LAGC01 Associations- och konkurrensrätt, 10 hp OMTENTAMEN HT 2017 Rättningsprinciper

Transkript

1 LAGC01 Associations- och konkurrensrätt, 10 hp OMTENTAMEN HT 2017 Rättningsprinciper FRÅGA 1 (Katarina Olsson) Aktiebolaget Gyllene Pärlan (Gyllene Pärlan) bedriver restaurangverksamhet i ett antal skånska kommuner. Bolaget har fyra ägare, nämligen syskonen Elina, Jesper och Tage Persson samt handelsbolaget Persson Holding (HB Holding). HB Holding har 73 % av aktierna, medan övriga ägare har 9 % var. Syskonen utgör de enda styrelseledamöterna i Gyllene Pärlan och är också särskilda firmatecknare. Bolagsmännen i HB Holding består av syskonens föräldrar, Rut och Rutger Persson. Något skriftligt handelsbolagsavtal finns inte. Familjen har alltid agerat i samförstånd, men under senare tid har Tage självsvåldigt gjort affärer som övriga familjemedlemmar anser är högst olämpliga. Bland annat har han för Gyllene Pärlans räkning köpt en betydande aktiepost i ett bageriföretag, primärt för att säkerställa leveranser av färskt kvalitetsbröd till familjens restauranger. Din uppgift är att ta ställning till följande frågor: A) Rut och Rutger undrar om de som handelsbolagsmän kan bli personligen ansvariga för Tages påhitt? B) Familjen diskuterar möjligheten av att avsätta Tage som styrelseledamot och särskild firmatecknare. Kan de göra det? Hur ska de i så fall gå tillväga? Vad händer om Rut av moderlig omsorg vägrar att medverka till att Tage avsätts? C) Kan aktieköpet i bageriföretaget bringas att återgå? I så fall hur? Är Tage personligen skadeståndsskyldig gentemot Gyllene Pärlan om köpet visar sig vara en dålig affär? RÄTTNINGSPRINCIPER FRÅGA 1 A) Det framgår av frågan att Tages påhitt handlar om rättshandlande för Gyllene Pärlans räkning. Tage har ju ingen firmateckningsrätt för HB Holding. Det enda sättet som Rut & Rutger skulle kunna bli ansvariga är därför om HB Holding blir ansvarig som ägare i Gyllene Pärlan. I så fall bär de ett solidariskt ansvar för HB Holdings förpliktelser, se 2:20 BL. Men aktieägare har som huvudregel inget ansvar för aktiebolagets förpliktelser, se 1:3 ABL. Ingenting tyder att någon undantagssituation föreligger. Alltså: föräldrarna kan sova lugnt! (3 poäng)

2 B) Det är normalt bolagsstämman som kan avsätta styrelseledamöter, se 8:8 jämfört med 8:14 ABL. Särskild firmatecknare avsätts däremot av styrelsen, se 8:37 3 st. ABL. Familjen måste alltså utöva sin makt genom bolagsstämman respektive styrelsen. Avsättande av T som särskild firmatecknare Eftersom styrelsen består av E, J & T kan E & J återkalla T:s bemyndigande som särskild firmatecknare E & J konstituerar nämligen en beslutför styrelse, se 8:21 ABL. För att undvika att T trots återkallandet kan binda Gyllene Pärlan (se 27:4 ABL) bör de snarast anmäla ändringen för registrering i aktiebolagsregistret, se 8:44 jämfört med 8:43. Rut & Rutger kan inte (annat än genom att utöva påtryckningar på E & J) påverka T:s status som särskild firmatecknare. Avsättande av T som styrelseledamot Bolagsstämman kan närsomhelst avsätta T som styrelseledamot, se 8:14 ABL. Styrelsen kan genom E & J (se ovan) på eget initiativ kalla till extra bolagsstämma för att ventilera frågan, se 7:13 1st ABL. Stämmobeslut om att avsätta styrelseledamot faller under huvudregeln i 7:40 1st ABL (här handlar det inte om val). Eftersom HB Holding har 73 % av rösterna kan handelsbolaget både genomdriva och stoppa ett stämmobeslut om att avsätta T som styrelseledamot. Frågan blir alltså om Rut kan påverka HB Holdings röstning på stämman i Gyllene Pärlan. Som bolagsmän i ett handelsbolag är Rut & Rutger ensam