innehåll Introduktion 3 Sjukdomsläget 2007 4 Påvisade orsaker till sjukdom
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Stor, stark och omtyckt
Nyhetsbrev nr 40 29 januari 2016 Stor, stark sid 1/5 Foto: Magnus rydholm Jägareförbundet positivt till fjälljaktsförslag Svenska Jägareförbundet är positivt till det förslag som regeringen skickat ut
Mask hos hund. Hur smittas hunden?
Mask hos hund Blandinfektion av spol- och hakmask De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer även andra typer av mask hos hund. Valpar
Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009
Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik SVA www.sva.se Statens
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905); SFS 2002:551 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Regeringen föreskriver 1 att 12, 15, 23, 31, 34
2011 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
211 års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus Rapport nr 2:213 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box 7 14 Stockholm
Inventering av stora rovdjur i Örebro län
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning
Sjukdomsläget hos vilt i Sverige 2006. Årsrapport från Viltsjukdomsövervakningsprogrammet vid SVA
Sjukdomsläget hos vilt i Sverige 2006 Årsrapport från Viltsjukdomsövervakningsprogrammet vid SVA Samordning: Henrik Uhlhorn Skribenter: Caroline Bröjer, Erik Ågren, Gunilla Hallgren, Henrik Uhlhorn, Jonas
Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-12-04 Ärendenr: NV-06889-14 Enligt sändlista Delegering av beslut om licensjakt efter
Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Dalarnas län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 40 minuter )
Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 4 minuter ) Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation ~13.ha Kunglig jaktmark => Forskningsområde 1972 Studieområden Pågående Bogesund 1988- Grimsö
Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter
Campylobacter är fortfarande aktuella Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter Ger akut diarrésjukdom på människa allvarliga komplikationer, t.ex reaktiv artrit, och
Hur vet jag om min katt har mask?
Hur vet jag om min katt har mask? Information och goda råd om mask hos katt Mask hos katt Unga katter och utekatter med möjlighet att jaga får ofta besvär med inälvsmask. Symptomen kan variera kraftigt
Redovisning av resultat av genomförd prevalensstudie avseende Salmonella diarizonae 61:(k):1,5, (7) i svenska fårbesättningar
Enhet för sjukdomskontroll och smittskydd 2012-06-07 Jordbruksverket Redovisning av resultat av genomförd prevalensstudie avseende Salmonella diarizonae 61:(k):1,5, (7) i svenska får BAKGRUND Salmonella
Hallands län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Hallands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Parasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala
Parasiter hos gris Utomhusproduktion Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala Att tänka på Initial status på djuren Betesrotation Bekämpningsstrategi
SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER
SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER ROLF BRITTAS VILTBIOLOG (FIL DR) April 2017 RÅDJURET EN SPRIDNINGS- ART SOM KOMMER IGEN! Unga djur sprider sig och bildar nya kolonier, ung get
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?
Ann Albihn, Klimatanpassning Sverige 2011, Stockholm 110921 Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Kompetenscentrum för Klimatförändring och Djurhälsa Statens
Smittsamma sjukdomar hos katt
Smittsamma sjukdomar hos katt Veterinär Felis silvestris catus Ökendjur Solitär Alla katter har revir Lagstiftning katter i grupp max 15 vuxna Problemen ökar när antalet katter i gruppen ökar Varför blir
2012 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
12 års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Annika Strömberg Rapport nr 12: 14 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box
Influensarapport för vecka 46, 2014 Denna rapport publicerades den 20 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 46 (10-16/11).
rapport för 46, 2014 Denna rapport publicerades den 20 november 2014 och redovisar influensaläget 46 (10-16/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).
rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Värmland. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Värmland Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Avskjutningsrapportering. Örebro län
Avskjutningsrapportering Örebro län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun
Bilaga 1. Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun Datum: 2015-04-16 Uppdaterad: 2018-02-12 Innehåll Innehåll... 0 Inledning... 1 Viltvårdare... 1 Viltsituationen i kommunen... 2 Biotopvård... 3 Skyddsåtgärder...
FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen
1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige
Genetisk förstärkning av vargstammen
Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen
Jönköpings län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Jönköpings län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Kontaktperson till vem beslutet skickas Finlands viltcentrals anteckningar: 600, 601, 610. Koordinater:
Sökandens namn (om det är en privatperson, måste det vara samma som är kontaktperson) Kontaktperson till vem beslutet skickas Finlands viltcentrals anteckningar: 600, 601, 610 Adress Jvf nr Datum / 20
Foto: Thomas Ohlsson. Svenska Jägareförbundet Uddetorp, SE Skara
Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt vilt förutom älg. Dokumentet är riktat till de
Aktuell forskning om björn
Aktuell forskning om björn Jonas Kindberg Skandinaviska Björnprojektet Startade 1984 Mer än 24 vetenskapliga artiklar Behov i förvaltningen? Utvecklad övervakning Avskjutnings- och populationsmodeller
En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar
En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar Information och goda råd om att resa med hund och katt En lyckad resa kräver planering Innan du ger dig iväg utomlands med ditt sällskapsdjur,
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har
Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Östergötlands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Kommittédirektiv. Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling. Dir. 2010:65. Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010
Kommittédirektiv Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling Dir. 2010:65 Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, mot bakgrund av riksdagens beslut
Beslut om skyddsjakt efter två halsbandsparakiter
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Edgren, Jen Tel: 010-698 11 56 jen.edgren @naturvardsverket.se BESLUT 2018-10-03 Ärendenr: NV-06781-18 Beslut om skyddsjakt efter två halsbandsparakiter Naturvårdsverket
Nya virus och pandemiska hot. Mia Brytting, Folkhälsomyndigheten
Nya virus och pandemiska hot Mia Brytting, Folkhälsomyndigheten MERS Haji 30 aug-4 September. >1.7 miljoner reser till Saudiarabien Flera svenska resenärer som kommit tillbaka med luftvägssymtom har haft
Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Edgren, Jen Tel: 010-698 11 56 jen.edgren @naturvardsverket.se BESLUT 2018-02-19 Ärendenr: NV-01125-18 Mårdhundsprojektet P-A Åhlén
Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Norrbottens län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se 2014-06-02 Ärendenr: NV-03681-14 Se sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt
FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA
DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.
Avskjutningsrapportering. Södra Älvsborgs Länsförening
Avskjutningsrapportering Södra Älvsborgs Länsförening Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till
Sammanfattning. Naturskyddsföreningen vill se en ekonomisk analys där även klimatförändringarnas betydelse för spridningen tas med i beräkningen.
Stockholm 2013-02-25 Ert dnr: Medlemsförslag A 1595/miljö Vårt dnr:2014/077/1 Naturskyddsföreningens svar på remiss, A1595/miljö, gällande förslag från medlem av Nordiska rådet om ett fortsatt nordiskt
Projekt Fjällräv SEFALO+ Layman s report
Projekt Fjällräv SEFALO+ Layman s report LIFE03 NAT/S/000073 Anders Angerbjörn, Tomas Meijer, Nina E. Eide, Heikki Henttonen, Karin Norén Förord Fjällräven Alopex lagopus är klassificerad som akut hotad
Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012
Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish
Fjällräven i Skandinavien igår, idag och i morgon.
Fjällräven i Skandinavien igår, idag och i morgon. Fjällrävens biologi Fjällräven är en liten räv som finns i arktiska och subarktiska områden runt norra halvklotet i Sibirien, Nordamerika, Grönland, Svalbard