Beredningen har att ta ställning till dessa fem kandidater till de två utlysta anställningarna.
|
|
- Erik Pettersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer Institutionsstyrelsens Beredning för forskning- och forskarutbildningen Sammanträde Kollegierna har sammanträtt och inkommit till Beredning för forskning med förslag på kandidater till de två utlysta postdoktorala anställningarna vid SPL. Kollegiet för litteratur och kultur samt för fornspråk har inkommit med ett förslag där Linda Karlsson föreslås som första kandidat. På andra plats föreslås Sara Ehrling alternativt Marcelo D. Rosendes (ursprungligen från fornkollegiet). Rosendes ansökan behandlades inte av misstag vid mötet med båda kollegierna och bör således särskilt beaktas vid beredningens sammanträde. Kollegiet för språkvetenskap lämnar två kandidater på första plats utan inbördes rangordning för vidare behandling i Beredningen: David Westerholm och Tove Rosendahl. Beredningen har att ta ställning till dessa fem kandidater till de två utlysta anställningarna. Som underlag har Beredningen för språkvetenskap efter deras sammanträde inkommit med utförligare bedömningsunderlag för Westerholm och Rosendahl. Kandidaterna från litteraturkollegiet har som bedömningsunderlag inte lämnat andra underlag än de som fanns vid kollegiet sammanträde. Dessa finns i underlaget där samtliga sökande till detta kollegiet bedöms. Förslag till beslut: Linda Karlsson får brett stöd från litteraturkollegiet och är den enda som urskiljs som ett tydligt nr 1 hon är en självskriven kandidat till den ena postdoktorala anställningen. Den andra platsen bör övervägas mellan de övriga toppkandidaterna (Ehrling, Rosendahl, Rosendes, Westerholm). Mötet föreslås således koncentrera sig på att dessa fyra kandidater ställs mot varandra. Underlag: aktuella ansökningar samt bedömningar. Vid mötet kommer även att läggas fram ekonomiska underlag som utgör förutsättningar för utlysningen av de aktuella postdoktorala anställningarna. 1
2 Ken Benson, Viceprefekt för forskning Bilagor: 1. Minnesanteckningar från de samlade kollegierna för litteratur och fornspråk 2. Minnesanteckningar från det språkvetenskapliga kollegiet 3. Utlåtande Tove Rosendal 4. Utlåtande David Westerholm 5. Utlåtande Linda Karlsson 6. Utlåtande Sara Ehrling 7. Utlåtande Marcelo Rosende 8. Samtliga utlåtanden från kollegium för litteratur och fornspråk 9. Samtliga utlåtanden från kollegium för språkvetenskap 2
3 Bilaga 1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Inst. för språk och litteraturer Eva Ahlstedt Minnesanteckningar från möte i SPL:s Forskarkollegium för Litteratur- och kulturvetenskap 21 november Bedömning av ansökningar till post.doc tjänst Ordförande: Eva Ahlstedt Övriga närvarande: Jan Retsö, Ken Benson, Ronald Paul, Marcus Nordlund, Hans Löfgren, Edgar Platen, Ulla Åkerström, Antoaneta Granberg, Karin Hult. Andrea Castro var närvarande i början av mötet men måste gå innan omröstningen. Bedömare som ej kunde närvara: Tetz Rooke, Britt-Marie Karlsson, Anna Forné, Gunhild Vidén Alla kandidater hade bedömts av en huvudbedömare och en medbedömare, och dessa utlåtanden hade skickats in i skriftlig form till undertecknad före mötet. Samtliga bedömare och medbedömare hade fått tillfälle att i förväg läsa de övrigas utlåtanden. Efter att ha diskuterat de mest lovande kandidaternas styrkor och svagheter gjordes ett antal omröstningar för att ta fram de kandidater som kollegiet ansåg mest lämpade för tjänsten. De närvarande beslöt enhälligt att föreslå följande rangordning: 1) Linda Karlsson 2) Sara Ehrling 3) Zlatan Filipovic. Göteborg den 22 november 2011, Eva Ahlstedt 3
4 Bilaga 2 Christiane Andersen 22 november 2011 MINNESANTECKNINGAR Möte handledar- och forskarkollegium Modern språkvetenskap den 21/ Närvarande: Christina Thornell Jennifer Herriman Ken Benson Mats Måbärg Sigrid Dentler Elisabeth Bladh Gunnar Bergh Christiane Andersen Nadja Z. Nilsson Den 21/11, kl sammanträde kollegiet Modern språkvetenskap för att föreslå max. två kandidater till de två utlysta postdoc-tjänsterna vid SPL. Följande ansökningar hag inkommit (bedömare i parentes): Karin Axelsson (Herriman/Andersen) Johanna Klawitter- Beusch (Dentler/Måbärg) Mikko Kupulas (Bergh) Tove Rosendal (Thornell/Andersen) Magnus Pettersson (Andersen/Herriman) David Westerholm (Söhrman/Z. Nilsson) Bedömarna har lämnat in förslag för utlåtanden (ca. 500 ord) som diskuterades på mötet (kopia har skickats till K. Benson). Alla sökanden är behöriga utom Mikko Kupulas. Ämnet för hans doktorsexamen, nygrekisk lingvistik, ligger utanför den portfölj av ämnen som utlysningen anger som behörighetsgivande grund. (Se utlåtande Bergh) 4
5 Efter en intensiv diskussion om sökandenas vetenskapliga skicklighet, deras forskningsplan i relation till SPL:s forskningsprofil och andra kriterier som bl.a. sökandenas pedagogiska erfarenhet m.m. föreslås två kandidater som är enligt mötesdeltagarna mest meriterade för den sökta tjänsten: Tove Rosendal (afrikanska språk) David Westerholm (spansk/ryska) Bedömarna till båda kandidater fick uppdrag att justera utlåtanden efter gårdagens diskussion och lämna in dem till ordföranden K. Benson (Beredningen för forsk/fou) senast den 28/11 (kopia till mötesordföranden C. Andersen). Den 7/12 sammanträder Beredningen för forsk/fou för att diskutera kandidaterna från de berörda forskarkollegierna och att lägga fram ett förslag till beslut. Den 15/12 har IS beslutsammanträde. Minnesanteckningarna skickas till K. Benson (kopia till kollegiet). Med vänliga hälsningar, Christiane Andersen 5
6 Bilaga 3 Utlåtande Tove Rosendal Tove Rosendal ( ) disputerade 2010 i ämnet afrikanska språk som ingår i SPLs ämnesportfölj. Avhandlingsämnet var sociolingvistiskt och bar titeln Linguistic Landshapes: A comparison of official and non-official language management in Rwanda and Uganda, focusing on the position of African Languages (340s). Rosendal analyserade språksituationen i dessa båda flerspråkiga länder baserat på data samlade under ett antal fältarbeten. Avhandlingen publiceras på det internationellt kända Köppe Verlag inom kort. Rosendal har förutom avhandlingen 5 publikationer, varav följande 3 är refereegranskade, utgivna i internationella tidskrifter: Language policy in selected African countries: Achievements and constraints. (19s). I Hywel Coleman (ed.): Language and Development: African and Beyond. Addis Ababa: British Council (2005) (tillsammans med H. F. Idris och K. Legère). Linguistic markets in Rwanda: language use in advertisements and on signs (20s) i Journal of Multilingual and Multicultural Development (2009). Language in competition in Rwanda: Who is winning on the linguistic market? (21s) i Language Matters (2010). De övriga publikationerna är utgivna vid GU: Multilingual Cameroon Policy, Practices, Problems and Solutions (65s) I Gothenburg Africana Informalia serien vid SPL (2008). The noun classes of Rwanda an outline (18s) i MISS, Institutionen för svenska språket (2006). Rosendals vetenskapliga produktion som del i internationella publikationer vittnar om hennes gedigna forskningsresultat. Efter disputationen har sökanden ägnat sig åt att studera somaliskans ställning och användning i Kenya, Djibouti och Etiopien med forskningsmedel från Birgit och Gad Rausing Stiftelsen. Ämnet var adekvat med tanke på att SPL bedrev undervisning i somaliska Sökanden har flitigt deltagit i internationella konferenser, bl.a. i 6
