I väst-östlig riktning kan landet delas in i efter tre stora flodsystem Karnali, Narayani och Kosi som alla är mynnar ut i Ganges i norra Indien.

Transkript

1 Nepal Nepal ligger naturskönt på Himalayas sydsluttning, inklämt mellan de stora nationerna Kina och Indien. Världens högsta berg Mount Everest finns på gränsen till Tibet. Över hundra folkgrupper ger Nepal ett rikt kulturliv. I tio år utkämpade maoistisk gerilla ett väpnat uppror mot det enväldiga kungahuset. Maoisterna kunde till slut driva bort kungafamiljen och Nepal blev en demokratisk republik Geografi Nepal som är en tredjedel så stort som Sverige ligger på Himalayas sydsluttning ned mot den indiska slätten. I nord-sydlig riktning sträcker sig landet bara omkring 20 mil men höjdskillnaden är enorm: från världens högsta punkt på Mount Everest till endast 60 meter över havet. Den sydligaste delen, Terai (eller Madhesh), bestod ursprungligen av djungel men den är nu till stor del ersatt med odlingar. I de skogar och slättmarker som återstår finns ett rikt djurliv med tigrar, noshörningar, elefanter, bufflar, krokodiler med mera. Hälften av nepaleserna bor i Terai. Större delen av den övriga befolkningen återfinns i dalgångarna och bergstrakterna i mellersta Nepal. Katmandudalen, där huvudstaden ligger, har länge varit landets politiska centrum. Invånarna är få i den nordligaste regionen, längs gränsen mot den kinesiska regionen Tibet, där stora områden är ständigt snötäckta. Där ligger Mount Everest (som nepaleserna kallar Sagarmatha) och ytterligare sju av världens tio högsta berg, alla över meter. I väst-östlig riktning kan landet delas in i efter tre stora flodsystem Karnali, Narayani och Kosi som alla är mynnar ut i Ganges i norra Indien. 1/39

2 Yta km2 (2017) Tid svensk + 4 timmar och 45 minuter Angränsande land/länder Indien, Kina Huvudstad med antal invånare Katmandu 1 miljon (folkräkning 2011) Övriga större städer Pokhara , Lalitpur , Biratnagar (folkräkning 2011) Högsta berg Mount Everest (8 848 m ö h) Viktiga floder Karnali, Narayani, Kosi Klimat Klimatet i Nepal varierar starkt med höjden över havet. Slättlandet Terai i söder har hett och fuktigt monsunklimat med häftiga sommarregn. I Katmandudalen (1 350 meter över havet) råder subtropiskt klimat. I de höga bergen är det torrt och mycket kallt. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Katmandu 25 C (juli), 10 C (jan) Medelnederbörd/månad Katmandu 373 mm (juli), 3 mm (dec) Befolkning och språk 2/39

3 Nepals cirka 30 miljoner invånare utgör en komplex blandning av folkgrupper som definieras efter etnicitet, kast, språk och till viss del religion, geografisk hemvist och social samhörighet. Ibland överlappar identiteterna varandra, vilket bidrar till vitt skilda uppfattningar om hur många folkslag det finns. Vid en folkräkning 2011 utskildes 126 grupper som identifierades efter kast eller etnicitet, och nästan lika många språk. Den största enskilda gruppen bestod av knappt 17 procent av invånarna, medan det stora flertalet grupper samlade mindre än 1 procent. Kasterna består i allmänhet av folk som talar indoeuropeiska språk och har sitt ursprung i Indien i söder eller västerut. De så kallade etniska grupperna talar främst tibetoburmanska språk och tros ha rötter i Tibet i norr eller i bergstrakter österut. Många har dock funnits i området i årtusenden och kallas ibland ursprungsfolk Indo-nepaleserna är flest och bland dem dominerar de högkastiga grupperna chhetri (kshatriya) och bahun (brahmaner) i antal. De utgör ett ledande samhällsskikt tillsammans med newar, ett folk som bott länge i Katmandudalen. Bland de många tibeto-nepaleserna finns magar, tharu samt sherpa, ett folk som ofta rekryteras som bärare och guider vid bergsbestigningar. Namnet gurkha används ibland om de högkastiga indo-nepaleser som anses ha grundat det moderna Nepal (se Äldre historia). Termen gurkha har flera användningar. De legosoldater som både Indien och Storbritannien rekryterar i Nepal kallas gurkhasoldater trots att de i huvudsak tillhör andra folk. Ibland dras en huvudsaklig linje mellan de dominerande hinduiska kastgrupperna och grupper som kallar sig ursprungliga nationaliteter eller janajati. En annan uppdelning är mellan madhesi, de som bor på låglandet i Terai i söder, och pahadi (parbatiya) som bor i dalgångarna i mellersta Nepal. Inte minst den senaste uppdelningen har fått politisk sprängkraft på senare tid (se Politiskt system och Aktuell politik). Befolkningen är ung, 60 procent är under 25 år. Det tidigare höga barnafödandet har dock minskat, från drygt fem barn per kvinna 1990 till knappt tre barn 30 år senare. Befolkningen har fördubblats sedan mitten av talet. Det officiella språket nepali, från början gurkhafolkets språk, är ett indoariskt språk som är nära besläktat med hindi. Båda språken har sina rötter i det indiska skriftspråket sanskrit. Knappt hälften av nepaleserna har nepali som modersmål. Det finns dessutom ett stort antal minoritetsspråk och många dialekter. I de högre samhällsklasserna talas också engelska. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 196,2 (2014) Andel invånare i städerna 19,0 procent (2016) Nativitet/födelsetal 20,0 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 6,7 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 1,2 procent (2014) Fertilitetsgrad 3/39

