Bilaga 48/18 a. Rapport till kulturdirektören maj Verksamhet: kulturdirektör

Transkript

1 Bilaga 48/18 a Rapport till kulturdirektören maj 2018 Verksamhet: kulturdirektör Viktiga händelser under perioden kopplade till mål: 1. Möte med Riksantikvarieämbetet och Upplandsmuseet om den kommande basutställningen på Gamla Uppsala museum. Utställningen kommer att utgå från nya fynd vilka på många sätt berättar en ny och mer komplex historia om livet i Gamla Uppsala under medel- och vikingatid. Mötet hölls i Regionens hus den 30 maj. 2. En medarbetardag för alla medarbetare på Kultur och bildning hölls på Wiks slott den 8 juni. Temat var Aktivt medarbetarskap. Dagen är en del i arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete. Viktiga aktiviteter under kommande månader 1. Kulturdirektören deltar i SKL:s studieresa för regionala kulturchefer till Köpenhamn juni. Resan inbegriper möten hos Nordiska ministerrådet, Kulturdepartementet med mera. 2. Planering av kommunikation av regional kulturplan samt möten och dialoger som ska ske under hösten pågår. Övriga kommentarer av vikt Kultur och bildning kommer att ta fram underlag till remissvar till den statliga utredningen Konstnär oavsett villkor, se bifogad bilaga. Verksamhet: Regionbibliotek Uppsala Verksamheten löper enligt plan. Viktiga händelser under perioden kopplade till mål 1. Den 25 april ordnades en studieresa till Sundsvall och Digidelcenter, där en chef och två medarbetare från var och en av länets kommuner deltog. Vi som deltog fick många konkreta idéer till verksamhetsutveckling, programverksamhet, samverkan etc. 2. Den 7 maj släpptes utkastet till nationell biblioteksstrategi. KB:s utredare kommer med en rad genomgripande förslag, och nu vidtar en remissperiod som sträcker sig fram till slutet av oktober. 3. Vårens omgång av Litteraturkarusellen (medverkande Åsa Erlandsson och Mats Jonsson) är nu avslutad. Denna vecka träffar vi författarna för en utvärdering. Namnen till höstens karusell är klara: Lina Sjöberg och Andreas Jakobsson. Vi fortsätter under hösten det påbörjade utvecklingsarbetet kring värdskap & programverksamhet ute i kommunerna. Viktiga aktiviteter under kommande månader 1. 5 juni har vi ett första möte för de bibliotekarier i länet som kommer att ha särskilt ansvar för Digitalt först. Vi vill stärka nätverket dem emellan, och ge dem bästa möjliga förutsättningar att stärka arbetet i sina respektive kommuner juni blir det stor kick-off för satsningen Digitalt först. Det kommer att bjudas på forskningsperspektiv på digitalisering, praktiska exempel och workshops. Dagen är öppen för alla chefer och medarbetare på länets folkbibliotek augusti äger skrivarlägret Unga skrivare rum. Internat på Wik för 15 gymnasieungdomar från länet, i samverkan med skrivarlinjen på Wiks folkhögskola.

2 Bilaga 48/18 a Medverkar gör också författaren Klara Krantz. Inbjudan gick ut för en vecka sedan och vi har redan tio anmälningar augusti arrangerar regionbiblioteket Mötesplats Läskonster, ett årligen återkommande internat för länets barn- och ungdomsbibliotekarier. Det blir aktuell forskning, workshops och erfarenhetsdelning. Övriga kommentarer av vikt Den maj träffas cheferna för de regionala biblioteksverksamheterna. Utkastet till nationell strategi, samt samverkan inom ramen för Digitalt först står högst på agendan. Verksamhet: Kulturenheten Verksamheten pågår enligt plan. Samtliga uppdrag som förvaltningen fått av politiken som berör Kulturenheten bedöms uppfyllas under året. Viktiga händelser under perioden kopplade till mål 1. Uppdrag från kulturnämnden att utveckla satsningar på residensverksamhet inom olika konstområden: Beslut är fattat angående dansresidenset. Dansaren, producenten och koreografen Disa Krosness är årets mottagare av dansresidenset som är två veckor förlagt till Eric Sahlström Institutet i Tobo. Disa är utbildad vid The Danish National School of Performing Arts i Köpenhamn, men arbetar med bas i Stockholm. 2. Arbetsvistelsen som utlystes för länets professionellt verksamma inom teaterområdet tilldelades Emma Löfström. Emma är skådespelare och producent boende i Knivsta och bland annat verksam i Bananteatern. Arbetsvistelsen är en vecka på Hållnäs konstkoloni. 3. Uppdrag från kulturnämnden/regionfullmäktige att arbeta med konstnärlig gestaltning: Under våren 2017 flyttade Gottsunda vårdcentral till nya lokaler och fick då ny konstnärlig gestaltning. Kulturenheten anlitade konstnären och ljusdesignern Ellen Ruge för gestaltningsuppdrag på vårdcentralen. Kulturenheten har tagit fram en film om gestaltningen som Skaparkraft Film & Musikproduktion har gjort på uppdrag. Viktiga aktiviteter under kommande månader 1. Dans och blomsterplantering i Botaniska Trädgården: Under fyra dagar, 29 maj 1 juni, får barn i förskola och förskoleklass dansa och plantera sommarblommor i Uppsala Botaniska Trädgård. Ett samarbete mellan Kulturenheten, Uppsala linneanska trädgårdar och Utbildningsförvaltningen, Uppsala kommun. 2. Nätverksträff för deltagare inom Konsten att delta och ICORN: Konsten att delta är ett projekt som syftar till att underlätta för utlandsfödda bild- och formskapare att komma in i branschen i Sverige. Konstnärernas Riksorganisation (KRO) startade projektet 2017 i några län, och från och med 2018 deltar även Uppsala län, genom samarbete mellan Kulturenheten och KRO Uppsala län. Den juni anordnas en träff i Uppsala för deltagare inom Konsten att delta och för stipendiater inom ICORN i Sverige (International Cities of Refuge Network). Syftet är att erbjuda en mötesplats för kulturskapare inom olika konstområden. 3. Danssommarjobbet 2018: Den 18 juni startar årets Danssommarjobb i Uppsala. I Danssommarjobbet deltar ungdomar i åk 9 som vill prova på yrket som dansare. Projektet är ett samarbete mellan Kulturenheten, Uppsala kommun och GUC Uppsala. Årets koreograf är den uppsalabaserade dansaren och koreografen Emelie Englund, och slutproduktionen visas den 4 6 juli på Celsiustorget i Uppsala.

3 Bilaga 48/18 a 4. Konstkuben på Rullsand, Älvkarleby kommun, under sommaren: Konstutställningen Forget Me Not av Leicy Olsborn Björby visas 19 juni 5 augusti. Olsborn är utbildad grafiker, baserad i Knivsta. I utställningen visar konstnären teckningar och ljuscollage i Konstkuben samt fem konstinstallationer i Billuddens naturreservat. Konstkuben är ett samarbete mellan Kulturenheten, Konstnärernas Riksorganisation Uppsala län, Älvkarleby kommun, Upplandsstiftelsen, Länsstyrelsen, Studiefrämjandet, Länshemslöjdskonsulenterna och Regionbibliotek Uppsala. 5. Inspirationsresa för professionella kulturutövare arrangeras av Kulturenheten 20 juni. Temat är upptäck nya möjligheter i länet. Resan går till Enköpings kommun där besök görs på annorlunda spel- och utställningsplatser. Syftet med resan är att tillgängliggöra fler delar av länet och vidga synen på var och hur konst och kultur kan presenteras. Resan är även till för samtal och konstartsöverskridande möten. 6. Scenkonstkarusellen 2018: första föreställningen är nycirkusföreställningen The Burning Flakmoppe heavy metal edition, som från maj till september gör nedslag hos de deltagande kommunerna. Föreställningen, som ges av Nordcirkus, tar plats utomhus och innehåller hårdrock, akrobatik och massor av eld. I samband med föreställningen får publiken även chans att pröva på olika cirkuskonster. I år deltar kommunerna Heby, Älvkarleby, Uppsala, Enköping, Östhammar och Tierp i Scenkonstkarusellen. Övriga kommentarer av vikt Kulturenheten har beviljats 300 tkr i utvecklingsbidrag från Statens kulturråd för andra året av satsningen Breddad plats för konst. Tyvärr beviljades inte ansökan gällande konstartsövergripande residens på Wik. Verksamhet: Wiks folkhögskola Viktiga händelser under perioden kopplade till mål 1. Extern miljöinspektion gjord även konstateljéerna fick med beröm godkänt. 2. Antagningsarbete till linjerna pågående, platserna kommer att fyllas. 3. Allt material från g överflyttat. Viktiga aktiviteter under kommande månader 1. Genomgång av policydokument/uppdatering till folkbildningsrådet. 2. Wikdagen avslut utvärdering planering inför kommande läsår. 3. Verksamhetsberättelse till Folkbildningsrådet. Övriga kommentarer av vikt Svårplanerad framtid den ena pusselbiten väntar på den andra: tidplan black box, gränsöverskridande scenkonst mm. Organisationsöversyn administration pågående. Verksamhet: Uppsala folkhögskola Viktiga händelser under perioden kopplade till mål 1. Biträdande rektor på Säkerhetsdag chefer, Region Uppsala 2 maj. 2. Extern miljörevision 3 maj.