7 - Language and Social Cohesion i Colombo, Sri Lanka den oktober The 9th International Language and Development conference med föredraget Social cohesion through foreign languages? Language policy and language use in Rwanda and Djibouti. - LASU 2009 i Lesotho, November 2009 med föredraget Language competition in Rwanda: Implications of recent changes in language policy. Rosendal har pedagogisk utbildning från Norge motsvarande adjunktsnivå och högskolepedagogisk utbildning (15hp; de sista 5hp tas denna höst). Trots att det finns få tillfällen att meritera sig inom undervisningen i ämnet Afrikanska språk har Rosendal kunnat meritera sig. Hon har utvecklat nätkurser i bl.a. AF 1100 Språk och samhälle i Afrika (7,5hp) och SO1201 Språken och samhället, 7,5 hp (somaliska). Hon har även varit ansvarig och undervisat i dessa kurser och externt bedrivna kurser i somaliska. I sökandens projektskiss för postdocanställningen Language change and language vitality the Tanzanian language Ngoni utvidgar hon sitt forskningsområde, från ett rent sociolingvistiskt angreppssätt till ett tvärvetenskapligt bestående av samhällsvetenskaper och lingvistik. Denna forskning kommer att visa på förändringar i språksystemet orsakade av sociokulturella och politiska faktorer och hur val av språk beroende på sådana faktorer kan leda till ett språks utdöende. Geografiskt ändrar Rosendal fokus genom att hon vänder sig från Uganda och Rwanda till Tanzania och väljer minoritetsspråket och bantuspråket Ngoni. Data samlas in genom egna fältarbeten i Tanzania. Denna forskningsinriktning passar väl in inom SPLs styrkeområde språktypology inom forskarkollegiet Modern språkvetenskap. Rosendals projekt kommer även att bidra till att utveckla den planerade forskningsprofilen Kontaktlingvistik och till att stärka och utveckla den nyligen konstituerade arbetsgruppen Language in Society. Studien ger även väsentliga bidrag till historisk lingvistisk genom att den kommer att bidra till att lösa frågeställningar om språks uppkomst och död. Projektet kommer att genomföras i en stark forskningsmiljö genom att ämnet afrikanska språk har profilen bantuspråk och dessutom är en av parterna i det Sida finansierade bilaterala projektet Languages of Tanzania, och The Department of Foreign Languages and Linguistics vid Universitet i Dar-es-Salaam utgör den andra partnern. 7
8 Christina Thornell och Christiane Andersen Bilaga 4 Utlåtande om David Westerholms (DW) ansökan om postdoc-tjänst vid GU ht 2011 Projekt: David Westerholm ( ) disputerade i spanska vid GU (28/2 2009). Hans avhandlingsämne var en kontrastiv jämförelse mellan tempus och aspekt i förfluten tid i spanska och ryska, och hans forskningsplan för den sökta tjänsten är en diakron fördjupning av detta ämne. Den centrala frågeställningen hur verbsystemen och särskilt perfekt utvecklats historiskt i spanska, där den tillkom, och i ryska, där den försvann. Detta kontrastiva perspektiv är nydanande i sitt angreppssätt och analysmetod och kommer att fördjupa den teoretiska förståelsen för det komplexa området tempus aspekt på ett mer generellt sätt. I samtliga romanska språk (utom galiciska) utvecklades en analytisk perfektform, vilken inte funnits i latin, parallellt med en syntetisk preteritumform (latinets perfekt), medan ryskan kom att omforma hela det gamla slaviska verbsystemet. Aorist, imperfekt och perfektformerna höll på att försvinna och ersattas av en form: l-particip som ingick i de gamla perfektformerna. Samtidigt pågick en grammatikaliseringsprocess då den nya aspektoppositionen (perfektiv/imperfektiv) formades. Forskningsplanen är fokuserad på typologiska frågor som hur perfekts värde uttrycks i respektive språk och att genom en jämförelse studera form och funktion i aspektanvändning och identifiera dessa. Projektet är diakront och har som första del att identifiera en relevant period då tempus- och aspektförändringarna inträffar i respektive språk och genom en korpusbaserad detaljstudie av användningen av dessa uttryck under denna fas klarlägga typologiska systemskillnader mellan språken och att därifrån kunna generalisera dessa genom jämförelser med andra språk. Också i jämförelse med andra romanska och slaviska språk finns klara skillnader i bruk och formutveckling. DW ämnar också på en mer generell nivå klarlägga vilka faktorer som påverkar utvecklingen av nya former eller försvinnandet av andra, och vilka konsekvenser dessa får för aspekt- och tempusbruk, och hur aspekten kan uttryckas på olika sätt med bibehållandet av ett komplext tempus- och aspektsystem. Forskningsprojektet har mycket starka beröringspunkter med två av institutionens forskningsprofiler, då det berör centrala delar av språkhistoria och korpuslingvistik. Dessutom har SPL redan en postdoc, Evie Coussé, som forskar om perfektum (i nederländska), och som 8
9 just fått VR-medel för denna forskning, vilket visar vilken central roll ämnet har. Med Westerholm och Coussé (förutom mer seniora forskare) skulle forskningsmiljön inom dessa fält stärkas och skapa förutsättningar för den forskningsexcellens universitetet säger sig eftersträva. Tillsammans skulle de täcka in germanska, romanska och slaviska språk, vilket skulle ge en förstärkning till forskningsmiljön som redan finns och som RED10 bedömde som excellent, och skulle stärka många av institutionens språk. Denna miljö skulle kunna bli kreativ för undervisning på avancerad nivå och skapa goda förutsättningar för doktorandrekrytering i olika språk inom dessa fält. Studien baseras på historiska korpusar, CHARTA för spanska och Helsingforscorpusen för ryska). I Chartanätverket ingår GU med en forskare (Söhrman) och en förstärkning av detta projekt vid GU skulle stärka vår internationella samverkan inom fältet. Även inom rysk och slavisk aspektologisk forskning kommer DW att ingå i ett väletablerat internationellt nätverk genom att ta del av den senaste forskningen i området och presentera sina resultat, bl. a. på den Internationella aspektologiska konferensen som kommer att äga rum i Göteborg i juni Korpusanvändningen kommer att förse DW med alla relevanta former och uttryck för att studera användningen under den viktiga utvecklingsperioden för respektive språk. Inom slavistiken skulle DW samverka med forskare både inom rysk aspektforskning (Nilsson) och paleoslavistik (Granberg) och spansk och romansk språkhistoria (Söhrman), samtliga vid GU, vilket skulle skapa ett forum för lingvistik med inriktning mot medeltiden. Granbergs nationella projekt baseras på ryska 1600 och 1700talsböcker och ger en solid grund för gemensamma, inte minst teoretiska diskussioner. Denna utvecklade forskningsmiljö är också fakultetsövergripande genom kopplingen till medeltidsseminarierna där språkvetenskap och hist-filämnen bryts på ett mycket fruktbärande sätt. En förstärkning av den språkhistoriska delen skulle ligga väl i tiden genom att GU kommer att stå som värd för nästa nationella språkhistoriemöte. Relevans: DW:s projekt är inriktat på flera starka forskningsområden vid institutionen: kontrastiv lingvistik, korpuslingvistik och medeltidsforskning, vilket gör hans projekt intressant för flera profilområden och även typologiskt för andra språk förutom de två han fokuserar på. DW:s arbete inom korpuslingvistik kommer att förstärka forskningens koppling till ett av GU:s styrkeområden (språkteknologi) som är särskilt prioriterat i SPLs strategiska plan. 9
10 Bedömning: DW är en mycket begåvad forskare. Han har i avhandlingen visat sin originalitet och teoretiska styrka att undersöka nya forskningsproblem och analysera dem med nya teoriramar och angreppssätt 1 just genom att vara väl förtrogen med forskningsfältet och genom att använda redan existerande korpusar bedömer vi att han kan genomföra projektet med hög kvalitet inom den uppsatta tidsramen. Projektet skulle klart stärka SPL:s forskningsprofil och bidra till en kreativ forskningsmiljö. Ingmar Söhrman Nadja Zorikhina Nilsson 1 DWs avhandling är redan känd utomlands. Undersökningens resultat citeras av de ledande lingvisterna i området. Se t.ex. Gorbova E. V. Akcional nost glagol noj leksiki i aspektual nye grammemy. Voprosy vzaimodejstvija. St. Petersburg,
11 Bilaga 5 Utlåtande ang. postdoktoral anställningen (Linda Karlsson av Platen/Löfgren) Dr. Linda Karlsson Hammarfelt (LKH) disputerade den i tyska (med litteraturvetenskaplig inriktning) vid Stockholms universitet och vid Justus Liebig-Universitet i Gießen. Hon har alltså således såväl en svensk som en tysk doktorsexamen (sk. Europeisk dubbelexamen). Hennes avhandling har inte publicerats ännu, men är redan antagen till den internationella serien Perspektiven. Nordeuropäische Studien zur deutschen Literatur und Kultur vid iudicium-förlaget i München. Hennes dissertation ( Praktiken im Zwischenraum. Transitorisches Schreiben bei Katja Lange-Müller ) har en bred teoretisk bas (Welsch, Ette, Lotman, Bhabha, de Certau), vilken används med metodisk klarhet och operationaliseras i textsensibla analyser av Lange-Müllers verk, som visar texternas olika gränser och gränsöverskridningar. Dessa omfattar såväl kulturella och individuella, historiska och samtida sådana. På så sätt lyckas LKH visa, att det transitoriska tänkandet är fundamentalt i Lange- Müllers poetik och framförallt hur transitoriken fungerar. Intresset för transitoriska frågeställningar visar sig i LKH:s publikationer inte bara i detta författarskap utan placeras, vilket de bifogade uppsatserna tydligt visar - även i en större kontext: från modernismen (Schwarzenbach) via postmodernismen (Lange-Müller) till olika kulturrumsöverskridande skrivsätt (Herta Müller, Yoko Tawada). LKH var/är aktiv i olika europeiska nätverk ( Autobiographisches Schreiben in der deutschsprachigen Gegenwartsliteratur, MOVENS ästhetische und kulturelle Grenzen und Grenzüberschreitungen, PhD-net Literary and Cultural Studies ). LKH:s postdoc-projekt fokuserar på ett flytande, det s.k. water writing, som en transkulturell strategi och ett transkulturellt skrivsätt. Å ena sidan söker projektet vattenmotiv i vår samtidlitteratur, å andra sidan vill projektet synliggöra fluida processer i konkreta texter. Det är ett mycket angeläget projekt, eftersom det inte längre tänker i motsatser som subjekt och objekt, det egna och det främmande, kolonisatör och koloniserad etc. utan frågeställningen riktar sig direkt till övergångar, blandformer, hybridiseringar och transkulturaliteter (dessa frågeställningar undervisar hon för nuvarande på högre nivåer vid SU och UU). Därmed kan projektet bl. a. visa litteraturens identitetsskapande potential även i vårt alltmer globaliserade vardag. Den teoretiska ramen (Welsch, Gutjahr, Bauman) är aktuell och väl genomtänkt. Urvalet av det litterära materialet (Tawada, Mora, Bánks, Moníková) är särskilt viktigt, eftersom det behandlar inte traditionell migrationslitteratur utan framställningar, som medvetet väljer ett frivilligt nomadiskt perspektiv. Det perspektivet kan inte gå rakt och målmedvetet framåt, utan flyter. Att LKH:s material består av texter från kvinnor är visserligen inte resultatet av ett på förhand anlagt kvinnoperspektiv, men kan säkerligen ändå berika även genusforskningen. 11
12 Teori och metod i ansökan är tydliga. De rör sig på ett säkert sätt inom den europeiska litteraturvetenskapens frontforskning. Det finns tydliga anknytningspunkter till såväl GU:s styrkeområden (globalisering, kultur och hälsa, kulturarv, havsmiljö) som till fakultetens specialområden (life writing) och SPL:s profilområden (transkulturalitet, autofiktion). Utan tvivel kommer LKH att berika alla forskningsmiljöer, hon deltar i. Denna bedömning stärks av det faktum att den enhälligt delades av den internationella betygskommitté, som inom ramen för hennes dubbelexamen gav henne högsta betyg. Något som är få förunnat och därmed tydligt visar på hennes forskningskapacitet. Det är en av flera anledningar till varför LKH:s projekt till fullo kan stödjas. Göteborg, Edgar Platen, professor Hans Löfgren, docent 12
13 Bilaga 6 Bedömning av post doc-ansökan, Sara Ehrling (född 1973). Ehrling disputerade i maj 2011 i latin. Hon är därmed behörig att söka tjänsten. I sin avhandling De inconexis continuum studerar Ehrling den antika centotraditionen (dvs dikter som satts samman av rader från andra diktverk, främst Vergilius), med fokus på bröllopsdiktning. Detta är en tradition som tidigare i stor utsträckning har negligerats av forskningen, eftersom den har uppfattats som oseriös och epigonisk. Den bjuder på speciella problem för en litterär analys, t ex genom att den nya texten kan tillhöra en annan genre än källtexten och genom att en intertextuell analys måste ta hänsyn både till interna förhållanden i den nya texten och till intertextualiteten i källtexten. I sitt arbete har Ehrling skapat en modell för att tydliggöra förhållandet mellan källtexten, genreförväntningar och ny produkt, som har gjort det möjligt för henne att lyfta fram nya samband mellan dessa och visa på deras inbördes beroende av varandra. Ehrling är en kreativ forskare som samtidigt är duktig på att tygla sina idéer; som hennes tidigare 13
14 handledare kan en av undertecknade intyga att hon jobbar med hög grad av självständighet. I sitt projekt vill Ehrling fortsätta arbeta med centotraditionen, men med en annan vinkel. Den äldsta kända centon är tragedin Medea, sammansatt av Vergiliuscitat. Detta är också den enda cento som inte har samma form som ursprungstexten (hexameterdiktning) och som bl a inbegriper dialog. Ehrling vill tillämpa den metod hon arbetat fram för att studera kopplingarna mellan ursprungstext och cento. Hon vill vidare studera hur dessa kopplingar återverkar på personskildringen, satt i relation till andra Medeagestalter i antiken, och hur centons text i sin tur påverkar förståelsen av gestalterna i källtexten. I tillägg till den litteraturvetenskapliga undersökningen är projektet tänkt att mynna ut i en engelsk översättning av tragedin (någon modern sådan finns inte). Sara Ehrling är en ambitiös forskare som har goda möjligheter att genomföra sitt projekt på två år. Projektet vidareutvecklar den metod hon påbörjade i avhandlingen och som gav goda resultat. Centodiktningen är ett specialfall av intertextualitet som generera en rad spännande frågor om den liitterära textens natur. Det förtjänar att påpekas att motsvarigheter till latinsk cento finns i annan europeisk litteratur och icke minst i främreorientalisk sådan där man i det senare fallet inte varir så fixerad vid iden att en litterär text för att ha konstnärligt värde måste avspegla en unik individuell 14
15 författarpersonlighet. Ehrling visar i sin avhandling föredömlig insikt i de frågeställningar och ifrågasättanden av gängse västerländsk litterär estetik som cento-diktningen ger upphov till. Centotraditionen är föremål för ökande vetenskapligt intresse efter att tidigare ha varit helt negligerad, och det är onekligen god resursanvändning att fortsätta plöja upp osådd mark innan alla andra hinner dit. Ehrling har ett gott grepp om det internationella forskningsläget på området och har relevanta kontakter. Medeagestalten, som skulle stå i fokus här, är en dramatisk karaktär som aldrig mister sitt grepp om omgivningen, och undersökningen kommer otvivelaktigt att tillföra nya aspekter till denna gestalt. I förhållande till institutionens forskningsinriktningar kommer detta projekt primärt in i områdena genreteori respektive receptionsforskning. Göteborg Gunhild Vidén Jan Retsö 15
16 Bilaga 7 Utlåtande om Marcelo D. Rosendes (MR) ansökan om postdoc-tjänst vid GU ht 2011 Bakgrund och projekt: MR disputerade vid Universidad de Buenos Aires 6/ på en avhandling om manuskripttraditionen kring Ferdinand IV:s krönika (FIV). Det föreslagna projektet är en fortsättning på avhandlingen genom att avsikten är att skapa en digitaliserad historisk-litterär utgåva av krönikan, vilket inte existerar idag. Forskningsläget är komplext. FIV finns i 36 manuskript + en delvis annorlunda kortare version från 1500-talet. Två utgåvor från talet är helt otillfredsställande eftersom dessa inte baseras på den mest arketypiska texten och utgåvan från 1977 bygger på felaktiga dateringar av texterna, vilket får stora konsekvenser för textens trovärdighet. Ytterligare en faktor är det märkliga förhållandet att de flesta manuskripten slutar framställningen några år före kungens död. Inom det föreslagna projektet avser MR att först skapa en synoptisk elektronisk utgåva baserad på de 37 manuskripten i en kronologisk riktig och problematiserad trefaldig utgåva (faksimil, paleografisk och kritisk) av denna viktiga krönika från ett viktigt skede i Kastiliens historia där skillnaderna mellan den senare versionen och sedan sätta in de olika versionerna i ett kulturellt och textkritiskt sammanhang. MR litterära inriktning gör att projektet är originellt och nyskapande för kännedomen om det medeltida Europas kultur. Texten är tänkt att ingå i corpusprojektet CHARTA, som avser att publicera en öppen digitaliserad corpus av äldre spansk text. Projektet är internationellt och GU är som enda svenska universitet representerat i detta, vilket har fått MR att söka tjänsten här. CHARTA:s corpus kommer att börja publiceras i slutet av 2011 och växa under kommande år. MR har genom sin avhandling och andra publicerade artiklar visat att han är väl skickad att genomföra projektet. Han har ett gott samarbete med universitetet i Alcalá (Spanien), som är säte för CHARTA. Han har en imponerande publiceringslista. Relevans: Den vetenskapliga relevansen är hög genom att det handlar om en viktig text från det medeltida Spaniens historia som inte blivit tillfredsställande behandlad tidigare. Själva editionsarbetet anknyter till en tung forskningstradition inom SPL och GU, vilken nyligen aktualiserats genom en serie editionsfilologiska seminarier, och MR skulle fylla en intressant lucka i kunnandet genom sin inriktning på skapandet av just elektroniskt utgivna texter, vilka torde bli alltmer viktiga. MR skulle också vara en värdefull resurs för medeltidsseminariets 16
17 verksamhet. och även kunna bidra med att skapa intressanta editionsämnen för kommande master- och forskarstuderande, vilket skulle ge en långsiktig förstärkning av detta forskningsfält inom SPL. Dessutom skulle han bidra till en internationalisering och förstärka CHARTA-projektet som helhet och vid GU. Bedömning: Projektet förefaller realistiskt och väl avgränsat. Det är väsentligt för forskningen både genom textens vikt och det nya angreppsätt där den litterära och idéhistoriska studien lyfter fram drottning María de Molinas roll i historien, vilket förändrar tolkningen av F IV:s regering betydligt. MR har genom sin tidigare verksamhet visat sig mycket meriterad att genomföra projektet på ett vetenskapligt väl kvalificerat och nydanande sätt, och även att kunna göra detta inom tidsramen. Göteborg den 4 november 2011 Ingmar Söhrman Anna Holst Blennow 17
18 Bilaga 8 Utlåtande om Giuliano D Amico ansökan anställning som postdoktor vid SPL Utbildning: Giuliano D Amico disputerade vid universitetet i Oslo i ämnet almenn litteraturvitenskap. Tidigare studier är en laurea magistrale i främmande språk och litteratur, särskilt nordisk och engelsk, vid universitetet i Torino, samt språkstudier i olika nordiska språk, engelska och tyska. Avhandlingen: Domesticating Ibsen for Italy. Enrico and Icilio Polese s Ibsen Campaign behandlar tidiga översättningar av Ibsens dramer till italienska, marknadsföringen och receptionen av dessa samt hur Ibsen genom detta uppnådde status som en global writer. Fokus i D Amicos forskning har alltså haft inriktningen mot översättnings- och receptionsstudier. Övrig bakgrund: D Amico har undervisningsvana, främst som lektor norska i Italien, och han har deltagit i en mängd konferenser/kongresser med bidrag och skrivit flera artiklar inom sitt intresseområde, men också till exempel en artikel med titeln Black Metal, Literature and Mythology. The Case of Cornelius Jakhelln. Intresset för populärkulturen skulle kunna vara av intresse för den forskningsgrupp på vår institution som är i vardande på initiativ från lektor Joe Trotta, även om det aktuella projektet inte berör detta område. Har f.n. ett sk gjennomføringsstipendiat vid institutionen for litteratur, områdesstudier och europeiske språk vid Universitet i Oslo Projekt: Ibsen, Bjørnson, Strindberg and Copyright. Projektet går ut på att studera hur upphovsrätt som litteraturvetenskaplig kategori kan användas för att nå en större förståelse av hur nordiska författare som Ibsen, Bjørnson och Strindberg kunde nå så stor framgång i Europa. D Amico tänker sig att se nämnda författare inte i första hand som nordiska, utan europeiska, som ett transkulturellt fenomen som startade i Norden men utvecklade sig på olika sätt i olika europeiska litterära traditioner. Område: transkulturell litteraturvetenskap (översättning och reception) 18
19 Relevans: Forskningsprojektet har en tydlig anknytning till den inriktning på översättningsoch receptionsstudier som finns representerad inom vår institutions forskarkollegium, såsom Fröken Julie-gruppen som studerar just översättningar av Strindbergs drama till olika språk, och också till undertecknads (UÅ) forskning av Ellen Keys översättningar och kontakter i Italien. Överväganden och bedömning: D Amico bedöms vara en stark kandidat på grundval av avhandlingens kvalitet (både teoretiskt, empiriskt och nydanande metodik där litteraturen sätts in i ett vidare marknadssammanhang) och hans höga produktivitet. Projektet bygger vidare på inhämtad kompetens från avhandlingen men utvecklar nya områden. Även hans breda språkkunskaper i italienska, engelska, tyska och nordiska språk bör lyftas fram eftersom dessa möjliggör att han aktivt kan delta i flera av våra seminarieserier, både på institutions och olika ämnesseminarier (se även ovan beröring med populärlitteratur). Mot honom skulle kunna tala den starka inriktning han haft mot nordiska språk och litteraturer, vilka som bekant inte hör hemma på vår institution. Det kan man dock lätt bortse från, med tanke på att inriktningen transkulturell litteraturvetenskaplig knappast kan utesluta den nordiska sfären för en skandinavisk institution som vår (UÅ). Frågan är av principiell natur för kollegiet att diskutera. Som nämnts ovan finns det forskare och forskningsprojekt i vardande inom SPL. Härvidlag bör kollegiet diskutera en viktig princip som togs upp i Red 10 utvärderingen, nämligen hur vi ska profilera oss gentemot granninstitutioner som också bedriver språk- och litteraturvetenskap. (KB) Ulla Åkerström Ken Benson Utlåtande om Ulrika Anderssons ansökan om postdoc-tjänst Ulrika Andersson disputerade 2008/04/26 vid Engelska institutionen, GU, på en avhandling med titeln Childhood Sacrifice and the Contemporary Maori Novel. Till ansökan har hon bifogat intyg om föräldraledighet under nio månader efter avslutad doktorsexamen, vilket hon åberopar till stöd för sin behörighet som sökande inom den föreskrivna tiden. Hon bor därför anses som behörig sökande. I forskningsprojektet "The Image of Childhood in 18th Century Literature and Educational Philosophy" önskar Ulrika Andersson undersöka de förändringar som ledde fram till den moderna 19