4 2,3 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 51,7 procent (2014) Förväntad livslängd 70 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 71 år (2015) Förväntad livslängd för män 68 år (2015) Folkgrupper över 100 folkgrupper definierade efter etnicitet/kast Språk nepali är officiellt språk Religion 1 1. en mängd minoritetsspråk, engelska gångbart Nepal var fram till och med 2006 officiellt en hinduisk stat, den enda i världen. Nu är det en sekulär (icke-religiös) nation (se Politiskt system) men fyra av fem nepaleser räknar sig som hinduer. Buddism är vanligt bland tibeto-nepaleserna. Hinduiska och buddistiska trosföreställningar flyter många gånger samman och toleransen är stor mellan olika religiösa grupper. Buddhas födelseplats Lumbini ligger i södra Nepal, nära gränsen till Indien, och hit vallfärdar buddister från hela världen. I landet finns också en del muslimer och anhängare av kirat, en form av schamanism (andetro där schamanen utgör medium), samt små grupper anhängare av andra trossamfund. Utbildning Skolväsendet i Nepal är eftersatt och nästan vart tredje barn slutför aldrig det första femåriga stadiet. Fram till 1960-talet fanns det nästan ingen skolutbildning alls. Analfabetismen är fortfarande utbredd; var tredje vuxen kan inte läsa och skriva. Någon skolplikt finns inte. De flesta barn börjar ändå första klass, vid sex års ålder, men redan under det första skolåret hoppar en del elever av och drygt var femte får gå om ettan. Färre än hälften av eleverna fortsätter att studera efter det första femåriga stadiet. De högre klasserna är indelade i tre stadier med sammanlagt sju år. Många barn tvingas lämna skolan för att de behöver hjälpa till hemma. För andra är lång skolväg eller utgifter för skoluniformer och böcker ett problem. Själva skolgången ska vara gratis, men skolorna tar ofta ut olika avgifter ändå. Undervisningen sker på det officiella språket nepali, även om det finns många privata skolor där engelska är undervisningsspråk. Enligt den tillfälliga författning som antogs 2007 kan andra modersmål användas i de lägre klasserna, men det sker inte i någon större utsträckning. Privatskolorna tar ut höga terminsavgifter men ger bättre undervisning än de statliga skolorna. Det råder brist på material och utbildade lärare. På sina håll köps lärarjobben av den som kan betala mest. 4/39

5 Fler pojkar än flickor går i skolan, och analfabetismen är mer utbredd bland kvinnor än bland män. Det finns fem universitet, varav ett är privatägt. Störst är Tribhuvan-universitetet, medan den äldsta läroanstalten för högre utbildning är Tri Chandra-skolan i Katmandu (grundad 1918). FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 98,5 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 25,6 (2013) Läs- och skrivkunnighet 57,4 procent (2011) Kostnader för utbildning i andel av BNP 4,7 procent (2014) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 22,1 procent (2014) Kultur Religionen tar sig uttryck i alla delar av kulturlivet. Motiven hämtas från både hinduism och buddism. Det finns många berömda buddistiska tempel, liksom minnesmärken från Buddhas egen tid. Newarfolkets hantverk och byggnadskonst blomstrade mellan 900- och 1500-talet och kan beskådas i tempel och andra helgedomar i huvudstaden Katmandu och dess omgivning. Från 1700-talet upplevde Nepal en kulturell tillbakagång, men efter Ranadynastins fall 1951 (se Modern historia) uppmuntrades en kulturell pånyttfödelse. Kung Mahendra ( ) gjorde mycket för att återuppliva konsten och litteraturen. Det finns en liten filmindustri som ibland kallas Kollywood eller Kaliwood. Massmedier Medierna garanteras pressfrihet, men i verkligheten lever journalister farligt i Nepal. Mediearbetare utsätts för trakasserier, dödshot och fysiska övergrepp. Bakom attackerna ligger säkerhetsstyrkor och väpnade gäng som ofta har anknytning till maoisterna eller andra politiska grupperingar. Före 1990 var Nepals massmedier helt statsstyrda. Kritik mot hovet och samhällssystemet tolererades inte. När flerpartisystem infördes 1990 garanterades pressfrihet i författningen, men godtyckliga gripanden av journalister fortsatte. Under perioder av undantagstillstånd på 2000-talet censurerades medierna. I samband med fredsavtalet 2006 (se Modern historia) slogs på nytt fast att press- och yttrandefrihet ska råda. Det finns ett stort antal dags- och veckotidningar som utkommer regelbundet. De flesta riktar sig till en utbildad elit i städerna. Kantipur, Annapurna Post och den halvofficiella Ghorkapatra är stora tidningar på nepali. Ghorkapatra finns också i en engelskspråkig variant, The Rising Nepal. The Kathmandu Post och The Himalayan Times är två andra stora tidningar på engelska. Störst inflytande har radion, men bara hälften av landets hushåll har radio enligt folkräkningen En dryg tredjedel har TV och 7 procent har dator. 5/39

6 Statliga Radio Nepal sänder på nepali och engelska. Privata radiostationer tilläts 1997 och det finns idag väl över 100 sändare. Det statliga TV-bolaget NTV började sina sändningar Sedan början av 2000-talet finns det också flera privata TV-kanaler. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 32,7 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 82,5 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 15,4 (2014) Äldre historia Katmandudalen har varit centrum för statsbildningar i ett par årtusenden. Dagens Nepal började ta form på 1700-talet då ett kungarike bildades. På talet beskars kungens makt genom en kupp och ett system med ett ärftligt premiärministerämbete infördes. Landet var isolerat från omvärlden. Småningom växte motstånd fram mot den regerande så kallade Ranadynastin. Den tvingade 1951 lämna ifrån sig makten, sedan det nyligen självständiga Indien ställt sig på kungens och den politiska oppositionens sida. Dagens Nepal var bebott redan under yngre stenåldern, men inte förrän årtusendet före Kristus omnämns området i indiska skrifter. Kirantifolket dominerade landet vid tiden för Buddhas födelse i orten Lumbini 560 f Kr. Från slutet av 800-talet e Kr styrde newarfolket i Katmandudalen. Newar kan vara roten till namnet Nepal; enligt en annan uttolkning betyder det början på ny era. De närmast följande århundradena präglades av indiska erövringar och maktstrider mellan inhemska grupper. På 1100-talet började Nepals härskare att till sina namn lägga titeln malla. Malladynastin kom att dominera Katmandudalen fram till 1700-talet. Stadsstaten Gorkha Grunden till dagens Nepal lades när stadsstaten Gurkha (Gorkha), under ledning av Prithvi Narayan Shah, lade under sig kringliggande furstendömen, inklusive Katmandu. Gurkhafolket var krigarkasthinduer med ursprung i Indien och deras tro och indoeuro peiska språk kom att få en dominerande ställning. Gurkhaväldets utvidgning både österut och västerut ledde till konfrontationer med Kina och senare Storbritannien. Shahdynastins ställning försvagades vid mitten av 1840-talet, då Jung Bahadur under en period av maktstrider utropade sig till premiärminister och besatte andra viktiga poster med sina familjemedlemmar. Kungen fick behålla tronen, men förlorade sina maktbefogenheter. Jung Bahadur tog sig titeln rana och gjorde premiärministerämbetet ärftligt. Isolerad bergstrakt Under Ranadynastin stannade utvecklingen av och i många områden förblev landet på en medeltida nivå. Men isoleringen bidrog också till att Nepal klarade sig undan kolonisering. Under 1900-talets första årtionden började en opposition växa. Bland de oppositionella fanns officerare som tjänstgjort i brittiska armén och fått kontakt med demokratiska idéer. 6/39

7 Den indiska självständighetsrörelsen inspirerade de miljoner nepaleser som bodde i norra Indien bildades bland dessa Nepalesiska kongressen (NC), som lierade sig med kungafamiljen för att störta Ranadynastin. NC inledde en väpnad kamp. Sedan britterna lämnat Indien 1947 och indiska regeringen ställt sig på kungens och NC:s sida tvingades Rana-dynastin lämna ifrån sig makten återupprättades kungens överhöghet. Modern historia Nepal styrdes från 1960-talet genom ett system med indirekt valda råd. Kungens makt var stor. Krav på demokrati växte fram och 1991 hölls val till ett parlament, men det politiska läget var skakigt pågick ett väpnat maoistiskt uppror. När kungen tog till diktatoriska medel vände sig större delen av det politiska etablissemanget mot honom avskaffades monarkin och val hölls till konstituerande församling som skulle skriva en ny författning. Sedan dess har Nepal präglats av starka politiska motsättningar kring hur statsskicket ska utformas. När Ranadynastin föll 1951 (se Äldre historia) var Nepal ett synnerligen underutvecklat land. Bara två procent av de vuxna var läs- och skrivkunniga och medellivslängden var 35 år. Det fanns knappt någon industri. De flesta jordbrukare var arrendatorer med osäkra kontrakt och ålderdomliga arbetsmetoder. Efter Ranadynastin avlöste en rad kortlivade regeringar varandra. Kung Tribhuvan efterträddes 1955 av sin son Mahendra. Han gav landet en ny författning med ett folkvalt underhus och det första fria valet hölls Segern gick till Nepalesiska kongressen (NC). Partilöst system Reformförsök förde snabbt den nya regeringen på kollisionskurs med samhällseliten och 1960 lät kungen fängsla NC:s ledning. Året därpå upplöstes parlamentet och politiska partier förbjöds. I och med en ny författning infördes istället det partilösa systemet med indirekt valda råd, panchayat, på fyra nivåer från byförsamlingar till parlament. Råden var tämligen maktlösa och systemet gav kungen närmast oinskränkt makt. Efter Mahendras död 1972 tändes hoppet om reformer, men hans son Birendra genomförde bara kosmetiska förändringar av systemet. Under 1980-talet präglades den nepalesiska politiken av motsättningar kring panchayat-systemet. I början av 1990 bildade NC och en rad andra vänstergrupper en lös allians som bland annat krävde flerpartisystem. Läget skärptes när minst 50 demonstranter skjutits ihjäl av säkerhetsstyrkor och till sist tvingades kungen ge med sig. I april hävdes partiförbudet och en övergångsregering bildades där oppositionspartierna fick de flesta posterna. En ny, demokratisk författning trädde i kraft i november. Demokratiskt val Våren 1991 hölls det första fria valet på drygt 30 år. NC fick över hälften av mandaten och Nepals kommunistparti-förenade marxist-leninisterna (CPN-UML, eller bara UML) blev näst störst. En ny regering med NC-ledaren Girija Prasad Koirala som premiärminister tillträdde. Efter protester mot korruption, stigande priser på basvaror och vattenbrist uppstod emellertid så svåra slitningar inom NC att regeringen tvingades avgå 1994 och utlysa nyval. Det gav en knapp seger för UML, som bildade en minoritetsregering. Denna regering lyckades bara behålla makten i ett år. Därefter bildades flera kortvariga regeringar efter varandra med varierande sammansättningar, alla präglade av korruptionsskandaler och intern splittring. De ständiga regeringsskiftena lamslog nästan statsförvaltningen och bromsade den ekonomiska utvecklingen. 7/39

8 I februari 1996 inledde Nepals kommunistparti-maoisterna (CPN-M) ett väpnat uppror i de eftersatta distrikten i väster. Genom angrepp mot ensligt belägna polisstationer och rika jordägare ville maoisterna krossa det feodala systemet och på sikt ersätta monarkin med en kommunistisk folkrepublik. Upproret underblåstes av det allmänna missnöjet med det politiska systemet och spred sig snabbt. Kunglig massaker I juni 2001 skakades Nepal av ett blodbad som utplånade nästan hela kungafamiljen och gav näring åt en rad konspirations teorier. Enligt den officiella versionen hade den 29-årige kronprinsen Dipendra råkat i gräl med familjen om valet av brud. Han sköt under inverkan av alkohol och droger ihjäl sina föräldrar kung Birendra och drottning Aishwarya och sju andra medlemmar av kungafamiljen. Dipendra själv skottskadades och avled efter tre dagar i koma. Tronen övertogs därpå av hans farbror Gyanendra, som var bortrest när massakern inträffade. Krisen utlöste ännu en ommöblering i regeringen där G P Koirala, som var regeringschef för tredje gången, ersattes av sin rival Sher Bahadur Deuba, som blev premiärminister för andra gången. Fredsförhandlingar inleddes därefter med maoisterna, men de bröt en tillfällig vapenvila i slutet av 2001 och gick till ny storoffensiv. Kriget trappades upp markant. I oktober 2002 avskedade kung Gyanendra överraskande rege ringen och upplöste parlamentet. I praktiken hade Nepal tagit ett steg tillbaka till den absoluta monarkin. Maktövertagandet försatte landet i djup kris. Den kungatrogna regering som tillsattes visade sig inte bättre förmögen att få bukt med det maoistiska upproret. Strider i snart sagt hela landet, stigande dödstal och internationell kritik mot brott mot de mänskliga rättig heterna förvärrade krisen. Resultatet blev en politisk radikalisering med växande kritik mot monarkin. Kungadiktatur I maj 2004 återinsatte kungen Deuba som premiärminister och denne bildade en koalitionsregering med fem partier. Men återgången till något som liknade demokrati blev kortvarig. Den 1 februari 2005 tog kung Gyanendra, med stöd av militären, själv över regeringsansvaret. Rege rings medlemmarna sattes i husarrest och undantagstillstånd infördes. Kungadiktaturen fick hård kritik från omvärlden och ledde till ett närmande mellan maoistgerillan och sju alltmer kungakritiska partier. De inledde snart ett löst samarbete och enades om principer för att upprätta demokrati i landet. Striderna mellan gerillan och armén trappades upp i början av 2006 och våldet nådde snart ända fram till huvudstaden Katmandus förorter. Genom bojkott av kommunalval och omfattande demonstrationer trots utegångsförbud blev det allt mer uppenbart att kungen förlorat folkets stöd. När flera tiotal människor dödats i protesterna blev trycket för starkt på kungen. I april meddelade han att parlamentet omedelbart skulle återsamlas. Inbördeskriget slut G P Koirala bildade en liten samlingsregering. Kungen fråntogs i stort sett alla sina maktbefogenheter, gerillan utlyste vapenvila och fredsförhandlingar inleddes. I november 2006 slöts ett fredsavtal och därmed var drygt tio års inbördeskrig till ända. Gerillarörelsen bedömdes då kontrollera ungefär en tredjedel av landet. Konflikten beräknas ha krävt över människors liv. 8/39

9 Tills vidare satt kungen kvar, men utan makt. Maoistrebellerna skulle enligt uppgörelsen samlas i läger under övervakning av FN. Även armén skulle i viss mån övervakas. I början av 2007 fick maoisterna platser i det nybildade interimsparla mentet, och från april i en ny interimsregering. Tidtabellen för det planerade valet till en konstituerande församling, med uppdrag att skriva en ny författning, förhalades dock av politiska motsättningar. Men i december 2007 enades parterna något oväntat om att monarkin skulle avskaffas. Dessutom fastslogs valdatum till i april Under de första månaderna av 2008 skakades Nepal av en serie omfattande strejker och våldsdåd i Terai i söder. Bakom oroligheterna låg en relativt ny politisk rörelse, Madhesifolkets rättsforum (MJF). De krävde självbestämmande för södra Nepal (se Politiskt system). Konstituerande församling vald Valet i april kunde trots allt hållas enligt demokratiska spelregler. Det blev på många sätt en milstolpe efter år av inbördesstrider, politisk turbulens och dragkamp om statsskicket. Den konstituerande församling som valdes skulle också fungera som övergångsparlament. Störst väljarstöd fick de forna rebellerna i CPN-M, som senare ombildades till UCPN-M (se Politiskt system). Maoisterna säkrade 40 procent av platserna, mer än dubbelt så många som NC och de mer moderat kommunistiska marxistleninisterna (UML) tillsammans. Fjärde största parti blev MJF. Bland de 21 ytterligare partier som fick plats i församlingen fanns många regionala småpartier, vilket gav en geografisk och etnisk bredd i representationen som tidigare saknats i Nepal. Vid sitt första möte beslutade övergångsparlamentet formellt att införa republik. Kungen, som redan fråntagits all sin makt, fick två veckor på sig att lämna palatset. I juli 2008 utsåg församlingen NC:s kandidat Ram Baran Yadav till Nepals första president. En månad senare valdes maoistledaren Pushpa Kamal Dahal, känd som Prachanda, till premiärminister. Han bildade en flerpartikoalition, men NC vägrade att delta i en maoistledd regering. Politiska motsättningar Prachandas regering fick snart svårigheter. Många av de andra partierna hade svårt att acceptera maoisterna som en legitim politisk kraft och bojkottade i omgångar parlamentsarbetet. Förhandlingarna om en ny författning komplicerades av att många olika viljor stred för ökad representation för separata folkgrupper och regioner. En knivig fråga att lösa var också framtiden för tidigare gerillasoldater. Enligt fredsuppgörelsen skulle åtminstone en del av dem integreras i armén, men hur det skulle gå till var oklart. Den laddade frågan bidrog till att regeringen sprack i maj Prachanda hamnade på kollisionskurs med Yadav i fråga om makt befogenheter, sedan presidenten upphävt premiärministerns beslut att avskeda landets arméchef. Resultatet blev att Prachanda avgick och maoisterna lämnade regeringen. En ny koalitionsregering med hela 22 partier bildades, nu med NC och UML i spetsen. Till ny premiärminister valdes UML-ledaren Maghav Kumar Nepal. Det skakiga politiska läget blev knappast stabilare med en så bred koalition och det överlägset största partiet, maoisterna, i opposition. Arbetet med att skriva en ny författning försenades. Maoisterna krävde att få bilda ny regering och arrangerade strejker och massprotester. Förlängt mandat 9/39

10 Landet var närmast lamslaget när övergångsparlamentet, i sista stund innan tidsfristen löpte ut i maj 2010, enades om att förlänga sitt eget mandat. Ett villkor som maoisterna ställt var att premiärminister Nepal skulle avgå, vilket han gjorde. En tillfällig övergångsregering, ledd av Nepal, fick sköta det dagliga regeringsarbetet. Försöket att utse en ny premiärminister blottlade de stora motsättningarna i politiken. Parlamentet röstade hela 16 gånger mellan juli och november, utan att någon kandidat fick tillräckligt stöd. Till slut ingrep Högsta domstolen och förbjöd parlamentsledamöterna att avstå från att rösta. I början av februari 2011 utsågs UML:s kandidat Jhala Nath Khanal till ny premiärminister, och han bildade regering med stöd av UCPN-M. NC valde att stå utanför i protest mot att de två kommunistpartierna gjort upp. Men redan i augusti avgick Khanal, med hänvisning till att han misslyckats med att skapa politisk enighet och föra fredsprocessen framåt. Parlamentet utsåg nu Baburam Bhattarai från UCPN-M som Khanals ersättare. Därmed återtog de forna maoistrebellerna regeringsmakten, med stöd av en rad småpartier. Framsteg i fredsprocessen Under hösten började den forna maoistgerillan att överlämna vapen som legat inlåsta i förråd sedan fredsavtalet ingicks. Avväpningen var ett viktigt steg på vägen till politisk stabilitet. Därpå kom en uppgörelse som sågs som ett stort genombrott i fredsprocessen: De största partierna lyckades enas om att en tredjedel av de cirka forna gerillasoldaterna skulle integreras i den reguljära armén, medan resten skulle få ekonomisk kompensation. Dessutom enades man om att tillsätta en sannings- och försoningskommission och att mark som beslagtagits av gerillan skulle återlämnas. I början av 2012 började hundratals före detta maoistrebeller lämna de läger där de befunnit sig sedan Ett par månader senare gick armén in och tog kontroll över lägren, något som sågs som ännu ett viktigt steg i fredsprocessen. När tidsfristen för att lägga fram en ny författning för femte gången löpte ut i maj 2012 ville övergångsparlamentet på nytt förlänga sitt mandat. Men nu satte Högsta domstolen stopp. Därmed upplöstes församlingen och Bhattarai utlyste nyval till november samma år. Bhattarai fortsatte att leda en övergångsregering som dock inte erkändes av NC och UML. Något val i november gick inte att anordna, och när nya valdatum utlystes rasade oppositionen. Men i början av 2013 lyckades de största partierna ingå en överenskommelse som innebar att det politiska dödläget bröts. Bhattarai avgick och en icke-politisk teknokratregering tog över för att leda landet fram till valet, som skulle hållas senast i december. Politiskt system Det tidigare kungadömet Nepal förvandlades till en republik Beslutet fattades av en konstituerande församling som hade i uppgift att skriva en ny författning. Det arbetet drog dock ut på tiden till 2015 på grund av starka politiska motsättningar och oenighet om hur det nya statsskicket skulle utformas. Den nya författningen förskriver att Nepal är en sekulär, federal stat med sju provinser. 10/39

11 Omvandlingen som ledde till att monarkin avskaffades efter 239 år var resultatet av en lång process. Den tog fart när den siste kungen, Gyanendra, försökte krossa ett väpnat maoistuppror genom att skaffa sig absoluta maktbefogenheter. Kungens agerande fick det politiska etablissemanget att sluta leden och, tillsammans med maoistrebellerna, vända sig mot honom (se vidare Modern historia). Nepal hade en så kallad interimsförfattning från början av 2007 till september 2015, då en ny permanent grundlag trädde i kraft. Den föreskiver att Nepal är en sekulär (icke-religiös) stat som erkänner en mångfald av etniska, religiösa och språkliga grupper. Grundläggande fri- och rättigheter garanteras i författningen, liksom ett demokratiskt flerpartisystem och ett oberoende rättsväsende. Landet ska också vara en federation bestående av sju provinser. I valet 2013 utsågs 601 ledamöter till en konstituerande församling som fick i uppgift att ta fram den nya författingen. Av dem valdes 335 proportionellt och 240 genom majoritetsval i enmansvalkretsar. De sista 26 ledamöterna skulle ha utsetts av regeringen, men det skedde aldrig. Församlingen utsåg såväl en president som en premiärminister. Politiska partier I valet 2013 ställde runt 120 partier upp och ett 30-tal fick plats i parlamentet. Störst blev Nepalesiska kongressen (Nepali Congress, NC), som har haft en dominerande roll sedan det grundades Det är ett mittenparti med vissa socialistiska inslag som har spelat en ledande roll i de stora politiska omvälvningarna i Nepal i början av 1960-talet, och på 2000-talet. Stora motsättningar mellan de båda toppnamnen Girija Presad Koirala och Sher Bahadur Deuba ledde till att den senare under några år ledde utbrytarpartiet Nepalesiska kongressen-demokraterna (NC-D), men det återuppgick i huvudpartiet Partiväsendet i Nepal har länge präglats av personstrider och falangbildning. Det gäller i hög grad även kommunistgrupper; det förekommer ett antal partibildningar som skiljs till namnet bara genom sitt efterled. Näst största parti 2013 blev Nepals kommunistparti-förenade marxist-leninisterna (Communist Party of Nepal-Unified Marxist-Leninists, CPN UML, ofta bara kallat UML). Det bildades 1991 genom en sammanslagning av 14 kommunistgrupper och anses företräda en mer moderat kommunistisk politik än maoisterna. Huvudparten av den tidigare maoistgerillan bildar ett parti som efter en sammanslagning med andra kommunister 2009 kallar sig Nepals förenade kommunistparti-maoisterna (Unified Communist Party of Nepal-Maoist, UCPN-M). Gerillan stred under inbördeskriget mot monarkin och för att en kommunistisk folkrepublik skulle utropas. Maoisterna tvingade genom hot och terror många att stödja dem. Men de gav också lågkastiga landsbygdsbor, tidigare behandlade som andra eller tredje klassens medborgare, inflytande och möjlighet till en social revansch. Före sammanslagningen 2009 hette gruppen Nepals kommunistparti-maoisterna (Communist Party of Nepal-Maoist, CPN-M) och sedan en hårdför falang brutit sig ur UCPN-M 2012 finns åter en grupp som kallar sig CPN-M. Den gruppen bojkottade valet I valet 2017 segrade en valallians mellan CPN-UML och UCPN-M. De bildade därefter en regering. En relativt nybildad politisk rörelse, Madhesifolkets rättsforum (Madhesi Janadhikar Forum, MJF, ibland MPRF med engelsk förkortning), har snabbt fått stort utrymme. MJF företräder madhesi, folk som bor på slättlandet i söder. De har länge känt sig utestängda från den politiska makten, som varit koncentrerad till andra folkgrupper bosatta främst i Katmandudalen. Madhesi är inte ett eget folkslag utan ett samlingsnamn för 11/39

12 indiskättade invånare i Terai som vill bilda en självstyrande region, Madhes (se även Befolkning och språk). MJF fick starkt stöd i valet 2008 men madhesirörelsen splittrades till en del därefter och partiet backade kraftigt Nationaldemokratiska partiet-nepal (Rastriya Prajatantra Party Nepal, RPP-Nepal) är ett mittenhögerorienterat, kulturkonservativt och rojalistiskt parti. Nationalism, demokrati och liberalism är partiets tre ideologiska pelare. Rättsväsen Rättssystemet har tre nivåer, med distriktsdomstolar, appellationsdomstolar och en högsta domstol med upp till 15 domare. Domstolsväsendet anses genomsyrat av korruption och rättssäkerheten är svag. Fängelserna är usla med överbeläggning och hälsovådliga förhållanden. Polisen anklagas för brutalitet. I en undersökning gjord av en organisation för tortyroffer uppgav tre av fyra i fängsligt förvar att de utsatts för tortyr. Förslag har lagts fram om amnesti för brott begångna under inbördes kriget, men inget beslut har fattats. Både maoisterna och armén anklagas för att ha gjort sig skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget. Gerillan använde sig av sprängdåd, kidnappning, hot och mord. Armén gjorde sig skyldig till försvinnanden och utomrättsliga avrättningar. FAKTA POLITIK Officiellt namn Sanghiya Loktantrik Ganatantra Nepal/ Federala demokratiska republiken Nepal Statsskick republik Statschef president Bidhya Devi Bhandari (2015 ) Regeringschef premiärminister Sher Bahadur Deuba (2017 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Nepals kommunistparti-marxistleninisterna/uml (121), Nepalesiska kongressen/nc (63), Nepals förenade kommunistparti-maoisterna/ucpn-m (53), Rastriya Janata-partiet (17), Federalt socialistiskt forum (16), övriga (5) (2017) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Nepalesiska kongressen/nc (196), Nepals kommunistparti-marxistleninisterna/uml (175), Nepals förenade kommunistparti-maoisterna/ucpn-m (80), Nationaldemokratiska partiet-nepal/rpp-nepal (24), Madhesifolkets Rättsforum/MJF (14), småpartier och oberoende kandidater (86) (2013) Valdeltagande 77,6 % i valet till konstituerande församling i november 2013; 63 % i valet till konstituerande församling 2008 Kommande val parlamentsval (2021) Aktuell politik År 2013, sju år efter det att ett fredsavtal slutits som satte punkt för inbördeskriget, gick nepaleserna till val för att på nytt utse en konstituerande församling, med uppgift att skriva en ny författning. Det hade då gått över fem år sedan det första valet hölls, och över tre år sedan en ny författning skulle ha 12/39

13 presenterats. Valet blev ett nederlag för maoisterna som tidigare varit största parti. En ny koalitionsregering bildades med Nepalesiska kongressen (NC) och marxistleninisterna i UML i spetsen. Parlamentet antog i september 2015 en ny författning som gör landet till en federal stat. I valet 2017 blev UML störst och bildade regering med maoisterna. Inför valet organiserade en allians av 33 småpartier strejker och demonstrationer, i protest mot att ha uteslutits ur den politiska uppgörelsen om valet (se Modern historia). Oppositionsalliansen leddes av en radikal utbrytarfalang ur Nepals förenade kommunistparti-maoisterna (UCPN-M), som tagit maoistpartiets gamla namn, CPN-M (se Politiskt system). En del av protestaktionerna blev våldsamma. Men själva valet den 19 november avlöpte relativt lugnt, även om visst våld förekom. Valresultatet blev ett bakslag för det tidigare största partiet, maoisterna i UCPN-M. Istället gick både mittenpartiet Nepalesiska kongressen (NC) och det mer moderata kommunistpartiet Förenade marxistleninisterna (UML) starkt fram och blev största respektive näst största parti. Enligt internationella valobservatörer var valet fritt och rättvist. Men både UCPN-M och utbrytarfraktionen CPN M hävdade att valfusk förekommit och krävde en oberoende utredning. När de övriga stora partierna gick med på det intog dock UCPN M sina platser i parlamentet. En del iakttagare drog slutsatsen att valresultatet snarare visade att fusk förekommit vid det föregående valet, 2008, då maoisterna segrade stort. Andra tolkade de mer mittenorienterade partiernas framgångar och bakslaget för extremvänstern och regionala partier som bevis på att en majoritet av väljarna motsätter sig en federation där landet delas upp efter etniska skiljelinjer. Den stora utmaningen för den nya regeringen är att se till att landet får en ny författning (se även Politiskt system). I februari 2014 valdes NC:s ledare Sushil Koirala till landets nya premiärminister. Han blev landets sjunde regeringschef sedan NC bildade regering med UML, som bland annat fick inrikes- och utrikesministerposterna. Senare togs några småpartier också med i regeringen. Oroligheter och stora demonstrationer drabbade åter Katmandu i början av 2015 sedan regeringskoalitionen misslyckats med att lägga fram ett nytt författningsförslag inför parlamentet innan en ny tidsfrist löpt ut den 22 januari. Nästan döda i jordbävning Nepal drabbades i slutet av april 2015 av en förödande naturkatastrof när en kraftig jordbävning med epicentrum i landets centrala delar krävde tusentals människors liv och gjorde miljontals hemlösa. Ett nytt författningsförslag, vilket föreskriver att landet ska delas in i sju provinser, väckte under sommaren och hösten 2015 motstånd och utlöste våldsamma protestaktioner runt om i landet. Drygt 40 människor, däribland många poliser, dödades i sammandrabbningar i södra och västra Nepal. Demonstranterna befarade att den nya regionala uppdelningen skulle leda till att deras landsändar försummades. Trots de våldsamma oroligheterna antog parlamentet den nya författningen i september Ett skäl var att regeringen ville koncentrera sitt arbete på återuppbyggnaden efter jordbävningen. I oktober samma år utsåg parlamentet K P Sharma Oli, ledare för det kommunistiska Förenade marxistleninisterna, till ny premiärminister. Oli-regeringens främsta uppgift var att ena landet efter höstens våldsamheter. Senare samma månad valde parlamentet Bidhya Devi Bhandari från Förenade marxist- 13/39

14 leninisterna till ny president. Hon blev landets första kvinnliga statschef. Bhandari, som varit försvarsminister mellan 2009 och 2011, sade att hon skulle prioritera kvinnors och minoriteters rättigheter under sin tid som president. Från september 2015 till februari 2016 blockerade medlemmar av folkgrupperna madhesi och tharu på Taraislätten i söder vägarna in i Indien i protest mot den nya författningen. Eftersom Indien är landets i särklass viktigaste importland uppstod snabbt allvarlig brist på såväl bränsle som läkemedel och annan medicinsk utrustning. Vägblockaden hävdes först när författningsändringar genomförts samt lokalbefolkningen visat allt större ilska över vägspärrarna som hindrat gränstrafiken i över fyra månader. I de våldsamma protester som genomfördes under denna period dödades 57 människor. Ett år e er jordbävningskatastrofen På årsdagen av jordbävningen i Katmandudalen var fortfarande miljontals nepaleser hemlösa. Runt fyra miljoner levde i tillfälliga bostäder familjer hade flyttat tilbaka till sina gamla hem som riskerade att falla samman av nya skalv familjer hade själva byggt upp sina hus igen. Antalet döda i katastrofen är uppmätt till 8 959, medan skadades. Närmare byggnader förstördes totalt, och ytterligare nästan krävde omfattande reparationer. 131 historiska monument blev till grus medan 560 andra sådana monument måste repareras. Restaureringen av några av dessa hade påbörjats, men myndigheterna uppgav att det kommer att ta flera år innan alla är återställda, i den mån detta är görligt vårdkliniker ute på landsbygden förstördes. 40 av dem var återuppbyggda. Av de närmare skolor som lades i ruiner hade en handfull byggts upp. De allra flesta elever fick sin undervisning i bambu- eller plåtskjul. Förlusterna i samband med jordbävningen beräknades till sju miljarder dollar, samtidigt som Nepals tillväxt 2016 beräknades bli den lägsta sedan 2007, då kriget pågick (uppgift från Asiatiska utvecklingsbanken, ADB). Direkt efter jordbävningen utlovade bland andra Indien, Kina, Världsbanken och ADB sammanlagt 4,1 miljarder dollar i nödhjälp, men den nyinrättade Nationella myndigheten för återuppbyggnad var klar att börja arbeta först i december Sedan dess hade biståndsavtal för sammanlagt 1,85 miljarder dollar undertecknats. Regeringen har lovat varje drabbat hushåll en ersättning på dollar för att bygga upp sitt hus men ett år efter katastrofen hade bara 641 familjer fått en första utbetalning på 500 dollar. Ny regeringschef I början av juni 2017 utsåg parlamentet Sher Bahadur Deuba, partiledare för NC, till ny premiärminister efter Pushpa Kamal Dahal. Den senare avgick i maj i enlighet med en överenskommelse mellan de bägge koalitionspartierna i regeringen om att låta premiärministerposten växla mellan dem. Det är fjärde gången som Deuba leder en regering i landet. Historiskt val I två omgångar, den 26 november och den 7 december 2017, genomfördes allmänna val till Nepals federala parlament och de sju provinsparlamenten. Det var första gången nationella val hölls sedan landet fick en ny federal författning Många nepaleser hoppades att valet skulle leda till ökad politisk stabilitet i ett land som upplevt tio premiärministrar på elva år. En av tankarna bakom den nya författningen var just att skapa ett mer stabilt politiskt system genom att flytta mer makt till provinserna från den turbulenta politiska arenan i Katmandu. 14/39

15 Inför valet gick Maoistpartiet och kommunistiska UML samman i en allians mot Kongresspartiet. Båda blocken lovade i valkampanjen att satsa på att få igång landets krisande ekonomi. I brist på egna inkomster är Nepal beroende av sina många utlandsarbetande invånare som sänder hem pengar till sina familjer. Runt en tredjedel av landets BNP utgörs av sådana bidrag. Bara under 2016 lämnade närmare nepaleser hemlandet för arbete utomlands, ofta inom byggbranschen i Malaysia eller i länderna kring Persiska viken. Löftena var vidlyftiga, många nepaleser tyckte de var orealistiska. Kommunistalliansen lovade att höja BNP per invånare från dagens 760 dollar till dollar på tio år. Det skulle kräva en ekonomisk tillväxt på 20 procent per år. Kongresspartiet utlovade nya arbetstillfällen årligen. Det nationella parlamentet har 275 platser, varav en del är reserverade för kvinnor, andra för daliter (tidigare kallade kastlösa) och företrädare för etniska minoriteter. De norra provinserna gick till val den 26 november medan södern och Katmandu röstade den 7 december. Det förekom sporadiskt valrelaterat våld under valkampanjen, sannolikt utfört av utbrytargrupper ur den gamla maoistgerillan. Minst en människa dödades och tiotals skadades. Valresultatet visade att alliansen mellan kommunisterna och maoisterna vunnit en klar seger och de bildade därefter en koalitionsregering. Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium. FAKTA POLITIK Officiellt namn Sanghiya Loktantrik Ganatantra Nepal/ Federala demokratiska republiken Nepal Statsskick republik Statschef president Bidhya Devi Bhandari (2015 ) Regeringschef premiärminister Sher Bahadur Deuba (2017 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Nepals kommunistparti-marxistleninisterna/uml (121), Nepalesiska kongressen/nc (63), Nepals förenade kommunistparti-maoisterna/ucpn-m (53), Rastriya Janata-partiet (17), Federalt socialistiskt forum (16), övriga (5) (2017) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Nepalesiska kongressen/nc (196), Nepals kommunistparti-marxistleninisterna/uml (175), Nepals förenade kommunistparti-maoisterna/ucpn-m (80), Nationaldemokratiska partiet-nepal/rpp-nepal (24), Madhesifolkets Rättsforum/MJF (14), småpartier och oberoende kandidater (86) (2013) Valdeltagande 77,6 % i valet till konstituerande församling i november 2013; 63 % i valet till konstituerande församling 2008 Kommande val parlamentsval (2021) Utrikespolitik och försvar Utrikespolitiken präglas av en balansgång mellan Kina och Indien. Störst är beroendet av Indien som omsluter Nepal på tre sidor. Utbytet är stort mellan länderna och merparten av Nepals handel och kontakter med övriga omvärlden 15/39

16 går via grannlandet. Men relationerna är periodvis ansträngda; Nepal har ständigt försökt att hävda sitt politiska och ekonomiska oberoende. Nepal och Indien har undertecknat handels- och transitavtal som ger Nepal tullfrihet i Indien och möjlighet att transportera varor till hamnar i Bangladesh. Avtal har också ingåtts om gemensamt nyttjande av vattenresurser. Under inbördeskriget i Nepal blev Indien en viktig bundsförvant för regeringssidan, eftersom inhemska maoistrebeller oroar även myndigheterna i New Delhi. Indien levererade vapen till den nepalesiska armén och grep högt uppsatta nepalesiska maoister Föga överraskande försämrades relationerna när en maoistledd regering tillträdde i Katmandu De stärktes snart igen och från 2013 återupptog Indien sina vapenleveranser till Nepal. Även USA och Storbritannien stödde kungen militärt och USA terrorstämplade maoistgerillan under kriget. USA har på senare år ökat sitt bistånd till Nepal och 2012 ströks maoisterna från sin lista över terrororganisationer. Väst och Kina Relationerna till övriga västländer har i allmänhet varit goda. Storbritannien och övriga EU var snabba att utlova hjälp när fredsprocessen tog fart Sedan konflikter om Tibet bilagts på 1950-talet har förhållandet till Kina övervägande varit gott. Nepal har begränsat tibetanska flyktingars möjligheter att verka politiskt, och den kinesiska regeringen tog avstånd från de nepalesiska maoisterna när de utgjorde en förbjuden gerillagrupp. I mars 2016 besökte premiärminister KP Oli Peking, där de två länderna ingick en rad bilaterala avtal. Ett viktigt sådant gav Nepal tillgång till kinesiska hamnar, vilket väntades minska Nepals beroende av Indien för handel med omvärlden. Relationerna till Bhutan har varit ansträngda sedan 1990-talet, då omkring bhutaneser av nepalesiskt ursprung flytt undan förföljelser till Nepal. Flyktingarna placerades i FN-stödda läger och har inte tillåtits bosätta sig i Nepal. I FN:s regi har flertalet flyktingar flyttats till västländer, främst USA, men i början av 2014 fanns fortfarande cirka kvar i två läger. Nepal är medlem av FN sedan Landet var med och grundade den regionala samarbetsorganisationen Saarc (South Asian Association for Regional Cooperation) som har sitt huvudkontor i Katmandu. Saarcländerna har slutit frihandelsavtalet Safta (South Asian Free Trade Area) som ska börja gälla fullt ut från Nepal ingår också i en annan regional samarbetsorganisation, Bimstec (Bay of Bengal Initiative for Multi- Sectoral Technical and Economic Cooperation). Försvaret Nepals armé består av yrkessoldater. De anställs i regel på tio år och får samma lön som statliga tjänstemän, vilket lockar många. Sedan 1800-talet har nepalesiska gurkhasoldater (se Befolkning och språk) rekryterats till utländska arméer, framför allt i Indien och Storbritannien. Totalt rör det sig om tiotusentals nepaleser i utländsk tjänst. Nepal är också en av de flitigaste deltagarna i FN:s fredsbevarande insatser. Under inbördeskriget rustades försvaret upp kraftigt. Efter kriget har man brottats med uppgiften att banta armén och samtidigt inlemma delar av maoistgerillans väpnade styrkor i den. Både armén och den forna gerillan övervakades av FN fram till januari 2011 då Nepals regering beslutade att inte förlänga FN-missionens mandat. 16/39

17 FAKTA FÖRSVAR Armén antal man (2015) Flottan 0 antal man (2015) Flygvapnet 320 antal man (2015) Militärutgifternas andel av BNP 1,5 procent (2015) Militärutgifternas andel av statsbudgeten 10,0 procent (2013) Ekonomisk översikt Nepal är ett av världens fattigaste länder; Världsbanken placerar det på mellan 15:e och 20:e plats från botten. Ändå har andelen invånare som lever i absolut fattigdom minskat på senare år. Det beror till största delen på det kraftigt ökade inflödet av pengar från utlandsarbetande nepaleser. Dessa försändelser stod 2013 för en dryg fjärdedel av landets ekonomi. Nepal är ett av de länder i världen med högst andel pengar från utlandsarbetande medborgare, remitteringar, i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). Vart tredje hushåll i landet uppgav 2011 att de mottog var beroende av pengar från familjemedlemmar utomlands (se även Arbetsmarknad). Majoriteten av invånarna livnär sig på jordbruk, men sektorns betydelse för ekonomin minskar. Handel och andra servicenäringar, liksom viss industri, har istället ökat sin andel av BNP. Turistnäringen expanderade kraftigt under större delen av 1990-talet men drabbades sedan hårt av inbördesstriderna (se Modern historia). Efter 2006 har turistbranschen fått ett nytt uppsving och tillväxtmöjligheterna anses goda. Vattenkraft är också en industri med stor potential. Lån och bistånd Statsbudgeten går med konstant underskott vilket täcks upp med hjälp av lån och bistånd. Pengarna från utlandet står för runt en fjärdedel av budgeten. Det viktigaste givarlandet är Japan, men Kina spelar en allt större roll. Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken är de största långivarna. Försök har gjorts att sätta fart på ekonomin genom effektivare skatteuttag, försäljning av statliga företag, nedmontering av handelshinder och förbättrade villkor för industrin. Men politisk oro med många regeringsskiften har lett till en inkonsekvent ekonomisk politik. Populistiska vallöften om lokala utvecklingsprojekt har tyngt statsbudgeten, korruptionen är utbredd och redovisningen av använda pengar har allvarliga brister. Inbördeskriget innebar svåra störningar i ekonomin, och efter fredsavtalet 2006 har strejker och blockader fortsatt att bland annat hindra handelsutbytet över gränsen med Indien. Tillväxten låg trots det på drygt 4 procent om året Det förklaras av att utgångsnivån är så låg, och beroendet av jordbruk så stort. Konjunktursvängningar beror i huvudsak på hur goda skördarna är, och mindre på den ekonomiska utvecklingen i omvärlden. FAKTA EKONOMI BNP per person 743 US dollar (2015) 17/39

18 Total BNP miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 0,6 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 35,0 procent (2016) Industrins andel av BNP 14,6 procent (2016) Servicesektorns andel av BNP 52,4 procent (2016) Statsskuldens andel av BNP 28,0 procent (2015) Valuta nepalesisk rupie Bytesbalans miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 33,5 procent (2015) Viktigaste exportvaror mattor, kläder, järn- och stålvaror, jutevaror Största handelspartners Indien, USA, Kina, Bangladesh, Tyskland Naturtillgångar och energi Nepals mineraltillgångar är dåligt utforskade. Det enda som man har hittat några större fyndigheter av är glimmer, som bryts öster om huvudstaden Katmandu. Nepal har världens största vattenkraftskapacitet räknat per invånare, men bara en bråkdel är utbyggd. Det finns tillgångar av bland annat koppar, zink, järn och kobolt. Viss utvinning sker men flertalet kända reserver är inte lönsamma att bearbeta. På 1980-talet började man leta efter oljefyndigheter som troddes finnas i låglandet. Men resultatet har förblivit klent och prospekteringen har i princip upphört. Energibehovet tillgodoses till största delen av ved, och till en del av jordbruksavfall och djurspillning. Resten täcks i huvudsak av importerad olja och kol. Vattenkraften står bara för någon hundradel av den energi som förbrukas. Vedeldningen i hemmen är hälsovådlig och kan på sikt få förödande konsekvenser för miljön. Redan nu är det uppenbart att trädfällningen skapar problem. Förvärrade årliga översvämningar i Indien och Bangladesh kan delvis förklaras med förlusten av vegetation på Himalayas sluttningar i bland annat Nepal. Klimatförändringarna gör också att glaciärer smälter, vilket bidrar till översvämningarna. Viktig jordbruksmark har också gått förlorad på grund av erosion. Turismen sliter också på miljön, både genom nedskräpning och ökad åtgång på brännved. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI 18/39