En liten utvärdering eller snarare redogörelseför vår spännande, händelserika och lite utmanande resa till Borneo, Januari 2016.

Transkript

1 En liten utvärdering eller snarare redogörelseför vår spännande, händelserika och lite utmanande resa till Borneo, Januari Vi är mycket nöjda med hela programmet. Framförallt med de stora kontrasterna. Storstad - djungel, bekväma hotell bivack i regnskogen, fridfulla resor på floder kraftuttömmande vandringar, mat vid dukat bord grillat vid lägerelden, kall öl feberhett vatten (som f.ö. smakade som nektar) Alla arrangemang och transfers fungerade utan problem. Ja, resan var värd priset. Hälsningar och tack. Kristina Madolo Lage Björk

2 KUCHING Utsikt från Hilton i Kuching Transfer från flygplatsen till Hilton fungerade utmärkt. Det gjorde f. ö. alla transfers och turer under hela resan. Vi blev väl bemötta och omhändertagna på hotellet. Det bestående intrycket från Kuching är alla vänliga och tillmötesgående människor vi mötte. Vi såg inte så mycket av staden, men Salwen (vår guide, mer om honom senare) berättade om och pekade ut alla sevärdheter vi passerade vid våra utflykter. En stad för avkoppling och närmare utforskning vid en senare resa. Att promenera längs Sarawak River på kvällen var en skön och avslappnande avslutning på dagarna. Många matställen, både med västerländska och lokala menyer fanns i närområdet.

3 BAKO NATIONALPARK Så här skrev Lage på FB: Näsapan tycker livet är helt OK. Efter en dag i Bako National Park med närmare 40 graders värme, en luftfuktighet som i duschen och slippriga stigar upp och ned har jag svårt att hålla med honom. Lungorna och hjärtat pumpar, musklerna värker och all energi är på upphällningen. Då kommer vår guide med något som jag först tolkar som en grön isglass men det visar sig vara en djupfryst handduk!!! The moment of my life. Efter att Lage återhämtat sig kunde vi fortsätta utforska fler områden av parken. Häftigt, mängder av apor, ormar, kräftdjur, ödlor, sköldpaddor och insekter. En guide med ögon som en hök, pedagogiska färdigheter och kunskaper som en professor.

4 SEMENGGOH WILDLIFE REHAB. CENTER Det var nu vi skulle få se dem, Orangutangerna. Stora praktfulla hanar, kärleksfulla mödrar med söta ungar i perfekta poser. Långt innan vi for från Sverige såg Lage framför sig alla praktfulla foton han skulle få av dessa magnifika varelser. Vi var förvarnade -det finns inga garantier, det är vilda djur och just nu är skogen full av frukter, det är inte säkert att något djur finner mödan värd att komma hit. Det var vad som hände. Trots idoga rop som signalerade -Här finns det mat, uteblev de stora fotoobjekten. Klart vi blev besvikna men vi fick lyssna på en intressant och lärorik föreläsning av chefen för Centret. Han berättade hur livsförutsättningarna för de stora aporna ser ut, tankarna bakom centret och hur väl man lyckas med att säkra fortlevandet för det vilda livet i Sarawak. Att orangutangerna stannade i skogen istället för att bli matade vid plattformen är trots allt viktigare än några foton i en turists kamera. Här är i alla fall ett foto på ett tomt nattläger.

5 KAYAKING LÄNGS SARAWAK KIRI RIVER Vi kunde välja att paddla i egen kajak eller i var sin med en guide. Vi valde det säkra sättet. Tur var väl det. Redan efter några minuters paddling protesterade Lages rygg mot den ovana ställningen och sa: Korta paddeltörnar bara, hör du det. Han fann snart en ställning som både ryggen och han själv var nöjd med. Kristina paddlade på som om hon aldrig gjort något annat. Floden var på sitt bästa humör och bjöd på lagom stora svårigheter (vårt mått). Vi gjorde strandhugg här och där och våra kunniga guider berättade om och visade bl.a. hur man får fram fibrer till tyger ur några speciella växter. Vid ett tillfälle pekade och ropade Lages paddelkamrat: Orangutang, Orangutang. Lage skrek tillbaka -Va, var, stopp och fumlade efter sin kamera. (Den låg förstås vattentätt nedpackad.) Nu var det inte en Orangutang han ville visa på utan Rambotang, en frukt vi kom att uppskatta mycket. En härlig, rolig och njutbar upplevelse.

6 HOS IBAN Den flera timmar långa bilfärden från Kuching till Batang Ai, med avbrott för proviantering och besök på en pepparfarm, fördrev vi med att lyssna på vår guide (reskamrat) Salwen. Alla guider, chaufförer och andra personer som vi kom i kontakt med var kunniga, trivsamma och gjorde ett bra jobb. Salwen, var rädd om honom, var dock outstanding. Han var engagerad och utstrålade att han gillade vad han höll på med, kunnig i det mesta och bjöd på sig själv. Under bilresan fick vi höra om Sarawaks historia, James Brooke och inte minst ursprungsfolkets situation och vad som görs för att de skall kunna bevara sin livsstil och kultur. Väckte lusten att studera vidare vid hemkomsten. Vid Batang Ai Lake bytte vi bilen mot en longboat för den sista biten över sjön och uppför floden till det Iban longhouse som var målet för dagen. Vi blev väl mottagna, visades runt, bjöds på mat, dans, risvin och blev bekanta med de två män som skulle hjälpa oss vidare under nästa dags äventyr. Salwen hade berättat mycket om livet i ett longhouse, organisationen, traditionerna, hur man försörjde sig m.m. Det var intressant att få uppleva detta i verkligheten.

7 DJUPARE IN I REGNSKOGEN Under frukosten presenterade Salwen sin plan för det fortsatta äventyret. Två män från Iban skulle följa med. Först longboat vidare upp för floden, sedan vandring några timmar i skogen, slå läger, äta lunch och därefter, medan Ibanmännen iordningställde lägret kunde vi göra en tur i omgivningen. Nu får bilderna berätta:

8 Några nattliga funderingar medan regnet smattrar på presenningen och djungeln ljuder där ute i mörkret. Vandringen var verkligen tuff. Som en dag i bärmarkerna sa Lars Berglund på Passport Travel. Hmm. Trodde Salwen verkligen att vi skulle kunna fortsätta efter lunch. Nej, han var nog bara pedagogisk. Varmt vatten kan smaka himmelskt gott. Blodiglar är inte så hemska, men mycket irriterande. Det är synnerligen svårt att inte bli imponerad av de spensligt byggda männen från Iban. Lage, betydligt större än någon av dem skulle inte ens kunna resa sig med den packning de bar på sina ryggar. De byggde campen. De lagade maten. De bjöd på risvin. Detta är ju fantastiskt. Vi är här. Vi har ätit gott. Vi har suttit tillsammans vid elden. Vi är i goda händer. Känner mig ganska pigg nu. I morgon ska. Definitivt resans höjdpunkt.

9 MULU CAVES NATIONAL PARK Lage på FB: Bekvämare nattlogi, enklare förflyttning med undantag allt klättrande upp och ned i de fantastiska grottorna och framför allt bats, bats, bats jagande insekter. Precis som tidigare fungerade alla arrangemang oklanderligt. Guiden var kunnig och tog väl hand om oss även om han inte var en Salwen. Kristina övervann sig själv och besökte alla fyra grottorna. Hon tyckte efteråt att det var fascinerande men uppskattade nog bungalowen och badet vid Clearwater Cave mer. Lage trivdes bättre i grottorna men avstod från badet. Vi blev båda imponerade när de enorma svärmarna av fladdermöss lämnade sina grottor i skymningen.

10 KUALA LUMPUR Fin avslutning och nedtrappning på resan. En intressant stad som kan vara värd en egen resa. Även här hade vi en bra och kunnig guide som visade oss staden. Han tog oss med till många intressanta platser och berättade utförligt om vad vi såg. Bl.a. om federationens olika stater och hur valet av monark går till. Hotellet var bra och låg så till att vi utan större äventyrligheter kunde ta oss till såväl restauranger som shoppingcenter. Det hade regnat lite av och till under hela resan, men här fick vi uppleva ett riktigt tropiskt regnoväder, ganska häftigt när man sitter under tak vid dukat bord.