20 bilden av barndom som etablerades under romantiken och som i stor utsträckning, menar Andersson, är den gängse bilden i västvärlden även idag. Omfattande forskning finns kring litteraturen från senare delen av 1700-talet och från 1800-talet, men enligt Andersson saknas studier av litterära porträtt av barndomen från den tidigare delen av 1700-talet och som kan ge oss en bild av hur romantikens uppfattning om barndomen som något avgränsat och väsentligt annorlunda än det vuxna livet växte fram. Motsvarande studier inom historia och konsthistoria finns emellertid och kommer att användas som referensram. Författarna från det tidigare skede som ska stå i fokus i Anderssons för-romantiska projekt är från Storbritannien och Irland, medan hon avser att även utforska ett större europeiskt sammanhang. Som exempel nämner hon romanförfattare som Richardson, Defoe, Fielding och Sterne; dramatiker och poeter som Congreve, Etheridge, Swift, Dryden och Pope; samt två filosofer: Locke och Rousseau. Man kan ifrågasätta det generaliserande romantiska barndomsbegreppet som schablonbild, men i huvudsak är detta ett värdefullt projekt, och Andersson betonar övertygande den relativa bristen på forskning inom hennes valda ämne. Projektet är originellt och av litteratur-och kulturhistoriskt intresse. Dessutom vittnar hennes avhandling och de två artiklar hon lämnat in med sin ansökan om en tydlig kompetens inom denna typ av forskning, i detta fall bilden av barnet i samtida New Zealand Maori litteratur. Ulrika Andersson är en mycket kompetent forskare vars projekt har goda förutsättningar att resultera i viktig ny kunskap. Projektplanen är dock i ett relativt tidigt stadium, vilket innebär ett visst osäkerhetsmoment. När man dessutom tillämpar två viktiga kriterier som föreskrivits denna bedömning, nämligen sannolikheten för färdigställande och relevansen för institutionens forskningsprofil såsom denna återspeglas i utlysningstexten, i vilken transkulturell är ett nyckelord, blir vår samlade bedömning att Andersson ej kan placeras bland de mest kvalificerade sökandena. Hennes tidigare forskning om barndoms-föreställningar har en tydlig transkulturell karaktär, men detsamma kan inte säkert sägas om det aktuella projektet. Visserligen refererar Andersson till den potentiella europeiska expansionen av ämnet, men omfattningen av projektet är redan brett, och det är svårt att se hur det skulle kunna slutföras inom de givna tidsramarna om det gjordes bredare. Det är möjligt att det kan finnas andra transkulturella aspekter på projektet, men det saknas i så fall en uttrycklig teoretisering eller redogörelse för dessa Hans Löfgren Britt-Marie Karlsson Utlåtande om Miguel Carreras ansökan anställning som postdoktor vid SPL Utbildning: Carrera disputerade vid Universidad Complutense (Madrid). Betyg: Sobresaliente Cum Laude (högsta betyg). Han har en grundutbildning i spanska ( Filología hispánica ) vid universitetet i Oviedo från 2004 samt en Master inom samma utbildningsområde från forskningsinstitutet CSIC i Madrid. Under doktorandtiden har han haft längre forskningsvistelser vid SPL (2009) och University of Rhode Island (USA) (2010). Han har tidigare även varit språkassistent vid Högskolan i Skövde (2004-5) och vistats ett år på Irland (2002-3). 20
21 Avhandlingen: Análisis crítico del teatro de Juan Benet. El enigma sobre las tablas, två volymer, 588 (A4) sidor. Benet är en av de mest komplexa och nydanande spanska 1900-talsförfattare (Artur Lundkvist skrev att han var en spansk motsvarighet till James Joyce). Benets romanproduktion har analyserats grundligt (främst av forskare utanför Spanien), men hans teater har negligerats. Carrera visar systematiskt och välgrundat hur Benets teater var lika nydanande som hans romankonst och att den ena inte kan förstås utan den andra samt hur författarens genreexperimenterande bättre belyses genom att även ta i beaktande den dramatiska produktionen. Avhandlingen är välskriven, oerhört väldokumenterad och teoretiskt stringent. Övrig bakgrund: Vid sidan av avhandlingen har Carrera sammanställt sin avhandlingscorpus i en bok, Teatro completo de Juan Benet. Författarens dramaproduktion var tidigare utspridd i tidskrifter, publicerade på mindre förlag eller helt opublicerade. En annan bok är under tryck som ett resultat av ett symposium om populärkultur som han var medarrangör till. Carrera är en flitig recensent av litteraturteoretiska verk och har medverkat i olika encyklopediska lexika. Han har skickat in tre artiklar som berör Juan Benets författarskap. En har anknytning till avhandlingen och de övriga två berör författarens romankonst. De är både välskrivna och väl dokumenterade han bidrar dessutom med egna iakttagelser och resultat som nyanserar kunskapen om författarskapet. Projekt: Aesthetics and Pragmatics of the Spanish Horror Fiction: Projektplanen tar upp många intressanta och potentiellt givande aspekter av det övergripande ämnet (se vidare nedan under relevans) men är även något ofokuserad vad gäller syfte. Författaren lyckas inte riktigt förena sina olika tankar (om litteraturhistoriska influenser, formella aspekter, tematik, och den politiska relationen till efterkrigstiden) till en sammanhållen infallsvinkel eller problemställning. Den liknar alltså i nuläget mer en inventering av olika potentiella infallsvinklar än ett välavgränsat projekt. Man kan även sätta ett litet frågetecken kring planeringen av projektet, vars olika faser inte verkar helt logiska och genomtänkta. Dock visar tidigare skrifter på god systematik och förmåga till ämnesavgränsning, så den ovanstående bristen på fokus speglar troligtvis bara att den sökande befinner sig i ett tidigt forskningsstadium. Område: Populärkultur, kritisk litteraturhistoria, transkulturalitet. Relevans: Forskningsprojektet har en tydlig anknytning till forskningsområdet populärlitteratur men även till en kritisk ståndpunkt till konstruktionen av litteraturhistorien. Carrera vill påvisa (och jag [KB] be- 21
22 dömer att det kommer att vara både fruktbart och nydanande) hur den gängse litteraturhistorien förenklar efterkrigstidens litterära produktion i Spanien till att endast en strömning existerade (den socialrealistiska romanen). Forskningsprojektets resultat kan således kullkasta denna enkelspåriga beskrivning som än idag återberättas i nyutkomna litteraturhistorier. Denna bygger dessutom på att den spanska litteraturen under perioden var helt isolerad från influenser från utlandet, vilket Carreras projekt skulle stjälpa. Överväganden och bedömning: Carrera är en nydanande forskare med stark internationell anknytning både i form av vistelser vid olika forskningsmiljöer samt i hur han tar till sig nutida teorier från olika kulturområden. Hans projekt öppnar ett nytt fält för honom själv och för forskningsläget om epoken. Han har i princip tömt alla frågor i sin avhandling och knyter nu an till ett helt annat område som han har påbörjat genom att arrangera en konferens inom ämnet. Som framgår ovan är projektet inte helt väl avgränsat och definierat. Det handlar om ett riskprojekt således. Carrera har gjort detta tidigare genom att ge sig i kast med Benets dramaturgi, ett område som ingen annan hade bedömt värt en grundligare analys. Mot den bakgrunden anser jag [KB] att risktagandet har goda odds trots kritiken ovan mot att projektbeskrivningen inte känns som tillräckligt välutvecklad och avgränsad. Projektet ligger väl inom forskningsområde i vardande vid SPL (populärkultur) samt forskning om konstruktion av litteraturhistorier och synsättet om att litteraturen inte går att se som ett nationellt fenomen utan som ett transkulturellt. Ken Benson Marcus Nordlund Utlåtande om Jacob Carlson i samband med tillsättandet av posttjänst vid SPL (Eva Ahlstedt. Medbedömare: Tetz Rooke) Jacob Carlson disputerade vid Göteborgs universitet i maj 2011 på en avhandling inom fransk litteratur med titeln La poétique de Michel Houellebecq: réalisme, satire, mythe och uppfyller därmed behörighetskraven till tjänsten. Det nu föreslagna forskningsprojektet gäller en 22
