Svenska. Information till dig som får cytostatikabehandling

Transkript

1 Svenska Information till dig som får cytostatikabehandling

2 Välkommen till Onkologmottagningen! På Onkologmottagningen jobbar fem sjuksköterskor och en undersköterska. Som patient får du en patient ansvarig sjuksköterska (PAS) utsedd, så att du i största möjliga mån ska få träffa samma person varje gång du kommer hit för behandling. Vi har även ett nära samarbete med läkare, dietist, kurator och sjukgymnast. ONKOLOGMOTTAGNINGENS ÖPPETTIDER: Måndag torsdag Fredag

3 VID AKUTA FRÅGOR på kvällar, helger eller nattetid: ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning eller åk direkt till akutmottagningen. VID VARJE BESÖK anmäler du dig i receptionen vid huvudentrén på Östersunds sjukhus. Inför behandlingen tas blodprover. Mer om rutinerna för provtagningen finns att läsa i stycket Så här går behand lingen till. DU ANSVARAR SJÄLV för resan till och från sjukhuset enligt de bestämmelser om sjukresor som gäller i landstinget. Mer om bestämmelserna finns att läsa på Region Jämtland Härjedalens regionala sidor på 1177.se. TA GÄRNA MED EN BOK eller annat att fördriva tiden med om din behandling blir långdragen. Det finns tillgång till tv och dvd i behandlingsrummen. Det är tillåtet att använda mobiltelefon men ta hänsyn till dina medpatienter. Ta gärna med någon anhörig om du önskar. LUNCH GÅR ATT BESTÄLLA här på mottagningen och det finns fyra olika rätter att välja mellan. Fika är gratis. Föredrar du att ha med egen mat så finns det möjlighet att värma den i mikrovågsugn. Innehåll Så här går behandlingen till...4 Blod...6 Illamående/kräkningar...8 Diarré/förstoppning Håravfall Sköra slemhinnor Trött/orkeslös Aptitlöshet Sexualitet Vardagslivet... 16

4 Så här går behandlingen till Cytostatika betyder»cellhämmande medel«och är samlingsnamnet för olika mediciner som dödar och/eller hindrar kroppens celler, både sjuka och friska, att dela sig. Cytostatikabehandling är en generell behandling, det vill säga att den påverkar hela kroppen. De celler som delar (förnyar) sig snabbast påverkas mest och dit hör cancercellerna. Cytostatika kan ges på många olika sätt som dropp, spruta eller tabletter och når till slut kroppens celler via blodet. Vanligaste sättet i dag är att den ges direkt i blodet, antingen som dropp eller med en spruta. Behandlingen kan bestå av ett eller flera olika preparat i kombination och anpassas till dig utifrån din sjukdom, ditt allmäntillstånd och kroppsstorlek. Det varierar mellan varje behandlingsupplägg hur många kurer och hur ofta man får behandling. Din sjuksköterska/läkare kommer att informera dig vad som gäller för just din behandling. Inför varje ny behandling behöver vi oftast ta nya blodprover. Rutinerna kring det kan se lite olika ut. Antingen tar du proverna på hälsocentralen, i sjukhusets laboratorium eller på Onkologmottagningen. Det får du information om innan din behandling startar. Utifrån provsvaren och ditt allmäntillstånd ordineras behandlingen och vi gör en beställning hos apoteket som blandar cytostatikan åt oss. Innan din behandling påbörjas får du ofta läkemedel mot illamående. Vilket läkemedel vi ordinerar beror på vilken behandling du ska få (se mer under Illamående/kräkningar). Behandlingstiden kan variera stort allt från en timme till en hel dag eller flera dagar beroende på vilken sorts behandling just du har ordinerats. Det får du mer information om av din läkare eller sjuksköterska. 4

5 5 Foto: Leif Ingvarson/mostphotos.com

6 Biverkningar Eftersom cytostatika påverkar hela kroppen, både sjuka och friska celler, kan du få en del biverkningar av behandlingen. Graden av biverkningar kan variera från person till person, och beroende på vilken behandling just du får. De biverkningar som cytostatikan utlöser går tillbaka när man gör uppehåll i behandlingarna och försvinner helt eller delvis när behandlingarna är avslutade. Om din behandling förväntas ge några speciella biverkningar blir du informerad om det av din läkare eller sjuksköterska. Besvär och problem som uppkommer kan oftast lindras och förebyggas. Därför är det viktigt att du alltid talar om för sjuksköterskan eller läkaren om du får några biverkningar. Blod Under behandlingstiden kommer blodcellerna i din kropp att påverkas. Vita och röda blodkroppar samt blodplättar (trombocyter) bildas i hög hastighet i benmärgen och nybildningen av dessa celler påverkas av cytostatikan. Mellan behandlingarna hinner benmärgen ofta hämta upp sig och blodkropparna hinner oftast komma upp i normala värden. Före varje ny behandling tas blodprov som kontroll. Om något värde är för lågt kan man behöva skjuta upp behandlingen eller ge en lägre dos cytostatika i fortsättningen. Lågt blodvärde Om de röda blodkropparna inte hinner nybildas får du blodbrist. De röda blodkropparnas uppgift är att transportera syre till alla organ och vävnader i kroppen. Om mängden blodkroppar minskar kan du bli trött, blek och känna yrsel och andfåddhet. Om de röda blodkropparna blir alltför få vid cytostatikabehandling kan du behöva få blodtransfusioner. 6

7 Infektionskänslighet De vita blodkropparna försvarar kroppen mot bakterier och virus. Om de vita blodkropparna minskar i antal försämras kroppens immunförsvar och det gör att du blir mer infektionskänslig. Den känsligaste perioden brukar infalla 7 14 dagar efter behandlingen Det är alltså då riskerna är som störst att bakterier kan få fäste och skapa infektioner. RÅD VID INFEKTIONSKÄNSLIGHET Ha en god hygien, tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Du kan umgås med vänner och familj som vanligt men vid låga värden ska du undvika stora folksamlingar eller personer som du vet bär på infektioner. Vid feber över 38 C, frossa eller andra tecken på infektion ska du kontakta Onkologmottagningen, 1177 Sjukvårdsrådgivningen eller åka direkt till akuten. Det är troligt att du kan behöva behandlas med antibiotika så vänta inte på att infektionen kanske ska gå över av sig själv. Foto: Sara Rönnberg/Region Jämtland Härjedalen 7

8 Blödningsrisk Blodplättarnas (trombocyternas) uppgift är att få blodet att levra sig och på så sätt få sår att läka. Om antalet blodplättarna minskar blöder du lättare och får lättare blåmärken. Näsblod, blödningar i tandköttet, småsår eller blod i urin och avföring kan förekomma. RÅD FÖR ATT UNDVIKA BLÖDNING Använd mjuk tandborste Använd rakapparat i stället för rakhyvel Snyt dig försiktigt Undvik läkemedel med acetylsalicylsyra (ex. Albyl, Treo och Magnecyl) Om en blödning inte upphör ska du kontakta sjukvården Illamående/kräkningar Det här är en vanlig biverkning av cytostatikabehandling men det varierar mycket från individ till individ. Graden av illamående beror även på vilken typ och dos av cytostatika du får. Olika typer av illamående i samband med cytostatikabehandling: Akut illamående uppkommer under det första dygnet. Det kan i vissa fall sätta igång redan någon timme efter att behandlingen påbörjats och kan hålla i sig i upp till två dygn. Fördröjt illamående uppkommer 1 2 dygn efter behandlingen och kan i vissa fall sitta kvar i 6 7 dygn. Betingat illamående kan uppkomma oavsett behandlingen. Det kan utlösas av förnimmelser (dofter, viss klädsel, sjukhusmiljö) som förknippas med själva cytostatikabehandlingen. 8

9 Det finns olika sorters läkemedel mot illamående som kan ges som injektion eller tablett i förebyggande syfte inför varje behandling. Vilket läkemedel du får beror på vilken behandling du får eftersom vissa sorter av cytostatika framkallar mer illamående än andra. Inför behandlingen får du recept på läkemedel som du kan ta hemma för att förebygga illamående. Du får också ett schema på hur läkemedlet ska tas. Det är viktigt att du följer det för att kunna må så bra som möjligt. Många gånger räcker det för att förhindra illamående men det är viktigt att du säger till om du mår illa. Om de förebyggande läkemedlen inte räcker så finns det andra bra läkemedel som du kan få. RÅD VID ILLAMÅENDE Undvik dina favoriträtter i samband med behandlingsdagarna. Om maträtten förknippas med orsaken till illamåendet kan det ge dig motvilja mot att äta den maträtten i framtiden. Undvika kryddstark och smakrik mat eftersom det kan ge ett betingat illamående i framtiden. Ät hellre små portioner och oftare är än stora och få måltider. Det går oftast bättre att äta kall mat än varm mat. Vid tidiga tecken på illamående kan salta kex hjälpa för att stoppa illamåendet. Om ditt illamående inte vill ge med sig kan du kontakta Onkologmottagningen för ytterligare råd. Det är i regel svårare att bryta ett illamående som har varat en längre tid. Därför är det viktigt att försöka ha en god kontroll över illamåendet. 9

10 Diarré/förstoppning Diarré I samband med behandlingen är det vanligt med någon form av reaktion från tarmarna. Cytostatikan påverkar slemhinnorna i tarmarna. Olika läkemedel, ändrade kostvanor och eventuell inaktivitet kan också påverka. Diarré brukar uppkomma de första dygnen efter att du fått cytostatikabehandling. Risken är att vätskebalansen i kroppen rubbas och att du blir uttorkad. Det kan leda till smärta och undernäring. RÅD VID DIARRÉ Det är viktigt att du får i dig ordentligt med vätska. Drick mycket och fördela det under dagen. Försök att äta små måltider men vid fler tillfällen. Tarmen kan i perioder av diarré bli extra känslig mot laktos. Ofta tål man yoghurt och filprodukter bättre än vanlig mjölk. Diarréerna kan förvärras av mat som innehåller mycket fett. Begränsa intaget av koffein eftersom koffein kan göra att tarmarna arbetar snabbare. Det är bra om du varierar din kost men tänk på att viss kost är svårare att smälta än annan. Det kan bland annat vara ananas, bönor, linser, svamp, råa grönsaker och ärtor. Prova dig fram så märker du vad som passar dig bäst. Vid frekventa diarréer bör kroppen tillföras extra salt. Ett bra sätt är att till exempel dricka buljong. Ett annat alternativ är att dricka vätskeersättning som innehåller de nödvändiga salterna som kroppen behöver. Det finns att köpa på apoteket. Till vissa cytostatikabehandlingar får du med dig tabletter hem som ska stoppa upp diarréer. Det är viktigt att du tar dem som de har ordinerats (se ditt schema). Kontakta sjukvården om du har diarré i mer än två dygn, om du har svårt att få i dig vätska eller om ditt allmäntillstånd blir påverkat. 10

11 Förstoppning Vissa läkemedel för smärtlindring eller mot illamående kan ge förstoppning. Det är viktigt att medicinskt behandla förstoppningen på ett tidigt stadium. Därför är det bra att vara uppmärksam på hur magen sköter sig i samband med cytostatikabehandlingarna. Om du tror att du håller på att bli förstoppad ska du ta kontakt med Onkologmottagningens personal så att behandling kan startas. Den ska då helst göras som en förebyggande åtgärd. RÅD VID FÖRSTOPPNING Försök röra på dig så mycket som möjligt så att magen hålls igång bättre. Försök att bibehålla dina tidigare toalettvanor och ta god tid på dig vid toalettbesöken. Det är viktigt att du dricker mycket. Det kan också hjälpa att äta katrinplommon (antingen torkade, som puré eller som juice) eller färsk frukt som kiwi och päron. Även yoghurt eller fil kan hjälpa tarmarna. 11

12 Håravfall Cytostatikan påverkar cellförnyelsen i hårsäckarna och det påverkar i sin tur ditt hår. Håravfallet kan variera en del beroende på behandling och även från person till person, men hårkvaliten påverkas ofta. Om du får en behandling som ger håravfall brukar håret falla av efter 2 3 veckor och en viss ömhet i skalpen är inte ovanlig. När det har börjat falla av går det ofta på några dagar. Det är vanligast att man tappar håret på huvudet men även övrig behåring på kroppen kan påverkas, exempelvis ögonbryn, ögonfransar och könshår. RÅD FÖR HÅRSKÖTSEL Ibland tappar man inte håret helt men det kan bli tunnare och sprödare. Behandla håret varsamt och använd milt schampo. Undvik att färga, bleka eller permanenta håret. Du har rätt att få en peruk eller bidrag till peruk. Prata med din sjuksköterska om det. Det är bra om peruken provas ut innan behandlingarna startar så att du kan få en som är så lik ditt eget hår som möjligt. Foto: Daniel Larsson/mostphotos.com 12

13 Sköra slemhinnor Cellerna i slemhinnorna förnyas ofta. Därför påverkas de starkt av cytostatika. Det gäller magtarmslemhinnan samt slemhinnor i mun, näsa, underliv och ögon. Biverkningar som kan förekomma är ögonirritation, lätt blödande tandkött, blåsor, sveda, rodnad i munnen, ömhet i näsan och näsblod. Ibland kan det även leda till magkatarr och diarréer. Hos kvinnor kan torra slemhinnor i underlivet orsaka småblödningar, framförallt vid samlag. Ibland uppstår svampinfektioner i munnen eller i underlivet hos kvinnor. Informera din sjuksköterska om du misstänker att du fått en svampinfektion, så att behandling kan sättas in. RÅD VID BESVÄR MED SLEMHINNOR Använd mjuk tandborste, mild tandkräm och var extra noga med munhygienen. Vid tandläkarbesök bör du berätta att du behandlas med cytostatika. Torra slemhinnor i näsan kan lindras med näsolja som finns att köpa på apoteket. Några droppar koksalt (natriumklorid) kan lindra vid irritation i ögonen. Det finns även tårsubstitut att köpa på apoteket. Vid besvär i munhålan kan du välja att äta mjuk och flytande mat. Starka kryddor, salt, rökt mat och citrusfrukter kan öka besvären och orsaka smärta i munnen. Ät flera mellanmål per dag, till exempel glass, yoghurt, puddingar eller fromage. Gör välling, pulversoppor och gröt på mjölk i stället för vatten. Servera rikligt med sås till maten. Ofta går det lättare att äta kall mat än varm. Ett sätt för att förebygga svampinfektioner kan vara att skölja munnen med vichyvatten. Det finns preparat som hjälper till att smörja munslemhinnan och slemhinnan i underlivet: Fråga gärna om råd på apoteket. 13

14 Trött/orkeslös Cytostatika påverkar hela kroppen och medför ofta en känsla av allmän psykisk och fysisk trötthet, så kallad fatigue. Många som behandlas för cancer upplever stora besvär med energibrist, sömnighet och koncentrationssvårigheter. Anledningen kan vara en samverkan mellan flera olika orsaker; behandlingen, sjukdomen samt fysiska och psykiska belastningar. Tröttheten infaller ofta i samband med att blodvärdet är som lägst efter behandlingen. Efter att du fått många behandlingar kan det också bli svårare att återhämta sig. Tröttheten kan även finnas kvar en kortare eller längre tid efter att behandlingarna är avslutade. Tyvärr går det inte att vila bort tröttheten. Foto: Magnus Wilson/mostphotos.com 14

15 Aptitlöshet Både själva cancersjukdomen och cytostatikabehandlingen kan göra att aptiten blir sämre och att du går ner i vikt. Aptitlösheten kan bero på många olika saker, till exempel att smak- och luktsinne förändras eller att sköra slemhinnor i munnen och svalget kan framkalla smärta när du äter, är illamående eller har kräkningar. Aptiten kan även påverkas av oro och ängslan för sjukdomen och behandlingen. Det är dock inte ovanligt att patienter som behandlas med cytostatika mår som bäst med mat i magen och istället går upp i vikt under behandlingen. Slemhinnorna i mun och näsa är känsliga för cytostatika. Eftersom smak- och luktcellerna finns där kan smaker upplevas annorlunda och dofter kan förstärkas eller försvagas. Det är väldigt individuellt hur man upplever det och det går inte heller att förutse. Det kan hända att man upplever att kött smakar metall, maten smakar papper och att kaffe eller vin smakar illa eller något annat obehagligt. De besvären försvinner efter att behandlingarna har avslutats. RÅD VID APTITLÖSHET Om det är möjligt kanske någon annan kan laga maten eftersom matlukten är en av orsakerna till matleda och illamående. Det kan vara bättre att äta lite mindre under behandlingsdagarna om du känner olustkänsla inför mat och saknar aptit då, men det är viktigt att dricka mycket eftersom många cytostatikaläkemedel utsöndras via njurarna. Ät lite och ofta. Lägg upp en liten portion på tallriken. Att se en stor portion kan nämligen minska din aptit. Drick mellan måltiderna i stället för att dricka till maten. För en del kan det vara bättre att äta lättare måltider i stället för vanlig mat. Det kan vara yoghurt, fil, soppor, kräm, omelett eller liknande. Aptiten stimuleras ofta av att äta tillsammans med andra. Det kan även kännas lättare att äta om man samtidigt lyssnar på radio eller sitter framför tv:n. Aptiten stimuleras av fysisk aktivitet. Rör på dig utifrån dina egna förutsättningar. Näringsdrycker och kosttillägg kan vara till hjälp om du har svårt att hålla vikten. Vår dietist finns till hands om du har frågor om kost, näringsdrycker eller kosttillägg. 15

16 Sexualitet Cytostatikabehandling hindrar inte att du har ett aktivt sexualliv. Det är dock inte ovanligt att man under perioder helt tappar lusten eller inte orkar i samma omfattning som vanligt. Det är viktigt att du talar med din partner om hur du känner dig och att du söker hjälp om du tycker att du behöver det. Cytostatika kan också ge rubbningar i menstruationscykeln eller orsaka att en kvinna kommer in i klimakteriet snabbare. Det kan ge svettningar, värmevallningar och humörsvängningar som följd. Graviditet bör undvikas under behandlingen eftersom det finns risk för fosterskador. Vardagslivet Ditt dagliga liv kan förändras av behandlingen och av sjukdomen. Den sociala situationen, exempelvis familj och arbete, påverkas också. Under behandlingen har man ofta många tankar och frågor kring sin situation. Det kan leda till oro och nedstämdhet. Det är helt normalt. Ofta kan det underlätta om man har någon utomstående att prata med. Säg till din sjuksköterska om du önskar få kontakt med kurator eller sjukhuspräst. Om du orkar kan det vara bra att hålla fast vid dina normala rutiner eftersom det kan hjälpa till att skapa trygghet och bidra till en känsla av vardag mitt i det svåra. Vissa vill och kan arbeta, hel- eller deltid, medan andra behöver vara helt sjukskrivna. Det är individuellt. Det är också viktigt att du försöker hitta en bra balans mellan motion, frisk luft och vila. 16

17 Allmänt CYTOSTATIKAN FINNS KVAR i kroppen i cirka fem dygn efter behandlingen. Den utsöndras via kroppsvätskor och framförallt via urinen. VID TOALETTBESÖK ÄR DET BRA om du sitter ned, stänger toalettlocket och spolar två gånger efteråt. På så sätt minskar risken för att cytostatika sprids i din närmiljö. SMÅ BARN SKA INTE vistas på toalettgolvet med tanke på eventuellt spill. KONDOM REKOMMENDERAS om man har samlag inom 24 timmar efter behandling. VI REKOMMENDERAR ATT DU INTE använder hälsokostpreparat/kosttillägg i samband med behandlingarna eftersom det inte finns så mycket kunskap om hur det reagerar tillsammans med cytostatika. Du kan diskutera det här med din läkare eller sjuksköterska. 17

18 18

19 19

20 Kontakta alltid sjukvården om du har:» frossa och/eller feber över 38 grader.» andra tecken på infektion.» ihållande kräkningar.» frekventa diarréer.» andningsbesvär.» blödningar du inte får stopp på.» andra akuta besvär. Onkologmottagningens öppettider och telefonnummer finns i början av broschyren. Vid AKUTA frågor på kvällar, helger eller nattetid: ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning eller åk direkt till akutmottagningen. Mer om cystostatika och behandling finns att läsa på: