71 Svar på interpellation - Ärendehanteringstider (TUP) 73 Svar på interpellation - Använd ABC-tomten som tillfällig infartsparkering?

Transkript

1 KUNGÖRELSE KOMPLETTERING 1 [2] Kommunfullmäktige Tid , Kl 17:30 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Ärenden Justering 71 Svar på interpellation - Ärendehanteringstider (TUP) 72 Svar på interpellation - Angående kommunens policy för avgångsvederlag (BP) 73 Svar på interpellation - Använd ABC-tomten som tillfällig infartsparkering? (M) 74 Idrottspolitiskt handlingsprogram 75 Nytt bidragsreglemente för Botkyrkas öppna fritidsverksamhet 76 Avtal med Folkets Hus Hallunda 77 Årsredovisning och revisionsberättelse 2012 för Södertörns brandförsvarsförbund 78 Svar på medborgarförslag - Låt arbetslösa städa på allmänna platser 79 Svar på motion - Utöka Storvretsbadets parkering (M) 80 Svar på motion - Utred förändringar i resursfördelningsmodellen (M) 81 Svar på motion - Förbättra och satsa på geriatriken i Stockholmsregionen (BP)

2 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE KOMPLETTERING 2[2] Kommunfullmäktige Svar på motion - Stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens Friluftsstad (FP) 83 Svar på motion - Simskolan räddar liv (M) 84 Anmälningsärenden 85 Valärenden 86 Nya motioner 87 Nya medborgarförslag 88 Ny Interpellation Kommunfullmäktiges sammanträde sänds på webben via Välkommen! Birgitta Mörk Kommunfullmäktiges ordförande Håkan Hultgren Sekreterare

3 Svar på interpellation från Nils-Bertil Carlson Estrada (TuP) angående ärendehanteringstider Nils-Bertil Carlson Estrada (TuP) har skrivit en interpellation angående kommunens bygglovverksamhet, med frågor om framförallt handläggningstider för påföljdsärenden. Kommunens myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen ska vara rättssäker, tydlig och effektiv. Samhällsbyggnadsnämnden har, bland annat genom två revisionsrapporter (våren 2010 och en uppföljning i september 2011), kunnat konstatera brister i verksamheten. Extra tydliga har dessa blivit vid införandet av den nya plan- och bygglagen. Nämnden ställde sig i november 2011 bakom en handlingsplan för att komma till rätta med dessa brister. Handlingsplanen ska regelbundet följas upp, bland annat genom ärendestatistik vid varje nämnd och fördjupade rapporter i samband med delårs- och helårsbokslut. En stor del av problemet har handlat om en avsaknad av fungerande rutiner och en ryggsäck med påföljdsärenden som av olika skäl inte blivit hanterade. Nämnden kan konstatera att den antagna handlingsplanen följs och följs upp och att verksamheten, steg för steg, förbättras. Under förra året genomfördes en bygglovenkät som gett värdefull ny input. Bygglovenkäten kommer framöver att genomföras årligen. Under våren kommer nämnden även, bland annat utifrån resultaten i bygglovenkäten, att uppdatera handlingsplanen från Botkyrkas medborgare har rätt att förvänta sig en kvalitativ och effektiv service. Nedan återfinns svar på frågorna i interpellationen. Fråga 1 och 2: Varför tar det så lång tid för kommunen att hantera ett ärende när handläggaren är överens med anmälaren om att fel (av tredje part) har begåtts och måste åtgärdas? Varför fastnar många enkla ärenden i kommunens byråkrati efter att handläggaren har hanterat ärendet? Frågan handlar om tillsynsärenden, det vill säga ärenden som kommer sig av misstanke eller anmälan om olovligt byggande. Årligen hanteras ca 80 bygglovrelaterade tillsynsärenden. Först ska det avgöras om den aktuella åtgärden är olovlig, alltså inte följer bygglov eller inte har bygglov. Om detta konstateras följer ett antal handläggningsmoment och beslut som ska leda till rättelse. Även ett påföljdsärende ska hanteras. Bygglovverksamheten har under senare år haft extra resurser för att i första hand hantera de tillsynsärenden som tyvärr har blivit liggande. Antalet gamla tillsynsärenden minskar stadigt, men det är ett tidsödande arbete med alla de handläggningsmoment som krävs. Successivt byggs också kompetens inom bygglovgruppen för att hantera alla nyinkomna tillsynsärenden vartefter de kommer in. Nämnden har i sin framåtsikt pekat på att bygglovhanteringen även framöver kommer att behöva prioriteras resursmässigt. Olika tillsynsärenden tar olika lång tid att handlägga. Ett enkelt ärende kan oftast avslutas omgående, om man snabbt kan konstatera att åtgärden inte innebär en överträdelse, eller om det olovligt utförda efter dialog med ägaren snabbt och enkelt rättas av fastighetsägaren. Normala tillsynsärenden kräver nämndens beslut. Hanteringen styrs av förvaltningslagen, som säger att ett ärende inte får avgöras innan den som beslutet är riktat mot fått ta del av allt som tillförts ärendet. Före nämndens beslut ska fastighetsägaren underrättas om anmälan, få 2-3 veckor på sig att svara och dennes svar ska sedan kommuniceras med den som anmält. Ett

4 normalt tillsynsärende kan ta runt 6 månader att hantera. Därtill bör man ge fastighetsägaren möjlighet att vidta rättelse. Ofta inser de att lov krävs och söker lov i efterhand, då vilar ärendet tills en lovhandläggare bedömer om lov kan ges eller rättelse sker. Ibland kan flera veckor krävas för att kunna vidta rättelse. Ett normalt ärende kan därmed ta 6-12 månader. Om ett beslut överklagas kan processen sträckas ut flera år innan beslutet vinner laga kraft. Det gäller både beslut i själva bygglovärendet och beslut om vitesföreläggande. Fråga 3: Planerar kommunen att vidta åtgärder för att skynda på hanteringen av den här typen av ärenden? Samhällsbyggnadsnämnden kommer även framöver att behöva prioritera resurser för hantering av tillsynsärenden. Arbetet fortskrider enligt den handlingsplan nämnden har antagit. Verksamheten har förstärkts under 2012 och 2013 för snabbare handläggning av tillsynsärenden. Äldre ärenden måste betas av och för nya ärenden måste balans uppnås mellan inkomna ärenden och avgjorda ärenden. Ytterligare resurser kan behövas under kommande år, men handläggningen kan också effektiviseras ytterligare. Exempelvis kan bättre informationsinsatser förhindra att en del tillsynsärenden ens uppstår. Fråga 4: Anser du att bygglovshanteringen är effektiv utifrån ett medborgarperspektiv? Vi jobbar kontinuerligt med att öka effektiviteten i all verksamhet. Bygglovshanteringen är inte undantagen. Den årliga enkätundersökningen angående bygglovshanteringen kommer att ge väsentligt bättre möjligheter att följa upp arbetet utifrån ett medborgarperspektiv års enkät ger en bra bild av bygglovshanteringens svagheter och styrkor. Enkäten visar bland annat att informationen gällande den nya taxan får gott betyg och att den tekniska kontrollen har en hög servicegrad med korta handläggningstider. Den största utmaningen handlar om att förkorta handläggningstiden från att ansökan kommer in till beslut i ärendet. För nämnden är denna fråga högt prioriterad. Under 2013 kommer en rad förbättringsåtgärder att genomföras för en ökad kvalitet och en mer effektiv service. Bland annat arbetas det med en bygglovguide på webben, en uppdatering av praxis och rutiner, en utvärdering av den nya plan- och bygglovtaxan och olika former av kompetensutveckling av handläggare och chefer inom verksamheten. Serviceåtaganden vad gäller handläggningstidens olika faser diskuteras också. För att nämna några exempel. Peter Nyberg Samhällsbyggnadsnämndens ordförande (s)

5 INTERPELLATION Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Peter Nyberg (S) angående ärendehanteringstider. Olovligt byggande är ofta mycket kontroversiella ärenden som inte sällan väcker stor kritik. Ibland är det ärenden som på ett negativt sätt förändrar karaktären i ett bostadsområde. Andra gånger påverkas inte helhetsmiljön, men det sker ändå på de kringliggande fastigheternas bekostnad. Många Botkyrkabor delar sannolikt uppfattningen att ärenden om olovligt byggande ska vara beslutade inom rimlig tid. Speciellt viktigt är snabb hantering av ärenden då anmälaren är drabbad. Rimlig tid kan exempelvis anses vara 3 månader efter grannens anmälan till handläggaren, men senast 6 månader. Medborgare värderar bra information, gott bemötande, skyndsam handläggningstid och hög tillgänglighet. Därför bör det vara lätt att hitta information om sitt ärende och hanteringen bör ske snabbt, korrekt och rättsäkert. En utdragen process leder i regel till frustration hos den drabbade. Många medborgare funderar antagligen över om kommunen är för stor och byråkratisk eller om man inte ständigt förbättrar sina rutiner och agerande, som man måste göra i ett konkurrensutsatt företag. Vi förstår att alla ärenden ska utredas, vridas och vändas så att man utrett alla sidor av frågan och har en god grund att fatta beslut på. Alltför utdragna ärendehanteringstider är dock långt ifrån lagom, de är oacceptabla och skapar obehag hos den drabbade. Dessutom kan konflikter mellan grannar förlängas och förvärras av den långa tiden. Kanske bör man ha en "snabbfil" för enkla ärenden precis som när det gäller att få akuten på sjukhus att bli effektivare, d.v.s. smartare sortering och olika processer för olika typer av ärenden? Med hänvisning till ovan vill jag fråga samhällsbyggnadsnämndens ordförande följande: 1, Anser du att Botkyrka har ett problem med att många ärenden fastnar i byråkratiska processer? 2, Planerar kommunen att vidta åtgärder för att skynda på hanteringen av ärenden om olovligt byggande? 3, Anser du att bygglovshanteringen är effektiv utifrån ett medborgarperspektiv? Nils-Bertil Carlson Estrada (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

6 Svar på interpellation från Ulla- B. Ludvigsson (BP) gällande policy för avgångsvederlag Ulla-B. Ludvigsson har skrivit en interpellation gällande kommunens policy för avgångsvederlag. 1. Hur vanligt är det att en anställd får ett avgångsvederlag efter att ha begått olaglig handling? Svar: Frågan kan bara besvaras i generella ordalag. I Sveriges kommuner är det vedertaget att när en arbetstagare är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott ska detta anmälas till polisen. Botkyrka kommun känner inte till att någon förvaltning har tecknat ett avgångsvederlag med någon medarbetare efter kännedom om att hen har blivit dömd för en olaglig handling. 2. Har partierna informeras om de verkliga orsakerna till kommundirektörens avskedande? Svar: Ja. För två år sedan anställdes Åsa Ratcovich och bedömningen från ett enigt kommunstyrelsepresidium var att hon var rätt person för uppdraget. Vi konstaterade efter hand att hon hade svårt att hitta sin roll i Botkyrka. Kommunstyrelsens presidium beslutade efter samtal med kommundirektören att avsluta anställningen, i form av en överenskommelse mellan berörda parter. Bakgrunden till överenskommelsen var det som framkom i den årliga medarbetarundersökningen, där Åsa Ratcovich fick låga resultat gällande förtroende från sina medarbetare. För att kunna fortsätta kommunens positiva utveckling så bedömde ett enigt kommunstyrelsepresidium att hon var tvungen att sluta sin tjänst. 3. Anser du att detta ärende är korrekt handlagt och vilka övriga i presidiet har deltagit aktivt i handläggandet? Svar: Ja. I Botkyrka har vi en delegationsordning som slår fast att det är kommunstyrelsens presidium som anställer och entledigar förvaltningscheferna, vilket också omfattar kommundirektören i dennes roll som förvaltningschef över kommunledningsförvaltningen. Såväl representanterna från majoriteten som från oppositionen i kommunstyrelsens presidium har deltagit i processen och varit överrens om förfarandet. Nu kommer kommunstyrelsens presidium att tillsammans med medarbetarna påbörja en rekrytering av ny kommundirektör och vi har goda förhoppningar att hitta en ny kompetent medarbetare som vill fortsätta leda Botkyrkas framgångsrika kvalitetsarbete. Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (s)

7 bp BOTKYRKAPARTIET Interpellation Till Kommunstyrelsens ordförande Angående kommunens policy för avgångsvederlag Den 22 februari fick samtliga partier information att kommundirektören Åsa Ratcovich kommer sluta sin anställning den 28 februari. Kommunstyrelsens presidium var överens om att kommunen och kommundirektören skulle gå skilda vägar. I tidningen Mitt I Botkyrka/Salem, den 5 mars, kunde man läsa att kommundirektören fick gå från sin tjänst i Botkyrka och med ett avgångsvederlag på 1,1 miljon, vilket inte framkom i det tidigare meddelandet till partierna. Jag kan bara konstatera att kommundirektören Åsa Ratcovich varit anställd i Botkyrka under 1½ år och har gjort en olaglig upphandling gällande jurister som haft till uppgift att handlägga överklaganden rörande Hågelbyprojektet. Hennes agerande i den processen inträffade för ungefär ett år sedan och blev visserligen uppmärksammat vid senare tillfälle men några åtgärder från kommunstyrelsens presidium uteblev. Denna affär har väckt stor uppståndelse hos botkyrkaborna som nu undrar vad som egentligen har hänt och hur delaktiga politikerna har varit. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1/ Hur vanligt är det att en anställd får ett avgångsvederlag efter att ha begått olaglig handling? 2/ Har partierna informerats om de verkliga orsakerna till kommundirektörens avskedande? 3/ Anser du att detta ärende är korrekt handlagt och vilka övriga i presidiet har deltagit aktivt i handläggandet? Ulla-B. Ludvigsson Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

8 Svar på interpellation från Lennart Lundell (M) angående att använda ABC tomten som tillfällig infartsparkering Lennart Lundell (M) har skrivit en interpellation angående möjligheten att använda den så kallade ABC-tomten för tillfällig infartsparkering. Interpellationen innehåller två frågor: 1) Delar du vår uppfattning om att en infartsparkering på ABC-tomten skulle vara ett (tillfälligt) steg i rätt riktning mot ett mer hållbart Botkyrka? 2) Kan du därför tänka dig att ge förvaltningen i uppdrag att möjliggöra för att ABC-tomten snarast kan börja användas som en infartsparkering? Inledningsvis vill jag understryka vikten av att vi inom kommunen medverkar till att skapa förutsättningar för ett hållbart resande. Alternativen till bilen, såsom cykel och buss, ska vara så attraktiva och tillgängliga att så få som möjligt väljer att ta bilen till tåget. För många är dock infartsparkeringar i anslutning till den spårbundna kollektivtrafiken en nödvändig del för att få ihop hela resan, inte minst för många småbarnsföräldrar som dagligen pusslar för att få ihop hämtning och lämning med arbete och fritid. Kommunstyrelsen gav 2009 samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till ny detaljplan för ABC-tomten i Tumba. Samråd genomfördes under 2011 för en detaljplan med utrymme för handel, kontor, bostäder med mera. En ambition med detaljplanen var att skapa ett levande område, därav det breda ändamålet i planen. Ett antal synpunkter inkom under samrådet, bland annat gällande trafiken. Trafikverket genomför för närvarande en så kallad åtgärdsvalsanalys för trafiken i området. I storstadsområden kommer nya markparkeringar alltmer i konflikt med exempelvis det stora intresset att bygga nya bostäder nära kollektivtrafiken. På sikt krävs andra lösningar, såsom parkeringshus. Finansiering med mera måste diskuteras med SL. Vid pendeltåget i Tumba och Tullinge finns ett stort antal infartsparkeringar, men det behövs fler. Samhällsbyggnadsnämnden genomförde för två år sedan en inventering som visade på vissa möjligheter att få till fler infartsparkeringar. I Tumba kommer parkeringen vid Alfa Laval att byggas ut i år. Diskussioner gällande smarta parkeringslösningar pågår också inom ramen för förnyelsen av Tumba centrum. I Tullinge finns en mindre yta vid Aftonvägen som kan nyttjas. Tyvärr ligger den lite väl långt bort så länge SL vägrar att diskutera en ny pendeltågsuppgång. Diskussioner pågår också gällande möjligheten att utöka infartsparkeringen vid Sunnanvägen. ABC-tomtens användning är inte en helt enkel fråga. Parallellt med detaljplanen har diskussioner förts gällande markanvisningen. För närvarande pågår diskussioner som förhoppningsvis kan resultera i ett beslut om utställning och därefter godkännande och antagande av en del av detaljplanen redan under året, med förväntad byggstart snart därefter. Det är med andra ord inte aktuellt att nyttja området som tillfällig infartsparkering. Peter Nyberg Samhällsbyggnadsnämndens ordförande (s)

9 INTERPELLATION Till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Peter Nyberg (S) Använda ABC-tomten som tillfällig infartsparkering? Parkeringsproblemen i Botkyrka har nu, under flera års tid, väntat på att få en hållbar och långsiktig lösning. Det har visat sig att efterfrågan är större än tillgången till parkeringsplatser. Detta gäller vid såväl kommunala fastigheter som vid våra infartsparkeringar. ABC-tomten har nu stått oanvänd ett tag. Vi menar att den, tillfälligt, skulle kunna användas som infartsparkering, detta utan några större kostnader för kommunen. Fram till dess att en exploatering påbörjas på tomten så skulle den mycket kunna tjäna som en enklare infartsparkering, med en skylt som upplyser om när den upphör att vara just en sådan. Nu vill jag fråga Samhällsbyggnadsnämndens ordförande: 1. Delar du vår uppfattning om att en infartsparkering på ABC-tomten skulle vara ett (tillfälligt) steg i rätt riktning mot ett mer hållbart Botkyrka? 2. Kan du därför tänka dig att ge förvaltningen i uppdrag att möjliggöra för att ABCtomten snarast kan börja användas som en infartsparkering? Lennart Lundell Sid 1

10 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Idrottspolitiskt handlingsprogram (KS/2012:563) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige fastställer det idrottspolitiska programmet. Bakgrund Botkyrka kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Därför inleddes under våren 2011 ett arbete med att ta fram ett idrottspolitiskt program som ska göra det tydligt för alla vad kommunen gör för idrotten, och vilken utveckling man vill se. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet , 7. Folkhälsokommittén har behandlat ärendet , 2. Yrkande Petja Svensson (M) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Särskilt yttrande Anders Thorén (TUP), bilaga. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

11 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ärende: 98 Idrottspolitiskt handlingsprogram (KS/2012:563) Det idrottspolitiska handlingsprogrammet är oerhört ambitiöst, nästan för ambitiöst. Programmet behandlar allt ifrån spontanidrott till elitidrott. Underhållsåtgärder, spontanidrott och användandet av naturområden är exempel på viktiga frågor som avhandlas. Det är bra att kommunen förtydligar vilken utveckling man vill se med idrotten. Vidare är det positivt att förslaget gått ut på ett brett remissförfarande. Texten är välformulerad men vi i Tullingepartiet skulle gärna se en uppskattad tidsplan samt hur kommunen har tänkt att alla dessa visioner ska bli verklighet. Vi har muntligen påpekat detta i samband med att programmet har varit ute på remiss. Förslagsvis kan vissa punkter i programmet konkretiseras genom att man preciserar ekonomiska mål och beräkningar som visar att handlingsprogrammet är ekonomiskt hållbart. Programmet bör dessutom regelbundet följas upp så att de beräknade siffrorna ligger i linje med de uppsatta målen. Vi delar uppfattningen om att kommunen bör lägga resurser på att vårda och renovera befintliga anläggningar istället för att ha fokus på att bygga nytt. Sådana insatser kan t ex förebygga olika olyckor som takras. Tidsplan och kostnadsbedömning för renovering av kommunens lokaler bör framgå i dokumentet. Vi vill poängtera att stora och dyra projekt inte alltid är nödvändiga för att skapa bra fritidssysselsättningar. Mycket finns redan i vår natur. Tullinge har t ex många fina strövområden och en vacker natur med ett fantastiskt utbud av en spännande och avkopplande miljö. Sammantaget är handlingsprogrammet bra men vi ser gärna att dokumentet kompletteras med tidsplan, uppföljningsstrategi samt en konkretisering av de åtgärder som krävs för att nå målen. Anders Thorén (TuP) Therese Lind (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

12 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2012:256 7 Idrottspolitiskt program (KF/2012:256) Beslut Kultur- och fritidsnämnden fastställer det idrottspolitiska programmet. Sammanfattning Botkyrka kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Därför inleddes under våren 2011 ett arbete med att ta fram ett idrottspolitiskt program som ska göra det tydligt för alla vad kommunen gör för idrotten, och vilken utveckling man vill se. Arbetet har bedrivits i bred samverkan mellan kommunen, föreningslivet, idrottsförbund, enskilda medborgare och friskvårdsaktörer. Kultur- och fritidsförvaltningen har sammanställt och arbetat fram ett förslag till program som därefter gått ut på ett brett remissförfarande till bland annat idrottens organisationer, samtliga idrottsföreningar i Botkyrka och övriga kommunala förvaltningar. Föreningslivet har varit delaktiga och tagit ställning till det slutgiltiga programförslaget Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

13 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2] Kultur- och fritidsförvaltningen Idrott Referens Linus Söderling Mottagare Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Idrottspolitiskt handlingsprogram för Botkyrka Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige fastställer det idrottspolitiska programmet. Bakgrund Botkyrka kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Därför inleddes under våren 2011 ett arbete med att ta fram ett idrottspolitiskt program som ska göra det tydligt för alla vad kommunen gör för idrotten, och vilken utveckling man vill se. Processen Arbetet har bedrivits i bred samverkan mellan kommunen, föreningslivet, idrottsförbund, enskilda medborgare och friskvårdsaktörer. Processen inleddes med en dialogträff i oktober 2011 där 36 idrottsföreningar fanns representerade. Därefter har allmänhet kunnat svara på en digital enkät där 221 unika svar inkommit. Förvaltningen har sammanställt och arbetat fram ett förslag till program som därefter gått ut på ett brett remissförfarande till bland annat idrottens organisationer, samtliga idrottsföreningar i Botkyrka och övriga kommunala förvaltningar. I remissprocessen har olika synpunkter kunnat arbetas in. Exempel på remissynpunkter som inkommit och inkluderats är: Kommunen bör lägga resurser på att vårda och renovera befintliga anläggningar istället för att ha fokus på att bygga nytt. Satsa på städningen! Viktigt med spontana idrottsplatser mycket nära hemmet. Föreningslivet efterlyser hjälp med marknadsföring och rekrytering. Efterlyser ett forum som kommunen kan tillhandahålla för ändamålet. Möjliggöra enskilda duschmöjligheter på anläggningarna för att inkludera personer som av olika skäl inte vill utnyttja gemensamma duscharna. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post linus.soderling@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

14 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [2] Kultur- och fritidsförvaltningen Idrott Införa en utmärkelse till årets idrottare med funktionshinder som delas ut på Botkyrkas idrottsgala. Föreningslivet har varit delaktiga och tagit ställning till det slutgiltiga programförslaget i en andra remissrunda hösten 2012.

15 Socialförvaltningen Stöd och Utvecklingsenheten UTDRAG MINNESANTECKNINGAR 1 [1] FOLKHÄLSOKOMMITTÉN Dag Närvarande Ordinarie: Inger Ros (S), Camilla Frejman A (KD), Sandra Watson (MP), Christina Tibblin (M), Christina Lindahl-Nilsson (M), Sthlms läns landsting Ersättare: Robert Rasmussen (S), Marie Spennare (M), Tuva Lund (S), Alfonso Morales (S) Sthlms läns landsting, Övriga Lotta Persson, Hanna Lind, Elisabeth Skoog Garås Ej närvarande Heidi Henftling (FP), Klas-Göran Nordberg (V), Hamza Benmakhlouf (S), Ärenden 2. Yttrande angående det idrottspolitiska handlingsprogrammet förslag till folkhälsokommitténs svar Beslut Folkhälsokommittén godkänner förslaget till yttrande angående förslaget till idrottspolitiskt handlingsprogram och överlämnar det till kultur och fritidsförvaltningen för vidare handläggning Folkhälsokommittén vill även göra följande tillägg: - Under rubriken Idrotten förenar och inkluderar anser folkhälsokommittén att inledningen även väver in begreppet interkulturellt förhållningssätt. Tumbakicken är ett bra exempel på att idrotten och föreningarna kan bidra till ett interkulturellt Botkyrka. - Folkhälsokommittén anser att begreppet spontanidrott, kan leda tanken till att det endast handlar om idrott som prestation. Kommittén ville lyfta fram att det även handlar om lek, rörelse eller fysisk aktivitet i all form, enskilt eller i grupp. Det finns även beskrivet i inledningen under utvecklingsområdet Motions & spontanidrott är all idrotts ursprung. Eventuellt skulle rubriken kunna ändras till rörelse, motion & spontanidrott är all idrotts ursprung.

16 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Referens Elisabeth Skoog Garås Mottagare Folkhälsokommittén Folkhälsokommitténs yttrande angående det idrottspolitiska handlingsprogrammet Förslag till beslut Folkhälsokommittén godkänner förslaget till yttrande angående förslaget till idrottspolitiskt handlingsprogram och överlämnar det till kultur och fritidsförvaltningen för vidare handläggning Sammanfattning Folkhälsokommittén har fått förslag på idrottspolitiskt handlingsprogram på remiss. Förslaget handlar om att Botkyrka kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Programmet ska göra det tydligt för alla vad kommunen gör för idrotten, och vilken utveckling man vill se. I det idrottspolitiska programmet används en bred definition på idrott som en fysisk aktivitet som vi utför för att ha roligt, må bra och kunna prestera mer. Förslaget omfattar såväl idrott, natur/friluftsliv och allmänna anläggningar för olika typer av rörelser. Vi anser att det är mycket positivt att kommunen vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet oavsett om det sker inom föreningslivet eller på egen hand. Programmets intentioner bidrar till folkhälsoarbetets fokus som ska leda till att hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper inom Botkyrka och i jämförelse med länet och landet. Våra synpunkter och frågor preciseras nedan men handlar i huvudsak om: Hur handlingsprogrammet knyts till andra styrdokument i kommunen utöver styrdokumenten för folkhälsa Förslag på att vidga programmets intention angående idrott så att det även inkluderar ett socialt engagemang samt idrottens betydelse för upplevelse av gemenskap med andra Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post elisabeth.skoog.gars@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

17 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [8] Vi lyfter fram särskilt viktiga områden ur styrdokumenten för folkhälsa som har stort samband med det föreslagna programmet och samt eventuella frågor och synpunkter kring respektive utvecklingsområde i programmet där vi bland annat saknar: - Inriktningar för målgruppen äldre samt för föreningar som har rörelse och idrott på agendan utan att vara idrottsförening - Skadeförebyggande arbete. Idrott och fysisk aktivitet är viktigt för alla men samtidigt sker en stor del av barn och ungas olyckor/skador inom idrotten vilket kan förebyggas - Anläggningens möjlighet att främja goda matvanor - Beskrivning av hur uppföljning av programmet ska ske Övergripande synpunkter och frågor till handlingsprogrammet Vi anser att det är positivt att kommunen vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet oavsett om det sker inom föreningslivet eller på egen hand. Programmets intentioner bidrar till att folkhälsoarbetets fokus som ska leda till att hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper inom Botkyrka och i jämförelse med länet och landet. Vi har några övergripande frågor samt synpunkter och frågor kring handlingsprogrammets utvecklingsområden. Frågor om hur handlingsprogrammet knyts till andra styrdokument Kommunen har många olika slags styrdokument; policy, strategier, handlingsplaner, riktlinjer m.fl. Detta förslag är ett politiskt handlingsprogram. Varför denna nomenklatur? I stort sett samtliga styrdokument antas politiskt i nämnd/kommunstyrelse/fullmäktige. Hur ser sambandet ut mellan handlingsprogrammet och andra styrdokument i kommunen? Det vore bra om handlingsprogrammet innehåller sammanhangsförklaring till exempelvis - utmaningarna i Ett hållbart Botkyrka - t.ex hälsa/hemkänsla/förtroende) - flerårsplanemålen t.ex mål 2,3,6? - Andra styrdokument folkhälsoplan är nämnt men det finns samband med även andra styrdokument. OBS! folkhälsoplanen har ersatts av en folkhälsopolicy respektive en utvecklingsplan för folkhälsa Förslaget innehåller idrottspolitiska mål kommunens styrdokument brukar undvika målformuleringar eftersom målen finns i flerårsplan/ettårsplaner. Skulle de istället kunna formuleras som inriktning, fokus eller liknande?

18 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [8] Vilken anknytning kommer förslaget ha med Bidragsregler för föreningar? Vi antar att frågor som handlar om ekonomi, socialt m.m som finns i förslaget uppdateras i bidragsreglerna. Men bidragsreglerna innehåller även åtagande om att endast alkohol- och drogfri föreningsverksamhet berättigar till bidrag det nämns inte i förslaget. Vi anser att det är viktigt att det blir kvar och kanske också belyst i förslaget under utvecklingsområdet idrott för en hållbar jämlikhet och jämställdhet? Verksamheternas och föreningarnas sociala betydelse Idrottsverksamhet ger mer än bara fysisk aktivitet och rörelse. Ibland är det just prestationer men ibland bara en upplevelse ni sig. Det ger ofta också social gemenskap med andra och en erfarenhet av demokrati. Det sociala engagemanget, som föreningarna ofta har, tydliggörs inte i programmet. Exempelvis hur föreningarna kan bidra i det förebyggande arbetet mot diskriminering, hedersrelaterat våld och förtryck, övergrepp samt ANDT-förebyggande arbetet (alkohol, tobak, droger) Det finns föreningar som inte är definierade som idrottsföreningar men ändå utövar idrott/rörelser t.ex pensionärsföreningar, patientföreningar och vissa kulturföreningar. Dessa omnämns inte i programmet. Vad vill kommunen och hur ska vi nå dit? Visionen ett Botkyrka i rörelse är väldigt bra. I förklaringstexten står det att alla medborgare i kommunen ska ges goda möjligheter att utöva idrott i sin närmiljö på ett enkelt sätt. Här kanske man skulle kunna använda sig av visionens formulering och även anknyta till Riksidrottsförbundets definition så att förklaringstexten avslutas med goda möjligheter att utöva rörelse och idrott i sin närmiljö. Inom varje utvecklingsområde finns punkter som handlar om vad kommunen vill respektive så når vi dit. Vi tolkar det som vad kommunen vill och hur vi ska nå dit. Layouten gör att det ibland är svårt att se vilka hur-punkter som hör ihop med vad kommunen vill. Ibland svarar inte beskrivningarna på hur vi ska nå dit. De skulle ibland behöva specificeras lite mer som hjälp till verksamheterna. Folkhälsoperspektiv i handlingsprogrammet Det idrottspolitiska programmets intentioner bidrar till att folkhälsoarbetets fokus som ska leda till att hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa

19 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [8] minskar mellan olika grupper inom Botkyrka och i jämförelse med länet och landet. I remissförfrågan vill kultur och fritid att yttrandet innehåller hur nämndens ansvarsområde bidrar till visionen i det idrottspolitiska handlingsprogrammet. Folkhälsokommittén är ett beredande organ till kommunstyrelsen och har ingen egen verksamhet. Men intentionerna i förslaget hänger väl ihop med folkhälsopolicy och utvecklingsplan för folkhälsoarbete Särskilda områden som är av största vikt för att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper är: Idrotten förenar och inkluderar lägg gärna till det sociala engagemanget Att alla Botkyrkabor oavsett var man bor ska kunna ta del av ett rikt idrottsliv och motionsutbud, med bidrag och stöd till föreningar för ökad mångfald och jämställdhet lägg gärna till jämlikhet Synpunkter inom respektive utvecklingsområde i programmet Nedan ställer vi frågor och ger synpunkter utifrån respektive utvecklingsområde i förslaget till idrottspolitiskt handlingsprogram. Här lyfter vi fram särskilda delar ur styrdokumenten för folkhälsoarbetet som har anknytning till respektive utvecklingsområde. Föreningslivet - Botkyrkas största resurs Detta är ett viktigt område men vi skulle gärna se att man byter ut orden fostran och istället skriver demokratisk erfarenhet. Det är särskilt bra att ekonomiska hinder inte ska ligga i vägen för att delta i föreningslivet. Vi ser även mycket positivt på att man vill att kommunen upprättar en förenings- och aktivitetsguide. Detta är mycket efterlängtat men då även i syfte att underlätta för invånarna att hitta intressanta aktiviteter, dvs inte bara att stödja föreningarnas marknadsföring. Idrotten förenar och inkluderar Vi ser mycket positivt på att utvecklingsområdet handlar om alla geografiska områden med skiftande bakgrund, kön och ålder. Däremot saknar vi Botkyrkas äldre som en särskild målgrupp. Här kanske syftet med idrotten har mindre fokus på prestation och mer fokus på upplevelse och social gemenskap samt att bibehålla funktioner och vara skadeförebyggande (förebygga olycksfall)..

20 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [8] Idrottsanläggningar som välkomnar och inspirerar Mycket viktigt utvecklingsområde. - I den föreslagna långsiktiga underhållsplanen ingår även spår och vandringsleder mm i detta? Dvs ett samarbete med och åtagande för samhällsplaneringsförvaltningen. - Kommunen vill skapa en samsyn var i kommunen olika idrotter bör bedrivas kan det ske i samverkan med närliggande kommuner och regionalt såsom det står i nästa utvecklingsområde kring samverkan? Under detta utvecklingsområde skulle vi gärna se förslag till åtgärder för att: - systematisera utbudet av aktiviteter på eftermiddagar, kvällar, helger och skollov för flickor/pojkar i alla åldrar utifrån behov och intresseområden (ur utvecklingsplan folkhälsa) - stödja inaktiva flickor och pojkar och särskilt uppmärksamma fritiden för åldersgruppen åriga flickor och pojkar (ur utvecklingsplan folkhälsa) Skadeförebyggande arbete inom idrotten saknas i programmet Vi saknar åtgärder för det skadeförebyggande arbetet. En stor del av barn och ungas olyckor/skador sker inom idrotten. Olycksfallens orsaker skiftar, men bland annat kan det vara problem med utrustning eller omständigheter i den fysiska miljön eller handhavande av den. En annan orsak är träningsproblematik dvs fel övningar eller sociala omständigheter som kan riskera skador. Bakgrund/fakta skador i samband med fysisk aktivitet: Under ett år skadas cirka personer i Sverige i samband med fysisk aktivitet dvs uppsökte akutsjukvård. En iakttagelse är att pojkar och män är mer utsatta för skador än flickor och kvinnor, att yngre och äldre personer är mer utsatta än människor i yrkesverksam ålder och att socialt och ekonomiskt svaga personer i allmänhet är mer utsatta än andra. Denna iakttagelse överensstämmer väl med andra studier av skador. Hälsofrämjande insatser kan och bör kombineras med ett effektivt skadeförebyggande arbete.