23 receptionsstudie av Houellebecqs verk i Sverige. Det ligger inom SPL:s profilområde och är säkert fullt genomförbart inom gällande tidsramar, men ansökan är inte speciellt utvecklad eftersom JC fick reda på utlysningen av tjänsten för sent för att hinna med detta. Vi bedömer inte att JC, trots att han är en lovande forskare, tillhör tätgruppen i denna ansökningsomgång. Göteborg den 7 november 2011, Eva Ahlstedt och Tetz Rooke Utlåtande om Karin Dahl i samband med tillsättandet av posttjänst vid SPL (Eva Ahlstedt. Medbedömare: Tetz Rooke) Karin Dahl avlade fil dr examen vid Göteborgs universitet och École des Hautes Étiudes en Sciences Sociales, Paris, med en co-tutelle avhandling inom fransk litteratur med titeln La Mythification d un écrivain étranger. La réception de l oeuvre de Stig Dagerman en France et en Italie och uppfyller därmed behörighetskraven till tjänsten. Det nu föreslagna forskningsprojektet gäller en jämförande receptionsstudie av mottagandet i Sverige av fyra av de mest översatta italienska och franska författarinnorna (Duras, Sagan, Morante, Deledda). Ämnet ligger inom SPL:s profilområde och är teoretiskt/metodiskt i linje med avhandlingsämnet vilket talar för att det är genomförbart inom gällande tidsramar, även om den planerade materialinsamlingen är i ambitiösaste laget för ett tvåårsprojekt. Karin Dahl har högskolepedagogisk utbildning och viss erfarenhet av undervisning på universitetsnivå. Det föreslagna projektet ligger inom SPL:s profilområde och skulle ge goda möjligheter till samarbete med andra forskare, men trots att KD både under och efter sin doktorandtid har 23
24 visat sig som en engagerad och flitig forskare bedömer vi inte att hon tillhör tätgruppen i denna ansökningsomgång som omfattar så många ytterst meriterade sökande. Göteborg den 7 november 2011, Eva Ahlstedt och Tetz Rooke Post-doc Application for Transcultural Studies in English: ZLATAN FILIPOVIC (av Ronald Paul) Zlatan Filipovic has taken his Doctor's Degree in English and Comparative Literature at the University of London in The title of his thesis is "De Man, the Dangerous Supplement". Since September 2010 he has worked as an intern and then full-time lecturer at SPL/GU, teaching a range of literature and language courses at all undergraduate levels. He has also participated actively in the doctoral work-in-progress seminars. He has presented papers at several international academic conferences in both Europe and America and has established himself within an international network of literary scholars, where he has helped to organise conferences as part of the American and Comparative Literature Association. He has a number of articles published or forthcoming in international academic journals, two of which he has submitted as part of his Post-doc application. They reflect a high level of theoretical fluency, a deep knowledge of the philosophy of ethics and a flair for lucid critical writing. Both articles deal with the writings of Emmanuel Levinas, a philosopher whose work also forms the basis for his Post-doc project on "Shame in Black American and Diasporic Fiction". Filopovic's project aims to explore Levinas's "radical reformulation of ethics" in relation to a number of fictional and non-fictional works in which the concept of shame is at the core of the text and which, according to Filipovic, underpins a collective black American and postcolonial experience: Naipaul's The Mimic Men, Salman Rushdie's Shame, Coetzee's Disgrace, Wright's Native Son, The Autobiography of Malcolm X and Toni Morrison's The Bluest Eye and Tar Baby. While this 24
25 transcultural range of texts, covering South Africa, Pakistan, the West Indies and America remains somewhat arbitrarily chosen, Filipovic's theoretical point of departure, which includes not only Levinas, but also Agamben, Delueuze, Guattari, Said, Bhabha and Fanon, will hopefully provide a broader and more solid interdisciplinary framework for the study. This proposed, book-length project is ambitious, challenging and orginal. While building on a tradition of postcolonial research that already is established at SPL, it signals a new departure in terms of the link it makes between literature, philosophy and the field of postmodern ethics. In the articles Filopovic has submitted he shows an impressive level of expertise within all of these theoretical areas. The project continues the work that he has already done within the field of postmodern ethics, but takes it to a new level, not only in terms of a more extensive study of literary texts, but also in the transcultural connections that he seeks to explore. Both these aspects make the research proposal correspond closely to the comparative profile of the Post-doc positions the department is now offering. Without doubt Filipovic is a very strong candidate for one of these posts and belongs to the short list of key Post-doc applicants. Utlåtande ansökan anställning som postdoktor vid SPL av medbedömare Anna Forné Sökande: Zlatan Filipovic, Doctor of Philosophy, University of London, Goldsmiths College, 30 september 2009 Projekttitel: Shame in Black American and Diasporic Fiction Relevans Filipovics forskning rör sig i gränslandet mellan litteratur och filosofi, främst etik. Den teoretiska utgångspunkten för det föreslagna projektet är Emmanuel Levinas etik. Filipovic bifogar som underlag två välskrivna artiklar som han publicerat om Levinas etik. Projektet kommer i första hand att inriktas på skammens etik i Levinas verk och i andra hand skildringen av skam i samtida postkolonial fiktion, främst black American. Som projektet formuleras kommer tyngdvikten alltså att ligga på en studie av Levinas och begreppet skam och den litterära aspekten tycks ha begränsat utrymme. Syftet att utifrån Levinas idéer om skam undersöka hur modern writing of Black American and postcolonial authors manifest the experience of shame in ways that may generate new epistemologies and new social and 25
26 political cofigurations of otherness, kan vara av relevant för flera forskare vid SPL som arbetar med postkolonial litteratur. Kvalitet: Projektets teoretiska nivå är hög. Frågeställningen är vag. Originalitet: Den teoretiska infallsvinkeln är nydanande men valet av litterära texter är konventionellt (Naipaul, Rushdie, Morrison, Coetzee) och motiveras inte nämnvärt. Genomförbarhet: Projektet är ambitiöst men saknar en tydlig struktur och tidsplan. Filipovics mål är en monografi, men ansökan saknar ett utkast till innehållsförteckning. Bedömning av postdocansökan Kalle O. Lundahl (född 1975) Lundahl avlade doktorsexamen i grekiska i mars 2009 och är därmed behörig att söka tjänsten. Projektet, med titeln Homer and the Renaissance, har tre olika syften: 1) att studera tolkningen av Homeros i 1500-talets Italien, 2) att undersöka vilka kunskaper renässanskonstnärerna hade i grekiska och särskilt de homeriska dikterna, samt 3) att studera Correggios målning Helena ur alla tänkbara aspekter. På sid. 2 presenterar Lundahl sin huvudhypotes, nämligen att det grekiska ordet nepenthes ( som dövar smärta ), som förekommer i målningen i ett citat från Odysséen, skall tolkas som en metafor för Correggios konst. Då tidigare studier i ämnet Homeros och renässansen koncentrerat sig på de viktiga renässanscentra Florens, Venedig och Rom vill Lundahl studera en mer perifer ort, Parma i norra Italien. Projekttiteln är alltså delvis missvisande. Lundahl är en energisk och målmedveten forskare och skulle säkerligen genomföra projektet på två år. Ämnet för projektet är originellt och tvärvetenskapligt men ganska spretigt det handlar snarast om tre olika projekt som delvis berör varandra. Projektskissen innehåller ingen information om teori eller metod, och den visar inte hur det tvärvetenskapliga sidan av ämnet skall analyseras. Projektet behandlar visserligen receptionshistoria, men i sin nuvarande utformning, där det språkliga har en ganska liten del, hör det inte hemma under ämnet grekiska som akademisk disciplin eller vid en språkinstitution, utan snarare under konst- eller idéhistoria. SPL har ingen forskningsmiljö där projektet passar in. 26
27 Karin Hult Antoaneta Granberg Göteborgs universitet Inst. för språk och litteraturer Marcus Nordlund Utlåtande om Giovanna di Rosarios ansökan (av Nordlund/Benson) Den sökande har Ph.D. i Digital Humanities (2011) från universitetet i Jyväskylä och avhandlingen verkar ha varit av god kvalitet (den fick näst högsta betyget, 4 av 5). Att författaren varit synnerligen produktiv under avhandlingstiden bevittnas av ett femtontal artiklar varav nio är i tryckta peer-reviewade tidskrifter. Det föreslagna projektet att studera hur den modern digitala miljön påverkar litteraturen är mycket intressant och verkar genomtänkt: det kan sägas ligga i tiden och skulle ha viss potential att förnya litteraturundervisningen och forskningen inom SPL. Projektets flerspråklighet skulle även kunna passa institutionen väl: den sökande planerar att studera litteratur på sex olika språk, varav fyra motsvarar undervisnings- och forskningsämnen inom SPL. Sammantaget ger ansökan intrycket av en synnerligen produktiv och klart kompetent sökande. Dock saknar den sökande trots en MA i moderna språk och litteraturer själv formell förankring i något av institutionens forskarutbildningsämnen: enligt utlysningstexten krävs avlagd doktorsexamen i de språk som ingår i institutionens ämnesportfölj. Projektet saknar därutöver trots sin flerspråklighet en motsvarande koppling till språkliga/kulturella aspekter eller specifika språkområden och kan sägas vara strikt litteraturvetenskapligt till sin natur. Att inga skrifter bifogats projektbeskrivningen vid sidan av länkar till författarens online-publikationer (och framför allt inte avhandlingen, som ju måste anses som den viktigaste meriten) gör även den kvalitativa bedömningen alltför osäker för att den sökande skulle kunna komma ifråga om den formella behörigheten vore oproblematisk. Utlåtande ang. postdoktoral anställningen Maike Schmidt av Platen/Löfgren) Dr. Maike Schmidt (född ) erhöll den filosofie doktorsexamen med det högsta betyget, som finns i Tyskland (1,0), i litteratur- och medievetenskap vid Christian-Albrechts- Universitet i Kiel. Hennes avhandling ( Grönland Wo Nacht und Kälte wohnt. Eine imagologische 27
28 Analyse des Grönland-Diskurses im 18. Jahrhundert ) analyserar den (tyska) Grönlandsdiskursen på 1700-talet fram till Franska revolutionen, då européerna igen försökte bosätta sig på Grönland. Med hjälp av reselitteratur, idéhistoria och skönlitteratur visar dr. Schmidt på de relativt komplexa föreställningar, som man hade under den tiden om den extrema Norden. Men framförallt lyckas hon visa, vilken funktion dessa förställningar av det främmande hade för européernas uppfattning om det egna. Dr. Schmidts avhandling övertygar genom hennes historiska medvetenhet och kunskap men även genom hennes teoretiska souverenitet, som alltid är argumentativt och funktionellt förankrad. Vidare har Dr. Schmidt lämnat in två uppsatser. Den ena ( Norden und Nördlichkeit ) kan anses som en förstudie till dissertationen, den andra ( Die Konstruktion nordfriesischer Identität im Zuge der Vereinsarbeit ) som en av det planerade postdoc-projektet. Hon har undervisningserfarenhet sedan ht- 07, har dessutom flitigt publicerat (även som utgivare). För nuvarande är hon vetenskaplig assistent i (tysk) litteratur- och medievetenskap vid universitetet i Kiel samt vetenskaplig assistent vid ett DFGprojekt vid universitetet i Leipzig. Mot den bakgrunden måste dr. Schmidt anses som en mycket kvalificerad kandidat för den utlysta postdoc-tjänsten I likhet med dissertationen behandlar även hennes postdoc-projekt relationen mellan det egna och det främmande, nämligen tyska regionalkriminalromaner, som hon placerar teoretiskt i relationen mellan globalisering und regionalisiering. I projektansökan lägger hon fram en (1) genreteoretisk problematisering av regionalkriminalroman, reflekterar (2) regionalitetsdiskursen tydligt i globaliseringsdiskurserna för att visa (3) relationaliteten mellan dem båda. Utan namedropping kommer hon på det sättet direkt in i den aktuella interkulturalitets- och transkulturalitetsdebatten. Sammanfattningsvis kan man konstatera att dr. Schmidt inte bara disputerade med en högkvalificerande dissertation utan att hon även har en konsekvent och meriterande undervisningsoch publikationsaktivitet. Hennes postdoc-projekt skulle passa bra i GU:s styrkeområde (globalisering) och SPLs profilområde (transkulturalitet). Göteborg, Edgar Platen, professor Hans Löfgren, docent Utlåtande om Martin Wåhlberg i samband med tillsättandet av posttjänst vid SPL (Eva Ahlstedt. Medbedömare: Andrea Castro) 28
Institutionen för språk och litteraturer Internremiss: tidsplan, anvisningar för bedömning, fördelning av arbetsuppgifter
Beredning av två anställningar som post doc Institutionen för språk och litteraturer Internremiss: tidsplan, anvisningar för bedömning, fördelning av arbetsuppgifter 1. Tidsplan GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen
SLAVISKA MEDELTIDSSTUDIER Masterexamen 120 hp
SLAVISKA MEDELTIDSSTUDIER Masterexamen 120 hp ÅR 1 Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria 1 SL2101-15 hp 15 hp Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria 2 SL2102-15 hp Fornkyrkoslaviska och slavisk
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/820 Allmän studieplan för doktorsexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/818 Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/778 Allmän studieplan för doktorsexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/819 Allmän studieplan för licentiatexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/777 Allmän studieplan för licentiatexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen
GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens
GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/ 726 Allmän studieplan för doktorsexamen i lingvistik Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 26 november 2015. Studieplanen
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar Den allmänna studieplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsstyrelse
Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/803 Allmän studieplan för licentiatexamen i språkvetenskaplig databehandling Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/65 Allmän studieplan för doktorsexamen i latin Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
Riktlinjer för antagning som docent
Språkfak 2017/60 Riktlinjer för antagning som docent Språkvetenskapliga fakulteten Fastställd av Språkvetenskapliga fakulteten 2005-05-26 Reviderad 2018-05-24 Innehållsförteckning 1. Allmän information
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/817 Allmän studieplan för licentiatexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den juni 2016. Studieplanen
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: 2015/800 Allmän studieplan för doktorsexamen i litteraturvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december 2015
Utbildning på forskarnivå ska ge internationella kontakter bland annat i form av medverkan vid forskningskonferenser.
U 2018/718 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet
Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska
= Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,
Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing)
FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls-
Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/798 Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december
UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1
UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete, 240 högskolepoäng Den allmänna studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng
GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMPLO Gäller från: HT 2019 Fastställd: 2018-11-13 Värdinstitution:
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/264 Allmän studieplan för doktorsexamen i historia Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 3 maj 2016 och ersätter
Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori
Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/808 Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT
1(5) Beslut av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2013-02-25 Dnr 2013/229 A 21 ANTAGNING AV DOCENT Allmänt Genom att anta docenter stärks forsknings- och utbildningskvalitén vid Högskolan Väst.
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2017/658 Allmän studieplan för licentiatexamen i språkvetenskaplig databehandling Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad
Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi vid Göteborgs universitet
U 2013/69 Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 2013-02-21. Studieplanen kompletteras
Anvisningar för sakkunnigbedömning: annan vetenskapligt kompetent lärare än professor (t.ex. biträdande universitetslektor, universitetslektor)
STYRDOKUMENT 1 / 6 dnr P2012/178 Anvisningar för sakkunnigbedömning: annan vetenskapligt kompetent lärare än professor (t.ex. biträdande universitetslektor, universitetslektor) Publicerad: http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/styrdokument/
Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/799 Allmän studieplan för licentiatexamen i litteraturvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 16 december 2015.
Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet
Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras
Utbildningsplan för. Den tredje terminen läses Avancerad akademisk engelska, 7,5 hp.
Utbildningsplan för Masterprogram i litteraturvetenskap Master's Programme in Literature 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMLVO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2013-11-27 Ändrad: 2014-11-26
Riktlinjer för antagning som oavlönad docent
Riktlinjer för antagning som oavlönad docent Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden 20-02-02 Reviderad 203-02-3 Reviderad 205-2-02 Reviderad 206-09-07 Dnr 20/76 Riktlinjer för antagning som oavlönad
Tänk vidare - tänk avancerad nivå. Kandidatexamen Studier på avancerad nivå Magister/masterexamen Studier på forskarnivå Utbytesstudier och praktik
Tänk vidare - tänk avancerad nivå Kandidatexamen Studier på avancerad nivå Magister/masterexamen Studier på forskarnivå Utbytesstudier och praktik Universitets- och högskoleutbildning Doktorsexamen (lic)
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs
Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U2015/732 Allmän studieplan för doktorsexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 26 november 2015.
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/417 Allmän studieplan för licentiatexamen i Datalingvistik Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 30 mars 2017.
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/810 Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i
ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i LITTERATURVETENSKAP Literature Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007 (dnr
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP U 2018/715 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/811 Allmän studieplan för licentiatexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska
Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 1 oktober 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs
Studieplan för licentiatexamen i romanska språk
Studieplan för licentiatexamen i romanska språk = Planen avser utbildning på forskarnivå i italienska med språkvetenskaplig inriktning inom examensämnet romanska språk Studieplanen är fastställd av humanistiska
Allmän studieplan för doktorsexamen i Antikens kultur och samhällsliv, Arkeologi och Historia vid Göteborgs universitet
Allmän studieplan för doktorsexamen i Antikens kultur och samhällsliv, Arkeologi och Historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet
Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Allmän studieplan för licentiatexamen i Antikens Kultur och Samhällsliv, Arkeologi och Historia vid Göteborgs universitet
Allmän studieplan för licentiatexamen i Antikens Kultur och Samhällsliv, Arkeologi och Historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet
Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska
= Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 12 november 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING Filosofiska fakultetsnämnden 2007-09-17 1 Ämnesområde I ämnet Musikalisk gestaltning studeras och gestaltas konstnärliga problemställningar
Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits. Masterprogram i medeltidsstudier Master's Programme in Medieval Studies
Utbildningsplan för Masterprogram i medeltidsstudier Master's Programme in Medieval Studies 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMEDS Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-02-26 Ändrad:
Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Utbildningsplan för Masterprogram i medeltidsstudier Master's Programme in Medieval Studies 120.0 Högskolepoäng 120.0 ECTS credits Programkod: HMEDA Gäller från: HT 2016 Fastställd: 2016-03-02 Värdinstitution:
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/821 Allmän studieplan för licentiatexamen i grekiska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål
Rådet för forskarutbildning Vägledning SLU ID: SLU.[Skriv numret här] 2019-01-02 Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål Vad är individuella lärandemål? Vid examen ska
För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/795 Allmän studieplan för licentiatexamen i religionsvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 18 februari 2016.
Studieplan för utbildning på forskarnivå i Omvårdnad
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i (Doctoral studies in Nursing) Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK
1(5) 2010-12-14 Dnr: 306-31-0185-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2007-05-31.
Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/416 Allmän studieplan för doktorsexamen i kulturstudier Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 22 september 2016.
Studieplan för utbildning på forskarnivå i Engelska (Doctoral studies in English)
Dnr HS2015/332 Studieplan för utbildning på forskarnivå i Engelska (Doctoral studies in English) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd 1998-11-23 av Fakultetsrådet och reviderad av Fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007,
För doktorsexamen ska doktoranden
Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Stockholms universitet Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum)
Stockholms universitet Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum) Antagningsordning för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik
Mål inom forskarutbildning hur gör vi?
Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,
Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/787 Allmän studieplan för doktorsexamen i konst- och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december
Ämne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng
U 2018/719 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars
4. Behörighetsvillkor PROGRAM. 1. Forskarskolans inriktning
PROGRAM 1. Forskarskolans inriktning Forskarskolan vill samla doktorander från alla språkvetenskapliga ämnen vid fakulteten. Dess inriktning är mot språkvetenskaplig grundforskning, framför allt språket
Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för
Allmän studieplan för licentiatutbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 120 högskolepoäng
Allmän studieplan för licentiatutbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 120 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen
Examensbenämning och ämnesbeskrivning. 1. Utbildningens mål HUMANISTISKA FAKULTETEN
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2017/659 Allmän studieplan för doktorsexamen i språkvetenskaplig databehandling Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den
Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap
DNR LIU 2012-00260 1(5) Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-05-16 2(5) Huvudområde Engelska
GU 2019/1464 Bilaga 10:1 SFS
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete, 240 högskolepoäng Den allmänna studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27
Förslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Lokal examensbeskrivning
1 (6) Dnr SU-FV-3.2.5-1635-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Romanska språk Engelsk benämning: Romance languages Romanska språk är en samlande benämning för de språk som har
Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen
Allmän studieplan för doktorsexamen i vetenskapsteori Dnr: U 2013/767 Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 19 december 2013. Studieplanen kompletteras
Studieplan för licentiatexamen i spanska
Studieplan för licentiatexamen i spanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 21 juni 2012. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängliga
STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen
1 Dnr Su-159-4.2.1-0053-13 STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen Allmän studieplan för Utbildning på forskarnivå i romanska språk med
Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid
Studieplan för doktorsexamen i romanska språk
Studieplan för doktorsexamen i romanska språk Planen avser utbildning på forskarnivå i italienska med litteraturvetenskaplig inriktning inom examensämnet romanska språk Studieplanen är fastställd av humanistiska
- förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen 1 (7)
Allmän studieplan för licentiatexamen i afrikanska språk, arabiska, engelska, franska, grekiska, italienska, japanska, latin, slaviska språk, spanska och tyska vid Göteborgs universitet Studieplanen är
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/809 Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi; filosofie doktorsexamen
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi; filosofie doktorsexamen Den allmänna studieplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsstyrelse zzzz-zz-zz. Utbildningen omfattar
Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet
BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs
ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
Dnr: U 2015/776 Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen kompletteras med
Utbildning på forskarnivå ges i den omfattning tillgängliga resurser medger.
STOCKHOLMS UNIVERSITET ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I VETENSKAP OM HÅLLBAR UTVECKLING (General study programme for PhD studies in Sustainability Science) (inkl. studieplan för utbildning
Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete
Dnr HS2018/125 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete (Doctoral studies in Educational Work) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd
GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens
HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FR2505, Franska: Självständigt arbete, litteraturvetenskaplig inriktning, 15,0 högskolepoäng French: Degree Project, Literary Option, 15.0 higher education credits Avancerad
Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02
Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 1. Mål för utbildningen Utbildningen på forskarnivå i kriminologi syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper
Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2014-09-24.
Utbildningsplan för Masterprogram i språkvetenskap Master's Programme in Language Science Programkod: HSPPO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-09-24 Värdinstitution: Institutionen för lingvistik 120
TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar
Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska
Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 10 oktober 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängliga