Rapport 2018:0.7 Smart planering för byggande

Transkript

1 Rapport 2018:0.7 Smart planering för byggande INFORMATIONSFÖRSÖRJNING I PLANERING, FASTIGHETSBILDNING OCH BYGGLOV

2 Slutrapport för projektet Smart planering för byggande Informationsförsörjning i planering, fastighetsbildning och bygglov Elisabeth Argus projektledare Dnr

3 Förord Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till Sveriges resa mot att bli ett globalt föregångsland som realiserar de nya möjligheter som digitaliseringen för med sig. Smart Built Environment är ett av 17 strategiska innovationsprogram som har fått stöd inom ramen för Strategiska innovationsomra den, en gemensam satsning mellan Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och bidra till hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Samhällsbyggnadssektorn är Sveriges enskilt största sektor som påverkar hela vår bebyggda miljö, men den är fragmenterad med många aktörer och processer. Att förändra samhällsbyggandet med digitaliseringen som drivkraft och medel kräver därför samverkan mellan många olika aktörer. Smart Built Environment tar ett samlat grepp över de möjligheter som digitaliseringen för med sig och blir en katalysator för spridningen av nya möjligheter och affärsmodeller. Programmets mål är att till 2030 uppnå: 40 % minskad miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och renovering 33 % minskning av total tid från planering till färdigställande för nybyggnad och renovering 33 % minskning av de totala byggkostnaderna flera nya värdekedjor och affärsmodeller baserade på livscykelperspektiv, plattformar samt nya konstellationer av aktörer I programmet samverkar 50 programparter från näringsliv, kommuner, myndigheter, bransch- och intresseorganisationer, institut och akademi. Tillsammans nyttiggör vi den kunskap som tas fram i programmet. Inom programmets fokusområde Standardisering har projektet Smart planering för byggande - Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov genomförts under perioden Det har letts av Elisabeth Argus, BonaCordi AB och har genomförts i samverkan och med en gruppledning av representanter för WSP, Malmö stad, Lantmäteriet, Falu kommun, Tyréns samt Lunds Universitet och Seniorkonsult Allan Almqvist. Därutöver har projektets arbetsgrupper bemannats med deltagare från olika aktörer inom samhällsbyggnadssektorn, se bilaga 1 Bemanning. 3

4 Projektet syftar till att integrera byggbranschens byggnadsinformationsmodeller (BIM) med Lantmäteriets och kommunernas geodata för ett enklare och smidigare informationsflöde i samhällsbyggnadsprocessen. Ett obrutet informationsflöde kan spara miljarder i en idag fragmenterad samhällsbyggnadsprocess. Genom ett nytt digitaliseringssprång och gränsöverskridande samverkan blir 3D-modeller framtidens ritningar. Arbetet har bedrivits i fem arbetsgrupper med en bred representation från statliga myndigheter, kommuner och näringsliv (bygg- och fastighetssektorn). Projektet har fokuserat på fem processfaser och deras utbytesprocesser och gränssnitt, i samhällsbyggnadsprocessen. Redovisningen av resultaten i projektet har organiserats efter respektive arbetsgrupp. Varje slutrapport från respektive arbetsgrupp samt från teknikoch expertgruppen återfinns i bilagor till denna rapport och kan läsas var för sig. Stockholm, 19 Mars 2018 Ett stort tack till alla er som medverkat! Elisabeth Argus BonaCordi AB Projektledare 4

5 Ordlista och begrepp Produkt Ägare Metadata Produktbeskrivning Produktspecifikation API WMS WFS Svensk Geoprocess CoClass Övriga standarder Avisering Atomflöde Nerladdningsbar Status Öppna data Nationella basdata Prioritet Dialog Namnet på den datamängd som avses. Namnsättningen bör göras i samband med en genomgång och beskrivning av begrepp. Den myndighet eller det företag som är ansvarig för att ajourhålla datamängden. Här kan det finnas olika nivåer beroende på om ägandet finns på en nationell eller lokal nivå. Om det finns information kopplad till materialet. Om det finns en övergripande beskrivande dokumentation kring materialet. Detaljerad beskrivning över innehållets struktur och kvalitet. Exempelvis lagerindelning, attribut, attributvärden samt ritningsmanér. Om det finns utvecklade API för den här datamängden. Om materialet finns tillgängligt via WMS-tjänst. Om materialet finns tillgängligt via WFS-tjänst. Om materialet finns klassificerat med Svensk Geoprocess. Om materialet finns klassificerat med CoClass. Om materialet finns som XML/GML/IFC. Om det finns möjlighet att få aviseringar vid uppdateringar. Om det finns möjlighet att få automatiska uppdateringar. Om materialet går att ladda ner. En sammanvägning av hur komplett information som finns kring materialet. Om materialet finns som öppen data. Om materialet ingår i det nationella basdatat. En frivillig möjlighet för användaren att ge en indikation på hur intressant datamängden är. En frivillig möjlighet för användaren och ägaren att ha en dialog kring materialet, dess brister och önskemål om framtida förbättringar. 5

6 Sammanfattning Idag är samhällsbyggnadsprocessen komplex och fragmenterad. Processens olika skeden jackar inte i varandra på ett effektivt sätt. Standardiserade informationsmängder, specifikationer och rutiner saknas. Information som arbetas fram i de olika faserna i samhällsbyggnadsprocessen kommer inte aktörerna till del på ett smidigt sätt. Information går förlorad då ingående aktörer inte har möjlighet att använda tidigare framarbetad information. Denna brist resulterar i dubbelarbete, i onödigt långa handläggningstider. Detta resulterar i ekonomisk förlust i och med att arbete som utförts och den framarbetade informationen, som är en resurs som betingar stort värde, inte tas tillvara. Behovet av standardiserade digitala utbytesprocesser aktörerna emellan är stort, speciellt för planering, fastighetsbildning och bygglov som idag till stor del är pappersbaserade och har ett sekventiellt förlopp. En stor samhällsutmaning, inte minst i den nuvarande bostadssituationen, är att säkerställa att samhällsbyggnadsprocessen är inkluderande, effektiv och enhetlig. Målet är att den information som arbetas fram i samhällsbyggnadsprocessens olika faser kommer nästa aktör och skede till del och kan användas på ett smidigt sätt. Lösningen för att nå målet är att informationen är digital och standardiserad. Detta motverkar nuvarande fragmentering, dubbelarbete och möjliggör en snabbare, säkrare och transparentare process vilket dessutom öppnar upp för innovativa produkter och tjänster. Hinder Exempel på hinder är att planeringen av ett byggprojekt tar onödigt lång tid eftersom det tar tid att samla in/köpa den geodata som krävs från olika producenter. Det gäller geodata från såväl statliga myndigheter, kommuner som från fastighetsägare. Data kan också finnas i en mapp i ett tidigare projekt hos en teknikkonsult. Dessutom är den data som erhålls idag inte standardiserad och inte heller kvalitetsgranskad eller försedd med metadata. Dagens arbetsmetod för att ta fram en detaljplan utgör också ett hinder för ett effektivt och obrutet informationsflöde eftersom den juridiskt bindande plankartan resulterar i en PDF där informationen är låst och inte kan kombineras med den initiala 3D designmodellen som tas fram i de tidiga skedena. Det finns ett växande behov av att visualisera och tillhandahålla fastighetsinformation i 3D. Idag resulterar beslut gällande 3D fastighetsbildning i en 2D karta med textbaserad beskrivning av det framtagna 3D beslutsunderlaget. 6

7 I bygglovsprocessen finns också stora hinder eftersom den till stor del fortfarande är pappersbaserad. Till exempel finns idag ingen möjlighet för byggföretag att ansöka om bygglov med 3D modeller. Detta skapar glapp i informationsflödet då en återgång till traditionella 2D ritningar är nödvändigt för att kunna ansöka om bygglov. Även när ett byggprojekt är klart uppstår hinder i form av dubbelarbete eftersom det är få kommuner idag som kräver att producerad information ska återföras till kommunen enligt fastställda krav. Syfte Projektet Smart planering för byggande syftar till att effektivisera och förenkla samhällsbyggnadsprocessen genom att skapa förutsättningar för ett obrutet informationsflöde. För att undanröja ovan nämnda hinder har projektet studerat möjligheter och effekter med att arbeta modellbaserat dvs producera och använda 3D geodata och BIM integrerat i myndighetsprocesserna. En viktig uppgift i projektet har varit att utreda gränslandet mellan BIM och Geodata för att harmonisera gemensamma objekt och begrepp i de båda världarna. Projektet har studerat och tagit fram riktlinjer för att integrera Geodata och BIM baserat på tillämpningsstandarderna Svensk geoprocess och CoClass. Arbetet har bedrivits i fem arbetsgrupper med en bred representation från statliga myndigheter, kommuner och näringsliv (bygg- och fastighetssektorn). Projektet har haft särskilt fokus på fem av samhällsbyggnadsprocessens skeden: geodataleveranser, detaljplanering, fastighetsbildning, bygglovsgranskning och återföring av producerad geodata. Projektets mål är att genom samverkan ta fram riktlinjer för att integrera GIS och BIM baserat på Svensk Geoprocess och CoClass, för hantering av livscykelinformation i den byggda miljön. Arbetet som bedrivits i projektet lägger en pusselbit till att nå målet om en digital samhällsplaneringsprocess som är standardiserad och tillgänglig för alla relevanta parter. Intressenter för resultatet av detta är alla som deltar i och/eller berörs av samhällsbyggnadsprocessen som kommunala handläggare, sökande, fastighetsägare, byggherrar, medborgare, politiker, myndigheter och organisationer. Följande fem processfaser har studerats. 1. Ett produktpaket med geodata, statistik m.m. för den tidiga idé- och planeringsfasen 2. Digitala detaljplaner med byggrätter i 3D 3. BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning 4. Ändamålsenlig BIM-modell för bygglov och digitalt granskningsstöd 7

8 5. Återanvändning av relationshandlingar för uppdatering och lagring av 3Dgeodata Metoder Uppdragen inom de fem faserna har en utredande karaktär och har bedrivits med ett utforskande arbetssätt. Ett antal frågeställningar och idéer har analyserats och testats. Analyserna beskriver möjligheterna till modellbaserat informations- och analysflöde i en objektsorienterad samhällsbyggnadsprocess. Resultaten av utredningen visar att genom att använda sig av standardiserade 3D modeller i processens olika skeden kan handläggningstider minska och underlagen ge säkrare beslut. Informationsgapen täpps till vilket bidrar till ett obrutet informationsflöde. Därutöver visar resultaten på att dubbelarbete minskar genom ett effektivare samarbete mellan kommun, fastighetsägare, byggherrar, medborgare, näringsliv och myndigheter. Resultat och slutsatser Som en kort sammanfattning av arbetsgruppernas arbete kan följande resultat och slutsatser lyftas fram. Se även kapitel 5. Projektet har tagit fram en bruttolista som innehåller exempel på information som är intressant att samla och tillgängliggöra via en gemensam plattform oavsett var informationen finns lagrad. Arbetet med bruttolistan vill även peka på vikten av att varje informationsmängd behöver en ansvarig ägare och att värdet hos informationen ökar om det finns en bra struktur och en tydlig dokumentation med metadata för materialet. Med utgångspunkt i ett kvalitetssäkrat, väldokumenterat och tillgängligt geodata finns stora möjligheter att skapa olika applikationer och verktyg för en bred kundgrupp långt utanför samhällsbyggnadsprocessen. Projektet har även analyserat och beskrivit hur ett modellbaserat informations- och analysflöde i en objektsorienterad 3D-detaljplaneprocess kan gå till/utformas. 3D-detaljplaner ska kunna användas vidare vid analys samt i fastighetsbildnings- och bygglovsprocessen. 8

9 Resultaten från gruppernas arbete visar att hela samhällsbyggnadsprocessen kan kortas och förbättras avseende analys, arbetsflöde, gemensam målbild, kvaliteten på beslutsprocessen, och på detaljplanen samt efterkommande bygglovsbedömning. Lösningen är 3D detaljplan integrerat i BIM. I och med förbättrad visualisering med stöd av modellbaserad information förenklar dialogen mellan processens ingående aktörer. Projektet har dessutom studerat behovet av visualisering och tillhandahållande av fastighetsinformation i 3D, hur informationen bör utformas för att kunna tolkas korrekt samt nyttjas vidare av andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Även i detta fastighetsbildningsskede är slutsatsen att en framtida arbetsmodell kan ge stora effekter på både myndighetens effektivitet i ärendeutövningen och för förståelsen av fastighetbildningsbeslutet för samtliga intressenter i processen. Vad gäller ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd har ett användande av 3D-modeller i format anpassade för geodata och BIM vid bygglovsprövning konstaterats ge ett effektivare utbyte i samhällsbyggnadsprocessen. Tester har genomförts för att undersöka vilken information i BIM modellen som behövs för att kunna användas i bygglovsprövningen. Testerna har inkluderat olika dataöverföringsformat som IFC och City-GML. Projektet har även studerat möjligheterna till återanvändning av informationen i den slutliga BIM modellen/relationshandling för uppdatering och lagring av 3D-geodata. Resultatet visar att det behövs ett ramverk för hur geodata ska återföras med stöd av automatiska leveranser till ansvarig informationsägare. För att erhålla ett obrutet informationsflöde behövs standardiserade utbytesprocesser/gränssnitt. Projektet har för de fem ingående faserna tagit fram leveransspecifikationer baserade på Svensk geoprocess och CoClass. Dessa leveransspecifikationer har för skedena fastighetsbildning och bygglov testats i testbädd som etablerats på KTH. Samverkan Projektet har arbetat i nära samverkan med angränsande projekt däribland Boverkets Vinnova finansierade projekt Får jag lov och med Svensk Byggtjänst som ansvarar för tillämpningsstandarden CoClass samt testbäddsprojektet Smarta plan-, bygg- och förvaltningsprocesser över hela livscykeln. Vi kan med detta projekt konstatera att standardiserade digitala utbytesprocesser aktörerna emellan kortar handläggningstider, ger säkrare beslut, minskar dubbelarbete och ökar samverkan mellan aktörer. Detta bidrar till ett obrutet informationsflöde och förbättrar samhällsbyggnadsprocessen i stort. Viktigt är nu att aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen tar sitt ansvar 9

