PM - KLIMATDIALOGEN Klimatdialogen. Klimatdialogen
|
|
- Jan-Erik Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatdialogen Klimatdialogen
2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och tidsplan Bakgrund Tidsplan 1 2 Syfte Så här ska syftet uppnås 2 3 Centrala frågeställningar Klimatdialogen ett tillval till Prisdialogen Klimatdialogens innehåll Central administration av Klimatdialogen Hur säkerställs transparensen inom Klimatdialogen Klimatdialogen finansieras av dess medlemmar 5 4 Processbeskrivning och Klimatdialog i praktiken 6 5 Bilagor - Styrdokument Struktur för Klimatarbetsplan Beskrivning av första årets medverkan i Klimatdialogen Beskrivning av den årliga processen (5.3 är till stora delar identiskt med 5.2) Kriterier för att beviljas inträde i Klimatdialogen Kriterier för att beviljas förlängt medlemskap i Klimatdialogen (5.5 är till stora delar identiskt med 5.4) 17
3 1 Bakgrund och tidsplan Klimatdialogen är ett initiativ som vuxit fram bland parterna bakom Prisdialogen, SABO, Riksbyggen och Energiföretagen Sverige. 1.1 Bakgrund Flera lokala klimatsamarbeten har fallit väl ut, ofta tack vare dialog och samverkan mellan fjärrvärmeföretag och kunder. Idén bakom Klimatdialogen är att ta lärdom av dessa goda exempel, samt använda det ramverk som finns för dialog och samverkan inom fjärrvärme genom Prisdialogen i syfte att förbättra klimat- och miljöarbetet inom fjärrvärmebranschen tillsammans med kunderna och eventuella andra intressenter hölls en workshop där fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder som visat extra stort intresse i berörda frågor bjöds in. Intresset för workshopen var stort och 32 personer deltog under en kreativ och positiv dag. Utfallet av denna workshop har sedan legat till grund för det fortsatta arbetet med Klimatdialogen. Detta dokument beskriver hur arbetet med Klimatdialogen är tänkt att utformas. Dokumentet kommer att uppdateras och kompletteras efter en remissrunda under november Tidsplan November-2017 December-2017 PM kring utformningen av Klimatdialogen skickas på remiss till berörda parter. Behandling av synpunkter från remissrundan för att lansera en Klimatdialogmodell som ska tas i bruk under En pilot-runda av Klimatdialogen med ett mindre antal utvalda medlemsföretag inom Prisdialogen. Höst-2018 Uppföljnings-workshop för förbättring av Klimatdialog-modellen och vidare spridning bland Prisdialogens medlemmar Lansering av Klimatdialogen. 1(17)
4 2 Syfte Syftet med Klimatdialogen är att gemensamt uppnå en minskad klimat- och miljöpåverkan. Klimatdialogen ska ta avstamp i Prisdialogen för att skapa ett ramverk för lokal dialog mellan fjärrvärmeleverantörer och dess kunder kring klimat- och miljöfrågor. 2.1 Så här ska syftet uppnås Klimatdialogens syfte ska uppnås genom: Lokal dialog mellan leverantör och kund, ökad kunskap om bland annat systemsyn samt transparens. Leverantör och kund redovisar sin organisations klimat- och miljömål för varandra. Gemensamt framtagande av lokala klimat- och miljöåtaganden som ska tillgängliggöras även för andra intressenter. Spridande av goda exempel från lokala klimatdialoger. Återkoppling på genomförd klimatdialog med rekommendation från central granskningsenhet. Återkoppling och eventuellt vidtagande av korrigerande åtgärder utifrån tidigare måluppföljning och åtaganden. 2(17)
5 3 Centrala frågeställningar I arbetet med att ta fram ett ramverk för Klimatdialogen har en rad centrala frågeställningar behandlats, såväl inom Prisdialogens kansli/styrelse, som genom en workshop för potentiella pilotmedverkare i en framtida Klimatdialog. Nedan följer en sammanfattning av centrala frågeställningar och hur dessa ska hanteras. 3.1 Klimatdialogen ett tillval till Prisdialogen Tre möjliga upplägg för Klimatdialogen och dess förhållande till Prisdialogen har diskuterats: 1. Klimatdialogen som en integrerad del av Prisdialogen. 2. Klimatdialogen fristående från Prisdialogen. 3. Klimatdialogen som ett tillval för medlemmar i Prisdialogen. Deltagarna på Klimatdialogen-workshopen , tillfrågades vilket av ovanstående alternativ de föredrog och svarade i stort sett enhälligt att de föredrar alternativ 3. En svaghet som framhävdes avseende alternativ 1 är att det riskerar att leda till att en del fjärrvärmeleverantörer upplever att Prisdialogen blir för omfattande för att de ska mäkta med ett medlemskap. Alternativ 2 medför en större administrativ börda centralt, då färre delar kan samordnas mellan Prisdialogen och Klimatdialogen. Alternativ 2 har också en svaghet i att det frikopplar miljö- och prisfrågan, vilket ofta kan vara svårt att göra i praktiken. Alternativ 3 är det alternativ som Klimatdialogen kommer att baseras på, med Klimatdialogen som ett möjligt tillval för medlemmar i Prisdialogen. Medlemmar i Klimatdialogen ska således skickas in en ansökan för Prisdialogen och för Klimatdialogen. Det står däremot de lokala parterna fritt att samköra processerna genom att samrådsmötena för Prisdialogen och Klimatdialogen hålls delvis eller helt i anslutning till varandra. Det ska dock noteras att det i vissa fall inte är samma personer som deltar i Prisdialogen som Klimatdialogen. Att Klimatdialogen blir ett tillval för medlemmar i Prisdialogen, innebär följaktligen att de som inte är med i Prisdialogen inte heller kan gå med i Klimatdialogen. Klimatdialogen ska bedrivas transparent och uppmuntra utomstående aktörer att ta inspiration av Klimatdialogens ramverk och arbete i sitt eget klimat- och miljöarbete och inspirera andra till eget klimat- och miljöarbete. 3.2 Klimatdialogens innehåll Fjärrvärmeleverantören kallar sina företagskunder samt eventuella andra intressenter exempelvis bränsle-/värmeleverantörer eller Villaägarna till samrådsmötena. Rekommenderat är att den årliga processen består av minst två möten. Flera aktörer har uttryckt vikten av dialog och samarbete, något som förbättras om minst två möten hålls. Med ett strukturerat samarbete har de som medverkar i den lokala Klimatdialogen möjlighet 3(17)
6 att ta till sig den andra partens idéer och argument, för att utifrån detta kunna presentera reviderade egna idéer och argument. På samrådsmötena ska en diskussion om mål inom klimat och miljö föras ur både kundperspektiv och energileverantörens perspektiv. Med detta som utgångpunkt ska dialogen söka finna åtaganden i form av konkreta handlingsplaner. Utöver detta ska även bra/dåliga exempel från arbetet inom Klimatdialogen sammanställas i syfte att lära och utvecklas av erfarenheter. Dessa exempel kommer även att publiceras på Klimatdialogens hemsida, samt i vissa fall användas som underlag vid ett årligt Klimatdialog-seminarium. I kapitel 4 Bilagor, presenteras styrdokument för Klimatdialogen, vilka ger en mer detaljerad bild av Klimatdialogens innehåll. 3.3 Central administration av Klimatdialogen Den årliga medlemskapsansökan ska innehålla ett samrådsprotokoll från det avslutande samrådet och en ansökan (som görs på samma blankett som ansökan till Prisdialogen), på samma sätt som inom Prisdialogen. Inom Prisdialogen ska även en prisändringsmodell biläggas till ansökan, denna ersätts i Klimatdialogen med ett dokument benämnt Klimatarbetsplan. De tre dokument som medlemmar i Klimatdialogen årligen ska skickas in till den centrala administrationen av Klimatdialogen är således: Ansökningsblankett (samma blankett som för Prisdialogen) Samrådsprotokoll Klimatarbetsplan Klimatarbetsplanen ska redogöra för åtaganden i form av konkreta handlingsplaner samt bra/dåliga exempel ifrån arbetet med Klimatdialogen. Mallar för respektive av ovanstående tre delar av medlemskapsansökan kommer att finnas tillgängliga via Klimatdialogens hemsida (del av Prisdialogens hemsida). Processen för inträde i Klimatdialogen kommer att skilja sig något från den årliga processen som därefter följer. Första året finns exempelvis inga åtaganden att följa upp eller goda/dåliga exempel från föregående års arbete. Istället läggs första året mer fokus på framtagande av åtaganden och genomgång av parternas respektive arbete och mål inom miljö- och klimat. Ansökan skickas in till Prisdialogens kansli tillsammans med ansökan om medlemskap i Prisdialogen. Kansliet granskar att ansökan är komplett och bereder ansökan till styrelsen. Styrelsen beslutar om eventuellt beviljande av medlemskap och återkopplar till den ansökande med kommentarer på ansökan. Kansliet finns även tillgängligt via telefon och mail för medlemmar i Klimatdialogen för att besvara frågor och stödja i arbetet. 4(17)
7 3.4 Hur säkerställs transparensen inom Klimatdialogen En grundläggande del i såväl förtroendet för, som utvecklingen av Klimatdialogen, är en hög grad av transparens. Detta ska säkerställas genom: Klimatdialogen har en websida (del av Prisdialogens hemsida) där medlemmars samrådsprotokoll samt Klimatarbetsplan publiceras. Klimatdialogens medlemsföretag kommunicerar resultaten av sin lokala Klimatdialog samt beviljat medlemskap till samtliga kunder och intressenter som exempelvis leverantörer och entreprenörer. Ett årligt seminarium anordnas av Klimatdialogen centralt där bland annat positiva exempel från lokala Klimatdialoger lyfts fram. 3.5 Klimatdialogen finansieras av dess medlemmar Fjärrvärmeleverantörer som är med i Prisdialogen betalar idag en årlig avgift baserat på dess storlek. Väljer fjärrvärmeleverantören att även gå med i Klimatdialogen, höjs den årliga avgiften till Prisdialogen med X % (beroende på medlemmens storlek och hur många som väljer att gå med i Klimatdialogen, kommer årsavgiften utöver den till Prisdialogen i de flesta fall ligga inom intervallet 5-20 tkr). Intäkterna från Klimatdialogen ska ge täckning för kostnader förenade med den centrala administrationen av Klimatdialogen, men inte generera något överskott över tid. För Klimatdialogens pilot-år (2018), kommer inte några medlemsavgifter att tas ut. 5(17)
8 4 Processbeskrivning och Klimatdialog i praktiken Klimatdialogen kommer att utformas som en kontinuerlig process med årscykler. Varje år ska fjärrvärmeleverantörer och fjärrvärme-intressenter i området föra en dialog kring miljöoch klimatfrågor, som ska rendera i en Klimatarbetsplan som omfattar inblandade parter. Klimatarbetsplanen ska innehålla åtaganden på kort sikt, lång sikt samt handlingsplan och uppföljning av föregående års åtaganden och exempel på vad som fallit ut bra/dåligt under föregående års miljö- och klimatarbete. Ambitionen med denna process är att den ska vara en kunskapsresa som genererar tydligt påvisbara förbättringar för klimat och miljö. Figuren nedan illustrerar den årliga processen. Inledande möte Syftar till att ge en övergripande information om Klimatdialogen och skapa en grund för fortsatt dialog Dialogmöte Utkast till en Klimatarbetesplan presenteras och disskuteras. I Klimatarbetsplanen ingår från andra medlemsåret utvärdering av föregående års Klimatdialog och positiva/negativa exempel Avslutande dialogmötesprotokoll Genomgång av och diskussion om omarbetad Klimatarbetsplan Mötet renderar i en Klimatarbetsplan och ett avslutande samrådsprotokoll signerat av kundrepresentant Utvärdering av årets lokala Klimatdialog och planering av nästkommande år Klimatdialog inklusive tidsplan I syfte att säkerställa att regler och stadgar efterföljs och för att stödja utvecklingen granskas avslutande samrådsprotokoll och Klimatarbetsplan av Prisdialogens kansli och styrelse, som återkopplar med rekommendationer inför nästa års klimatdialog. Ett årligt seminarium kommer också att hållas, i syfte att utveckla dialogen. 6(17)
