MILJÖCERTIFIERING AV BEFINTLIG BYGGNAD

Transkript

1 MILJÖCERTIFIERING AV BEFINTLIG BYGGNAD Utredning om tillvägagångssätt och tidsåtgång enligt Miljöbyggnad 3.0 Thim Jonsson Examensarbete, 15 hp Högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik, 180 hp Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Vt 2018

2 Sammanfattning Denna rapport utgör ett examensarbete vid Umeå Universitet. Målet med denna rapport är att visa val av metod, tillvägagångssätt och tidsåtgång enligt Miljöbyggnad för befintliga byggnader. Miljöbyggnad är ett certifieringssystem där indikatorer för energi, miljö och material undersöks. Klarar byggnaden kraven får den en Miljöbyggnadscertifiering. Miljöbyggnad startade redan 2003, vid dåvarande namn, Miljöklassad byggnad och var ett samarbete mellan kommun, företag och regering för en hållbar utveckling inom byggoch fastighetssektorn. Detta var kopplat till de miljömål som regeringen satte upp De indikatorer som undersökts i detta arbete har varit de kopplade till energi och miljö. Enligt instruktionerna för Miljöbyggnad kan många av indikatorernas resultat redovisas genom simulerade värden eller uppmätta/beräknade värden. De resultat som är kopplade till indikatorerna har undersökts genom mätning, beräkning och simulering då jämförelse mellan metoder har gjorts. Arbetet har resulterat i ett förslag om tillvägagångssätt där företaget i samband med en energideklaration kan göra en grov uppskattning huruvida en Miljöbyggnadsprocess kan göras. Visar byggnaden sig lämplig för en sådan certifiering är förslaget att insamling av nödvändig information om byggnaden sker i första steget. Det innefattar allt från ritningar av hela fastigheten till inventering av fastighetens interna laster. Vidare ska byggnadens energi- och miljödata simuleras för att kunna jämföras mot Miljöbyggnads krav. Detta tillvägagångssätt bedöms vara mest lämpligt för de flesta fastigheter. Det finns enklare sätt att bedöma vissa av indikatorerna men det kräver samtidigt att ett rum/lokal uppfyller vissa förutsättningar.

3 ii Abstract This report is a bachelor thesis at Umeå University. The purpose of this report is to show the choice of method, approach and timeframe according to the environmental building for existing buildings. Miljöbyggnad is a certification system in which indicators for energy, environment and materials are examined. If the building meets the requirements, it will receive an environmental certification. Miljöbyggnad started already in 2003, when it was called the Miljöklassad byggnad and was a cooperation between the municipality, companies and government for sustainable development in the construction and real estate sector. This was linked to the environmental goals set by the government in The indicators investigated in this work have been linked to energy and the environment. According to the instructions for environmental construction, many of the indicators can be reported by simulated values or measured/calculated values. The results associated with the indicators have been investigated by measurement, calculation and simulation where comparison of methods has been made. The work has resulted in a proposal for ways in which the company, in connection with an energy declaration, can make a rough estimate of whether an environmental construction process can be done. If the building is considered suitable for such certification, the proposal is that collection of necessary information about the building will take place in the first step. It includes everything from drawings of the entire property to inventory of the property s internal loads. Furthermore, the energy and environmental data of the building will be simulated in order to be able to compare against environmental building requirements. This approach is considered to be most appropriate for most properties. There are easier ways to judge some of the indicators, but it also requires a room/officespace to meet certain conditions.

4 iii Förord Denna rapport är en del i ett examensarbete för högskoleingejörsprogrammet med inriktning mot Energiteknik. Detta vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Arbetet har utförts på Energibyrån Nord (EB) i Umeå. Jag vill tacka Energibyrån Nord för att jag fått genomföra detta projekt hos dem. Jag spenderade en stor del av tiden i deras lokaler och har blivit väl bemött och fått den hjälp som efterfrågats under projektets gång. Jag vill framförallt tacka Ola Rubertsson och Erik Molin som tog fram detta projekt.

5 iv Innehåll Sammanfattning Abstract Förord i ii iii 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Energibyrån Nord Miljöbyggnad Historia Syfte Indikatorer Incitament för fastighetsägare Teori Solvärmelast Termiskt klimat vinter Dagsljus Genomförande Litterturstudie Plan för tillvägagångssätt Avgränsning Samla information om byggnaden Inventera fastigheten och välja ut kritiska rum Planera var, hur och när mätning ska genomföras Kompletterande datainsamling Beräkning och simulering av energi, effekt och klimat Framtagning av modell för simulering Simulering av energidata Beräkning med hjälp av förenklad metod Resultat 23 6 Diskussion & Slutsats Betyg Resultatdiskussion Slutsats

6 6.4 Förslag på tillvägagångssätt Referenser 30 Appendix 32 A Planritning av våningsplan 32 B Modell i Revit 33 C Mocell i IDA-ICE 34 D Fastighet Kaptensgatan 35 E Velux 36

7 1 1 Inledning Denna rapport behandlar genomförande och resultat av en utredning om hur tillvägagångssättet samt tidsåtgången ser ut för att certifiera en befintlig byggnad enligt Miljöbyggnad 3.0. Detta är en del i ett examensarbete framtaget av Energibyrån Nord som omfattar 15 hp. Här kommer bakgrund till arbetet redogöras för samt varför och vilket målet med utredningen är. Det kommer även sammanfattas vilka avgränsningar som gjorts. 1.1 Bakgrund Många av de byggnader som uppförts under tidigt 1900-tal och fem-sex decennier framåt har sällan byggts enligt dagens energisnåla metoder. Detta medför höga energikostnader i form av värmeförluster genom klimatskalet, vilket i sin tur bidrar till en ökad belastning på klimatet och miljön faställde riksdagen ett antal miljömål som ska ligga till grund för en hållbar utveckling av samhället. Ett av miljömålen lyder[1]: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. I figur 1 kan man se att energianvändningen inom bostäder och service stod för ca 40% av Sveriges totala energianvändning, en sektor där vi både verkar och befinner oss i och som har stor påverkan på vårt välbefinnande. Mot bakgrund av detta finns det starka argument för att göra vår tillvaro så komfortabel som möjligt. Detta gäller både befintliga byggnader och framtida byggnader. Har man certifierat en fastighet med Miljöbyggnad har man bevis på att byggnaden uppfyller krav för god komfort samt att den ligger inom ramarna för de kvalitetsmål den påverkar.

8 2 Figur 1: Fördelning över sektorernas energianvändning 2016 [2]. 1.2 Syfte Detta examensarbete syftar till att undersöka hur lång tid en miljöcertifieringsprocess enligt Miljöbyggnad på en befintlig byggnad tar. Anledningen är att EB ser en stor potentiell marknad för detta och vill undersöka, främst hur lång tid det tar men även jämföra olika metoder. 1.3 Mål Det främsta målet med detta projekt är att kunna visa på en lönsamhet för EB att kunna göra detta i framtiden, då det finns en stor potentiell marknad att miljöcertifiera befintliga hus. 1.4 Avgränsningar Avgränsningar har gjorts mot de indikatorer som behandlar energi och inomhusklimat. Där fokus främst har legat på indikatorerna 1, 2, 3, 4, 9, 10 och 11. Avgränsningar har även gjorts mot att högst sökta betyg för varje indikator är SILVER. För indikatorer som inte behandlats har, om uppgifter fåtts, kostnad redovisats. Ett sådant exempel är t.ex. indikator 5 där en sakkunnig ska utföra mätning. Det gjordes även en avgränsning mot Energibyråns lokaler och inte hela byggnaden. Deras lokaler ligger på översta våningen i byggnaden som vetter mot Storgatan.

9 3 1.5 Energibyrån Nord Energibyrån Nord är ett konsultföretag inom energitjänster, VVS-projektering och projektledning. De jobbar redan idag med Miljöbyggnadscertifieringar men det är riktat mot nyproduktioner. Då är de med i projekteringsfasen för en ny byggnad där de kan projektera enligt Miljöbyggnads krav. 2 Miljöbyggnad Miljöbyggnad är en svensk miljöcertifiering som genom 16 olika indikatorer på energi, innemiljö och material påvisar att byggnaden är bra för både de som vistas där men även för miljön. Det finns tre betyg för varje indikator, GULD, SILVER och BRONS. För att få certifikatet Miljöbyggnad krävs det att byggnaden har minst brons på alla indikatorer. Dessa indikatorer är vetenskapligt beprövade metoder som tagits fram på ett sådant sätt att fastighetsägaren kan påverka dessa samt att de är enkla att förstå, förklara och implementera och kostnadseffektiva för att kunna bidra till miljökvalitetsmålen. Miljöbyggnad kan ges ut till de flesta fastigheter, mindre bostadshus till större industrier. För att bevisa att en byggnad kan klassas som Miljöbyggnad kan både mätningar och beräkningar användas men även simuleringar. Beroende på fastighetens storlek kan en utredning för Miljöbyggnad ta olika lång tid, framförallt vid mätning och beräkning. För att slippa göra de mätningar och beräkningar som fodras på hela fastigheten så finns det riktlinjer. För att förenkla detta och göra det mindre tidskrävande behöver bara 20 % av våningsplanets tempererade area (A temp ) bedömas. Det finns dock krav på att de mest kritiska rummen för varje indikator ska ingå i bedömningen. Alltså de rum som har sämst förutsättningar att klara kraven för Miljöbyggnad. Dessa rum kan variera beroende på vilken indikator som bedöms[7]. Det finns aspekt-, områdes- och byggnadsbetyg. Aspektbetyget är ett viktat värde av två indikatorbetyg. Klarar en indikator GULD och den andra får BRONS i betyg blir aspektbetyget brons. Områdesbetyget är betyget för ett område, energi, inomhusmiljö och material. Det avgörs av det lägsta aspektbetyget kan höjas ett steg om minst hälften av aspektbetygen är högre. Byggnadsbetyget baseras på det lägsta områdesbetyget. 2.1 Historia 2003 utvecklades ett system som kallades Miljöklassad byggnad. Detta skedde inom ByggaBo-dialogen, som är ett samarbete mellan kommun, företag och regering för en hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn.[4] Tanken med detta var att ta fram rätt verktyg för att fastighetsägarna skulle kunna prioritera rätt med bakgrund mot de miljökvalitetsmål som sattes upp av regeringen 1999, där milömålet God bebyggd miljö låg i fokus.

10 övertog Sweden Green Building Council, SGBC, och ändrade namnet till Miljöbyggnad. Systemet anpassade sedan för certifiering, d.v.s. tredjepartsgranskning[7]. 2.2 Syfte Syftet med ett sådant certifieringssystem är att det inom bygg- och fastighetsbranschen ska finnas enkla, kostnadseffektiva metoder som kan styrkas genom vetenskapligt beprövade metoder för att bidra till miljökvalitetsmålen. Detta gäller endast faktorer som fastighetsägaren kan påverka. Faktorer som ligger utanför fastighetsägarens makt ska ej bedömas i Miljöbyggnad. På vissa av indikatorerna finns även krav på förvaltningsrutiner, detta medför att fastighetsägaren med jämna mellanrum måste se över fastigheten. 2.3 Indikatorer Indikatorerna grundar sig till stor del på rapporten Testfasen i Miljöklassningsprojekt[15]. Dessa har sedan utvärderats, uppdaterats och omvärderats. Det finns även rapporter som utvärderar ifall andra indikatorer bör finnas, hur aggregeringsmetoden fungerar[16]. De indikatorer som bedöms beskrivs nedanför. Det finns vissa skillnader på kraven mellan Miljöbyggnad för en nyproducerad byggnad och för en befintlig. För en nyproducerad krävs det att man uppfyller kraven för alla indikatorer medan för en befintlig byggnad är indikatorerna 13, 14 och 15 exkluderade. Nedan kommer det redovisas beskrivning och krav för de indikatorer som behandlar befintlig byggnad. För att få godkänt på vissa indikatorer krävs det förutom de specifika kraven även förvaltningsrutiner för vardera indikator. Vissa av indikatorerna motverkar varandra, t.ex. indikatorerna för solvärmelast och dagsljus. För ett bra betyg på solvärmelast är det fördelaktigt med små fönster medans indikatorn för dagsljus behöver stora fönster för att klara ett bra betyg. En studie visar på detta problem och där fastställs att det är svårt att få GULD på båda indikatorerna[17]. Figur 2 visar de 16 indikatorer som finns i Miljöbyggnad. Dessa 16 gäller för nyproduktioner, vid Miljöbyggnadscertifiering av en befintlig byggnad så exkluderas indikator 13, 14 och 15. Dessa tre indikatorer kommer även exkluderas i denna rapport. För varje indikator kan kraven för GULD, SILVER och BRONS ses i figurerna för indikatorerna.

11 Figur 2: Miljöbyggnads indikatorer och områden[7]. 5

12 6 1. Värmeeffektbehov Värmeeffektbehov är ett mått på hur bra klimatskalet och ventilationens energitekniska egenskaper är. Vid kontroll av dessa beräknas värmeförlusterna den kallaste dagen på året, vid DVUT(Dimensionerad Vinter Utetemperatur). Detta kan göras dels genom att simulera med program avsedda för denna typ av simuleringar. Det kan också göras genom mätning och beräkningar, dels genom att mäta upp effektsignaturen och avläsa från den eller genom att beräkna hur mycket värmeeffekt som försvinner genom klimatskalet och ventilationen. Detta är en indikator som fastighetsägaren oftast har data på. Har inte fastighetsägaren det har istället energibolaget data på det. Figur 3: Kraven för befintliga bostäder och lokalbyggnader i W/m 2 vid DVUT, F geo är en geografisk justeringsfaktor enligt Boverket[8]. 2. Solvärmelast Solvärmelast är den effekt solinstrålningen har på ett rum. Den mäts i W/m 2 och bedöms endast under sommarhalvåret. Den inkluderar endast rum med fönster som vetter mellan , alltså från öster till väster genom söder. Det finns två metoder att mäta solvärmelasten på. Ett sätt är genom en förenklad metod och den andra är genom simulering. Med den förenklade metoden tar man kvoten av fönsterglasarean genom golvarean och multiplicerar den med fönstrets totala solskydd, g syst. Denna produkt multipliceras sedan med solinstrålningen. Beroende på hur fönstren vetter kan den variera. Figur 4: Kraven för bostäder och lokalbyggnaders maximala SVL för vardera betyg i W/m 2 [8].

13 7 3. Energianvändning Energianvändningen baseras på det årligt nyttjad energi i kwh/m 2, A temp, där A temp betyder den area som ska uppvärmas. Detta ska omfattas av: Uppvärming Varmvattenberedning Komfortkyla Fastighetsenergi Betygen baseras på BBR:s(Boverkets byggregler) rekommendationer för energianvändning. I tabell 1 kan kraven för energiklasserna avläsas. Tabell 1: Energiklasser enligt energideklarationen. Med BBR avses energikraven för en nyproducerad byggnad Energianvändning Energiklass Energianvändning2 Miljöbyggnadsbetyg A 0.50 BBR GULD 0.50 BBR< B 0.75 BBR GULD 0.75 BBR< C BBR GULD BBR< D 1.35 BBR SILVER 1.35 BBR< E 1.80 BBR BRONS 1.80 BBR< F 2.35 BBR - G > 2.35 BBR - Figur 5: Betygskriterier för befintliga bostäder och lokalbyggnader[8]. Denna är - likt indikator 1 - en indikator som fastighetsägaren har uppgifter om. Dels genom energideklaration, men även genom uppmätt energi som ligger till grund för energibolagets avgifter. 4. Andel förnybar energi Denna indikator har som syfte att premiera fastighetsägare som efterfrågar, använder och tillför förnybar energi. Med förnybar energi menas energi med ursprung i sol, vind,

14 8 vatten och biomassa. Överskottsenergi som tas tillvara av fastighetsägaren klassas också som förnybar energi. Detta kan vara spillvärme från verksamheten som utnyttjas för att sänka värmekostnaderna i byggnaden. Andel förnybar baseras på den totala energimängd som byggnaden nyttjar. Den omfattar: Årlig energianvändning enligt indikator 3 Brukarnas verksamhetsenergi Hushållsel (frivilligt att inkludera) Egenproducerad energi som solceller och solfångare i den utsträckning som energin kan tillgodogörs enligt indikator 3 Figur 6: Betygskriterier för bostäder och lokalbyggnader[8].

15 9 5. Ljud Denna indikator bedömer ljudmiljön i byggnaden där ljudkkraven hänvisar till BBR eller ljudstandarderna SS och SS [5], [6] För mätning enligt ljudstandard ska en ljudsakkunnig delta vid mätning. Figur 7: Betygskriterier för bostäder och lokalbyggndaer[8]. 6. Radon Denna indikator har som syfte att kontrollera att byggnaden inte överskrider Strålskyddsinstitutet anvisningar på radonhalt. Mätningar ska utföras under vinterhalvåret vid uppvärmningssäsong. Mätningar ska ske enligt Strålskyddsinstitutets anvisningar för radonmätning. För skolor och förskolor tillkommer anvisningar från Folkhälsomyndigheten vid utplacering av mätare. Mätperioden ska omfatta två till tre månader. Figur 8: Betygskriterier för bostäder och lokalbyggnader.[8]

16 10 7. Ventilation Bedömningen av denna indikator baseras på att ett ventilationssystem ska tillföra byggnaden den mängd uteluft som krävs för verksamheten som bedrivs där. Ventilationssystemet ska, enligt lag, kontrolleras regelbundet. Intervallen där byggnader kontrolleras varierar beroende på vilken typ av byggnad och vilket ventilationssystem det är. En sådan kontroll kallas OVK", Obligatorisk Ventilationskontroll. Denna ligger till grund för betyget på denna indikator. Det finns även vissa krav för CO 2 -nivåer vid högre betyg än BRONS. En OVK ska göras av en certifierad funktionskontrollant. Figur 9: Betygskriterier för bostäder och lokalbyggnader[8]. 8. Fuktsäkerhet Denna indikator bedömer ifall det finns fukt- eller vattenskador. Beroende på byggnadens utformning kan det finnas konstruktioner där risken för eventuella fuktskador är högre. En sådan inventering görs av en certifierad fuktsakkunnig person. Finns det sådana måste en mer omfattande besiktning göras. Dessa konstruktioner anses alltid vara riskkonstruktioner: Krypgrunder Platta på med ovanpåliggande isolering Tilläggsisolerade vindsbjälklag Ventilerade vindar

17 11 Låglutande tak med invändig takavvattning Terrassbjälklag Golv och väggar i våtrum Enstegstätade ytterväggar med fuktkänsliga material Fuktinventeraren avgör ifall dessa konstruktioner bör kontrolleras mer ingående. Figur 10: Betygskriterier för bostäder och lokalbyggnader[8]. 9. Termiskt klimat vinter Det termiska klimatet är, framför allt, ett mått på hur man upplever inomhusklimatet. Under vinterhalvåret, alltså under uppvärmning, finns det två sätt att bedöma det termiska klimatet. Den ena är en förenklad metod där en transmissionsfaktor(tf) beräknas. Den beräknas med hjälp av arean för fönster och golv samt fönstrets U-värde. Den andra kan göras antingen genom simulering eller mätning, där bestämmer man ett värde på PPD. PPD står för Predicted Percentage Dissatisfied och berättar hur många av en byggnads brukare som är missnöjda. För att beräkna detta behöver man veta brukarnas aktivitet(met) samt deras klädsel(clo), som båda påverkar PPD. Med hjälp av MET och CLO kan man bestämma inom vilka temperaturintervall olika nivåer av PPD man får. Den temperatur man vill vet är den operativa temperaturen, det är ett viktat mått mellan lufttemperaturen och strålningstemperaturen i rummet. Utifrån den temperaturen kan ett PPD fås, se figur 11. Figur 11: Exempel på acceptabla värden för betygssättning genom PPD-index för Termiskt klimat vinter genom mätning av operativ temperatur. Dessa värden baseras på en relativ luftfuktighet på 50 % och lufthastiget på 0,15 m/s[8]

18 12. Beroende på vilken typ av aktivitet eller klädsel man har kan dessa väden behöva justeras. Det finns godkända webbapplikationer 1 för Miljöbyggnad där man kan räkna ut PPD vid olika temperaturer, klädsel och aktiviteter. Figur 12: Betygskriterier för bostäder och lokalbyggnader som grundas på PPD och operativ temperatur[8]. Figur 13: Betygskriterier för bostäder och lokalbyggnader som baseras på TF[8]. 10. Termiskt klimat sommar Denna indikator behandlar samma värden som indikator 9. Det finns en förenklad metod för denna indikator men den baseras på indikator två och gäller endast för bostäder och lokaler utan komfortkyla samt att det ska finns möjligheter för vädring. För lokalbyggnader kan denna metod användas ifall interna laster(personer, elutrustning och belysning) inte överstiger 20 W/m 2, för bostäder kan denna metod användas oavsett de interna lasterna. För lokaler utan komfortkyla kan även ett betyg fås genom ett PPD-index. Lokaler med komfortkyla betygsätts endast genom ett PPD-index. 1 Thermal Comfort Tool & Thermal Comfort Calculator

19 13 Figur 14: Exempel på acceptabla värden för betygssättning genom PPD-index för Termiskt klimat sommar genom mätning av operativ temperatur. Dessa värden baseras på en relativ luftfuktighet på 50 % och lufthastiget på 0,2 m/s[8]. Figur 15: Betygskriterier för bostäder och lokaler både med och utan komfortkyla samt metod[8]. 11. Dagsljus Dagsljus är en indikator som betygsätter hur mycket naturligt ljus som ett rum utsätts för. Byggnader med mycket naturligt dagsljus premieras. Dagsljuset kan beräknas genom en förenklad metod, AF, eller genom en dagsljusfaktor. Den förenklade metoden är en kvot mellan arean på glaset och golvarean. Det finns dock vissa förutsättningar för att denna metod ska kunna användas. Dagsljustransmissionen, LT, på fönsterglaset får inte vara mindre än 0,63, avskärmningsvinkeln, α, får inte vara större än 45 samt att rummet ska vara rektangulärt och inte djupare än sex meter. Om inte dessa förutsättningar uppfylls ska en dagsljusfaktor, DF, användas. LT - Dagsljustransmittans kan fås genom att läsa av på fönstret eller genom att

20 14 kontakta tillverkaren. Avskärmningsvinkel, α - Vinkeln mellan ett horisontalplan och en linje från fönstrets mittpunkt till högsta avskärmande punkt. T.ex. en närliggande byggnad, se figur 16. Figur 16: Illustration av avskärmningsvinkeln[8]. Dagsljusfaktorn är ett förhållande mellan ljusstyrkan utomhus och inomhus. DF = 1 % betyder att ljusstyrkan inomhus är 1 % av ljusstyrkan utomhus. Denna faktor kan bestämmas på två sätt, antingen genom beräkning eller simulering. Oavsett val av metod fodras det data om fönstrets/fönstrens storlek och position, avskärmning från himlen och horisonten, fönsterglasets LT-värde, reflektionsförmågan hos omgivande ytor samt rummets utformning (geometri och mått). Vid beräkning så krävs det även uppgifter om avstånd och höjd på omkringliggande byggnader, utvändiga skuggande byggnadsdelar, fasta skärmar etc. Planerade byggnader i kommunens detaljplan ska även inkluderas. Dagsljusfaktorn kan redovisas på två sätt, DF punkt och DF median. DF punkt - En punkt 0,8 meter över golvet, en meter från rummets mörkaste sidovägg och på halva rumsdjupet, alternativt på den mörkaste arbetsytan på halva rumsdjupet. Den mörkaste av dessa två punkter ska jämföras mot betygskriterierna. Denna kan fås genom beräkning eller vissa simuleringsprogram. DF median - Det går även att redovisa ett medianvärde. Ett median kan fås genom olika simuleringsprogram. Där tas ett rutnät med flera punkter fram. Punkterna ska ligga 0,8 meter över golvet, 0,1-0,5 meter från rummets väggar och med en upplösning på 0,5 meter. Eftersom beräkning av dagsljusfaktor är mindre noggrann än genom simuleringsverktyg accepteras ett avvikande resultat om 0,20 %-enheter från betygskriterierna. Om en arbetsplats befinner sig i en hall eller i ett försäljningsutrymme ska andel utblicksarea beräknas. Det är ett mått på hur stor andel av golvarean där man på 1,5 meters höjd där man kan se ut fem grader eller mer både i horisontell och vertikal riktning. Plan-, sektionsritningar och situationsplan fodras vid beräkning av utblicksarea, se figur 17

21 15 Figur 17: Illustration av utblicksarea[8]. Figur 18: Betygskriterier för bostäder, lokalbyggnader och arbetsplatser i hallar och försäljningsutrymmen.[8]

22 Legionella Legionella är en bakterie som kan finnas i vatten där de trivs bäst och förökar sig snabbast vid temperaturer mellan C, vid temperaturer under 20 C förökar de sig inte. För att döda dessa bakterier krävs det en vattentemperatur på på minst 50 C. Desto högre temperatur desto fortare dör bakterierna. För att undvika problem med legionella bakterier i ett tappvarmvattensystem krävs det att temperaturen i hela cirkulationssystemet inte understiger 50 C.[13] Detta kontrolleras i denna indikator tillsammans med tappkallvatten där temperaturen inte får överstiga 24 C efter vattnet stått stilla i åtta timmar. Det finns även krav för hur vattenledningar får vara installerade, dessa framgår av figur 19. Figur 19: Betygskriterier för alla byggnader[8]. 16. Sanering av farliga ämnen Denna indikator säkerställer att material med ämnen av farlig karaktär inte förekommer alternativt har tillräckligt låg nivå. Detta ska besiktas av en person med dokument som styrker att denne är kvalificerad att utföra en sådan besiktning. En person certifierad med en CMF-kravspecifikation eller liknade kan utföra en sådan besiktning[10].

23 17 Figur 20: Betygskriterier för lokalbyggnader och bostäder[8]. 2.4 Incitament för fastighetsägare Vid en miljöcertifiering av en byggnad kan förbättringsåtgärder vara nödvändiga för att möta kraven i miljöbyggnad. Exempelvis kan värmeeffektbehovet vara för stort vilket fodrar förbättringsåtgärder som kan leda till omfattande kostnader för att reducera värmeeffektbehovet. Byte av fönster på en byggnad till fönster med bättre U-värde kan vara en sådan åtgärd. För att göra detta till en attraktiv metod måste det finnas incitament för en fastighetsägare att bekosta en Miljöbyggnadscertifiering med eventuella förbättringsåtgärder. Enligt rapporter som gjorts så kan det vara möjligt att få sänkt ränta på lånet om man uppvisar att byggnaden är miljöcertifierad. Detta grundar sig i att återbetalningsförmågan är starkare då driftkostnaderna är sänkta, fastighetsägaren har större kontroll över driftkostnaderna. Dessutom har en miljöcertifierad byggnad lägre vakans vilket är ett stort plus hos bankerna vid en kreditgivningsprocess. Med lägre driftkostnader medför även ett högre driftnetto, samtidigt så kan man ta högre hyror då en hyresgäst är mer villig att betala mer i hyra för en miljöcertifierad byggnad. Detta ökar återbetalningsförmågan för fastighetsägaren. En annan faktor är att företag, som en del i att förbättra sin image, väljer en miljöcertifierad byggnad. Marknadsföringsmässigt är det även fördelaktigt med en miljöcertifierad byggnad[14].

24 18 3 Teori Här kommer de ekvationer som använts vid beräkning av de förenklade metoderna för indikatorerna som har sådana redovisas. 3.1 Solvärmelast A glas SV L = 800 g syst (1) Arum Denna ekvation kan användas om rummet har fönster som vetter mot söder och ges i W/m W/m 2 är den högsta solinstrålningen på utsidan av ett vertikalt fönster under ett normalår i Sverige. g syst är den sammanvägda avskärmningsförmågan hos ett fönster. Denna innefattar både fönstrets avskärmningsförmåga samt avskärmande ytor som markiser, balkonger, närliggande byggnader etc. Rum med fönster som vetter åt väst eller öst används samma ekvation men med 560 W/m 2 istället för 800. Rum med fönster åt både söder och väst eller söder och öst så adderas solintstrålningen enligt: SV L = 560 g syst Aglas S, Ö el. V A rum g syst Aglas S, Ö el. V A rum (2) 3.2 Termiskt klimat vinter T F = U glas Afnster A golv (3) TF, transmissionsfaktorn (W/m 2 ),räknas ut med hjälp av fönsterglasets U-mittvärde, vilket är glasets isoleringsförmåga samt arean för fönstret (inklusive glas, karmar, och båge) och golvet. Transmissionsfaktorn är ett förenklat mått på hur mycket transmissionsförluster som finns. Transmissionsförluster utgör majoriteten av alla värmeförluster och kan bygger på sambandet[18]. Q t = U A (T r T e ) där: U = Värmegenomgångskoefficienten A = Arean T r = Rumstemperaturen T e = Temperaturen på omgivande uteluft

25 Dagsljus AF = A glas A golv 100 (4) Detta är ekvationen för beräkning med den förenklade metoden av dagsljusfaktorn, det är en kvot mellan arean på fönstret och golvarean.

26 20 4 Genomförande Detta avsnitt beskriver hur genomförandet gått till, allt från litteraturstudier till simulering av byggnadens energidata. För varje del av tillvägagångssättet har tidsåtgången loggats, dels för att kunna sammanställa en uppskattad tidsåtgång och dels för att jämföra olika metoder/program. 4.1 Litterturstudie En litteraturstudie gjordes om Miljöbyggnad där fokus främst låg på befintlig byggnad. Det har även gjorts inläsning om hur banker ser på byggnader som är miljöcertifierade. Från denna litteraturstudie gjordes en preliminär plan för tillvägagångssätt. 4.2 Plan för tillvägagångssätt Efter litteraturstudien gjordes en preliminär plan vilken konsulterades med handledaren. Den planen justerades sedan efterhand dels p.g.a. sökt betyg men även tillägg. Den var listad enligt ett stegvis tillvägagångssätt: 1. Samla information om byggnaden Byggnadsår Material (Väggar, tak, fönster, etc.) Materialegenskaper (U-värden, g-värden, reflektionsegenskaper, etc.) Ritningar Energideklaration, OVK Värmeeffektbehov, effektsignatur Andel förnybar energi 2. Inventera fastigheten och välja ut kritiska rum För indikatorerna termiskt klimat, solvärmelast väljs rum med störst fönsterarea i förhållande till golv area För indikatorn dagsljus väljs rum med minst fönsterarea i förhållande till golvarea 3. Planera var, hur och när mätning ska genomföras 4. Upprätta och samla in svar från enkätundersökning Eftersom det högsta sökta betyget var SILVER behövdes ingen enkätundersökning göras.

27 Avgränsning Mätning av operativ temperatur kunde inte genomföras då en globtermometer inte var tillgänglig Samla information om byggnaden Genom att ta reda på fastighetens byggnadsår kan antagande om hur den är byggd göras med hjälp av boken Så byggdes husen [3] Byggnadsåret för denna byggnad kunde fastställas till 1878[11]. Från detta kan klimatskalet uppskattas. Ritningar tillhandahålls av fastighetsägaren, från dessa kunde arean för lokalen tas fram (A temp ). Fastighetens energidata försågs också av fastighetsägaren Inventera fastigheten och välja ut kritiska rum Från ritningar av byggnaden valdes kritiska rum enligt Miljöbyggnad 3.0 för varje indikator. Detta verifierades sedan genom att mäta fönsterarean för rummen och jämföra dessa mot golvarean, beroende på indikator valdes den största eller lägsta kvoten mellan fönster och golv för rummen. Vid mätning av fönstren undersöktes även ifall tillverkaren kunde bestämmas. Det finns fönster från tre olika fönstertillverkare. Efterforskning gjordes för att se om fönsteregenskaper kunde bestämmas. Det fanns endast information från en av fönstertillverkarna, kontakt togs med dem för att få information om fönstren utifrån den märkning som fanns på fönstren. Ett antagande om att fönsteregenskaperna var likadana för alla fönster gjordes då information för de andra fönstren inte kunde fås Planera var, hur och när mätning ska genomföras Indikatorerna Solvärmelast och Dagsljus är, vid förenklade metoder, oberoende av tid på året. För indikatorerna Termisk klimat vinter och sommar ska mätning göras vid olika tidpunkter. Vid mätning av dessa indikatorer ska både lufttemperaturen och strålningstemperaturen bestämmas. Lufttemperaturen kan bestämmas med en vanlig termometer medan strålningstemperaturen bestäms med en globtermometer. 4.4 Kompletterande datainsamling Vid beräkningar av bl.a. fastighetsenergi och värmeeffektbehov krävs det att rummen inventeras för radiatoreffekter och internlaster. Detta gjordes genom att mäta radiatorerna och jämföra dessa mot tillverkarens specifikationer. Effekterna kan beräknas med ett Excel-dokument som finns att hämta på deras hemsida. De interna lasterna bestämdes genom att inventera elektrisk utrustning (datorer, belysning etc.) och antal brukare för vardera rum.

28 Beräkning och simulering av energi, effekt och klimat Här beskrivs förfarandet vid beräkningar och simuleringar av de olika indikatorerna. Beräkningar har gjorts för de förenklade metoderna medan simuleringar har gjorts för de övriga Framtagning av modell för simulering För att simulera energidata eller dagsljusfaktor i en byggnad behöver det finnas en modell av byggnaden. Byggandet av en modell kan göras direkt i ett simuleringsprogram eller genom ett CAD-ritningsprogram. De program som användes i detta projekt var: IDA-ICE - Ett simuleringsprogram för energi i byggnader Revit - Ett CAD-ritningsprogram för byggnader Velux Daylight Visualizer 2 (Velux)- Ett simuleringsprogram för ljus i byggnader. För att ta fram en modell till IDA-ICE går det att rita upp den både direkt i IDA-ICE eller rita den i Revit och exportera den till IDA-ICE. I detta projekt jämfördes tidsåtgången för båda metoderna. Velux Daylight Visualizer 2 är ett simuleringsprogram där dagsljusfaktorn simuleras, den går även att simulera i IDA-ICE. Import av modell är ej möjlig från Revit i Velux, för detta program kunde ingen jämförelse göras mot Revit. Vid byggande av modellerna användes planritningen på fastigheten samt insamlad data från inventeringen (placering av fönster, fönsterarea, radiatoreffekter, internlaster, etc). 4.6 Simulering av energidata Vid simulering av energidata i IDA-ICE användes både insamlad data från inventeringen och dels schablonvärden från Svebys dokument för energi i kontorslokaler samt schablonvärden som redovisas i Miljöbyggnad 3.0 för befintlig byggnad.[12] Beräkning med hjälp av förenklad metod Efter inventering av fastigheten hade gjorts och kritiska rum bestämts användes ekvationerna i avsnitt 3 för beräkning av indikatorerna.

29 23 5 Resultat Här redovisas resultaten från både mätningar och simuleringar som gjorts under detta projekt. För tabeller där rumsnummer är utmärkt kan kan detta ses i appendix A där en planritning över lokalen finns. Tabell 2: Sammanställning av fönster- och rumsareor, totala A temp och kritiska rum Rum A golv A glas A glas /A golv A temp (m 2 ) Kritiska rum( Indikator 9, 10) 1 19,46 0,91 0,05 206,72 3, 6, 9, ,11 0,64 0, ,13 2,78 0,17 Kritiska rum( Indikator 11) 4 12,53 0,85 0,07 1, 2, ,36 0, ,8 1,45 0,11 Kritiska rum(indikator 2) 7 16,6 1,1 0,07 3, 4, 5, ,65 2,2 0, ,5 2,2 0, ,64 1,71 0, ,3 2,53 0,06 I denna tabell redovisas resultatet av mätning av areorna för både rum och fönster, från detta har kritiska rum valts ut. Beroende på indikator har rum valts utifrån högsta eller lägsta kvot mellan arean för fönsterglas och golv. Tabell 3: Sammanställning av resultat från beräkningar med förenklad metod för given indikator Indikator 2 SVL(W/m 2 ) Indikator 9 TF Indikator 11 AF Rum Rum Rum 3 27,6 3 0,07 2 4% 4 36,9 6 0, % 5 27,3 9 0, ,1 10 0,22 Denna tabell är en sammanställning av resultaten från beräkningar med hjälp av de förenklade metoderna för de givna indikatorerna. Ekvation 1 och 2 användes för indikator två, ekvation 3 användes för indikator 9 och ekvation 4 användes för indikator 11.

30 24 Tabell 4: Sammanställning av resultat vid simuleringar i IDA-ICE Rum Op. temp., C (Sommar) Op. temp., C (Vinter) Max solar gain, W/m2 1 35,17 21,04 18, ,32 21,13 18, ,44 21,16 37, ,27 21,15 32, ,8 21,03 19,5 6 33,15 20,33 58, ,86 21,03 33, ,7 21,07 23, ,48 21,09 19, ,32 20,9 22, ,41 21,06 23,9 Resultat från simuleringar i IDA-ICE där operativ temperaturer för vinter och sommar och solvärmelasten redovisas. För indata har radiatoreffekter uppmätts genom att jämföra dimensionerna mot tillverkarens produktblad. Fönster och rumsareor är uppmätta och schablonvärden för t.ex. effekt från belysning är hämtad från Sveby. [12] Tabell 5: Simulerad fastighetsenergi per år och kvadratmeter i IDA-ICE Meter Total, kwh Per m 2, kwh/m 2 Equipment, facility ,672 Fläktar 3966,8 17,37 Domestic hot water ,445 District heating 11220,8 49,14 Total, facility 78,627 Tabell som visar simulerad fastighetsenergi per år och kvadratmeter i IDA-ICE. I denna tabell ingår ingen verksamhetsenergi som t.ex. energi för datorer, skrivare, kontorsbelysning. Denna tabell redovisar endast fastighetsenergin, den som bedöms i Miljöbyggnad. Den redovisar fyra olika energiposter. Tabell 6: Sammanställning över energidata från fastighetsägare kwh/m 2, år Energidata från fastighetsägare kwh/m 2 Värmeenergi 104 Elenergi 27 Total energi 131 Denna tabell redovisar den energidata fastighetsägaren kunde bistå med. Den är fördelad på värmeenergi och elenergi.

31 25 Tabell 7: Sammanställning över simulerad Dagsljusfaktor, median i IDA-ICE Rum Median daylight factor, % 1 0, , , , , , , , , , ,5895 Tabellen visar den simulerade dagljusfaktorn i IDA-ICE. Den visar medianen för varje rum och uttrycks i procent. Figur 21: Sammanställning av tidsåtgången för de aktiviteter som undersökts Aktivitet Tid(minuter) minuter/m 2 Analysera ritning och välja ut potentiellt mest kritiska rum 37 0,18 Inventering av rum och material+ny analys av kritiska rum 92 0,45 Undersöka fönster 25 0,12 Beräkning förenklad metod, Ind 2, 9, ,15 Rita och simulera kritiska rum i Velux(ind 11) 80 0,39 Rita byggnad i Revit 124 0,60 Rita byggnad i IDA-ICE 140 0,68 Mäta radiatorer+definiera effekt 55 0,27 Indata till IDA-ICE+Simulering 85 0,41 Denna tabell visar hur lång tid varje aktivitet har tagit. Detta ligger till grund för utvärdering av metod och tillvägagångssätt. Ett förhållande mellan rumsarea och tidsåtgången redovisas också för att i framtiden kunna uppskatta hur mycket tid som krävs vid en Miljöbyggnadsutredning.

32 26 6 Diskussion & Slutsats Detta projekt har som mål att mäta och undersöka tillvägagångssättet för certifiering enligt Miljöbyggnad för befintligt hus. För indikatorerna 2, 9 och 10 har både mätning, handberäkning och simulering utförts medan indikatorerna 1, 3 och 10 endast undersökt med simulerade resultat. För indikatorerna 5, 6, 7, 8 och 16 krävs det personer med dokumenterad kompetens för mätning av dessa, därför har ingen tid ägnats till att undersöka tidsåtgången för dessa indikatorer. Under projektets gång har ytterligare avgränsningar gjorts. Mätning av operativ temperatur med med hjälp av en vanlig termometer samt globtermometer kunde inte göras då en globtermometer inte fanns tillgänglig. En annan avgränsning som gjordes var att göra antagandet att taket på huset var platt. Bakgrunden till detta var dels bristande kunskap i IDA-ICE och Revit samt begränsning av tid. 6.1 Betyg För denna lokal klarar solvärmelasten av betygskriterierna för silver både genom beräkning och simulering. Denna lokal har komfortkyla, vilket medför att indikatorbetyget för Termiskt klimat sommar måste bedömas enligt kraven för det. Hade den inte haft komfortkyla skulle den klarat kraven enligt den förenklade metoden. Indikator 9 klarar betygskraven genom den förenklade metoden och kan där uppvisa indikatorbetyget GULD vilket den även gör genom simulering av den operativa temperaturen. Indikatorbetygen för Termiskt klimat sommar och Dagsljus klarar inte av detta. Varken genom den förenklade metoden eller genom simuleringar. För indikatorerna 1 och 3 behövs det mer data. Enligt simuleringar och verklig data från fastighetsägaren klarar lokalen betygskriterierna. Det skiljer däremot för mycket mellan dessa för att kunna bedöma dess betyg. 6.2 Resultatdiskussion För indikator två valdes rum 3, 4, 5 och 6. Val av rum gjordes genom att ta de rum med störst kvot mellan fönsterarea och golvarea, rum med fönster som vetter mellan (öst till väste genom syd) och att rummens sammanlagda area ska utgöra minst 20% av lokalens A temp, dessa rum utgör ca 23% av A temp. För indikatorerna 9 och 10 valdes rum 3, 6, 9 och 10 ut. Dessa valdes utifrån att kvoten mellan fönsterarea och golvarea ska vara så låg som möjlig samt att de ska täcka minst 20% av lokalens A temp, denna indikator är oberoende av fönstrens läge. För indikator 11 har rum som täcker mer än

33 27 20% av lokalens A temp samt minst kvot mellan fönsterarea och golvarea valts. Om man analyserar resultaten i tabell 3 så kan man se att de utvalda rummen klarar kraven för Miljöbyggnad. Jämför man detta mot tabell 4 där de simulerade värden kan avläsas ser man att indikator två inte klarar kraven för Miljöbyggnad i rum 6. Vid simulering av den operativa temperaturen kan man avläsa att maxvärdet blir väldigt högt. Detta påverkas av solvärmelasten och interna laster (belysning, människor, datorer/datorskärmar, etc.). Denna indikator hade varit intressant att jämföra mot en verklig mätning med termometrar (glob- och lufttermometer), dock hade det krävts en mätning under en varm sommardag samt en kall vinterdag. Detta skulle dock inte rymmas inom tidsramen för projektet. Resultatet av den totala energin vid simulering i IDA-ICE, tabell 5, visar att fastigheten använder 78,627 kwh/m 2, år. Vid jämförelse mot tabell 6, där energianvändningen från fastighetsägaren redovisas, skiljer den sig kraftigt. Den totala fastighetsenergin är 131 kwh/m 2, år, det betyder att vid simulering i IDA-ICE blir fastighetsenergin 60% av den redovisade från fastighetsägaren. Detta kan bero på att fastighetsägaren inte har någon mätning som skiljer på fastighetsoch verksamhetsenergi, det kan också bero på felaktigt tillvägagångssätt vid val av yta för simuleringar i IDA-ICE. Med hänsyn till projektets tidsram gjordes avgränsningen att undersöka Energibyråns lokal. Detta betyder att endast en mindre del av byggnaden har inventerats och utretts. För att säkerställa att rätt energianvändning simuleras bör därför hela byggnadens våningar och rum inventeras och inkluderas vid simulering. Att välja en referensyta för simulering, vilket var fallet i detta projekt, ökar risken för missvisande resultat. Detta rekommenderas inte vid Miljöbyggnad av befintlig byggnad. Fastigheter där våningsplan ser likadana ut, t.ex. flerbostadshus, hade det varit intressant att undersöka. Ett potentiellt objekt för undersökning av detta är fastigheterna på Kaptensgatan, Umeå, De utgörs av fem flerbostadshus med två lägenheter på varje våning, där planlösningen på lägenheterna ser likadan ut förutom att de är spegelvända mot varandra (Planlösning och fastighet finns i appendix D). I tabell 7 kan man se den simulerade dagsljusfaktorn från EB:s lokaler i IDA-ICE, där är det medianen för varje rum som redovisas och i denna kan man se att många rum inte klarar kraven för Miljöbyggnad. I appendix E redovisas resultat från simulering i Velux. I Velux är det däremot Dagsljusfaktor punkt som redovisas och med denna metod klarar man inte heller kraven för Miljöbyggnad. I tabell 8 finns en sammanställning över de aktiviteter som utförts under projektets gång. Några av dessa kommer man oavsett val av tillvägagångssätt behöva genomföra (ifall dessa inte redan finns hos fastighetsägaren). Bestämma effekt på radiatorer, mäta fönster och bestämma dess materialegenskaper (U-värde, g syst, LT-värde). Tiden för varje aktivitet redovisas med en kvot mellan tid och rumsyta. Det som tog längst tid var att rita byggnaden i IDA-ICE och det som tog kortast tid var mätning

34 28 och undersökning av fönster. Anledning till att fönstren tog kort tid var att fönstren i de flesta rummen var likadana. Det fanns fyra olika fönstertyper varav en av typerna endast fanns i ett av rummen. Det räckte att mäta två fönster av varje typ för att säkerställa att måtten var likadana. Det gjorde att resten av fönsterinventeringen kunde göras genom att kolla vilket/vilka typ av fönster som fanns i rummen. Ritning av modell var aktiviteten som tog längst tid. Det gick fortare att rita i Revit än IDA-ICE, anledningen till detta är dels att erfarenheten av Revit var större än IDA-ICE och dels att Revit är en mjukvara som är gjord för ritning av bl.a. hus. Energianvändning, värmeeffektbehov och andel förnybar energi är indikatorer som fastighetsägaren ska ha koll på. Finns inte data för energianvändning kan en energideklaration göras, vid en sådan kan en bedömning samtidigt göras huruvida byggnaden har potential att få Miljöbyggnadscertifiering. Slutsatsen av detta är att vid en potentiell Miljöbyggnadscertifiering rita upp byggnaden och simulera resultaten i IDA-ICE för byggnader där våningsplanen skiljer sig från varandra. Vilken mjukvara man använder för att rita upp en modell av byggnaden beror främst på den personens kompetens och vana för modellritningsprogram. Hela byggnaden bör också simuleras för att minska risken för felaktigt simulerad energidata. 6.3 Slutsats Arbete har medfört lärdomar om olika metoder, för- och nackdelar med dessa samt ett förslag på hur man kan gå tillväga. Det som har tagit längst tid längst tid är att rita lokalen och simulera den i IDA-ICE. Adderar man inventering av rum och mäta radiatorer samt definiera effekten på dessa är det den post som tar näst längst tid. Denna post behöver göras oavsett vilken metod som väljs vid en undersökning om en byggnad klarar kraven för Miljöbyggnad. Förutsatt att fastighetsägaren har koll på indikatorerna för värmeeffektbehovet, energianvändningen samt andelen förnybar energi, behöver indikatorerna 2, 9, 10 och 11 undersökas. Dessa kan bestämmas genom den förenklade metoden. Det förutsätter dock att kraven för förenklad metod är uppfyllt för var och ett av indikatorerna. Vid optimala förhållanden kommer därför detta vara det mest tidseffektiva sättet att gå tillväga. I andra fall, där kraven för förenklade metoden inte uppfylls, behöver simulering göras. I äldre byggnader kan det finnas risk för att fastighetsägaren inte har möjlighet att separera fastighets- och verksamhetsel från varandra vilket medför att den data som tas fram kan vara missvisande i undersökning om energianvändning. Detta kan då bestämmas genom simulering i IDA-ICE. I många fall kommer simulering krävas då många byggnader inte har förutsättningarna för att kunna undersökas med den förenklade metoden. Det kommer därför krävas att resultaten kommer simuleras för några av indikatorerna vilket medför att en modell av byggnaden behövs arbetas fram för simulering. Det går att redovisa resultat för både förenklade metoden och genom simulering vid samma Miljöbyggnadscertifiering,

35 29 men om simulering även behöver göras är det därför enklast att redovisa resultaten från simulering. 6.4 Förslag på tillvägagångssätt För att inte en fastighetsägare inte ska lägga ner pengar på något som inte kommer ge resultat bör en översiktlig bedömning av fastigheten göras innan. Ett alternativ kan då vara att göra detta i samband med en energideklaration, dels så får fastighetsägaren reda på byggnadens energianvändning samtidigt som energideklarationspersonen kan göra en grov uppskattning huruvida det är lämpligt att undersöka djupare om byggnaden kan få en Miljöbyggnadscertifiering. Samtidigt som energianvändningen kan jämföras mot Miljöbyggnadskraven kan även fastighetsägaren ta fram data för andel förnybar energi och värmeeffektbehovet. Om dessa indikatorer uppfyller kraven för Miljöbyggnad kan man gå vidare. Innan man ritar upp byggnaden bör man göra en snabb inventering av fönster och uppskatta dagsljusfaktorn utifrån den förenklade metoden, AF. Förslagsvis kan det göras i samband med energideklarationen. Det måste även samlas in ritningar och byggnaden måste inventeras för att kunna bestämma fönsterareor, materialegenskaper, interna laster etc. Desto mer dokument om byggnaden som finns desto fortare kommer inventering ta. När all data är insamlat kan en modell av byggnaden göras i föredraget program (IDA- ICE, Revit m.m.) för simulering. Förslaget är att använda IDA-ICE vid simuleringar, det kan simulera dagsljusfaktor, energi och termiskt klimat. Detta utesluter användning av Velux vilket skulle medföra ytterligare modellbyggnad.

36 30 Referenser [1] Miljömål.se Sveriges nationella miljömål [2] Energiläget [3] Björk, C. Kallstenius, P. Reppen, L., Så byggdes husen : arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år. u.o.:svensk Byggtjänst. [4] ByggaBoDialogen OmByggaBo.pdf$ [5] SS Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder. skydd-av-och-i-byggnader/akustik-i-byggnader-ljudisolering/ss25267/ [6] SS Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell skydd-av-och-i-byggnader/akustik-i-byggnader-ljudisolering/ ss t12017/ [7] Miljöbyggnad Metodik Sweden Green Building Council file [8] Miljöbyggnad Befintlig byggnad Sweden Green Building Council. file\ [9] Om Miljöbyggnad Swedish Green Building Council. [10] Certifiering av miljöinventerare Sveriges Fastighetsförbund. [11] Arkitektguiden Umeå Kommun - Stadsbyggnadskontoret /Arkitekturguiden_2001.pdf [12] Brukarindata kontor Svebyprogrammet. Brukarindata-kontor-version-1.1.pdf [13] Folkhälsomyndigheten, Sjukdomsinformation om legionellainfektion. [Online]

37 31 Available at: smittsamma-sjukdomar/legionellainfektion-och-pontiacfeber/ ]. [Använd [14] Olsson, S. Retelius. A., Kreditgivningen för gröna byggnader, Stockholm: KTH - Institutionen för Fastigheter och Byggande. [15] Carlsson, P.-O. & Wintzell, H., Testfasen i miljöklassningsprojekten - Delrapport september st ed., Karlskrona: Boverket, ByggaBoDialogen. Available at: [16] Ericson,J. Larsen, K Utveckling av Miljöbyggnad En analys av åtgärdsalternativ, Lund: Lunds Tekniska Högskola - Institutionen för bygg- och miljöteknologi. [17] Dahlberg, M., Solvärmelastens, dagsljusfaktorns och det termiska klimatets inverkan på med olika fönster för Miljöbyggnad, Gävle: Högskolan Gävle. [18] Stramdberg, L., Energi- och klimatsimuleringar i Hjältarnas Hus, Umeå: Umeå Universitet. [19] Purmo Thermopanel, Effektsimulering [20] BRF Flaggan

38 32 A Planritning av våningsplan Detta är planritningen på Energibyråns lokaler där rummen är utmärkta med nummer. Numren hänvisar till rumsnumren i tabellerna på resultatdelen.

39 33 B Modell i Revit

40 34 C Mocell i IDA-ICE

41 35 D Fastighet Kaptensgatan Figur 22: Planritning över lägenhet i fastighet på Kaptensgatan Figur 23: Fastighet på Kaptensgatan Planlösning samt fastighet på Kaptensgatan.Bilderna är hämtade från bostadsrättsföreningens hemsida.[20]

42 36 E Velux Figur 24: Simulering av de kritiska rummen i Velux. Punkterna är utsatta efter arbetsytornas placering.