10 och börjar arbeta med projektets rekommendationer redan nu för att klara en disruptiv förändring. Summary Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Maecenas porttitor congue massa. Fusce posuere, magna sed pulvinar ultricies, purus lectus malesuada libero, sit amet commodo magna eros quis urna. Nunc viverra imperdiet enim. Fusce est. Vivamus a tellus. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Proin pharetra nonummy pede. Mauris et orci. Aenean nec lorem. In porttitor. Donec laoreet nonummy augue. Suspendisse dui purus, scelerisque at, vulputate vitae, pretium mattis, nunc. Mauris eget neque at sem venenatis eleifend. Ut nonummy. Fusce aliquet pede non pede. Suspendisse dapibus lorem pellentesque magna. Integer nulla. Donec blandit feugiat ligula. Donec hendrerit, felis et imperdiet euismod, purus ipsum pretium metus, in lacinia nulla nisl eget sapien. Donec ut est in lectus consequat consequat. Etiam eget dui. Aliquam erat volutpat. Sed at lorem in nunc porta tristique. Proin nec augue. Quisque aliquam tempor magna. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Nunc ac magna. Maecenas odio dolor, vulputate vel, auctor ac, accumsan id, felis. Pellentesque cursus sagittis felis. 10

11 Innehållsförteckning ORDLISTA OCH BEGREPP 5 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 11 1 BAKGRUND OCH NULÄGE BAKGRUND NULÄGE HUR ABETAR VI IDAG 15 2 OMVÄRLD INTERNATIONELLT ANGÄNSANDE PROJEKT I SVERGIE STANDARDER 24 3 SYFTE OCH EFFEKTMÅL MÅL EFFEKTMÅL MÅLBILD FÖR INFORMATIONSFLÖDET 32 4 PROJEKTORGANISATION OCH PRODUKTMÅL PROJEKTORGANISATION BUDGET OCH TIDPLAN PRODUKTMÅL (MÅL FÖR PROJEKTET) 36 5 GENOMFÖRANDE ARBETSFORMER SAMARBETEN, KONTAKTER FALLSTUDIER OCH TESTER KOMMUNIKATION 42 11

12 5.5 MÅLUPPFYLLELSER MERVÄRDE 48 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER SLUTSATSER REKOMMENDATIONER FORTSATT ARBETE 57 7 RUBRIK 1 FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 8 REFERENSER 59 12

13 1 Bakgrund och nuläge Detta projekt ingår i Smart Built Environments strategiska fokusområde och utgör en viktig del i den standardisering och integrering mellan Geodata/GIS och BIM som är under framtagande BIM. Det finns ett stort behov av såväl standardiserade digitala myndighetsprocesser som standardiserade digitaliserade informationsmängder, speciellt för planering, fastighetsbildning och bygglov som idag till stor del är pappersbaserade, och har sekventiell karaktär. Den information som producerats kommer inte aktörerna till del på ett smidigt sätt. Detta resulterar i dubbelarbete och onödigt lång handläggningstid. Behovet av standarder och riktlinjer i informationsflödet identifierades i förstudierapporten Strategi för 3D geodata som genomfördes under våren Ett långsiktigt mål är att alla i samhällsbyggnadens delprocesser har tillgång till samma digitala information på ett enkelt sätt. Nationell standard måste dessutom skapas. Och digitala processer måste utvecklas för kommunikation och lagring av data. Byggföretag och myndigheter ser idag ett behov av att öka möjligheten till att analysera och visualisera konsekvenser av beslut redan i tidiga skeden i samhällsbyggnadsprocessen. Intervjuer i förstudien till detta projekt visar att det finns en stor utvecklingspotential vad gäller att förbättra de digitala leveranserna mellan olika aktörer och faser. Potentiellt finns stora vinster i harmoniserade och lätt tillgängliga data samt en öppnare och effektivare process. Vi ser vinster i såväl tid som ekonomi samt bättre underbyggda och förankrade beslut. Därför behövs ett helhetsperspektiv på samhällsbyggnadsprocessen samt kunskap och förståelse för varandras delprocesser. En Nationell och helst en internationell standard behövs till stöd för hur informationsförsörjning i samhällsbyggnadsprocessen ska kunna öppnar för fler aktörer som i sin tur kan stimulera den digitala utvecklingen och utveckling av nya affärsmodeller. Geodata utgör en kritisk information i samhällsbyggnadsprocessen och kommunerna och staten har en central roll i hanteringen. Tillgången till relevant och aktuell geodata är en förutsättning för en effektiv beredningsprocess och kommunikation med beslutsfattare och allmänhet. En samordning och standardisering av processen kring informationsflödet (insamling, datalagring och datautbyte) för geodata i 3D mellan de olika involverade aktörerna är nödvändig. Särskilt viktigt när det gäller samordningen kring specifikationer och standarder är sådana för geodata i 3D. En annan kritisk information är byggnadsbranschens byggnadsinformation och dess hantering som allt mer insamlas, lagras och analyseras med stöd av BIM. Förstudien Strategi för 3D geodata, visade att det finns ett stort behov av utveckling vad gäller de olika digitala informationsleveranserna mellan 13

14 olika aktörer och faser i samhällsbyggnadsprocessen mellan såväl byggnadsbranschen som kommuner och statliga aktörer emellan Externa entreprenörer vill numera ansöka om detaljplan, fastighetsbildning och bygglov genom en BIM -modell vilket kräver nya metoder för att kunna samutnyttja dessa modeller med befintlig 3D-geodata. I nuläget används inte geodata och BIM optimalt beroende på idag bristande förmåga till integrering av informationen, vilket kräver att standardisering och att riktlinjer tas fram. Utgångspunkten för detta projekt är därför att det finns ett stort behov av att ta fram en gemensam strategi för struktur, datalagring och datautbyte vad gäller geodata och BIM. En effektiv process med god framdrift bygger till stora delar på att beslut kan tas vid rätt tillfälle och att besluten tas på ett så korrekt och komplett underlag som möjligt. 1.1 Bakgrund Detta projekt har sitt ursprung i ett möte under januari 2015 då stadsingenjörerna med ansvar för GIS och geodata från storstadskommunerna Stockholm, Malmö och Göteborg sammanstrålade för att resonera kring samarbete om ett nytt utvecklingsprojekt. Eftersom utveckling och användning av 3D stadsmodeller hade påbörjats inom de tre kontoren diskuterades flera frågor kring uppdatering och återanvändning av 3D geodata samt koppling till BIM. Mötet resulterade i att Smart Built Environments styrelse beviljade medel för att genomföra en förstudie Strategi för 3D geodata, som en del av Smart Built Environment. Syftet med förstudien var att skapa rätt förutsättningar och lägga en grund för detta projekt Smart planering för byggande - informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov. 1.2 Nuläge Idag är samhällsbyggnadsprocessen komplex och fragmenterad. Processens olika skeden jackar inte i varandra på ett effektivt sätt. Standardiserade informationsmängder, specifikationer och rutiner saknas. Information som produceras i de olika faserna i samhällsbyggnadsprocessen kommer inte aktörerna till del på ett smidigt sätt. Information går förlorad då ingående aktörer inte har möjlighet att använda tidigare framtagen information. Denna brist resulterar i dubbelarbete, i onödigt långa handläggningstider, i ekonomisk förlust då värdefull informationen, inte tas tillvara. 14

15 Behovet av standardiserade digitala utbytesprocesser aktörerna emellan är stort, speciellt för planering, fastighetsbildning och bygglov som idag till stor del är pappersbaserade och har ett sekventiellt förlopp Hur abetar vi idag För att åstadkomma en digital samhällsbyggnadsprocess behöver det göras ett antal saker. En viktig del är standarder för att informationen ska kunna flöda obehindrat. Det finns redan idag flera olika standarder att tillgå för processens olika delar. Därför behöver inte nya standarder tillskapas utan istället behöver aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen tillämpa de standarder som redan finns. Idag tillämpas alltså inte alltid de standarder som redan finns att tillgå utan aktörer bl.a. kommunerna samlar in, lagrar och bearbetar geodata på många olika sätt. De idag befintliga standarderna är framtagna av intressenter i branschen för att främja kvalitetsutveckling av produkter, tjänster och förädling av processer. I arbetet med att nå en effektivare samhällsbyggnadsprocess och lägre kostnader finns det redan en lång rad standarder att tillgå. Det är därför viktigt att inte uppfinna hjulet helt på nytt utan att nyttja tidigare framtagna tillämpningsstandarder och best practice från hela världen. Det finns idag ett antal framtagna standarder och rekommendationer som förväntas bidra till en digital samhällsbyggnadsprocess. Problemet är att dessa standarder och rekommendationer inte är tillräckligt kända eller inte används i tillräckligt hög grad bland kommuner, myndigheter och näringsliv. Eftersom det är frivilligt att följa de framtagna standarderna och rekommendationerna kommer implementeringen att ta lång tid. Avsaknaden av gemensamma tolkningar av överenskomna gemensamma standarder hindrar en effektiv planering de tidiga skedena av ett byggprojekt. Det får till följd att det tar onödigt lång tid att samla in/köpa den geodata som krävs från olika producenter. Det gäller geodata från såväl statliga myndigheter, kommuner som från fastighetsägare. Data kan också finnas i en mapp i ett tidigare projekt hos en teknikkonsult. Dessutom är den data som erhålls idag inte standardiserad och inte heller kvalitetsgranskad eller försedd med metadata. Dagens arbetsmetod hindras i sin utveckling mot ett effektivt och obrutet informationsflöde, eftersom den juridiskt bindande plankartan idag resulterar i en PDF där informationen är låst och därmed inte kan kombineras med den initiala 3D designmodellen som tas fram i de tidiga skedena. Det finns ett växande behov av att visualisera och tillhandahålla fastighetsinformation i 3D. Idag resulterar beslut gällande 3D 15

16 fastighetsbildning i en 2D karta med textbaserad beskrivning av det framtagna 3D beslutsunderlaget. I bygglovsprocessen finns också stora hinder eftersom den till stor del fortfarande är pappersbaserad. Till exempel finns idag ingen möjlighet för byggföretag att ansöka om bygglov med 3D modeller. Detta skapar glapp i informationsflödet då en återgång till traditionella 2D ritningar är nödvändigt för att kunna ansöka om bygglov. Även när ett byggprojekt är klart uppstår hinder i form av dubbelarbete eftersom det är få kommuner idag som kräver att producerad information ska återföras till kommunen enligt fastställda krav. 2 Omvärld Projektet har gjort utblickar både nationellt och internationellt. Detta för att orientera oss om vad som görs i andra projekt och länder i syfte att ta del av resultat som gynnar projektets framdrift och resultat. 2.1 Internationellt Internationell pågår ett flertal olika aktiviteter avseende integration mellan geodata och Bim samt för visualisering av myndighetsbeslut däribland fastighetsbildning och bygglov. Nedan följer några exempel på projektets internationella omvärldsstudier: I Delft, Nederländerna, där registrering och visualisering av äganderätt i den kombinerade järnvägsstationen och stadshuset gjorts. Resecentrum, järnvägsbolag, hissar och trappor, tekniska installationer och tunnlar ägs av olika bolag. Resten ägs av Delft kommun. Ett 3D-pdf-dokument som innehåller fastighetsrättsliga beskrivningar och redovisning av gränser är registrerat som legalt dokument i det nederländska fastighetsregistret (Stoter et al., 2016). Se exempel i nedanstående figur. 16

17 SMART PLANERING FÖR BYGGANDE Exempel på redovisning av 3D-äganderätt i Delft, Nederländerna. Färgerna visar olika ägare (Stoter et al., 2016) I Victoria, Australien, pågår ett arbete med en prototyp till en digital modell som kallas eplan Victoria. Det ska vara en interaktiv modell som ska visa både juridiska och fysiska objekt. Prototyp för eplan Victoria, Australien. ( ) Internationella konferensen 3D GeoInfo Conference, i Melbourne, Australien arrangerades under hösten 2017.En deltagare från Smart planering och byggande deltog i konferensen. Fokus för konferensen var 3D kopplat till geografisk information, fastighetsbildning och fastighetsregister samt 3D-modeller med mera. De olika föredragen samt de anslutande diskussionerna visar tydligt att man på många platser i världen har ungefär 17

18 samma frågeställningar rörande dessa frågor. Tekniken har kommit långt men det är egentligen ingen som kommit fram till hållbara lösningar när det gäller de juridiska och ekonomiska frågorna. Helsingfors flygplats, Finavia, och dess utbyggnation är ett annat exempel på samordning av data från flera aktörer kring samhällsbyggnad. Syftet med utvecklingsprogrammet är att stärka Helsingfors flygplats position i den internationella konkurrensen mellan flygplatser och som en betydande knutpunkt mellan Europa och Asien. I nämnda flygplatsprojekt har man uppnått en hög nivå i användandet av olika modeller. Som grundkrav vid kontrakterandet av konsulter och entreprenörer har man använt Common BIM Requirements Dessa krav kommer ursprungligen från finska motsvarigheten till Statens Fastighetsverk, Seenati Properties. Common BIM Requirements förvaltas nu av Finska Building Smart: Flygplatsprojektet har haft stor nytta av att kunna visualisera projektet för alla inblandade parter. Bl.a. har säkerhetsexperter kunnat sitta i 3D-modellen för att hitta den bästa placeringen för CCTV-kameror etc. En flygplats byggs om konstant, så även när det nuvarande projektet är klart kommer uppdateringar av 3D-modellen att ske. Finavia har ställt krav på konsulterna att överlämna sina modeller i både sitt ursprungsformat och IFC-format. Finavia letar nu efter enkla sätt att använda data som är kopplade till en Solibri-modell för förvaltningsskedet. På Kommunal- og moderniseringsdepartementet i Oslo har en delegation från vårt projekt varit på studiebesök hos. Vilket visade att även hos fler av våra nordiska grannländer så är 3D-geodata, BIM och standardisering prioriterade områden. Under två dagar delgav departementet sin framtidsutveckling. I Norge utvecklar och underhåller buildingsmart standarder för digitalisering av byggnadsindustrin baserad på öppna format. Ambitionen är att alla buildingsmart-standarder kommer att vara ISOstandarder. Här är några exempel: buildingsmart Datamodell: ISO (IFC) buildingsmart Dataordbok: ISO (IFD) buildingsmart Process: ISO (IDM) Projektet fick även ta del av en demonstrator för bygglov som man tagit fram inom departementet. Demonstratorn bygger på standardiserade data för både 18