21 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [8] För att främja fysisk aktivitet och samtidigt förebygga skador krävs ett brett tvärsektoriellt arbete med många inblandade, som utövarna själva, frivilligrörelserna (inte minst idrottsrörelserna), kommunerna, landstingen och även staten. Mest framgångsrikt är förebyggande program som sätter in många åtgärder samtidigt. Inom idrotten kan det till exempel röra sig om obligatorisk uppvärmning och stretchning, obligatorisk användning av skyddsutrustning, säkerhetskontroll av planer och banor, hårdare sanktioner mot ojusta metoder samt att vara medveten om att flickor och pojkar kan behöva tränas på lite olika sätt för att undvika skador. Anläggningarnas möjlighet att främja goda matvanor Kommunen har en kostpolicy som gäller kommunens måltidsverksamheter för övriga verksamheter bör kostpolicyn ses som ett vägledande dokument. När det gäller förskola/skola står det i kostpolicyn att caféverksamheterna ska sträva efter en utveckling utifrån ett hälsosamt perspektiv. Kultur & fritid har ju minskat godisförsäljning på badhusen under dagtid. Finns det möjlighet att detta kan ingå i det idrottspolitiska programmet när det gäller anläggningar och även uthyrning av cafeterior? Direkta kopplingar till inriktningarna i utvecklingsplan folkhälsa: - Vidareutveckla det främjande arbetet kring goda matvanor och utrymmesmat, exempelvis genom * motivera och underlätta hälsosamma matval, genom motiverande samtal, integrerad undervisning samt ökat utbud av hälsosam mat på alla arenor där barn och unga befinner sig Samverkan nyckeln till framgång Vi ser gärna att ett åtagande kring fysisk aktivitet på recept (FaR) ingår i detta utvecklingsområde, vilket kräver stärkt samarbete mellan förskrivare primärvård, och mottagare kommunens egna idrottsverksamheter och föreningar. I remissförfrågan vill kultur och fritid att yttrandet tar ställning till kommunens interna samverkan för gemensamma uppdrag och fasta mötesstrukturer. Vi efterlyser en översyn av förvaltningsövergripande grupper för bäst effekt av förankring och genomförande av åtgärder i olika styrdokument. Några förvaltningsövergripande samverkansgrupper har lagts ned under de senaste åren vilket medfört att samordning av frågor tar längre tid. Några grupper återuppstår i nya skepnader Vilka samordningsgrupper ska finnas inom kommunen, med vilka förvaltningar, på vilken nivå?

22 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [8] Vi föreslår att handlingsprogrammet inte fastställer vilka mötesstrukturer som ska finnas, utan att det istället för fasta mötesstrukturer kanske det kunde stå något om att man skapar de arbetsgrupper som behövs, när de behövs Evenemangsidrott Det står i förslaget att kommunen vill stärka Botkyrkas varumärke genom större idrottsevenemang och att vi når dit genom att kommunen och Upplev Botkyrka marknadsför Botkyrka som en plats för upplevelser. Vi vill uppmärksamma att det finns behov av en samlad marknadsföring av kommunen som en plats för upplevelser vilket inte alltid är lika med evenemang. Exempelvis en Samordnad och lättillgänglig information om våra naturområden och hur och var man kan röra sig/aktivera sig. Motions & spontanidrott är all idrotts ursprung Väldigt bra inriktningar! Vi saknar dock den äldre målgruppen här. Direkta kopplingar till inriktningarna i utvecklingsplan folkhälsa: - Öka användning av kunskapsbaserad metodik samt samlad information kring fysisk aktivitet * Fokusera på närhet, tillgänglighet, säkerhet och trygghet, användbarhet och attraktivitet i den fysiska miljön. exempelvis mötesplatser, grönområden, kommunikationer * Stärk samordningen av information och kommunikation med Botkyrkainvånarna om möjligheterna till fysisk aktivitet Skolan är en viktig spelare! Här finns en inriktning om att jämna ut skillnader i hälsa. Syftet är väldigt bra, men vi ser ofta att denna formulering kan missförstås. Vi föreslår istället formuleringen minska skillnader i hälsa mellan olika grupper. Vi föreslår även att skolidrottsföreningar kompletteras med Idrottslyftet. För att kunna genomföra ovanstående skulle man kunna utveckla vägen till idrottslyftet genom att inte bara informera skolledarna en gång om året. Utan mer aktiv åtgärd för att alla vuxna på skolan och elevernas föräldrar ska kunna påminna om aktiviteter som finns i anslutning till skoldagens slut. Gärna att elevhälsan också blir involverade så de kan arbeta mer med motiverande samtal för inaktiva elever. Direkta kopplingar till inriktningarna i utvecklingsplan folkhälsa: - Integrera fysisk aktivitet i den dagliga verksamheten i förskola, skola, fritidshem och fritidsgårdar, samt i den offentliga miljön exempelvis genom * integrera daglig rörelse i skolans olika ämnen, skapa goda förutsättningar för utomhus-pedagogik på förskole- och skolgårdar, skapa trygga lekplatser som inbjuder till rörelse och säkra skolvägar, * ge stöd i beteendeförändring samt involvera föräldrar och andra aktörer, * öka utbudet av fritidsaktiviteter och möjlighet till fysisk aktivitet i framförallt de områden i Botkyrka där statistiken visar hög fysisk och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar."

23 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE [8] Hållbar jämställdhet i idrotten från ord till handling! Vi ser positivt på dessa inriktningar men vi skulle gärna vilja göra ett tillägg till så att det formuleras idrott för en hållbar jämlikhet och jämställdhet Direkta kopplingar till inriktningarna i folkhälsopolicy: - De satsningar i kommunen som är generella, det vill säga riktar sig till hela befolkningen eller en specifik målgrupp (t.ex. alla äldre), ska på ett systematiskt sätt utformas så att vi också når dem som har störst behov - Fånga upp olika gruppers behov i syfte att målgruppsanpassa utbud av service och stöd - Skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet och goda matvanor och underlätta hälsosamma val Handikappidrott som spränger gränser Vi ser positivt på dessa inriktningar. I dokumentet används ordet funktionshindrade. Detta behöver ändras till personer med funktionsnedsättning enligt gällande nomenklatur. Vi föreslår en inriktning som handlar om samarbete mellan olika verksamheter för att göra det möjligt för personer att kunna utnyttja aktiviteter som anordnas. Samarbete mellan exempelvis gruppboenden, föreningar, daglig verksamhet, personlig assistans samt aktivitetssamordnare för att logistiken ska fungera bättre. Kanske kan idrottslyftet utvecklas även till platser nära gruppboenden eller daglig verksamhet? Det vill säga skapa förutsättningar för idrott utifrån såväl se till individuella behov som logistiska förutsättningar.

24 1 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Idrott Idrottspolitiskt handlingsprogram Idrottskommunen Botkyrka Idrott, friluftsliv och motion är en viktig del av Botkyrka. I kommunen finns ca 100 idrottsföreningar som engagerar 3000 ideella idrottsledare. En tredjedel av alla Botkyrkabor är medlemmar i en idrottsförening och idrotten är vår största folkrörelse både lokalt och nationellt. Botkyrka har vacker natur och nära till friluftsupplevelser. Vi har landets yngsta och mest internationella befolkning. Det är styrkor för framtiden. Utmaningarna är bland annat att få bättre folkhälsa och öka invånarnas känsla av delaktighet och gemenskap. Idrotten ska bidra till att Botkyrka uppnår visionen som en inspirerande plats full av möjligheter. En stark trend i Botkyrka och omvärlden är den självorganiserade idrotten som sker exempelvis i motionsspår och i privata anläggningar. Många vill inte vara styrda utan kunna idrotta när man själv vill. Därför ska det finnas god tillgång till spontanidrott, näridrott och vardagsmotion i hela kommunen. Det idrottspolitiska handlingsprogrammets ambitioner omfattar även de delar av idrotten som inte organiseras av föreningslivet. Varför ett idrottspolitiskt handlingsprogram? Botkyrka kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Därför inleddes under våren 2011 ett arbete med att ta fram ett idrottspolitiskt program som ska göra det tydligt för alla vad kommunen gör för idrotten, och vilken utveckling man vill se. Det idrottspolitiska handlingsprogrammet är kopplat till folkhälsopolicy samt utvecklingsplan för folkhälsa för Botkyrka, strategi för ett interkulturellt Botkyrka, strategi för demokrati och delaktighet, en ny anläggningsstrategi och sponsringspolicy, bidragssystemet, villkoren för uthyrning av kommunens idrottsanläggningar, ettårsplanen, flerårsplanen och nya arbetssätt på kultur och fritidsförvaltningen. Programmet kan även utgöra ett stöd till föreningar och andra aktörer på idrottsområdet i deras verksamhet. Arbetet har bedrivits i samverkan mellan kommunen, föreningslivet, idrottsförbund, enskilda medborgare och friskvårdsaktörer. Efter ett brett remissförfarande har olika synpunkter kunnat arbetas in. Samarbetet kommer att fortsätta för att förverkliga programmets innehåll, med gemensamma ansträngningar utvecklar vi Botkyrka till en rikare idrottskommun. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post linus.soderling@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

25 BOTKYRKA KOMMUN 2 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening Visionen - ett Botkyrka i rörelse Botkyrkaborna engagerar sig och berikar sina liv genom idrottens föreningsliv, spontanidrott, friluftsliv och motion! Alla medborgare i Botkyrka kommun, flickor och pojkar, kvinnor och män, oavsett ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning eller rörelsenedsättning ska ges goda möjligheter att utöva idrott och rörelse i sin närmiljö på ett enkelt sätt. Vi ansluter oss här till Riksidrottsförbundets definition av idrott som en fysisk aktivitet som vi utför för att ha roligt, må bra och kunna prestera mer. Möjligheterna till ett rikt idrotts- och friluftsliv ska lyftas fram för att stärka Botkyrkas attraktionskraft där upplevelser och kreativitet är ledstjärnan i kommunens varumärkesarbete. Idrottspolitiska utvecklingsområden I arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt handlingsprogram har tio utvecklingsområden definierats. Föreningslivet Botkyrkas största resurs Idrotten förenar och inkluderar Handikappidrott som spränger gränser Idrott för en hållbar jämställdhet Motions - och spontanidrott - all idrotts ursprung Idrottsanläggningar som bjuder in och stimulerar Skolan är en viktig spelare Elitidrott är långt ifrån lagom Evenemangsidrott viktigt för Botkyrkas varumärke Samverkan nyckeln till framgång

26 BOTKYRKA KOMMUN 3 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening Föreningslivet - Botkyrkas största resurs Varje dag får och ger tusentals människor upplevelser i föreningslivet. Väl fungerande föreningar ger genom sin verksamhet social gemenskap, demokratisk erfarenhet och livskvalitet. En förutsättning för ett blomstrande föreningsliv är alla ideellt engagerade, kunniga och utbildade ledare. Idrottspolitiska mål: Vare sig du vill vara aktiv eller ledare skall du känna dig välkommen och stimulerad av idrottens föreningsliv i Botkyrka. Kommunen vill föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har väl utbildade ledare skapa idrottskluster där de små idrotterna syns och kan interagera värna de mindre idrotterna för att öka mångfalden i utbudet föreningarna arbetar aktivt med sin värdegrund och fungerar efter demokratiska principer ha ett blomstrande föreningsliv med god medlemsrekrytering att föreningarna och ledarna ska lägga kraft på idrottsverksamhet och inte administration Så når vi dit: kommunen stimulerar föreningarna att genomföra utbildningar tillsammans med SISU och idrottsförbunden. i planeringen av nya anläggningar och vid uthyrning av befintliga ska kommunen ta hänsyn till små idrotters behov i den rörliga delen i det ekonomiska stödsystemet värnas de små idrotterna. kommunen utreder införandet av nolltaxa för barn och ungdomsidrotten kommunen upprättar en förenings och aktivitetsguide med syfte att stödja föreningarnas marknadsföring tydligt och rättvist bidrags-

27 BOTKYRKA KOMMUN 4 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening att ekonomiska hinder inte ska ligga i vägen för barn och ungdomars deltagande i föreningslivet stödja föreningarnas rekrytering och marknadsföring system med enkla processer för bidragsansökning och närvarorapportering. subventionerad hyra i kommunala anläggningar för barn och ungdomsverksamhet Idrotten förenar och inkluderar Idrott förenar människor. Man lär sig genom idrotten att respektera varandra och att umgås med andra, också över generations- kulturella och etniska gränser. Botkyrka har Sveriges mest internationella befolkning och här ska idrottens speciella potential när det gäller inkludering utnyttjas! För många Botkyrkabor kan vägen in i gemenskap och samhälle gå via idrotten. Idrottspolitiska mål: Att idrotten fungerar som en demokratisk skola och brobyggare mellan människor från olika geografiska områden med skiftande bakgrund, kön och ålder. Kommunen vill stärka föreningslivet i områden med få idrottsföreningar att alla Botkyrkabor oavsett var man bor ska kunna ta del av ett rikt idrotts- och motionsutbud uppmuntra till att våga starta nya idrottsföreningar där behov och vilja finns att idrottsföreningarna ska vara öppna för alla oavsett bakgrund, inte bara i teorin utan även i praktiken Så når vi målen med bidrag och stöd till föreningar som verkar för ökad mångfald och jämställdhet inkludering är fortsatt viktigt för kommunens investeringar på idrottsområdet kommunen tillsammans med föreningslivet tar en aktiv roll för att genom idrotten inkludera nyanlända i samhället kommunen tillsammans med SISU skapar ett startpaket för nya föreningar genom att föreningslivet arbetar

28 BOTKYRKA KOMMUN 5 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening att ekonomiska förutsättningar inte ska avgöra deltagande i idrottslivet för barn och ungdomar att idrotten är ett viktigt verktyg för att uppnå målen om ett interkulturellt Botkyrka aktivt med sin värdegrund och kunskap som utgår från de mänskliga rättigheterna och fungerar efter demokratiska principer föreningslivet håller nere medlemsavgifterna tack vare subventioner och bidrag från kommunen Handikappidrott som spränger gränser Den paralympiska rörelsen förenar miljoner människor över hela världen, såväl personer med funktionsnedsättning som utan. Den bidrar starkt till inkludering av personer med funktionshinder i samhället och ger möjligheter till självförverkligande och ett aktivt liv. Detta ger vinst för samhället i form av minskade behov av stöd till rehabilitering och sociala insatser. Idrottspolitiska mål: Att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar får ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet och därmed bidra till förbättrad folkhälsa. Kommunen vill verka för att personer med funktionsnedsättning kan delta i idrottsföreningarnas ordinarie aktiviteter. motverka utanförskap och stärka delaktighet inom idrotten för personer med funktionsnedsättning idrottsanläggningar ska vara tillgängliga för alla Så når vi dit: idrottsföreningar kan få ekonomiskt stöd för att öppna dörrarna för personer med funktionsnedsättning att delta SISU s ledarutbildningar om hur man bemöter och inkluderar personer med funktionsnedsättning samarbete mellan olika aktörer som föreningsliv, grupp-

29 BOTKYRKA KOMMUN 6 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening erbjuda ett rikt fritidsutbud för personer med funktionsnedsättning synliggöra den lokala handikappidrotten boenden, särskolor och Idrottslyftet. kommunal samverkan över regionsgränserna för att stödja handikappidrotten instifta ett idrottsstipendium som delas ut till årets handikappidrottare på den årliga idrottsgalan Idrott för en hållbar jämställdhet Idrottsrörelsen har en viktig uppgift att tillsammans med kommunen verka för att jämställdhet genomsyrar idrotten i Botkyrka. Om idrotten är jämställd bidrar den i stor utsträckning till att hela samhället går i samma riktning. Idrottspolitiska mål: Kvinnor och män ska ha lika goda villkor i sitt idrottsutövande och vara jämlikt representerade i beslutande organ. Kommunen vill att fler flickor deltar i idrottslivet, speciellt i de norra kommundelarna. kartlägga könsfördelningen av utnyttjandet av kommunens idrottsanläggningar se fler kvinnliga ledare i våra idrottsföreningar och fler kvinnor i ledande positioner Så når vi målen: flickors deltagande stöds med en högre peng per aktivitetstillfälle i grundbidraget och med hög prioritering i det rörligt bidraget idrottsinvesteringar ska göras med ett jämställdhetsperspektiv kommunen prioriterar inrättandet av mindre flexibla lokaler med möjlighet att spela musik, för att stödja träningsformer som lockar flickor

30 BOTKYRKA KOMMUN 7 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening höja ambitionen och ta ett nytt steg för att få större genomslag för jämställdhet inom idrottsrörelsen på beslutande nivåer bör kvinnor och män vara representerade med minst 40 procent föreningslivet åtar sig att tilllämpa jämställd fördelning av träningstider mellan flickor och pojkar föreningslivet åtar sig att verka för jämställdhet på beslutande nivåer i sina organisationer Motions & spontanidrott är all idrotts ursprung Leken, spelen och lusten att röra på sig är kärnan i all idrott. Med spontanidrott menas här någon typ av idrottsaktivitet, enskilt eller i grupp, som utförs utanför den organiserade idrotten. Det kan innefatta allt från skridskoåkning med familjen, en joggingrunda i spåret till en fotbollsmatch med kompisgänget på en spontanidrottsplats. Möjlighet till motion och spontanidrott i närmiljön är av central betydelse för att skapa en bra grund för folkhälsan. Idrottspolitiska mål: Botkyrka ska vara bäst i Sverige när det gäller möjligheterna till spontanidrott och självorganiserad motion. Kommunen vill erbjuda möjlighet till lek, motion och social samvaro även utanför den organiserade idrotten erbjuda ett fritidsutbud nära hemmet som kan stimulera till lek, spontanidrott och vardagsmotion tillgängliggöra kommunens idrottsanläggningar för alla medborgare 24/7/365 Så når vi dit: fysisk miljö i det offentliga rummet ska utformas med målet att bidra till ökad spontanidrott lokala idrottsplatser ska identifieras, tillgängliggöras och underhållas. lansera ett nytt bokningssystem som underlättar att boka anläggningarna även för ickeföreningsanslutna.

31 BOTKYRKA KOMMUN 8 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening använda spontanidrottandet som ett led i folkhälsoarbetet varje kommunal skola ska ha en näridrottsplats i sin närhet utvidga den påbörjade satsningen på organiserad spontanidrott till att nå fler målgrupper skapa en plan för att spola upp ett större antal naturisbanor ute i bostadsområden när vädret tillåter Idrottsanläggningar som välkomnar och inspirerar Tillgång till inspirerande anläggningar och miljöer för idrott och friluftsliv är av stor betydelse för medborgarnas hälsa och livskvalitet. Anläggningarna och miljöerna ska vara säkra och trygga platser att besöka, med god tillgänglighet för funktionshindrade. Idrottspolitiska mål: Idrottsanläggningarna ska utformas och tillgängliggöras för att skapa gränsöverskridande möten samt optimera användandet. Botkyrka ska våga planera otraditionellt och långt ifrån lagom. Detta görs i samverkan med idrotten men också med andra verksamheter för att skapa mångfunktionella anläggningar. Kommunen vill erbjuda rena, välstädade och välfungerande idrottsmiljöer. anpassa utbudet av anläggningar och miljöer för idrott till medborgarnas efterfrågan och till olika målgruppers behov utveckla anläggningar och miljöer för att förbättra tillgängligheten och öka användningen av dessa Så når vi dit ta fram en långsiktig underhållsplan för befintliga anläggningar och noga följa upp att städavtalen efterlevs. utarbeta en anläggningsstrategi som kan fungera på lång sikt möjliggöra enskilt duschande på några anläggningar. lansera ett bokningssystem som underlättar att boka anlägg-

32 BOTKYRKA KOMMUN 9 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening skapa en samsyn var i kommunen olika idrotter bör bedrivas öka beläggningen på kommunens idrotts och friskvårdsanläggningar. att tydlig miljöhänsyn tas vid byggnation och drift av idrottsanläggningar. framhäva bra möjligheter till friluftsliv som en viktig del av upplevelsesatsningen i Botkyrka ningarna tillämpa generösa öppettider anpassade efter olika aktörers behov kommunen subventionerar hyreskostnaden för anläggningar miljöhänsyn ska tydligt ingå i upphandlingar gällande idrottsanläggningar. fortsätta utveckla Lida friluftsgård med kompletterande verksamheter Skolan är en viktig spelare! Botkyrka kommun har många utmaningar på folkhälsoområdet, där fysisk aktivitet i skolan är en självklar nyckel till framgång. Skolan är den enda instans som når alla och har därför en unik möjlighet att jämna ut skillnader i hälsa mellan olika grupper. Utöver idrottslektionerna är skolidrottsföreningar viktiga för att introducera eleverna till en mångfald av idrotter, samt ge möjlighet till idrott i enkla former som kan attraherar alla. Idrottspolitiska mål: Förbättra folkhälsan och uppmuntra idrottsintresse genom fysiska aktiviteter under den sammanlagda skoldagen. Kommunen vill se fler välfungerande skolidrottsföreningar i Så når vi målen: skapa forum för samverkan för Botkyrkas idrotts-

33 BOTKYRKA KOMMUN 10 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening kommunen öka idrottsutbytet mellan skolorna i kommunen Botkyrka ska verka för att fler idrottsgymnasier etableras i kommunen. att skolorna och idrotten ska samverka genom Idrottslyftet. se fler skolor med idrottsprofiler i kommunen att idrottsskolor med eftermiddagsverksamhet startas i samverkan mellan skola, kommun och föreningsliv att förskolorna arbetar aktivt med fysisk aktivitet och lägger grunden för glädje genom idrott lärare och skolidrottsföreningar utökat kommunalt aktivitetsstöd till skolidrottsföreningar använda skol-dm som ett verktyg för utbyte mellan skolor i kommunen, att röra mer på sig, att skapa gemenskap och att sträva mot ett mål kommunen tillsammans med föreningsliv och skola arbetar för att få ytterligare idrotter i Botkyrka knutna till Nationell idrottsutbildning nätverket för Idrottslyftet i Botkyrka informerar årligen skolledningarna om möjligheterna till samverkan Elitidrott är långt ifrån lagom Elitidrotten är bara en liten del av idrotten men har stor betydelse för kommunen och idrottsrörelsen i sin helhet. Idrottsliga framgångar skapar förebilder och inspirerar barn och unga att börja idrotta. Det stärker Botkyrkas varumärke och ger Botkyrkaborna en värdefull identifikation med sin hemort. Idrottspolitiska mål: Botkyrka ska vara en bra kommun att utvecklas i som talangfull idrottare. Kommunen vill stärka Botkyrkas varumärke genom idrottsliga prestationer Så når vi dit: Botkyrkabor som nått framgångar i större idrottssammanhang ska lyftas fram

34 BOTKYRKA KOMMUN 11 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening uppmuntra och skapa bra förutsättningar för elitidrotten i Botkyrka använda lokala idrottsmän och kvinnor som positiva förebilder bidra till ekonomiska förutsättningar för elitsatsningar att Botkyrka är bra för den som vill satsa på att kombinera studier med elitsatsning utveckla den årliga idrottsgalan där stipendium delas ut till årets idrottstjej och kille i möjligaste mån tillhandahålla anläggningar som möjliggör elitidrotten att utvecklas i kommunen riktlinjer för kommunal sponsring ska förtydligas skapa attraktiva kontaktytor för näringsliv och föreningsliv pröva gränsöverskridande samarbeten för att möjliggöra kombination av elitsatsning och högre studier Evenemangsidrott Genomförandet av större idrottsevenemang ger ekonomiska och PR-mässiga mervärden för kommunen och det lokala näringslivet, samtidigt som kommuninvånarna ges positiva upplevelser. Även arrangemang i mindre skalaungdomstävlingar, motionslopp och idrottsläger ger dessa mervärden. Idrottspolitiska mål: Eftersträva värdskap för fler såväl större som mindre idrottsevenemang. Kommunen vill årligen vara värd för minst ett idrottsarrangemang av nationell och in- Så når vi dit det stöd kommunen kan bistå med vid evenemang ska tydliggöras.

35 BOTKYRKA KOMMUN 12 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening ternationell klass stärka Botkyrkas varumärke genom större idrottsevenemang samverka med regionen för att stärka Södertörns ställning som attraktiv plats för större arrangemang erbjuda Botkyrkaborna glädjen att delta i eller vara åskådare på större idrottsevenemang öka antalet barn- och ungdomsturneringar som genomförs i Botkyrka uppmuntra föreningar att stärka sin ekonomi genom att arrangera cuper och tävlingar kommunen och Upplev Botkyrka AB marknadsför Botkyrka som en plats för upplevelser. genom samverkan mellan idrott, kommun och näringsliv påverka arrangörer att välja Botkyrka som evenemangsort förbättra övernattningsmöjligheter via hotelletableringar och möjlighet till boende på skolor i samband med tävlingar kommunen stödjer idrottsföreningar som vill arrangera och söka externa medel för finansiering kommunal tjänsteman med ansvar för arrangemang fungerar som stöd Samverkan nyckeln till framgång Det är i bred samverkan som de kreativa lösningarna finns. Idrottspolitiska mål: Kommunen ska tillsammans med idrottsföreningarna, näringslivet och andra aktörer utveckla Botkyrka som en bra plats för idrott, friluftsliv och motion. Kommunen vill att olika nämnder och förvaltningar aktivt samverkar kring idrottsfrågorna kunna hantera och finansiera framtidens idrotts- och motionsanläggningar Så når vi dit: kommunens interna samverkan konkretiseras i gemensamma uppdrag och tydliga arbetssätt för att få önskad effekt

36 BOTKYRKA KOMMUN 13 [13] Kultur- och fritidsförvaltningen Ungdom och förening ta tillvara idrottsföreningarnas kompetens och engagemang i viktiga utvecklingsfrågor att föreningslivet uppmuntras att bilda allianser och samverka i frågor kring exempelvis marknadsföring och rekrytering ha en öppen hållning för samarbete med kommersiella aktörer utvärdera och ta fram riktlinjer för samverkans- och driftsformerna mellan kommun, näringsliv och föreningar prövas alla beslut av hög dignitet på idrottsområdet ska ske i nära dialog med föreningslivet aktivt verka för regionala lösningar för att skapa efterfrågade idrottsanläggningar

37 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Nytt bidragsreglemente för Botkyrkas öppna fritidsverksamhet (KS/2013:300) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar Nytt bidragsreglemente för Botkyrkas öppna fritidsverksamhet. Sammanfattning Botkyrka kommuns nuvarande regler för fritidsgårdsbidrag fastställdes av kommunfullmäktige I och med att fritidsgårdsverksamheten förändrats och utvecklats behövs också en uppdatering av gällande regler göras för att bättre motsvara nuvarande förutsättningar. Bidraget föreslås dels ändra namn för att bättre överensstämma med omfattningen av bidraget som även berör de fritidsklubbar, mötesplatser för unga vuxna och för personer med funktionsnedsättning som idag bedrivs i kommunen. Dessutom föreslås att inriktningsbeskrivningar och definitioner av fritidsgårdsverksamheten lyfts ur bidragsreglementet för att dessa enklare och med större kontinuitet kunna uppdateras och ändras i kultur- och fritidsnämnden i dialog med aktuella utförare och i takt med utvecklingen. Reglementet föreslås därför fokusera på ansöknings- och handläggningsförfaranden istället för på innehåll och arbetsmetoder i verksamheten. Förslaget till det nya reglementet har liksom det tidigare avvägts mot lagen om offentlig upphandling och tagits fram i dialog och samråd med kommunens jurister och upphandlingsenhet. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet , 39.

38 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:300 Expedieras till: - Kommunfullmäktige

39 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2013:59 39 Nytt bidragsreglemente för Botkyrkas öppna fritidsverksamheter (KF/2013:59) Beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förslaget till nytt bidragsreglemente för öppen fritidsverksamhet och överlämnar det till kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning Botkyrka kommuns nuvarande regler för fritidsgårdsbidrag fastställdes av kommunfullmäktige I och med att fritidsgårdsverksamheten förändrats och utvecklats behövs också en uppdatering av gällande regler göras för att bättre motsvara nuvarande förutsättningar. Bidraget föreslås ändra namn för att bättre överensstämma med omfattningen av bidraget som även berör de fritidsklubbar, mötesplatser för unga vuxna och för personer med funktionsnedsättning som idag bedrivs i kommunen. Dessutom har inriktningsbeskrivningar och definitioner av fritidsgårdsverksamheten lyfts ur bidragsreglementet för att enklare och med större kontinuitet kunna uppdateras och ändras i kultur- och fritidsnämnden i dialog med aktuella utförare och i takt med utvecklingen. Reglementet fokuserar därför på ansöknings- och handläggningsförfaranden istället för på innehåll och arbetsmetoder i verksamheten. Förslaget till det nya reglementet har liksom det tidigare avvägts mot lagen om offentlig upphandling och tagits fram i dialog och samråd med kommunens jurist och upphandlingsenhet. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

40 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:59 Referens Ann-Christine Andersson Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Nytt bidragsreglemente för Botkyrkas öppna fritidsverksamheter Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förslaget till nytt bidragsreglemente för öppen fritidsverksamhet och överlämnar det till kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning Botkyrka kommuns nuvarande regler för fritidsgårdsbidrag fastställdes av kommunfullmäktige I och med att fritidsgårdsverksamheten förändrats och utvecklats behövs också en uppdatering av gällande regler göras för att bättre motsvara nuvarande förutsättningar. Bidraget föreslås dels ändra namn för att bättre överensstämma med omfattningen av bidraget som även berör de fritidsklubbar, mötesplatser för unga vuxna och för personer med funktionsnedsättning som idag bedrivs i kommunen. Dessutom föreslås att inriktningsbeskrivningar och definitioner av fritidsgårdsverksamheten lyfts ur bidragsreglementet för att enklare och med större kontinuitet kunna uppdateras och ändras i kultur- och fritidsnämnden i dialog med aktuella utförare och i takt med utvecklingen. Reglementet föreslås därför fokusera på ansöknings- och handläggningsförfaranden istället för på innehåll och arbetsmetoder i verksamheten. Förslaget till det nya reglementet har liksom det tidigare avvägts mot lagen om offentlig upphandling och tagits fram i dialog och samråd med kommunens jurist och upphandlingsenhet. Bakgrund I Botkyrka har olika föreningar sedan så långt tillbaka som 1970-talet bedrivit kommunens fritidsgårdar med stöd av ett föreningsbidrag. Efter en period av upphandlingsförfarande för driften av fritidsgårdar under 90-talet beslutade kultur- och fritidsnämnden 1997 att återigen övergå från upphandling till föreningsbidrag för drift av fritidsgårdar. Kultur- och fritidsförvaltningen hade då tagit fram ett förslag på bidragsregler med utgångspunkt i att dessa inte skulle stå i konflikt med lagen om offentlig upphandling. Kom- Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 49, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post ann-christine.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

41 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:59 munfullmäktige fastställde dessa regler 1997 och de har sedan dess varit gällande i Botkyrka kommun. De blev också prövade i ett ärende i länsrätten 2006 då kommunen friades. Som i de flesta verksamheter hinner mycket hända under så lång tid som nu har gått sedan bidragsreglerna fastställdes. Fritidsgårdsverksamheten i Botkyrka, liksom i övriga Sverige har utvecklats och förändrats i en modernare riktning, forskning har visat på fördelar med nya metoder och arbetssätt och ungdomstrender liksom omvärlden i stort har förändrats. Under 2007 togs en handlingsplan fram för fritidsgårdarna i Botkyrka, vilken klubbades av kultur- och fritidsnämnden 2008 och har varit vägledande för utvecklingsarbetet på fritidsgårdarna sedan dess. Däremot gjordes inga förändringar av de grundläggande bidragsreglerna. När förvaltningen nu påbörjat arbetet med att ersätta handlingsplanen från 2008 med ett nyare utvecklingsprogram för fritidsgårdarna är det därför högst aktuellt att samtidigt också uppdatera bidragsreglerna. Förslaget till det nya reglementet har liksom tidigare avvägts mot lagen om offentlig upphandling. Några exempel på viktiga aspekter utifrån detta är att: föreningsdriften kräver att föreningarna har självständighet och att styrningen är mindre än i en entreprenadmodell - istället för avtal formuleras överenskommelser med föreningarna som fungerar som mål- och uppföljningsdokument. Föreningarna ansöker om bidraget och bidrag aldrig kan beviljas för mer än ett år i taget samt att kommunen står för underhållskostnader för sina egna lokaler där verksamheten bedrivs. Förslaget till nytt bidragsreglemente fokuserar på bidragsnormer och villkor från ansökan till fördelningsprocess. Den största skillnaden i det nya reglementet är att inriktningsbeskrivningar och definitioner av fritidsgårdsverksamheten lyfts ur bidragsreglementet. Istället hålls de verksamhetsnära frågorna levande genom kontinuerliga samtal och dialoger mellan kommunen och de föreningar som bedriver verksamheterna. På så vis kan utvecklingsarbetet, som sig bör, kontinuerligt uppdateras och ändras i takt med att nya behov och prioriteringar uppkommer, medan bidragsreglerna som beslutats i kommunfullmäktige kan vara gällande för en längre tid framöver. Den gamla benämningen fritidsgårdsbidrag föreslås i och med det nya reglementet ersättas till bidrag till öppna fritidsverksamheter vilket bättre beskriver bidraget som omfattar olika verksamhetstyper. Vid framtagandet av detta förslag har både kommunjurist och upphandlingsansvarig konsulterats och varit delaktiga genom att ge råd och förslag till formuleringar. Förslaget har också skickats ut på remiss och presenterats och diskuterats vid en remisskonferens i mars Mottagandet har varit övervägande positivt, men flera röster från föreningslivet har också lyft fram

42 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:59 en oro för att det ettåriga bidragsförfarandet negativt påverkar deras möjligheter att erbjuda anställningstrygghet och göra långsiktig planering. Att skriva längre än ettåriga överenskommelser eller avsiktsförklaringar är dock något som kommunjuristen tydligt avråder ifrån, då ett sådant förfarande närmare liknar ett entreprenadförhållande som bör upphandlas och alltså inte är förenligt med föreningsdriften. De ändringar som har gjorts i förslaget efter remisskonferensen är dels ett mindre tillägg angående kravet på tobaks- alkohol- och narkotikafria verksamheter (på inrådan av kommunens folkhälsosamordnare) och i övrigt endast mindre språkliga rättelser. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Andreas Dahlgren Verksamhetschef Ungdom & förening Expedieras till Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen

43 1 [5] Kultur och fritidsförvaltningen Ungdom och förening Bidragsreglemente för öppen fritidsverksamhet 1 Öppen fritidsverksamhet Med öppen fritidsverksamhet avses i dessa bestämmelser följande typer av verksamheter: - Fritidsklubbar - Fritidsgårdar - Mötesplatser för unga vuxna - Öppen fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning Definitioner och beskrivningar av de olika verksamheterna regleras genom kultur- och fritidsnämndens för tidpunkten gällande riktlinjer och styrdokument. 2 Omfattning Botkyrka kommuns kultur- och fritidsnämnd avgör årligen utifrån inlämnade bidragsansökningar, aktuella behov och resurser hur många öppna fritidsverksamheter som ska finnas i kommunen. Resurserna och därmed bidragets storlek styrs av anslaget i budget, d.v.s. den ram som kommunfullmäktige årligen fastställer. 3 Allmänna villkor Bidraget kan sökas av allmännyttig ideell förening/studieförbund som är registrerad i Botkyrka kommuns bidragsregister och uppfyller de allmänna villkoren nedan samt önskar bedriva öppen fritidsverksamhet i enlighet med kulturoch fritidsnämndens aktuella mål och prioriteringar. (När förening fortsättningsvis anges inkluderas studieförbund i denna benämning). Föreningen ska: - vara religiöst och politiskt obunden - vara ansluten till en riksorganisation - ha en vald styrelse och antagit stadgar som är godkända av riksorganisationen - ha erfarenhet av att bedriva barn- och ungdomsverksamhet KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ann-christine.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

44 BOTKYRKA KOMMUN Kultur och fritidsförvaltningen Ungdom och förening [5] - inom organisationen ha fungerande administrativa funktioner, så som ekonomi- och lönefunktioner, som inte är avhängiga den öppna fritidsverksamheten. - kunna leva upp till kultur- och fritidsnämndens gällande kriterier för öppen fritidsverksamhet, t.ex. att verksamheterna ska vara helt tobaks-, alkoholoch narkotikafria. Övriga kriterier regleras löpande genom kultur- och fritidsnämndens aktuella styrdokument. Föreningar som beviljas bidrag för öppen fritidsverksamhet kan inte samtidigt få grundbidrag ur Botkyrka kommuns föreningsstöd för samma verksamhet. De har däremot möjlighet att söka övriga bidrag enligt därför gällande regler. 4 Ansökan Ansökan om öppen fritidsverksamhet görs på det ansökningsformulär som kultur- och fritidsförvaltningen årligen tillhandahåller tillsammans med instruktioner om vilka obligatoriska dokument som gäller för varje verksamhetstyp det kommande verksamhetsåret. Vid ansökan om bidrag för befintlig verksamhet åligger det föreningen att kontakta kommunen för att inhämta denna information. Kultur- och fritidsnämnden beslutar om ansökningsdatum för den öppna fritidsverksamheten. Kultur- och fritidsförvaltningen ska utlysa en särskild intresseförfrågan om ansökningar i följande fall: - då kultur- och fritidsnämnden beslutat att en ny öppen fritidsverksamhet ska startas - då en förening som bedriver befintlig verksamhet meddelat att de inte avser ansöka om bidrag för fortsatt drift av denna - då en förening som bedriver befintlig verksamhet p.g.a. bristande förtroende hos kultur- och fritidsnämnden riskerar avslag på framtida ansökan (se 5 Särskilda bestämmelser). Utlysningen av intresseförfrågan ska göras känd för föreningar i kommunen genom förvaltningens aktuella kommunikationskanaler. Detta gäller under förutsättning att kultur- och fritidsnämnden inte väljer att driva verksamheten i kommunal regi.