4 Bilaga 48/18 a 3. Infoträffar Navet (Uppsala kommun) 3 maj, Etableringskurs Arbetsförmedlingen (AF) 15 maj, Gottsunda centrum 17 maj, Marknadsföring gågatan 4 maj, AF chef + samtliga ungdomshandläggare förlagd personaldag på Uppsala folkhögskola 17 maj. Viktiga aktiviteter under kommande månader 1. Skolutflykt till Ultuna 24 maj samt Läsårsavslutning Riddarsalen, Wik 25 maj 2. Möbelleveranser maj samt inflyttning nya skolan, Ultuna juni 3. Officiell invigning av nya skolan Ultuna 31 aug kl , Folkbildningsrådets generalsekreterare medverkar m.fl. Övriga kommentarer av vikt Ansökningsläget till allmän kurs inkl. etablering är gott. Busshållplatsen vid Uppsala folkhögskola kommer tillbaka, ett glädjande besked. Verksamhet: Wiks slott Viktiga händelser under perioden kopplade till mål 1. Personalplanering för att nå uppsatta mål kopplade till uppföljning mot försäljning 2. Konferensverksamhetens fokus med planering då slottet inte är igång ännu Nya paket för privatpersoner, trädbeskäringskurs samt yogahelg. 3. Försäljningsmål uppföljning per vecka. Viktiga aktiviteter under kommande månader 1. Uppstart drift slottets köket 2. Sommarplanering personal och aktiviteter 3. Öka effektiviteten på driften framförallt reception/bokning Övriga kommentarer av vikt Actionplan för att gå i mål med budgetförutsättningarna under bearbetning. Verksamhet: Serviceteamet Regionens hus Viktiga händelser under perioden kopplade till mål 1. Organisationsöversyn 2. Ökad service till gäster i Regionens hus Viktiga aktiviteter under kommande månader 1. Organisations förankring 2. Rutiner för alla tjänster 3. Översyn för effektivitet för hela teamet

5 Sammanfattning I enlighet med sina direktiv har utredningen gjort en kartläggning av de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer. Utifrån denna lämnar utredningen förslag till förändringar och utveckling av konstnärspolitiken. Konstnärerna i samhället Inledningsvis beskriver utredningen konstens roll i samhället och hur konstnärsbegreppet används. Motiven för konstnärspolitiken Konsten har haft olika uppgifter inom samhället under historiens gång. Utredningen reflekterar över konstnärens historiska betydelse, från antik tid fram till våra dagar. Ett centralt perspektiv har vidare varit att urskilja de successivt framträdande motiven för den statliga konstnärspolitiken med sina tidiga formuleringar i början av talet fram till i dag. Konsten tjänar både samhälleliga mål och sina egna intressen. Samtidigt som politiken är angelägen att bekräfta betydelsen av konstens egenvärde, har konstens betingelser ändå i hög grad att göra med hur den tjänar olika syften. Den politik för konstnärerna och konsten som växer fram under 1900-talet och fram till i dag har haft ett antal urskiljbara motiv. Utredningen konstaterar att motiven för konstnärspolitiken inte försvinner utan ackumuleras efterhand till en allt bredare motivbild för politiken. 15

6 Sammanfattning SOU 2018:23 Konstnärsbegreppet Utredningen beskriver olika aktörers användning av begreppet konstnär och gör en kort teoretisk genomgång av professions- och konstnärsbegreppen. De avgränsningar och benämningar som används inom skol- och utbildningspolitiken, kulturpolitiken, näringspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och i de yrkesförbund som finns på området redovisas. Jämförelsen visar att användningen av konstnärsbegreppet skiljer sig åt beroende på syftet med respektive verksamhet. Det är vanligt hos aktörerna med en uppräkning av konstformer och konstnärliga färdigheter, i form av yrken och professioner, för att ringa in och avgränsa insatser riktade mot konstnärer. Det finns också trösklar i form av exempelvis avgifter och inträdesprov. En viktig egenskap hos professionsfält generellt är deras autonomi och rätt att bestämma hur professionellt arbete ska värderas, t.ex. med begrepp som verkshöjd och kvalitet. Ett professionsfält är inte statiskt, utan rådande normer utmanas över tid. Samhällsförändringarna och konstnärerna Utredningen gör en genomgång av stora samhällsförändringar som ägt rum under de senaste decennierna. Klimatförändringar, globalisering, migration, urbanisering, de demografiska förändringarna och digitaliseringen lyfts fram som viktiga faktorer som påverkar samhället i stort och därigenom även konstnärerna. Hur samhällsekonomin har utvecklats det senaste decenniet har också stor betydelse. Strävan efter hållbar utveckling kan ses som övergripande för att möta aktuella samhällsutmaningar. Utredningen konstaterar också att konsten sällan har uppfattats som en integrerad del av samhällsutvecklingen utan tilldelas ofta en plats i periferin. En medvetenhet saknas om hur konst och kultur kan tillföra viktiga värden brett i samhället. 16

7 SOU 2018:23 Sammanfattning Digitaliseringen Utredningens kartläggning visar att digitaliseringen är den förändring under senare tid som mest påverkar det konstnärliga yrkesutövandet. Utredningen konstaterar att konsten utgör kärnan i utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna sektorer som utvecklas starkast i mogna ekonomier och där digitaliseringen är central. Både produktion och distribution av konst digitaliseras i hög grad. För musik, film och litteratur är detta tydligast. För teater, dans och bildkonst ser utvecklingen delvis annorlunda ut. Den digitala teknikutvecklingen med VR, AR, 3D m.m. ger konstnärerna nya verktyg och nya möjligheter till digitala konstnärliga uttryck. Tekniken ger även möjlighet att blanda konstnärliga uttrycksmedel. Därmed utmanas också tidigare befästa genrebegrepp och gränsdragningar. Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter för konstnärerna men också nya utmaningar. Med nya affärsoch betalningsmodeller, svårigheter att hävda rättigheter, m.m. är det inte är givet att konstnärerna gynnas ekonomiskt. Samhällsförändringarna har också inneburit att nya jobb kommit till och att yrkesområden som tidigare varit mer renodlat tekniska har fördjupats konstnärligt. Digitaliseringen påverkar en arbetsmarknad som redan ändrats radikalt för konstnärerna. De fasta anställningarna har minskat och uppdragen som ofta är i projektform är kortare. Konstnärerna är i dag i allt högre grad s.k. kombinatörer som rör sig i ett gränsland mellan att vara arbetstagare, uppdragstagare och egenföretagare. Det här är tendenser som finns på arbetsmarknaden i stort och man kan säga att konstnärerna som grupp gått före. Konst i hela landet och internationellt En ökad medvetenhet har växt fram om betydelsen av kultur som regional och lokal utvecklingsfaktor. Flera aktörer har betonat vikten av var konstnärer lever och verkar spritt i regionerna, inte minst för att konstnärliga berättelser behöver komma från hela landet. Kultursamverkansmodellen omfattar inte konstnärspolitiken, men nya initiativ har tagits av regionerna med konstnärspolitiskt innehåll. T.ex. har konstnärliga residensprogam utvecklats på flera håll, vilket också bidrar till lokal utveckling i samhället och i de organisationer där 17

8 Sammanfattning SOU 2018:23 residens inrättas. En mängd olika initiativ inom bl.a. filmen, bildkonsten och dansen som tar sin utgångspunkt i befintliga verksamheter växer fram på olika platser. Konsulenterna, som finns över hela landet och inom ett flertal konstområden, är viktiga på sina respektive områden. Folkhögskolorna är en regional resurs för konstnärer, blivande och etablerade, med sina utbildningar inom de flesta konstområdena, sina kulturprogram och som arbetsgivare. Konstnärerna söker sig framför allt till landets tre största städer, där arbetsmöjligheterna och den kritiska massan inom konstlivet är störst. Samtidigt möter man där en situation med högre levnadsomkostnader och större svårigheter att finna överkomliga arbetslokaler. Utredningen konstaterar att konstnärerna genom digitaliseringen befinner sig på en allt mer global arbetsmarknad, vilket till en del minskar betydelsen av var de geografiskt verkar. Konstnärernas internationella utbyte, t.ex. genom olika slags residens, är viktigt för en konstnärlig utveckling. Det ger också en större bredd i kulturutbudet i Sverige. Genom olika biståndspolitiska insatser kan också kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering främjas. Denna roll kan dessutom förstärkas genom Sveriges stora antal fristäder för konstnärer. Konstnärernas bakgrund, utbildning, inkomster och trygghet Utredningen tecknar en bild av hur konstnärens liv gestaltas från uppväxten, skolan, yrkesutbildningen till en konstnärlig profession, etableringen på den konstnärliga marknaden samt konstnärens inkomster från olika typer av källor, inkl. ersättningar, bidrag och stipendier samt av deras sociala trygghet. Snedrekryteringen Konstnärerna kommer oftast från hem med välutbildade föräldrar. Det är ungefär lika många kvinnor som män som är verksamma som konstnärer men med stora variationer inom olika konstområden. Över en tioårsperiod har andelen kvinnor ökat, vilket har resulterat i en jämnare balans mellan könen. Personer med utländsk bakgrund är sämre representerade bland konstnärerna än i befolkningen i stort. 18

9 SOU 2018:23 Sammanfattning Förutsättningar för ett intresse och engagemang för de estetiska ämnena skapas tidigt i en individs liv, ibland redan i förskolan. Under den obligatoriska skolgången får alla elever möjlighet att utveckla sina skapande förmågor i ämnen som t.ex. bild, musik och slöjd. Hur intresset och engagemanget utvecklas kan antas i hög grad bero på individens socioekonomiska bakgrund. Den snedrekrytering till yrket som blir synlig vid antagningen till de konstnärliga högskolorna grundläggs i unga år. Avgifterna till kulturskolan kan utgöra hinder för att få pröva och utveckla ett konstnärligt utövande och tillgängligheten till den kommunala kulturskolan varierar mellan Sveriges kommuner. I dag studerar inte alla elever i gymnasieskolan estetiska ämnen och en viss social snedrekrytering sker till det estetiska programmet. Efter gymnasieskolan stöter den blivande konstnären på hinder i form av avgiftsbelagda förberedande skolor. Söktrycket till den konstnärliga högskoleutbildningen är stort trots osäkra försörjningsmöjligheter efter avslutad utbildning. Inkomsterna Konstnärernas inkomstutveckling under den undersökta tioårsperioden ligger långt under befolkningens inkomstutveckling och avståndet ökar. Många konstnärer har så låga inkomster att de inte kan antas kunna försörja sig på sitt konstnärskap. Samtidigt har en större andel av konstnärerna en högskoleutbildning än befolkningen i övrigt. Inom de flesta konstområden ligger de kvinnliga konstnärernas lönenivåer under de manliga konstnärerna. På samma sätt ligger lönenivåerna för konstnärer med utländsk bakgrund under lönenivåerna för konstnärer med svenskt ursprung. Dessutom ökar inkomstspridningen inom konstnärsgruppen. Digitaliseringen bidrar till lägre ersättningsnivåer och en ökad inkomstkoncentration till ett fåtal konstnärer, speciellt inom musikbranschen. Konstnärerna har ofta oregelbundna inkomster som kan komma från flera olika håll och vara av olika slag, t.ex. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Det resulterar i stora svårigheter för berörda konstnärer att veta hur stor ersättningen kan bli från socialförsäkringsförmåner som är baserade på den sjukpen- 19

10 Sammanfattning SOU 2018:23 ningsgrundande inkomsten (SGI). Konstnärer har ett lägre utnyttjande av föräldrapenning, bostadsbidrag och försörjningsstöd än befolkningen i allmänhet, trots att konstnärer har en lägre genomsnittlig inkomst. För konstnärer som har inkomster både från anställning och från näringsverksamhet finns det också svårigheter att beräkna a-kassa. Konstnärer har i mindre grad en kollektivavtalad tjänstepension än befolkningen som helhet. Detta i kombination med låga inkomster medför risker för mycket låga pensioner. Nuvarande insatser för konstnärerna Utredningen beskriver de statliga bidrags- och ersättningssystemen. Vid sidan av de statliga insatserna uppmärksammas även ett stort antal icke-statliga finansieringskällor: kommunala och privata stipendier, akademiernas priser, belöningar och stipendier samt branschernas egna bidrag och stipendier. Organisationer som utgör länkar för konstnärerna till arbetsmarknaden redovisas. Utredningen har också haft i uppdrag att sätta den svenska konstnärspolitiken i ett internationellt perspektiv. Exempel från Norge, Finland, Tyskland och Frankrike lyfts fram. Statliga bidrag och stipendier Det finns ett stort antal statliga ersättnings- och bidragsformer riktade till konstnärer. Gemensamt för dem är att de ska bidra till att de nationella målen för kulturpolitiken kan nås. Utredningen analyserar hur statliga bidrag och stipendier till konstnärer samt ersättning för utfört konstnärligt arbete fördelas utifrån ett antal perspektiv såsom mellan olika konstformer, mellan män och kvinnor, geografiskt, antal, beviljandegrad m.m. Utredningen gör en närmare beskrivning av hur beslutsprocesserna vid bidragsgivningen ser ut. Samtliga ansvariga instanser har sakkunniga bedömningsgrupper tillsatta på bestämd tid som antingen själva har mandat att besluta om bidrag, eller ger rekommendationer till beslut om bidrag. Frågor om jäv diskuteras. De berörda aktörerna är överlag nöjda med själva bidrags- och ersättningsmodellen men menar att den är underfinansierad. 20

11 SOU 2018:23 Sammanfattning Ersättningar för konstnärligt arbete Om konstnärer ska kunna försörja sig på sitt konstnärskap krävs både att det finns en efterfrågan och att konstnärerna får en skälig ersättning för det arbete de utför. I den första delen kan konstateras att svenskarnas sammanlagda kulturkonsumtion har varit relativt stabil under det senaste decenniet. I den andra delen har upphovsrätten en central betydelse och i ökad grad genom digitaliseringen. En utmaning är att det på olika sätt har blivit svårare för konstnärerna att hävda sina inkomster. Det lagstiftningsarbete som pågår, nationellt och inom EU, är viktigt för att konstnärerna ska kunna stärka sin ställning. Till upphovsrätten har även vissa offentligrättsliga ersättningar kopplats. Det gäller biblioteksersättningen till upphovsmän av litterära verk, visningsersättningen till bild- och formkonstnärer samt fonogramersättningen, vilka samtliga bygger på att staten ersätter användningen av konstverk, vid utlåning av litterära verk och musikalier i biblioteken, respektive placering av konstverk i den offentliga miljön. Dessa ersättningar fördelas till en del individuellt, och till en del kollektivt till upphovsmän efter kvalitetsbedömning. Det s.k. MU-avtalet, medverkans- och utställningsersättning till konstnärer, som tecknats mellan staten och ett antal organisationer på bild- och formområdet har starkt stöd bland intressenterna och har ökat konstnärers ersättning för utfört arbete. Samtidigt finns exempel på att kan det vara svårt att få ersättning för det förberedande arbete som krävs inför en utställning. Länkarna till arbetsmarknaden Kulturpolitiska insatser med betydelse för konstnärerna sträcker sig långt utanför den egentliga konstnärspolitiken. Utredningen konstaterar att kulturinstitutioner och andra aktörer som engagerar konstnärer i sin verksamhet har stor betydelse för konstnärerna. Genom dessa aktörers efterfrågan på konstnärliga tjänster skapas en stor del av konstnärernas arbetsmarknad. Det handlar om de centrala och regionala institutionerna inom teater, dans och musik, Skapande skola, public serviceföretagen, förlag, fria grupper, utställare på bildoch formområdet, främjandeorganisationer, musikarrangörer, beställlare och inköpare av konst till den offentliga miljön, m.m. 21

12 Sammanfattning SOU 2018:23 En del av den befintliga konstnärspolitiken är det statliga stödet till de specialiserade centrumbildningarna och de tre scenkonstallianserna. Arbetsförmedlingen Kultur Media, som finansieras över arbetsmarknadspolitiken, har beröringspunkter med centrumbildningarnas och alliansernas verksamhet. Centrumbildningarna, scenkonstallianserna och Af Kultur Media erbjuder också kompetensutveckling av konstnärerna. Konstbildning och konstförmedling ger viktiga förutsättningar för konstnärers möjligheter att försörja sig på sitt skapande. Till stor del pågår detta arbete inom folkbildningens organisationer och civilsamhällets föreningar med kurser, studiecirklar, utställningar m.m. Förutom att erbjuda konstnärer direkta arbetsmöjligheter ger det människor verktyg att tillägna sig en djupare förståelse av sammanhang kring verk och konstnärskap. Utredningen konstaterar att deltagandet minskar hos flera av aktörerna på bildningsområdet, vilket också kan få till följd att efterfrågan på konstnärligt arbete minskar. Det finns en risk för att det också leder till en minskad förståelse i samhället för konstnärlig verksamhet. Andra förhållanden som kan leda till begränsningar av konstnärernas arbetsmarknad är ändrade förutsättningar för gallerier, kritiker m.fl. som kan betraktas som både grindvakter och förmedlare. Hot och hat mot konstnärer har blivit allt vanligare och digitaliseringen har också gjort att hot och hat är lättare att uttrycka. En arbetsmiljö med informella nätverk och otrygga anställningar har också gett utrymme för förtryck och allvarliga kränkningar inom just konstområdet, vilket det har vittnats om i #metoo-rörelsen. Utredningens bedömningar och förslag Utifrån den redovisade kartläggningen och analysen lämnar utredningen en rad bedömningar och förslag om åtgärder för en ny konstnärspolitik som ska stärka konstnärernas möjligheter att försörja sig på sitt konstnärliga arbete. 22

13 SOU 2018:23 Sammanfattning En ny konstnärspolitik Grunden för konstnärspolitiken är erkännandet av den betydelse konsten har för enskilda och för hela samhällets utveckling och vitalitet. Förändringar i omvärlden har lett till att konstnärernas betydelse för samhällsutvecklingen har blivit tydligare. En ny konstnärspolitik ska kännetecknas av följande: Konstnärspolitiken ska bidra till att konstens frihet, egenvärde och kvalitet värnas. Den ska bedrivas enligt principen om armlängds avstånd. Den ska vara öppen för nya konstnärliga uttryck, tolkningar och avgränsningar. Konstnärernas kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara bättre vid förändring, utveckling och förnyelse i samhället. Det motiverar att ansvar för konstnärernas villkor tas inom flera politikområden. Konstnärspolitiken ska medverka till att snedrekryteringen till konstnärliga högskoleutbildningar minskar. Konstnärspolitiken ska bidra till att möjligheterna att verka professionellt i hela landet som konstnär förbättras. De kulturinstitutioner med offentligt stöd som erbjuder publikmöten och arbetstillfällen för konstnärer ska ses som en integrerad del av konstnärspolitiken. Minskad snedrekrytering och mer fortbildning De konstnärliga högskoleutbildningarna hör till de utbildningar inom högskolor som har mest omfattande snedrekrytering. För att komma till rätta med problemet krävs strategiska och långsiktiga insatser. Lärosätena har redan ett stort ansvar för att bredda rekryteringen. Utredningen föreslår att deras insatser förstärks. En åtgärd som bör prövas är att de konstnärliga högskoleutbildningarna i samarbete med lokala aktörer flyttar delar av sina aktiviteter till socioekonomiskt svaga bostadsområden. Lärosätena bör även kunna utveckla distansutbildning i större utsträckning för att öka tillgängligheten till utbildningarna. Förutom lärosätenas ansvar bör Universitetskanslersämbetet få i uppdrag att i samråd med Universitets- och högskolerådet utvärdera berörda universitets och högskolors arbete för att 23

14 Sammanfattning SOU 2018:23 bredda rekryteringen till konstnärlig högskoleutbildning. Utredningen lyfter också fram vikten av att satsa på Kulturskolan. För att förbättra förutsättningarna för konstnärernas professionella arbete och försörjning krävs att de konstnärliga utbildningarna kompletteras med fortbildning. Fristående kurser bör erbjudas för att möta behov av och efterfrågan på ett livslångt lärande hos yrkesverksamma konstnärer. Syftet med utbildningarna bör vara att stärka en yrkesmässig utveckling och konstnärernas förutsättningar att leva på sitt konstnärliga arbete. Nytt statsbidrag till konstnärliga produktionshus för ungdomar Utredningen föreslår ett nytt statsbidrag för konstnärliga produktionshus för ungdomar, företrädesvis med placering i kommundelar med socioekonomiska utmaningar. Syftet med produktionshusen är att sänka trösklarna till konstnärligt arbete för ungdomar, att ge fler röster plats inom det konstnärliga fältet och att minska snedrekryteringen till de konstnärliga högskolorna. Yrkesverksamma konstnärer bör knytas som mentorer till verksamheten. En ekonomisk ram på 50 miljoner kronor föreslås för det nya statsbidraget fr.o.m Digitaliseringen kräver insatser för konstnärerna Digitaliseringen är den enskilt största omvärldsförändring som påverkar konstnärernas villkor. Digitaliseringen kräver ett antal åtgärder för att stärka konstnärernas ställning och för att samhälle och individer fullt ut ska kunna ta del av och dra nytta av att konstnärernas skapande. Utredningen föreslår att regeringen tar fram en samlad strategi för digitaliseringen av den offentligt finansierade kulturen och att ett samordningssekretariat inrättas vid Kulturrådet. Konstnärsnämnden ges i uppdrag att analysera konstnärernas förutsättningar att verka i det nya digitala landskapet och utveckla sin rådgivningsverksamhet avseende det digitala området. Tillväxtverket ges i uppdrag att främja konstnärernas utnyttjande av verkets tjänster som rör digitaliseringen samt att fortsatt utveckla analyser och strategier för att stärka de kulturella och kreativa näringarna. En ekonomisk ram på 100 miljoner kronor föreslås för genomförandet av den nationella strategin och för det digitaliseringsarbete som initieras av myndigheterna. 24

15 SOU 2018:23 Sammanfattning Stärkt arbetsmarknad genom residensprogram Utredningen ser möjligheter att inrätta ytterligare residensprogram. Utredningen föreslår att konstnärliga residens inrättas på statliga arbetsplatser. Verksamheten byggs upp successivt med början För att vara förmedlande länk mellan myndigheterna och konstnärerna föreslås att bolaget Till tillförs 5 miljoner kronor per år. De internationella residensprogrammen inom Konstnärsnämnden föreslås utvecklas vidare på ytterligare områden. Konstnärsnämnden ska också tillsammans med Sida utveckla nya konstnärliga residens för att stärka en konstnärlig utveckling i Sverige och i biståndsländer. För dessa program förslår utredningen att Konstnärsnämnden tillförs ytterligare 10 miljoner kronor. Satsningar på den offentliga konsten När det offentliga bygger bör motsvarande en procent av byggkostnaderna avsättas för satsningar på offentlig konst. En enprocentregel bör vara flexibel och kunna anpassas till de förutsättningar som råder i enskilda projekt. Utredningen föreslår vidare att det ska framgå av de statliga fastighetsbolagens ägardirektiv att de har ansvar för att avsätta motsvarande en procent av byggkostnaderna till konstnärlig gestaltning. För att Konstrådet ska kunna hävda enprocentsnivån på konstnärliga satsningar i den offentliga miljön föreslår utredningen att 10 miljoner kronor omfördelas inom Konstrådets anslag för ändamålet 2019 och Ny allians för upphovsmän och satsningar på centrumbildningarna Behovet av mellanhänder mellan konstnärerna och arbetsmarknaden har ökat, inte minst på grund av digitaliseringen. Utredningen föreslår en försöksverksamhet med en allians för upphovsmän efter den modell som finns på teater-, dans- och musikområdena. Ett statsbidrag på 15 miljoner kronor per år föreslås för perioden Kulturrådet ges i uppdrag att ta fram förslag på den närmare utformningen av alliansen. 25

16 Sammanfattning SOU 2018:23 De konstnärliga centrumbildningarna bedriver ett viktigt arbete med arbetsförmedling och med kompetensutveckling av sina medlemmar. Genom detta arbete och ett ökat samarbete med landsting och regioner skapas möjligheter för fler konstnärer att bo och verka i hela landet. Centrumbildningarnas arbete bör förstärkas och det statliga anslaget öka med 10 miljoner kronor fr.o.m Bättre möjligheter för konstnärerna att verka i hela landet Konsten bidrar till lokal och regional utveckling och har en central roll för sammanhållningen av landet. Att konstnärer bor och verkar på en plats gör att fler perspektiv tillförs lokalsamhället. För att ta vara på de möjligheter konsten ger behöver förutsättningarna för konstnärer att etablera sig och verka i landets regioner förbättras. Kultursamverkansmodellen har lett till en positiv utveckling av regionernas kulturverksamhet och konstnärsperspektivet har börjat utvecklas i kulturplanerna. Utredningen föreslår att den styrande förordningen för modellen ska vara tillitsbaserad, mindre detaljreglerande och ge utrymme för nya konstnärliga uttryck. Resurserna till det professionella kulturlivet och konstnärerna i regionerna ska enligt utredningen förstärkas med 25 miljoner kronor fr.o.m Konstbildning och konstförmedling är viktiga delar av konstnärspolitiken. En utvecklad konstbildning inom civilsamhället stärker långsiktigt förståelsen för och efterfrågan på konstnärers arbete. Det statliga stödet till organisationer och föreningar som verkar på området föreslås öka med 5 miljoner kronor. Ersättningar för konstnärligt arbete De offentligrättsliga ersättningsystemen, som syftar till att ge konstnärer betalt för utfört konstnärligt arbete, är viktiga för många konstnärers möjligheter att leva på sitt konstnärskap. Visningsersättningen, inkl. den individuella visningsersättningen (IV), biblioteksersättningen och talboksersättningen, bör finnas kvar i sina grundläggande former. Utlåningen av fonogram har dock minskat kraftigt och därför bör behovet av fonogramersättningen prövas i särskild ordning. MU-avtalet uppfattas som viktigt för att stärka bild- och formkonstnärers ersättning för utfört arbete i samband med utställningar. 26

17 SOU 2018:23 Sammanfattning För att understryka avtalets betydelse föreslås fler myndigheter inom museisektorn få i uppdrag att redovisa utbetalda ersättningar enligt avtalet. För att förbättra utställningsarrangörers och främjandeorganisationers möjligheter att följa MU-avtalet ska det befintliga anslaget förstärkas med 5 miljoner kronor fr.o.m Med digitaliseringen följer nya förutsättningar som innebär att upphovsrättsliga bestämmelser behöver ses över för att stärka konstnärernas ställning och minska risken för obalans mellan förhandlingsparterna. Inom ramen för den pågående översynen av upphovsrättsområdet i EU bör de frågor upphovsmannaorganisationerna lyfter prioriteras. På nationell nivå gäller det bl.a. att möjliggöra privatpersoners delning av skyddade bilder genom de digitala plattformarna. Ny bidragsmodell och ny fond De statliga regleringarna av statsbidragen till konstnärerna ska möjliggöra en bred, genreöverskridande och flexibel hantering av bidragen och vara öppna för nya konstnärliga uttryck. Tre bidragstyper ska finnas, nämligen arbetsstipendier, projektbidrag och långtidsstipendier. Inom dessa ramar ska det finnas utrymme för regeringen och för bidragsbeslutande instans att ange mer preciserade ändamål. Begreppet konstnär ska användas i styrdokument och författningar. Även i fortsättningen ska beslut om bidrag och stipendier till konstnärer grundas på bedömning av konstnärlig kvalitet, men även kunna ta hänsyn mottagarens behov av ekonomiska bidrag. Bidrag och stipendier till konstnärer ska kunna lämnas till både individer och grupper samt fysiska och juridiska personer. Utredningen föreslår att en ny fond inrättas till förmån för bildoch formkonstnärer. Fonden ska finansieras med en konstavgift om högst 5 procent vid andrahandsförsäljning av den bildkonst som inte omfattas av följerätten. Fondens medel ska administreras av Konstnärsnämnden. 27

18 Sammanfattning SOU 2018:23 Ökad social trygghet för konstnärerna Socialförsäkringssystemen är i många avseenden uppbyggda för fast anställda arbetstagare med regelbunden inkomst. Det är förhållanden som sällan gäller för konstnärer. Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har lämnat vissa förslag som gynnar konstnärerna men det behövs ytterligare åtgärder för att öka konstnärernas sociala trygghet. Det gäller regler för hur sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) tillämpas för enskilda näringsidkare, ekonomisk trygghet vid sjukdom för konstnärer som har stipendier samt hur perioden för långa stipendier kan vara överhoppningsbar för a-kassa. Vidare bör vissa skattemässiga hinder för konstnärerna undanröjas när det gäller avregistrering av företag, definition av inkomstslag och spridning av inkomst. Det är angeläget att mervärdesskatten är teknikneutral för likvärdiga konstnärliga uttryck inom hela kulturområdet. Konstnärernas pensioner är överlag låga. Detta är ett problem som kommer att förvärras för de i dag aktiva konstnärerna, eftersom många av dem kommer att sakna tjänstepension. En särskild utredning föreslås få i uppdrag att utreda hur en modell kan utformas som ger samma fördelar som de kollektivavtalade tjänstepensionerna för konstnärer som är verksamma som egenföretagare och/eller har anställningar utan tjänstepension. Ökade inkomster är dock viktigast för den framtida pensionen. Insatser för ett livslångt lärande ska också ingå i utredningsuppdraget. Konstnärsnämnden får i uppdrag att förbättra konstnärernas kunskap om pensionssystemet samt att också göra en utredning om konstnärers friskvård, arbetsskador och rehabilitering. Statens styrning mer tillitsbaserad Styrningen av den statliga konstnärspolitiken ska vara på armlängds avstånd och mer tillitsbaserad. Det innebär t.ex. att detaljeringsgraden i regeringens styrning genom de årliga regleringsbreven ska minska. Den nuvarande myndighetsstrukturen har vuxit fram successivt och i praktiken finns det i dag överlappningar och omotiverade skillnader i villkoren för bidragsgivningen hos berörda instanser. Utredningen föreslår därför att samverkan mellan de bidrags- 28

19 SOU 2018:23 Sammanfattning givande instanserna ska förstärkas. Konstnärsnämndens uppdrag att bevaka och informera om konstnärernas ekonomiska villkor ska utvecklas. De kvantitativa kartläggningarna ska kompletteras så att inkomster från konstnärliga verksamheter särredovisas. Ökade resurser Med utredningens förslag till utveckling av konstnärspolitiken bör dess budgetram öka med 225 miljoner kronor fr.o.m De ökade utgifterna finansieras genom omprioriteringar inom utgiftsområde 17. För att säkra att ersättningar och bidrag till konstnärer inte löpande urholkas ska samtliga konstnärspolitiskt relaterade anslag inom utgiftsområde 17 omfattas av statens pris- och löneomräkning. Utredningens förslag till reformram sammanfattas i tabellen nedan. 29

20

21 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till förordning om statsbidrag till konstnärliga produktionshus för ungdomar Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till konstnärliga produktionshus för ungdomar. Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel. Ändamålet med statsbidraget 2 Ändamålet med statsbidraget är att förbättra förutsättningarna för ungdomar företrädesvis i områden med socioekonomiska utmaningar att utveckla sina konstnärliga förmågor, fler röster ges plats inom det konstnärliga fältet, ge förutsättningar för en breddad rekrytering till utbildningar på högskolenivå med inriktning mot konstnärlig examen. Förutsättningar för statsbidrag 3 Bidrag får lämnas i form av verksamhetsbidrag och projektbidrag. Bidraget ska 1. vara ett stöd för inrättande och drift av konstnärliga produktionshus, 2. riktas företrädesvis till områden med socioekonomiska utmaningar, 31

22 Författningsförslag SOU 2018:23 3. stärka ungdomars förutsättningar att utveckla sina konstnärliga förmågor och att nå ut med sina konstnärliga uttryck till en publik, 4. vara öppet för alla nu kända och framtida konstformer. 4 Bidrag får lämnas till verksamhetskostnader som hyra, löner, vissa investeringar m.m. för att inrätta och driva konstnärliga produktionshus. 5 Bidrag får även lämnas till tidsbegränsade projekt som bidrar till att utveckla verksamhet vid konstnärliga produktionshus. Fördelning av statsbidrag 6 Statens kulturråd ska prioritera ansökningar som har bäst förutsättningar att uppfylla ändamålet i 2. Vid fördelning av bidrag bör hänsyns tas till verksamhetens förankring i och samverkan med andra lokala verksamheter, verksamhetens förankring i det professionella konstlivet, möjligheten att utveckla lokal profilering av verksamheten. Ärendenas handläggning och beslut om statsbidrag 7 Statens kulturråd prövar frågor om bidrag enligt denna förordning. 8 Ansökan om bidrag ska göras skriftligen och ges in till Statens kulturråd enligt myndighetens anvisningar. 9 Ett krav på medfinansiering ska ställas som villkor för statsbidrag. Ett beslut om statsbidrag får även förenas med andra villkor. Villkoren ska framgå av beslutet. I beslutet ska även sista dag för redovisning av bidraget enligt 11 anges. 32

23 SOU 2018:23 Författningsförslag Redovisning 10 Den som har beviljats statsbidrag enligt denna förordning ska till Statens kulturråd redovisa hur medlen använts. Redovisningen ska innehålla en redogörelse för den verksamhet som medlen använts till och de resultat som uppnåtts. 11 Statens kulturråd ska senast den 15 maj varje år till regeringen lämna en sammanfattande redogörelse för den verksamhet som utbetalade bidrag har använts till, och om möjligt en samlad bedömning av statsbidragets resultat i förhållande till dess syfte. Återbetalning och återkrav 12 Mottagaren av ett bidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om 1. mottagaren av bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att bidraget lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. bidraget helt eller delvis inte utnyttjats eller inte använts för det ändamål som det har beviljats för, 4. det projekt som bidraget har lämnats för inte slutförs eller om bidraget av någon anledning har förbrukats, 5. mottagaren inte lämnar sådan redovisning som avses i 11, eller 6. villkor i beslutet inte har följts. 13 Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 12, ska Statens kulturråd besluta att helt eller delvis kräva tillbaka bidraget, inklusive ränta enligt räntelagen (1975:635). Om det finns särskilda skäl, får Kulturrådet besluta att efterge helt eller delvis avstå från återkrav och krav på ränta. 33

24 Författningsförslag SOU 2018:23 Bemyndigande 14 Statens kulturråd får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Överklagande 15 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Denna förordning träder i kraft den 1 januari

25 SOU 2018:23 Författningsförslag 1.2 Förslag till förordning med ändring i förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet Härigenom föreskrivs att 8 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Med utgångspunkt i det ändamål som anges i 4 ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen enligt denna förordning främjar en god tillgång för länets invånare till 1. professionell teater-, dansoch musikverksamhet, 2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete, 3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, 4. professionell bild- och formverksamhet, 5. regional enskild arkivverksamhet, 6. filmkulturell verksamhet, och 7. främjande av hemslöjd. Landstinget får även lämna statsbidrag till sådana verksamheter som avses i första stycket och som bedrivs i form av länsöverskridande samarbeten om dessa uppfyller de krav på anknytning till landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 kommunallagen (2017:725). Landstinget får även 8 Med utgångspunkt i det ändamål som anges i 4 ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen enligt denna förordning främjar en god tillgång på olika kulturella och konstnärliga uttryck för länets invånare. Landstinget får även lämna statsbidrag till sådana verksamheter som bedrivs i form av länsöverskridande kultursamarbeten om dessa uppfyller de krav på anknytning till landstingets område eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 kommunallagen (2017:725). Landstinget får även lämna statsbidrag till gränsöverskridande samarbeten mellan olika kulturella och konstnärliga uttryck. 35

26 Författningsförslag SOU 2018:23 lämna statsbidrag till överskridande samarbeten mellan olika konstområden. Denna förordning träder i kraft den 1 januari

27 SOU 2018:23 Författningsförslag 1.3 Förslag till förordning om statsbidrag till konstnärer Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till konstnärer. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel. Statsbidragets syfte 2 Syftet med statsbidraget är att förbättra förutsättningarna för konstnärer att verka professionellt. Allmänna förutsättningar för statsbidraget 3 Bidrag får lämnas i form av arbetsstipendier, projektbidrag samt långtidsstipendier. 4 Bidrag får om inte annat stadgas lämnas till individer, grupper, fysiska och juridiska personer. 5 Bidrag får lämnas till konstnärliga samarbeten av professionell art mellan två eller flera konstnärer. 6 Bidrag får lämnas till professionella konstnärer som har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige eller som är stadigvarande bosatt i landet eller som vistas tillfälligt i landet inom ramen för ett internationellt konstnärligt utbyte. 7 Under förutsättning att bidraget lämnas till enskild konstnär under en tid av minst tre år ska det anses som inkomst av tjänst enligt 2 kap lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 37

28 Författningsförslag SOU 2018:23 8 Beslut om bidrag ska grundas på konstnärlig kvalitet och ska kunna ta hänsyn till mottagarens behov av ekonomiska bidrag. 9 Bidrag får inte lämnas till den som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. Särskilda förutsättningar för arbetsstipendier 10 Arbetsstipendier får lämnas för att ge en aktiv professionell konstnär en sådan ekonomisk trygghet under en viss tid att denne kan ägna sig åt konstnärlig yrkesutövning utan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet. 11 Arbetsstipendium får lämnas till samma professionella konstnär utan omprövning för högst fem år i sänder. Särskilda förutsättningar för projektbidrag 12 Projektbidrag får lämnas till målinriktat utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur som kan antas få betydelse för utvecklingen av konsten i vid mening. 13 Projektbidrag får inte lämnas till permanent finansiering av konstnärlig verksamhet. Särskilda förutsättningar för långtidsstipendier 14 Långtidsstipendier får lämnas för att ge en aktiv konstnär, som under en längre tid bedrivit en konstnärlig verksamhet av dokumenterat god kvalitet, arbetsmässig trygghet för att utveckla denna verksamhet. 15 Långtidsstipendium får lämnas till samma konstnär för högst tio år i sänder. 38

29 SOU 2018:23 Författningsförslag 16 Långtidsstipendium lämnas med ett årligt belopp motsvarande tre prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Ärendenas handläggning 17 Styrelsen för Sveriges författarfond prövar frågor om bidrag enligt denna förordning till konstnärer inom ordområdet. Konstnärsnämnden prövar frågor om bidrag enligt denna förordning till andra konstnärer. 18 Ansökan om bidrag ska göras skriftligen och ges in till Konstnärsnämnden respektive Författarfonden. 19 Beslut om bidrag får förenas med villkor. Dessa ska framgå av beslutet. 20 Konstnärsnämnden och Författarfonden ska fortlöpande och i lämpliga former samarbeta med varandra samt med Statens kulturråd och Statens musikverk i frågor som rör principerna för bidrag enligt denna förordning. Redovisning 21 Den som fått bidrag ska redovisa till Konstnärsnämnden respektive Författarfonden hur medlen har använts. Återbetalning och återkrav 22 Mottagaren av ett bidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om 1. mottagaren av bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att bidraget lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl än vad som avses i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 39

30 Författningsförslag SOU 2018:23 3. bidraget inte används för det ändamål som det har beviljats för, 4. det projekt som bidraget har lämnats för inte slutförts eller om bidraget av någon anledning har förbrukats, 5. mottagaren inte lämnar sådan redovisning som avses i 21, eller 6. villkor i beslutet inte har följts. 23 Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 22, ska Konstnärsnämnden respektive Författarfonden besluta att helt eller delvis kräva tillbaka bidraget, inklusive ränta enligt räntelagen (1975:635). Om det finns särskilda skäl, får Konstnärsnämnden och Författarfonden besluta att efterge återkrav helt eller delvis. Bemyndigande 24 Konstnärsnämnden och Författarfonden får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Överklagande 25 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Genom förordningen upphör förordning (1976:528) om bidrag till konstnärer, förordning (1983:190) om pensionsgrundande konstnärsbidrag m.m. och förordning (1989:500) om vissa särskilda insatser på kulturområdet. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag som beviljats före ikraftträdandet. 40

31 2 Uppdraget och dess genomförande 2.1 Utredningens direktiv Enligt direktiven (dir. 2016:93) ska en särskild utredare göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer. Utredaren ska bedöma hur de statliga insatserna bidrar till att nå de kulturpolitiska målen och föreslå eventuella förändringar av insatserna för att anpassa dem till nuvarande förutsättningar och behov. Direktiven återges i bilaga 1. Direktiven kan sammanfattas i fyra teman som också varit styrande för hur arbetet har bedrivits: En uppdaterad nulägesbild: Utredningen ska kartlägga och beskriva konstnärernas förutsättningar att verka professionellt. Utifrån relevanta samhällsförändringar ska definitionen av begreppet professionell konstnär analyseras. Ett särskilt deluppdrag avser en samlad kartläggning av digitaliseringens konsekvenser för konstnärligt yrkesutövande. En modern, jämlik och flexibel stödordning: Utredningen ska med utgångspunkt i relevanta samhällsförändringar analysera de befintliga statliga ersättnings- och stödsystemen för konstnärer och vid behov föreslå förändringar i systemen som kan underlätta konstnärernas förutsättningar att vara verksamma. Översynen ska beakta hur de statliga ersättnings- och stödsystemen och socialförsäkringssystemen förhåller sig till varandra. 41

32 Bilaga 49/18 Månadsrapport maj 2018 Kulturnämnden SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Kulturnämndens förvaltning, Kultur och bildning, prognostiserar ett negativt resultat på 1 mnkr för Utfallet efter fem månader är ca 3,6 mnkr bättre än budgeterat vilket främst beror på att vissa bidragsutbetalningar kommer att ske senare jämfört med den periodiserade budgeten för året. Men trots att förvaltningen har ett positivt resultat efter fem månader så räknar vi med att folkhögskolan kommer att göra en återbetalning av tidigare förskottsutbetalningar av statsbidrag. Detta på grund av att de förväntade studieplatserna inte kommer att fyllas. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Förvaltningens resultat är plus 3,6 mnkr jämfört med budgeten. Kultur och bildning prognostiserar ändå ett negativt resultat för Resultatet efter fem månader är cirka 1,3 mnkr sämre än budgeterat för enheten Wiks slott och konferens på grund av bland annat ökade personalkostnader. Även om intäkterna har ökat jämfört med samma period föregående år är dock ökningen lägre än budgeterat. Folkhögskolan har en kommande återbetalning som tas med i prognosen.

33 Bilaga 49/18 2 (4) Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Ökningen av antal årsarbetare beror bland annat på övertagande av serviceteamet i Regionens hus och rekrytering till vakanta tjänster på Regionbibliotek Uppsala. Inhyrd personal i tusen kronor Ökningen av inhyrd personal beror på svårighet att rekrytera kockar eftersom det är en generell brist på kockar. Total sjukfrånvaro Den ökade sjukskrivningen beror främst på ett antal långtidssjukskrivningar som uppstått under året. Rehabilitering pågår.

34 Bilaga 49/18 3 (4) BILAGOR 1. Ekonomibilaga 2. Årsutfall för externa projekt 3. Investeringsverksamhet Finansieringen av externa projekt är statliga medel. Medlen är till för tidsbegränsade projekt som förstärker den kulturella infrastrukturen. Kulturenheten har två pågående projekt, Breddad plats för konst och Dans i rörelse med stöd från Statens kulturråd. Regionbibliotek Uppsala får medel från bland annat Myndigheten för tillgängliga media för ett tvåårigt projekt. Nyanländas inflytande och delaktighet genom folkbibliotek är en forskningsstudie som samfinansieras av Regionbibliotek Uppsala och sex andra regionala biblioteksverksamheter. Samtliga projekt är för närvarande pågående.

35 Bilaga 49/18 4 (4) Avvikelsen på konstinvesteringar är 0,7mnkr mindre än budgeterat. Differensen beror på periodiseringseffekter, utfallet faller inte ut lika över året. Konstprojekten pågår enligt plan och prognos på helår är 0.

36 Bilaga 51/18 1 (10) Verksamhetsberättelse 2017 Wiks folkhögskola Wiks folkhögskola, med filialen Uppsala folkhögskola, ingår som en enhet i Kultur och bildning inom Region Uppsala. Skolans fyra huvudområden är: allmänna linjer: grund samt årskurs 1 3, studiemotiverande kurser (SMF) samt etableringskurser för nyanlända, estetiska linjer: musik, teater, skrivande och konst, korta kurser: estetiska kurser, kurser för personer med funktionsnedsättning och samverkanskurser, tolkutbildning. De allmänna linjerna, SMF och etablering är förlagda till Wiks folkhögskolas filial i Uppsala. Övrig verksamhet är förlagd till Wik.

37 Bilaga 51/18 2 (10) Styrande dokument för Wiks folkhögskola är, förutom förordningen om statsbidrag för folkbildningen, den regionala kulturplanen (2018) och målkortet för kultur och bildning inom Region Uppsala. Målkortet innehåller dels regionfullmäktige uppdrag till kulturnämnden men också kulturnämndens uppdrag till Kultur och bildning. Skolans mål skrivs in under de olika uppdragen. Ett individuellt målkort som svarar mot de övergripande målen upprättas i medarbetarsamtalet. Då görs också en kompetensutvecklingsplan för den enskilde medarbetaren. Tolkutbildningarna lyder under Myndigheten för yrkeshögskolan (Myh) och verksamheten regleras delvis av myndighetens föreskrifter. Totalt har det varit 31 heltidstjänster inom folkhögskolan, inklusive visstidsanställningar. Utöver dessa tillkommer ett antal gäst- och timlärare som bidrar till verksamheten. Lärartätheten har legat på genomsnitt 2,8 lärartjänster, folkhögskolan skall ha en lärartäthet på minst 1,8 lärartjänster per 1000 deltagarveckor. Skolan delgavs 6198 deltagarveckor och har genomfört totalt 6409 deltagarveckor fördelat på allmän kurs 3070 deltagarveckor (48%), särskildkurs 2670 deltagarveckor (42 %) och korta kurser 669 deltagarveckor (10%). Kurs typ Kvinnor Män Termin Allmän kurs vår SMF 5 11 vår Korta kurser vår Särsklid kurs vår Totalt Vår Kurs typ Kvinnor Män Termin Allmän kurs höst SMF 3 6 höst Korta kurser höst Särskild kurs höst Etablering 2 6 höst Svenska från dag höst Totalt Höst Totalt Läsår

38 Bilaga 51/18 3 (10) Organisation Wiks folkhögskola är underställd kulturnämnden inom Region Uppsala. Kulturdirektören på Kultur och bildning är ytterst ansvarig för all verksamhet. Rektor på Wik är underställd verksamhetschefen för Wiks folkhögskola och slott. Biträdande rektor på filialen Uppsala folkhögskola är underställd rektor. Under hösten 2016 anställdes en ny rektor på Wik. En ny delegationsordning infördes i januari så att verksamhetschefen för Wiks slott och konferens, överställdes rektor. Tidigare hade rektor övergripande ansvar även för Wiks slott och konferens. De två enheterna, skolan och konferensen, är separata ekonomiska enheter. Två ledningsgrupper styr den operativa verksamheten; en på förvaltningsnivå under ledning av kulturdirektören för Kultur och bildning där samtliga chefer samt staben ingår och en på skolnivå där verksamhetschef, rektor och biträdande rektor utgör ledningsgrupp. Under året har skolans ledningsgrupp arbetat för att skapa tydlighet och transparens i ledningsstrukturerna. Gruppen har också påbörjat en översyn av administrationen för att öka samarbetet mellan konferensverksamheten och skolan. Såväl på filialen Uppsala folkhögskola som på moderskolan Wik finns personalråd/apt som har regelbundna möten. Verksamhetsåret Allmän kurs/smf/etablering Under 2017 har Uppsala folkhögskolas personal arbetat med ett pedagogiskt utvecklingsarbete inför en kommande flytt till Ulltuna. Flytten är tvingande och därför finansierad av extra bidrag från regionen. Många arbetstimmar har använts för att planera både en förnyad verksamhet och det nya skolhuset. Det har varit viktigt att skapa en flexibel skola med optimala förutsättningar för stora och små grupper, digitalt lärande och ett fungerande bibliotek. Uppsala folkhögskola har fått hälsa flera nya medarbetare välkomna under året eftersom deltagarantalet ökat. All personal på allmän linje deltog i en fortbildningsdag på Bromma folkhögskola för att få kunskap i lärplattformen Google Education samt för att se hur Bromma arbetar med ChromeBook. Inför flytten har skolan köpt in en ChromeBook till varje elev och planen är att utveckla det digitala lärandet. I januari tillträdde en IKT-pedagog (information, kommunikation och teknik) sin tjänst på skolan en förutsättning för både för lärare och elever. Uppsala folkhögskola har under året genomfört särskilda insatser för att nå nya grupper av deltagare, vilket också är ett strategiskt mål för huvudmannen. Skolan har marknadsfört sig i bland annat i Gottsunda centrum, genom besök på olika skolor samt utvecklat samarbetet med Arbetsförmedlingen. I samarbete med arbetsförmedlingen startade skolan en SMF-kurs och en Etableringskurs. Ett återkommande problem under de senaste åren har varit att Arbetsförmedlingen har haft svårt att anvisa deltagare till folkhögskolan. Skolans ledningsgrupp har träffat arbetsförmedlingens verksamhetschef med flera chefer för att lyfta frågan om ett bättre samarbete. Biträdande rektor har också arbetat medvetet mot arbetsförmedlingen i flera personliga möten. Ett arbete som gett resultat, vi ser flera anvisade deltagare till hösten 2018 och en mer positiv attityd från arbetsförmedlingen gentemot skolan.

39 Bilaga 51/18 4 (10) Uppsala folkhögskola deltog i Folkhögskolans dag fredag 24 mars, deltagarna spelade på gågatan i Uppsala, informerade och delade ut flyers om skolan. Ett resultat av försöken till nyrekrytering är Allmän kurs grund som startade hösten 2017, där också flera av skolans tidigare etableringskursdeltagare går. Vår andra etableringskurs har satt sig både vad gäller pedagogiskt upplägg och med det större engagemang från Arbetsförmedlingens sida. Årets läsårstema har varit hållbar utveckling. Temat har genomsyrat all verksamhet på skolan och syftat både till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Vi har bland annat haft genomgångar med våra deltagare om källsortering och hur vi kan spara på miljön genom olika insatser på vår gemensamma arbetsplats. Stort fokus läggs vid att stärka den demokratiska utvecklingen i studiegrupperna, med ett utvecklat värdegrundsarbete och formellt deltagande i skolans kursråd. Friskvård och kultur är viktiga inslag på allmän linje. Skolan har köpt in både cyklar och kanoter inför flytten för att kunna erbjuda deltagarna möjligheten att kanske lära sig cykla eller våga sig ut på Fyrisån i en kanot. Under året har skolan haft schemalagd friskvård, temadagar och olika föreläsningar med hälsotema. Två timmar av skolveckans totala tid ägnas åt estetiskt tillval. Vårens skapande kulminerade i en skapandefestival där bland annat ukulelegruppen framträdde. Med ambitionen att låta deltagarna ta del av kulturutbudet i Uppsala har allmän linje under året besökt ett flertal kulturevenemang. Skolan har ett återkommande samarbete med Uppsala kammarorkester. Det blir ofta ett spännande möte eftersom de flesta av kursdeltagarna aldrig varit på en klassisk konsert tidigare. Allmän linje besöker förstås skolans egna estetlinjers alla föreställningar, till exempel såg allmän kurs Wiks folkhögskolas teaterlinje framföra sin uppsättning Hemligheter på Reginateatern. Uppsala folkhögskola har haft ett par öppna arrangemang; ett välbesökt öppet hus på kvällen då Malin Aghed från tidskriften Camino berättade om det köpstopp hon och hennes familj gjorde under Skolan hade också en öppen föreläsning då Sevana Bergström, som tidigare läst på Uppsala folkhögskola, besökte oss. Sevana har varit med och startat TRIS (tjejers rätt i samhället) och arbetar nu som flyktingsamordnare för svenska fotbollförbundet. De estetiska linjerna Målet för estetlinjerna på Wik är att ge deltagarna gedigna och grundläggande färdigheter i respektive konstart. Efter ett år på Wik ska man ha ökat sina förutsättningar att söka sig vidare inom sin konstart. Det ska också vara möjligt att se ett år på Wik som en del av ett livslångt lärande där den estetiska, humanistiska bildningen och demokratiska värderingar omsatts i praktiken. Wiks folkhögskola betonar samarbeten mellan de olika linjerna. Under året har det bland annat producerats en musik- och teaterföreställning, skrivarna har levererat dramatik till teaterlinjen och konsteleverna har illustrerat skrivarnas antologi. Höstterminen inleddes med ett projekt i samarbete med Tuomo Haapala som tillsammans med deltagarna, lärarna och vaktmästeri skapade åtta allkonstverk på Wikområdet. Under två dagar mötte deltagarna, i grupper om tio personer, deltagare från alla linjer. Förutom att deltagarna lärde känna varandra lärde de också känna hela Wikområdet med park och bryggor, spindelkällare och bokskog. En gång i veckan under höstterminens tio första veckor erbjöds 2 perioder x 5 veckor estetiskt tillval. Deltagarna gavs möjlighet att välja ett av fem ämnen, valet skulle ligga utanför den egna linjens kärnämnen eller i gränslandet mellan ämnen. Tillvalet följdes

40 Bilaga 51/18 5 (10) upp med tre halvdagslånga föreläsningar av konstnärer med rötter i och tillgång till annan kultur än den svenska. Katrina Pirak Sikku, Josett Bushell Mingo och de två syriska systrarna Nisrine och Abir Boukhari, konstnär respektive kurator. Ambitionen med de olika aktiviteterna har varit att skapa ett skolsamhälle som bygger på förståelse, inkludering, kunskap och nyfiken. Under året har deltagarna fått möta en offentlighet, bland annat genom konstutställning på Enköpings konsthall, uppläsningar på biblioteket och andra lokaler i Uppsala samt teaterföreställning på Regina teatern i Uppsala. Musikernas tre luciaföreställningar på slottet var fullsatta. Bland besökarna fanns Nyby Vision och deras grupp av nyanlända. Under våren iordningsställdes en kallvind i huset där konstlinjen har sin hemvist. Detta har inneburit att konstlinjen i högre grad kan ställa ut och offentliggöra sina arbeten. Avsaknaden av ett funktionellt och modernt scenrum hämmar teaterlinjen utveckling. Planer på att omvandla gymnastiksalen från 40-talet till ett fungerande scenrum är pågående. De fem estetlinjerna har under året haft i princip fulla kurser. De enstaka avhopp som skett under året har varit positiva avhopp, det vill säga deltagaren i fråga har till exempel erbjudits jobb eller kommit in på en annan efterlängtad utbildning. Internatets cirka 65 platser har varit fullbelagda. En vattenläcka i slottets kök har inneburit att konferensgäster har ätit i skolans matsal vilket i sin tur har inneburit att eleverna under hösten fått sin mat serverad i skolhuset vissa dagar. Alla elever, inklusive de resande, äter lunch i skolan. Under hösten 2017 togs planerna för en ny kurs form. Målet var att hösten 2018 starta en linje med arbetsnamnet Gränsöverskridande scenkonst. Vi såg det inte möjligt att starta en kurs redan till våren Att erbjuda en sådan kurs kändes som en logisk konsekvens av skolans redan etablerade verksamhet och dessutom menade vi att det gränsöverskridande, upplösningen mellan konstarter men också mellan kulturer, är något som ligger i tiden. Planer på att starta en terminskurs hösten 2018 i textilt hantverk med vävning som grund tog också form. Skolan är utrustad med en vacker vävstuga och det textila hantverket såg vi som ett utmärkt komplement till konstlinjens verksamhet. Korta kurser och samverkan Under året har skolan genomfört 20 korta helgkurser och åtta sommarkurser med, i huvudsak, estetiskt innehåll. Våra kurser i Both roles tango har ett högt söktryck. Varannan vecka erbjuds deltagare och allmänhet ett slöjdcafé på kvällstid. Vi ser att de korta kurserna delvis når en annan målgrupp än de långa kurserna och menar att de utgör ett alternativ i det livslånga lärandet. Samverkan sker i huvudsak med fackliga organisationer, hörcentraler, de synskadades riksförbund, länsbiblioteket och ett flertal körer. Skolan har skrivit ett nytt samverkansavtal och försökt skapa en större tydlighet kring samverkan under hösten. Vår TSS (tecken som stöd) verksamhet har under året fått en översyn. Vi har minskat antalet träffar som ingått i grundutbildningen efter utvärderingar som menat att kurser under tre år inneburit en för långsam process.

41 Bilaga 51/18 6 (10) Tolk Wiks folkhögskola har under 2017 anordnat en ettårig grundutbildning till kontakttolkar på halvfart och distans, samt två fördjupningskurser och en preparandkurs. En preparandkurs ställdes in på grund av otillräckligt deltagarantal. Tolkutbildningarna står under tillsyn av Myndigheten för yrkeshögskolan (Myh), och följer de studieplaner och utbildningsmål som Myh fastställt. 50 personer antogs till grundutbildningen, 42 slutförde den och 26 erhöll fullständigt utbildningsbevis vid utbildningens slut. Utbildningen bestod av sex språkgrupper, i arabiska, dari, ukrainska, persiska, sorani och polska. Söktrycket på grundutbildningen var i år lägre än vad det varit tidigare år, på grund av det förlängdes ansökningstiden och aktiva åtgärder vidtogs för att fylla platserna. Till slut uppnåddes målen och grundutbildningen genomfördes enligt plan. Fördjupningskurserna och preparandkursen, som ges som helgkurser på Wik, hade under året 73 deltagare. Deltagarfrågor/studeranderätt Wiks folkhögskola har en studerandepolicy där deltagarinflytandet beskrivs. Wiks folkhögskola har en studeranderättslig standard där deltagarna kan följa en checklista för att deltagarnas frågor ska hamna rätt. Respektive linjes antagningsprinciper finns på vår hemsida. Det finns i nuläget ingen studerandeorganisation på Wik. Kursdeltagarna, på Wik respektive Uppsala, möts via representation i kursråd/wikråd. Rektor/biträdande rektor deltar i rådet och är sammankallande men det står varje representant fritt att själv sammankalla. Här finns möjlighet att framföra kursvisa synpunkter på skola och internat. Varje vecka har filialen respektive moderskolan ett gemensamt informationstillfälle/storsamling under ledning av rektor respektive biträdande rektor. Då ges också möjlighet för samtliga deltagare att lyfta gemensamma frågor. För ett antal år sedan arbetade personalen på skolan fram ett dokument som vi valde att kalla Wiks 7 principer. Dokumentet kan sägas utgöra skolans värdegrund. Det beskriver den anda och den hållning vi kan förvänta oss av varandra deltagare såväl som personal. Under året 2017 väckte #metoo-rörelsen frågan om sexuella trakasserier. Wik valde att på hemsidan lägga ut ett ställningstagande där vi välkomnade rörelsen och länkade till våra riktlinjer gällande sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Förutom de sju diskrimineringsgrunderna gäller Region Uppsalas Riktlinjer för hantering av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling (dnr LS )

42 Bilaga 51/18 7 (10) Kvalitetsarbete I den dagliga verksamheten på skolan står det reflekterande och utvärderande samtalet för huvudparten av kvalitetsarbetet. På arbetsplatsmöten utvärderar personalen i dialog de olika moment som arbetsåret erbjuder och på motsvarande sätt sker en kontinuerlig dialog med kursdeltagarna i klassrummet. Linjeansvarig planerar så att det på varje kurs ges utrymme för samtal och idéer/önskemål kring kursupplägg, kursinnehåll, gästlärare, föreläsare, studiebesök med mera. Varje termin avslutas med en kortare skriftlig utvärdering som är gemensam för alla långa kurser. Rektor sammanställer resultatet och lyfter dessa på personalmöte/planeringsdagar. Efter samtal och reflektion vidtas eventuella förändring. Ett resultat av 2017 års elevutvärdering var att Wiks estetlinjer minskade antalet tillfällen för estetlinjernas tillval hösten En förändring som blev lyckad och som vi avser att utveckla. Utvärderingarna vår och höst 2017 visar att skolan har hög elevnöjdhet och att deltagarna känner sig trygga. Två faktorer som kulturnämnden särskilt vill ha redovisade. De flesta deltagare vittnar om stärkt självförtroende och ökad förståelse och respekt för dialog och demokratiska processer. Många, inte minst deltagarna på estetiska kurser, menar att året ökat deras förutsättningar att delta aktivt i kulturlivet. På tolkkurserna ges deltagarna möjlighet till en skriftlig anonym kursutvärdering. På grundutbildningen hålls två obligatoriska utvecklingssamtal under studieåret med varje enskild deltagare. I utvecklingssamtalet kan synpunkter på utbildningen tas tillvara och om möjligt åtgärdas. Dessutom erbjuds eleverna på grundutbildningen att ingå i ett elevråd. Under 2017 fanns inga sådana önskemål. Rektorn har informerat och försökt hålla samtalet kring mål och uppdrag levande på personalens arbetsplatsträffar, men också i mer informella sammanhang har samtalet och funderingarna kring hur skolan ska uppnå sina mål förts. Inte alltför sällan har de informella samtalen lett till åtgärder en kontakt på arbetsförmedlingen har tagits eller en föreläsare i en speciell, kanske akut, fråga har blivit kontaktad. Ett mål som vi ständigt strävar mot, men bara undantagsvis lyckas med på våra estetiska kurser, är att bredda rekryteringen. Under våren 2017 hade skolan stora förhoppningar på att nå asylsökande till kursen Svenska från dag ett förlagd till Wik. Ett antal arbetstimmar lades ner av linjeledarna på Wik för att utveckla en kurs som skulle erbjuda estetisk verksamhet i kombination med språk och samhällsorientering. Vi kontaktade asylboende, arbetsförmedlingen, kyrkor med mera. Vi hade material både på arabiska, engelska och dari, tack vare våra tolklärare. Tyvärr lyckades vi inte rekrytera och fick ställa in kursen. Hur skolan uppfyller Region Uppsalas mål, uppdrag och indikatorer för 2017 återrapporteras tertialvis av rektor till kulturdirektören som i sin tur rapporterar till kulturnämnden. Alla anställda har individuella målkort som korresponderar mot såväl regionens som folkbildningens uppdrag och mål. I januari februari, vid det årliga medarbetarsamtalet, kommer rektor och medarbetare överens om de individuella målen. Resultatet utvärderas vid nästa års medarbetarsamtal. Inom region Uppsala finns policydokument för arbetsmiljö-miljö och säkerhet. På Region Uppsalas intranät finns alla policydokument tillgängliga för alla medarbetare. Här finns också

43 Bilaga 51/18 8 (10) obligatoriska digitala utbildningar som i princip alla medarbetare genomfört. Skolan har både miljöombud, säkerhetsombud och brandansvarig. Tillsammans med rektor har dessa under året genomfört det kvalitetsarbete som regionen kräver. Personal Vi har tittat på hela personalstyrkans medelålder, samt enbart lärarkåren och kommit fram till följande siffor. Hela Wiks Folkhögskola Folkhögs skolans lärare