19 BIM och geodata. Marknaden får sedan utveckla demonstratorn för användning i produktion. Besöket var uppskattat och inspirerande och gruppen fick möjlighet att knyta kontakter och dela erfarenheter. Fyll på med mera Norge Angänsande projekt i Svergie Här nedan följer exempel på projekt i vår omvärld som vårt projekt dessutom valt att ha samarbeten med: Nationella Riktlinjer för BIM är ett av de strategiska projekt som ingår i Smart Built Environments innovationsprogram. Projektet syftar till att samla och publicera branschgemensamma rekommendationer för hantering av modellbaserad information för aktörer och processer som ingår i livscykelinformationshantering av den byggda miljön. Projektet ska beskriva den gemensamma informationsprocessen i planering, byggande och förvaltning, med aktiviteter och gränssnitt och rekommendera metoder för identifiering och klassificering av objekt i modeller och processer. Projektet ska även ta fram en plattform, Smart Built Platform, en gemensam och öppen plattform för kollaborativ utveckling och förvaltning av information. (Exempel på olika information är texter, bilder och tabeller med begrepp.) Informationen kan sedan publiceras som traditionella dokument eller som smarta digitala lösningar som appar och webbapplikationer - 19

20 versionshanterat och kvalitetssäkert. Tanken är att vem som helst fritt ska kunna använda och bidra till plattformen. Idag talar vi mest om exempelvis en systemhandling eller bygghandling, men med BIM ändras informationsleveranserna vad gäller innehåll och form. Hur beskriver man det på ett enhetligt sätt för människor och för datorer? Nationella riktlinjer kommer att utgöra en digital publikation tillsammans med verktyg som stödjer användningen. Riktlinjerna ska möjliggöra informationsleveranserna genom hela livscykeln och bygger på (inter)nationella standarder för processer, datamodeller och begrepp. CoClass är en viktig komponent i detta arbete och utgör stommen för begreppsdelen, det vill säga det gemensamma språket. För datamodeller utgår man från IFCstandarden. Arbetet bygger därmed på öppna och branschgemensamma standarder. Samarbetet med projektet Nationella riktlinjer för BIM har inneburit framtagandet av en begreppslista, informationsleveransspecifikationer för utbytesprocesserna samt beskrivning av de olika processfaserna kopplat till vårt projekts fem olika skeden, utförligare beskrivna under kapitel 4. Genomförande. Nämnda leverabler har levererats som underlag till Nationella riktlinjer för fortsatt omhändertagande inom Smart Built Environment. Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykelns är ett testbäddsprojekt inom Smart Built Environment vilket har genomförts i nära samarbete med detta projekt. Testbäddsprojektet avser att utveckla en testmiljö för digitalisering av myndigheters och näringslivets planoch byggandeprocesser. Testbädden, som nu befinner sig i steg 2, kommer att bestå av ett antal komponenter. Dessa komponenter gäller för import/export av BIM och geodata, en plattform för hantering av information i ett livscykelperspektiv, rutiner för hantering av transportnätverk och länkning av distribuerade datakällor samt för applikationsprogram för visualisering och navigering. Förutom utvecklingen av nämnda testbäddsmiljö så kan den i sig användas för viktig praktisk validering av till exempel de gränssnitt och standarder för informationsleveranser som utvecklas i standardiseringsprojekt som Svensk Geoprocess och Smart Built Environments projekt för Standardiseringsbehov för BIM (CoClass) och detta projekt Smart planering för byggande. Kopplingen till detta projekt sker genom att vi varit med och kravställt samt att vi kommer vara med och utvärdera testbädden för 3D-fastighetsinformation och bygglovsinformation. I testbäddsprojektet kommer praktiska tester att utföras enligt specifikationer som tagits fram av två av arbetsgrupperna inom projektet Smart planering för byggande. De två skedena som kommer att testas är arbetsgrupp 3, BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning och arbetsgrupp 4 Ändamålsenlig BIM för bygglov. Fokus kommer att ligga på visualisering av 3D-fastigheter och ägarlägenheter. Testerna kommer att utföras av HiG, KTH, Lunds Universitet, Lantmäteriet, Stockholm och Malmö 20

21 stad. Dessa verifieringstester är tänkta att utföras i ett efterföljande projekt efter vårt projekts avslut, där den föreslagna modellen för digitalisering och visualisering av 3D-fastighetsbildning och bygglovsgranskning konkret kommer att testas i nämnda testbäddsmiljö. Pilotfallen Tele 2 Arena i Stockholm och Multihuset i Malmö stad kommer då att användas som case för testbädden för att se hur det skulle kunna fungera i praktiken. Får jag lov, är Boverkets initiativ tillsammans med kommuner, näringsliv och utbildningsinstanser för att skapa digitala verktyg för lov- och byggprocessen. Får jag lov finansieras av Vinnova. De digitala tjänsterna ska rikta sig till alla ingående aktörer i lov- och byggprocessen. Får jag lov-projektet är en del i arbetet med att öka bostadsbyggandet i Sverige. Projektets övergripande syfte är att i nästkommande fas utveckla de generella tjänster som kommunerna behöver för att hantera plan- och byggprocessen digitalt. De typer av digitala tjänster som ska utvecklas finns inte i Sverige i dag. Befintliga digitala tjänster för bygglov innebär att sökanden lämnar in ansökan om bygglov via e-formulär på nätet och i bästa fall finns en integrering till kommunens ärendehanteringssystem. Det som ska utvecklas är digitala tjänster som tar den sökande igenom bygglovsprocessen steg för steg. Därutöver ska projektet även ta fram underlag till FGS, för att underlätta för digital arkivering, s.k. e-arkivering Projektets arbetsgrupp 4, BIM för bygglov, och Får jag lov-projektet har haft flera Skypemöten för att utbyta erfarenheter främst om standardisering av data som behövs i bygglovsprocessen. CoClass och LOD, är ett verifieringsprojekt inom Smart Built Environment som syftar till att verifiera att CoClass stödjer informationsbehovet och ett obrutet informationsflöde under alla skeden av ett byggnadsverks livscykel. Det nya klassifikationssystemet syftar till att överbrygga informationsglappen under bygg- och förvaltningsprocessens alla faser: kravställning, programskrivning, projektering, produktion, förvaltning och rivning. Genom en fallstudie av ett komplext projekt blir det möjligt att simulera hela behovet och utbytet av information i gränssnitten mellan olika byggnadsverk och dess medverkande aktörer. Projektet har identifierat vilka aktiviteter och egenskaper som behövs för varje skede (livscykelsteg) i processen för olika aktörer, till exempel infrastrukturförvaltare, fastighetsförvaltare och marknadsaktörer. På det sättet kan man verifiera att CoClass innehåller samtliga platshållare för information klasser, egenskaper och aktiviteter som krävs för att lagra och hantera information kring ett antal utvalda delprocesser: kravhantering, kalkyl, inköp, planering, förvaltning med flera. 21

22 Målet är att kunna verifiera informationshantering och informationsutbyte mellan samtidigt verkande aktörer för byggnadsverk inom olika infrastrukturella enheter. Resultatet från arbetsgrupp 4, BIM för bygglov, avseende integration mellan Bygglov och CoClass har bidragit till att arbetsgruppens synpunkter på vad som behövs i en bygglovmodell togs med i verifieringsprojektet CoClass och LOD. Geodatarådets nationella geodatastrategi och handlingsplan för 2017, beskriver hur vi gemensamt för perioden skapar en väl fungerande infrastruktur för geodata i Sverige. Strategin lyfter viktiga områden och talar om vad som ska prioriteras. Strategin har tagits fram av Lantmäteriet i samråd med Geodatarådet och berörda organisationer. Den Nationella geodatastrategin beskriver vikten av geodata i arbetet med att lösa framtida samhällsutmaningar inom följande områden: Innovation och tillväxt Digitaliseringen av offentlig förvaltning En effektivare samhällsbyggandsprocess Klimatanpassningen och miljöhoten Försvar, samhällsskydd och beredskap Handlingsplanen för 2017 omfattade 11 olika uppdrag kopplade till de fyra målområdena i den Nationella geodatastrategin: Geodata är öppna, Geodata är användbara Geodata är tillgängliga Samverkan är välutvecklad En samverkan sprungen ur strategins handlingsplan kring nationella basdata 3D pågår mellan Lantmäteriet, SGU, Trafikverket, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Försvarets materielverk, Göteborg Stad, Linköpings kommun och Falun kommun. Finansieringsfrågor och frågor kring hinder för öppna data och sekretess ingår också i uppdraget. Nationella basdata fastställdes efter en remissrunda som genomfördes i november En handlingsplan för fortsatt arbete presenterades i februari Nationella basdata föreslår Geologi som rubrik för geotekniska/geologiska geodata och används därför i denna bruttolista. Arbetsgrupp 1, har samarbetat med Geodatarådets arbetsgrupp för Nationella basdata som haft ansvar för att ta fram basdata. Geodatarådets arbete med Nationella basdata har direkta beröringspunkter till arbetsgrupp 1:s, Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen, 22

23 uppdrag. Det gäller i första hand Geodatarådets deluppdrag 1 och 4 som handlar om nationella basdata och tjänster för att distribuera dessa. Digitalt först- för en smartare samhällsbyggnadsprocess, är ett regeringsuppdrag som tilldelats Lantmäteriet i samverkan med Boverket, SKL och Länsstyrelserna. Målsättningen med uppdraget är att verka för en enklare, öppnare och mer effektiv planerings- och byggprocess till nytta för medborgare, företag och andra aktörer. I arbetet med uppdraget att verka för Digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocess, har Lantmäteriet, bland annat valt ut ett antal initiativ som identifierats som möjliggörare och därmed följs och aktivt stöds. Lantmäteriet fick i ett tilläggsuppdrag från Regeringen uppdrag att utreda om det finns behov av att genom föreskrifter reglera vilken standard som ska gälla för informationen i en grundkarta till detaljplan (Lantmäterirapport 2017:2, ISSN ). Utredningens slutsats är att Lantmäteriet föreslås att få nya styrmedel för standardisering i form av bemyndigande avseende innehållet i grundkartan, standarder eller liknande informationskrav för grundkartan och dess utseende. Det påpekas dock i utredningen att sådan föreskriftsrätt inte är tillräckligt för att underlätta och främja standardisering, men att det på sikt krävs regler och styrformer för att effektivt kunna arbeta med information inom samhällsbyggnadsområdet. Även om utredningen inte berör projektet direkt är den av intresse, om det på sikt kan bli aktuellt att myndigheter tilldelas föreskriftsrätt avseende användning av standarder i samband med 3D-fastighetsbildning och visualisering av fastighets- och rättighetsgränser. Det finns dock enligt projektets kännedom inga sådana planer i dagsläget. Regeringen föreslog i en proposition den 22 februari att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om standarder för hur grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar ska utformas. Deltagare från projektets arbetsgrupp 4 BIM för bygglov, har deltagit i flera workshops som Digitalt först genomfört med fokus på detaljplan- och bygglovsprocessen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli Även Boverket fick ett tilläggsuppdrag av Regeringen att utreda behov av föreskriftsrätt. Uppdraget var att utreda behovet av en reglering för hur detaljplaner ska utformas digitalt. Boverket anser Boverket föreslår därför bland annat att det i plan- och bygglagen införs en reglering av att informationen som hör till detaljplanen och planbeskrivningen ska finnas i elektronisk form. Boverket föreslår också en ändring i plan- och 23

24 byggförordningen som ger Boverket rätt att meddela närmare föreskrifter om detta. Länk: Utöver dessa ovan redovisade angränsande projekt har projektet haft utbyte med flera kommuner och tagit del av deras arbeten med digitalisering av myndighetsprocesserna, däribland kommunerna Stockholm, Malmö, Falun, Örebro och Norrtälje. 2.3 Standarder För att många olika aktörer ska kunna utbyta information digitalt krävs att myndigheter, kommuner och näringslivets aktörer tillhandahåller och tar emot digital information i enhetliga format och använder gemensamma definitioner av informationens innehåll. Det finns idag ett antal framtagna standarder och rekommendationer som förväntas bidra till en digital samhällsbyggnadsprocess. Problemet är att dessa standarder och rekommendationer inte är tillräckligt kända eller används i tillräckligt hög grad bland kommuner, myndigheter och näringsliv. Eftersom det är frivilligt att följa flera av de framtagna standarderna och rekommendationerna kommer implementeringen att ta lång tid. För att geodata och BIM-data enkelt ska kunna utbytas mellan olika samhällsaktörer behöver en ökad digitalisering av ingående informationsmängder ske, såväl som ökade överenskommelser kring vilka informationsmängder och på vilka sätt nödvändig information ska utbytas. Ett av nyckelområdena för att åstadkomma detta är standardisering vilket också är budskapet i den Nationella geodatastrategin som tidigare nämnts om under och Geodatarådets nationella geodatastrategi och handlingsplan för Bland annat anges i strategin en vision att grundläggande geodata ska vara öppna, aktuella, rikstäckande, standardiserade, av efterfrågad kvalitet, lättillgängliga samt effektivt använda. Även det angränsande projektet Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln lyfter fram behovet av överenskommelser och standarder, och att det är viktigt att praktiskt validera de gränssnitt och standarder för informationsleveranser som utvecklas i standardiseringsprojekt som t.ex. Svensk Geoprocess, CoClass samt detaljplanestandarden SS :2106. Nedan följer ett utdrag av vårt projekts studier och analyser avseende tillämpningsstandarder: 24

25 CoClass är en viktig komponent vid modellering av byggnadsobjekt och utgör stommen för gemensamma begrepp/språk inom bygg- och fastighetsbranschen. För datamodeller utgår man från IFC-standarden som överförningsformat och för geometrisk representation. Projektet har, utifrån de behov vi sett, speciellt studerat hur CoClass kan användas i fastighetsbildnings- och bygglovsprocessen. Projektets slutsats är att de delar som kan ingå i en byggnad kan bestå av väldig mängd objekt och att alla dessa måste finnas med i en fastighetsbildnings- och måste finnas med i en fastighetsbildnings- och bygglovsmodell för att dessa ska bli användbara oberoende av var en 3D-gräns kommer att dras på var 3D-fastighetsgränsen ska dras och vilka byggnadsdelar som då ska granskas för ett bygglovsbeslut. Fastighetsgränser behöver kunna dras där de inte exakt sammanfaller med ett färdigt objekt från en 3D-modell, exempelvis kan ett servitut avse endast den undre delen av en pelare eller en fastighetsgräns gå mitt i ett bjälklag. Modellen måste också kunna redovisa status för rättigheter, fastigheter och fastighetsgränser, dvs. både befintliga, nya, ändrade och utgående rättigheter som påverkas i förrättningen måste finnas redovisade. Projektets slutsats är därför att CoClass även behöver utvecklas behöver även utvecklas för att kunna hantera förändringar i fastighetsindelningen så som blivande och utgående gränser. Projektets framtida vision innehåller därmed stöd i nationell standard, CoClass, ända ner på ett specifikt objekt i 3D-modellerna. Tillsammans med Byggtjänst och representanter för Boverkets projekt, Får jag lov har projektets arbetsgrupp 4. Ändamålsenlig BIM-modell för bygglov och digitalt granskningsstöd tagit fram en CoClass-modell för att ansöka om bygglov. Enligt CoClass-modellen i bilden nedan ligger hela BIM-modellen kvar BIM-modellen ligger kvar hos den sökande men ett utdrag, som inkluderar utrymmen och byggdelar kodade enligt CoClass, exporteras i samband med bygglovsansökan till kommunens bygglovsansökningstjänst. De CoClass kodade objekt som ingår i de utrymmen och byggdelar som exporteras i samband med bygglovsansökan till beskrivs med egenskaper definierade i CoClass. Genom denna modell har projektet bidragit till att ingående aktörer vid bygglovsförfarandet på ett standardiserat sätt ska kunna tillhandahålla och ta emot digital information i enhetliga format. 25

26 Modellkartan finns som bilaga: Bygglov med CoClass Industry Foundation Classes (IFC) är en neutral och öppen filformat som gör det möjligt att fritt byta information mellan CAD-program och andra mjukvaror. IFC är ett steg mot en marknad där användarna av programvaror inte är knutna till en specifik leverantör och filformat utan alla kan kommunicera med alla. Bakom IFC står buildingsmart, ursprungligen IAI (International Alliance for Interoperability) blev IFC en ISO-standard: ISO Se även Internationella omvärldsstudier och besöket hos Kommunal- og moderniseringsdepartementet i Oslo IFC är en begreppsmodell (struktur) som specificerar objekt och relationer digitalt för byggnadsrelaterad information samt hur den ska överföras och hur den ska lagras. För att förenkla implementationen av IFC, i och med att fokus är på syftet/ändamålet, så finns så finns det definitioner av olika delmängder, så kallad MVD:s (Model View Definitions). En av dessa definitioner går under namnet Construction Operations Building Information Exchange, förkortat COBie. Den är utformad för leverans av information som är nödvändig för att kunna stödja drift, underhåll och fastighetsföretagets förvaltning av tillgångar. COBie är bara ett av flera utbytesformat (beskrivning av delmängd från IFC). Runt om i världen finns andra exempel på liknande projekt. 26

27 Om vårt projekt skulle använda samma principer som för MVD och skapa oss en FIMie -FastighetsInformationsModellinformationexchange, den skulle då beskriva utifrån CoClass-koder vilka objektstyper som används för en 3Dfastighetsbildning. Krav på dess innehåll bildar då den Fastighetsbildningsmodell som krävs för beslut i vår framtida process. En fortsatt utredning bör göras för att skapa en leveransspecifikation FIMie. Motsvarande format skulle kunna skapas för andra processer t.ex. plan- och bygglovsprocessen alternativ utgöra en gemensam specifikation för samtliga processteg i samhällsbyggnadsprocessen. CityGML har varit i snabb utveckling sedan 2002 och skapades av medlemmar i gruppen Special Interest Group 3D, eller SIG 3D, på uppdrag av Geodata Infrastructure North-Rhine Westphalia i Tyskland. Användningen av CityGML vänder sig framförallt till stadsplanering, arkitektur, turism och miljo simuleringar. CityGML är en öppen standardiserad datamodell och ett utbytesformat för att lagra digitala 3D-modeller av städer och landskap. Den definierar sätt att beskriva de flesta av de gemensamma 3D-funktionerna och föremålen som finns i städer (t.ex. byggnader, vägar, vattendrag, broar, vegetation och markdetaljer) och relationerna mellan dem. Den definierar också olika standardnivåer för detaljer (LOD = Levels of Detalj) för 3Dobjekten, vilket gör att man kan representera objekt för olika tillämpningar och ändamål. Svensk geoprocess är ett samverkansarbete mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet, med syftet att bidra till en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Arbetet, som är indelat i tre områden; Bild/Höjd, Topografiska data och Geodetisk infrastruktur, har arbetat fram specifikationer för nio utvalda temaområden, samt stödjer kommunerna i arbetet med införandet av enhetliga nationella referenssystem. Syftet är att möjliggöra enhetliga leveranser av geodata oavsett administrativa gränser, så att utbyte av information kan underlättas. Här ska ytterligare text fyllas på... 3 Syfte och effektmål Projektet Smart planering för byggande har övergripande studerat möjligheterna till att integrera byggbranschens byggnadsinformationsmodeller (BIM) med Lantmäteriets och kommunernas geodata för att skapa ett enklare och smidigare informationsflöde i samhällsbyggnadsprocessen. 27

28 Fig1. En viktig uppgift är att utreda gränslandet mellan BIM och Geodata för att harmonisera gemensamma objekt och begrepp i de båda världarna. 3.1 Syfte Projektet syftar till att effektivisera och förenkla samhällsbyggnadsprocessen genom att skapa förutsättningar för ett obrutet informationsflöde. För att undanröja dagens hinder med informationsglapp har projektet studerat möjligheter och effekter med att arbeta modellbaserat, dvs producera och använda 3D geodata och BIM integrerat, i myndighetsprocesserna. En viktig uppgift i projektet har varit att utreda gränslandet mellan BIM och Geodata för att harmonisera gemensamma objekt och begrepp i de båda världarna. Projektet har analyserat sina studier och tagit fram riktlinjer för att integrera Geodata och BIM baserat på tillämpningsstandarderna Svensk geoprocess och CoClass. Det övergripande syftet med detta projekt har varit att genom gränsöverskridande samverkan skapa ett effektivt informationsflöde från planeringsfasen över genomförande av stadsbyggnadsprojekten till förvaltning av den byggda miljön. Särskilt fokus har lagts på leverans av information mellan olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen för att därmed undvika dubbelarbete och säkra att information återanvänds. 28

29 Fig.2. Bilden visar schematiskt hur informationen ofta växlar mellan 2D och 3D genom de olika faserna mellan kommun och byggherre i samhällsbyggnadsprocessen Att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen genom att förbättra utbytet av geodata och BIM mellan olika aktörer och faser i myndighetsprocesserna har varit centralt i detta projekt. Projektet har bedrivits i samverkan mellan myndigheter, näringsliv (bygg- och fastighetssektorn) och med representanter för kommunerna. Projektet har även följt andra satsningar inom digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen som bl.a. drivs av Lantmäteriet, SKL, Boverket och akademin. Effektivisering beräknas kunna uppnås genom att: Identifiera gränssnitt med stor förbättringspotential I dialog med berörda aktörer ta fram en strategi för informationsutbyte Verifiera strategin genom tester Bedömningen är att resultaten från detta projekt kommer att vara till stor nytta för alla aktörer som är involverade i samhällsbyggnadsprocessen. När projektets rekommendationer implementeras i ingående aktörers arbetsrutiner och verksamhetssystem kommer effekterna att vara kortare handläggningstider och effektivare arbetsmetoder. Påkostade byggnadsmodeller kommer att kunna återanvändas och kompletteras succesivt i samhällsbyggnadsprocessen, en väsentlig skillnad mot i dag. Alla inblandade aktörer kommer att kunna ta del av samma byggnadsinformationsmodell som också kommer att finnas kvar för framtida utbyggnadsprojekt. En enhetlig norm för informationsförsörjningen kommer också att underlätta internationellt samarbete i samhällsbyggnadsfrågor. 29

30 3.2 Mål Målet med de olika arbetsgruppernas studier har varit att skapa förutsättningar för ökad medvetenhet bland olika aktörer som använder geodata och BIM i de olika processkedena. Texten under denna rubrik sammanfattar de huvudsakliga frågeställningarna och metoderna i de olika faserna. Projektets mål har varit att genom samverkan mellan olika aktörer ta fram riktlinjer för att integrera Geodata och BIM baserat på Svensk Geoprocess och CoClass, för hantering av livscykelinformation i den byggda miljön. Arbetet som bedrivits i projektet lägger en pusselbit till att nå målet om en standardiserad digital samhällsplaneringsprocess med digitaliserad och standardiserad information som är tillgänglig för alla relevanta parter. Intressenter för projektets resultat är alla som deltar i och/eller berörs av samhällsbyggnadsprocessen som kommunala handläggare, sökande, fastighetsägare, byggherrar, medborgare, politiker, myndigheter och organisationer. Följande fem processfaser har studerats. 1. Ett produktpaket med geodata, statistik m.m. för den tidiga idé- och planeringsfasen 2. Digitala detaljplaner med byggrätter i 3D 3. BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning 4. Ändamålsenlig BIM-modell för bygglov och digitalt granskningsstöd 5. Återanvändning av relationshandlingar för uppdatering och lagring av 3Dgeodata

31 3.3 Effektmål Projektets effektmål är direkt kopplat till Smart Built Environments effektlogik och bidrar därmed till det förväntade resultatet/målet på kort sikt (2018) Strategi för integration av BIM och GIS framtagen. Vidare bidrar det till effektmålet Ökad produktivitet inom prioriterade delområden inom samhällsbyggnads-sektorn. Effektmätningen utförs i de pilotstudier och lokala tester som genomförts i respektive arbetsgrupp. Innovationsprogrammets Forskarskola kommer att utföra en effektutvärdering. Projektet har genomfört en nyttoanalys. Projektets kopplingar till innovationsprogrammets effektlogik: De långsiktiga mål som Smart Built Environment satt upp är att till 2030 uppnå: 40 % minskad miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och renovering 33 % minskning av total tid från planering till färdigställande för nybyggnad och renovering 33 % minskning av de totala byggkostnaderna flera nya värdekedjor och affärsmodeller baserade på livscykelperspektiv, plattformar samt nya konstellationer av aktörer Genom att effektivisera flödet av information genom de olika delprocesserna kommer detta projekt att bidra till att uppnå innovationsprogrammets mål. De kortsiktiga effekter som projektet satt upp är att till 2021 uppnå: 31

32 ökad integration mellan Geodata/GIS och BIM effektivare och enklare hantering av 3D-datamodeller enklare datautbyte vad gäller geodata och BIM ökad användning av 3D-geodata återanvändning av data, livscykelperspektiv erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan verksamheter Projektets resultat förväntas, om de nyttjas, bidra till alla ovanstående kortsiktiga effekter 2021 genom kortare genomloppstid, harmoniserad information och förutsättningar för ett effektivt obrutet dataflöde. Effekterna visas genom ökat samarbete, förbättrad kommunikation samt minskat dubbelarbete. Resultatet blir en förbättrad förståelse för varandras processer och informationsmängder för att driva stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt från idé till förvaltning. 3.4 Målbild för informationsflödet En stor samhällsutmaning, inte minst i den nuvarande bostadssituationen, är att säkerställa att samhällsbyggnadsprocessen är inkluderande, effektiv och enhetlig. Målet är att den information som arbetas fram i samhällsbyggnadsprocessens olika faser kommer nästa aktör och skede till del och kan användas på ett smidigt sätt. Lösningen för att nå målet är att informationen är digital och standardiserad. Detta motverkar nuvarande fragmentering, dubbelarbete och möjliggör en snabbare, säkrare och transparentare process vilket dessutom öppnar upp för innovativa produkter och tjänster. Det är också viktigt att aktörerna förstår sin roll i processen och tillämpar samma standarder, nyttjar den information som de behöver i sin del av processen och samtidigt förstår att informationen som skapas har ett värde i en annan del av samhällsbyggnadsprocessen. För att många olika aktörer ska kunna utbyta information digitalt krävs att myndigheter, kommuner och näringslivets aktörer tillhandahåller och tar emot digital information i enhetliga format och använder gemensamma definitioner av informationens innehåll. För att åstadkomma en effektiv och hållbar samhällsbyggnadsprocess måste data värderas som en resurs, en resurs som ska vårdas på ett långsiktigt och hållbart sätt. En resurs som ska vara tillgänglig för alla intressenter som är involverade i processen. Idag beaktar inte aktörerna i processen värdet av den data/information som de själva och andra aktörer tar fram i fram i de olika 32