45 BOTKYRKA KOMMUN Kultur och fritidsförvaltningen Ungdom och förening [5] 5 Särskilda bestämmelser Bidragsbeviljade föreningar ska årligen teckna en överenskommelse med kommunen som tydliggör verksamhetens omfattning, inriktning, uppföljningsoch redovisningsform och vad föreningen utifrån det beviljade bidragsstödet förväntas uppfylla under bidragsåret. Om föreningen inte lever upp till överenskommelsen kan detta leda till att föreningen riskerar avslag på framtida bidragsansökan för denna verksamhet. Vid allvarligare brister kan överenskommelsen avslutas även under innevarande år genom beslut i kultur- och fritidsnämnden. Om kommunen under verksamhetsåret får indikatorer och kännedom om missförhållanden och/eller brister i verksamheten ska föreningen snarast informeras om detta och en gemensam dialog om förslag till lösningar och åtgärder inledas. Om kommunen anser att bristerna inte kan åtgärdas av den aktuella föreningen och/eller saknar förtroende för dennes fortsatta drift av verksamheten ska denna i god tid informeras om att kommande bidragsansökan kan komma att avslås. Detta ska ske med minst 4 månaders varsel med hänsyn till uppsägningstid av personal och möjlighet till förberedelse för en ny förenings övertagande. Om kommun och förening är överens kan ett avslut ske med kortare varsel. En förening som inte har för avsikt att ansöka om fortsatt drift av verksamheten för kommande år bör av samma skäl informera kommunen om detta inom samma tidsram på 4 månader. 6 Hur bidraget fördelas Om flera föreningar ansöker om bidrag till drift av samma verksamhet ska den väljas som kan antas ha de bästa förutsättningarna att uppfylla villkoren för bidraget och utföra verksamheten på bästa sätt. Hänsyn ska tas till om föreningen tidigare haft bidrag för den aktuella verksamheten och hur den i så fall uppfyllt de förväntningar som beskrivits i överenskommelsen.

46 BOTKYRKA KOMMUN Kultur och fritidsförvaltningen Ungdom och förening [5] Hänsyn ska också tas till om det finns samordningsmöjligheter mellan olika verksamheter som kan höja kvaliteten och förbättra anställningsformerna för personalen, vilket medför positiva effekter för verksamheterna och därmed besökarna i kommunen som helhet. Kultur- och fritidsnämnden ska samtidigt främja en mångfald av aktörer och bör av den anledningen upprätthålla en balans och möjliggöra för olika aktörer att tilldelas bidrag. Detta får dock inte överväga kravet på verksamhetens kvalitet. Kultur och fritidsnämnden svarar för det slutliga urvalet. 7 Bidragets storlek Bidragets storlek utgår från kultur- och fritidsnämndens årligen tilldelade budgetram (se även 2). Ett årsbidrag ska beräknas på lika kriterier och beräkningsgrund för samtliga föreningar som beviljas bidrag inom samma verksamhetstyp. Tillägg kan göras baserat på särskilda områdesspecifika behov, höga besöksantal eller andra för det aktuella året prioriterade insatser. Efter bidragshandläggning och beredning i förvaltningen fattas beslut om de årliga bidragen i kultur- och fritidsnämnden. Bidragets storlek lägger grunden för den överenskommelse som ska tecknas, där verksamhetens omfattning under det aktuella bidragsåret tydligare specificeras. En del av den totala budgeten för öppen fritidsverksamhet avsätts årligen för löpande bidragsgivning. Löpande bidrag kan endast beviljas föreningar som bedriver någon av de tre första typerna av öppen fritidsverksamhet som nämns i 1, då övriga har möjlighet att söka rörligt bidrag enligt föreningsreglementet. Det löpande bidraget kan stödja gemensamma aktiviteter, särskilda insatser och projekt, inköp och oväntade situationer som kräver särskilt stöd under verksamhetsåret. Beslut om löpande bidrag fattas enligt kultur- och fritidsnämndens gällande delegationsordning. För verksamhet som bedrivs i kommunägd lokal betalar kultur- och fritidsnämnden hyra. För verksamhet i egen lokal kan lokalbidrag utgå baserat på verksamhetens omfattning.

47 BOTKYRKA KOMMUN Kultur och fritidsförvaltningen Ungdom och förening [5] 8 Utbetalning av bidraget Utbetalning av det årliga bidraget sker kvartalsvis. Den första delutbetalningen görs efter att undertecknad överenskommelse inkommit till kultur- och fritidsförvaltningen och därefter görs utbetalningarna i förskott. Utbetalning av löpande bidrag sker i enlighet med varje enskilt beslut. Om föreningen inte har genomfört den redovisning som regleras i överenskommelsen eller i övrigt inte iakttagit de villkor som gäller för bidraget har kommunen rätt att vägra utbetala fortsatt bidrag under verksamhetsåret. 9 Tolkning och tillämpning Tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser ankommer på kultur- och fritidsnämnden.

48 1 [6] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten Referens Hanna Lind Mottagare Ann-Christine Andersson, kultur och fritidsförvaltningen Synpunkter kring bidragsreglemente och utvecklingsprogram för öppen fritidsverksamhet - utifrån ett folkhälsoperspektiv Vi har fått förslaget till nytt bidragsreglemente och ett utvecklingsprogram för Botkyrkas öppna fritidsverksamheter för att ge synpunkter utifrån ett folkhälsoperspektiv. De verksamheter som omfattas av förslagen är Botkyrkas: Fritidsklubbar (/eftermiddagsverksamhet) Fritidsgårdar Öppna verksamheter för unga vuxna Övergripande reflektion fritidens betydelse för hälsan Att skapa miljöer som främjar barn och ungas utveckling är mycket betydelsefullt för barns och ungas hälsa. En betydande del av flickorna och pojkarnas tillvaro består av fritid. Därför har kommunens öppna fritidsverksamheter en mycket viktig roll för barn och ungas hälsa och utveckling - som komplement till miljöerna i familjen, förskolan och skolan. Fritidsaktiviteter utgör också en del av flickornas och pojkarnas levnadsvillkor vilket i sin tur påverkar deras hälsa på flera sätt fysiskt, psykisk och socialt. Synpunkter, frågor och förslag - kring nya bidragsreglementet Bra med ett renodlat bidragsreglemente men saknar villkoren i detalj Positivt är att inriktningsbeskrivningar och definitioner av fritidsgårdsverksamheter lyfts ur det mer långsiktiga bidragsreglementet. Istället förs dessa in i ett femårigt utvecklingsprogram (tidigare handlingsprogram) medan bidragsreglementet istället fokuserar på bidragsnormer och villkor, vilket beslutas i kommunfullmäktige. SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post hanna.lind@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

49 BOTKYRKA KOMMUN Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten [6] I de tidigare bidragsreglerna fanns följande tydliga krav med Endast alkoholoch drogfri föreningsverksamhet berättigar till bidrag. I det nya reglementet formuleras villkoren nu istället som att föreningen ska kunna leva upp till kultur- och fritidsnämndens gällande kriterier vilka regleras genom aktuella styrdokument. Det är förståeligt att det kan vara svårt att följa upp det tidigare villkoret och att det också finns många andra betydelsefulla kriterier för att få bidrag som inte specifikt nämns här. Men samtidigt är det ett grundläggande villkor att verksamheterna för barn och unga ska vara helt tobaks-, alkohol- och narkotikafria. Det bör framgå. Frågor förslag: 3 Allmänna villkor. Vilka är dessa aktuella styrdokument som ska reglera kriterierna? Var hittar verksamheterna enkelt dessa dokument? 3 Allmänna villkor. Kanske kan det vara bra att förtydliga genom att skriva att de aktuella styrdokumenten beskrivs i utvecklingsplanen (där kommunens Tobak-, alkohol- och narkotikapolicy tas upp som ett av flera exempel)? 3 Allmänna villkor. Även då ovanstående punkter förtydligas, bör villkoret om en helt tobak-, alkohol och narkotikafri verksamhet tydligt lyftas upp i bidragsreglerna. 5 Särskilda bestämmelser. Kan det vara bara att förtydliga att den årliga överenskommelsen även ska omfatta hur uppföljningen av verksamheten ska ske och se ut t.ex. vilka indikatorer som ska följas upp? Synpunkter, frågor och förslag - kring utvecklingsprogrammet Strukturen på programmet tydliggör mål, utvecklingsområden och effekter Det finns mycket intressant och tänkvärd information om bakgrunden kring målgruppens behov och de inriktningar man vill satsa på. Det är också ett stort fokus på viktiga frågor som personal, kompetensfrågor och medel för verksamheterna. Kriterier och riktlinjer för verksamheterna finns också på flera ställen i dokumentet. Det är dock svårt att enkelt hitta och urskilja de områden i utvecklingsprogrammet, på 36 sidor, som ska utvecklas samt dess mål och förväntade effekter. Frågor förslag:

50 BOTKYRKA KOMMUN Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten [6] För att underlätta läsningen och förståelsen för vad som ska utvecklas, kan med fördel dokumentets olika delar åtskiljas mer. Utvecklingsdelarna och målen för detta kan tydligare lyftas fram i en del tillsammans med en tidsplan. Bakgrundsinformationen och målgruppernas olika behov kan vara en del medan kriterier, riktlinjer och de mål som styr verksamheterna och medlen för verksamheterna en annan. Det finns annars en risk att utvecklingsområdena försvinner i dokumentet och att ett stort fokus istället blir personal och kompetensfrågor vilket kan länkas till ordinarie strukturer för personal och kompetensplanering. Bra om det i inledningen, tillsammans med syftet, också framgår vem målgruppen för dokumentet är samt vilka effekter som förväntas uppnås med utvecklingsprogrammet. Kanske ska dokumentet benämnas handlingsplan istället för utvecklingsplan eftersom störst fokus inte synes vara utvecklingsarbete? Tydliggör sambandet med kommunens utmaningar och flerårsplanemål I utvecklingsprogrammet nämns olika lagar, regler och riktlinjer som relevanta för den öppna fritidsverksamheten (s. 8). Bland annat nämns exempel på kommunens policys. Hur programmet kopplas till ordinarie styrsystem och hur det hänger samman med kommunens målområden och kf-mål finns dock inte. Frågor förslag: - Som exempel på kommunens policy nämns friskvårdspolicy (alkohol och tobakspolicy). Förmodligen menar ni den, år 2012 i kommunfullmäktige beslutade, Folkhälsopolicy inklusive Tobak, alkohol- och narkotikapolicy för barn- och ungdomsverksamheterna i Botkyrka. - Programmet bör även innehålla sammanhangsförklaring till ordinarie styrsystem och utmaningarna i Ett hållbart Botkyrka (t.ex. hälsa, hemkänsla, förtroende) samt relevanta Flerårsplanemål. Folkhälsoperspektivet både som mål och medel Eftersom de öppna verksamheterna har en mycket stor betydelse som arena för främjande arbete är det mycket positivt att det främjande arbetet lyfts fram som en förutsättning för att lyckas med det övergripande målet att bidra till barns/ungas goda hälsa, positiva uppväxtvillkor och framtidstro.

51 BOTKYRKA KOMMUN Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten [6] Programmet intentioner kan med andra ord starkt bidra till folkhälsoarbetets fokus i kommunen att hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper in Botkyrka och i jämförelse med länet och landet. Definition främjande respektive förebyggande se gärna Folkhälsopolicyn I dokumentet nämns att det saknas en entydlig definition av begreppen främjande och förebyggande. Men det finns. Frågor förslag: Ett förslag är att använda de definitioner som beskrivs i kommunens styrdokument för folkhälsoarbetet, kommunens folkhälsopolicy: Målgrupper Alla är välkomna med fokus på de med störst behov Dokumentet lyfter upp betydelsen av att verksamheterna ska vända sig till alla i åldersgruppen, men att det ska säkerställas att också de utsatta grupperna nås. Detta stämmer väl överens med kommunens folkhälsopolicy där det lyfts fram att forskningen visar att om man vill minska skillnader i hälsa mellan olika grupper, är det viktigt att åtgärder ska vara riktade till hela befolkningen och samtidigt anpassat i omfattning och utformning så att det når de med störst behov. I syfte att nå ut till alla grupper, är det bra att ansvaret över att arbeta kontaktskapande nämns och exempel på arenor för detta. Det kan också vara bra att tydliga göra vilka grupper av vuxna som kan vara viktiga i arbetet att nå fler barn och unga. Frågor förslag: Vilka syftas på med begreppet utsatta grupper? Är det unga med olika typer av problem (vilket jag uppfattar att KEKS infogade text om utsatta handlar om). Kanske behöver vi även arbeta för att också fler unga utan problem ska delta i verksamheterna, t ex inaktiva flickor? Kanske kan man istället för utsatta grupper skriva att verksamheterna ska anpassas i omfattning och utformning så att de når de med störst behov?

52 BOTKYRKA KOMMUN Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten [6] Lägg gärna till något om strävan efter blandade grupper, så att man inte bara vänder sig till problemgrupper vilket kan bidra till inlåsningseffekter. Det kan vara bra att tydliggöra vikten av att skolpersonal besöks för att få mer information om vad verksamheterna erbjuder det kan ge personalen både mer insikt och förtroende vilket i sin tur kan göra det lättare för dem att motivera flickorna och pojkarna att delta i verksamheterna. En annan mycket betydelsefull målgrupp är föräldrarna. De behöver också information för att kunna motivera sina barn och unga att delta t ex i fritidsklubbarna efter skoltid. Studier visar också att föräldrar med en hög socioekonomisk status generellt sätt är mer engagerade i sina barns fritidsaktiviteter, jämfört med föräldrarna med en lägre socioekonomisk status. Kanske kan man tydliggöra en strävan efter att engagera föräldrarna i verksamheterna? På så vis kan det bidra till att socioekonomiska skillnader i ungas fritidsaktiviteter i möjligaste mån utjämnas. Riktlinjer för fritidsledarens uppdrag och roll anmälningsplikt viktig Såväl i stycket om Ansvar i områdesarbetet (s. 15) och Riktlinjer för fritidsledarens uppdrag och roll (s. 21), betonas vikten av att ansvaret inte omfattar rollen som fältare / socialarbetare. Flera utsagor inklusive min egen upplevelse är att det finns flera personer inom framförallt fritidsgårdrar som vittnar om att de inte har full koll på anmälningsplikten för all personal och verksamheter som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn och unga som misstänks fara illa eller far illa. Frågor förslag: Vikten av kontinuerlig kompetensförstärkning inom området anmälningsplikt kan kanske därför vara nödvändig att förtydliga i riktlinjerna likaså kompetens inom främjande arbete. I den fjärde punkten under avsnittet Fritidsledaren ska: lägg till tobak. Nu står det bara alkohol och narkotika. Enligt många fritidsgårdsledare är just tobaksrökning vid fritidsgårdarna vanligt. Här kan kommunens Tobak-, alkohol- och narkotikapolicy vara ett gott stöd i arbetet att skapa ett gemensamt förhållningssätt till dessa bruksvaror under verksamhetstid bland flickorna, pojkarna och personalen.

53 BOTKYRKA KOMMUN Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten [6] I samma punkt står det att fritidsledaren ska ha en genomarbetad uppfattning i ovanstående, men också i frågor som rör relationer, diskriminering och demokrati. Vad innebär det? Kanske bör det förtydligas? Mötesplatser för unga vuxna vad är målsättningen? I programmet beskrivs det att det är svårare att sätta upp kriterier och mätbara utvecklingsmål för denna verksamhet jämfört med för fritidsklubbar och fritidsgårdar, då de är få och i ett annat utvecklingsskede. Det framgår också att det ungdomspolitiska handlingsprogrammet, som är under utarbetning, bör inkluderas i en framtida komplettering av utformningen av verksamheterna. Frågor förslag: Även om denna verksamhet är i ett utvecklingsskede, bör det (väl?) finnas en tydlig målsättning med verksamheten? Är det ökade möjligheter att ta sig ut i arbete eller studier eller kanske något annat?

54 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Avtal med Folkets Hus Hallunda (KS/2013:305) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till nytt avtal med Folkets Hus Hallunda. Reservationer Samtliga ledamöter för (M), (FP), (KD) och (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning Kommunen har haft ett samarbetsavtal med Folkets Hus Hallunda som löpt under perioden till Samtal om ett nytt avtal påbörjades av den politiska ledningen under Diskussionerna har dragit ut på tiden och en överenskommelse har nyligen träffats med föreningen. Denna överenskommelse förutsätter kommunfullmäktiges godkännande. Avtalsperioden är 10 år vilket är detsamma som tidigare avtal. Det nya avtalet bygger i stor utsträckning på innehållet i det föregående avtalet. Bland de viktigaste förändringarna kan nämnas att bolaget ges möjlighet att utöka sin upplåning med 3 miljoner kronor, vilket också påverkar den rörliga ersättningen som baseras på föreningens räntekostnader. Vidare föreslås att den fasta ersättningen ska räknas upp med två procent per år från och med I avtalet finns nu inskrivet att föreningen ska amortera minst kronor per år och att man årligen ska redovisa hur uthyrningen av lokalerna fördelas mellan föreningslivet och kommersiella hyresgäster. Kommunens årliga ersättning till föreningen kan med nu gällande räntenivåer beräknas till cirka kronor per år. Detta belopp inryms i den budgetram som finns upptagen i ettårsplanen för 2013 för detta ändamål.

55 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:305 Yrkanden Jimmy Baker (M), Lars Johansson (FP), Anders Thorén (TUP) och Stefan Dayne (KD) yrkar återremiss, bilaga. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen att besluta idag och att återremittera mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

56 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 100 Avtal Folkets Hus Hallunda (KS/2013:305) Vi vill att ärendet återremitteras så att avtalet kan omarbetas. Skälen till detta är: Det är för oss tveksamt att vi, med skattemedel, ska subventionera en aktör på det här sättet. När kommunen hyr sina lokaler i Tumba C, som t.ex. konsthallen och biblioteket, så står inte Kommunen för två tredjedelar av centrumbolagets räntekostnader. Detsamma gäller även när kommunen hyr lokaler i exempelvis Hallunda C. Vi menar att Folkets Hus Hallunda bör få vara en aktör som verkar på marknadsmässiga villkor. Annars så får man en konkurrensfördel gentemot andra aktörer på marknaden. Vi vill därför att avtalstiden bör kortas ner till tre år. Vi vill även att kommunens räntebidrag gradvis trappas ner, från två tredjedelar idag, till 0 % år om tre år. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige besluta att återremittera ärendet. Jimmy Baker (M) Lars Johansson (FP) Stefan Dayne (KD) Anders Thorén (TUP) Sid 1

57 bp BOTKYRKAPARTIET Yrkande Avtal med Folkets Hus Hallunda (KS/2013:305) Vi i BP yrkar att kommunfullmäktige beslutar att återremittera rubricerat ärende Vi anser att det finns skäl till att se över och omarbeta förslaget till föreliggande förslag till avtal med Folkets Hus Hallunda. Det bör vara så att samma regler för olika aktörer ska gälla och att skattemedel därmed ska fördelas rättvist samtidigt bör även längden på avtalstiden bli föremål för en närmare granskning. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

58 Samarbetsavtal mellan Folkets Hus Hallunda och Botkyrka kommun Mellan Botkyrka kommun genom dess kommunstyrelse, nedan kallad kommunen, och föreningen Folkets Hus Hallunda, nedan kallad föreningen, har följande avtal träffats. 1 Allmänt Folkets Hus Hallunda är en samlingslokalanläggning som tillkommit i syfte att främja föreningslivet och kulturlivet i Botkyrka kommun. 2 Upplåtelse Föreningen förbinder sig att i skälig omfattning och på skäliga villkor upplåta lokaler i Folkets Hus till varje i Botkyrka kommun verksam förening som arbetar utifrån en demokratisk grundsyn och med en ideell inriktning, oavsett deltagarnas etnicitet, religion eller politiska uppfattning. Upplåtelse för kommersiell verksamhet kan ske om den inte menligt inverkar på förutsättningarna för uthyrning till föreningar. 3 Hyressättning För bidragsberättigande organisationer i Botkyrka bör taxan sättas på en nivå som kan bedömas vara likvärdig med den som tillämpas för likartade kommunala lokaler i kultur- och fritidsnämndens bokningsutbud. Syftet ska vara att skapa full valfrihet för föreningslivet vid val av lokal för möten och evenemang. Kultur- och fritidsförvaltningen och föreningen ska fortlöpande informera varandra om förändringar i sin taxesättning för uthyrning av lokaler. Vid behov kan föreningen och förvaltningen ta upp överläggningar med Kultur- och fritidsnämnden om principiella aspekter på taxesättningen. Vid övrig uthyrning av lokaler i Folkets Hus till föreningar och enskilda anpassas hyressättningen till den standard, kringutrustning och miljö som anläggningen erbjuder. I praktiken innebär detta normalt en högre prisnivå än den som kommunen tillämpar i sina lokaler. För övrig uthyrning kan föreningen själv bestämma hyresnivåer som baseras på kommersiella bedömningar. 4 Lokaldrift Föreningen förbinder sig att driva Folkets Hus på ett miljömässigt hållbart sätt. Samtidigt ska driften ske på effektivt sätt med högsta möjliga utnyttjandegrad. Det ankommer på föreningen att väl vårda anläggningen för att kunna tillhandahålla kommunens föreningsliv och invånare, attraktiva och ändamålsenliga lokaler. 5 Uppdragsersättningar Kommunen förbinder sig att betala en årlig uppdragsersättning till föreningen. Uppdragsersättningen består av två delar: 1. En kapitalersättning som beräknas på 68 % av den verkliga ränta som föreningen erlägger för de lån som är knutna till fastigheten och som har godkänts av kommunen. De lån som är knutna till fastigheten uppgick vid träffandet av detta avtal till kronor och har

59 förtecknats i bilaga 1. Därutöver har föreningen rätt att under 2013 ta upp ett lån på högst kronor som ingår i ränteberäkningen och som ska amorteras på högst 10 år. 2. Avtalet bygger på att föreningen amorterar på dessa lån med minst 700 tkr per år under avtalsperioden. En riktpunkt bör dock vara att amorteringarna om möjligt ska motsvara det årliga avskrivningsbeloppet. 3. En årlig driftsersättning på tkr utgår för föreningens direkta fastighets- och driftskostnader inklusive förnyelse av inventarier. Denna ersättning räknas upp med 2 procent per år med start Dessa ersättningar betalas ut i förskott. En fjärdedel betalas ut i januari, då föregående års utfall av räntor enligt punkt 1 är känd, varvid reglering sker av differensen mellan under föregående år utbetalad kapitalersättning och verkligt utfall. Resterande ersättning utbetalas i lika delar i april, juli och oktober. Den preliminära kapitalersättningen skall för varje år beräknas utifrån ränteläget den 31/12 respektive år och den upprättade amorteringsplanen. Reviderat bokslut ska vara kommunen tillhanda senast inom en månad efter föreningens stämma året efter redovisningsåret. 6 Folkets Hus Hallundas åtaganden inom ramen för driftsersättningen Föreningen ska årligen till kommunen redovisa den totala användningen av Folkets Hus lokaler.. Föreningen ska på lämpligt sätt verka för öka samverkan med föreningslivet i Botkyrka bl.a. för att fånga in de behov och önskemål som finns hos föreningarna. 7 Föreningens övriga åtaganden Folkets Hus Hallunda är berett att på lämpligt sätt medverka i Botkyrka kommuns satsning på en utveckling mot att bli en upplevelsekommun. Folkets Hus Hallunda ställer sig positivt till ett fördjupat samarbete med Riksteatern. Föreningen är också positiv till att i samarbete med bl.a. kommunen skapa gemensamma kreativa arenor och mötesplatser i Norra Botkyrka. 8 Avtalstid Avtalstiden ska vara 10 år med början den 1 januari De uppföljningar som föreningen lämnar till kommunen kan ligga till grund för en gemensam utvärdering av föregående års verksamhet. Denna utvärdering kan sedan ligga till grund för båda parter att begära omförhandling av kommunens driftsersättning till föreningen. 9 Uppsägning Uppsägning av detta avtal ska ske skriftligen minst 1 (ett) år före avtalstidens utgång. Om så inte sker förlängs avtalet med 5 (fem) år för varje gång och med ett års uppsägningstid. Även om uppsägningen inte skett, ska driftsersättningen omförhandlas vart femte år. 10 Tvist Eventuell tvist angående tolkningen av detta avtal ska avgöras i allmän domstol.

60 11 Kommunal borgen och upptagande av lån För de lån som löper vid tiden för avtalets tecknande och för vilka kommunen redan beviljat borgen förbinder sig kommunen att kvarstå som borgensman under överenskommen avtalstid enligt 8. Detta gäller även för det nya lån som föreningen enligt 5, p. 1 har givits rätt att ta upp. Efter avtalets tecknande äger föreningen inte rätt att uppta nya lån, utan att kommunen lämnat sitt skriftliga medgivande. 12 Kommunal insyn Kommunen äger rätt att tillsätta revisor som tillsammans med föreningens egna revisorer har att granska verksamheten. 13 Avtalets giltighet Detta avtal gäller endast under förutsättning att kommunfullmäktige i Botkyrka kommun och Folkets Hus Hallundas föreningsstämma godkänner det. Avtalet är gällande för Botkyrka kommun under förutsättning att Folkets Hus Hallunda bedriver verksamheten i de lokaler och med den inriktning som förutsätts i avtalet. Förändring av lokalbeståndet, ägarförhållanden, verksamhetens inriktning i samlingslokalerna eller avvikelse från upprättad amorteringsplan får endast ske efter kommunens skriftliga godkännande. I annat fall är samarbetsavtalet inte bindande för Botkyrka kommun. Av detta avtal har två exemplar upprättas och växlas mellan parterna Tumba den.. För Botkyrka kommun För Folkets Hus Hallunda Egenhändiga namnteckningar bevittnas

61 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Årsredovisning och revisionsberättelse 2012 för Södertörns brandförsvarsförbund (KS/2013:271) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda i Södertörns brandförsvarsförbund ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet. Sammanfattning Enligt förbundsordningen för Södertörns brandförsvarsförbund ska kommunfullmäktige i var och en av medlemskommunerna besluta om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Förbundsdirektionen har godkänt årsredovisningen och revisorerna har tillstyrkt att förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. Kommunen har fått årsredovisning och revisionsberättelse för 2012 för Södertörns brandförsvarsförbund. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

62 Södertörns brandförsvarsförbund Årsredovisning 2012

63 Året i korthet I slutet av 2011 beviljades vi projektmedel från Europeiska Socialfonden för att kompetensutveckla medarbetarna inom jämställdhet och mångfald. Under 2012 har arbetet tagit fart. I våras deltog alla medarbetare i en förstudie där vi identifierade och diskuterade kompetensbehovet. Den låg sedan till grund för de aktiviteter som vi nu genomför. Projektet heter Självklart! och sätter fokus på att utveckla en attraktiv och jämställd arbetsplats som präglas av mångfald, där olikheter tas tillvara och allas lika värde är självklart. Program för samverkan Program för samverkan Stockholmsregionen är ett regionalt utvecklingsarbete som sträcker sig fram till Det drivs gemensamt av ett tiotal aktörer från bland annat blåljusorganisationer, trafikaktörer och kommuner i syfte utveckla förmågan att samverka genom samordnad planering och koordinerade beslut för att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i både vardag och kris. Vi är representerade i alla delprojekt liksom i de övergripande ledningsstrukturerna för hela programmet. Metodutveckling för effektivare insatser Under 2011 fortbildades all utryckande personal i släckteknik. Fokus låg på de olika släcktekniker som vi idag har tillgång till. I år har de nya kunskaperna börjat få effekt. Vi ser en flexiblare användning av verktygen än tidigare, och vi släcker på ett sätt som leder till säkrare arbetsmiljö vid en rökdykarinsats, effektivare släckinsats och minskade vattenskador. Vid bränder använder vi i högre grad högtrycksskum och skärsläckare som komplement till mer traditionella metoder. Erfarenheterna är goda så långt och vi fortsätter att utbilda och öva för att vi ska kunna använda verktygen till sin fulla kapacitet. Medborgarundersökning visar på högt förtroende En medborgarundersökning i våra medlemskommuner visar att allmänheten har ett högt förtroende för oss och att de är nöjda med vårt arbete. Skillnaderna mellan de enskilda kommunerna är små. Det går att se vissa variationer och där finns möjligheter till förbättringar. Genom information och utbildning kan vi bidra till att fler ingriper vid en olycka med ett gott resultat. Vi kan också höja medvetenheten så att fler hushåll kontrollerar sin brandvarnare regelbundet. Medlemskommuner inom förbundet Södertörns brandförsvarsförbund bedriver räddningstjänst i följande tio kommuner: Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Våra medlemskommuner har invånare och vårt uppdrag är att bidra till att dessa känner sig säkra och trygga i sin kommun. Kommun Antal invånare Invånare/km Botkyrka Ekerö Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Totalt: Vår vision är att skapa säkerhet, trygghet och förtroende I ett tryggt och säkert samhälle inträffar inga olyckor. Ingen kvinna, man, flicka eller pojke skadas och miljön är oförstörd. Vi ska identifiera risker, förhindra olyckor och medverka till att skapa en miljö där kvinnor, män, flickor och pojkar känner sig trygga.

64 12 Innehåll Vår förbundsdirektion 4 Ordföranden har ordet 5 20 år av framsynt och målmedvetet arbete 6-7 Händelser under året 8-19 Våra medarbetare Brandchefen om verksamheten 23 Insatser och statistik Vårt miljöarbete 26 Sotning och brandskyddskontroll 26 Måluppföljning 27 Förvaltningsberättelse 28 Resultat- och balansräkning 29 Kassaflödesanalys och investeringsredovisning 30 Noter Redovisningsprinciper och driftsredovisning 33 Revisionsberättelse 34 Karta och utryckningsorganisation 35

65 Vår förbundsdirektion 2012 Bakre raden från vänster: Richard Hoffman, Gunilla Grudevall-Steen, Christina Zedell, Lembit Vilidu, Lars Holmström, Gilbert de Wendel, Anders Peterson, Anders Linder, Ingegerd Thorngren, Robert Noord, Hans Peters, Leif Zetterberg Främre raden från vänster: Marita Lärnestad, Pyret Due Hedlund, Gunnel Trelje, Susanne Bergström, Margareta Vikgren, Eva Lofvar Konradsson, Fredrik Saweståhl, Arne Närström, Harry Bouveng, Lennart Kalderén Botkyrka kommun Ledamot Anders Arneson (S) Ledamot Anders Peterson (M) Ersättare Christina Zedell (S) Ersättare Petja Svensson (M) Ekerö kommun Ledamot Peter Carpelan (M) Ersättare Lars Holmström (S) Haninge kommun Ledamot Gilbert de Wendel (M) Ledamot Gunnel Trelje (S) Ersättare Robert Noord (S) Ersättare Andreas Ribbefjord (FP) Huddinge kommun Ledamot Anti Avsan (M) Ledamot Rolf Carlsson (S) Ersättare Kenneth Bergh (M) Ersättare Margareta Vikgren (S) Nacka kommun Ledamot Ingegerd Thorngren (M) Ledamot Pyret Due Hedlund (S) Ersättare Gunilla Grudevall-Steen (FP) Ersättare Hans Peters (C) Nykvarn kommun Ledamot Leif Zetterberg (NP) Ersättare Lembit Vilidu (M) Nynäshamns kommun Ledamot Ilija Batljan (S) Ersättare Harry Bouveng (M) Salems kommun Ledamot Lennart Kalderén (M) Ersättare Arne Närström (S) Södertälje kommun Ledamot Susanne Bergström (S) Ledamot Marita Lärnestad (M) Ersättare Ewa Lofvar Konradsson (MP) Ersättare Richard Hoffman (M) Tyresö kommun Ledamot Fredrik Saweståhl (M) Ersättare Anders Linder (S) 4 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

66 Ordföranden har ordet: Södertörns brandförsvarsförbund är en organisation i tiden Stockholmsregionen är en stark tillväxtmotor i Sverige med flera stora infrastrukturella förändringar. Det ställer krav på oss i direktionen när det gäller förbundets effektivitet och förmåga att leverera det skattebetalarna vill ha av oss. Under 2012 har vi tagit flera kliv framåt i arbetet med att utveckla ett redan framgångsrikt förbund. Inspiration och lärande från andra Jag fick under året förmånen att besöka Brandkonferensen i Uppsala. Det var ett bra tillfälle för mig som förtroendevald att få en uppdaterad bild av Brand-Sverige. Att ta del av andras erfarenheter, åsikter och kunskap är ett bra sätt att dra egna slutsatser och gå till handling. Vi hämtar även inspiration och intryck från framgångsrika organisationer på andra håll i världen. Under 2012 åkte direktionen tillsammans med Brandkåren Attundas direktion på en studieresa till London och Essex för ett antal intressanta studiebesök. Vi besökte bland annat: Royal United Services Institute (RUSI), en tankesmedja med inriktning på bland annat säkerhetsfrågor. Civil Contingencies Secretariat (CCS), motsvarande kansliet för krishantering vid Regeringskansliet. London Resilience Team (LRT), ansvarigt för bland annat regionala krisberedskapsfrågor över myndighetsgränser i London City Hall. Essex County and Rescue Service (ECRS), ett av Storbritanniens största räddningstjänstförbund. London hade precis avslutat en månads olympiska spel och kunde visa upp ett väl strukturerat krishanteringsarbete och en prestigelös samverkan mellan organisationer och myndigheter. Jag imponeras av samsynen och de enhetliga budskapen hos alla aktörer vi träffade. Den brittiska lagstiftningen underlättar denna typ av samverkan på ett helt annat sätt än den svenska. Vi kan ändå lära av deras goda erfarenheter och enträget fortsätta arbetet med samverkan i Stockholmsregionen för att förebygga och minimera effekter av olyckor och kriser. Kompetenshöjning inom jämställdhet och mångfald Mellan 2012 och 2014 genomför Södertörns brandförsvarsförbund, Brandkåren Attunda och Räddningstjänsten i Norrtälje kommun ett kompetensutvecklingsprojekt inom jämställdhet och mångfald. Projektet heter Självklart! och finansieras av Europeiska Socialfonden. Det omfattar utbildningsaktiviteter för samtliga medarbetare. I styrgruppen finns Myndigheten för samhällsskydd och beredskap representerad. Samarbetspartner är Botkyrka kommun, Räddningstjänsten Syd, Kommunal med flera. Även vi politiker är välkomna till fortbildningsdagarna under Jag kommer självklart att delta! Det här är ett viktigt arbete för att kunna vara den attraktiva och jämställda arbetsplats som vi vill vara en arbetsplats som präglas av mångfald, där olikheter tas till vara och alls lika värde är självklart. Samverkan för medborgarens bästa Under året har de politiska ledningarna och brandcheferna i regionen fört samtal om samverkan och samarbete. Tillsammans med andra myndigheter i länet deltog vi i en hearing hos landshövdingen angående samverkan i länet och strategiska ledningsfrågor vid kriser och katastrofer. Endast genom att mötas och prestigelöst se våra brister kommer vi kunna åtgärda dem. Under 2011/12 lanserades Program för samverkan Stockholmsregionen. Vi finns där människorna är Brandstyrkorna medverkar i olika aktiviteter som medlemskommunerna arrangerar och möter medborgarna med förebyggande budskap. I år var exempelvis Södertäljestationen med vid Äventyrsdagen, ett arrangemang för personer med funktionshinder. Vilken succé det blev! Nytänkande och flexibilitet Den arbetstid som används till utryckning är relativt liten i förhållande till den totala arbetstiden. Hos oss ser vi därför till att omsätta beredskapstiden i produktion. Södertörns brandförsvarsförbund uppmuntrar även till individuella initiativ vilket leder till mer självständiga och ansvarstagande medarbetare jämfört med anställda i många andra räddningstjänstorganisationer. Jag är helt övertygad om att vårt förhållningssätt gör att arbetet inom räddningstjänsten idag upplevs som utvecklande. Precis som för alla andra offentliga verksamheter ökar kraven på oss att använda mindre resurser, öka servicen och åstadkomma högre kvalitet. Samtidigt byggs regionen ut. Vi har hittills klarat den expansionen genom nytänkande och flexibilitet. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare, ledningen och direktionen för våra gemensamma insatser under året. Vårt arbete har haft betydelse och vi kan vara stolta över vår samordnade räddningstjänst. Vi är alla värdefulla delar i ett stabilt förbund att räkna med. Tack för 2012! Susanne Bergström, ordförande i förbundsdirektionen Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 5

67 20 år av framsynt och målmedvetet arbete Södertörns brandförsvarsförbund har funnits i 20 år. Mycket har hänt under den tiden, både inom och utanför organisationen. Förbundet har vuxit från fyra till tio medlemskommuner. Vi har drivit utvecklingen framåt genom att ifrågasätta gällande normer och arbetsmetoder. Samtidigt har kontinuitet varit en nyckel till framgång för att skapa en stabil och effektiv organisation. De beslut vi har tagit när det gäller verksamhetens inriktning har fått gälla över tid. Flera långsiktiga principer styr Södertörns brandförsvarsförbund. Vi prioriterar förebyggande arbete Flera av direktionens studieresor genom åren har lett fram till en tydlig inriktning att vi ska priotera vårt förebyggande arbete. Men istället för att lägga ansvaret på en särskild enhet eller avdelning har vi valt att låta det vara en integrerad del av alla medarbetares arbetsdag. Det innebär att varje brandskift utför tillsyner, informationsarbete och utbildningar under sin beredskap. Tack vare detta arbetssätt kan vi utföra betydligt mer än vad vi hade kunnat göra på annat sätt. Det breddade uppdraget har också fört med sig att vårt fokus idag ligger på hur vi kan påverka samhället. Att vara en del av samhället och kommunen och ta ett stort och brett ansvar inom området trygghet och säkerhet har blivit naturligt i hela organisationen från brandman till brandchef. Att organisationen idag till stor del består av generalister gör också att vi är väldigt flexibla. Såväl vid större räddningsinsatser som större informations- och tillsynsuppdrag kan vi välja bland samtliga medarbetare för att skapa kraft i uppdraget. Ytterligare en positiv effekt av att blanda förebyggande och skadeavhjälpande uppgifter är att vi idag ser brandmän som individer med olika uppdrag snarare än en grupp. Vi delegerar ansvaret Att leda en stor organisation kräver bra chefer på alla nivåer. Tack vare långsiktiga och medvetna satsningar på nuvarande och blivande chefer kan vi delegera det operativa ansvaret till våra styrkeledare. De har fullt personalansvar med planering för löpande verksamhet, semester, lönesättning etc. Även driftorganisationen som ansvarar för fordon, fastigheter och utrustning är i huvudsak delegerad till våra brandmän på stationerna. Resultatet har blivit en effektiv organisation, med en liten administration, som klarar att lösa uppgifterna bättre än med tidigare central planering. Det syns bland annat på att övertidskostnaderna sjunkit i takt med att ansvaret delegerats ut och att vi har medarbetare som är engagerade i, och behärskar, sina respektive ansvarsområden. Vi samarbetar med Brandkåren Attunda Även en relativt stor organisation som vår är för liten för att hålla egen kompetens inom alla områden. Specialfunktioner riskerar dessutom att bli sårbara när de utgörs av en enstaka person. Därför är vårt strategiska samarbete med Brandkåren Attunda mycket viktigt. Idag har vi en gemensam ekonomifunktion, flera gemensamma system och ett pågående utvecklingsarbete inom flera andra administrativa stödfunktioner. Vinsterna i form av starkare och mer rationella stödfunktioner för båda organisationerna är tydliga. Vi prioriterar jämställdhet och mångfald Jämställdhet och mångfald är idag en förutsättning för en kompetent organisation. Det innebär att vi väljer att se olikheterna som tillgångar istället för hinder när vi ska utföra våra arbetsuppgifter tillsammans. Med en öppen och respektfull attityd och ett nyfiket förhållningssätt gör vi det möjligt för alla att växa på jobbet, både i sin yrkesroll och som människa. Vi har samma grunduppdrag i alla medlemskommuner och deras olika kommundelar men förutsättningarna är olika. Genom att bättre avspegla samhällets sammansättning i vår organisation blir det lättare för oss att utföra vårt uppdrag i praktiken. Att kunna kommunicera på främmande språk, förstå det lokala samhällets kultur samt se skillnad mellan män och kvinnors förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap om brandskydd är nycklar i vårt arbete för att minska olyckorna i samhället. Samarbetet med Brandkåren Attunda och Räddningstjänsten i Norrtälje kommun i det gemensamma projektet Självklart, är en del i denna strävan. Vi har skapat en plattform för utveckling Att långsiktigt utveckla och implementera dessa principer ger oss fotfäste för att klara morgondagens utmaningar. 6 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

68 En öppen och respektfull attityd och nyfiket förhållningssätt gör att alla våra medarbetare tillåts växa som människor. Olikheterna blir tillgångar istället för hinder när vi tillsammans ska utföra våra arbetsuppgifter. Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 7

69 8 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

70 Nya släcktekniker ger bättre insatser Antalet insatser sjönk under 2012 jämfört med tidigare år. Det gläder vi oss åt liksom det faktum att vi besparades från omfattande olyckor under året. Under 2011 gick all utryckande personal en två dagar lång fortbildning i släckteknik på övningsfältet i Rosersberg. Fokus låg på att lära känna fördelar och nackdelar med de olika släcktekniker som vi idag har tillgång till. I år har de nya kunskaperna börjat få effekt. Vi ser en flexiblare användning av verktygen än tidigare, och vi släcker på ett sätt som leder till säkrare arbetsmiljö vid en rökdykarinsats, effektivare släckinsats och minskade vattenskador. Vid bränder ser vi till att vi har de olika typer av verktyg som kan behövas och larmar enheter med högtrycksskum och skärsläckare som komplement till mer traditionella metoder. Erfarenheterna är goda så långt och vi fortsätter att utbilda och öva för att vi ska kunna använda verktygen till sin fulla kapacitet. Kemikalieutsläpp på AstraZeneca Den 18 juli upptäcktes ett läckage från en kemikaliecistern inne i en byggnad på AstraZeneca i Södertälje. Vätskan som läckte ut var brandfarlig och giftig. Byggnaden utrymdes och personer på plats gjorde vad de kunde för att förhindra att vätskan skulle börja brinna. Läckaget stoppades snabbt. När vi kom till platsen kunde vi fortsätta arbetet för att förhindra brand samt samla upp och få bort den vätska som runnit ut. Vid insatsen fanns, förutom våra egna räddnings- och ledningsresurser, även resurser från Storstockholms brandförsvar som ingår i länets gemensamma beredskap för att hantera kemikalieolyckor. Insatsen visar att det är viktigt att kunna agera tillsammans med andra aktörer, både från industrin och den länsgemensamma kemikaliehanteringsresursen. Samarbetet fungerade bra den här gången men vi kunde ändå se behov av fortsatt utveckling för att kunna slipa bort onödig friktion. Väderhändelser Vädrets makter har påverkat räddningsinsatserna i vanlig ordning. I november regnade det mycket under en lång period. Stora områden ställdes under vatten och gjorde det svårt att komma fram på vägarna. I delar av Haninge blev läget akut när en väg och en vägtrumma spolats bort. Vattnet hotade ett antal fastigheter som fick utrymmas under en tid. Strax därefter kom kylan och snön. Den 5 december föll mängder av snö över hela Stockholmsregionen och framkomligheten var mycket begränsad. Lyckligtvis inträffade bara mindre trafikincidenter och i stort sett inga andra olyckor denna dag. Arbetsdagen bestod ändå av att hjälpa till i de trafikproblem som snön orsakade. Totalt genomförde vi 43 uppdrag där vi antingen skjutsade någon eller drog loss fordon som satt fast i den djupa snön. 12 av dessa var ambulanser under akut utryckning där vi med våra terränggående enheter (jeepar och bandvagnar) kunde hjälpa patienter till vård. Vi ser en flexiblare användning av verktygen och släcker på ett sätt som leder till säkrare arbetsmiljö. Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 9

71 Program för samverkan Både egna erfarenheter och händelser i vår omvärld visar tydligt att dagens system har brister som gör att samhällskonsekvenserna vid olyckor och andra störningar blir onödigt stora. Vi har under flera år strävat efter bättre samverkan mellan olika myndigheter och organisationer för att komma tillrätta med detta. Program för samverkan Stockholmsregionen är ett regionalt utvecklingsarbete som drivs gemensamt av ett tiotal aktörer från bland annat blåljusorganisationer, trafikaktörer och kommuner och sträcker sig fram till Vi är representerade i alla delprojekt liksom i de övergripande ledningsstrukturerna för hela programmet. Gemensamma spelregler och verktyg för samverkan avgör hur väl vi klarar av att lösa en störning i samhället tillsammans. Vi behöver även tekniska lösningar för bättre informationsutbyte och några parter ser behov av nya lokaler. Den viktigaste framgångsfaktorn är dock insikten hos alla parter att vi måste samarbeta för att lyckas och att den egna organisationens agerande påverkar andra. Exempel på konkreta förbättringar: Handbok med regler för hur vi ska samverka vid kriser och större olyckor samt i det dagliga arbetet. Översyn av behovet att ha fler samverkande parter än polis och sjukvård, exempelvis väghållare vid trafikolyckor redan i larmplanen. Rutiner för bättre informationsutbyte vid insatsens start. Gemensamma utbildningar, bland andra tre utbildningsdagar 2013 i hur vårt samverkanssystem ska fungera. Utvecklade samverkansövningar så att varje specifik övning ger möjlighet att även öva samverkan mellan de olika centralerna för trafik, räddningstjänst, polis, sjukvård, kustbevakning m fl. Medborgarundersökning visar på högt förtroende för oss Under 2012 har vi gjort en medborgarundersökning i våra medlemskommuner tillsammans med Brandkåren Attunda. Den visar att allmänheten har ett högt förtroende för oss och att de är nöjda med vårt arbete. Skillnaderna mellan organisationerna och de enskilda kommunerna är små. Det går att se vissa variationer och där finns möjligheter till förbättringar. Genom information och utbildning kan vi bidra till att fler ingriper vid en olycka med ett gott resultat. Vi kan också höja medvetenheten så att fler hushåll kontrollerar sin brandvarnare regelbundet. Undersökningen visar att: 95 procent har förtroende för vår förmåga att hantera olyckor. 90 procent känner sig trygga med räddningstjänsten i sin kommun. 95 procent anger att de har fungerande brandvarnare i sitt hem. Andelen är något lägre i flerbostadshus jämfört med fristående hus liksom hos unga personer (18-29 år). Bara två av tre kontrollerar sin brandvarnare årligen. 60 procent uppger att de har en fungerande brandsläckare hemma. Återigen ser vi en skillnad mellan boendeform och åldersgrupper, med lägre siffror för unga och boende i flerbostadshus. 50 procent anger att de kan ge första hjälpen och göra en första insats vid brand. Knappt hälften av dem som uppgav att de faktiskt hade varit med om en brand svarar att de aktivt försökte släcka branden. Ungefär 50 procent av alla släckförsök leder till att branden släcks eller begränsas. 10 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

72 Brandskydd i praktiken Vi arbetar för att minska antalet skadade och döda i bränder, i enlighet med den nationellt antagna nollvisionen. I vår PM Brandskydd i praktiken pekar vi på brister i hur den nuvarande bygglagstiftningen tillämpas. Genom våra förslag till högre krav vill vi bidra till ett brandskydd som fungerar i praktiken i kommande byggprojekt. De tre viktigaste punkterna i vårt förslag är: 1. Utrymning med hjälp av brandförsvarets stegar är tillåtet i Boverkets byggregler men fungerar inte i praktiken. Det är svårt att hålla räddningsvägarna fria och fysiska problem att klättra på stege gör detta till en högst olämplig lösning. Vi föreslår att man aktivt planerar för utrymningsvägar som går att använda. 2. Vi avråder från bebyggelse av radhus där vi har förmodad förlängd insatstid. Inbyggda svagheter i radhus gör att brandspridningen går betydligt snabbare än de 60 minuter som reglerna anger. 3. En relationshandling av brandskyddsdokumentationen måste alltid upprättas. För att få en överblick av brandskyddet och kunna upprätta ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete måste det framgå tydligt hur brandskyddet är uppbyggt. Stort intresse från många aktörer Frågan har fått stort genomslag i våra medlemskommuner och i branschen. Vi har under året informerat på flera träffar med god uppslutning och stort intresse från deltagarna. Informationsträff med medlemskommunernas byggnadsinspektörer på Botkyrka brandstation. Drygt 40 personer deltog och fick också möjlighet att prova hur det är att utrymma via stege. 120 bygglovshandläggare kom till Södertälje och vår träff i Bygglovsalliansen, en sammanslutning av byggnadsnämnder i alla Stockholms kommuner. 30 representanter för brandskyddskonsultfirmor i vårt område, Brandskyddsföreningen Sverige, Brandteknik LTH, Storstockholms brandförsvar och Tornberget fastigheter möttes vid ytterligare en informationsträff på Botkyrka brandstation. Vi har även skickat Brandskydd i praktiken till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och till Boverket för att skapa opinion som förhoppningsvis leder till förändring i regelverket. Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 11

73 Satsning på brandskyddsarbete i kommunala verksamheter För tre år startade Haninge kommun ett omfattande förbättringsarbete av det systematiska brandskyddsarbetet med en tydlig inriktning: Samtliga verksamheter ska använda den nya kommunmodellen för det systematiska brandskyddsarbetet. Kommunens stora fastighetsägare, Tornberget fastigheter, har inventerat och rustat upp det tekniska brandskyddet i alla fastigheter. Det har lett till att alla äldreboende i kommunen (utom ett) idag är försedda med sprinkler, trots att det inte är ett formellt krav. En fokusgrupp med personer från varje förvaltning samt från Tornberget och vårt förbund arbetar nu med att kvalitetssäkra kommunens systematiska brandskyddsarbete. Brandskyddsutbildning till alla Alla anställda i kommunen går en grundläggande brandskyddsutbildning hos oss på Haninge brandstation. I slutet av 2012 hade vi utbildat närmare personer. Brandskyddsansvariga och brandskyddskontrollanter får en anpassad utbildning. För repetition använder vi vår interaktiva webbutbildning. Efter att ha följt Haninges arbete som rådgivare är vi nu sakkunniga i de flesta byggprojekt i kommunen. Vi samarbetar även med social- och äldreförvaltningarna för att de ska kunna se med våra ögon och lägga in brandskyddet som en naturlig del i sitt arbete när de möter riskgrupper i samhället. Haninge kommun är ett exempel på bra samarbete mellan förvaltningar och organisationer som genererar mervärde för kommuninvånarna. hitta formerna för en aktiv samverkan Samarbete mellan kommun, polis och räddningstjänst lönar sig Sedan några år tillbaka samverkar kommunen, polisen och brandförsvaret i Chefssamrådet i Södertälje. Syftet är att mellan myndigheterna och kommunen. Vi träffas regelbundet och stämmer av arbetet som bland annat består av aktiviteter för restauranger och ungdomar samt för att bemöta social oro. Samarbetet har lett till att Södertälje kommun fick utmärkelsen Årets säkerhetsarbete i kommun vid 2012 års Security Awards. Nomineringen löd: "Priset tilldelas den kommun som på ett tydligt sätt prioriterat och samordnat sitt säkerhetsarbete samt vidtagit åtgärder, så att invånarna känner sig trygga." Haninge kommun är ett exempel på hur bra samarbete mellan förvaltningar och organisationer genererar mervärde för kommuninvånarna. Priset visar att vårt arbete fått gehör och att vi strävar åt rätt håll. Tillsammans har vi utvecklat en ökad respekt för att varje enskild organisation inte kan uppfylla alla önskningar på egen hand men att vi kan vi uppfylla en hel del tillsammans. 12 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

74 Årets fotbollshändelse: Räddningscupen 20 september avgjordes Räddningscupen på Södertälje fotbollsarena inför personer deltagare, åskådare, arrangörer och samarbetspartners. Wasaskolan tog hem segern i flickklassen genom att vinna mot Rosenborgsskolan med 2-0 i finalen. Kringlaskolan tog hem segern i pojkklassen genom att vinna mot Brunnsängsskolan med 3-2 i finalen. Det var tredje året i rad som vi arrangerade Räddningscupen med Syrianska FC, Assyriska FF och Södertälje kommun. Turneringen är för alla niondeklassare i Södertälje kommun och ett led i det trygghetsarbete som kommunen driver. Det är samtidigt en friluftsdag där man får tillfälle att lära sig mer om räddningstjänsten och polisens arbete. Nominering till 5-i-12-priset Vår styrkeledare Jeff King var en av tre nominerade till årets 5-i-12-pris i Södertälje för sitt arbete med Räddningscupen. Priset delas ut för att uppmärksamma en person eller en organisation i Södertälje som bidrar aktivt till människors lika värde. Vi måste förstå för att minska våra fördomar I början av augusti arrangerade Fryshuset ett läger på Kärsön vid Drottningholm på Ekerö. 400 ungdomar från hela landet samlades för att lyssna på föreläsningar och prova olika aktiviteter som fotboll, thaiboxning och afrikansk dans. De flesta var från förorterna till Sveriges storstäder och många hade aldrig varit på semester eller bott på hotell förut. Ansvaret ligger på oss vuxna Vi var på plats för att berätta om räddningstjänsten och svara på frågor. Vi möttes av härliga ungdomar men det var uppenbart att ganska många inte gillar personer i uniform. Är ni poliser?, var en vanlig fråga, medan vissa inte ville prata alls. Det blev tydligt att vi alla har fördomar och att de problem som finns mellan polis, räddningstjänst och ungdomar i storstäderna kommer att bestå om ingen tar initiativ till att vi ska lära känna och förstå varandra på riktigt. För oss är det självklart att det är vi vuxna inom räddningstjänst och polis som ska ta första steget. Terminsavslutning för ungdomsbrå Ungdomar är en viktig målgrupp när det gäller att skapa förtroende i samhället och minska skador på egendom. Vi har medverkat i aktiviteter som stärker våra relationer med just ungdomar. I början av maj höll vi en terminsavslutning för ungdomsbrå i Nacka tillsammans med polisen. Vi hade ett yrkesinspirerande tema med kunskapsfokus under lättsamma former som enligt deras ledare engagerade ungdomarna ovanligt mycket. Åttor lär känna brandmyndigheten Senare i maj hade vi förmånen att träffa 13 åttondeklassare från Fisksätra i Nacka. Många av skolans elever kommer från, eller har föräldrar från, utomeuropeiska länder där myndigheter inte alltid uppfattas som något positivt. Syftet var att ge dem en bild av hur myndigheter i Sverige jobbar och skapa förtroende. Lära genom att göra Eleverna fick vara med på brandutbildning, fysiska tester för brandmän, sjukvård med HLR, träff med Nackapolarna, vattenlivräddning samt fredagsstädning med skiftet. Veckan avslutades med att de fick redogöra för varandra och för sina lärare vad de lärt sig under veckan. Ett härligt gäng elever firades av med fika på fredagseftermiddagen där personalen på Nacka brandstation bidrog med hembakade kakor men kanske framför allt åt upp det som barnen tagit med sig i form av hembakat fikabröd från världens alla hörn. Unga inspiratörer Haninge kommun har utbildat ungdomar från Jordbro, i åldrarna år, till att bli unga inspiratörer. En del i detta var en insiktsutbildning på Haninge brandstation som handlade om brandsäkerhet och praktisk brandsläckning. I april överlämnades vår standar som en gest för ett fortsatt gott samarbete vid en diplomutbildning på Jordbromalmsskolan. Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 13

75 Medborgardag lockade besökare En viktig del i vårt förebyggande arbete är att utbilda våra kommuninvånare i brandsäkerhet. Därför finns vi med vid olika aktiviteter som de besöker. I Södertälje har vi medverkat vid Kringelfestivalen och vid Medborgardagen. Den sistnmända besöktes av inte mindre än personer. Ibland får besökarna prova att använda handbrandsläckare. Då brukar barnen vara modigare än sina föräldrar. Vi svarar på frågor om brandsäkerhet och delar ut informationsmaterial. Om brandbilen är på plats är det populärt att provsitta i den. Barnen brukar vara modigare än sina föräldrar. 16 personer har uppmärksammats för sitt rådiga ingripande Full aktivitet på Äventyrsdagen Äventyrsdagen är en aktivitetsdag för personer i alla åldrar med olika former av funktionsnedsättningar. Här finns gott om möjligheter att pröva på något man tidigare aldrig gjort och kanske upptäcka ett nytt intresse. Södertälje kommun stod som huvudarrangör av dagen på Eklundsnäs friluftsområde. Uppskattningsvis passerade 350 personer genom området och fick då bland annat prova att spruta vatten med vattenslang vid våra brandbilar. Vid två tillfällen under året har vi uppmärksammat ett antal hjältar som osjälviskt räddat andra människor och stora ekonomiska värden. De har alla snabbt insett allvaret i en situation och gjort något i väntan på att brandförsvaret kom till platsen. Under 2012 uppmärksammades följande personer för sitt rådiga ingripande: Denise Silvander, Danny och Bella Starco, Alexander Hägglund och Magnus Lindén, Per Mellberg, Marcello Can, Gabriel Yohanoun, Afrah Ahmed Sabah, Marianne Branér, Carl Lundberg och Erik Blom, Yvette Setterberg, Robert Sandberg, Leif Östman och Kedisti Tekle. Bilden är från den ceremoni som hölls i juni. 14 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

76 Rekord vid utrymningsövning Vart tredje år har Tyresö kommun en stor övning tillsammans med Södertörns brandförsvarsförbund. När larmet går ska hela kommunhuset utrymmas och samlas på angiven uppsamlingsplats. Vid årets övning utrymdes 200 anställda och besökare från sju våningsplan på fem minuter, vilket är rekord för en så stor byggnad. På varje våningsplan fanns personal ur räddningsstyrkan för att se hur de anställda agerade. Alla utrymde helt enligt instruktionerna. Personalen i Tyresö kommunhus bör efter denna utrymningsövning känna sig både stolta och trygga. Jubileumsregatta i Nynäshamn juli OS-seglingarna under de olympiska spelen i Stockholm 1912 hölls i Nynäshamn. Till minne av detta höll Nynäshamns kommun en jubilumsregatta sommaren Under våren bildades en säkerhetsgrupp med representanter från Nynäshamns segelsällskap, Classic boat meet, FSSK och företrädare från Nynäshamns kommun och Södertörns brandförsvarsförbund. Uppdraget var att identifiera risker och störningar samt utforma en åtgärdsplan. Vi planerade för att säkra framkomligheten med tanke på alla besökare. Brandbåten Mareld utgjorde en strategisk plats för säkerhetsarbetet. Södertörns brandförsvarsförbund förstärkte bemanning, livräddningsutrustning och brandredskap. Vi höll även säkerhetsgenomgångar av planer, kartor och rutiner med alla som skulle arbeta i arrangemanget. Vid ett par tillfällen behövdes ambulans och vi kunde då konstatera att organisationen fungerade bra. Skavsår och andra mindre blessyrer kunde vi ta hand om ombord på Mareld. Mareld besöktes av många som imponerades över den stora båten och hennes möjligheter att utföra uppdrag. Inga brandtillbud ägde rum under veckan. Destination Gotland har framfört ett tack till Jubileumsregattan då inga störningar skett för de resande till Gotland. Totalt besökte cirka personer Nynäshamn. Alla var mycket nöjda med hur arrangemanget och säkerhetsarbetet genomfördes. Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 15

77 Direktionernas studieresa till London gjorde starkt intryck Vart fjärde år gör direktionen och ett antal tjänstemän en studieresa. I år var den större än tidigare då vi reste till London tillsammans med Brandkåren Attunda för att titta på hur de har byggt upp sitt krishanteringssystem samt hur de jobbar med civil beredskap, samverkar mellan myndigheter, räddningstjänst, polis och den politiska nivån i Storbritannien. Dessutom fick vi ta del av hur de jobbade inför och under OS samt hur erfarenheterna nu tas till vara i det framtida arbetet. Under resan träffade vi representanter från följande organisationer: Royal United Services Institute (RUSI), en tankesmedja med inriktning på bland annat säkerhetsfrågor. Civil Contingencies Secretariat (CCS), motsvarande kansliet för krishantering vid Regeringskansliet. Transport for London (TfL), ansvarigt organ för Londons transportsystem. London Resilience Team (LRT) som ansvarar för bland annat regionala krisberedskapsfrågor över myndighetsgränser i London City Hall. Metropolitan Police Services (MPS eller the Met ), den största polismyndigheten i Storlondon. London Fire Brigade (LFB) och London Fire and Emergency Planning Authority (LFEPA). Essex County and Rescue Service (ECRS), ett av Storbritanniens största räddningstjänstförbund. Stor samsyn mellan alla parter Vi fick ta del av hur de ser på och arbetar med krishantering, krisledning och civil beredskap. Den stora samsynen mellan alla parter var slående. Alla talar samma språk och inser vikten av samarbete. Flera uttryckte att en nyckel till det goda samarbetet är den regelbundenhet som finns i olika mötesforum där man lär känna varandra. Det river hinder och underlättar i skarpt läge. Vi fick ta del av organisationernas syn på och arbete med krishantering, krisledning och civil beredskap. Den stora samsynen mellan alla parter var slående. Starka på förebyggande arbete I Storbritannien står det tydligt uttryckt i lagen att räddningstjänsten ska jobba förebyggande. Vårt intryck var också att de jobbar mer medvetet med förebyggande arbete än vad vi gör. Vi kunde även konstaterade att London Fire Brigade är ledande på att jobba med jämställdhet och mångfald och liksom vi ser det som en viktig framgångsfaktor. Nu ser vi fram emot att tillgodogöra oss våra intryck och idéer från resan på hemmaplan. 16 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

78 Utbyte med franska räddningstjänsten I januari åkte våra medarbetare Linus Jonsson och Niklas Gullback till Savigny Le Temple, en kommun strax söder om Paris, för att se hur deras räddningstjänst fungerar och eventuellt starta ett utbyte. De fick även följa med till Boutilimit i västafrikanska Mauretanien, en stad cirka två timmars bilfärd från kusten, mitt i ökenområdet. I Boutilimit driver kommunen Savigny ett projekt för att öka välfärden i sin vänortsstad. Sjukvårdsutbildning i Mauritanien Uppdraget var att utbilda lokalbefolkningen i sjukvård. Svenskarna fick i uppdrag att bistå fransmännen i utbildningen men också se om de kunde hjälpa till att utveckla den. Resan till Mauretanien skedde med organisationen Savigny sans frontiers. Franskt besök inspireras av vår utbildning för femteklassare I september kom fem brandmän från Savigny på besök till oss på Södertörns brandförsvarsförbund. De ville främst se hur vi jobbar med förebyggande utbildning till olika målgrupper. De följde bland annat med på en utbildning för femteklassare och blev mycket inspirerade och fick många nya idéer med sig hem. Bilden är från besöket på vid Räddningscentralen Stockholms län. Niklas Gullback, Lars-Göran Uddholm och Per Hultman representerar förbundet på bilden. Utbyte med Australien Tack vare engagemang från en av våra brandmän som kommer från Australien, Geoff Henson, öppnades möjligheten för Peter Mickos, brandman i Södertörns brandförsvarsförbund och Michael Goodwin, brandman i Sydney att byta arbetsplatser med varandra. Peter flyttade i mars för att jobba ett år i Australien och Michael började i grupp 1 på Södertälje i april. Det har visat sig att bemanning, utrustning och rutiner skiljer sig en del mellan de båda räddningstjänsterna. Med utbytet hoppas vi kunna få nyttiga erfarenheter och lärdomar tillbaka som vi kan använda i vår organisation. Michael har trivts väldigt bra med sin svenska arbetsplats, liksom Peter i Australien. Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 17

79 Bättre larmkedja hindrar självmord Hur kan vi förebygga och förhindra självmord och självmordsförsök i länet? Under hösten 2009 bildades en samverkansgrupp i Stockholms län med representanter från SOS Alarm, brandförsvaren, Polisen, Landstinget och AISAB för att hitta svaret på den frågan. Målet är tydligare samverkan med mottot Först på plats räddar liv! En del i projektet är att skapa en fungerande larmkedja för alla blåljusenheter. Sedan april i år larmar SOS Alarm närmsta blåljusenhet när man identifierat hot om självmord eller en pågående självmordshandling. Det är en ny rutin jämfört med tidigare då man i första hand larmade polisen. Om räddningstjänsten är först på plats ska vi försöka ta en snabb kontakt med personen som behöver hjälp. Under våren 2013 kommer därför all operativ personal i länet att utbildas i hur man bemöter en person som tänker ta sitt liv. Projektet drivs av Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet (NASP). NASP är Stockholms läns landstings expertorgan för självmordsforskning och prevention av psykisk ohälsa. Målet är tydligare samverkan med mottot Först på plats räddar liv! Bakgrund Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna år och den näst vanligaste bland kvinnor i motsvarande ålder. I Sverige dör cirka personer varje år genom självmord och man brukar räkna med att det går cirka 10 självmordsförsök på varje fullbordat självmord. Regeringen beslutade i juni 2008 om en vision att ingen ska behöva ta sitt liv. Kommunernas väktare utbildas till första insatspersoner Sedan några år har väktarna i Södertälje varit en del i vår larmkedja vid byggnadsbränder. De har kunnat göra en snabb första insats som begränsat skadorna vid flera tillfällen. Under 2011 utbildades Botkyrka kommuns väktare till första insatspersoner och under 2012 har även väktarna i Haninge och Ekerö kommit igång. Fördelarna är uppenbara. De väktare som är första insatspersoner har lämnat tidiga lägesrapporter och snabbt släckt eller begränsat bränder. Den tidiga informationen ger räddningscentralen bättre beslutsunderlag för att kunna larma fler styrkor och larmade enheter får en tidigare bild av händelsen och kan förbereda sig bättre. Väktarna har fått både en teoretisk och praktisk utbildning med släckmetodik. Delar av utbildningen berör även taktik och fordonsplacering på skadeplats. Bilarna som används är utrustade med kommunikationsradio och förstärkt släckutrustning. 18 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

80 Metodutveckling för effektivare insatser Vårt metodutvecklingsarbete har två huvudsakliga fokusområden: Förbättrade metoder vid trafikolyckor och utvecklade metoder för brandsläckning. Bättre arbetsmetoder vid trafikolyckor En arbetsgrupp undersöker hur vi kan minska vårt arbetes påverkan på andra, exempelvis vid vägavspärrningar samt ur ett patient- och samhällsperspektiv. Gruppen genomför stationsövningar och har hållit i två stora utbildningsomgångar för alla som jobbar i förbundet. Den senaste är helt unik i sitt slag. Aldrig tidigare har en så stor utbildningsinsats gjorts inom området trafikolycka i svensk räddningstjänst. Idag står vi väl rustade för trafikolyckor när det gäller kunskap och utrustning. Inför framtiden måste vi dock hitta metoder som fungerar på nya fordonskonstruktioner, lära oss hantera el-, hybrid- eller gasfordon, samt påverka verktygstillverkare att ta fram bättre, lättare och starkare verktyg. Skärsläckarprojektet Under våren 2011 gick vi in ett tvåårigt projekt för teknisk och taktisk metodutveckling vid räddningsinsatser. Här koncentrerar vi oss på att utveckla metoder för invändig släckning med hjälp av skärsläckaren. Projektet utvärderar, följer upp och återför kunskap från insatser. I metodutvecklingen ingår även att skapa en säker arbetsmiljö genom att kyla brandgaser utifrån och skapa bättre förutsättning för eventuell rökdykning. Följande organisationer ingår i projektet: Södertörns brandförsvarsförbund, Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Räddningstjänsten Syd, Arbetsmiljöverket, Cold Cut Systems och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Sedan projektetstarten har vi använt skärsläckare vid bränder ungefär 50 gånger. I de flesta fall har vi lyckats bryta ett snabbt brandförlopp, genomföra säkrare insatser, minskat förorenat restvatten och även fått mindre vattenskador. Projektet avslutas i maj 2013 med utvärdering och slutrapport. Kringlarm ger oss snabbt viktig information För något år sedan började vi använda ledningsstödet Kringlarm i vår räddningscentral. Det är ett verktyg som samlar information från olika register och sammanställer det överskådligt för den operativa chefen. Tack vare Kringlarm får brandstyrkorna snabbare reda på vad som finns på, och omkring, den adress dit de är utlarmade. Larmet berättar vilka verksamheter som finns registrerade på adressen och i angränsande fastigheter. Vi får information om brandfarlig vara, boende med vårdbehov, verksamheter som kan befaras ha gasflaskor med mera. Systemet indikerar även kontaktpersoner och telefonnummer till respektive verksamhet och vi kan få en snabb historik på vilka insatser vi tidigare haft i det aktuella området. Utveckling av mobilapp för larm Rikard Österlindh, en av våra brandvärnsmän på Hilleshög, har utvecklat en applikation för mobiltelefoner. Appen läser av larmsms:et som personalen får till sina mobiler och anger larmadress och körväg. Den gör det även möjligt att meddela sina kollegor om man åker på larmet via stationen eller om man åker som första insatsperson direkt till adressen. Först ut att använda den är värnet på Hilleshög. Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 19

81 Chefsförsörjningsprogrammet I oktober startade vårt fjärde chefsförsörjningsprogram, denna gång i samarbete med Brandkåren Attunda. Varje deltagare har ett individuellt utvecklingsprogram och en mentor. Vissa utbildningar är gemensamma för båda organisationerna medan vissa sker i samverkan med andra organisationer. Ledarskapsforum Ledarskapsforum är en del i vårt chefsförsörjningsprogram och ett samarbete mellan Södertörns brandförsvarsförbund, Södertälje och Huddinge kommuner. Totalt deltog 24 personer, varav fyra från förbundet, i den åtta månader långa utbildningen. Kommunernas medarbetare var till största delen kvinnor medan våra medarbetare enbart bestod av män. Det var en bra mix. Utbildningen innehöll personligt ledarskap och självkännedom, IDI-analys med beteendestilar, teambildning, lösningsfokuserat förhållningssätt, kommunikation som ledarverktyg och konflikthantering. Våra medarbetare Vårt strategiska arbete inom jämställdhet och mångfald fortsätter, både i projektet Självklart och i det löpande arbetet. Vi har uppmärksammats på olika håll för detta och i mars intresserade sig även regeringen för vårt arbete när dåvarande försvarsministern Sten Tolgfors besökte Södertörns brandförsvarsförbund. Prova-på-dagar Under hösten bjöd vi in kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund till prova-på-dagar på Haninge brandstation i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Målet var att skapa intresse för brandmannayrket och att fler i målgruppen ska söka utbildningen Skydd mot olyckor (SMO). Vi fick över 100 ansökningar till våra 40 tillgängliga platser. Rekrytering av sommarvikarier Årets sommarvikarier rekryterades utifrån våra uppdaterade riktlinjer. De flesta av våra nuvarande timanställda övergick till att jobba som sommarvikarier under semesterperioden. De förstärktes dessutom med 15 nya medarbetare som tillsammans förde in totalt 26 av de efterfrågade kompetenserna; räddningstjänst, språk, pedagogik, sjukvård och/eller friskvård. Elva av dem har gått SMO-utbildningen och en har arbetat flera år som deltidsbrandman. Tre nya medarbetare saknade tidigare utbildning och erfarenhet inom räddningstjänsten och gick därför vår nio veckor långa, nya introduktionsutbildning Brandman steg 1. Totalt var nio av sommarvikarierna kvinnor, varav två helt nya i sin yrkesroll. Rekrytering av deltidsbrandmän Under 2012 har vi genomfört en rekryteringskampanj för deltidsstationerna i Järna, Nykvarn och Sorunda. Den bestod i öppet hus-aktiviteter i Järna och i Sorunda samt Sorundafestivalen och ett direktutskick till personer som bor inom anspänningsområdet för deltidsstationerna. Kampanjens mål var att intressera både kvinnor och män för jobbet som deltidsbrandman. Vi har även besökt företag för att arbetsgivare ska veta vad det innebär att ha en medarbetare som är deltidsbrandman. Kampanjen gav mycket bra resultat och vi har anställt flera nya deltidsbrandmän i Sorunda och i Järna, där behovet var som störst. Friska medarbetare Tidigare har vårt hälsofokus framför allt legat på skydd under räddningsinsatsen. Nyare kunskap säger att vi även måste hantera smutsiga kläder och utrusning på ett bättre sätt. Efter initiativ från enskilda medarbetare och fackförbundet Kommunal har vi ökat takten på inköp av tvättmaskiner för larmställ på våra brandstationer. Tillsammans med nya rutiner på brandstationerna kan vi minska exponeringen av giftiga ämnen. Vi jobbar även med ta fram gemensamma riktlinjer för hela förbundet och ytterligare förbättringsförslag. Vi undersöker samtidigt andra delar som påverkar vår arbetsmiljö, till exempel kost, träning och vår fysiska arbetsmiljö. Företagshälsovård Under 2012 upphandlade vi företagshälsovård tillsammans med Brandkåren Attunda. S:t Erikshälsan är nygammal leverantör för företagshälsovård från januari Avtalstiden är tre år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. 20 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

82 Kompetens sitter inte ursprung, kön eller sexuell läggning I projektet Självklart! sätter vi fokus på att utveckla en attraktiv och jämställd arbetsplats som präglas av mångfald, där olikheter tas tillvara och allas lika värde är självklart. Under en omfattande förstudie i våras deltog alla medarbetare i en enkätundersökning för att identifiera och diskutera kompetensbehovet. Resultatet visade att majoriteten var positiv till arbetet. Många såg att vi behövde jobba med frågorna. En farhåga var dock att detta skulle bli ännu ett projekt. Därför har framtidsfrågorna funnits med redan från start liksom ambitionen att få så många som möjligt delaktiga och engagerade i de olika projektaktiviteterna. Förstudien ligger till grund för aktivitetsplanen som vi genomför nu. Första utbildningsdagen Vi sätter fokus på att utveckla en attraktiv och jämställd arbetsplats där olikheter tas tillvara. I november var alla medarbetare på kick-off med föreläsning av Sara Lund/ Claes Schmidt. Utvärderingarna visar att de allra flesta tyckte att det var mycket positivt och lärorikt. Nästa steg var den första utbildningsdagen som alla medarbetare ska gå. Den ska leda till ökad kunskap, individuell utveckling och insikt och berör ämnen som mänskliga rättigheter, diskriminering, jämställdhet, mångfald samt arbetsplatskultur och arbetsklimat. En andra utbildningsdag ska genomföras under hösten Då handlar det om hur vi kan skapa förändring och förbättring. Inventering av den fysiska arbetsmiljön För att arbetsplatsen ska vara funktionell för alla våra medarbetare utvärderar vi den fysiska arbetsmiljön på brandstationerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi tittar på hur våra brandstationer och fordon är utformade och utrustade. Flera personer på varje brandstation deltar i arbetet, till exempel stationsansvariga, befäl, fastighetsansvariga och lokala skyddsombud. Målet är att få ett beslutsunderlag för förändringar både på kort och lång sikt. Fakta Projekttid: 1 jan juni Budget: 7,5 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden (ESF). Omfattning: Projektet omfattar 850 medarbetare från Södertörns brandförsvarsförbund, Brandkåren Attunda och Räddningstjänsten i Norrtälje kommun. Projektägare: Södertörns brandförsvarsförbund. Information och aktiviteter inom projektet samlas och sprids på Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 21

83 Personalstatistik ANTAL ANSTÄLLDA Anställda den 31/ i staben ,5 12 i produktionen ,5 313 kvinnor män ,5 300 Antal årsarbetare ,85 373, Vikarier ,75 21 Tjänstlediga -2-9,75-9,5-3,5-5 Föräldralediga -10,5-5 -3, Långtidssjuka -8, ,5-10 Netto årsarbetare , , Budgeterade tjänster ,5 358, Deltidsbrandmän Räddningsvärnsmän Motsvarande årsarbetare 9, PERSONALOMSÄTTNING Slutade under året pensionärer övriga Nyanställda varav Nacka 45 Personalomsättning 3 3,7 4 1,9 4,6 Turbulens 4,0 4,5 4 1,9 6,8 (Turbulens = antalet avgångar i procent av antalet tillsvidareanställda) Sjukfrånvaro i % Kvinnor 2,5 2,6 2,9 1,3 4,8 Män 2,9 3,2 3,4 3,9 3,6 Yngre än 29 år 1,2 1,7 2,6 2,3 1, år 2,0 3,5 3,1 3,1 2,5 50 år och äldre 4,5 2,8 4,0 5,2 6,8 Total sjukfrånvaro 2,9 3,1 3,4 3,7 4,2 varav långtidssjuka 50,6 56,8 48,9 62,5 55,2 PersonalkoSTNADer (tkr) Förändring Totala personalkostnader ,4 % I förhållande till totala kostnader 77,6 % 78,0 % -0,4 % 77,6 % 77,0 % 80,1 % Löner ,2 % Arvoden ,9 % Sociala avgifter ,8 % Pensionskostnader ,1 % Övertidsersättning (ingår i löner) ,9 % Personalsociala kostnader ,5 % SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

84 Brandchefen om verksamheten: Förändring som ger resultat Södertörns brandförsvarsförbund har sedan det bildades haft förändring som ledstjärna. Det har inte handlat om att förändra för sakens skull utan om att hela tiden ha en organisation som är förberedd på att möta samhället utifrån dess behov. Men i förändring ingår inte bara att börja göra nya saker eller att göra saker på ett nytt sätt utan det innebär också att sluta göra vissa saker, något som många gånger kan vara både svårt och jobbigt. Trender i samhället I vår omvärld sker förändringar hela tiden och de påverkar naturligtvis vår organisation. En del förändringar sker genom att lagstiftningar ändras och vi ställs inför nya utmaningar. Tittar vi till exempel på den lagstiftning som reglerar vår verksamhet så har den gått från att vara en brandlag 1974 till att idag vara en lag om skydd mot olyckor, det vill säga ett helt annat fokus. Organisationens förmåga att ställa om och göra de prioriteringar som krävs för att kunna möta de krav som den ändrade lagen innebär har varit avgörande för hur väl vi genomför vårt uppdrag. Studieresor och omvärldsbevakning Ända sedan förbundets första mandatperiod har direktionen gjort studieresor både inom och utom Sverige. Resornas syfte har varit att studera hur olika organisationer tagit sig an nya utmaningar och även vilken utveckling man ser framför sig. Framförallt utbytet med organisationer i andra länder har gett oss väldigt värdefulla tips om hur olika problem hanterats hos dem. Några exempel på dessa lärdomar är hur vi ska hantera hotfulla situationer där värdefull erfarenhet hämtades från Dublin och hur vi kan jobba för att förhindra bränder i bostäder genom att göra hembesök enligt en modell som utvecklats i Liverpool. Förändring ger utveckling När förändringar sker följer också ett behov av kompetensutveckling. Den gamla kunskapen räcker inte till utan behöver ersättas av ny. Kompetensutveckling blir en förutsättning för att organisationen ska klara nya utmaningar. En stor satsning just nu är en omfattande kompetenshöjning inom området jämställdhet och mångfald. Förändring som livsstil En organisation som ska vara framgångsrik måste ha förmågan att hela tiden ändra sig för att möta nya krav. Förändring är inget som görs i projektform med ett start- och ett slutdatum utan är tvärt om ett sätt att leva. Där man på ett proaktivt sätt förutser vad som ska komma och förbereder sig på det. På så sätt kan organisationen hela tiden ligga med i tiden. Ingenting förändras av sig själv Lyckade förändringar sker inte av sig själv utan är ett resultat av ett idogt och medvetet arbete där alla bidrar i strävan mot nya mål. De senaste årens resultat visar tydligt att Södertörns brandförsvarsförbund idag är en modern räddningstjänst med en unik förmåga att tillsammans med våra medlemskommuner utveckla det kommunala säkerhets- och trygghetsarbetet. Det är tack vare alla medarbetares fantastiska insatser, såväl under 2012 som genom åren. Stort tack! Lars-Göran Uddholm Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 23

85 Insatser och statistik Förändring Händelsetyp antal % Olyckor Larm utan tillbud Övriga ärenden Brand i byggnad Brand utomhus Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/drunkningstillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Ras Vattenskada Annan olycka Automatlarm, ej brand Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Personer fast i hiss, ej nödläge Hjälp till ambulans Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Dykuppdrag Trygghetslarm Annat ärende Ingen händelsetyp angiven (Återkallades före framkomst) Totalt under året *Nacka finns med i statistiken från och med år Antal insatser per kommun Botkyrka Ekerö Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 24 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

86 Tillsyner År Antal objekt Planerade tillsyner Utförda tillsyner Utförda tillsyner (i procent av planerade tillsyner) 87,1 % 81 % 84,5 % 89,4 % Handläggningsärenden och myndighetsutövande Totalt antal ärenden 767 Brandfarlig vara - tillstånd 162 Explosiv vara - beslut 104 Byggsamråd - yttrande 44 Planärende - yttrande 110 Offentlig tillställning - yttrande 115 Utskänkningstillstånd - yttrande 65 Sakkunnigutlåtande till polis 80 Övriga ärenden 87 Personskador vid olyckor Händelsetyp Omkomna Svårt skadade Lätt skadade Bränder Drunkningsolyckor Trafikolyckor Övriga olyckor Totalt Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 25

87 Vårt miljöarbete I vår verksamhetsplan säger vi att miljöaspekten ska vara en viktig komponent i vår verksamhet. Flera sätt att realisera detta är: att ha ett miljöperspektiv vid ny- och tillbyggnad. I den upphandling som har skett under hösten för tillbyggnaden av Lindvreten har vi därför lagt till: bergvärme med åtta borrhål och solpaneler. Vi har planerat för återvinning av värme i fastigheten. Vi kommer även att ha rening av vattnet i tvätthallen. Istället för den oljebaserade produkten asfalt ska vi använda cementsten. För att kontrollera vilket material som används vid byggnationen har vi skrivit avtal med Sunda Hus. Sunda Hus är ett system för hälso- och miljöbedömning av produkter i byggbranschen. Kärnan i systemet är en databas med ämnen, material och produkter. Sedan förs en loggbok över det material som man har använt sig av vid byggnationen. Start av projektet Rening av släckvatten. Det är en del i ett arbete som handlar om att det ska finnas en rutin för hur miljöskyddsfaktorer ska hanteras i samband med räddningsinsats. Vi har presenterat projektet för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genom nätverket Grön räddningstjänst som visat stort intresse. Projektet ska behandla förebyggande teknik och rening. Att skapa interna rutiner. Numera ingår miljöronden i arbetsmiljöronderna på brandstationerna. Att miljöcertifiera verksamheten. Vi har upphandlat konsult för detta och arbetet startar Miljönyckeltal Värmeenergi (kwh/m²) Elförbrukning (kwh/m²) Drivmedels-förbrukning (l/uppdrag) Vattenförbrukning (m³/anställd) Fossila fordonsavgaser (kg CO /uppdrag) 2 Sotning och brandskyddskontroll Södertörns brandförsvarsförbund har sju sotningsdistrikt i våra tio medlemskommuner. Distrikten är Botkyrka/Salem, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Södertälje/Nykvarn och Tyresö/Nacka. I varje sotningsdistrikt utförs sotning och brandskyddskontroller enligt frist och taxa som beslutas av direktionen. Kommuninvånaren kan söka dispens för att låta någon annan sota eller ansöka om att få sota själv. Brandskyddskontrollerna utförs dock alltid av delegerad brandskyddskontrollant. Revisionsbolaget PwC har granskat om förbundets direktion har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av sotning och brandskyddskontroll. Revisorerna anser glädjande nog att genomförandegraden av brandskyddskontrollen varit tillfredställande. De anser även att förbundet har god kvalitet på informationen på webbplatsen inklusive blankettmaterial. Det anses positivt att klagomål kan lämnas direkt på webbplatsen. En rekommendation från revisorerna är att vi analyserar möjligheten att utföra brandskyddskontroller i egen regi för att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning till en lägre kostnad för medborgaren. Varje år utför vi revision hos skorstensfejarmästarna då vi kontrollerar att taxor och frister följs. I år har vi tittat särskilt på rengöring av imkanaler hos restauranger. Vi har funnit att vissa skorstensfejarmästare inte utfört alla rengöringar enligt tvåårsfristen. De har nu upprättat handlingsplaner och förbättrat de interna rutinerna för att komma tillrätta med detta. De årliga revisionerna har lett till ett bättre samarbete mellan skorstensfejarmästarna, förbundet och kommunerna vilket uppskattas av alla aktörer. Inte minst har det också lett till ett bättre bemötande av kunden. En ny taxa har införts 2012, därmed gäller samma taxa för fast boende och fritidshus. Taxa för hus på ö utan landförbindelse kvarstår dock eftersom denna myndighetsutövning är kostsam och därmed får ha en annan taxa. Botkyrka/ Ekerö Haninge Huddinge Nynäshamn Södertälje/ Tyresö/ Sotningsdistrikt Salem Nykvarn Nacka Summa Beviljad dispens sota själv Beviljad dispens annan behörig sotare Utförd sotning enligt frist 90 % 87 % 96 % 90 % 100 % 95 % 99 % 94 % Utförda brandskyddskontroller Besökta objekt med brister Förelägganden Antal brandskyddskontrollanter 3, , SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

88 Måluppföljning Mål Ingen kvinna, man, flicka eller pojke ska dö eller skadas allvarligt till följd av brand. Vår vision överensstämmer med den nationella nollvisionen för brandskydd. Den slår fast att det är oacceptabelt att bränder kräver människoliv. I förbundets handlingsprogram för åren finns två etappmål som ska verka i visionens anda. I verksamhetsplanen för 2012 finns delmål som syftar till att verksamheten strävar efter att uppnå etappmålen och visionen. Etappmål 1 Antalet döda och svårt skadade kvinnor och män, flickor och pojkar, vid bränder i byggnader ska minskas med minst en tredjedel till år Antalet döda och skadade i bränder i byggnader är dessvärre fler under 2012 jämfört med åren Det är lika många kvinnor som män som dör respektive skadas svårt i brand. Vi bedriver ett projekt där vi särskilt granskar bränder i bostäder för att vi ska få veta mer om varför bränder uppstår och vilka som drabbas vid brand i bostad. Etappmål 2 Antal brand i byggnad med egendomsskador ska minska med en tredjedel till år År 2012 rapporterades 350 byggnadsbränder med egendomsskador. Det är en ökning gentemot föregående år. Genom riktat arbete mot riskutsatta grupper och verksamheter strävar vi efter att vända denna trend de kommande åren. Mål i verksamhetsplanen Nå ut till dem som löper större risk att drabbas av en brand Vårt arbete med att förebygga olyckor sker i samverkan med medlemskommunerna. Det utvecklas kontinuerligt och under året har riktade satsningar genomförts för att skapa fungerande förebyggande arbete inom äldreomsorg och socialförvaltningarnas verksamheter. Fortsatta medvetna rekryteringar har ökat bredden i kulturförståelse och språkkunskaper i förbundet. Det har redan gett positiv effekt både vid enstaka räddningsinsatser och i samband med riktade informationsinsatser. Snabba och effektiva insatser Vår genomsnittliga larmhanteringstid på räddningscentralen är mycket nära det uppsatta målet om högst en minut. Den genomsnittliga insatstiden höll sig på samma låga nivå som föregående år, strax under 10 minuter. Genom fortsatt utveckling av tidsbesparande åtgärder som förlarm, förtsa insatsperson (FIP) och kortare anspänningstid ska våra tider kunna kortas ytterligare. Stärka den enskildes förmåga Andelen tillsynade verksamheter som bedriver ett brandsäkerhetsarbete i skälig omfattning ökar från föregående år och ligger mycket nära vårt mål på 75 %. Ett utvecklingsarbete som syftar till att både öka kvalitén på vår tillsyn och effekten av den påbörjades under året och kommer att avslutas under Miljömedvetenhet i organisationen Vårt projekt omhändertagande av kontaminerat släckvatten har väckt nationellt intresse med MSB som medpart. Samtliga personbilar som köpts in är miljöfordon. Energihushållning har varit tongivande i projekteringen av tillbyggnaden av stationen vid Lindvreten. Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 27

89 Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat Årets resultat blev ett överskott på 10,1 Mkr. Överskottet beror främst på en återbetalning av premier för avtalsförsäkringar från Fora, betalda 2007 och 2008 på 4,9 Mkr, samt sänkta arbetsgivaravgifter som påverkar resultatet positivt med 2,2 Mkr. En effektivare personalplanering har gjort att övertidsersättningen var 0,9 Mkr lägre än budgeterat och vi har fått ett obudgeterat bidrag på 1,1 Mkr för vårt jämställdhets- och mångfaldsprojekt Självklart. Årets justerade resultat enligt balanskravet avsätts för att täcka framtida tillfälliga kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Balanskravet Årets justerade resultat blev 9,9 Mkr sedan hänsyn tagits till realisationsvinster på 0,2 Mkr. Balanskravet är uppfyllt. God ekonomisk hushållning Förbundets finansiella mål för god ekonomisk hushållning överensstämmer med kommunallagens regler om en ekonomi i balans. De verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning motsvaras av inriktningsmålen i budget. God ekonomisk hushållning har uppnåtts för år 2012 då vi uppfyllt balanskravet och aktivt arbetat utifrån de fastställda inriktningsmålen. Verksamhet I förbundsområdet finns nu ca invånare och förbundet har tio medlemskommuner. Under året genomförde vi drygt räddningsinsatser i medlemskommunerna. Det var cirka 200 färre än Av dessa var ungefär en tredjedel akuta uppdrag med nödläge. Vi har också utfört 969 tillsyner och handlagt 767 övriga ärenden där tillstånd för brandfarlig vara och yttrande om offentlig tillställning är de vanligaste. Tillsammans med Brandkåren Attunda driver vi sedan 2009 Räddningscentralen Stockholms län. Under året har samarbetet mellan de två förbunden utvidgats ytterligare. Från och med årsskiftet 2011/2012 arbetar vi i gemensamma personal- och ekonomisystem. Investeringar Investeringarna uppgick till 8,8 Mkr ( ,7 Mkr). Det är 9,5 Mkr under årets budget medan vi under 2011 gick över budgeten med 3,7 Mkr. Orsaken till årets investeringsbelopp är en försenad leverans av transportfordon och en försenad upphandling av en slangtvätt samt uteblivet inköp av datamaterial. Vidare har en budgeterad räddningsrobot för1,5 Mkr flyttats fram till Personal Vid årsskiftet var vi netto 355 årsarbetare (358). Utöver dessa tillkommer 77 deltidsbrandmän (72) och 153 räddningsvärnsmän (140) motsvarande 9,25 årsarbetare (9). Utbetalda löner har uppgått till 148,8 Mkr (141,9) och arvoden till förtroendevalda till 1,1 Mkr (1,0). Pensionsmedelsförvaltning Pensionsförpliktelserna inklusive ansvarsförbindelse, avsättningar för pensioner och kortfristig avgiftsbestämd ålderspension uppgår till 307,2 Mkr (291,2 Mkr), vilket är en ökning från föregående år med 16,0 Mkr (ökning 2011 med 32,5 Mkr). Likviditetsöverskottet förvaltas i egen regi och används till investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier samt till ökade pensionsutbetalningar under åren Likviditet Soliditet % % % % % ,1 % ,5 % ,1 % ,5 % ,2 % Omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder eller betalningsberedskapen på kort sikt. Eget kapital i procent av de totala tillgångarna eller graden av egenfinansierade tillgångar. 28 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

90 Resultaträkning Tkr Not Verksamhetens intäkter Not Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Kommunbidrag Not Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER ÅRETS RESULTAT Not Balansräkning Tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar Not 5 mark, byggnader och tekniska anläggningar maskiner och inventarier övriga materiella anläggningstillgångar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Fordringar Not Kortfristiga placeringar 0 0 Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not därav årets resultat Avsättningar Not Avsättningar för pensioner Andra avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Not SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar Not Övriga ansvarsförbindelser Not Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 29

91 Kassaflödesanalys Tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för realisationsvinster Not Justering för avskrivningar Justering för avsättningar till pensioner Not Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Not Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Investeringsredovisning Tkr Investeringsanslag Utfall Differens InvesteriNGSProjekt 2012 Ombudgetering Utbyggnad Lindvreten* Periodiskt underhåll fastigheter Summa fastigheter Släckbilar Lastväxlare/lastväxlartank Höjdfordon Ledningsfordon Transportfordon Räddningsrobot Modern. utlarmningssyst. 0 0 Övertagna invent. från Nacka Övriga inventarier Summa mask. och invent Totalsumma * Systemförändring behandlas som särskilt ärende i direktionen 30 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

92 Noter Tkr Not 1 Verksamhetens intäkter I posten övrigt ingår realisationsvinster enligt not 6. Intäkter från Europeiska Socialfonden för vårt jämställdhets- och mångfaldsprojekt är den största delen av posten statliga bidrag. Kommunal beredskapsplanering Övriga intäkter kommuner, landsting och staten Statliga bidrag Taxor och avgifter Utbildning och konsulttjänster Externa hyror Övrigt Summa externa intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Utgifter för material, entreprenader och konsulter Löner, arvoden och kostnadsersättningar Sociala avgifter och pensioner Personalsociala kostnader Hyra, leasing, fastighetsservice och energi Förbrukningsmaterial m m Reparation och underhåll Övrigt Summa externa kostnader Not 3 KommunbidrAG kommun Andel Kommunbidraget består av tre delar. Grundavgiften fördelas enligt andelen. Pensionskostnader intjänade före 1998 betalar kommunerna Botkyrka, Ekerö och Salem direkt till KPA medan övriga kommuner betalar via kommunbidraget. Hyreskostnader för brandstationer ingår i kommunbidraget för Haninge, Huddinge, Nykvarn och delvis Tyresö medan övriga kommuner står för dessa kostnader själva. Botkyrka 11,59 % Ekerö 7,55 % Haninge 16,72 % Huddinge 18,97 % Nacka 11,59 % Nykvarn 1,48 % Nynäshamn 6,29 % Salem 2,48 % Södertälje 14,25 % Tyresö 9,08 % Summa 100,00 % Not 4 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår samtliga realisationsvinster Återställning av tidigare års justerade resultat 0 0 Justerat resultat enligt balanskravet Not 5 Avskrivningar/Materiella ANLÄGGNingstillgångar Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Netto Mark och byggnader Maskiner o mikrovågslänkar Inventarier Transportmedel Förbättringsutgifter ej ägda fastigheter Övriga maskiner och inventarier Summa Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 31

93 Noter Tkr Not 6 Sålda och utrangerade ANLÄGGNingstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Nettovärde Försäljning avser transportmedel Försäljningspris Realisationsvinst Realisationsförlust 0 0 Not 7 Fordringar Nettovinst Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Not 8 Eget kapital Summa Ingående eget kapital Årets resultat Not 9 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelserna beräknas av KPA enligt RIPS 07. Likviditetsöverskottet förvaltas i egen regi och används till investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier. Not 10 Kortfristiga skulder Utgående eget kapital varav avsatt till framtida pensionskostnader varav avsatt till tillfälliga kostnadsökningar eller kostnadsminskningar Avgiftsbestämd ålderspension Särskild löneskatt på pensionskostnader 24,26 % Summa kortfristig pensionsskuld Avsättning för pensionsskuld intjänad efter Särskild löneskatt Summa avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före Särskild löneskatt Summa ansvarsförbindelse pensioner Totala pensionsförpliktelser Skuld till kreditinstitut och kunder 0 0 Leverantörer Skatteavräkning Upplupna personalkostnader Övriga uppl. kostnader och förutb. intäkter Not 11 Övriga ansvarsförbindelser Summa Hyra fastigheter inom ett år Hyra fastigheter inom 2-5 år Leasing inventarier inom ett år Leasing inventarier inom 2-5 år Summa hyres- och leasingavtals resterande värde Årets avgift SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

94 Redovisningsprinciper och driftsredovisning Förbundet redovisar enligt lagen om kommunal redovisning och följer god redovisningssed samt anvisningar lämnade av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och gjorda avskrivningar. Avskrivningar följer i princip rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting om avskrivningstider och startar den månad anskaffning sker eller, vid större projekt, den månad vi tar anläggningen i drift. Upplupna räntor skuldförs. Leverantörs- och kundfakturor med väsentliga kostnads- och intäktsposter periodiseras. Löner, semester och okompenserad övertid periodiseras. Upplupna löner, outtagen semester och okompenserad övertid, inklusive sociala avgifter skuldbokförs. Pensionsskuld. Avgiftsbestämd ålderspension redovisas som kortfristig skuld. Avsättning för pensioner intjänade från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Särskild löneskatt ingår i beloppen för pensioner under kortfristiga skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser. Hyres- och leasingavtals restskulder under återstående löptid redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. RKRs rekommendation nr 13.1 tillämpas. Tkr utfall 2012 Budget 2012 Diff % Utfall 2011 Diff % Stab och gemensamt Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Netto Produktion Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Netto Fastigheter Intäkter Lokalhyra Övriga kostnader Netto FiNANSiering Medlemsavgifter Utbetalda pensioner* Förändring pensionsskuld* Räntenetto Netto Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Netto * Löneskatt på pensioner Pensionsutbetalningar Individuell del Förvaltningsavgifter 159 Summa utbetalda pensioner Förändrad pensionsskuld enligt KPA:s beräkning Varav ränta inkl. särskild löneskatt Summa förändring pensionsskuld Södertörns BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 33

95 Revisionsberättelse Vi har granskat kommunalförbundets verksamhet under år Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och fastställt revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i Revisorernas redogörelse för 2012 och övriga till berättelsen fogade bilagor. Förbundsdirektionen har godkänt årsredovisningen. Vår granskning visar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Granskningen visar vidare att resultatet uppfyller balanskravet samt är förenligt med fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Vi tillstyrker att förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet. Vårby gård Märtha Dahlberg Yvonne Berglund Kenneth Åhs Bengt Verlestam Lars Olof Laurén 34 SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND

96 Södertörns brandförsvarsförbund Munsö Adelsö Hilleshög Nacka Ekerö Salem Nykvarn Södertälje Lindvreten Huddinge Botkyrka Tyresö Dalarö Haninge Järna Ornö Berga Sorunda Muskö Utö Nynäshamn Öja Räddningsenhet Botkyrka Heltid Munsö Brandvärn Dalarö Brandvärn Lindvreten Muskö Brandvärn RC Höjdenhet Vattenenhet Ledningsenhet Haninge Heltid Räddnings- och ledningscentral Nynäshamn Heltid Södertälje Heltid Sorunda Deltid Ekerö Heltid Ledningsenhet Brandman Järna Deltid Ornö Brandvärn Styrkeledare Insatsledare/ Brandingenjör Adelsö Brandvärn Öja Brandvärn Huddinge Heltid Utö Brandvärn Räddningsbåt Räddningscentral Heltid Brandvärn Brandvärn RC Nacka Hilleshög Brandvärn Berga Tyresö Heltid Nykvarn Deltid Övningsanläggning Fotografer: Christian Ferm, Jens Molin, Georg Wiberg Storstockholms brandförsvar, Mattias Hansson samt medarbetare i Södertörns brandförsvarsförbund. Grafisk form och produktion: Komandå. Sundsvall Tryck: Kaltes Grafiska, Sundsvall. Södertörns brandförsvarsförbund 35

97 12 Södertörns brandförsvarsförbund Box 563, Haninge

98 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på medborgarförslag - Låt arbetslösa städa på allmänna platser (KS/2012:346) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Reservationer Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendet Kommunfullmäktige mottog vid sitt sammanträde ett medborgarförslag Låt arbetslösa städa på allmänna platser. Förslagsställaren vill att man ger arbetslösa möjlighet att arbeta och bidra till den allmänna trevnaden genom att städa på allmänna platser, exempelvis utefter gångvägar. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har yttrat sig över förslaget och socialnämnden Motivering Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige ska anse förslaget besvarat. Under 2013 kommer arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsförvaltningen få i uppdrag att undersöka hur ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen kan se ut för att kunna anställa personer som idag får försörjningsstöd på grund av att de är arbetslösa. Socialnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden anför att det är angeläget att arbetslösa fort kommer i arbete. Målet är dock varaktiga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. Insatserna inom detta område måste därför

99 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:346 styras av målsättningen att möjliggöra anställning på den öppna arbetsmarknaden, inte av eventuella behov hos t.ex. kommunen om utökad städning. Yrkanden Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Jimmy Baker (M), bilaga. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

100 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 102 Svar på medborgarförslag Låt arbetslösa städa på allmänna platser (KS/2012:346) Medborgarförslagställaren föreslår, i ett välvilligt och angeläget förslag, att kommunen ska "ge arbetslösa möjligheter att arbeta och bidra till den allmänna trevnaden genom att städa på allmänna platser". Socialförvaltningen och den styrande majoriteten väljer att misstolka medborgarförslaget och rubricerar förslaget "låt arbetslösa städa på allmänna platser" och sedan kommer en summering där man menar att insatser bör göras för att möjliggöra anställning på den öppna arbetsmarknaden. På senaste kommunfullmäktige lade majoriteten ett eget förslag om att tillskapa resurstjänster som idag inte finns (dvs. inte den öppna arbetsmarknaden). Dessutom feltolkar man nu medvetet förslagsställaren. Denne pekar på att kommunen behöver städas bättre och att fler arbetslösa ska ges möjlighet till jobb - något som troligen många Botkyrkabor instämmer i. Vi anser, liksom AVUX, att medborgarförslaget bör besvaras, med hänvisning till att det dels är en arbetsmarknadsåtgärd och att det dels är något som omfattas av att underentreprenörer anställer människor när kommunen upphandlar denna typ av tjänster. Även kommunen själv anställer vid behov för sin egen verksamhet. I vår flerårsplan föreslår vi, inom ramen för vår Tryggt & Snyggt-satsning, en högre ambition än majoriteten. Med vår flerårsplan skulle alltså fler få jobb inom sektorn. Medborgarförslaget bör alltså besvaras med hänvisning att det redan idag finns möjlighet för arbetslösa att finna arbete med exempelvis renhållning - förutsatt att kommunen beställer tjänsterna och höjer sin ambitionsnivå. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget bör anses besvarat. Jimmy Baker Yngve RK Jönsson Stina Lundgren

101 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Stig Goetzinger Stig Goetzinger Mitt förslag är att man ger arbetslösa möjlighet att arbeta och bidra till den allmänna trevnaden genom att städa på allmänna platser som utäfter gångvägar och övriga frekventerade platser som centrum (Norsborg/Hallunda/Tumba). Nerskräpningen är bedrövlig och behovet av städning är stor. Ta en tur runt i kommunen och skapa en prioritering efter behov av vård (städning). Vi hjar en naryenära och vacker kommun därför är der angeläget att hålla efter städning och renhållning. Det behöver väl inte sägas att det är mycket deprimerande att se nedskräpningen runt om. Känt är också att "skit föder skit", om det är skräpigt så struntar jag i att lägga sopor där de skall vara. "Varför skall jag, ingen annan gör det ju"!!

102 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden DnrSN/2012: Yttrande över medborgarförlslag - Låt arbetslösa städa på allmänna platser (KS/2012:346) (SN 2012:165) Beslut Socialnämnden avstyrker medborgarförslaget med hänvisning till socialförvaltningens yttrande Sammanfattning Vi avstyrker medborgarförslaget. Det är angeläget att arbetslösa fort kommer i arbete, målet är dock varaktiga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. Insatser inom detta område måste därför styras av målsättningen att möjliggöra anställning på den öppna arbetsmarknaden, inte av eventuella behov hos t.ex. kommunen om utökad städning.

103 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:165 Referens Sanna Kolk Mottagare Socialnämnden Yttrande över medborgarförslag Låt arbetslösa städa på allmänna platser (KS/2012:346) Förslag till beslut Socialnämnden avstyrker medborgarförslaget med hänvisning till socialförvaltningens yttrande Sammanfattning Vi avstyrker medborgarförslaget. Det är angeläget att arbetslösa fort kommer i arbete, målet är dock varaktiga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. Insatser inom detta område måste därför styras av målsättningen att möjliggöra anställning på den öppna arbetsmarknaden, inte av eventuella behov hos t.ex. kommunen om utökad städning. Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post sanna.kolk@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

104 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Socialförvaltningen Dnr SN/2012:165 Ärendet Socialnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag om att kommunen ska ge arbetslösa möjlighet att arbeta genom att städa på allmänna platser då nedskräpningen är bedrövlig och behovet av städning är stor. Yttrande Det ligger inte inom socialförvaltningens kompetens att uttala sig om nedskräpningsgraden i kommunen och huruvida de resurser som idag avsätts för städning är tillräckliga. Vi anser däremot att det är angeläget att arbetslösa fort kommer i arbete och därigenom bli ekonomiskt oberoende. Målet är dock varaktiga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. För att nå dit kan subventionerade arbeten inom kommunen vara ett steg. Insatser inom detta område måste dock styras av målsättningen att möjliggöra anställning på den öppna arbetsmarknaden, inte av eventuella behov hos t.ex. kommunen om utökad städning. Det ska exempelvis röra sig om arbete och inte sysselsättning. Risk finns att människor blir inlåsta i kommunal sysselsättning, som inte leder till arbete. Frågan har tidigare utförligare berörts i vårt svar på motionen Återupprättad arbetslinje (s) KS/2012:50. Med anledning av den motionen har det också beslutats om en utredning där socialförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen gemensamt ska se över kommunens möjligheter att erbjuda människor som uppbär försörjningsstöd tillfällig anställning för att öka deras möjligheter till varaktiga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. Lotta Persson socialchef Bilaga: Medborgarförslag - Låt arbetslösa städa på allmänna platser

105 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Dnr AVUX/2012:83 77 Yttrande över medborgarförslag - låt arbetslösa städa på allmänna platser (AVUX/2012:83) Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget är besvarat. Sammanfattning Medborgarförslaget syftar till att arbetslösa ska anställas av kommunen för att göra jobb som behöver göras. Förslagsställaren pekar här på något viktigt. Det är centralt för människan att kunna försörja sig själv. Ett jobb medför självständighet, bättre självkänsla och bättre hälsa. Därför är det viktigt för Botkyrka kommun att vidta en rad olika åtgärder för att arbetslösa Botkyrkabor ska kunna få ett arbete. Under 2013 kommer Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden bland annat att ge Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i uppdrag att undersöka hur ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen kan se ut för att kunna anställa personer som idag får försörjningsstöd på grund av att man är arbetslös. Det ska ske på ett sådant sätt att befintliga jobb inte trängs undan. Majoriteten har tidigare beslutat om en ungdomsgaranti som resulterat i att sju av tio ungdomar får jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar. Vidare avser majoriteten att i början av 2013 presentera ett samlat jobbpaket. Det aktuella medborgarförslaget begränsas till renhållning. Med hänvisning till ovanstående beskrivning av ambitioner finner vi därför medborgarförslaget för besvarat.

106 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnden Dnr /SammanträdespunktÄrende/

107 TJÄNSTESKRIVELSE Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Arbets- och kompetenscenter Referens: Anette Berggren Yttrande över medborgarförslag - Låt arbetslösa städa på allmänna platser Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Vi uppskattar att medborgarna lämnar in förslag på förbättringar. På grund av upphandlingslagstiftningen och den kommunala organisationens uppdelning av ansvar begränsas vi att påverka vem som får sköta den yttre skötseln. När program för arbetslösa personer tas fram läggs stor vikt vid den enskilda personens intressen, behov och att personen ska kunna ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Med hänsyn till det skulle medborgarförslaget i så fall behöva nyanseras och formas till ett bredare upplägg än att enbart omfatta diverse städtjänster. Vi tar till oss förslaget som ett värdefullt bidrag till vårt fortsatta arbete. Yttrande Vi uppskattar när medborgarna lämnar in förslag på förbättringar. Detta nu aktuella förslag innebär att låta arbetslösa arbeta och bidra till trevnaden genom att städa på allmänna platser i kommunen. Inom den kommunala organisationen är det flera som har delansvar för olika uppgifter. När det gäller skötsel av kommunens yttre områden med avseende på allmänna platser så hanteras detta av en annan gren av kommunen förvaltningar. Ibland sker skötseluppgifterna också av upphandlade externa entreprenörer vilket gör hela frågan lite mer komplex. Vi har också en upphandlingslagstiftning som påverkar vårt sätt att agera. Sammantaget innebär detta en viss begränsning i vilken omfattning vi kan påverka vem som får i uppdrag att genomföra den yttre skötseln. När program för arbetslösa personer tas fram läggs stor vikt vid den enskilda personens intressen och behov. För att ett program ska vara meningsfullt och leda till arbete och egen försörjning är det angeläget att det i största, möjliga utsträckning anpassas till personens förutsättningar att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

108 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [2] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Arbets- och kompetenscenter Med hänsyn till det skulle medborgarförslaget i så fall behöva nyanseras och formas till ett bredare upplägg än att enbart omfatta diverse städtjänster. I nuläget skrivs handlingsplaner för 2013 för hur vi skall tas oss an utmaningarna med att få allt fler i arbete och egen försörjning. Vi kommer också att fortsätta vår dialog med andra förvaltningar i kommunen för att nå bästa resultat. Vi tar till oss medborgarens förslag som ett värdefullt bidrag till hur vi på bästa sätt kan möta såväl enskilda personers strävan att komma i arbete men även för att hålla en bra skötselnivå av allmänna platser. Jan Strandbacke Förvaltningschef Anette Berggren Verksamhetschef AKC Expedieras till Kommunstyrelsen

109 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Utöka Storvretsbadets parkering (M) (KS/2012:302) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendet Petja Svensson m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Utöka Storvretsbadets parkering. Motionärerna föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få i uppdrag att planlägga för ytterligare parkeringsytor någonstans i nära anslutningar till badhuset. Motionärerna menar att antalet parkeringsplatser är för få redan idag och att behov finns av fler parkeringsplatser mot bakgrund av den förväntade befolkningsökningen i södra Botkyrka. Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen. Motivering Tekniska nämnden föreslår att motionen ska anses besvarad. Nämnden anför att dimensioneringen av parkeringsplatser bör föregås av en bedömning över tid. Kommunen anser att de parkeringsmöjligheter som finns redan idag ska användas effektivt. Ett exempel är parkeringsplatsen i anslutning till Storvretskolan som också ska kunna användas av de som besöker badet. Frågan om utökning av parkeringsmöjligheten vid Storvretsbadet kommer att utredas av samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen.

110 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:302 Yrkanden Jimmy Baker (M) och Petja Svensson (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

111 Kommunfullmäktige MOTION Utöka Storvretsbadets parkering Den som besöker Storvretsbadet regelbundet vet att parkeringsytorna i anslutning till badet idag är mycket få - alldeles för få i förhållande till antalet bilburna besökare. Detta medför att besökare som inte hittar någon parkeringsplats istället oftast väljer att parkera utmed Odlingsvägen, vilket är direkt farligt då dessa skymmer sikten samt ibland kan göra vägen oframkomlig för bl.a. räddningsfordon. Under fotbollssäsongen, fylls alla parkeringar och antalet parkerade bilar utmed vägkanterna sträcker sig ibland så långt som ner mot Storvretsvägen. I framåtsikten står det att läsa: Förvaltningen kommer att utreda hur den kraftiga befolkningsökningen i södra Botkyrka påverkar verksamheterna i badhuset i Storvretsbadet. Trycket och beläggningen på denna hall är redan stort. På basis av den ovan citerade framåtsikten kan man förutspå att även antalet bilar i området kommer att öka ytterligare i framtiden. I februari 2012 beslutade Kultur- och fritidsnämnden att avslå ett medborgarförslag där förslagsställaren föreslog att en redan befintlig, asfalterad, yta precis invid badhuset skulle kunna fungera som parkeringsplats. Som motivering angavs i sammanfattningen: Vi anser inte att det finns behov av fler parkeringsplatser i området. I stället bör förvaltningen föra en dialog med involverade för att uppmuntra nyttjande av de parkeringar som redan finns. Tydligen ser inte den styrande majoritetens verklighet ut på samma sätt som övriga medborgares. Vi kan konstatera att de befintliga parkeringsplatserna inte ens räcker till för det nuvarande besökstrycket. Situationen kommer på sikt bli än mer ohållbar med tanke på befolkningsutvecklingen. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta: att uppdra åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att planlägga för ytterligare parkeringsytor, någonstans i nära anslutning till badhuset. Petja Svensson Mattias Franzén Jimmy Baker

112 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Tekniska nämnden Dnrsbf/2012: Yttrande över motion - Utöka Storvretsbadets parkering (sbf/2012:409) Beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Dimensionering av parkeringsplatser bör föregås av en bedömning av behovet över tid. Parkeringen vid Storvretsbadet dimensionerades sannolikt utifrån det behov som badet en gång hade. Idag används parkeringen enligt verksamheten inte enbart för besökare till badet utan för annan idrott i området. Detta leder till att badets parkering inte är tillräcklig för besökare. Samhällsbyggnadsförvaltningen, fastighetsenheten föreslår att i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen utreda möjligheten att utöka parkeringsmöjligheten vid Storvretsbadet och de kostnader som detta medför. Ärendet Tekniska nämnden har fått rubricerad motion, väckt i kommunfullmäktige av Petja Svensson, Mattias Franzén och Jimmy Baker, samtliga (M), för yttrande. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till: Kommunfullmäktige Maude Andersson Pekkanen

113 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:409 Referens Maude Andersson Pekkanen Mottagare Tekniska nämnden Motion - Utöka Storvretsbadets parkering Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Dimensionering av parkeringsplatser bör föregås av en bedömning av behovet över tid. Parkeringen vid Storvretsbadet dimensionerades sannolikt utifrån det behov som badet en gång hade. Idag används parkeringen enligt verksamheten inte enbart för besökare till badet utan för annan idrott i området. Detta leder till att badets parkering inte är tillräcklig för besökare. Samhällsbyggnadsförvaltningen, fastighetsenheten föreslår att i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen utreda möjligheten att utöka parkeringsmöjligheten vid Storvretsbadet och de kostnader som detta medför. Samhällsbyggnadsförvaltningen Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Expedieras till Text Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post maud.anderssonpekkanen@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

114 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Utred förändringar i resursfördelningsmodellen (M) (KS/2012:440) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservationer Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendet Jimmy Baker m.fl. (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Utred förändringar i resursfördelningsmodellen. Motionärerna föreslår att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda hur en del av resursfördelningens medel kan avsättas i en särskild fond som skolenheterna kan ansöka om medel ifrån då särskilda behov uppdagas. Motionärerna menar att dagens resursfördelningsmodell med utgångspunkt från enheternas SALSA-värden inte är tillräcklig. Utbildningsnämnden har yttrat sig över motionen. Motivering Utbildningsnämnden avstyrker motionen. Nämnden anför att resursfördelningssystemet är uppbyggt dels genom en bastilldelning per förskola, förskoleklass och grundskola, dels genom behovstilldelning efter skolans SALSA-värden. Inför varje nytt budgetår räknas SALSA-fördelningen om utifrån enheternas elevunderlag. Rektor har ansvar att inom ramen av bas och behovsdelen säkra att elever med särskilda behov får det stöd de är berättigade till.

115 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:440 Yrkande Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

116 Kommunfullmäktige MOTION Utred förändringar i resursfördelningsmodellen Idag fördelas medel till de olika skolenheterna genom resursfördelningsmodellen. Parametrar man tar hänsyn till för att kunna fördela pengarna är bl.a. enheternas s.k. SALSA-värden. Moderaterna har länge påpekat att en större hänsyn bör tas till den enskilde elevens individuella behov. SALSA-modellen förklarar bara till en viss del varför exempelvis en elev får sina de resultaten de får. Idag om en enhet ex. får tre diabetessjuka elever så påverkas inte resursfördelningsmodellen, utan den enheten måste spara in på någonting annat för att tillgodose de elevernas särskilda behov. Det finns, förenklat, fler omständigheter som är resurskrävande än de parametrar som SALSA-värdet tar hänsyn till. En annan aspekt är att om en elev med särskilda behov byter skola så följer inte resurserna med denne. Vi vill istället att Utbildningsförvaltningen anslår resurser (ur resursfördelningen) till ex. en pott som de olika skolorna kan ansöka ifrån på individbasis, utifrån elevernas verkliga behov. Vi föreslår kommunfullmäktige att att uppdra åt Utbildningsförvaltningen att utreda hur en del av resursfördelningens medel kan avsättas i en särskild fond som skolenheterna kan ansöka om medel ifrån då särskilda behov uppdagas. Jimmy Baker Christina Lundgren Christina Tibblin

117 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Utbildningsnämnden DnrUF/2012:125 4 Svar på motion (M) - Utred förändringar i resursfördelningsmodellen (UF/2012:125) Beslut Utbildningsnämnden avslår förslaget att utreda hur en del av resursfördelningens medel kan avsättas i en fond som skolenheterna kan ansöka om då särskilda behov uppdagas. Yrkanden (M) yrkar bifall för motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden bifaller ordförandeförslaget. Reservationer (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Resursfördelningssystemet är uppbyggt så att varje enhet får pengar fördelat i en bastilldelning för förskola, förskoleklass och grundskola. Bastilldelningen bygger på antalet barn och elever i varje område och skola. Därutöver får områdena för förskola, förskoleklass och grundskola en behovsstyrd tilldelning som beräknas utifrån skolverkets kriterier för SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser). Behovstilldelningen baseras utifrån salsavärden på den skola som eleven/barnet går på. Om en elev byter skola följer inte någon peng med eleven utan skolan har kvar samma fördelning som tidigare och den nya skolan får inte heller någon höjd peng under innevarande budgetår. Inför varje nytt budgetår räknas salsafördelningen om utifrån de elever som då går på skolan. Varje enhet ska inom ramen av bas och behovsdelen klara att hantera

118 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2012:125 elever med särskilda behov. Utbildningsförvaltningen har inte någon central pott eller något system för att äska pengar för dessa elever.

119 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:125 Referens Mari Larsson Mottagare Utbildningsnämnden Svar på motion (M) Utred förändringar i resursfördelningsmodellen Förslag till beslut Utbildningsnämnden avslår förslaget att utreda hur en del av resursfördelningens medel kan avsättas i en fond som skolenheterna kan ansöka om då särskilda behov uppdagas. Sammanfattning Resursfördelningssystemet är uppbyggt så att varje enhet får pengar fördelat i en bastilldelning för förskola, förskoleklass och grundskola. Bastilldelningen bygger på antalet barn och elever i varje område och skola. Därutöver får områdena för förskola, förskoleklass och grundskola en behovsstyrd tilldelning som beräknas utifrån skolverkets kriterier för SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser). Behovstilldelningen baseras utifrån salsavärden på den skola som eleven/barnet går på. Om en elev byter skola följer inte någon peng med eleven utan skolan har kvar samma fördelning som tidigare och den nya skolan får inte heller någon höjd peng under innevarande budgetår. Inför varje nytt budgetår räknas salsafördelningen om utifrån de elever som då går på skolan. Varje enhet ska inom ramen av bas och behovsdelen klara att hantera elever med särskilda behov. Utbildningsförvaltningen har inte någon central pott eller något system för att äska pengar för dessa elever. Hur resursfördelningsmodellen är uppbyggd Utbildningsförvaltningen har en enhetlig resursfördelningsmodell för samtliga verksamheter inom grundskole- och förskoleverksamheterna. För de egna enheterna inom för- och grundskola fördelas pengarna i två steg. I ett första steg fördelas pengarna till de tre geografiska områdena; Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

120 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:125 Norra Botkyrka, Tumba och Tullinge. I steg två fördelar sedan respektive område pengar för att fånga behoven för varje elev så väl som möjligt. Fristående och kommunala enheter som drivs av annan huvudman har samma villkor som till de kommunala enheterna. Det gäller verksamheterna förskola, grundskola, förskoleklass, inskriven fritidshemsverksamhet, särskola inkl fritids, modersmålsundervisning samt för nyinflyttade från andra länder. Utöver denna ersättning tillkommer en ersättning för administrativa kostnader med 3 % av grundbidraget, lokalkostnader samt momstilllägg på 6 % på utbetald ersättning. Resursfördelningsmodellen är en barn- och elevbaserad modell som baseras på antalet registrerade barn och elever för varje verksamhet och utbetalas månadsvis till respektive område/enhet. Egna enheter belastas inte av kostnader för lokaler och driftmedia. Alla belopp avser årsbelopp som betalas ut i Utbildningsförvaltningens resursfördelning månadsvis med en tolftedel den 15:de varje månad. Pengarna fördelas i en bastilldelning för förskola, förskoleklass och grundskola. Bastilldelningen bygger på antalet barn och elever i varje område och skola. Därutöver får områdena för förskola, förskoleklass och grundskola en behovsstyrd tilldelning som beräknas utifrån skolverkets kriterier för SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser). Den behovsstyrda tilldelningen bygger på föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda utomlands, andel elever födda i Sverige, med båda föräldrarna födda utomlands samt andel pojkar. Beräkningen görs utifrån varje barn/elev som bor i kommunen, från förskola upp till årskurs 9, inklusive fritids och förskoleklass. För kommunens enheter fördelas bastilldelning och de behovsstyrda pengarna till det område där eleven går i skolan. Resursfördelningssystemet är uppbyggt så att varje enhet får en bastilldelning och en behovstilldelning. Behovstilldelningen baseras utifrån salsavärden på den skola som eleven/barnet går på. Om en elev byter skola under läsåret följer inte någon peng med eleven utan skolan har kvar samma fördelning som tidigare och den nya skolan får inte heller någon höjd peng. Inför varje nytt budgetår räknas salsafördelningen om utifrån de elever som då går på skolan. Varje enhet ska inom ramen av bas och behovsdelen klara att hantera elever med särskilda behov. Utbildningsförvaltningen har inte någon central pott eller något system för att äska pengar för dessa elever.

121 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:125 Förvaltningens synpunkter Ingen resursfördelningsmodell kan fånga in varje enskild elevs behov. Däremot måste en medveten resursfördelning ske på alla nivåer i systemet. Läraren måste anpassa undervisningen och disponera sin tid med eleverna så att de elever som har störst behov får mest stöd. Rektor måste styra tid och kompetens mellan elevgrupper och årskurser utifrån en bedömning om skillnader i behov. Och på huvudmannanivå måste nämnden styra resurser mellan enheter utifrån strukturella skillnader i förutsättningar. Däremot är det inte rimligt att nämnden ska kunna överblicka skillnader i behov hos var och en av de nästan barn och elever som finns i den kommunala försskolan och grundskolan. Motionens förespråkar en resursfördelningsmodell där en sökbar pott avsätts för elever med behov av särskilt stöd och att förskolor/skolor får inkomma med ansökningar om pengar från denna pott. Det påminner om den resursfördelningsmodell som infördes i Stockholms stad 2010 och som har medfört en kraftig utökning av kostnaderna från ca. 90 mkr år 2009 till ca 350 mkr år Stockholms stad fick gå in och sänka ersättningsnivåerna med 25 % under pågående budgetår 2012 eftersom kostnaderna översteg budget med närmare 150 mkr. Erfarenheterna från Stockholms stad är att pengarna fördelas väldigt slumpmässigt till skolorna där de skolor som är duktigare på att inkludera elever med behov av särskilt stöd och möta deras behov i undervisningen missgynnas, medan de skolor som är dåliga på att anpassa undervisning och organisation efter elevers olika förutsättningar får mer pengar. Stockholms stad håller just nu på med en översyn av sitt resursfördelningssystem för att komma bort från dessa negativa mekanismer. Nackdelarna med att ersätta en resursfördelning som baseras på socioekonomiska bakgrundsfaktorer med individuellt sökbara pengar kan sammanfattas i följande punkter: Resursfördelningssystem som innebär att skolorna själva kan påverka sin resurstilldelning genom att identifiera särskilda behov är kostnadsdrivande och systemet kommer att gynna skolor som inte klarar av att anpassa sin undervisning och organisation till elevers olikheter. Administrationen av ett sådant system är tungrodd och även om kriterier utarbetas kommer inte behovsbedömningen vara likvärdig mellan olika handläggare. Haninge kommun har ett liknande system och där går tre heltidstjänster på förvaltningen åt att handlägga ansökningar (kolla). Skillnaden i maktresurser mellan olika föräldrar kommer att få ett större genomslag i resursfördelningen. För vissa funktionshinder; t.ex. ADHD finns i verkligheten en överrepresentation i socio-ekonomiskt svaga grup-

122 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:125 per. En stor svensk studie visade nyligen att ADHD är dubbelt så vanligt bland barn till lågutbildade mammor än bland barn till högutbildade mammor 1. Skillnader i maktresurser mellan föräldrarna gör så att detta inte alls motsvarar antal diagnoser och därmed ofta tyvärr inte heller mer resurser. I Stockholms Läns Landstings statistisk över antalet remisser avseende utredningar om ADHD är t.ex. andelen remisser per 1000 barn dubbelt så högt i Täby som i Botkyrka 2. Inom Botkyrka vet vi också att antalet neuropsykiatriska diagnoser är väsentligt större i Tullinge och Tumba än i Norra Botkyrka, vilket inte alls motsvarar skillnaden i den verkliga förekomsten av problematiken. De insatser som sätts in för de individuella eleverna, t.ex. skolassistenter är i praktiken ofta helt betydelselösa för elevens kunskapsutveckling, även om de kan ha en positiv social effekt. Medan insatser som riktas mot hela gruppen (handledning av specialpedagog, varierande gruppsammansättningar, större variation av undervisningen o.s.v.) ofta har positiv effekt men inte kommer till stånd därför att resursfördelningen styr mot stödet till den individuella eleven. Med anledning av ovanståenden föreslår förvaltningen att förslaget avslås om att utreda hur en del av resursfördelningens medel kan avsättas i en särskild fond som skolenheterna kan ansöka om medel ifrån då särskilda behov uppdagas Erik Nilsson Förvaltningschef 1 Professor Anders Hjern, Uppsala universitet och Socialstyrelsen Förstudie Barn i behov av särskilda pedagogiska strategier Kommunförbundet Stockholms län 2012

123 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Förbättra och satsa på geriatriken i Stockholmsregionen (BP) (KS/2012:449) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Ulla-B. Ludvigsson m.fl. (BP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Förbättra och satsa på geriatriken i Stockholmsregionen. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta kontakt med ansvarig enhet i Stockholms läns landsting med förslag att snarast avsätta medel för att förbättra den geriatriska sjukvården i regionen. Motionären anser att kommunen ska arbeta för att tvinga fram att landstinget tar sitt ansvar och att medel avsätts för en äldrevårdsplan eller geriatrisk plan. Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig över motionen Motivering Vård- och omsorgsförvaltningen samarbetar med Stockholms läns landsting inom en rad olika områden i syfte att förbättra vården av kommunens äldre. Nämnden konstaterar att utöver dessa samarbetsområden har kommunen små möjligheter att påverka vilka beslut som tas och vilka resurser som avsätts från landstingets sida. Vård- och omsorgsnämnden avstyrker därmed motionen. Vi delar dock motionärens kritik över den borgerliga ledningen i landstinget oförmåga att hantera bristerna i geriatriken. Vi kan konstatera ett det finns många trängande behov så som sammanhållna vårdkedjor, tillräckligt med vårdplatser och tillgång till en rättvis fördelning av vårdställen, så att alla medborgare har närhet till kvalitativ vård. Men den borgerliga landstings-

124 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:449 ledningen förhåller sig passiva till dessa politiska utmaningar och det är beklagligt. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

125 bp BOTKYRKAPARTIET Yrkande Svar på motion Förbättra och satsa på geriatriken i Stockholmsregionen (KS/2012:449) Vi i Botkyrkapartiet yrkar att kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. I oktober förra året väckte vi förslaget att kommunstyrelsen borde ta kontakt med landstinget i syfte att få till stånd en förbättring av geriatriken inom stockholmsregionen. Det vi då får till svar är att detta egentligen inte angår kommunen, då geriatrisk vård är landstingets ansvarsområde och därmed kan man avslå motionens förslag. Avslutningsvis framkommer dock i svaret att landstinget i vissa delar försummat denna del inom äldrevården och att detta beror på den borgerliga alliansens bristande intresse, vilket nog kan synas så. Det avslöjar samtidigt ett bristande intresse från den styrande majoritetens sida i kommunen och mot den bakgrunden borde man inte avslå motionen utan åtminstone anse den vara besvarad. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker Sandra Foltas Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

126 bp BOTKYRKAPARTIET Motion Förbättra och satsa på geriatriken i Stockholmsregionen Vi i Botkyrkapartiet hemställer att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att ta kontakt med ansvarig enhet i Stockholms Läns Landsting med förslag att snarast avsätta medel för att förbättra den geriatriska sjukvården i regionen samt i enlighet med motionens intentioner Botkyrka kommun har nu satsat på att få igång en äldreplan i syfte att de äldre i kommunen ska känna sig trygga i sin miljö, vilket vi i BP ser som naturligt och stöder. Detta är ett arbete som kommer hanteras av flera förvaltningar då det rör sig om både boende och service inom olika områden. Då talar vi om den del som rör äldreomsorg. Vi ska då inte glömma bort att det finns äldrevård, geriatriken, och denna ligger under landstingets ansvarsområde. Det kan då gälla medicinsk vård och rehabilitering av äldre, som vi anser har blivit åtskilligt försummade under en följd av år. Här måste kommunen påbörja ett arbete med att försöka tvinga fram att landstinget tar sitt ansvar i denna del, i syfte att mer medel ska avsättas till en s.k. äldrevårdsplan eller geriatrisk plan. Det kommer t ex bli nödvändigt att utöka antalet platser vid de geriatriska klinikerna på sjukhusen för att få en äldrevård som har kvalitet och fungerar tillfredsställande. Det kan gälla såväl frakturer som hjärtbesvär och yrsel etc. där adekvat vård inom geriatriken mer eller mindre försummats, varvid rehabilitering på geriatrisk klinik uteblivit. Detta har varit och kommer bli en allt större fråga i regionen med tanke på befolkningsstrukturen, varför en strategi med samlad bedömning från länets kommuner naturligen ligger inom landstingets område. Vi varken kan eller ska bortse från att det kommer bli fler äldre invånare som kommer bli i behov av såväl medicinsk vård vid våra sjukhus som omsorger i vardagen. Kommunen skulle med aktivt agerande i denna fråga bli ett föredöme i regionen och visa att man är beredd att ta ansvar för den totala bilden av de äldres berättigade krav och behov, d v s såväl genom en äldreplan på lokal nivå som att aktualisera en geriatrisk plan på regional nivå, vilket kommer ge ökad betydelse för Äldreåret. Ulla-B. Ludvigsson Nils Junker Lena Karlsson Sandra Foltas Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

127 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2012: Motion (BP) - Förbättra och satsa på geriatriken i Stockholms regionen (von/2012:160) Beslut Vård- och omsorgsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Motionären föreslår att kommunstyrelsen tar kontakt med ansvarig enhet i Stockholms läns landsting med förslag att snarast avsätta medel för att förbättra den geriatriska sjukvården i regionen. Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver idag samarbete med Stockholms läns landsting inom en rad olika områden i syfte att förbättra vården av kommunens äldre. Utöver dessa samarbetsområden har kommunen små möjligheter att påverka vilka beslut som tas och vilka resurser som avsätts från landstingets sida.

128 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:160 Referens Barbro Gripenstam Emma Åberg Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Motion (BP) - Förbättra och satsa på geriatriken i Stockholms regionen Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att avslå motionen. Sammanfattning Motionären föreslår att kommunstyrelsen tar kontakt med ansvarig enhet i Stockholms läns landsting med förslag att snarast avsätta medel för att förbättra den geriatriska sjukvården i regionen. Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver idag samarbete med Stockholms läns landsting inom en rad olika områden i syfte att förbättra vården av kommunens äldre. Utöver dessa samarbetsområden har kommunen små möjligheter att påverka vilka beslut som tas och vilka resurser som avsätts från landstingets sida. Ärendet Motionären föreslår att kommunstyrelsen tar kontakt med ansvarig enhet i Stockholms läns landsting med förslag att snarast avsätta medel för att förbättra den geriatriska sjukvården i regionen. Ärendet har behandlats av vård- och omsorgsförvaltningen. Samarbetet med landstinget Vård- och omsorgsförvaltningen bedriver idag samarbete med Stockholms läns landsting inom en rad olika områden, varav ett är demensvården. Genom FoU Nestor, som Botkyrka kommun är en av delägarna i sedan den 1 januari 2012, pågår arbetet med att ta fram ett lokalt vård- och omsorgsprogram mellan kommunen och Stockholms läns landsting. Syftet med programmet är att beskriva hur hälso- och sjukvården och kommunalt finansierad äldreomsorg i kommunerna arbetar för att uppnå de rekommendationer som beskrivs i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Målet är att öka kunskapen om lagstiftning och de nationella rikt- Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post emma.aberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

129 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:160 linjerna bland personer med demenssjukdom, deras närstående samt personal inom hälso- och sjukvården och kommunalt finansierad äldreomsorg. Sedan 2011 finns även en överenskommelse mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting om hur vardera parten ska gå tillväga vid in- och utskrivning. 1 I de fall det kommer till vård- och omsorgsförvaltningens kännedom att landstinget brutit mot överenskommelsen reagerar vi genom att skicka en avvikelse till Karolinska institutets patientärendehantering. Landstinget redovisar i sin tur vilka åtgärder som kommer att vidtas för att det inträffade inte ska inträffa igen. Ytterligare en påverkansmöjlighet kan antas uppkomma när kommunen övertar hemsjukvården i januari 2015 och det medicinska samarbetet mellan landstinget och kommunen ökar. Utöver dessa och liknande samarbetsområden har kommunen små möjligheter att påverka vilka beslut som tas och vilka resurser som avsätts från landstingets sida varför vård- och omsorgsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att avslå motionen. Anne Saaristo Vård- och omsorgschef 1 Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid inoch utskrivning i slutenvården. DNR 2010/0022.

130 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens Friluftsstad (FP) (KS/2012:25) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad Ärendet Benny Ferdinandsson (FP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens Friluftsstad. Motionären föreslår att Botkyrka kommun tillsammans med markägaren Riksten Friluftsstad AB tillsammans med andra intressenter får i uppdrag att åtgärda flygbanorna i sådan omfattning så att den olagliga körningen med olika fordon upphör. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Motivering Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att motionen ska anses besvarad. Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att flygfälten vid den gamla flygflottiljen F18 idag ägs av Riksten Friluftsstad AB och att det är bolaget som beslutar om frågor som har att göra med landningsbanorna och en del annan mark kring dessa. Kommunen har en aktiv dialog med bolaget och andra intressenter, inklusive polisen, för att gemensamt försöka åtgärda problemet. Under senare år har bolaget lagt stora stenblock på vägen som förhindrar olovlig körning med bilar. Landningsbanorna används för byggtrafik för att undvika tung trafik i bostadsbebyggelsen. Att nu göra landningsbanorna okörbara för motorfordon kan därför inte genomföras av bolaget. För att få stopp på olovlig terrängkörning med motorcyklar och fyrhjulingar finns sedan en tid tillbaka ett samarbete mellan kommuner, motorklubbar,

131 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:25 markägare och poliser på Södertörn. Den bedrivs som en informationskampanj, vilket har lett till att den olovliga körningen har minskat. Särskilt yttrande Lars Johansson (FP), bilaga. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

132 SÄRSKILT YTTRANDE Svar på motion - Stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens Friluftsstad Folkpartiet vill tacka för svaret på motionen. Vi förstår att det i första hand är Rikstens Friluftsstad AB som har ansvar i denna fråga med hjälp av polisen. Det är helt korrekt att Rikstens Friluftsstad AB förra vintern efter påtryckning från boende i lade ut större stenar på landningsbanorna. Dock är erfarenheten från denna vintern att det bara haft marginell påverkan på bilar som vill busköra. Så fort det började snöa kom det ett antal bilar som körde varje kväll/natt i flera timmar. Detta är alltså både en fara för de som kör samt störande för de som bor nära landningsbanorna. Dessa stenar har dock ingen som helst effekt på de MC-förare som på sommartid åter fram och tillbaka. Det är dock har viktigt att poängtera hur landningsbanorna ser ut samt att problemen på de är ganska olika. Landningsbanorna på den gamla platsen var i formen av ett kors där ena banan går mellan Lidavägen (Halkbanan) och tågspåret/rikstens skola och den andra mellan Pålamalmsvägen och i Riktning mot Lida. Den landningsbana som slutar vid Rikstens skola har idag inget större problem med buskörning. Detta av flera anledningar. Framförallt beror det på att den används som uppläggningsplats av diverse material som behövs till den fortsatta utbyggnaden av Riksten samt att vändplatsen för buss 721 också är förlagd till den landningsbanan. Det är vidare endast på denna bana som det går byggtrafik ofta då till byggnationen av Rikstens skola men säkerligen senare även till byggnationen av etapp 3. Det stora problemet med buskörning är alltså på den andra banan den som går mot Lida. På den banan finns det en lång raksträcka på nästan 1 km. Se markering på bifogad karta. På denna banan finns inte heller någon byggtrafik och med planeringen av Riksten kommer det att dröja många år innan det byggs åt det hållet. Ser man på den banan kan det i dagsläget inte finnas någon poäng att behålla banan i dess befintliga skick. De enda fordon som kör där idag gör det olagligen. Man behöver naturligtvis inte

133 riva upp hela banan utan bara åtgärda den så att den långa raksträckan inte inbjuder till buskörning. Dessa åtgärder kan säkerligen återåtgärdas om/när det blir dags för byggtrafik även på den banan. Om Riksten ska vara en Friluftsstad så ska väl både kommunen och bolaget tillsammans jobba för att uppnå den visionen. Lars Johansson (FP)

134 MOTION Stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens Friluftsstad Rikstens Friluftsstad ligger på platsen där gamla F18 tidigare låg. Till Riksten flyttar många för att det är en lugn plats med närhet till naturen. Med andra ord ett väldigt bra ställe för barn att växa upp på. Området har också ett rikt djurliv. På gamla flygfältet kan man se älgar, rådjur, rävar, fasaner m.m. Det är också väldigt populärt för hundägare att ta sig till fältet för att rasta sina hundar. Tyvärr finns det saker som stör idyllen. Trots att det är olagligt och tydligt skyltat, samt att det på många ställen finns stora stenar utlagda för att förhindra olaga trafik, så sker den en hel del olaglig busåkning på de gamla landningsbanorna. På sommaren är problemet framförallt MC-förare som utnyttjar de gamla landningsbanorna för buskörning. Dessa MC-förare roar sig med att i timmar köra fram och tillbaka på den landningsbanan som är intakt. Denna raksträcka är ca 1 km lång. Jag har själv vid ett flertal tillfällen gått ut och pratat med dessa MC-förare för att förklara både att de stör mycket samt att det är förbjudet att köra på banorna. Tyvärr har responsen varit respektlös med informationen att de tänker fortsätta köra där och att de inte bryr sig om att de stör eller att de bryter mot lagen. På vintern är problemet att när det väl kommer snö så kommer det bilar som i hög hastighet sladdar runt på banorna. Detta sker oftast kvällstid/nattetid då runt 10 bilar kör runt i timmar. Problemet var speciellt stort kring trettondagshelgen då ett antal bilar (oftast samma bilar) buskörde på landningsbanorna flera kvällar/nätter på raken. De blev vid ett flertal tillfällen avhysta från området av Polisen bara för att en kort stund senare återvända. Vid flera tillfällen höll de på fram till på natten. Problemen med detta är många: För det första så för dessa fordon ett stort oväsen. Flera av de MC som används är crosscyklar vilka inte har mycket till ljuddämpning. När det gäller bilarna så kör dessa ofta sent på kvällen/mitt på natten vilket naturligtvis är extra jobbigt, framförallt då många i området har små barn. Husen som ligger närmast landningsbanorna ligger endast ca 50 meter ifrån dessa så det blir ett ordentligt oljud. För det andra så hindrar denna buskörning direkt och indirekt de boende i området att ta sig ut till fältet. Det är inte speciellt tilltalande att ta sig ut på fältet då det är ett öronbedövande oljud från motorcyklar i närheten. Dessutom vill man knappast ge sig ut på en plats där man riskerar att bli påkörd.

135 För de tredje så kör ofta dessa personer ofta alldeles för fort även i bostadsområdet vilket innebär risk för personskada eller värre. Denna buskörning gör verkligen inte att området känns som någon Friluftsstad Då de nuvarande åtgärderna med skyltar, bommar och stora stenar inte har lyckats stoppa buskörningen finner jag inget annat medel än att totalt ta bort förutsättningarna för buskörningen. Detta innebär konkret att permanenta åtgärder måste göras så att de gamla landningsbanorna blir okörbara för buskörning. Exempelvis kan man med jämna mellanrum gräva hål i landningsbanorna så man endast kan köra över dessa i låg hastighet. Med hänvisning till ovan yrkar Folkpartiet: att Botkyrka kommun tillsammans med markägaren Rikstens Friluftsstad AB (och i samarbete med övriga intressenter) får i uppdrag att åtgärda flygbanorna i sådan omfattning så att den olagliga körningen med olika fordon upphör. Benny Ferdinandsson (FP)

136 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012:80 38 Yttrande över motion om att stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens Friluftsstad (sbf/2012:80) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Flygfälten vid den gamla flygflottiljen F18 ägs idag av Riksten Friluftsstad AB, (fortsättningsvis kallat bolaget), som i sin tur är ett helägt bolag till Peab Sverige AB. Det är bolaget som beslutar om det som har att göra med landningsbanorna och en del annan mark kring dessa. Kommunen är medveten om att olovlig körning på landningsbanorna förekommit. Liknande problem har också funnits på andra platser i området. Kommunen har en aktiv dialog med bolaget och även andra intressenter, inklusive Polisen, för att gemensamt försöka åtgärda problemen. Under senare år har bolaget lagt stora stenblock på vägen som förhindrar olovlig körning med bilar. För att få stopp på olovlig terrängkörning med motorcyklar och fyrhjulingar finns sedan en tid tillbaka ett samarbete mellan kommuner, motorklubbar, markägare och poliser på Södertörn. Olovlig körning på landningsbanorna är även ett bekymmer för bolaget men landningsbanorna behövs för byggtrafik. Ett av de viktigaste skälen till att använda landningsbanorna är att inte leda in tung byggtrafik i bostadsbebyggelsen med de olägenheter i boendemiljön som det medför. Motionärens konkreta förslag om att göra landningsbanorna permanent okörbara för alla slags motorfordon kan därför inte genomföras av bolaget.

137 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:80 Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens friluftsstad. Konkret önskar motionären permanenta åtgärder som gör att de gamla landningsbanorna blir okörbara för buskörning. Detta skulle t ex kunna genomföras genom att hål grävs i landningsbanorna, så att det endast går att köra över dessa i låga farter. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Särskilt yttrande Särskilt yttrande Lars Johansson (FP), bilaga. Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson

138 SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 7 Yttrande över motion om att stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens Friluftsstad Folkpartiet vill tacka för svaret på motionen. Vi förstår att det i första hand är Rikstens Friluftsstad AB som har ansvar i denna fråga med hjälp av polisen. Det är helt korrekt att Rikstens Friluftsstad AB förra vintern efter påtryckning från boende i lade ut större stenar på landningsbanorna. Dock är erfarenheten från denna vintern att det bara haft marginell påverkan på bilar som vill busköra. Så fort det började snöa kom det ett antal bilar som körde varje kväll/natt i flera timmar. Detta är alltså både en fara för de som kör samt störande för de som bor nära landningsbanorna. Dessa stenar har dock ingen som helst effekt på de MC-förare som på sommartid åter fram och tillbaka. Det är dock har viktigt att poängtera hur landningsbanorna ser ut samt att problemen på de är ganska olika. Landningsbanorna på den gamla platsen var i formen av ett kors där ena banan går mellan Lidavägen (Halkbanan) och tågspåret/rikstens skola och den andra mellan Pålamalmsvägen och i Riktning mot Lida. Den landningsbana som slutar vid Rikstens skola har idag inget större problem med buskörning. Detta av flera anledningar. Framförallt beror det på att den används som uppläggningsplats av diverse material som behövs till den fortsatta utbyggnaden av Riksten samt att vändplatsen för buss 721 också är förlagd till den landningsbanan. Det är vidare endast på denna bana som det går byggtrafik ofta då till byggnationen av Rikstens skola men säkerligen senare även till byggnationen av etapp 3. Det stora problemet med buskörning är alltså på den andra banan den som går mot Lida. På den banan finns det en lång raksträcka på nästan 1 km. Se markering på bifogad karta. På denna banan finns inte heller någon byggtrafik och med planeringen av Riksten kommer det att dröja många år innan det byggs åt det hållet. Ser man på den banan kan det i dagsläget inte finnas någon poäng att behålla banan i dess befintliga skick. De enda fordon som kör där idag gör det olagligen. Man behöver naturligtvis inte

139 riva upp hela banan utan bara åtgärda den så att den långa raksträckan inte inbjuder till buskörning. Dessa åtgärder kan säkerligen återåtgärdas om/när det blir dags för byggtrafik även på den banan. Om Riksten ska vara en Friluftsstad så ska väl både kommunen och bolaget tillsammans jobba för att uppnå den visionen. Lars Johansson (FP)

140 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:80 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens Friluftsstad Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att stoppa buskörningen på de gamla landningsbanorna i Rikstens friluftsstad. Konkret önskar motionären permanenta åtgärder som gör att de gamla landningsbanorna blir okörbara för buskörning. Detta skulle t ex kunna genomföras genom att hål grävs i landningsbanorna, så att det endast går att köra över dessa i låga farter. Yttrande Flygfälten vid den gamla flygflottiljen F18 ägs idag av Riksten Friluftsstad AB, (fortsättningsvis kallat bolaget), som i sin tur är ett helägt bolag till Peab Sverige AB. Det är bolaget som beslutar om det som har att göra med landningsbanorna och en del annan mark kring dessa, (se kartbilaga till denna tjänsteskrivelse). Kommunen är medveten om att olovlig körning på landningsbanorna förekommit. Liknande problem har också funnits på andra platser i området. Kommunen har en aktiv dialog med bolaget och även andra intressenter, inklusive Polisen, för att gemensamt försöka åtgärda problemen. Under senare år har bolaget lagt stora stenblock på vägen som förhindrar olovlig körning med bilar. För att få stopp på olovlig terrängkörning med motorcyklar och fyrhjulingar finns sedan en tid tillbaka ett samarbete mellan kommuner, motorklubbar, markägare och poliser på Södertörn. Den bedrivs som en informationskampanj, vilket har lett till att den olovliga körningen har minskat. Under ett antal helger under hösten har också ett antal medlemmar från Botkyrka motorklubb och Svenska ATV Föreningen rört sig med fordon kring de platser där Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

141 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:80 problemen är som störst. Deras uppgift är att bevaka inkörsportarna, informera och övertyga dem som kör olovligt. Målet med detta är att nå ut till förare som inte är organiserade, att få fler att överge den olovliga körningen och att visa att samarbete kan leda till mindre problem för markägare, företag och kommuner. Detta verkar ha minskat den olovliga körningen till viss del. Olovlig körning på landningsbanorna är även ett bekymmer för bolaget men landningsbanorna behövs för byggtrafik. Ett av de viktigaste skälen till att använda landningsbanorna är att inte leda in tung byggtrafik i bostadsbebyggelsen med de olägenheter i boendemiljön som det medför. Motionärens konkreta förslag om att göra landningsbanorna permanent okörbara för alla slags motorfordon kan därför inte genomföras av bolaget. Förhoppningen är dock att ovan nämnda åtgärder av annat slag får önskat resultat. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef

142 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion - Simskolan räddar liv (M) (KS/2012:438) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige ger kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att upprätta en plan för hur skillnader i simkunnighet hos barn mellan olika kommundelar ska minska Kommunfullmäktige anser motionens första och andra att-sats besvarade Kommunfullmäktige avslår motionens tredje att-sats Reservationer Edip Noyan (M) och Petja Svensson (M) reserverar sig mot beslutet avseenden första att-satsen till fördel för eget yrkande. Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet avseende den andra att-satsen till fördel för eget yrkande. Ärendet Petja Svensson (M) och Mattias Franzén (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Simskolan räddar liv. Motionärerna föreslår att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att utöka antalet simskoleplatser, att kultur- och fritidsförvaltningen ges i uppdrag att utreda hur man kan få fler barn i norra Botkyrka att vilja börja i simskola samt att utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att utreda möjligheterna till att tidigarelägga skolans ordinarie simskola från årskurs två till sexårsverksamheten. Utbildningsnämnden har yttrat sig över motionen Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över motionen

143 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:438 Motivering Utbildningsnämnden hänvisar till utbildningsförvaltningens yttrande. Utbildningsförvaltningen delar motionärernas uppfattning att simundervisning från unga år är mycket betydelsefull och räddar liv, men avvisar förslaget om att förlägga simundervisningen till förskoleklass, eftersom förskoleklassverksamheten inte är obligatorisk. I övrigt hänvisar utbildningsförvaltningen till kultur- och fritidsförvaltningens ansvar för simhallarnas organisation, simlärarnas arbete och tidbokning. Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen i delarna: utöka antalet simskoleplatser och att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna till att tidigarelägga skolans ordinarie simskola från årskurs två till sexårsverksamheten. Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker att utreda hur man kan få fler barn i norra Botkyrka att vilja börja i simskola. Att minska skillnader i simkunnighet hos barn mellan olika kommundelar är viktigt, och kultur- och fritidsförvaltningen föreslås därför att ges i uppdrag att utarbeta en plan för hur det ska göras. Målsättningen ska förstås vara att fler barn i kommunen ska lära sig att simma. I arbetet med att ta fram en sådan plan kan möjligheterna att utöka antalet simskoleplatser undersökas vidare. Yrkanden Edip Noyan (M) och Petja Svensson (M) yrkar bifall till första och andra att-satsen i motionen. Jimmy Baker (M), bilaga. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra avseende första att-satsen. Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra avseende andra att-satsen. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

144 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 107 Svar på motion Simskolan räddar liv (KS/2012:438) Vad det gäller antalet platser på simskolorna i Botkyrka så framgick det i ett tidigare, mycket belysande, interpellationssvar från majoriteten att kommunen erbjuder fler platser än det finns sökande. Vidare är det redan idag ont om tider i våra två simhallar, om antalet simskoleplatser skall utökas måste annan verksamhet dras in. Vad det gäller att få fler barn att delta i simskolan så tillstyrks detta av Kultur- och fritidsnämnden men föreslås bli besvarat av KS/KF. Självfallet bör vi utreda hur vi ska kunna locka fler barn att delta i simskolan! När det gäller att tidigarelägga skolans simundervisning så menar Utbildningsnämnden att det inte är lämpligt att flytta ett obligatoriskt inslag i skolan till den icke obligatoriska sexårsverksamheten. Detta är en uppfattning som den Moderata kommunfullmäktigegruppen delar. Simskola från sex år erbjuds dessutom redan på frivillig basis. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige besluta att att motionens andra att-sats ska bifallas, i övrigt bifalla ordförandeförslaget Jimmy Baker Yngve RK Jönsson Stina Lundgren

145 Kommunfullmäktige MOTION Simskolan räddar liv Vi Moderater anser att simskolan är en mycket viktigt verksamhet och vi önskar att fler barn tog del av denna, gärna från en tidigare ålder än den som våra skolor erbjuder. Genom att lära sig simma kan man rädda liv, både sitt eget och andras. Vi är medvetna om att simkunnigheten bland både unga och äldre i främst Norra Botkyrka är låg och vi vill därför att kommunen mer aktivt informerar om vikten av att kunna simma och vad vi kan erbjuda i form av undervisning. Med tanke på regionens närhet till vatten, så är det inte ovanligt att barn ibland faller i. I några fall har föräldrar inte kunnat rädda sitt barn eftersom att inte heller de varit simkunniga. Vi behöver utöka antalet platser i den kommunala simskolan alternativt erbjuda simklubbar möjligheten till att bedriva simskola. Vi skulle gärna se att detta ingick i fritids-/förskoleverksamheten för sexåringar. I dagsläget ansvarar skolan för simundervisning fr.o.m. årskurs två. Vi föreslår kommunfullmäktige att ge Kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utöka antalet simskoleplatser, att att ge Kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utreda hur man kan få fler barn i Norra Botkyrka att vilja börja i simskolan, samt ge Utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna till att tidigarelägga skolans ordinarie simskola från årskurs två till sexårsverksamheten. Petja Svensson Mattias Franzén

146 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Utbildningsnämnden DnrUF/2012:125 6 Svar på motion (M) - Simskolan räddar liv (UF/2012:125) Beslut Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt remissvar till kommunstyrelsen. Anteckningar (M) ställer sig bakom ordförandeförslaget. Sammanfattning Moderaterna inlämnade i oktober motionen Simskolan räddar liv till kommunfullmäktige. I motionen betonas vikten av simundervisning från tidig ålder. Moderaterna föreslår därför att antalet platser utökas i den kommunala simskolan, alternativt att simklubbar ges möjlighet att bedriva simskola. Förvaltningen ställer sig inte bakom motionärernas förslag att simundervisningen skulle börja i förskoleklass, eftersom förskoleklassverksamheten till skillnad från simundervisningen inte är obligatorisk. De skolor som så finner lämpligt kan givetvis påbörja simundervisningen i årskurs 1. Förvaltningen känner till att skolorna gör olika insatser på detta område, till exempel lovskola med inriktning på simkunnighet, och vi uppmuntrar vi chefer och personal på alla nivåer inom skolväsendet att fortsätta bidra till att ge barnen vattenvana och vattenvett.

147 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:125 Referens Sofia Nordgren Mottagare Styrelse/nämnd Svar på motion (M) Simskolan räddar liv Förslag till beslut Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt remissvar till kommunstyrelsen. Sammanfattning Moderaterna inlämnade i oktober motionen Simskolan räddar liv till kommunfullmäktige. I motionen betonas vikten av simundervisning från tidig ålder. Moderaterna föreslår därför att antalet platser utökas i den kommunala simskolan, alternativt att simklubbar ges möjlighet att bedriva simskola. Förvaltningen ställer sig inte bakom motionärernas förslag att simundervisningen skulle börja i förskoleklass, eftersom förskoleklassverksamheten till skillnad från simundervisningen inte är obligatorisk. De skolor som så finner lämpligt kan givetvis påbörja simundervisningen i årskurs 1. Förvaltningen känner till att skolorna gör olika insatser på detta område, till exempel lovskola med inriktning på simkunnighet, och vi uppmuntrar vi chefer och personal på alla nivåer inom skolväsendet att fortsätta bidra till att ge barnen vattenvana och vattenvett. Bakgrund Moderaterna inlämnade i oktober motionen Simskolan räddar liv till kommunfullmäktige. I motionen betonas vikten av simundervisning från tidig ålder. Den jämförelsevis långa simkunnigheten i norra Botkyrka nämns som en risk med tanke på att vår kommun på flera ställen har nära till vatten. Moderaterna föreslår därför att antalet platser utökas i den kommunala simskolan, alternativt att simklubbar ges möjlighet att bedriva simskola. I förslaget ingår att simskolan skulle börja i förskoleklass, istället för idag som i år två. Utbildningsförvaltningens bedömning Avtal om simundervisningen görs upp varje år mellan rektorer/idrottslärare och simhallarna. Utbildningsförvaltningen centralt har ingen funktion med Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

148 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:125 ansvar för simundervisning. Det är Kultur- och fritidsförvaltningen som ytterst har ansvaret för simhallarnas organisation, simlärarnas arbete och tidbokningen. Det är redan ont om tider i badhusen eftersom många viktiga verksamheter ska beredas plats; lek, motionssim, simning för personer med funktionsnedsättning med mera. Schemat blir ofta fulltecknat när alla elever i årskurs 2 bokar sin simundervisning. Utbildningsförvaltningen delar motionärernas uppfattning att simundervisning från unga år är mycket betydelsefull och rent av räddar liv, och att det är särskilt viktigt i norra kommundelarna där simkunnigheten är lägre. Detta har aktualiserats i samband med kraven i kursplanen i idrott, där simkunnighet ingår i betygskriterierna. Men förvaltningen ställer sig inte bakom motionärernas förslag att simundervisningen skulle börja i förskoleklass, eftersom förskoleklassverksamheten till skillnad från simundervisningen inte är obligatorisk. De skolor som så finner lämpligt kan givetvis påbörja simundervisningen i årskurs 1. Förvaltningen känner till att skolorna gör olika insatser på detta område, till exempel lovskola med inriktning på simkunnighet, och vi uppmuntrar vi chefer och personal på alla nivåer inom skolväsendet att fortsätta bidra till att ge barnen vattenvana och vattenvett. Erik Nilsson, förvaltningschef

149 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2012:315 5 Yttrande över motion - Simskolan räddar liv (M) (KF/2012:315) Beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionens första beslutsats: att ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utöka antalet simskoleplatser. 2. Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker motionens andra beslutsats: att ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utreda hur man kan få fler barn i norra Botkyrka att vilja börja i simskolan. 3. Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionens tredje beslutsats: att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna till att tidigarelägga skolans ordinarie simskola från årskurs två till sexårsverksamheten. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över en motion Simskolan räddar liv (M). Motionärerna föreslår kommunfullmäktige att: 1. ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utöka antalet simskoleplatser, 2. ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utreda hur man kan få fler barn i norra Botkyrka att vilja börja i simskolan, 3. ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna till att tidigarelägga skolans ordinarie simskola från årskurs två till sexårsverksamheten.

150 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KF/2012:315 Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen håller med om att simskolan är en mycket viktig verksamhet, och ska undersöka möjligheten att utöka antalet simskoleplatser inom ramen för befintliga resurser. Vi vet dock redan att det är ont om tider i badhusen, och det är många viktiga verksamheter som måste få plats; simskolor, föreningsverksamhet, motionssim, spontansim, lek, kvinnosim och simning för personer med funktionsnedsättning. Vi är medvetna om att simkunnigheten bland barnen är lägre i de norra kommundelarna, och är positiva till att arbeta med att locka fler barn i norra Botkyrka till simskolan. Vi avstyrker den tredje beslutsatsen med hänvisning till utbildningsnämndens svar på motionen. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkanden Märta Engelberth-Fridell och Ufuk Sen (M) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Petja Svensson (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kultur- och fritidsnämnden godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kultur- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med ordförandeförslaget.

151 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:315 Referens Susanna Evert Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion - Simskolan räddar liv (M) Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionens första beslutsats: att kommunfullmäktige ger kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utöka antalet simskoleplatser. 2. Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker motionens andra beslutsats: att kommunfullmäktige ger kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utreda hur man kan få fler barn i norra Botkyrka att vilja börja i simskolan. 3. Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionens tredje beslutsats: att kommunfullmäktige ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna till att tidigarelägga skolans ordinarie simskola från årskurs två till sexårsverksamheten. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över en motion Simskolan räddar liv (M). Motionärerna föreslår kommunfullmäktige att: 1. ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utöka antalet simskoleplatser, 2. ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utreda hur man kan få fler barn i norra Botkyrka att vilja börja i simskolan, 3. ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna till att tidigarelägga skolans ordinarie simskola från årskurs två till sexårsverksamheten. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen håller med om att simskolan är en mycket viktig verksamhet, och ska undersöka möjligheten att utöka antalet simskoleplatser inom ramen för befintliga resurser. Vi vet dock redan att det är ont Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post susanna.evert@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

152 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:315 om tider i badhusen, och det är många viktiga verksamheter som måste få plats; simskolor, föreningsverksamhet, motionssim, spontansim, lek, kvinnosim och simning för personer med funktionsnedsättning. Vi är medvetna om att simkunnigheten bland barnen är lägre i de norra kommundelarna, och är positiva till att arbeta med att locka fler barn i norra Botkyrka till simskolan. Vi avstyrker den tredje beslutsatsen med hänvisning till utbildningsnämndens svar på motionen. Bakgrund Kultur- och fritidsförvaltningen håller med om att simskolan är en mycket viktig verksamhet. Våra simhallar erbjuder simskola för alla över sex år, det vill säga även för vuxna. Vi är positiva till tanken om att utöka antalet simskoleplatser eftersom vi vet att det finns önskemål om detta, men med de anläggningar vi har idag är det svårt att tillfredsställa de behov som finns. Idag finns det två simhallar i Botkyrka kommun. Fittjabadet har en 25- metersbassäng med fyra banor och en liten barnbassäng. Storvretsbadet har en 25-metersbassäng med sju banor och en barnbassäng. Båda simhallarna är byggda på 1970-talet och anpassade efter den befolkningsmängd och de behov som fanns då. Idag är det full aktivitet i hallarna under de populäraste timmarna, det vill säga på vardagar 17:00 21:00. Det är simskolor, föreningsverksamhet, motionssim, spontansim och lek. På helgerna tillkommer kvinnosim och simning för personer med funktionsnedsättning. Samtliga kategorier anser att det finns för få tider för deras verksamhet och efterfrågar fler. Att ge en verksamhet fler tider är dock svårt utan att andra verksamheter får flytta på sig. Kultur- och fritidsförvaltningen ska undersöka möjligheten att utöka antalet simskoleplatser inom ramen för befintliga resurser. Men vi vet att det är högt tryck på badhusen, och ett uppdrag från kommunfullmäktige om fler simskoleplatser skulle i dagsläget kunna leda till att andra viktiga verksamheter måste prioriteras bort. Mot bakgrund av detta anser kultur- och fritidsförvaltningen att det finns ett stort behov av fler bassängytor i kommunen. Det är också något som vi lyfter i vår framåtsikt Vi är också medvetna om att simkunnigheten bland barn i norra Botkyrka är sämre än bland barn i de södra kommundelarna det skiljer så mycket som 30 procentenheter mellan kommundelarna. I kultur- och fritidsnämndens årsredovisning 2011 skrev vi att vi behöver analysera vad vi kan göra för att minska de stora skillnaderna i simkunnighet mellan norra och södra Botkyrka. Vi är därför positiva till förslaget att arbeta med att få fler barn i norra Botkyrka att delta i simskola.

153 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2012:315 Slutligen så är det inte kultur- och fritidsnämnden som avgör om den ordinarie simskolan ska tidigareläggas till sexårsverksamheten. Vi avstyrker den tredje beslutsatsen med hänvisning till utbildningsförvaltningens förslag till svar på motionen. Pernilla Hellman Tf. kultur- och fritidschef Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott & anläggning Expedieras till Kommunledningsförvaltningen

154 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:13 Anmälningsärenden (KS/2013:13) Följande ärenden anmäls till kommunfullmäktige: Svar på medborgarförslag - Trottoar och genomfartstrafik på Gårdsvägen, dnr KS/2012:182 Beslut: bifall - Gångbana mellan parkeringen och entén vid Tullingehallen, dnr KS/2012:367 Beslut: besvarat - Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg, dnr KS/2012:380 Beslut: besvarat - Förläng gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön, dnr KS/2012:384 Beslut: avslag - Begränsa möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg fram till Hammerstaskolan, dnr KS/2012:395 Beslut: besvarat - Rusta upp fotbollsplanen vid Eklidsskolan, dnr KS/2012:460 Beslut: bifall/besvarat - Bygg tysta äldreboenden, dnr KS/2012:488 Beslut: besvarat - Informera innan högstadiet om framtida arbeten och möjligheter, dnr KS/2012:491 Beslut: avslag

155 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:13 Årsstämmor - AB Botkyrkabyggen, dnr KS/2013:249 - Upplev Botkyrka AB, dnr KS/2013:259 - Hågelbyparken AB, dnr KS/2013:260

156 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2010: Medborgarförslag - Trottoar och genomfartstrafik på Gårdsvägen i Tullinge (sbf/2010:200) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att Gårdsvägen skulle kunna öppnas på nytt för genomfartstrafik, om vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförs. Ett beslut om att tillåta genomfartstrafik på Gårdsvägen skulle innebära ett mer naturligt trafikmönster i Tullinge. Dessutom skulle det minska trafiken något på Tullinge strand och Anna-Maria Roos väg. Gårdsvägens avsnitt närmast Nibblevägen är idag en uppsamlingsgata för boende längs Örnbergsvägens norra delar. Trafiken längs den här delen av Gårdsvägen går genom bebyggelse där oskyddade trafikanter idag använder körbanan för att ta sig ut till Nibblevägen. Sträckan är 300 meter lång. Samhällsbyggnadsnämnden gav vid sitt sammanträde förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till förbättrad trafiksäkerhet för att möjliggöra ett återöppnande av Gårdsvägen. Förvaltningen har vid nämndens sammanträde , redovisat den genomlysning som gjorts i ärendet samt de möjligheter som finns för att åter öppna Gårdsvägen för genomfartstrafik. För att höja trafiksäkerheten för sträckans oskyddade trafikanter föreslår samhällsbyggnadsnämnden att en gångbana anläggs på vägens norra sida. Denna åtgärd beräknas kosta 700 tkr och finns med i nämndens framåtsikt för år Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ann-Marie Larsson angående trottoar och genomfartstrafik på

157 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2010:200 Gårdsvägen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Yrkande Jörgen Gustafsson (TUP) och Jens Jenslin (TUP) yrkar bifall till medborgarförslaget, bilaga Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

158 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:200 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Trottoar och genomfartstrafik på Gårdsvägen i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ann-Marie Larsson angående trottoar och genomfartstrafik på Gårdsvägen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Gårdsvägen är i nuläget avstängd för genomfarttrafik. Vägen utgör den gamla tillfarten till Tullinge gård och kyrka. Vägens standard är låg och inte bra för de oskyddade trafikanterna. Ny bebyggelse har tillkommit i området, vilket har ökat problemet. Samhällsbyggnadsnämnden har vid sitt sammanträde givit förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till förbättrad trafiksäkerhet för att möjliggöra ett återöppnande av Gårdsvägen. Förvaltningen har vid nämndens sammanträde , redovisat den genomlysning som gjorts i ärendet samt de möjligheter som finns för att åter öppna Gårdsvägen för genomfartstrafik. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att Gårdsvägen skulle kunna öppnas på nytt för genomfartstrafik, om vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförs. Ett beslut om att tillåta genomfartstrafik på Gårdsvägen skulle innebära ett mer naturligt trafikmönster i Tullinge. Dessutom skulle det minska trafiken något på Tullinge strand och Anna-Maria Roos väg. Gårdsvägens avsnitt närmast Nibblevägen är idag en uppsamlingsgata för boende längs Örnbergsvägens norra delar. Trafiken längs den här delen av Gårdsvägen går genom bebyggelse där oskyddade trafikanter idag använder körbanan för att ta sig ut till Nibblevägen. Sträckan är 300 meter lång. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Telefon vxl Direkt Mobil E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

159 BOTKYRKA KOMMUN 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:200 För att höja trafiksäkerheten för sträckans oskyddade trafikanter föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att en gångbana anläggs på vägens norra sida. Denna åtgärd (vid avsnitt 1 på nedanstående karta) beräknas kosta 700 tkr och finns med i nämndens framåtsikt för år Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef

160 ---Namn: Ann-Marie Larsson ---Adress: ---Tel: ---Postadress: ---Avsandare: ---Forslag: Etapp 1. Trottoar utmed Gårdsvägen Etapp 2. Öppna därefter Gårdsvägen för genomfartstrafik ---Motivering: På Äldrerådet kom en deltagare med detta förslag som jag instämmer i. file:///h /...den/182c%20medborgarförslag%20-%20trottoar%20och%20genomfartstrafik%20på%20gårdsvägen%20-%20publicering.txt[ :48:47]

161 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Tekniska nämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Gångbana mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen (sbf/2012:499) Beslut Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Tekniska nämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Lars Brandin om att anlägga en gångbana mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att frågan om anläggande av en gångbana mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen måste utredas vidare. Utredningen kan mycket väl komma fram till att gångbanan ska anläggas i enlighet med Lars Brandins förslag, men det är också möjligt att det istället bör ske någon form av avspärrning av gräsmattan. Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Olov Lindquist

162 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:499 Referens Olov Lindquist Mottagare Tekniska nämnden Medborgarförslag - Gångbana mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen Förslag till beslut Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Tekniska nämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Lars Brandin om att anlägga en gångbana mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att frågan om anläggande av en gångbana mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen måste utredas vidare. Utredningen kan mycket väl komma fram till att gångbanan ska anläggas i enlighet med Lars Brandins förslag, men det är också möjligt att det istället bör ske någon form av avspärrning av gräsmattan. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

163 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Lars Brandin Lars Brandin Förslag: Bygg en fin liten gångbana med juste dränering mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen. De flesta som parkerar på parkeringen, barn som vuxna, genar på gräsmattan från parkeringen till entrén, vilket går bra då det inte finns några egentliga hinder som styr bort folket från genandet. Följden av detta är att det naturligtvis inte finns något gräs kvar på denna del av gräsmattan, utan det är en upptrampad jordstig. När det har regnat ute är det en lerstig, som inte minst är väldigt hal att passera. Genomförandet torde inte vara svårt. Det är bara avsätta ett par gubbar med en minigrävare, några stenplattor och sätta igång. Det går ju att googla på "anlägga gångbana" om man inte riktigt vet hur man gör. Motivering Det finns en gammal devis som säger att man ska bygga gångbanor där folk går. Om man inte gör det uppstår "oplanerade" stigar och upptrampade gångstråk ändå. Det kan till och med vara smart att vänta ett tag med att anlägga gångbanor när man har byggt ett nytt område, helt enkelt bara för att se hur folk väljer att röra sig naturligt, och utifrån de naturliga rörelsemönstren anlägga gångstråken. Jag kan

164 förstå att man kan låta bli och kanske helst bör göra det om dessa uppstår i skogsområden och liknande. Men om det uppstår så kallade naturliga gångstråk i planerade miljöer som till exempel i anslutning till bostadsområden och skolor, så blir dessa bara en belastning för miljön i form av oestetiska anläggningar med mera. Om man inte vill att folk ska röra sig på vissa ställen i planerade miljöer så måste man markera det på annat sätt istället, som t.ex. med staket, höga häckar (med vassa stickor) eller murar. Det finns ett ställe som jag som medborgare skulle önska att kommunen tog tag i och anlade en snygg liten gångbana på/vid. Nämligen vid idrottshallen vid Trädgårdsstadsskolan. Tullingehallen tror jag idrottshallen heter. Det finns en liten parkering vid sidan av idrottshallen. För att komma till hallens entré måste man gå en liten runda. De flesta som parkerar på parkeringen, barn som vuxna, genar på gräsmattan från parkeringen till entrén, vilket går bra det inte finns några egentliga hinder som styr bort folket från genandet. Följden av detta är att det naturligtvis inte finns något gräs kvar på denna del av gräsmattan, utan det är en upptrampad jordstig. När det har regnat ute är det en lerstig, som inte minst är väldigt hal att passera. Man kan då tycka att folk får skylla sig själva om de ramlar och gör sig illa. Men så enkelt är ju inte livet. Folk kommer att fortsätta gå där ändå. Eftersom det istället vore mycket mera praktiskt och snyggt att göra en liten gångbana där med hygglig dränering, så tror jag att många problem har övervunnits. Alternativt kan man förlänga befintlig häck så att det blir tydligare att kommunfullmäktige inte vill att man ska gå där. Det sistnämnda tror jag emellertid vore korkat eftersom folk ändå skulle tränga sig igenom häcken.

165 Och vips så skulle ett antal meter 100 kronors häck vara förstört (igen). Mitt förslag är sålunda: Bygg en proper fin liten gångbana med juste dränering mellan parkeringen och entrén vid Tullingehallen. Tack för visat intresse! Vänligen Lars Brandin

166 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg (sbf/2012:504) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsbyggnadsnämnden har antagit en hastighetsplan för kommunens vägar, som anger en rekommenderad hastighet för Tomtbergavägen på 40 km/h. För att vägen ska få denna hastighetsbegränsning krävs dock att ett beslut om detta tas som ett enskilt ärende. Ett sådant ärende kommer i så fall att tas fram under innevarande år. Kostnaden för genomförandet i form av omskyltning etc, beräknas till ca kr. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Björn Weslien om att begränsa hastigheten till 30 km/h på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

167 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:504 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Björn Weslien om att begränsa hastigheten till 30 km/h på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsbyggnadsnämnden har antagit en hastighetsplan för kommunens vägar, som anger en rekommenderad hastighet för Tomtbergavägen på 40 km/h. För att vägen ska få denna hastighetsbegränsning krävs dock att ett beslut om detta tas som ett enskilt ärende. Ett sådant ärende kommer i så fall att tas fram under innevarande år. Kostnaden för genomförandet i form av omskyltning etc, beräknas till ca kr. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

168 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Begränsa hastigheten till 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg Björn Weslien Björn Weslien Hastighetsbegränsning på 30 km/tim på Tomtbergavägen mellan Borgvägen och Lugnets väg. För att minimera vibrationer i marken från framför allt bussar och lastbilar. Radhusen på Hundhamravägen är grundlagda på lera, som gör att husen skakar, när tung trafik kör förbi. Dels är det mycket otrevligt att prydnadsföremål mm skramlar på bord mm, men värst är att husen spricker. Bakgrundsfakta: Detta är inget nytt utan har varit ett stort problem under väldigt många år. Problemet har under årens lopp många gånger tagits upp med kommunens tjänstemän, som lovat återkomma. Det har man aldrig gjort. Kanske beroende på att man inte kommit på hur man på ett ekonomiskt relativt enkelt sätt kan lösa detta problem med några skyltar.

169 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Förläng gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön. (sbf/2012:506) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt på alla förslag att utveckla kommunens gång- och cykelvägar. Att fler väljer cykeln bidrar till en bättre folkhälsa och minskar bidraget till klimatförändringar. Nämnden kan konstatera att anläggandet av gång- och cykelvägen mellan Alby och Tullinge har möjliggjort ett ökat cyklande runt Tullingesjön. Nämnden har tagit fram en ambitiös cykelplan som vi successivt förverkligar. Botkyrka kommun är inte ägare till delar av den mark som skulle behövas för att anlägga en komplett gång- och cykelväg runt hela Tullingesjön. Eftersom det inte heller finns några planer på att införskaffa marken, så avstyrker nämnden medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Inger Pripp om att förlänga den befintliga gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Särskilt yttrande Särskilt yttrande Tullingepartiet, bilaga. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

170 Särskilt yttrande Samhällsbyggnadsnämnden Ärende 3 Medborgarförslag - Förläng gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön (sbf/2012:506) Detta är ett bra medborgarförslag. Vi delar förslagsställarens uppfattning om att det vore trevligt att kunna cykla runt sjön, men inte nödvändigtvis precis vid strandkanten. Tullingepartiet vill utveckla kommunens gång- och cykelvägar men i detta fall behöver inte hela cykelvägen gå exakt vid sjön, men vissa delar bör ändras. I samband med detta kan kommunen lämpligen se över hela vägen så att vi säkerställer bra belysning och bra framkomlighet för alla. Sådana insatser ökar kommunens attraktivitet. Med små medel går detta att förverkliga. Som vi ser det behövs en stig som förbinder stigen som leder från åkrarna upp i skogen vid Elvesta upp mot Lilla Dalens begravningsplats med cykelvägarna vid just Lilla Dalens begravningsplats. Sandy Lind (TuP) Jörgen Gustafsson (TuP) Jens Jenslin (TuP) Per Börjel (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

171 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:506 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Förläng gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Inger Pripp om att förlänga den befintliga gång- och cykelvägen runt hela Tullingesjön. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Botkyrka kommun är inte ägare till delar av den mark som skulle behövas för att anlägga en komplett gång- och cykelväg runt hela Tullingesjön. Eftersom det inte heller finns några planer på att införskaffa marken, så avstyrker förvaltningen medborgarförslaget. Förvaltningen kan dock konstatera att anläggandet av gång- och cykelvägen mellan Alby och Tullinge har möjliggjort ett ökat cyklande runt Tullingesjön. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

172 Förnamn: Efternamn: Namn: Inger Pripp Inger Pripp Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Föreslår att gång o cykelväg fullföljs runt hela Tullingesjön, vilket skulle ge boende runt sjön en skön och vacker promenad eller cykeltur. Idag finns det utefter hela Tullinge sidan. På Hamrasidan kan befintliga grusvägar nyttjas bitvis men komplettering skulle behövas på vissa sträckor. Rekreation och motion för boende i området runt sjön. Möjlighet att ta sig runt sjön på cykel utan att behöva leda den genom skogen. Ökad livskvalitet i en naturskön miljö. Senast ändrad :59 av Systemkonto

173 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Begränsa möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan (sbf/2012:508) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Den väg som medborgarförslaget avser är Hallundavägen. Denna används bl a som skolväg för eleverna som går vid Hammerstaskolan. Samhällsbyggnadsnämnden anser att det är viktigt att vägar till skolor är säkra och kommer därför prioritera Hammerstaskolan i projektet Säkra skolvägar för att utreda om anslutningsvägen behöver göras säkrare och hur i så fall detta ska ske. Åtgärder kommer i så fall att genomföras under Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Stig Goetzinger om att begränsa möjligheten att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänstskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

174 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:508 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Begränsa möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Stig Goetzinger om att begränsa möjligheten att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Den väg som medborgarförslaget avser är Hallundavägen. Denna används bl a som skolväg för eleverna som går vid Hammerstaskolan. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det är viktigt att vägar till skolor är säkra och kommer därför prioritera Hammerstaskolan i projektet Säkra skolvägar för att utreda om anslutningsvägen behöver göras säkrare och hur i så fall detta ska ske. Åtgärder kommer i så fall att genomföras under Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

175 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Stig Goetzinger Stig Goetzinger Inför skolåret kommer Hallundavägen trafikeras av föräldrar som lämnar sina barn i Hammerstaskolan eller dagiset Aspen. Vad vi vet av erfarenhet kör dessa föräldrar väldigt slarvigt och fort när barnen skall lämas och hämtas, ett under att ingen alvarlig olycka har inträffat. Av fastigheterna som gränsar till Hallundavägen har 4 fastigheter haft bilar inne på sina tomter på grund av ovarsam körning och hög fart. Ganska skrämmande. Förslag till åtgärd är att man på något sätt begränsar möjligheten till att köra fort på raksträckan förbi Gullrands väg och fram till Hammerstaskolan. Förslag till farthinder. Genom att placera cementringar, lämpliga för plantering till exempel så kommer man att behöva hålla en lägre fart. Dessa ringar skulle också vara lätta att flytta om detta skulle krävas för transporter i samband med depåbygget.

176 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Tekniska nämnden Dnrsbf/2012: Medborgarförslag - Rusta upp fotbollsplanen vid Eklidsskolan (sbf/2012:548) Beslut Tekniska nämnden bifaller den del av medborgarförslaget som handlar om justering av själva grusplanen och anser medborgarförslaget i övrigt besvarat. Ärendet Tekniska nämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Jörgen Westerberg om att rusta upp fotbollsplanen vid Eklidsskolan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Yttrande I det skötselavtal som finns med vår entreprenör ingår en justering av grusplanen vid Eklidsskolan. Denna ska vara genomförd till den 30 april. När det sedan gäller mål till fotbollsplanen konstaterar förvaltningen att sådana har funnits. Om de, av någon anledning, har försvunnit, så är det skolan som i så fall måste införskaffa och finansiera nya sådana. Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Olov Lindquist

177 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:548 Referens Olov Lindquist Mottagare Tekniska nämnden Medborgarförslag - Rusta upp fotbollsplanen vid Eklidsskolan Förslag till beslut Tekniska nämnden bifaller den del av medborgarförslaget som handlar om justering av själva grusplanen och anser medborgarförslaget i övrigt besvarat. Ärendet Tekniska nämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Jörgen Westerberg om att rusta upp fotbollsplanen vid Eklidsskolan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande I det skötselavtal som finns med vår entreprenör ingår en justering av grusplanen vid Eklidsskolan. Denna ska vara genomförd till den 30 april. När det sedan gäller mål till fotbollsplanen konstaterar förvaltningen att sådana har funnits. Om de, av någon anledning, har försvunnit, så är det skolan som i så fall måste införskaffa och finansiera nya sådana. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

178 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Jörgen Westerberg Hej På Eklidsskolan finns en liten fotbollsplan med grus och belysning. Planen är inte underhållen under många år nu. Men barnen tycker det är kul att spela boll på raster och kvällar. För en liten kostnad skulle man kunna köra dit ett lastbilslast med grus och låta en traktor jämna till ytan, så skulle planen bli finare och framörallt jämnare, alla hål och gropar som är fyllda med vatten skulle försvinna och barnen skulle kunna nyttja planen igen. För ytterligare en slant så skulle man säkert kunna hitta några mål på någon annan plan som får nya mål och flytta dessa till eklidsplanen. Motivering Enkla åtgärder som inte behöver kosta en massa men ge glädje för barnen. Och som inte borde vara så svåra att besluta. Finns säkert en massa föräldrar som kan hjälpa till med arbetskraft om så skulle behövas.

179 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2012: Svar på medborgarförslag - Bygg tysta äldreboenden (von/2012:174) Beslut Vård- och omsorgsnämnden anser att medborgarförslaget är besvarat. Sammanfattning För att möta behovet av platser på äldreboende har en boendeplan upprättats; nya äldreboenden beställs och somatiska platser konverteras till platser för personer med demenssjukdom. När äldreboenden byggs följs den normala byggnormen för isolering av lägenheter. Om en individ har behov av en speciellt tyst boendemiljö bör detta behov ses över och beaktas.

180 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:174 Referens Josefin Blomquist Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Medborgarförslag - Bygg tysta äldreboenden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden anser att medborgarförslaget är besvarat. Sammanfattning För att möta behovet av platser på äldreboende har en boendeplan upprättats; nya äldreboenden beställs och somatiska platser konverteras till platser för personer med demenssjukdom. När äldreboenden byggs följs den normala byggnormen för isolering av lägenheter. Om en individ har behov av en speciellt tyst boendemiljö bör detta behov ses över och beaktas. Bygg fler och även tysta äldreboenden Efter telefonkontakt med Björn Schulterus har medborgarförslaget förtydligats till följande två punkter: - bygg fler äldreboenden - bygg tysta äldreboenden. Den äldre befolkningen i kommunen förväntas öka och det finns därför behov av att bygga nya äldreboenden. I dagsläget täcks behovet av somatiska platser på våra äldreboenden. Det råder däremot brist på platser för personer med demenssjukdom. Många personer med demenssjukdom bor därför idag på somatiska platser. Utifrån ovanstående nulägesbeskrivning och befolkningsprognos har en boendeplan upprättats som antogs i nämnden under hösten I den framkommer att ett nytt äldreboende är beställt, som är under byggnation och kommer att stå klart Ytterligare ett äldreboende är beställt och man planerar att beställa ytterligare två äldreboenden fram till För att möta behovet konverteras somatiska platser på befintliga äldreboenden till platser för personer med demenssjukdom, ett arbete som redan påbörjats. Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post josefin.blomqvist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

181 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2012:174 När äldreboenden byggs följs den normala byggnormen för isolering av lägenheter. Befintliga boenden och nya boenden som byggs har ingen extra isolering utan följer gängse byggnormer. Om en individ har behov av en speciellt tyst boendemiljö bör detta behov ses över och beaktas. Anne Lundkvist Vård- och omsorgschef

182

183

184 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Utbildningsnämnden DnrUF/2012: Yttrande över medborgarförslag - Informera innan högstadiet om framtida arbeten och möjligheter (UF/2012:128) Beslut Utbildningsnämnden avslår medborgarförslaget och överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Sammanfattning Utbildningsnämnden har fått ett medborgarförslag från Björn Lundholm som föreslår att eleverna i Botkyrka, innan högstadiet, ska få information om framtida arbeten och om hur deras egna val och ansträngningar påverkar deras möjligheter att få dessa arbeten. I medborgarförslaget ingår ett förslag till lektionsgenomförande. Andan i förslaget är i linje med skolans styrdokument, men nämnd och förvaltning kan inte föreskriva hur undervisningen ska planeras och genomföras, då detta är varje skolas och lärares ansvar. Utbildningsförvaltningen föreslår därför att medborgarförslaget avslås, men att förslaget till lektionsupplägg lämnas till det kommunövergripande nätverket för studie- och yrkesvägledare för kännedom.

185 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:128 Referens Anders Magnusson Mottagare Utbildningsnämnden Yttrande över medborgarförslag - Informera innan högstadiet om framtida arbeten och möjligheter Förslag till beslut Utbildningsnämnden avslår medborgarförslaget och överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Sammanfattning Utbildningsnämnden har fått ett medborgarförslag från Björn Lundholm som föreslår att eleverna i Botkyrka, innan högstadiet, ska få information om framtida arbeten och om hur deras egna val och ansträngningar påverkar deras möjligheter att få dessa arbeten. I medborgarförslaget ingår ett förslag till lektionsgenomförande. Andan i förslaget är i linje med skolans styrdokument, men nämnd och förvaltning kan inte föreskriva hur undervisningen ska planeras och genomföras, då detta är varje skolas och lärares ansvar. Utbildningsförvaltningen föreslår därför att medborgarförslaget avslås, men att förslaget till lektionsupplägg lämnas till det kommunövergripande nätverket för studie- och yrkesvägledare för kännedom. Bakgrund Björn Lundholm skriver i sitt medborgarförslag att Botkyrka har en relativt låg andel elever som blir behöriga till studier på högskolan. Därför föreslår han att eleverna tidigt, innan högstadiet, får information om framtida arbeten och om hur deras egna val och ansträngningar i skolan påverkar deras möjligheter att få dessa arbeten. Björn menar att det är viktigt att hos eleverna väcka och utveckla insikten om att skolan inte bara är en förvaring och en sysselsättning, utan en dörr till vuxenlivet och deras och deras framtida familjers möjligheter till ett bra liv. Björn föreslår att en skolledare, studieoch yrkesvägledare eller annan lämplig person vid ett tillfälle strax före högstadiet samlar hela klassen för att föra ett samtal om detta. Han har även lämnat ett ingående förslag till hur ett sådant samtal kan föras, utifrån ett antal frågor som ska motivera eleverna att reflektera över skolan och sin fram- Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

186 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2012:128 tid, och om hur eleverna bör uppmuntras att sätta upp egna mål för hur deras framtida liv ska gestalta sig. Kommunfullmäktige har gett utbildningsnämnden i uppdrag att yttra sig över medborgarförslaget. Förvaltningens synpunkter Bland Botkyrkas gymnasieelever hade 79 % en grundläggande behörighet till högskolan år 2013, jämfört med riket totalt på 87%. Skolans ansvar för studie- och yrkesvägledningen är tydligt beskrivet i skollagen och läroplanerna. I skollagen föreskrivs att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. I grundskolans läroplan finns övergripande mål och riktlinjer som till exempel handlar om att skolan ska ansvara för att eleverna kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga och att läraren ska förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Även i kursplanernas beskrivning av det centrala innehållet finns i flera ämnen frågor om framtidsval, privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion, etiska frågor och begrepp, med mera. Andan i medborgarförslaget är i linje med innehållet i styrdokumenten. Nämnd och förvaltning kan dock inte föreskriva hur undervisningen ska planeras och genomföras, då detta är varje skolas och lärares ansvar. Utbildningsförvaltningen föreslår därför att medborgarförslaget avslås, men att förslaget till lektionsupplägg lämnas till det kommunövergripande nätverket för studie- och yrkesvägledare för kännedom. Kerstin Andersson Tf förvaltningschef

187 Förnamn: Efternamn: Namn: Björn Lundholm Björn Lundholm Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Botkyrkas elever bör innan högstadiet få en information om framtida arbeten och vilka möjligheter de har att få dessa genom egna val och ansträngningar, samt in inblick i hur detta kommer att påverka deras framtida familjer, Botkyrka har en relativt låg andel av elever som får behörighet till högskola. För att peppa vissa elever till studier så behöver studierektorn eller annan lämplig person ha ett möte med hela klassen för att via interaktion inom hela gruppen väcka och utveckla insikten att skolan inte bara är en förvaring och sysselsättning utan en dörr till vuxenlivet och deras framtida öde. Bilaga som innehåller hela förslaget skickas via mail.

188 Skolan som inträdesport till vuxenlivet. För att alla elever ska kunna få ett giltigt slutbetyg från högstadiet så måste eleverna göras medvetna om att det betyget kommer att styra deras framtida vuxenliv. För att eleverna ska bli medvetna så behöver dom få exempel på olika framtida sysselsättningar och tänka efter vilka satsningar dom måste göra för att nå sitt mål. Studierektorn, studievägledaren och/eller någon annan lämplig person bör därför en gång strax före högstadiet ha ett samtal (kollektivt) med hela klassen och ställde en fråga på tre olika sätt. Det skall betonas att följande frågor var samma fast ställda på olika sätt: 1. Va' sitter ni här å degar för! Tanken är att få en diskussion om vad skolan är bra för och vilka alternativ som finns för den som inte fullföljer skolan med godkända betyg. Frågan är ställd i en utmanande ton för att "väcka" allas intresse. -Är skolan bara en förvaringsplats för att föräldrarna ska kunna jobba eller är den till för att lära eleverna att hantera ett liv som vuxna. -Ska man sitta och dega i 9-12 år eller ska man utnyttja tiden till att förbereda sig för livet efter detta (skolan). -Vilken nytta har man av baskunskaper som svenska, engelska, matematik eller historia, geografi och religion, och hur påverkas värderingarna av sin omvärld av kunskaper om densamma. 2. Va' sysslar ni troligen med om 10 år! Frågan ska ställas både kollektivt och individuellt för att alla ska få insikt i att det gäller att planera redan i god tid om man vill ha en utbildning som ger möjlighet till ett arbete på den nivå och den lön som man önskar. Det gäller att provocera eleverna genom att t.ex. fråga: -Hur många kan tänka sig en framtid som statsminister". Om någon räcker upp handen så kommer följdfrågan. Vad tror ni att det behövs för bakgrund och utbildning för att bli statsminister (eller president) i Sverige. Om ingen räcker upp handen kan man ändra på frågan genom att säga: "-Finns här någon som anser att han/hon inte skulle vara en bättre näringsminister än Annie Lööf" Detta för att ge alla insikt i att man kan bli vad man vill bara man har ambitioner och vill jobba för att nå ett mål. -Vill ni ha ett ansvarsfullt, intressant och väl betalt arbete så gäller det att visa ansvar och utbilda er kompetens i högskola och i arbetslivet för att möta detta. Exempel på yrken: Läkare. Psykolog, Lärare, Journalist, Ingenjör, Arkitekt, Apotekare, etc. -Vill ni ha ett arbete från 9-18 där ni arbetar med människor och deras belägenhet så väljer ni att jobba inom skola/omsorg. Exempel: Lärare, Sjukbiträde, Ortoped, Talpedagog, Socionom, Präst, etc. -Vill ni ha ett yrkesarbete som intresserar er men som ni inte blir miljonär på och utan reglerad arbetstid bli då företagare. Exempel: Trädgårdsmästare, Försäljare, Konsult, Bilmekaniker, Artist, etc. -Vill ni ha ett arbete från 7-16 som fordrar fysiska insatser och risk för belastningsskador men som inte innebär att ni behöver tänka på jobbet efter arbetstidens slut så måste ni i gå en yrkeslinje, visa ansvar och kompetens på arbetet, men kan ägna fritiden åt hobbies. Exempel på yrken: Metallarbetare, Snickare, Svetsare, Kommunalarbetare, Bilmekaniker, etc.

189 -Vill ni ha ett jobb från 9-18 som är monotont och lågavlönat men fritt och med gott kamratskap, så väljer ni ett serviceyrke. P.S. Kamratskapet beror främst på vilken person du själv är och agerar. Exempel: Expedit, Lagerarbetare, Kontorist, Vaktmästare, Lokalvårdare, etc. -Valet är ditt och ju högre utbildning som fordras för att uppnå målet desto tidigare måste du börja att höja dina betyg för att komma in på linjen. 3. Tänker du gifta dig och få barn! Frågan är till för att alla ska få insikt om att det kanske inte bara är din framtid det gäller, utan även för de nära och kära som du en gång kanske har ansvaret för. Det kostar på att skaffa en större våning eller villa idag, och semester för 2 vuxna plus 2 barn fixar man inte genom att bara dra iväg på hojen eller att köpa en sista minuten med ospecificerad standard. Det gäller att ha råd. -Vilken social och ekonomisk situation har du själv jämfört med dina föräldrar? -Vilken social och ekonomisk situation skulle du önska för dina egna barn? Att gifta sig och få barn innebär också att behöva stötta sina barn i skolan. -Vad säger barnet om du inte kan hjälpa till och förklara hur division ställs upp? -Vilken sorts skola vill du att dina egna barn ska få gå i i en gyllene framtid? -Har din egen skola lyckats att ta tillvara din begåvning eller tycker du redan idag att skolan behöver förändras? Detta är frågor som är ägnade till att få eleverna att inse att framtiden ligger i deras händer, naturligtvis efter begåvning och arbetsinsats. I slutet av detta samtal med eleverna bör de uppmuntras till att ställa upp egna mål för hur deras framtida liv ska gestalta sig och gärna fästa dem på papper. Målet behöver inte nödvändigtvis avslöjas för andra, men att fastställa ett mål kommer att stödja dem i fortsättningen, antingen medvetet eller omedvetet. Björn Lundholm

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:19 Valärenden (KS/2013:19) Följande avsägelser har inkommit: Jens Sjöström (S), ordförande i Upplev Botkyrka AB Jens Sjöström (S), ordförande i Hågelbyparken AB Jens Sjöström (S), ordförande i Botkyrka stadsnät AB Helena Bengtsson (M), ersättare i tekniska nämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner avsägelserna och förrättar följande fyllnadsval: UPPLEV BOTKYRKA AB t o m Ordförande efter Jens Sjöström (S) Tuva Lund (S) Munkhättevägen Tumba HÅGELBYPARKEN AB t o m Ordförande efter Jens Sjöström (S) Tuva Lund (S) Munkhättevägen Tumba

264 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:19 BOTKYRKA STADSNÄT AB t o m Ordförande efter Jens Sjöström (S) Bengt Söderström (S) Flottiljvägen Tullinge STIFT SVERIGES INVANDRARINSTITUT OCH MUSEUM MKC t o m Suppleant efter Clara Lazo (S) Viktoria Dymenon Wallén (S) Grytstigen Tumba ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ledamot efter Mikael Sundh (TUP) Jan-Eric Conradsson (TUP) Nyängsvägen 35, 3 tr Tullinge Kommunfullmäktige bordlägger följande val: SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m Nämndeman efter Inger Brunér (S) SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m Nämndeman efter Mikael Sundh (TUP) TEKNISKA NÄMNDEN t o m Ersättare efter Helena Bengtsson (M) ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Jan-Eric Conradsson (TUP)

265 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunfullmäktige Nya motioner Beslut Motionerna överlämnas till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Följande motioner väcks: - Lärarförsörjning (FP), dnr KS/2013:334 - Familjeparken i Hågelbyområdet (M), dnr KS/2013:335

266 MOTION Lärarförsörjning Förslag till beslut: Att Kommunfullmäktige uppdrar till utbildningsförvaltningen att ta fram en plan för att möta den kommande bristen på förskolelärare och lärare. Motivering I Utbildningsförvaltningens Yttrande över förslag till flerårsplan nämns den annalkande bristen på förskollärare och lärare i endast i korthet. Förvaltningen konstaterar även att kommunens personaltäthet i skola och omsorg ligger under rikssnittet. Redan nu skärps konkurrensen om lärare, eftersom lärarlegitimationen träder i kraft i december 2013 och fullt ut 2015 då endast behöriga lärare med legitimation får anställas och sätta betyg. Situationen försvåras ytterligare av att vissa kommuner i Stockholms län har för avsikt att höja lärarlönerna, vilket medför ökad konkurrens på en redan nu mycket konkurrensutsatt marknad. Redan 2020 beräknar Länstyrelserna i en genomgång att ca förskollärare och lärare kommer att fattas i riket, varav cirka pedagoger enbart i Stockholms län. Detta faktum innebär att Botkyrka kommun på alla upptänkliga sätt måste ha en plan och ekonomi för att möta kommande lärarbrist. Lars Johansson (FP)

267 Motion Kommunfullmäktige Familjeparken i Hågelbyområdet. Det har nu gått flera år sedan nyheten nådde oss om att det fanns intressenter som ville anlägga en Familjepark i området Hågelby i Botkyrka. Projektet väckte uppmärksamhet, många såg möjlighet till arbetstillfällen och utveckling av Botkyrka inom flera områden. Naturligtvis har den tilltänkta exploateringen även väckt ett missnöje bland andra medborgare som inte anser att Botkyrka behöver en Familjepark just på Hågelby. Projektet är förmodligen ett av de största i Botkyrka på mycket lång tid och arbetet med att komma igång medför stora arbetsinsatser för flera inblandade. Botkyrka kommun påbörjade arbetet redan år 2007 men ännu finns ingen detaljplan färdig. Jag tycker att det bland annat därför och på grund av att Länsstyrelsen underkänt kommunens formella hantering av detaljplan 24-04, med stor försening som resultat finns många goda anledningar att se över och utvärdera hela processen så här långt. Låta en lämplig utredare se över allt för att se vilka lärdomar vi kan dra, hur inblandade parter, myndigheter med flera agerat. Allt i syfte för att den fortsatta processen och framtida projekt ska hanteras på bästa sätt. Jag yrkar därför att Botkyrka kommun tar initiativ till att en utredning så fort som möjligt startas, i syfte med texten ovan utvärdera processen så här långt med Familjeparksprojektet och viktiga frågor i samband med densamma. Anders Peterson M Petja Svensson M

268 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunfullmäktige Nya medborgarförslag Enligt kommunallagen får fullmäktige överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag. Beslut Följande medborgarförslag tas emot för besvarande: - Gräsplan på Björkhaga skolas bollplan, dnr KS/2013:315 Besvaras av kommunfullmäktige efter yttrande av utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden - Hundrastgård i Tuna, dnr KS/2013:316 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Tvärställda parkeringsplatser vid Tullinge station, dnr KS/2013:317 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Farthinder på Banslättsvägen, dnr KS/2013:319 Besvaras samhällsbyggnadsnämnden - Aktiv påtryckning för att ytterligare en pendeltågsentré ska byggas vid Tullinge station, dnr KS/2013:320 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Spola Norsborgs basketplan vintertid för skridskoåkning, dnr KS/2013:321 Besvaras av kultur- och fritidsnämnden - Ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Erikshallen i Tullinge, dnr KS/2013:322 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Försvåra för buskörning över bron mot Fittja, dnr KS/2013:340 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden

269 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunfullmäktige Bygg studentbostäder i Hallunda centrum, dnr KS/2013:341 Besvaras av kommunfullmäktige efter yttrande av kommunledningsförvaltningen. - Städpatruller med praktisk och teknisk utrustning för daglig rapportering om nedskräpning i kommunen, dnr KS/2013:342 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Cykelparkering vid Brantbrinks IP, dnr KS/2013:343 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Fler datorer som hjälpmedel i skolan ge de datorer som inte köps ut av avgående klasser till yngre elever som behöver en egen dator, dnr KS/2013:344 Besvaras av utbildningsnämnden - Bättre parkeringsmöjligheter vid Eklidshallen, dnr KS/2013:355 Besvaras av tekniska nämnden - Anslagstavla vid Brosjön, dnr KS/2013:356 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Inför P-förbud på del av Annabergsvägen, dnr KS/2013:357 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden - Förbjud egna leksaker på förskolorna, dnr KS/2013:358 Besvaras av utbildningsförvaltningen som en synpunkt - Bygg ett utegym i närheten av S:t Botvids gymnasium, dnr KS/2013:369 Besvaras av kultur- och fritidsnämnden - Parkeringstillstånd till idrottsledare vid Eklidshallen i Tullinge, dnr KS/2013:370 Besvaras av samhällsbyggnadsnämnden

270 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Elisabet Lindahl Elisabet Lindahl Gräsplan på Björkhaga skolas bollplan. En elev i klass 2 A har hört att det finns gamla gräsplaner som en del slänger och att vi skulle kunna ta sånt och lägga ut. Klass 2 A på Björkhaga skola har tagit upp detta på sina klassråd flera gånger och vi har diskuterat hur det kan lösas, att det kostar pengar och arbetsinsatser m m. Nu tänkte jag som klasslärare för den här klassen att vi lämnar in ett medborgarförslag och hoppas på att få stöd från kommunen. Planen blir nämligen väldigt lerig och blöt emellanåt, särskilt vår och höst, då det ju också är skola och eleverna nyttjar planen varje rast för de älskar fotboll.

271 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Elisabet Lindahl Elisabet Lindahl Hundrastgård i Tuna, på den oanvända bollplanen mellan Tumba kyrka och Limporna på Tunavägen. Riv det trasiga, fula staketet, tag bort asfalten och sätt upp nytt gunnebostängsel runt om och gör den lite kuperad, planetera lite buskar och träd. Någon form av sittmöjlighet för hundägaren vore bra eftersom hundarna ska få springa av sig vilket de inte kan då man inte får ha dem lösa och hundägarna har inte alltid samma behov som hundar att röra sig så snabbt. Motivering Ja vi fick en hundrastgård i Sven Tumbas park, men den ligger för långt bort från alla hyreslägenheter som finns i Tuna, både punkthusen och Limporna. Där bor många hundägare och flera av dem kulle gärna se en hundrastgård på den bollplan som ligger mellan Tumba kyrka och Limporna. Den har funnits där till ingen nytta sen jag flyttade hit Jag tror också att sådana här platser är till gagn för områdets atmosfär, man lär känna likasinnade på ett bra sätt.

272 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Jörgen Westerberg Hej Vid Tullinge pendeltåg, längs med spåren på Tullinge skogs sidan mellan vårdcentralen och spåren, finns det längsgående parkeringar. Nu har folktandvården även flyttat till dett område ifrån centrum, vilket gör att den redan ansträngda parkeringssituvationen blivit värre, Mitt förslag är att man gör om dessa längsgående parkeringarna till tvärställda (så att de pekar in mot spåret) på så sätt skulle man få plats med betydligt fler platser på samma sträcka. Vet att man inte får bygga närmare än 6 meter ifrån spår, men parkeringarna kan ju ses som tillfälliga så att om nu banverket skulle få för sig att bygga ytterligare spår (knappast troligt) så får man flytta på parkeringarna då, men tills dess så kommer man ha fler platser. Motivering Svårt att hitta parkeringsplatser vid besök till Apotek, vårdcentral och tandläkare.

273 Förnamn: Efternamn: Namn: Anna Blomqvist Anna Blomqvist Gatuadress: Telefonnummer: E-postadress: Förvaltning: Synpunkt: Hej, Jag vill att det sätts upp ett farthinder på Banslättsvägen i Tullinge, alternativt att övergångsstället precis efter kurvan (innan Kyrkstugan) får trafikljus. Det är en lång raksträcka som bilarna kör mycket fort på och precis i kurvan innan Kyrkstugan så ligger ett övergångsställe där bl a barn som bor på Banslättsvägen måste gå över när de går till och från skolan eller centrum. Hur går jag tillväga för att ett nytt farthinder/nytt trafikljus ska komma upp på diskussion hos er? //Bästa hälsningar A. Blomqvist

274 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Aktiv påtryckning för att ytterligare en pendeltågsentré ska byggas vid Tullinge station Lasse Persson Lasse Persson Att Botkyrka kommun aktivt driver på berörda parter (SL, Trafikverket) för att en ytterligare pendeltågsentre, nordost, må byggas vid Tullinge station. Nuvarande entre har underkapacitet. Trängseln i den branta trappan utgör en olycksrisk. En ny entre skulle öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för äldre och handikappade.

275 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Spola Norsborgs basketplan vintertid för skridskoåkning Rema Yousef Rema Yousef Vårt förslag är att kommunen spolar vår basket plan vinter tid, så vi kan åka skridskor. Kommun kan genomföra det genom att spola flera gånger när det är kallt. Södertörn brandförsvar kan hjälpa med att spola ner marken. Motivering Förut när vi hade skridskor bana i MAXI hallen kunde jag och mina kompisar gå ner till rinken och åka skridskor. Men nu har man gjort om MAXI hallen till fotbollsarena. Därför skulle vi uppskatta om vi kunde få vår basket plan om gjort till skridskor bana under vinter tid.

276 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Erikshallen i Tullinge Malin Parkler Malin Parkler Ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Eklidshallen i tullinge. Genomförande - parkering längs vägen med p-skiva - p-skiva och möjlighet att nyttja parkeringen som idag enbart är tillåten för ålderdomshemmet (väldigt få bilar som parkerar där) Motivering Tullinge Gymnastikförening har verksamhet i princip alla dagar i veckan i Eklidshallen i Tullinge. Det finns inga parkeringsmöjligheter utanför hallen, Östanvägen. Unga ledare och föräldrar som hämtar/lämnar sina barn får regelbundet parkeringsböter. Väldigt sorgligt. En p-bot för en ledare äter upp hela deras arvode för en termins ideellt arbete med våra barn och ungdomar. Vi måste dessutom kunna erbjuda föräldrar som inte bor på gångavstånd att kunna parkera och tryggt lämna av sina barn inne i hallen.

277 Namn: Lollo Saginer Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Varje år när det börjar bli fint väder så kör ungdomarna moped i så hög fart där de har svårt att bromsa.detta händer dagligen framför allt vardagar bakom Hallunda centrum vid bron mot Fittja. Vi är fler som har ringt dels kommunen dels polisen för att tala om att dels dessa ungdomar tävlar dels så kör de så hög fart att DE KOMMER KROCKA antingen skada sig eller någon annans barn. Blockera bron så att det blir svårt med att köra moped,att det blir smalare ha poliser /väktare som syns tydligt. Snart väldigt snart kommer en allvarlig olycka träda fram och jag hoppas att det inte blir ett barn. Det här ett förslag som borde vara i stort intresse för de flesta som bor eller vistatas i Hallunda.Hur skulle ni göra,skulle ni släppa erat barn i handen när det kommer moped/mc i högfart? Skulle ni låta er äldre med dålig hörsel,går med rollator flytta på sig. Ha anvisande platser för dessa ungdomar att hänga runt. Gör nångting åt att de inte kör just bakom centrum där barn och äldre och alla andra passerar.

278

279 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Städpatruller med praktisk och teknisk utrustning för daglig rapportering om nedskräpning i kommunen Leif Hedström Leif Hedström Ett antal enklare elfordon. Åker runt dagligen. Rapporterar nedskräpning via mobilapp. Automatisk GPS-positionering. En knapptryckning för omedelbar åtgärd. Städpatruller i andra elfordon. Någon hundralapp om dagen. Frivilligt utöver socialbidraget. Kl 8 idag. Den 10 maj Runt Tallidskolan i Fittja. Som en soptipp. Cyklar, kundvagnar i naturen. Kylskåp dumpat på gräsmattan. Plastkassar, skräp överallt. Andra ställen likadant. Överfulla papperskorgar. Överfulla återvinningsstationer. Ställer gärna upp själv. Då och då. Håll Botkyrka rent.

280 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Cykelparkering vid Brantbrinks IP Helena Andersson Helena Andersson Jag föreslår att kommunen bygger cykelparkering vid Brantbrinks IP. Fyra eller fler av de befintliga P- rutorna för bilar som ligger närmast till höger om ingången till konstgräsplanen skulle kunna upplåtas till cykelparkering. För att få besökare till Brantbrinks IP att cykla istället för att ta bilen måste kommunen erbjuda cykelparkeringsplatser. Som det är i dagsläget vågar man inte ta cykeln för att risken att den blir stulen är överhängande när man inte kan låsa fast den någonstans. Kommunen borde uppmuntra till att ta cykeln genom att bygga cykelparkering. Idag "tvingas" många ta bilen vilket får till följd att bilparkering vissa dagar är överfull och parkering sker på och vid vägen

281 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Fler datorer som hjälpmedel i skolan - ge de datorer som inte köps ut av avgående klasser till yngre elever som behöver en egen dator Birgitta Palmquist Birgitta Palmquist Ge de elevdatorer som inte köps ut av niorna till de elever som har behov av hjälpmedel i de yngre klasserna. Det finns inte tillräckligt med datorer på skolan (Parkhemsskolan) så att alla barn som behöver hjälpmedel kan få en egen dator. Till barn med t.ex. dyslexi. Det är ett känsligt ämne, lärarna skruvar på sig och säger att de har datorer på skolan, men det finns inte så många att barnen kan ha en egen dator. Alla föräldrar har inte ekonomi att köpa en dator till sitt barn med dyslexi för att använda i skolan. De kanske inte ens har möjlighet att ge barnen en dator att använda i hemmet för att göra läxor. När barnen har fått en diagnos får de programvaror utskrivna av logoped att använda hemma. Men de barn som inte har en dator har ingen glädje av det. Programvarorna finns även på Smartskola.

282 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Camilla Törnroos Camilla Törnroos Hej! Jag har synpunkter på parkeringen utanför Eklidshallen i Tullinge! De få platser som fanns/finns har nu blivit besöksparkering för besökare till Kärsdala äldreboende och besökstillstånd krävs! Min fråga är var alla ledare och föräldrar till alla aktiviteter i Eklidshallen ska parkera?!? På centrumparkeringen krävs p-skiva och infartsparkeringen är oftast full. Tullinge gymnastikförening (där jag själv är aktiv) har många engagerade ledare som spenderar många timmar i hallen kvällar och helger! Som förälder vill man kunna släppa av sitt barn utan att skapa kaos. De senaste gångerna har en bil från parkeringsbolaget stått placerad så att ingen vågade stanna vilket leder till än mer kaos och trafikfara!! Jag förstår att äldreboendet behöver parkering men det måste finnas möjlighet till kompromiss! Parkeringen längs Östanvägen kan avsättas för äldreboendet medan parkeringen utanför hallen blir till för alla!! Att ha en fungerande idrottsverksamhet i Tullinge borde ligga i kommunens intresse. Då måste det vara enkelt för ledare, tränare och föräldrar att på ett säkert sätt kunna parkera i anslutning till hallen!!!!

283 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Marie Wallander Marie Wallander Fram till för några år sen när Brosjön rustades upp så fanns det en anslagstavla med lite lättare info om platsen/spåret/området. Denna försvann (togs bort??) och skulle sitta fint om den kom tillbaka. På flera andra håll i landet finns det klara tydliga skyltar vid elljusspår om vad som gäller (ex. "Håll din hund kopplad i de här området" ). Har till och med sett att de suttit skyltar för att påminna runt i hela spåret. Det bästa har varit att det har funkat!! Har de gånger jag varit i dessa spår inte sprungit på några lösa hundar men däremot många med sina hundar kopplade. Fantastiskt mycket trevligare promenad blir det då! En stor anslagstavla med information (gärna uppe vid parkeringen som de flesta ändå passerar) att det är ett naturreservat, vad man få och inte får göra där - så som att bryta av träden runt grillplatsen (de kommer inte finnas någon skogsdunge kvar där om man fortsätter i den här takten), att hundar SKA vara kopplade i spåret. De här med hundar och koppeltvång tycker jag är extra viktigt att de framgår eftersom det är många som rör sig i spåret och även om jag själv är hundägare så vill jag inte ha andras hundar springandes fram till mig och min hund. Jag har vid en handfull tillfällen nu kommit ner till Brosjön och hittat folk som kampar på badplatsen, bryter ner träden runt grillplatsen för att elda där, kört ner bilen och sladdat runt på gräsmattan vid stranden. Det är trots allt ett naturreservat och det vore ju trevligt om folk kunde få lite klarare riktlinjer för vad som gäller där. Man kan inte räkna med att folk ska söka upp informationen på kommunens hemsida. Många av dem jag har träffat på där har varit utlänningar som inte pratar svenska så att informationen ska vara enkel, tydlig, på svenska och engelska, gärna enkla bilder vore toppen.

284 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Peter Roos Peter Roos Inför P-förbud på sträckan på Annabergsvägen på sträckan mellan Korstorpsvägen och Flottiljvägen. Botkyrkabyggen har sin sopmolok placerad på denna sträcka och denna sopmolok blir väldigt ofta överfull då sopbilen helt enkelt inte kan komma åt att tömma på grund av parkerade bilar...

285 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Sara Engwall Sara Engwall Mitt förslag är att Botkyrkas förskolor inför stopp för barnens egna leksaker. Detta genomförs förslagsvis genom att respektive förskola informerar om kommunens policy. Förskolorna har gott om lekmaterial ändå, och barnens medhavda leksaker orsakar merarbete för personalen: de får fler konflikter mellan barnen att reda ut och förväntas, av föräldrarna, hålla koll på leksakerna så att de inte till exempel går sönder. Medhavda leksaker blir även en källa till jämförelse och statusjakt mellan barnen, något som förskolan bör arbeta för att minimera anser jag.

286