9 5 Bilagor - Styrdokument 5.1 Struktur för Klimatarbetsplan Underlaget till ansökan om inträde och förlängt medlemskap innefattar bland annat en Klimatarbetsplan. Strukturen för Klimatarbetsplan beskrivs i detta dokument och innefattar fyra delar. Del 1: Kort- och långsiktiga klimat- och miljömål hos deltagarna i lokal klimatdialog Denna del innehåller en diskussion om mål inom klimat och miljö ur både kundperspektiv och energileverantörens perspektiv. Harmoniserar målen med varandra eller finns det målkonflikter? Syftet är att hitta vilka gemensamma nämnare som finns för deltagarnas mål och hur de kan arbeta tillsammans för att uppnå dem. De gemensamma mål som finns ligger sedan till grund för handlingsplan i den lokala klimatdialogen. I denna del ingår även att följa upp deltagarnas mål från förra året, från och med andra året som medlem i Klimatdialogen. Del 2: Handlingsplan och åtaganden Syftet med denna del är att konkretisera vad som ska göras i avsikt att uppnå uppsatta miljö- och klimatmål. Exempel på detta kan vara ett samarbete mellan kunder och fjärrvärmeleverantör för att minska effekttoppar. Kan kunderna använda energin så att fjärrvärmeföretagets kostnader minskar för att producera och leverera och vilka fördelar finns då för kunderna? Vad ger det för ekonomiska och miljömässiga effekter? I denna del ingår även att följa upp förra årets handlingsplan och åtaganden, från och med andra året som medlem i Klimatdialogen. Del 3: Positiva och negativa erfarenheter från förra årets Klimatdialog En viktig del i Klimatdialogens lärandeprocess är att dokumentera och dra lärdom av goda och dåliga exempel på åtaganden och åtgärder. Dessa exempel ska även kunna publiceras på Klimatdialogens hemsida centralt. Del 4: Bilagor (frivilligt stycke) Följande dokument kan bifogas till Klimatarbetsplanen: Ordlista: Centrala ord för Klimatarbetsplanen förklaras. Klimatarbetsplan kan även innehålla följande bilagor: Nationella mål: Eventuella nationella mål som de lokala målen knyter an till eller refererar till. Tekniska beskrivningar: Dokument som refereras till i Klimatarbetsplanen. 7(17)
10 5.2 Beskrivning av första årets medverkan i Klimatdialogen Samråd för att hitta gemensamma miljönyttor Huvudsyftet med dialogen är att öka kunskap och förståelse kring de andra parternas miljöoch klimatarbete och genom detta kunna arbeta fram en Klimatarbetsplan som gynnar klimat och miljö. Samrådet syftar vidare till att medverkande får ökat förtroende för varandra och för Klimatdialogen. Förhoppningen är att det bredare kundkollektivet får kännedom och förtroende för Klimatdialogen. Samrådet ska mynna ut i två dokument Samrådet ska mynna ut i två dokument, ett samrådsprotokoll och en Klimatarbetsplan. Samrådet en förutsättning för inträde För att kunna beviljas inträde i Klimatdialogen ska fjärrvärmeleverantören genomföra en samrådsprocess med sina kunder. Vilka deltar i den lokala klimatdialogen? Fjärrvärmeleverantören har ett samordnande ansvar för en lokal klimatdialog. Det betyder att de största enskilda kunderna och personer som företräder ett större antal kunder, till exempel företrädare för Riksbyggens, HSB:s och Fastighetsägarnas medlemmar, ska ges möjlighet att delta i den lokala klimatdialogen. Även andra intressenter som anmäler särskilt intresse eller rekommenderas av andra deltagare bör bjudas in. Beskrivning av samrådsprocessen Samrådsprocessen för inträde i Klimatdialogen ska omfatta minst två möten. Samrådsprocessen kan med fördel samordnas med Prisdialogens dito, så att samrådsmöten för Prisdialogen/Klimatdialogen förläggs i anslutning till varandra. Deltagarna kommer lokalt överens om hur man vill gå tillväga. Processen beskriven nedan är en rekommendation. Arbetet med att genomföra åtgärdsplanen pågår kontinuerligt. Parterna träffas för att stämma av förra årets handlingsplan och arbeta fram nya åtaganden för nästkommande år. Första årets lokala klimatdialog innebär flera dialogtillfällen, deltagarna behöver hitta de gemensamma målsättningarna och hur de kan arbeta tillsammans för att ge varandra både miljömässiga och ekonomiska vinster med energiarbetet. En Klimatarbetsplan utformas med åtgärdspunkter och hur de ska följas upp. Efterföljande år stäms klimatarbetsplanen av och nya åtgärder tas fram. I kommande stycken beskrivs en samrådsprocess med tre möten. 8(17)
11 Rekommendation till genomförande av inträdesprocessen i Klimatdialogen Inledande möte Tid på året Rekommenderat från februari till och med april. Syfte Det inledande mötet syftar till att lägga grunden till en fortsatt konstruktiv dialog. Kunder och fjärrvärmeleverantör går gemensamt igenom hur Klimatdialogen fungerar och enas om hur den lokala processen ska genomföras samt vad man vill åstadkomma. Inför inledande mötet Inför det inledande mötet rekommenderas att fjärrvärmeföretaget bjuder in för att kort presentera Klimatdialogen som ett nationellt initiativ och klimatdialogens lokala process. Fjärrvärmeföretagen har en samordnande roll i den lokala klimatdialogen men deltagarna kommer därefter överens om ansvarsfördelningen (t ex vem som bjuder in, skriver protokoll och justerar). Fjärrvärmeleverantörens inbjudan till det inledande mötet ska innehålla: Dagordning Sändlista Information om Klimatdialogen, inklusive förberedande punkter inför presentation av kundernas klimat och miljöarbete Länk till Klimatdialogens webbplats Vad deltagarna bör ta med sig till första mötet: egna energi- och klimatmål mm Förslag till punkter på dagordningen Gemensam genomgång av Klimatdialogens syfte och regelverk Avstämning av kundrepresentation Deltagarna presenterar sig, sitt klimat- och miljöarbete och förväntningar på den lokala klimatdialogen Överenskommelse om hur den lokala klimatdialogen ska genomföras med korta stolpar till utkast för klimatarbetsplan Preliminär tidplan för fortsatt arbete Kontaktpersoner hos deltagarna 9(17)
12 Dokumentation från mötet Mötesanteckningar Preliminär tidsplan för fortsatt arbete med åtgärder Kontaktlista till deltagarna Samrådsmöte Tid på året Rekommenderat från mars till och med augusti. Syfte Samrådsmötet syftar till att ge kunderna och fjärrvärmeleverantören kunskap om varandras klimatarbete. Tid avsätts även för diskussion kring hur detta påverkar deltagande parter. Inför samrådsmötet Fjärrvärmeleverantörens inbjudan till mötet ska innehålla: Dagordning Utkast till Klimatarbetsplan Mötesanteckningar från förra mötet Hänvisning till exempel på Klimatarbetsplan från andra orter Förslag till punkter på dagordningen Klimatarbetsplanen från förra mötet presenteras och deltagarna arbetar vidare med att konkretisera hur arbetet ska genomföras under nästkommande år. Diskussion kring behovet av samrådsmöten med övriga intressenter Fastställande av tidsplan Dokumentation från mötet Mötesanteckningar Tidsplan 10(17)
13 Avslutande samrådsmöte Tid på året Rekommenderat från maj till och med september. Syfte Avslutande samrådsmötet syftar till att fastställa Klimatarbetsplan och förtydliga hur arbetet ska gå till under nästkommande år. Inför mötet Fjärrvärmeleverantörens kallelse till mötet ska innehålla: Dagordning Protokoll från tidigare samrådsmöten Omarbetat förslag till Klimatarbetsplan där det framgår hur kundernas synpunkter hanterats Förslag till punkter på dagordningen Protokolljusterare utses Genomgång av omarbetad Klimatarbetsplan Deltagarna lämnar synpunkter som förs in i protokollet Information om hur eventuella kvarstående synpunkter hanteras Planering av Klimatdialogen inför nästkommande år inklusive tidsplan Fjärrvärmeleverantören informerar om eventuell ansökan om inträde i Klimatdialogen Dokumentation från mötet Klimatarbetsplan Justerat samrådsprotokoll Preliminär tidsplan till nästkommande år 11(17)
14 5.3 Beskrivning av den årliga processen (5.3 är till stora delar identiskt med 5.2) Samråd för att stärka miljö och klimatarbetet Huvudsyftet med dialogen är att öka kunskap och förståelse kring de andra parternas miljöoch klimatarbete och genom detta kunna finna miljö- och Klimatarbetsplan som gynnar alla parter. Dialogen syftar vidare till att kunder och fjärrvärmeleverantörer får ökat förtroende för varandra och för Klimatdialogen, samt att miljö- och klimatvinster uppnås. Förhoppningen är att det bredare kundkollektivet får kännedom och förtroende för Klimatdialogen. Samrådet ska mynna ut i två dokument Samrådet ska mynna ut i två dokument, ett samrådsprotokoll och en Klimatarbetsplan. Samrådet en förutsättning för förlängt medlemskap För att kunna beviljas förlängt medlemskap i Klimatdialogen ska fjärrvärmeleverantören genomföra en samrådsprocess med sina kunder. Vilka kunder ges möjlighet att delta i samrådet? Fjärrvärmeleverantören ska bjuda in ett representativt urval av sina kunder till samrådsprocessen. Det betyder att de största enskilda kunderna och personer som företräder ett större antal kunder, till exempel företrädare för Riksbyggens, HSB:s och Fastighetsägarnas medlemmar, ska ges möjlighet att delta i samrådet. Även kunder som anmäler särskilt intresse eller rekommenderas av andra kunder bör bjudas in. Beskrivning av samrådsprocessen Samrådsprocessen för den årliga Klimatdialogen ska omfatta minst två möten. Kunder och fjärrvärmeleverantör kommer lokalt överens om hur man vill gå tillväga. Processen beskriven nedan är en rekommendation. Samrådsprocessen avslutas med ett samrådsmöte där leverantören presenterar förslag till Klimatarbetsplan. Vid detta möte ges också kunderna möjlighet att ge sina synpunkter på Klimatarbetsplan och samrådsprocessen. Samrådsprocessen ska också innehålla en uppföljning av föregående års Klimatarbetsplan. I kommande stycken beskrivs en samrådsprocess med två möten. 12(17)
15 Samrådsmöte Tid på året Rekommenderat från februari till och med augusti. Syfte Inför det inledande mötet rekommenderas att leverantören tar informell kontakt med kunder som ska bjudas in för att kort presentera årets. Vid kontakt kan leverantören stämma av om det finns fler intressenter på orten som bör bjudas in. Samrådsmötet syftar till att dels ge kunderna kunskap om fjärrvärmeleverantörens klimatarbete, dels att ge fjärrvärmeleverantören kunskap om kundernas verksamhet. Intressenter ges möjlighet att lämna synpunkter kring och möjlighet att påverka Klimatarbetsplanen. Inför samrådsmötet Fjärrvärmeleverantörens kallelse till samrådsmötet ska innehålla: Dagordning Sändlista Information om Klimatdialogen Utkast till Klimatarbetsplan Länk till Klimatdialogens webbplats Förslag till punkter på dagordningen Gemensam genomgång av Klimatdialogens syfte och regelverk Avstämning av kundrepresentation Kunderna presenterar sig, sitt klimat- och miljöarbete och förväntningar på Klimatdialogen, samt eventuella idéer på förbättringar inom fjärrvärmeområdet Fjärrvärmeleverantören presenterar förra årets Klimatarbetsplan, uppföljning av denna och förslag på förändringar i Klimatarbetsplan. I detta bör exempelvis utfasning av fossila bränslen och förändringar i energianvändning diskuteras Kunderna lämnar synpunkter Leverantören bemöter synpunkter Överenskommelse om hur Klimatdialogen ska genomföras Kontaktperson hos fjärrvärmeleverantören Diskussion kring behovet av samrådsmöten med övriga intressenter Fastställande av tidsplan 13(17)
16 Dokumentation från mötet Mötesanteckningar Tidsplan Lista på kunder som ska kallas till kommande möten 14(17)
17 Avslutande samrådsmöte Tid på året Rekommenderat från maj till och med september. Syfte Avslutande samrådsmötet syftar till att ge kunderna möjlighet att lämna synpunkter på fjärrvärmeleverantörens sedan förra mötet omarbetade förslag på Klimatarbetsplan. Inför mötet Fjärrvärmeleverantörens kallelse till mötet ska innehålla: Dagordning Protokoll från tidigare samrådsmöten Omarbetat förslag till Klimatarbetsplan där det framgår hur kundernas synpunkter hanterats Förslag till punkter på dagordningen Protokolljusterare utses bland kunderna Leverantören bemöter synpunkter som framkommit under tidigare samråd Genomgång av omarbetad Klimatarbetsplan Kunder lämnar synpunkter Leverantören bemöter synpunkter Information om hur eventuella kvarstående synpunkter hanteras Utvärdering av årets lokala Klimatdialog Planering av Klimatdialogen inför nästkommande år inklusive tidsplan Fjärrvärmeleverantören informerar om eventuell ansökan om inträde i Klimatdialogen Dokumentation från mötet Klimatarbetsplan Justerat samrådsprotokoll Preliminär tidsplan till nästkommande år 15(17)
18 5.4 Kriterier för att beviljas inträde i Klimatdialogen För att bli medlem i Klimatdialogen krävs dels att fjärrvärmeleverantören kan visa att denne följt den process för kunddialog och förankring med lokala kundrepresentanter som systemet föreskriver och dels en komplett ansökan. För medlemskap i Klimatdialogen krävs även medlemskap i Prisdialogen. De olika stegen i ansökningsprocessen beskrivs nedan. Steg 1: Samrådsprocess för inträde i Klimatdialogen Fjärrvärmeleverantören tar fram en Klimatarbetsplan i dialog med sina kunder. Denna process beskrivs i avsnittet 5.2. Samrådsprocessen dokumenteras i ett justerat samrådsprotokoll från det avslutande dialogmötet. Steg 2: Inlämning av ansökan till kansliet för Klimatdialogen Efter att samrådsprocessen är slutförd på orten kan fjärrvärmeleverantören lämna in en ansökan till kansliet för Prisdialogen. Ansökningsblanketten finns i dokumentet Ansökan om inträde i Prisdialogen och Klimatdialogen. Ansökan ska utöver ansökningsblanketten innehålla följande bilagor: Den framtagna Klimatarbetsplan Samrådsprotokoll som är justerat av en kundrepresentant Steg 3: Godkänt medlemskap i Klimatdialogen Kansliet för Klimatdialogen går genom inkommande ansökan och kontrollerar att ansökan är komplett ifylld och innehåller alla dokument. Klimatarbetsplan ska vara redovisad och samrådsprocessen genomförd på ett korrekt sätt som även finns dokumenterat i samrådsprotokollet. Kvarstår inga synpunkter efter samrådsförfarandet beviljas leverantören inträde i Klimatdialogen. Beslutet om inträde i Klimatdialogen tas av styrelsen. 16(17)
19 5.5 Kriterier för att beviljas förlängt medlemskap i Klimatdialogen (5.5 är till stora delar identiskt med 5.4) För att förbli associerad medlem i Klimatdialogen krävs dels att fjärrvärmeleverantören kan visa att denne följt den process för kunddialog och förankring med lokala kundrepresentanter som systemet föreskriver och dels en komplett ansökan. För medlemskap i Klimatdialogen krävs även medlemskap i Prisdialogen. De olika stegen i ansökningsprocessen beskrivs nedan. Steg 1: Samrådsprocess för förlängt medlemskap i Klimatdialogen Fjärrvärmeleverantören tar fram en Klimatarbetsplan i dialog med sina kunder. Denna process beskrivs i avsnittet 5.3 Beskrivning av den årliga processen. Samrådsprocessen dokumenteras i ett justerat samrådsprotokoll. Steg 2: Inlämning av ansökan till kansliet för Klimatdialogen Efter att samrådsprocessen är slutförd på orten kan fjärrvärmeleverantören lämna in en ansökan till kansliet för Klimatdialogen. Ansökningsblanketten finns i dokumentet Ansökan om förlängt medlemskap i Klimatdialogen. Ansökan ska utöver ansökningsblanketten innehålla följande bilagor: Den framtagna Klimatarbetsplan Samrådsprotokoll som är justerat av en kundrepresentant Steg 3: Kriterier för förlängt medlemskap som associerad medlem i Klimatdialogen Kansliet för Klimatdialogen går igenom inkommande ansökan och kontrollerar att ansökan är komplett ifylld och innehåller alla dokument. Klimatarbetsplan ska vara redovisad och samrådsprocessen genomförd på ett korrekt sätt som även finns dokumenterat i samrådsprotokollet. Kvarstår inga synpunkter efter samrådsförfarandet beviljas leverantören inträde i Prisdialogen. Beslutet om förlängt medlemskap i Klimatdialogen tas av styrelsen. 17(17)
HANDBOK FÖR KLIMATDIALOGEN
Klimatdialogen Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Syfte 1 3 Klimatdialogens upplägg 2 3.1 Klimatdialogen ett tillval till Prisdialogen 2 3.2 Klimatdialogens innehåll 2 3.3 Central administration av Klimatdialogen
Ett samarbete mellan Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme
Ett samarbete mellan Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme Dialog för en fungerande värmemarknad En väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leveran törer som öppet redovisar
Regler för Prisdialogen
Version 1 februari 2019 Regler för Prisdialogen ett system för utfästelser om och prövning av ändringar av fjärrvärmepriser Bakgrund och syfte Prisdialogen är ett partsgemensamt system för utfästelser
Regler för Prisdialogen
Regler för Prisdialogen ett system för utfästelser om och prövning av ändringar av fjärrvärmepriser Bakgrund och syfte Prisdialogen är ett partsgemensamt system för utfästelser om och prövning av ändringar
Stadgar för Prisdialogen
Stadgar för Prisdialogen Prisdialogen är en ideell förening med säte i Stockholm. Den bildades den 14 december 2012 av Riksbyggen, SABO och Svensk fjärrvärme (sedermera Energiföretagen Sverige), då även
Växjö Energi AB Björn Wolgast
Växjö Energi AB Björn Wolgast Agenda Växjö Energi det senaste året Nytt kraftvärmeblock Sandvik 3 Prisdialogen - att bilda pris i dialog Ny prismodell för fjärrvärme Fjärrvärmepriser för 2014 Lunch Händelser
Dialogmöten. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG
METODER FÖR TIDIG DIALOG Dialogmöten I dialogmöten träffar en upphandlande myndighet potentiella leverantörer, branschorganisationer och andra relevanta aktörer. Syftet är att utbyta information och dialogmöten
Enskilda dialogmöten. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG
METODER FÖR TIDIG DIALOG Enskilda dialogmöten I enskilda dialogmöten träffar den upphandlande myndigheten en leverantör åt gången inför en kommande upphandling. Syftet är att inhämta information för att
kkkrrvärm Prisändringsmodell Sollentuna Energi & Miljö 2018
kkkrrvärm Prisändringsmodell Sollentuna Energi & Miljö 2018 1. Prisändringsmodellen En väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar
kkkrrvärm Prisändringsmodell Sollentuna Energi & Miljö 2019
kkkrrvärm Prisändringsmodell Sollentuna Energi & Miljö 2019 1 Prisändringsmodellen En väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar
Uppföljning Prisdialogen 2018
Uppföljning Prisdialogen 2018 Kontigo AB Stockholm, mars 2018 Sammanfattning Den årliga uppföljningen av Prisdialogen genomförs nu för andra gången. Uppföljningen syftar ytterst till att ta fram ett faktaunderlag
ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff
Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna
Protokoll från samrådsmöte 2018 inom Prisdialogen
Datum 2018-06-27 1 (5) Björn Norberg 0589-670 618 bjorn.norberg@vme.se Protokoll från samrådsmöte 2018 inom Prisdialogen Tid: 11 juni 2018 kl. 08.00 Plats: Rotundan, Medborgarhuset Arboga Inbjudna: Samtliga
Rutiner och plan för miljörevisioner
Rutiner och plan för miljörevisioner Beslut: Miljörådets ordförande 2018-02-13 Reviderad: - Dnr: HDa 1.2-2018/307 Gäller fr o m: 2018-02-13 Relaterade dokument: Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan
Dialog för en fungerande värmemarknad. Prisdialogens syfte och mål
Verksamhet 2015 1 Dialog för en fungerande värmemarknad Prisdialogens syfte och mål En väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar
Stadgar fo Norsa lvens Vattenra d
Stadgar fo Norsa lvens Vattenra d 1 Syfte och verksamhet 1.1 Syfte Norsälvens vattenråd utgör ett organ för samverkan och delaktighet inom vattenförvaltningen. En grundförutsättning för rådets funktion
Torsdag 2015-08-27 kl 13.00-17.00. Konferensrum Granen, Olof Palmes Gata 31, Stockholm. ordförande. adjungerad. Ordföranden förklarade mötet öppnat.
Svensk Fjärrvärme 1(6) Styrelseprotokoll Tid Plats Torsdag 2015-08-27 kl 13.00-17.00 Konferensrum Granen, Olof Palmes Gata 31, Stockholm Närvarande Anders Östlund Lotta Brändström Anders Egelrud Ingemar
Utvärdering av branschinitiativet Prisdialogen
Ei R2015:04 Utvärdering av branschinitiativet Prisdialogen Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna. Tel 016-16 27 00. www.ei.se Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen
INTRODUKTION TILL GIVA SVERIGE:S KVALITETSKOD
INTRODUKTION TILL GIVA SVERIGE:S KVALITETSKOD Inledning Syftet med Giva Sveriges Kvalitetskod är att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. Kvalitetskoden
Extern remiss. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG
METODER FÖR TIDIG DIALOG Extern remiss En extern remiss innebär att du skickar hela eller delar av upphandlingsdokumenten till leverantörer och branschorganisationer innan en upphandling publiceras. Det
INTRODUKTION TILL GIVA SVERIGE:S KVALITETSKOD
INTRODUKTION TILL GIVA SVERIGE:S KVALITETSKOD Inledning Syftet med Giva Sveriges Kvalitetskod är att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. Kvalitetskoden
Vetenskaplig rådgivning vid Läkemedelsverket
Vetenskaplig rådgivning vid Läkemedelsverket Lena Håkansson Oslo 2011-02-17 Målsättning med presentationen Varför söka vetenskaplig rådgivning vid Läkemedelsverket (LV) Hur LV hanterar nationell vetenskaplig
Stadgar. Fastighetsnätverket för energi och miljöfrågor i Örebro län
Stadgar Fastighetsnätverket för energi och miljöfrågor i Örebro län 1 Ändamål Fastighetsnätverket verkar för en hållbar bygg- och förvaltningsprocess som gynnar affärsutveckling, innovativa processer,
Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen
Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise
Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet
Handlingsplan. Bygg- och fastighetsnätverk i Örebro län, åren Fastställd
Handlingsplan Bygg- och fastighetsnätverk i Örebro län, åren 2016-2020 Fastställd 2016-02-02 [INNEHÅLL Handlingsplan: innehåller vision, mål, insats- och utvecklingsområden som bygg- och fastighetsnätverket
WEBBSTRATEGI FASTIGHETSNATVERKET.SE
Sida 1 av 5 WEBBSTRATEGI FASTIGHETSNATVERKET.SE Region Örebro län är huvudman för projektet samverkan för hållbara byggnader inom koldioxidsnål ekonomi. Projektet drivs genom Fastighetsnätverket i Örebro
Riktlinjer för att arrangera FFFF konferens.
Riktlinjer för att arrangera FFFF konferens. Riktlinjer vid FFFF-konferens 2017-11-29 Innehållsförteckning s 2 Inledning s.3 Förutsättningar s 3 Ansökan s 3 Konferensagent/byrå s 4 Anläggning s 4 Ekonomi
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Protokoll från samrådsmöte 2018 med villaägare i Arboga inom Prisdialogen
Datum 2018-06-27 1 (5) Björn Norberg 0589-670 618 bjorn.norberg@vme.se Protokoll från samrådsmöte 2018 med villaägare i Arboga inom Prisdialogen Tid: 13 juni 2018 kl. 08.00 Plats: Rotundan, Medborgarhuset
Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé
Sida 1(5) Tilltänkt projektnamn Beskrivning av tidig projektidé Tidig projektidé version 1.3 160609 Klimatväxling i Skåne Tilltänkt sökande organisation och eventuella samarbetsparter Sökande: Region Skåne
Prissättningspolicy för fjärrvärme
GEAB Prissättningspolicy för fjärrvärme Prissättningsprinciper gällande standardprislista fjärrvärme för företag och privatkunder. Reviderad av GEAB Värme Visby Version 1.0. 2017-12-01 Innehåll 1. Inledning...
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
SRS:s Interna kommunikationsplan;
SRS:s Interna kommunikationsplan; 2014-2016 Innehåll Introduktion och bakgrund... 2 Syfte och mål... 2 Kommunikativa behov och ageranden... 3 Information om styrelsen beslut... 3 Information om styrelsens
KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström
KALLELSE 1(9) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Varkaus Tid för justering 2016-12-06 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3
Prisändringsmodell för fjärrvärme i Uddevalla
UDDEVALLA ENERGI VÄRME AB 2018-05-16 Fredrik Jostby Prisändringsmodell för fjärrvärme i Uddevalla 1. Inledning Uddevalla Energi vill behålla och stärka det förtroende vi har hos våra kunder. Fjärrvärmens
Projektbeskrivning Effektivare granskningsprocess SBUF-projekt Stockholm
Projektbeskrivning Effektivare granskningsprocess SBUF-projekt 13379 Stockholm 2017-03-17 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund Granskning av ritningar är ett omfattande arbete i branschen som många parter
Skånes universitetssjukvård Förvaltningsledning BESLUT
Skånes universitetssjukvård Förvaltningsledning BESLUT Datum 2015-09-02 Dnr: 1500085 Version Ärende Beslut gällande rutin för ärenden i förvaltningens ledningsgrupp, mall för beslut, beslutsunderlag samt
Beslutande Christer Lindvall Umeå kommun, ordförande. Ove Grape Ungdomstorget, 24 Jens Ineland Ungdomstorget, 24 BEVIS
PROTOKOLL Sammanträdesdatum Samordningsförbundet Umeå 2012-06-27 Plats och tid Arbetsförmedlingen klockan 13.00-17.00 Beslutande Christer Lindvall Umeå kommun, ordförande Linda Lund Försäkringskassan Ulf
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Förstudie. Bidragshantering inom socialförvaltningen. Gällivare kommun. Fredrik Markstedt. Maj 2011
Förstudie Bidragshantering inom socialförvaltningen Gällivare kommun Fredrik Markstedt Maj 2011 Bidragshantering inom socialförvaltningen, Gällivare kommun 2011-05-18 Fredrik Markstedt Projektledare Hans
Pm att söka om medel till insatser för jämställdhet, antidiskriminering, barnrättsperspektivet och nationella
Malmö stad Stadskontoret Pm att söka om medel till insatser för jämställdhet, antidiskriminering, barnrättsperspektivet och nationella minoriteter Inledning Kommunstyrelsens utskott för demokrati, jämställdhet
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
PRISDIALOGEN SAMRÅDSMÖTE 2 Vänersborg 1/6 2016
PRISDIALOGEN SAMRÅDSMÖTE 2 Vänersborg 1/6 2016 AGENDA SAMRÅDSMÖTE 2 1. Kortfattad genomgång Prisdialogen och Vattenfall värme (vid behov) 2. Eventuella synpunkter eller återkoppling på protokoll från förra
PRISDIALOGEN SAMRÅDSMÖTE 2 Nyköping 26/5 2016
PRISDIALOGEN SAMRÅDSMÖTE 2 Nyköping 26/5 2016 AGENDA SAMRÅDSMÖTE 2 1. Kortfattad genomgång Prisdialogen och Vattenfall värme (vid behov) 2. Eventuella synpunkter eller återkoppling på protokoll från förra
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Arbetsordning för Giva Sveriges styrelse
Arbetsordning för Giva Sveriges styrelse Styrelsens övergripande uppgift är att för medlemmarnas räkning förvalta föreningens angelägenheter. Denna arbetsordning fastställes av styrelsen för ett år i sänder,
Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15
Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:
Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet
1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal
Stadgar för Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
1 (5) Stadgar för Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar Stiftare, namn, säte, firmateckning och verksamhet 1. Den ideella föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd
20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER
Strategiska styrgruppen för verksamhetsutveckling med stöd av IT. 2014-06-12. kl. 09.00-12.00. Hotell Bohusgården, Uddevalla
Anteckningar från SSVIT Strategiska styrgruppen för verksamhetsutveckling med stöd av IT. 2014-06-12. kl. 09.00-12.00. Hotell Bohusgården, Uddevalla Närvarande: Peter Lönn Kjell Karlsson Thomas Jungbeck
Smartare inköp genom tidig dialog
STEG FÖR STEG Smartare inköp genom tidig dialog 1 Denna guide riktas till dig som vill göra smartare inköp genom att använda dig av tidig dialog. Tidig dialog innebär att upphandlande myndigheter träffar
PRISÄNDRINGSMODELL. Partille Energi
PRISÄNDRINGSMODELL Partille Energi 2018-09-13 Innehåll Inledning... 3 Prispolicy... 3 Prissättningsprincip... 3 Resultatkrav... 3 Prisutvecklingsmål... 3 Anslutning av nya kunder... 3 Prisdialogen... 3
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska
Nationella minoriteter
Kommunikationsavdelningen/Produktionsavdelningen PM59100 PM59008 2.1 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 3 Metod för att utveckla former för dialog och inflytande... 3 Metoder för dialog... 3 Myndighetssamarbete...
Guide till slutrapport
Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden
Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond
Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet
Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng
Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar
Regel för bidrag till studieförbund
Regel för bidrag till studieförbund Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Regel för bidrag till studieförbund Gäller för: Kultur
För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska
Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration
Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning
Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod
Barn och unga för en hållbar utveckling
Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och
PRISDIALOGEN SAMRÅDSMÖTE 2 Drefviken 24/5 2016
PRISDIALOGEN SAMRÅDSMÖTE 2 Drefviken 24/5 2016 AGENDA SAMRÅDSMÖTE 2 1. Kortfattad genomgång Prisdialogen och Vattenfall värme (vid behov) 2. Eventuella synpunkter eller återkoppling på protokoll från förra
InItIatIvet för. reko arbetsplats
InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt
BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014
BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår
Projektbeskrivning NeC etapp 3
Projektbeskrivning NeC etapp 3 Effektivare anläggningstransporter och maskintjänster Stockholm 2015-11-17 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Tidigare projekt Det här dokumentet bygger på ansökan till SBUF för
Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen
Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är
Sammanfattande dokument
Sammanfattande dokument EEFs auktorisation för företag som säljer energieffektivisering Nov 2017 Innehållsförteckning 1. Syfte 3 2. Innehåll i auktorisationen 3 2.1. Uppförandekod 3 2.2. Redovisning av
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...
Tidig dialog för smarta offentliga affärer
Tidig dialog för smarta offentliga affärer De grundläggande principerna för offentlig upphandling Upphandlingsregelverket tillåter dialog före, under och efter upp hand lingen. De övergripande principerna
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning
Protokoll för den gemensamma styrgruppens möte den 2 maj 2018
Protokoll för den gemensamma styrgruppens möte den 2 maj 2018 kl. 13.15-16.00, Länsstyrelsen Västra Götaland ande: Monique Wannding, Länsstyrelsen Västra Götalands miljöskyddsavdelning, enheten miljö-
Handbok. Medlemsförening. Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF)
Handbok Medlemsförening Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) Handbok - Medlemsförening i Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF Senast uppdaterad: 8 september 2016 Inledning Det här är en handbok som
Ersättningar vid samråd
Beslutad av: Regionstyrelsen, 2018-02-06 Diarienummer: RS 2017-03063 Giltighet: från 2018-03-01 till 2022-03-01 Riktlinje Ersättningar vid samråd Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar:
Regler och anvisningar: Indragning av resurser för doktorand vid Karolinska Institutet
Regler och anvisningar: Indragning av resurser för doktorand vid Karolinska Institutet Dnr 1-434/2014 Gäller från och med 2014-11-04 Regler och anvisningar: Indragning av resurser för doktorand vid Karolinska
seminarium om program för klubbkvalitet
Din vägledning att genomföra ett framgångsrikt seminarium om program för klubbkvalitet INSTRUKTÖRENS VÄGLEDNING FÖRBEREDA SEMINARIET MÅL Det övergripande målet med detta seminarium är att genomföra en
LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009
Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla
Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida
1 (8) 2 (8) Verksamhetsplanen beslutas av fullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka fullmäktige styr LinTek. Verksamhetsplanen tas fram med LinTeks måldokument som grund och aktuella fokusområden.
113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander
PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2013-05-13 Nr 2:2013 113 Internrevisionens rapport från granskning av antagning av doktorander Beslut Högskolestyrelsen beslutar att uppdra till Rektor att gå igenom internrevisionens
Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete
Vilka är klimatkommunerna? Nätverk med 22 kommuner Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Lär sig av varandra Klimatkommunerna driver projekt klimatcoachning Naturvårdsverket finansierar Vilka är med i klimatcoachningen??
Analysmetod och bedömning
Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...
Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-11-09 LS 2015-0997 Landstingsstyrelsen Regionbildning i Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning
Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm
Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt 13380 Stockholm 2017-03-15 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund På senare år har det växt fram en lång rad
Datum: Plats: Löpnummer: oktober 2015 Telefonmöte Dnr O Gustaf Haag hälsar alla välkomna och förklarar styrelsemöte för öppnat.
Styrelseprotokoll Datum: Plats: Löpnummer: 9 14 oktober 2015 Telefonmöte Dnr O51-17-2015 Närvarande Ordförande Inger Ekvall Gustaf Haag Ledamöter Martin Björgell Malin Amnefelt William Persson Arvid Nilsson
Policy för Miljö och hållbarhet
Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Arbetsordning för Valberedningar inom Hyresgästföreningen
Arbetsordning för Valberedningar inom Hyresgästföreningen 2 (26) Inledning En förening blir inte bättre än sina ledare. Valberedningen har en nyckelroll i valen av framtidens ledare. Att hitta rätt personer
Protokoll från det 9:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse
Protokoll från det 9:e sammanträdet med :s styrelse Tid: 4 maj2010 kl 10-11.30 Plats: Telefonmöte. Närvarande: Leif Johansson (LJ) Göran Allard (GA) Tomas Ekström (TE, ordf) Uno Brinnen (UB) Per Larsson
Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Följa upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
styrdokument i botkyrka kommun
styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:
Hur startar man en lokalförening?
Hur startar man en lokalförening? Din patientförening när bindväven inte fungerar Innehåll Sid. 4 Sid. 5 Sid. 5 Sid. 6 Sid. 6 Sid. 7 Sid. 7 Sid. 8 Sid. 9 Sid. 10 Sid. 11 Sid. 12 Sid. 14 Syfte Bjud in till
Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov.
Stadgar för det nationella Landsbygdsnätverket 2020 Upprättade juni 2014 Reviderade september 2014 Reviderade 21 juni 2018 Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov. 1. Ändamål