33 skedena i processen. Idag finns informationsglapp mellan varje skede i processen, inte minst när det gäller 3D data. 4 Projektorganisation och produktmål 4.1 Projektorganisation Projektet har varit uppdelat i fem faser/gränssnitt som bildat fem arbetsgrupper med 6 deltagare i respektive grupp inklusive en gruppledare. Gruppledaren har varit en nyckelperson för projektets framdrift. Därutöver har det ingått resurser för projektledning, projektstöd och en teknik och expertgrupp samt en referensgrupp. De fem tillämpningsområdena bildar fem arbetsgrupper med ca 6 deltagare i respektive grupp inklusive en gruppledare. Gruppledarna är nyckelpersoner som bemannas med personer med dokumenterad projektledarkompetens. De fem gruppledarna tillsammans med deltagare i projektstödet och teknikgruppen bildar ett forum för att kommunikation och kunskapsöverföring under projektets framdrift. Arbetsgruppernas sammansättning och bemanning är i skrivande stund inte 33

34 klart. Det blir en första uppgift för respektive gruppledare i samarbete med projektstödet att definiera behövda kompetenser som representerar behovsägarna och med kopplingar till pågående angränsande projekt. 4.2 Budget och tidplan Projektet omfattar tiden 1 november :a mars 2018 vilket motsvarar 85 arbetsveckor och ca 358 arbetsdagar. Minst 5 milstolpar kommer att genomföras. Dessa förläggs i samband med avslut av tester och avstämningsmöte med projektledning och gruppledare. Projektets olika delar genomförs enligt nedan beskrivna preliminära tidplan. Initiering av projektet (okt.-dec) - Bemanning av arbetsgrupper - specificering av projektets exakta leveranser - framtagande av detaljerad projektplan Seminarium (kickoff) med alla deltagare för att skapa en gemensam plattform avseende kunskapsbas, vision och målbild. (Jan. 2017) Arbetsgrupperna tar fram respektive grupps arbetsplan med utgångspunkt från den detaljerade projektplanen och utför sin del av projektet inklusive test och verifiering. (Jan dec 2017). Finns redovisade som pilar i bilden här nedan. Projektet drivs framåt genom ett antal regelbundna avstämningsmöten/milstolpar mellan gruppledarna i respektive arbetsgrupp och projektledare och projektstöd. Finns redovisade i bilden här nedan vid övergång till nytt kvartal. Tester och verifiering av projektets leveranser utförs efterhand i samarbete med testbäddsprojektet Smarta plan-, bygg, och förvaltningsprocesser över hela livscykeln. Finns redovisade i bilden här nedan med en orange pil. Samordning, planering och leverans av resultat kommer att ske etappvis till projektet Nationella riktlinjer, Finns redovisade med en gul fyrkant i bilden här nedan. Analys av redovisade leveranser och uppnådda effekter genomförs av SmartBuilts Forskarskola. Preliminär kalkyl Förslag till kalkyl Antal deltagare tim/pe rs Egen tid Ansla g Total projekttid Sökt belopp 34

35 Projektled. Elisabe t h Ar gus Bitr. PL Allan Al mqvist Projektstöd Fredrik Ek el un d Projektstöd Birgitta Ryd én Projektstöd Lars Harrie Projektstöd ad min /e k o n Gruppledare Gruppdeltagare Teknik/Expertgrup p Referensgrupp Analys /kvalitetsgru pp Remisser och förankring Tot, tim Tekniska resurser i samban d med tester och ver ifier in g Konferenser Resor Remisser o förankring Kommunikation Lokaler Oförutsett Total projektkostnad

36 Egenfinansierat arbete Egen tid SUMMA Projektledning och projektstöd Projektplaneringsmöten, konferensförläsare, kommunikation Arbetsgrupper inkl. gruppledare arbetsgrupper med 6 deltagare i varje grupp Tester och verifiering Remiss och förankring, nyttokostnadsanalys Referensgrupp Totalt egenfinansierat arbete Produktmål (Mål för projektet) Aktiviteterna ska utföras inom respektive fas/gränssnitt i samhällsbyggnadsprocessen och leda fram till följande leveranser: Formulera riktlinjer för samordnade informationsmodeller med GIS och BIM geometri och attribut, baserat på Svensk Geoprocess och CoClass beskriva önskvärt innehåll och leveransformat för prioriterade gränssnitt belysa juridiska och administrativa hinder och föreslå åtgärder (att tas vidare inom andra delar av Smart Builts Environments projekt) kartlägga behov avseende digital lagring och långsiktig åtkomst att verifiera användbarheten av föreslagna åtgärder genom tester att sprida kunskap om projektet och verka för tillämpning av resultaten Leveranserna kommer att presenteras i form av: en produktanalys och förslag till ett produktpaket en beskrivning av alternativa tekniska lösningar för struktur och lagring med rekommendationer på kort och lång sikt för de olika gränssnitten en samlad strategi med rekommendationer angående: informationsmodeller, överföringsformat och tillhandahållande. Dessa rekommendationer och riktlinjer levereras till projektet Nationella Riktlinjer som sammanställer resultatet till en digital publikation. 36

37 testresultat i samarbete med projektet Smarta plan-, bygg- och förvaltningsprocesser över hela livscykeln. en kommunikationsplan som beskriver vilka kommunikationsaktiviteter som kommer att utföras och vad som har genomförts i projektet 5 Genomförande Projektet har studerat informationsflödet inom fem skeden i samhällsbyggnadsprocessen med fokus på skedena i myndighetsprocesserna. Inriktningen i arbetet har varit att undersöka om användning av standarder i utbytesprocesserna av information, inom nämnda fem skeden, kan kan åstadkomma en effektivisering av hela samhällsbyggnadsprocessen och på så vis bidra till ett framtida obrutet informationsflöde. Projektet har löpt under perioden Uppdraget har haft en utredande karaktär och bedrivits med ett utforskande arbetssätt. Ett antal frågeställningar, idéer och metoder har analyserats och studerats. Under projekttiden har vi undersökt, utrett, genomfört pilotstudier och utvärderat olika moment och möjligheter att integrera gemensamma objekt i BIM respektive Geodata, eller mer specifikt tillämpningsstandarderna CoClass och Svensk geoprocess. De fem olika skedena/faserna/gränssnitten i samhällsbyggnadsprocessen som projektet varit verksamt inom är: Dessa fem faser/gränssnitt är: 1. Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen 2. Digitala detaljplaner med byggrätter i 3D 3. BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning 4. Ändamålsenlig BIM-modell för bygglov och digitalt granskningsstöd 5. Återanvändning av relationshandlingar för uppdatering och lagring av 3D-geodata Arbetet som har genomförts har även handlat om analyser av befintliga och framtida processflöden och dels handlat om kunskapsutveckling och fördjupning av arbetsmetodiken och rutinerna. Projektets resultat har verifierats i lokala produktionsmiljöer och kommer i ett föreslaget framtida projekt att verifieras i testbäddar som byggs upp inom Smart Built Environment samt i verklig produktionsmiljö. Resultaten har sprungit fram ur det samarbete som ägt rum i arbetsgrupper som aktörer i samhällsbyggnadsprocessen gemensamt har bemannat. 37

38 För att stödja tänkta användare av projektets framkomna erfarenheter och resultat inför deras användande och tillämpande av projektresultaten så har projektet även tagit fram rekommendationer som med fördel kan följas vid implementation i branschens verksamheter/verksamhetsplaner. Därutöver har projektet kommunicerats på ett flertal konferenser och seminarier runt om i landet. Detta för att väcka medvetenhet, insikt och nyfikenhet till att starta sitt egna internt nödvändiga förändringsarbete i riktning mot ett obrutet informationsflöde. Geodata är kritisk information i samhällsbyggnadsprocessen där tillgången till relevant och aktuell geodata är en förutsättning för en effektiv planerings-, bygg- och förvaltningsprocess samt kommunikation med beslutsfattare och allmänhet. Projektledning och projektstöd har tillsammans med ledarna för respektive arbetsgrupp bildat ett gruppledarforum. Arbetets fortskridande har planerats och stämts av i regelbundna möten, både fysiska och via Skype. Därutöver har vi genomfört fyra stormöten med projektets samtliga deltagare inklusive referensgrupp och övriga intressenter. Syftet med stormötena har varit förankring och återkoppling fortlöpande. För att ta del av mer detaljerad information om projektets resultat rekommenderas att läsa respektive arbetsgrupps slutrapport som återfinns som bilagor. 5.1 Arbetsformer För att samverka med alla projektdeltagare och angränsande projekt effektivt, få överblick över vad som ska göras och vad som är på gång, har samarbetsoch planeringsverktyget Trello används som kommunikationsplattform i 38

39 kombination med molntjänsten Dropbox för gemensam lagring och åtkomst av dokument. Arbetet som utförts i de fem grupperna har bedrivits genom uppdelning i mindre team med olika ansvarsområden. Arbetet har innefattat att projektdeltagarna deltagit i nätverk, konferenser, referensgrupper, studiebesök nationellt och utanför Sverige för att få en bred insikt i respektive processfas utmaningar, behov och lämpliga/tänkbara lösningar Arbetsgrupperna har haft god nytta av lokala referensgrupper och har fortlöpande kommunicerat sinsemellan samt regelbundet stämt av arbetet med projektledningen. Under projekttiden har arbetet koordinerats med andra projekt som pågår inom Smart Built Environments fokusområde Standardisering. Projektet har tagit fram leveransspecifikationer för ingående och utgående information i varje processkede, en begreppslista samt processflöden, vilket levererats till standardiseringsprojektet Nationella riktlinjer inom Smart Built Environment. Arbetet har också genomförts i nära samarbete med Smart Built Environments testbäddsprojekt, Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln. Testbäddsprojektet avser att utveckla en testmiljö för digitalisering av myndigheters och näringslivets plan- och byggandeprocesser. Koppling...beskriv arbetsformen för samarbetet Seminarium (kickoff) med alla deltagare för att skapa en gemensam plattform avseende kunskapsbas, vision och målbild. Arbetsgrupperna tar fram respektivegrupps arbetsplan med utgångspunkt från den detaljerade projektplanen. Grupperna tar också fram en kravspecifikation att säkerställa behov från fasen före sitt eget ansvarsområde och överlämningen av resultat till fasen efter. Projektet drivs framåt genom ett antal regelbundna avstämningsmöten mellan gruppledarna i respektive arbetsgrupp och projektledare och projektstöd. Ett sekventiellt arbetssätt säkerställer kunskapsöverföringen. Vid dessa avstämningsmöten sammanställs och kommuniceras resultaten från gruppernas arbete. Tester och verifiering av projektets leveranser planeras att göras efterhand i samarbete med testbäddsprojektet Smarta plan-, bygg, och förvaltningsprocesser över hela livscykeln. Analys av redovisade leveranser och uppnådda effekter genomförs av SmartBuilt Forskarskola. Under projektets gång prövas den praktiska betydelsen av testresultaten i ordinarie arbetsmetod genomför kostnadsnetto analys vid lämpliga tidpunkter. 39

40 Framtagande av kommunikationsplan inklusive form (t.ex. remisser, workshops, fokusgrupper) och tidpunkter för resultatrapportering. Detta sker i samarbete med SmartBuilt kommunikatörer. Slutrapport och avslutning 5.2 Samarbeten, kontakter God samverkan mellan detta projekts involverade aktörer och angränsande projektinitiativ har bidragit till att identifiera vilka typer av problem som vi tillsammans genom våra olika projekt behövt ta fram lösningsförslag på. Samarbetet har givit en helhetsbild för vilka behov projekten har behövt adressera, och projektresultaten är framtagna för att bidra till att rätt insatser ska kunna utföras av och implementeras hos samhällsbyggnadsprocessens aktörer. Först då kan dubbelarbete undanröjas och en effektivare informationsförsörjning i processen tillgodoses. Först då kan dubbelarbete undanröjas och en effektivare informationsförsörjning i processen tillgodoses. Samarbetet med angränsande initiativ har ibland handlat om att gemensamt lösa ett specifikt enskilt uppdrag, i andra fall om mer omfattande insatser där många aktörer är inblandade. En målsättning som projektet delar med många inom samhällsbyggnadssektorn är att den digitala information som produceras ska bli enklare att ta del av mellan myndigheter, kommuner och företag. Därför har en stor del av arbetet som projektet utfört tillsammans med andra haft målet att öka insikten om och användandet av digital modellbaserad information inom samhällsbyggnadsprocessen. Här nedan följer exempel på samarbeten som projektet har haft: Nationella Riktlinjer för BIM är ett av de strategiska projekt som ingår i Smart Built Environments innovationsprogram. Samarbetet med projektet Nationella riktlinjer för BIM har inneburit framtagandet av en begreppslista, informationsleveransspecifikationer för utbytesprocesserna samt beskrivning av de olika processfaserna kopplat till de fem olika skedena ovan beskrivna. Detta har levererats som underlag till Nationella riktlinjer för fortsatt omhändertagande inom Smart Built Environment. Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykelns är ett testbäddsprojekt inom Smart Built Environment vilket har genomförts i nära samarbete med detta projekt. Testbäddsprojektet avser att utveckla en testmiljö för digitalisering av myndigheters och näringslivets plan- och byggandeprocesser. 40

41 Kopplingen till detta projekt sker genom att vi varit med och kravställt så väl som att vi kommer vara med och utvärdera testbädden för 3Dfastighetsinformation och bygglovsinformation. I testbäddsprojektet kommer praktiska tester att utföras enligt specifikationer som tagits fram av två av arbetsgrupperna inom projektet Smart planering för byggande. De två skedena som kommer att testas är arbetsgrupp 3, BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning och arbetsgrupp 4 Ändamålsenlig BIM för bygglov. Fokus kommer att ligga på visualisering av 3D-fastigheter och ägarlägenheter. Testerna kommer att utföras av HiG, KTH, Lunds Universitet, Lantmäteriet, Stockholm och Malmö stad. Dessa verifieringstester är tänkta att utföras i ett efterföljande projekt efter vårt projekts avslut, där den föreslagna modellen för digitalisering och visualisering av 3D-fastighetsbildning och bygglovsgranskning konkret kommer att testas i nämnda testbäddsmiljö. Pilotfallen Tele 2 Arena i Stockholm och Multihuset i Malmö stad kommer då att användas som case för testbädden för att se hur det skulle kunna fungera i praktiken. Får jag lov, är Boverkets initiativ tillsammans med kommuner, näringsliv och utbildningsinstanser för att skapa digitala verktyg för lov- och byggprocessen. Får jag lov finansieras av Vinnova. De digitala tjänsterna ska rikta sig till alla ingående aktörer i lov- och byggprocessen. Projektets arbetsgrupp 4, BIM för bygglov, och Får jag lov-projektet har haft flera Skypemöten för att utbyta erfarenheter främst om standardisering av data som behövs i bygglovsprocessen. CoClass och LOD, är ett verifieringsprojekt inom Smart Built Environment som syftar till att verifiera att CoClass stödjer informationsbehovet och ett obrutet informationsflöde under alla skeden av ett byggnadsverks livscykel. Resultatet från arbetsgrupp 4, BIM för bygglov, avseende integration mellan Bygglov och CoClass har bidragit till att arbetsgruppens synpunkter på vad som behövs i en bygglovmodell togs med i verifieringsprojektet CoClass och LOD. Geodatarådets nationella geodatastrategi och handlingsplan för 2017, beskriver hur vi gemensamt för perioden skapar en väl fungerande infrastruktur för geodata i Sverige. Strategin lyfter viktiga områden och talar om vad som ska prioriteras. Strategin har tagits fram av Lantmäteriet i samråd med Geodatarådet och berörda organisationer. Arbetsgrupp1, har samarbetat med Geodatarådets arbetsgrupp för Nationella basdata som haft ansvar för att ta fram basdata. Geodatarådets 41

42 arbete med Nationella basdata har direkta beröringspunkter till arbetsgrupps 1, Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen, uppdrag. Det gäller i första hand Geodatarådets deluppdrag 1 och 4 som handlar om nationella basdata och tjänster för att distribuera dessa. Digitalt först- för en smartare samhällsbyggnadsprocess, är ett regeringsuppdrag som tilldelats Lantmäteriet i samverkan med Boverket, SKL och Länsstyrelserna Målsättningen med uppdraget är att verka för en enklare, öppnare och mer effektiv planerings- och byggprocess till nytta för medborgare, företag och andra aktörer. Även om utredningen inte berör projektet direkt är den av intresse, om det på sikt kan bli aktuellt att myndigheter tilldelas föreskriftsrätt avseende användning av standarder i samband med 3D-fastighetsbildning och visualisering av fastighets-, och rättighetsgränser. Det finns dock enligt projektets kännedom inga sådana planer i dagsläget. Deltagare från projektets arbetsgrupp 4 BIM för bygglov, har deltagit i flera workshops som Digitalt först genomförde med fokus på detaljplan- och bygglovsprocessen. 5.3 Fallstudier och tester Ej ännu klar Kommunikation En kommunikationsplan har tagits fram för projektet och har utgjort en grund för de kommunikationsinsatser som genomförts. Projektet har en bred representation med aktörer som är involverade i hela samhällsbyggnadsprocessens livscykel. Projektets aktörer består av representanter från såväl statliga myndigheter som kommuner och näringsliv (bygg- och fastighetssektorn). Målgrupperna är därför många och återfinns inom olika verksamhetsområden. Och de personer som behöver nås av kommunikationen befinner sig dessutom på olika nivåer i målgruppernas organisationer. De huvudsakliga målgrupperna för projektet är dock framför allt befattningshavare i ledande ställning som förväntas starta händelser inom sin organisation. De primära organisationer som definierats som målgrupper är exempelvis: kommuner, byggföretag/förvaltare, fastighetsägare, arkitekter, SKL, Lantmäteriet, Boverket samt Trafikverket. 42

43 Projektets målsättning har varit att öka kunskap och förståelse för samhällsbyggprocessens hela livscykel och för hur varje fas i processen hänger samman. Projektet har arbetat för att få målgrupperna (samhällsbyggprocessens aktörer att förstå sin roll i informationsflödet och därigenom ta initiativ till samverkan för att ta till vara den information/data som produceras i processens olika faser. Projektets övergripande budskap är att med digitaliseringen som möjliggörare, och genom hjälp av gemensamma riktlinjer och överenskomna tillämpningar av förkommande standarder, skapa en hållbar digital samhällsbyggnadsprocess. Detta för att undvika dubbelarbete och korta ner handläggningstiderna. Bland genomförda kommunikationsinsatser kan också nämnas den film som inledningsvis producerades i projektet. Filmen beskriver dagens hinder i samhällsbyggnadsprocessen men också vilka möjligheter som finns med ett standardiserat informationsflöde efter det att nuvarande hinder undanröjts. Filmen har förstärkt projektets budskap och målsättning och har visats på ett flertal konferenser, använts av projektets aktörer när de haft informationsmöten i sina organisationer, samt legat tillgänglig på och Youtube. Utöver filmen finns också intervjuer med olika aktörer som beskriver sina förväntningar på projektet och huruvida dessa har införlivats. Bedömningen är att detta projekt kommer att vara till stor nytta för alla aktörer som är involverade i samhällsbyggnadsprocessen. Utfallet för kommunerna kommer efter att ha infört standardiserade utbytesprocesser att korta ner handläggningstider och skapa effektivare arbetsmetoder. Påkostade byggnadsmodeller kommer att kunna återanvändas och vidareutvecklas succesivt i samhällsbyggnadsprocessen, en väsentlig skillnad mot i dag. Alla inblandade aktörer för ett specifikt byggprojekt kommer att kunna ta del av samma gemensamma informationsmodell som också kommer att finnas kvar för framtida byggnadsprojekt. Framtagna informationsmängder kommer kunna återanvändas vid andra byggprojekt, exempelvis återanvändning av mätningar, framställning av 3D- modeller och annan informationsdokumentation som utförts i samband med byggandet. Under projektets gång har även presenterats ute hos projektets aktörers organisationer och genom Smart Builts Environments nyhetsbrev. Därutöver via sociala medier som LinkedIn och Facebook. I samband med de fyra stormöten som genomförts har resultaten diskuterats i workshops med syfte att underlätta fortsatt framdrift av projektet. En särskild workshop har dessutom genomförts för att undersöka möjligheter till medskapande genom att engagera personer utanför samhällsbyggnadssektorn. Resultatet av den workshopen var givande då personerna utan djupare kunskap i ämnet på kort tid tillförde värdefulla synpunkter. 43

44 Kommunikationsplattformarna Trello och Dropbox har varit öppna vilket möjliggjorts att projektet har kunnat följas brett. Resultaten har kommunicerats bland annat på följande mötesplatser och konferenser: Arbeta smart i planering och byggande (våren 2017 och 2018) Kartdagarna (våren 2017 och 2018) Mät och kart (våren 2017) Samhällsbyggnadsdagarna (hösten 2017 och våren 2018) BIM Alliance (styrelsen) Smarta städer (hösten 2017) Geodatasamverkan/lokala GIS föreningar (Skåne, Västernorrland, Dalarna och Stockholm) Meet & Learn (Dataföreningen i Stockholm) Denna slutgiltiga rapport kommer att distribueras till alla berörda i samband med slutförande av projektet. 5.5 Måluppfyllelser De mål som angivits i projektets ansökan ska följas upp både på kort och lång sikt baserat på Smart Builts Environments effektlogik. Genom att visa på hur flödet av information genom de olika delprocesserna kan effektiviseras har detta projekt lagt en grund för att uppnå innovationsprogrammets långsiktiga mål. Projektets resultat har kommit fram tack vare en blandning av aktörer från samhällsbyggnadsprocessen. De studier, rekommendationer och leveranser som redovisas i detta projekts slutrapport utgår från de fem arbetsgruppernas slutrapporter. Projektets resultat kommer att vara ett bidrag till Smart Builts Environments kortsiktiga mål under förutsättning att aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen implementerar projektets rekommendationer och riktlinjer i respektives aktörs verksamhet. Först då kan effekterna mätas för ökat samarbete, förbättrad kommunikation, kortare handläggningstider samt minskat dubbelarbete. Resultatet har bland projektets deltagare lett till och kommer även framöver att leda till en förbättrad förståelse för varandras processer för att driva stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt från idé till förvaltning. 44

45 De övergripande produktmålen som utgjort bakgrunden till arbetsgruppernas arbete är: produktanalys och förslag till ett produktpaket är framtagna riktlinjer för samordnade informationsmodeller med GIS och BIM geometri och attribut, baserat på Svensk Geoprocess och CoClass framtagna önskvärt innehåll och leveransformat för prioriterade gränssnitt är beskrivna juridiska och administrativa hinder är belysta och åtgärder att tas vidare inom andra delar av Smart Builts Environments projekt ska föreslås behov avseende digital lagring och långsiktig åtkomst ska kartläggas användbarheten av föreslagna åtgärder är verifierade genom tester kunskap om projektet ska spridas samt arbete ska utföras för att öka tillämpning av resultaten Projektet har nått följande måluppfyllelse: Avseende produktanalys och produktpaket, har man inom projektet haft fokus på att identifiera behovet av geodata i det tidiga idéskedet vilket innefattar leverans och återanvändning av data i ett livscykelperspektiv. Genom en visuell bild av en skattkista har vikten tydliggjorts av att all data, som produceras från idé till förvaltning och utgör en mycket viktig resurs, som måste hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt. Projektet har tagit fram en bruttolista och ett förslag till paketering av data vilket på sikt kommer att stödja målet för ökad användning av 3D-geodata. Genom arbetet har en framtida målbild visualiserats där informationsflöden ger nya värdekedjor och affärsmodeller. Dessa baseras på livscykelperspektiv genom att utveckla informationsplattformar för distribuerade Geodata och BIM samt nya konstellationer av aktörer. Detta i enlighet med målen för Smart Built Environment till år Bruttolistan är framtagen med utgångspunkt i det arbete som idag utförs av fastighetsägare som behöver data för att kunna gestalta hur ett förslag till byggnation kan komma att te sig. En uppgift som idag medför ett stort och omfattande arbete för fastighetsägare och fastighetsutvecklare. Strukturen är framtagen utifrån inspiration från Det offentlige kartgrunnlaget DOK i Norge. Fyll ev. på med mer text från... 45

46 Vad gäller att formulera riktlinjer för samordnade informationsmodeller med GIS och BIM har projektet studerat en integration mellan Svensk Geoprocess och CoClass. För att erhålla ett obrutet informationsflöde behövs standardiserade data och utbytesprocesser/gränssnitt. Projektet har för de fem ingående faserna tagit fram leveransspecifikationer baserade på de tillämpningsstandard vilka förnärvarande är under utveckling, Svensk geoprocess och CoClass. De framtagna informationsleveransspecifikationerna kommer att testas för skedena fastighetsbildning och bygglov i Smart Built Environments testbäddsprojekt Smarta plan-, bygg- och förvaltningsprocesser över hela livscykeln som etableras på KTH. Inledningsvis i projektet fanns en ambition att i samarbete med testbäddsprojektet genomföra tester med utgångspunkt i de framtagna informationsleveransspecifikationerna och med geodata strukturerad enligt Svensk geoprocess. Detta var inte möjligt då båda projekten inte låg tidsmässigt i fas samt att data enligt Svensk geoprocess inte fanns att tillgå. Utgångsläget för projektet var att genomföra tester sekventiellt efter varje processkede. Eftersom arbetet efterhand medförde att grupperna arbetade parallellt diskuterades ett gemensamt test för alla fem skedena i processen. Projektet valde ett flerfamiljshus som gemensamt test case. Målet med detta gemensamma test är att i ett separat projekt studera om de verktyg som testbäddsprojektet utformat fungerar för en uppsättning data som beskriver ett flerbostadshus som uppförs i Malmö av NCC. Projektet rekommenderar att dessa tester i sin helhet förläggs till ett nytt testbäddsprojekt, utanför Smart planering för byggande. Testerna föreslås genomföras inom fokusområdet Innovationslabb även i samarbete med testbäddsprojektet, Smarta plan-, bygg- och förvaltningsprocesser över hela livscykeln. Centralt för det obrutna informationsflödet, som är det övergripande målet, är att arbetet i projektet har resulterat i en begreppslista och leveransspecifikationer för informationsutbytesobjekt kopplade till de olika processtegen. Detta har levererats som underlag till Nationella riktlinjer för fortsatt omhändertagande inom Smart Built Environment. För detaljerad information kring ovanstående hänvisas till bilaga, se Thomas rapport! De framtagna informationsleveransspecifikationerna möjliggör ett framtida arbetssätt där produkterna plankarta och planbeskrivning försvinner och ersätts av en digital datamodell som innehåller alla beskrivningar på objektsnivå. Plankartan blir en XML-fil som blir juridiskt bindande. Genom en rapportgenerator blir det möjligt att läsa de digitala objekten i den moderna formen av en digital detaljplan. I en modelleringsplattform skapas detaljplanens övriga handlingar i form av renderingar och beskrivningar. 46

47 Avseende måluppfyllelse när det gäller juridiska och administrativa hinder så parkerade projektet dessa studier då det konstaterades att detta kräver fördjupade studier. Av den anledningen har de mer omfattande studierna förlagts till det efterföljande projektet DigSam Digital Samhällsbyggnadsprocess. En genomgång av befintlig lagstiftning behövs innan det går att komma fram till huruvida ändringar i lagstiftningen är nödvändiga för att kunna möjliggöra det som projektet ser som en framtidsvision. Det är troligt att åtminstone en översyn av rutiner och tillämpning behöver göras i de fem processkedena men även ändringar i befintlig lagstiftning kan bli aktuella. Nedan redovisas några frågeställningar som uppkommit i projektet. De huvudsakliga juridiska och administrativa hinder som framkommit är befintliga strukturer för ägande och inrapportering av resultat från olika typer av utredningar. Ofta levereras utredningar inom projekt i form av rapporter där ursprungsdata och råmaterial stannar hos företaget som genomfört utredningen. Inrapportering till övergripande databaser sker ofta på frivillig bas. Tydliga krav på innehåll och omfattning av digitala leveranser behöver utformas redan i inledande upphandlingsskeden för att säkerställa att strukturerat och användbart data ingår i leveransen. Det är även viktigt att ansvarsfrågan klargörs. Om det finns stora risker för skadeståndsprocesser förknippade med att dela data minskar viljan att göra detta. Väldokumenterade data minskar risken för att ett bristfälligt underlag. Viktiga frågeställningar om de juridiska aspekterna kring modellbaserad hantering som belysts i projektet inkluderar lagring och åtkomst av beslutade 3D modeller och säkerställande av kvalitet samt status och upphovsrätt kontra offentlig handling. Ytterligare exempel på frågeställning som uppkommit i projektet är den som kopplar mot att det tidigare fanns planhandlingarna enbart i pappersformat. Vilket medgav tolkningsutrymme för handläggaren att tolka planen vilket kan få juridisk betydelse. Möjligheterna till återanvändning av informationen i den slutliga BIM modellen/relationshandlingen för uppdatering och lagring av 3D-geodata har studerats. Resultatet visar att det behövs ett ramverk för hur geodata ska återföras med stöd av automatiska leveranser till ansvarig informationsägare. Projektet konstaterar att det finns goda möjligheter att återanvända BIM modeller som relationshandlingar för uppdatering av 3D-geodata. För att säkerställa nationellt uniforma leveranser krävs dock ett tydligt ramverk som anger krav på standarder och specificerar leveransinnehåll. Kopplat till detta ramverk behöver en teknisk lösning tas fram för sortering och filtrering av BIM-information samt validering av leveranser. 47

48 Projektet har haft en avgränsning vad det gäller att utveckla grundläggande standarder för modellering och dataöverföring. För dessa ändamål finns internationella och nationella öppna standarder som ska utnyttjas. 5.6 Mervärde Under projekttiden har flera mervärden konstaterats i arbetsgruppernas arbete. Det gäller inte minst samverkan med angränsande initiativ och andra pågående projekt och arbeten som sammanfaller med detta projekts inriktning. Goda insikter i pågående digitala initiativ och representativa kommunala projekt som prövar möjligheter till ökad samverkan mellan privata och kommunala intressen i samhällsbyggnadsprocessen. Som ett exempel på vad projektet levererat utöver de avsedda projektmålen kan nämnas att Arbetsgrupp 2, utöver sitt ursprungliga uppdrag med att studera möjligheterna, har utökat sitt uppdrag från detaljplan med 3Dbyggrätter till att omfamna helhetsfrågan kring digital detaljplaneprocess med 3D-visualisering och automatiserade analyser. 6 Slutsatser och rekommendationer Centralt i detta projekt är att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen genom att förbättra utbytet av geodata och BIM mellan olika aktörer och faser i myndighetsprocesserna. Projektet har bedrivits i samverkan mellan myndigheter och näringsliv (bygg- och fastighetssektorn) och med representanter för kommunerna. Projektet har följt andra satsningar inom digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen som bl.a. drivs av Lantmäteriet, SKL, Boverket och akademin. Genom fortsatt samverkan mellan dessa parter finns goda förutsättningar för ett effektivt informationsflöde från planeringsfasen över genomförande av stadsbyggnadsprojekten till förvaltning av den byggda miljön. Särskilt fokus har lagts på leverans av information mellan olika delprocesser för att därigenom visa på möjligheter att minska dubbelarbete och säkra att information återanvänds. Projektet har därför tagit fram riktlinjer i form av leveransspecifikationer och begrepp för att integrera GIS och BIM baserat på Svensk Geoprocess och CoClass. Genom dessa enhetliga riktlinjer främjas tillämpningen av geodata/gis och BIM och synergier dessemellan. 48

49 6.1 Slutsatser Projektresultaten visar på vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma standardiserade gränssnitt mellan de olika skedena med användning av Svensk geoprocess och CoClass. Därutöver visar resultaten vilka effekter detta ger på nuvarande arbetsprocesser, behov av förändrad lagstiftning, utvecklad samverkan samt möjligheter till kortare handläggning av ärenden. Allt för att skapa en mer effektiv och hållbar process med ett i framtiden alltmer efterfrågat obrutet informationsflöde med möjlighet till tillgänglig, kvalitetssäkrad geodata försedd med metadata. Standardiserade informationsleveransspecifikationer och standardiserade processer är nyckeln till ett effektivt flöde. Varje informationsägare behöver ta ansvar för hur data lämnas ut och tas emot. Ägaren av en datamängd måste tydligt definiera hur materialet är strukturerat och ange annan viktig information exempelvis metadata kring noggrannhet, insamlingsmetod, gällande standard, filformat, datum och annat som är grundläggande för att en användare ska kunna värdera informationen och använda den på ett lämpligt sätt. Ägaren måste även definiera hur data ska struktureras och kontrolleras för att kunna sparas ner och återanvändas. Samtliga delprojekt har tagit fram informationsleveransspecifikationer inom respektive projekt och dessa har legat till grund för de geodatapaket som redovisas. I samarbete med Nationella riktlinjer för BIM togs en lista på begrepp fram med utgångspunkt från dokumentet Ramverk för Nationella geodata i 3D, version Väldefinierade begrepp ger en tydlighet i bruttolistan som förenklar användningen och minskar risken för val av felaktiga data. Hänvisning till brutto, leveransspecifikationer och begreppslistan Med inspiration från Norges förteckning över kartdata, Det offentlige kartgrunnlaget, har projektet tagit fram en bruttolista över geodata. Listan innehåller poster hämtade från regelverk, dialoger inom huvudprojektet, dialoger med angränsande projekt samt från projektgruppens samlade erfarenhet. Listan gör inte anspråk på att vara komplett och det intressanta med listan är kanske inte i första hand varje post i sig utan dialogen kring listans beskrivande komponenter, dess metadata. Varje skede i processen behöver utformas så att inkommande data blir korrekt från början. Upphandlingsprocessen behöver innehålla tydliga krav på återföring av geodata. En standard blir aldrig komplett och perfekt. Även icke standardiserade data behöver kunna hanteras på ett effektivt och kvalitetssäkrat sätt. Säkerhetsklassat material riskerar att förbises eftersom det inte kan distribueras fritt på ett tydligt sätt som övrig geodata. Det som kanske är viktigare än att informationen är öppen är att den är tillgänglig. Att den går att få tag på och att dess kvalitet går att bedöma. Att som 49

50 användare mötas av en stor mängd ostrukturerad information medför ett tidskrävande arbete med att hitta rätt. Till exempel kan den mängd data som redovisas i bruttolistan snabbt bli, oöverskådlig och det kan vara svårt att göra det urval som passar det aktuella behovet. Det kan också finnas juridiska krav på att en viss typ av data ska ingå exempelvis vid arbete med en detaljplan eller ansökan om bygglov. För att förenkla åtkomsten av data kan den då paketeras på olika sätt. Tanken med att sätta samman paket av geodata som enkelt kan uppdateras regelbundet görs redan av flera olika aktörer exempelvis inom försvaret. Med utgångspunkt i ett väldokumenterat geodata finns stora möjligheter att skapa olika applikationer och verktyg för en bred kundgrupp långt utanför samhällsbyggnadsprocessen. Effekten av att producera 3D-detaljplaner uppkommer främst i de analyser som görs i detaljplanearbetet, men även de efterföljande myndighetsprocesserna har stor nytta av att detaljplanen produceras i 3D. Det gäller bygglovsprövning, gestaltningsutformning i BIM samt möjliggör automatiserade fastighetsbildningar. Projektet har konstaterat att det finns stora vinster att hämta i analysfasen av ett byggprojekt genom att skapa 3D-modellbaserad plattform i de tidiga skedena i samhällsbyggnadsprocessen. Detta eftersom det idag läggs mycket tid på att få fram tillförlitlig information för att kunna utföra analyser inför planering av ett byggnadsprojekt. Användningen av digitala 3D-modellbaserade plattformar underlättar möjligheterna till att medskapa, skissa, gestalta och tolka byggnader, studera arkitektur, kulturmiljö, volymer, höjder och innehåll likartat. En 3Dmodelleringsplattform ger möjlighet att koppla ihop olika tekniker såsom AR, VR, BIM och GIS med fokus på att med tillförlitliga analyser utforma detaljplanen så att den på bästa sätt säkrar besluten för hur marken ska användas. För att realisera en 3D-modelleringsplattform behöver geodata insamlas i realtid. Detta för att med hjälp av färskaste tillgängliga geodata kunna analysera på vilket sätt marken på bästa sätt ska tas i anspråk. Dessutom behöver den idag viktiga grundkartan och fastighetsdata standardiseras enligt Svensk geoprocess och utökas till att även omfatta statiska data som t.ex. information om befolkning, arbetsplatser, trafik, buller, solljus mm. Den producerade 3D- detaljplanen ger möjlighet till en gemensam målbild och ett enhetligt arbetssätt för olika aktörer vilket också underlättar medborgardialogen. När det gäller fastighetsbildningsfasen har projektet arbetat fram en hypotes till fortsatt arbete och utredning som bygger på att en arbetsmodell skapas där flera aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen samverkar. 50

51 En framtida arbetsmodell där man i samband med myndighetsutövningen för fastighetsbildning samverkar med stöd av BIM och geografisk information i ärendehandläggningen. Detta kan ge stora effekter på både myndighetens effektivitet och i ärendeutövningen och för förståelsen av fastighetbildningsbeslutet hos samtliga intressenter i processen. För att resultatet av projektets arbete skall få genomslag i den dagliga verksamheten rekommenderar vi att de statliga och kommunala lantmäterimyndigheterna arbetar vidare med att utveckla den i detta projektet föreslagna arbetsprocessen och dess rekommendationer. Att de redan i dagens modell efterfrågar att i handläggningsprocessen kunna arbeta BIM-baserat även om kommande beslutshandlingar under en övergångsperiod fortfarande kommer att vara baserade på ritningsbilagor i 2D. I bygglovsprocessen finns också stora hinder eftersom den till stor del fortfarande är pappersbaserad. Idag finns ingen möjlighet för byggföretag att ansöka om bygglov genom att använda sina 3D-modeller. Detta skapar glapp i informationsflödet då en återgång till traditionella 2D ritningar är nödvändigt för att kunna ansöka om bygglov. Projektet har konstaterat att bygglovsprövning kan förenklas för både bygglovssökande och kommunens bygglovshandläggare genom att använda sig av 3D-modellbaserad handläggning integrerat med BIM. Samhällsbyggnadsprocessen kan kortas avsevärt med 3D-detaljplan som grund vid bygglovsprövningen eftersom den sökande inte längre behöver ta fram olika typer av ritningar. Informationen om t.ex. en byggnad finns i BIM modellen. Den tilltänkta byggnaden kontrolleras mot 3D-detaljplanen med automatiska funktioner. Därmed ges större utrymme för rådgivning och bedömning av hur den ansökta byggnaden passar in i omgivningen och andra lokala förutsättningar. Genom att producera detaljplaner i 3D skapas förutsättningar att bygga e-tjänster som förenklar ansökningsförfarandet i bygglovsskedet. E- tjänsten vägleder den sökande så att nödvändigt underlag finns för beslut. För att möjliggöra effektiv bygglovshandläggning med användning av 3Dmodeller behöver standardiseringsarbetet påskyndas. Det gäller i första hand att byggnader standardiseras enligt IFC och CoClass, samt att marken och omgivningar standardiseras enligt Svensk geoprocess. Det krävs också en lagändring som säger att detaljplaner ska produceras standardiserat och i 3D samt att högkvalitativa fastighetsgränser och höjddata kvalitets säkras. Projektet konstaterar att det finns goda möjligheter att redan idag återanvända relationshandlingar/bim modeller för uppdatering/integrering av 3D-Geodata. För att säkerställa nationellt uniforma leveranser krävs dock ett tydligt ramverk som anger krav på standarder och specificerar leveransinnehåll. Kopplat till nämnda ramverk behövs även specifikationer tas fram, så väl som tekniska lösningar för sortering och filtrering av BIM-information som för 51

52 validering av leveranser. Krav på leveransuttag från den digitala 3D relationshandlingen bör ställas tidigt i bygglovsprocessen, då byggprojektägare i sin tur vill ställa dessa krav tidigt mot sina leverantörer ex. arkitekter och projektörer. Ramverk för krav på vilket uttag som skall ske och med vilken standard för objektsbenämning blir vitalt. Ges uppdraget förslagsvis till Boverket att ta fram föreskrifter för hur urval och med vilken struktur en leverans skall ske då kan dessa sedan användas som kravspecifikation genom hela processen. Samarbeten är direkt avgörande för framgång i komplexa frågor som dessa. Flera konkreta samarbeten som bygger på uppdrag från regeringen eller genom Vinnovasatsningar sker i dag, inte minst inom ramen för det fortsatta arbetet med Lantmäteriets projekt, Digitalt Först och Boverkets projekt, Får jag lov. Samverkan har också fortsatt i Smart Builts Environments projekt DigSam digital samhällsbyggnadsprocess. Betydelsen av att hitta win-win situationer för att åstadkomma effektiva och meningsfulla samarbeten kan inte överskattas. Kopplat till detta är en ömsesidig förståelse och respekt för de ingående samarbetsparternas situation Vi kan konstatera att många aktiviteter har genomförts som bidragit till att sprida information och kunskap om projektet och resultaten såväl nationellt som internationellt. Avslutningsvis vill vi peka på att området kring 3D modeller, standarder och e- tjänster med användning av AI teknik fortfarande är ungt och under utveckling. Det är i stor utsträckning ny mark som bryts. Området är komplext och förutsätter samverkan inom och emellan den offentliga sektorn, privata näringslivet (fastighets- och byggsektorn) och forskarsamhället. Samverkan är dock inte något okomplicerat utan kräver omfattande arbete. Det är därför särskilt angeläget att det finns utrymme att fortsatta arbetet i nya projekt för att ägna sig åt kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Detta projekt har bidragit med betydande information och kunskap för att föra utvecklingen framåt. 6.2 Rekommendationer Projektet har tagit fram rekommendationer som är riktade till branschens aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Rekommendationerna är uppdelade i aktiviteter som kan utföras omgående, inom en treårs period eller mer långsiktigt om fem år. De förslagna aktiviteterna är adresserade till olika aktörer. Dessa aktiviteter kan med fördel implementeras i olika aktörers verksamhetsplaner för

53 Dessa aktiviteter skulle kunna sorteras på följande områden: 1 enhetliga standarder och riktlinjer 2. ett resilient samhällsplanering 3 testbäddar 4. kunskapslyft Aktiviteter som kan startas omgående under 2018 Nr Vad göra? Vem ska göra? 1 Sammanställ din organisations bruttolista för geodata och förse geodataproducenter dessa med metadata samt tydliggör ansvar för informationsmängderna. 2 Utforma standardiserade leveranser och processer för hantering geodataproducenter av geodata och se till att komplettera de standardiserade med undermarksinformation. 3 Välj ett geografiskt område för att etablera en lokal testbädd med din bruttolista och paketera geodata efter de mest frekventa kundernas behov. Geodataproducenter inom kommunen 4 Svensk geoprocess behöver införas. Nationella riktlinjer behöver ställas via Lantmäteriets rätt att kravställa innehållet i grundkartan. Utveckla Svensk geoprocess till att även omfatta fastighetsinformation i 3D och i samband med detta analysera möjligheten att implementera LADM i fastighetsmodellen. Inför tillämpningsstandarden CoClass och vidarutveckla den för att hantera förändringar i fastighetsindelningen. Tillämpa beslutade- och tillämpade standarder som Svensk geoprocess och CoClass. Vänta inte tills allt klart, standarder är i ständig utveckling, börja med att förkovra sig i nyttan med att använda dessa. Lantmäteriet och Svensk byggtjänst 5 Ta fram utbildningar på temat Vårda dina digitala data. Utbildningar behöver finnas på övergripande nivå om vikten av att samverka samt på detaljerad nivå om de tekniska lösningarna. 6 Ta fram utbildningar och utbildningsmaterial på temat Samhällsbyggnadsprocessen från idé till förvltning som inkluderar översiktligt de olika livscykelstegen i processen. Fördjupningskurser kan erbjudas för varje skede i processen. 7 Ersätt all papperssignering med e-signering och gör en helt digital nämndsprocess Smart Built Environment i samarbete med Lantmäteriet och systemleverantörer Smart Built Environment i samarbete med Lantmäteriet och Boverket Kommuner 53

54 8 Nationella krav behöver ställas på att alla ska använda detaljplanestandarden. Den måste klara byggrätter i 3D och ställa krav på att detaljplaner ska finnas i digital tolkningsbar form. Digitalisera befintliga detaljplaner enlig detaljplanesatndarden nr...med inriktning detaljplaner i 3D, och anslut dig till portalen för detaljplaner som projektet DigSam inom Smart built Environment tar fram. Inför arbetssätt för att kunna ta emot digitala situationsplaner i samband med bygglovsansökan. 9 Inför e-tjänst för bygglovansökan. Det finns redan sådana e- tjänster. De får senare kompletteras med hantering av bygglovansökan i 3D i förhållande till digital detaljplan i 3D. 10 Satsa på lokala demonstrationsprojekt, delta i nationella testbäddar och nätverk för att utöka och utveckla samverkan mellan olika aktörer involverade i processen. Utgå från goda exempel och skapa nationella system att ansluta till. 11 Ta fram en nationell strategi för visualisering i 3D. Strategin ska även innehålla riktlinjer och rutiner för modellering, analysering, visualisering, medborgardialoger, ajourhållning för data samt rekommendation av IT-stöd. 12 Se över processen från översiktsplanering till bygglov och se till att de som ska bygga har tillgång till relevant information i alla skeden m kommunen har en egen exploateringsavdelnig är det bra att kolla med dem vad de behöver för information i sin process. 13 Genomför ett projekt med fördjupade juridiska studier i syfte att klargöra de juridiska frågeställningarna med att arbeta modellbaserat. 14 Fastighetsägare, Byggherrar och Konsulter börjar efterfråga fastighetsinformation i 3D integrerat i byggnadsmodeller. 15 Genomför praktiska tester av i detta projekt föreslagna arbetssätt och användning av framtagna leveransspecifikationer. Kommuner Kommuner Kommuner Alla aktörer i processen Smart Built Environment i samverkan med Lantmäteriet och Boverket Kommunen Projekt pågår inom Smart Built Environment Lantmäteriet Smart Built Environment Aktiviteter som kan startas under Nr Vad göra? Vem ska göra? 1 Inför 3D-stadsmodeller med noggrannhet motsvarande nybyggnadskartor och med byggnader i LOD3. Markmodellen uppdateras med noggranna höjder efter grovplanering av tomten. Börja med områden där det byggs mycket. 54

55 2 Inför rutiner för att kunna ta emot IFC-modeller kodade med CoClass för att kunna ta emot bygglovmodeller 3 Ta fram en MVD (ModelViewDefinition) av IFC beskriven baserad på CoClass koder för utbyte av 3D-modeller vid 3Dfastighetsbildning. 4 Genomför en fördjupad studie gällande visualisering av 3Dmodeller i samhällsbyggnadsprocessen baserat på olika användare. 5 Utvecklar ett stöd handläggning och arkivering som omfattar funktionalitet för att hantera BIM i förrättningsprocessen. 6 Utvecklar registerkartan för att kunna hantera 3Dfastighetsinformation. 7 Se över arbetssätt och efterfrågar 3D-byggnadsmodeller vid handläggning av 3D-fastighetsbildningsärenden. 8 Ta fram en plan för uppbyggnad, ajourhållning och tillhandahållande av 3D-fastighetsinformation efter Fortsatt utveckling, krav och eventuell standardisering av information under mark Lantmäteriet i samverkan med KLM Smart Built Environment Lantmäteriet Lantmäteriet Lantmäterimyndigheterna Lantmäteriet 10 Inför krav på digital myndighetsbrevlåda för alla medborgare Aktiviteter som kan startas under Nr Vad göra? Vem ska göra? 1 Utveckla bygglovsprocessen utifrån användning av 3Ddetaljplaner. kommuner i samverkan med Boverket och bygglovssökanden 2 Digitala arkiv och arkivering i 3D, öppet och söktbar för alla 3 Delta aktivt i kompetensutvecklingen tillsammans med kommunerna kring detaljplaneprocessen 4 Gör en gemensam verksamhetsplanering för detaljplaneprocessen 5 Arbeta gemensamt med kommunen i visuella gestaltningsskisser i AR och VR i detaljplaneprocessen 55

56 6 Delta i nationella och lokala demonstrationsprojekt för att utveckla vårt förslag till modelleringsplattformen. 7 Branschen verkar för etablering av en gemensam samhällsbyggnadsportal 8 Nationellt finansieringssystem för snabbare omställning i kommunerna 9 Nationella krav och standarder för ett obrutet informationsflöde för alla aktörer 10 Efter att utredning om juridiska hinder gjorts så behöver antagligen lagar ändras för att få till ett digitalt informationsflöde. 11 Utveckla en gemensam plattform för samhällsbyggnadsdata Kommunikation mellan personer som kan BIM och personer som kan Geodata är oerhört viktigt. Vi har lärt oss otroligt mycket när människor som arbetar med geodata och bygglov har pratat med en byggentreprenör och en arkitekt. Det behöver göras på många håll i Sverige Fortsatt utveckling inom Smart Build Environment Juridik, Det bör genomföras fördjupade juridiska studier i syfte att klargöra de juridiska frågeställningarna som lyfts fram i rapporten under kapitel 7. Testbädd, Smart Built Environment-projektet Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln avser att utveckla en testmiljö för digitalisering av myndigheters och näringslivets plan- och byggandeprocesser. Testbädden i steg 2 kommer att bestå av ett antal komponenter för import/export av BIM och geodata, en plattform för hantering av information i ett livscykelperspektiv, rutiner för hantering av transportnätverk och länkning av distribuerade datakällor samt applikationsprogram för visualisering och navigering. En viktig användning av testbädden är att praktiskt validera de gränssnitt och standarder för informationsleveranser som utvecklas i standardiseringsprojekt som Svensk Geoprocess och Smart Built Environments projekt för Standardiseringsbehov för BIM (CoClass) och Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov. Verifieringsprojekt CoClass och LOD Klas Eckerberg är med i ett Smart Build Environment projekt som heter Verifieringsprojekt-CoClass och LOD. Han tar med våra synpunkter om vad som behövs i en byggglovmodell till det projektet. 56

57 6.3 Fortsatt arbete Grupp 1 Fortsatt arbete Hanteringen av geodata i samhällsbyggnadsprocessen är på intet sätt löst i och med det här arbetet. En kontinuerlig förbättring av data, information och processer ger över tid en allt effektivare hantering av geodata. Fördelen med frågeställningarna kring geodata är att förändringen inte behöver tas i stora och radikala språng utan kan utvecklas parallellt och i olika takt. Det lämnar inga ursäkter för informationsägare att invänta andra aktörer utan det finns vinster att göra i att omgående börja se över den egna hanteringen. För att påskynda utvecklingsprocessen är det viktigt att frågan om geodata hålls vid liv genom kontinuerliga utvecklingsprojekt och olika utbildningsinsatser. Inom Geodatarådets arbete med nationella basdata samt från Boverkets och Lantmäteriets satsningar på en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess kommer frågan om geodata och intelligent informationshantering att tas vidare. Som en direkt följd av arbetet med Smart planering för byggande har flera frågeställningar som inte rymts inom nuvarande projekt fått en fortsättning och fördjupning i projektet DigSam Digital samhällsbyggnadsprocess. DigSam - Digital samhällsbyggnadsprocess Frågan om geodata är en viktig ingrediens i samtliga av de 5 delprojekt som ingår i DigSam Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess. Framför allt kommer delprojekten som berör juridik, lagring, översiktsplaner och medborgardialog att innehålla en fortsatt dialog kring de frågeställningar som den här rapporten berör. Lyft goda exempel till nationell nivå och låt mindre dataägare ansluta sig till gemensamma system och strukturer. Grupp 2 Ju fler paradigmhopp som kan göras desto mer kan den offentliga sektorn komma ikapp utvecklingen. Gå inte stegvis! Börja nu! Det finns inget att vänta på. Transformera i stället för att digitalisera analoga arbetssätt! Det räcker inte bara med de ständiga förbättringarna av befintliga processer. Utveckla smartare arbetssätt i stället för att digitalisera analoga arbetssätt. Sluta med papperssigneringen och gör inte halvdigitala lösningar som PDF-varianter av dagens detaljplan. PDF-formatet är utmärkt som presentationsformat men är inte ett arbetsformat. Prioritera detaljplaneprocessen då den står för den del där digitaliseringen kan spara mest tid. Grupp 5 57

58 - För en-familjs byggnader tillämpas idag företrädesvis analog hantering även om de flesta leverantörerna av småhus/fritidshus kan leverera sina hus som BIM modeller på samma sätt som för fler familjs-hus. - Ambitioner för webbaserad Bygglovsansökan med standardiserade formatmallar kopplad till standardhus bör vara lösningen. För att nå framgång med denna typ av lösning behöver den få genomslag hos alla kommuner i deras bygglovs- och slutbeskedshantering. - Man behöver också hitta lämpliga incitamentslösningar liknande det som RSV etablerat i sin webblösning för deklaration (ex. lämnar du digital deklaration innan ett visst datum erhåller du din ev. återbäring tidigare). - Koppla gärna denna tjänst till Boverkets arbete med Får Jag Lov tjänsten och se till att tjänsten har möjlighet för den enskilde sökaren att göra uttag av befintliga höjdförhållanden. Tjänsten behöver också ha stöd för leveranskontroll av innehåll samt erbjuda transformation. Bild 4 Exempel på leveransspecifikation för Byggherre Liten. Se även bilaga 1 - En liknande uppdelning som för Byggherre stor bör göras på byggnad, mark och markdetaljer. - Nationella Höjdmodellen uppdaterat med enstaka höjdpunkter för förändringar på markytan räcker för de flesta enfamiljshus och sommarstugor samt tillbyggnader. - Upphovsrättsliga frågor ses som ett möjligt hinder och behöver studeras vidare. "Dubbelklicka här för att infoga bild" Figur 1 58

59 Bildtext 7 Referenser 59

60 Eventuell logotext Smart Built Environment c/o IQ Samhällsbyggnad Drottninggatan STOCKHOLM