förvaltningsberättigade (se 2:3 1st BL) & kan också ensamma företräda bolaget, se 2:17 BL. Till saken hör emellertid att de har individuella vetorätter gentemot varandras förvaltningsåtgärder, se 2:3 1 st. BL. Om Rutger i strid mot Ruts moderliga veto röstar för att avsätta T överträder Rutger sina befogenheter i handelsbolaget. Rättshandlingen dvs. Rutgers röstning gäller då inte mot HB Holding om Gyllene Pärlan insett eller borde ha insett befogenhetsöverträdelsen, se 2:18 BL. Ond tro föreligger uppenbart om Rut i närvaro av barnen avger sitt veto på stämman. Med tanke på de svårigheter som infinner sig på denna punkt i resonemanget räcker det föregående för full poäng. Frågan blir nu nämligen vad detta aktiebolagsrättsligt betyder. Mest närliggande är nog att säga att HB Holding i denna situation inte kan avge en röst och att handelsbolagets röster följaktligen ska räknas bort vid ett ställningstagande till om ärendet dvs. avsättandet av T vunnit bifall av tillräckligt många röster enligt 7:40 1st. Detta betyder alltså att T:s styrelseledamotskap helt hänger på hur syskonen röstar. (4 poäng) C) Ogiltighet Tydligt är att T agerat i egenskap av särskild firmatecknare. T är inte VD och kan inte

3 ensam företräda styrelsen. Det blir alltså redan av denna anledning inte tal om att pröva dubbla roller. Behörigheten för särskilda firmatecknare är i princip lika vid som styrelsens behörighet och inskränks endast av stämmans exklusiva kompetens. Aktieköpet faller inte under stämmans exklusiva kompetens. Alltså: inget behörighetsöverskridande har skett. Däremot är det uppenbart att T gjort sig skyldig till en befogenhetsöverträdelse. Så har skett redan på den grunden att T inte haft något uppdrag: han har ju enligt frågan agerat självsvåldigt. Det går även att ifrågasätta köpets förenlighet med Gyllene Pärlans verksamhetsföremål, men dels gäller här ett uppenbarhetsrekvisit och dels säger frågan ingenting om hur verksamhetsföremålet närmare bestämt är formulerat i bolagsordningen. Notera också att T motiverat köpet instrumentellt visavi verksamhetsföremålet: mellan raderna säger han sig ju vilja befrämja restaurangverksamheten. Sammantaget vinner alltså detta argument knappast någon framgång. Tillämpligt lagrum är 8:42 2st första meningen. Detta innebär att köpet inte gäller mot Gyllene Pärlan om bolaget genom en talan av styrelsen i form av E & J visar att motparten insåg eller bort inse befogenhetsöverskridandet; dvs. att T saknat uppdrag. Det hela blir en bedömningsfråga, men E & J har nog hyggliga chanser att på detta sätt kunna ogiltigförklara aktieköpet. Motparten har i vart fall inte fog för att förutsätta att en särskild firmatecknare har uppdrag, jfr NJA 1995 s Skadestånd Frågan handlar om s.k. internt skadestånd, dvs. ersättning till aktiebolaget. T har som sagt handlat i egenskap av särskild firmatecknare. Visserligen var T även styrelseledamot, men aktieköpet har ingenting med T:s uppdrag som styrelseledamot att göra. Detta innebär att 29 kap. ABL inte är direkt tillämpligt, se uttrycket när han eller hon fullgör sitt uppdrag i 29:1 1st ABL. Men T kan detta till trots bli skadeståndsskyldig, närmast genom en tillämpning av HB 18:4 eller möjligen en analog tillämpning av 29:1 1st p.1 ABL. Culpakriteriet ställer knappast till några bekymmer: särskild firmatecknares handlande utan uppdrag skapar presumtion för oaktsamhet. Däremot kan det bli stora problem med att påvisa adekvat kausalitet samt omfattningen av skadan (dvs. den dåliga affärens konsekvenser). Det är. mycket möjligt att det inte för en förnuftig affärsman gick att förutse att det var en dålig affär: en skadeståndstalan faller isåfall på adekvanskriteriet. (3 poäng) FRÅGA 2 (Katarina Olsson) Fortsättningsfrågor till berättelsen i fråga 1; Aktiebolaget Gyllene Pärlan (Gyllene Pärlan) bedriver restaurangverksamhet i ett antal

4 skånska kommuner. Bolaget har fyra ägare, nämligen syskonen Elina, Jesper och Tage Persson samt handelsbolaget Persson Holding (HB Holding). HB Holding har 73 % av aktierna, medan övriga ägare har 9 % var. Syskonen utgör de enda styrelseledamöterna i Gyllene Pärlan och är också särskilda firmatecknare. Bolagsmännen i HB Holding består av syskonens föräldrar, Rut och Rutger Persson. Något skriftligt handelsbolagsavtal finns inte. Motsättningarna mellan Tage och övriga familjemedlemmar tilltar dessvärre. Det hela går så långt att man bestämmer sig för att försöka utmanövrera Tage från familjens affärer. Din uppgift är att ta ställning till följande frågor: A) Elina och Jesper frågar Dig om möjligheten av att överföra rörelsen till HB Holding och därefter likvidera Gyllene Pärlan. Går det? Spelar det någon roll om överföringen sker till marknadsmässig ersättning eller underpris? B) Som den sluga jurist Du är identifierar Du ett annat alternativ för att utmanövrera Tage. Vilket? RÄTTNINGSPRINCIPER FRÅGA 2 A) Tydligen vill E & J företa en total inkråmsöverlåtelse till HB Holding och därefter fatta beslut om att frivilligt likvidera Gyllene Pärlan. Inkråmsförsäljningen förutsätter ett avtal mellan Gyllene Pärlan och HB Holding. Beslut om frivillig likvidation faller under stämmans exklusiva kompetens, se 25:1 ABL, och fattas med enkel majoritet enligt 25:2 1st ABL. Utifrån HB Holdings interna perspektiv kan noteras att köpet av allt att döma kräver en förändring av bolagsavtalet från att ha sysslat med aktieförvaltning ska handelsbolaget nu bedriva restaurangverksamhet! och därför förutsätter samtycke mellan Rut och Rutger. Totala inkråmsförsäljningar är en åtgärd av extraordinär betydelse och sägs ibland falla under stämmans s.k. oreglerade exklusiva kompetens. Vad detta skulle innebära är oklart. De flesta är överens om att styrelsen trots allt är behörig att fatta beslut om en total inkråmsöverlåtelse och att 8:42 1st följaktligen inte aktualiseras. Däremot står enligt auktoritativ rättspraxis, däribland NJA 2000 s. 404, klart att totala inkråmsöverlåtelser ofta kan jämställas med åtgärder som uppenbart strider mot verksamhetsföremålet i BO. Detta innebär att aktiebolagets organ även stämman! saknar befogenhet att fatta sådana beslut. Besluten liksom verkställandet av dem utgör i linje med detta befogenhetsöverträdelser, om inte samtliga aktieägare samtycker. Skälet till att ett samtycke kan göra dem rättsenliga är att regeln som förbjuder överträdelser av verksamhetsföremålet är en aktieägarskyddsregel och därmed faller under den s.k. samtyckesbehörigheten (SAS-principen). Eftersom T kommer att motsätta sig följer alltså att det är fråga om en befogenhetsöverträdelse, vare sig beslutet fattas av stämman eller ej och vare sig

5 överlåtelsen sker till marknadsmässig ersättning eller ej. Fattas ett stämmobeslut kan T naturligtvis klandra och få det upphävt, se 7:50 ABL, men ingenting garanterar att styrelsen (genom E & J) därmed överger saken. Fattar E & J beslut i egenskap av styrelse sker av allt att döma en överträdelse av jävsregeln i 8:23 p. 2 dvs. även på denna grund är det då fråga om en befogenhetsöverträdelse. Om inkråmsförsäljningen sker till underpris är det dessutom fråga om en värdeöverföring enligt 17:1 p4 ABL. För att inte komma i konflikt med kapitalskyddsregler måste storleken på värdeöverföringen då vara förenlig med täckningsprincipen samt försiktighetsprincipen i 17:3 ABL. För att inte räknas som en olovlig värdeöverföring krävs dessutom samtycke av samtliga aktieägare (vilket som sagt inte kan påräknas). Anledningen är att förtäckta värdeöverföringar strider mot aktieägarskyddsregler (om inte annat mot vinstmaximeringsprincipen), oavsett om de är förenliga med kapitalskyddsregler eller ej. Som nedan framhålls strider en underprisförsäljning till HB Holding utan tvekan mot generalklausulen. Bortom tvivel är alltså att den tilltänkta överlåtelsen är aktiebolagsrättsligt rättsstridig. Om Gyllene Pärlan och HB Holding genomför affären kan T emellertid inte se till att ogiltigförklara överlåtelsen. Det är endast Gyllene Pärlan eller dess rättsinnehavare som kan åberopa 8:42 och 17:6 ABL. Inte heller kan T se till att Gyllene Pärlan väcker någon form av ersättningstalan mot E & J. Eftersom T har mindre 10 % av aktierna kan han inte heller i eget namn väcka en actio pro socio-talan enligt 29:7 ABL. 17:6 kan givetvis bara aktualiseras om försäljningen sker till underpris. Parentetiskt kan också noteras att försäljningens oförenlighet med verksamhetsföremålet över huvud taget inte framgångsrikt kan åberopas inom ramen för 8:42; se 2st 2 p (annorlunda dock ifråga om överträdelsen av 8:23). Men detta till trots är det ingen god idé att genomföra affären, åtminstone inte om den sker till underpris. E & J ådrar sig då externt skadeståndsansvar för T:s indirekta skador enligt 29:1 1st 2p. En underprisförsäljning strider bl.a. mot generalklausulen i 8:41 1st ABL: genom försäljningen sker ju en värdeöverföring till majoritetsägaren (HB Holding) till nackdel för Gyllene Pärlan och T. Denna värdeöverföring räknas utan tvekan som en otillbörlig fördel för HB Holding och dess bolagsmän (Rut och Rutger), men indirekt även för E & J. Och det råder enighet om att aktieägare är berättigade till skadestånd för indirekta skador vid överträdelser av generalklausulen. Se NJA 2000 s Sker affären däremot till marknadsmässig ersättning blir det svårt för T att påvisa någon skada. (8 poäng) B) E & J kan överlåta sina aktier till HB Holding. Därefter kan HB Holding enligt 22:1 ABL tvångsinlösa T:s aktier. Samtidigt kan E & J överenskomma med HB Holding om en optionsrätt att köpa aktier i Gyllene Pärlan. (2 poäng)

6 FRÅGA 3 (Sandra Ahrén) Bussbolagen Swebus AB och Bus4you AB arrangerar resor med buss från Sverige till olika destinationer i Europa. Resorna säljs som paketresor där resa, boende, reseledare och vissa måltider ingår. Resorna utgår från Malmö och varar i 3-16 dagar. Båda bolagen har anslutningsnät till terminalen i Malmö så att resenären kan ta sig från olika delar av Sverige och även Norge till utgångspunkten i Malmö. Resenärerna erbjuds att köpa till utflykter och vissa ytterligare måltider. Tillsammans säljer företagen resor om året. Resorna säljs som rundresor, weekendresor, direktresor (utan övernattning på vägen), sol- och badresor, dels till enskilda konsumenter, dels till grupper och konferenser. Den viktigaste kundgruppen är personer från 50 år och uppåt. Bus4you marknadsför sig enbart mot svenska konsumenter medan Swebus vänder sig till både svenska och norska konsumenter. Bus4you och Swebus är de överlägset största aktörerna på marknaden med tillsammans cirka 40 procent av marknaden och de konkurrerar med varandra. För några år sedan började bolagen samarbeta vad avser bl.a. gemensam internetbokning, lönesystem, sökmotoroptimering, volymavtal för bro- och färjeöverfarter och allmänt informationsutbyte rörande kontorens öppettider, kontanthantering och försäljning av alkohol. Det skedde även en samordning i fråga om priser, boka tidigt rabatt, reseledarlöner samt marknadsdelning. Bolagen har också styrt utbudet av resor genom att gemensamt besluta eller samordna sig om att ställa inte enskilda avgångar. Bolagen har också kommit överens om vilket av bolagen som ska lägga ner ett visst resmål och vilka nya resmål den ena eller andra bolaget skulle lansera. Samordningen har sin grund i att bolagen planerade ett samgående vilket av olika skäl aldrig kom till stånd. Swebus är sedan två månader tillbaka ett dotterbolag till Bus4you AB. Konkurrensverket i Sverige har nu stämt bussbolagen med yrkande om konkurrensskadeavgift om 13,2 miljoner kronor. Verket påstår att bussbolagen har brutit mot 2 kap 1 KL och 101 FEUF under a. Redogör för Din uppfattning om vilken marknad som ska anses vara relevant marknad för paketresor med buss. Motivera Din uppfattning väl utifrån konkurrensrättsliga överväganden. b. Kommentera agerandena ovan i förhållande till 2 kap 1 KL och/eller artikel 101 FEUF. Motivera ditt svar. c. Hur kan Konkurrensverket bevisa att det skett en otillåten samordning? d. Kan bolagen påverka konkurrensskadeavgiftens storlek och i så fall hur?

7 RÄTTNINGSPRINCIPER FRÅGA 3 a. Den relevanta marknaden ska diskuteras i två perspektiv: den relevanta produktmarknaden och den relevanta geografiska marknaden. Börja alltid med produktmarknaden. Den relevanta produktmarknaden omfattar alla varor eller tjänster som på grund av sina egenskaper, sitt pris och den tilltänkta användningen av konsumenterna betraktas som utbytbara. Det är viktigt att Du redovisar att Du förstått metoden och vad den innebär. Utgångspunkten är det utbud som bussföretagen har och den verksamhet där bolagen påstås har konkurrensbegränsat. Här kan Du diskutera kring olika typer av resor, t.ex. rundresor, weekendresor, direktresor samt sol-och bad resor. Det finns anledning även att reflektera kring frågan om grupp- och konferensresor ska ingå i samma relevanta produktmarknad som färdigpaketerade resor till enskilda konsumenter. Du kan också diskutera utbytbarheten mellan buss, tåg, flyg och bil. Du måste visa att Du förstått att en marknadsavgränsning inkluderar alternativa färdsätt. Beträffande den relevant geografiska marknaden omfattar den det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna och tjänsterna, inom vilket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden framför allt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren. Bus4you marknadsför sig mot svenska konsumenter och Swebus mot såväl svenska som norska konsumenter. Här Kan Du argumentera för olika marknadsavgränsningar inom Sverige och Norge men det finns ingen anledning att inkludera vare sig Danmark eller Tyskland i denna fråga. Konkurrensbegränsningen har helt enkelt inte ägt rum i Danmark eller Tyskland. (5 p). b. Här är det fråga om ett konkurrensbegränsande samarbete, där vi inte vet om det har sin grund i ett avtal eller en samordning. Norge är medlem i EES och därmed omfattas Norge av tillämpningen av konkurrensreglerna inom EU. Här ska Du visa att Du förstått innebörden av de olika rekvisiten i 2:1 KL och/eller artikel 101 EU-fördraget. Båda regelverken kan här tillämpas parallellt. Samarbetet kring priser och marknadsdelning träffas av den hårda kärnan och är alltid förbjudet, oavsett märkbarhet bortsett från försumbara fall. Det övriga samarbetet kring t.ex. gemensam internetbokning, lönesystem, sökmotoroptimering och volymavtal för bro- och färjeavgifter, kontorens öppettider, kontanthantering och försäljning av alkohol är inte lika tydligt konkurrensbegränsande. Det viktiga här är att Du identifierar och motiverar var som är konkurrensbegränsande och sedan diskuterat detta utifrån regelverket och kanske kommer fram till om det är förbjudet eller tillåtet. För de mer tveksamma fallen är det viktigt att Du identifierar dem och för en någorlunda sammanhållen diskussion. (3 p). c. Konkurrensverket kan bevisa en otillåten samordning genom att begära upplysningar av företagen, genom att genomföra gryningsräder, genom att kontakta konkurrenter, branschorganisationer och andra som kan marknaden och dessa funktionssätt. De formella möjligheterna att agera beskrivs tydligt i 5 kap KL. (1 p) ( Se Berntiz s. 184 ff). e. Ja, bolagen kan påverka konkurrensskadeavgiftens storlek genom att agera. Detta regleras i 3:12-15 KL. Det är osannolikt att företagen här kan får en avgiftsbefrielse eftersom ingen av dem anmälde samarbetet till KKV. Däremot kan de kanske få en nedsättning av avgiften. (1 p). ( Se Bernitz, s.192 ff.)

8 FRÅGA 4 (Sandra Ahrén) Göteborgs Stad har, genom ett öppet förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), genomfört en upphandling av ramavtal avseende VA-material. Den 3 maj 2017 beslutade Göteborgs Stad att avsluta upphandlingen med angivande av följande skäl: Fem anbud inkom i upphandlingen, men prövningen har resulterat i att endast två anbud kan gå vidare till utvärdering. Endast två leverantörer bedöms inte kunna fullgöra varukontraktet ekonomiskt effektivt och det affärsmässigt bästa resultatet för förvaltningen bedöms inte-kunna uppnås. Av upphandlingsdokumentet framgick att upphandlingen skulle avslutas genom att Göteborgs Stad och de antagna leverantörerna tecknade ett ramavtal och att Göteborgs Stads avsikt var att ramavtal skulle tecknas med minst tre leverantörer, dock med ett förbehåll att de antagna leverantörerna hade en kapacitet som svarade mot avtalsanvändarnas behov. Rörmokarna AB (Rörmokarna) har ansökt om överprövning av avbrytandebeslutet och yrkat att beslutet ogiltigförklaras samt att Göteborgs Stad åläggs att vidta rättelse på så sätt att utvärderingen genomförs i enlighet med förutsättningarna i upphandlingsdokumenten. Rörmokarna anför till grund för sin ansökan i korthet följande. Avbrytandebeslutet saknar såväl sakligt godtagbara som affärsmässigt motiverade skäl. Det kan inte anses föreligga någon bristande konkurrens då två anbud kvarstår. Det framgår inte av upphandlingsdokumentet vilka grunder för avbrytande som Göteborgs stad tänkt tillämpa. Rörmokarna hade rätteligen antagits som leverantör på ramavtalet för det fall utvärderingen genomförts enligt givna förutsättningar och har således lidit eller i vart fall riskerat att lida skada. Göteborgs Stad bestrider bifall till ansökan och anför att beslutet vilar på sakligt godtagbara skäl och att beslutet inte är fattat i strid med någon av de grundläggande principerna i gemenskapsrätten. Du får som praktikant på förvaltningsrätten i uppdrag att hjälpa domaren i målet genom att svara på följande frågor. a. Under vilka förutsättningar kan en upphandling avbrytas och vem har bevisbördan för att dessa förutsättningar är uppfyllda? b. Under vilka förutsättningar kan antalet inkomna anbud och eventuella i upphandlingsdokumentet angivna grunder för avbrytande påverka ett eventuellt avbrytandebeslut? c. Det visar sig att underrättelsen om avbrytandet som skickats till de berörda leverantörerna skickats vid olika tillfällen. Vad kan detta få för konsekvenser och hur ska det hanteras? d. Rörmokarna tycker dessutom att bolaget är berättigat till skadestånd. Under vilka förutsättningar kan bolaget föra en skadeståndstalan?

9 RÄTTNINGSPRINCIPER FRÅGA 4 a. Enligt 4 kap 1 lagen (2016:1147) om offentlig upphandling, LOU, ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Ett beslut att avbryta en upphandling måste vila på sakligt godtagbara skäl. Det får inte vara godtyckligt och det måste följa de grundläggande bestämmelserna i fördraget (RÅ 2009 ref. 43). (1 p) Det är den upphandlande myndigheten som har att visa att det förelegat sakligt godtagbara skäl. (1 p). b. Det utgör ett sakligt godtagbart skäl att avbryta en upphandling när det inte föreligger något giltigt anbud. Även när bara ett enda anbud uppfyller kvalificeringskraven har EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen kommit till den slutsatsen. Utgångspunkten måste vara att en upphandlande myndighet har rätt att själv avgöra när det finns förutsättningar för att inleda en upphandling och när en inledd upphandling behöver avbrytas, även om möjligheten att avbryta en upphandling är begränsad på sätt som redogjorts under rättningsprincipen till a-frågan. (1 p för kvalificerad argumentation kring sakligt godtagbara skäl). Den omständigheten att det i upphandlingsdokumenten saknas information om under vilka förhållanden upphandlingen kan komma att avbrytas kan i sig inte läggas till grund för slutsatsen att det inte finns sakliga skäl för det överprövade avbrytandebeslutet. Mot bakgrund av vad som anges i upphandlingsdokumenten som redogjorts för i frågan framgår det att den upphandlande myndighetens avsikt varit att ramavtal ska tecknas med minst tre leverantörer, vilket snarast får uppfattas som att ett avbrytande kan komma bli aktuellt bl.a. i en situation såsom den förevarande, då endast två leverantörer kvalificeras till vidare utvärdering (1 p för kvalificerad argumentation kring tolkningen av förfrågningsunderlaget/upphandlingsdokumentet och dess betydelse för avbrytandebeslutet + ytterligare 1 extrapoäng för riktigt bra argumentation.) Poängen ges oavsett slutsats, baserade på argumentation. (Se Pedersen s. 171 ff) c. Av 20:12 följer att de leverantörer som lämnat anbud ska underrättas om upphandlingen avbryts. (1 p). Skälen för avbrytandet måste anges. En leverantör kan därefter enligt 20:12 som utgångspunkt inom tio dagar ansöka om överprövning. Tidsfristen räknas från den dag den upphandlande myndigheten har skickat underrättelse om beslutet och angett skälen för detta. Den påföljande dagen är den första dag som räknas vid beräkningen av tidsfristens längd. (1 p) Om man inte skickat underrättelsen om beslutet till samtliga anbudsgivare samma dag, utgår man ifrån dagen då den sista underrättelsen skickades. ( 1 p) d. Av 20 kap. 20 framgår att en upphandlande myndighet som inte har följt bestämmelserna i LOU ska ersätta den skada som därigenom har uppkommit för en leverantör. Det framgår vidare att rätten till skadestånd inbegriper ersättning till en leverantör som har deltagit i en upphandling för kostnader den har haft för att förbereda

10 anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat leverantörens möjligheter att tilldelas kontraktet. Av 20 kap. 21 följer att talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 genom ett avgörande som har fått laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad. (1 p för angivande av båda paragraferna och konstaterande av dess innehåll. Ytterligare 1 p för problematisering med slutsats kring om det finns en möjlighet till skadestånd vid ett avbrytandebeslut innan kontrakt tecknats (oavsett slutsats). (Jmf i denna del NJA 2016 s. 369.)