årsredovisning 2009 Så bygger vi ett ledande hälsoföretag i 6 steg

Transkript

1 årsredovisning 2009 Så bygger vi ett ledande hälsoföretag i 6 steg

2 Detta är feelgood Innehållsförteckning 2009 i korthet 3 Feelgood i korthet 4 VD har ordet 6 Ett ledande hälsoföretag 7 Marknadsöversikt 20 Feelgood-aktien 22 Förvaltningsberättelse 26 Koncernens resultaträkning 29 Koncernens balansräkning 30 Förändringar i eget kapital 32 Koncernens kassaflödesanalys 33 Moderbolagets resultaträkning 34 Moderbolagets balansräkning 35 Förändring i eget kapital, moderbolaget 37 Moderbolagets kassaflödesanalys 38 Noter 39 Revisionsberättelse 53 Femårsöversikt 54 Bolagsstyrningsrapport 55 Styrelse 58 Ledning 60 Årsstämma 6 1 Definitioner 62 Kontakta Feelgood Tel: Per Sunnemark, VD per.sunnemark@feelgood.se Henrik Palm, CFO henrik.palm@feelgood.se Henrik Ramstedt, marknadschef henrik.ramstedt@feelgood.se

3 feelgood i korthet 2009 i korthet Första kvartalet Feelgood ingår avtal med Helsingborgs stad om övertagande av Hälsoborgen, Helsingborgs Stads inbyggda företagshälsovård med cirka tio anställda. Omsättningen uppgår till cirka 10 miljoner kronor och Feelgood blir därmed den största aktören i Helsingborg och Nordvästra Skåne inom företagshälsovård. Feelgood realiserar kostnadssynergier efter förvärvet av Haluxa. Haluxas huvudkontor i Örebro och Hallsberg avvecklas. Feelgood utvecklar och lanserar Feelgoodmetoden. Andra kvartalet Feelgood tilldelas uppdraget att sköta sjukvården för alla deltagarna i Volvo Ocean Race under perioden 14 juni - 25 juni i Stockholm. Uppdraget omfattade bland annat en läkarmottagning på Skeppsbron. Organisationsstrukturen inom Feelgood renodlas och effektiviseras och antalet affärsenheter halveras med bibehållet antal leveransorter. Tredje kvartalet Skatteverket och Feelgood tecknar ett rikstäckande avtal om företagshälsovård. Feelgood är sedan tidigare leverantör till flera myndigheter och verk inom ramen för det statliga VHS-avtalet. Totalt omfattar det nya avtalet cirka medarbetare i hela Sverige och gäller fram till sista maj 2010, med en option på förlängning till och med den 31 december Enhetliga verksamhetssystem implementeras genom hela koncernen för effektivare rapportering, styrning och uppföljning. Fjärde kvartalet Nyköpings kommun tecknar avtal med Feelgood avseende leverans av tjänster inom företagshälsovård. Avtalet omfattar kommunens medarbetare i ett 80-tal olika yrken och gäller för fyra år. Vårdkoncernen Avesina tecknar ett treårigt samarbetsavtal med Feelgood för leverans av tjänster inom företagshälsovård. Feelgood kommer som Avesinas hälsopartner att leverera tjänster inom det främjande, förebyggande och rehabiliterande området. Feelgood tecknar ett rikstäckande ramavtal med Capio AB avseende leverans av företagshälsovård. Avtalet ger samtliga bolag inom Capio AB i Sverige möjlighet att ansluta sig till avtalet. Göteborgs stad tecknar ramavtal med Feelgood avseende företagshälsovård. Avtalet omfattar cirka anställda inom samtliga stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar samt stadens cirka 25 bolag. Avtalet gäller för två år. Feelgood-aktien 2009 SEK 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Nyckeltal 2009* Nettoomsättning, mkr 611,7 552,7 474,9 463,5 432,8 395,9 Nettoomsättning per anställd, tkr Rörelseresultat, mkr -37,3 14,9 12,9 2,4 9,7 12,1 Resultat före skatt, mkr -39,9 12,4 11,0 0,1 8,4 10,2 Soliditet, % 25,5 33,6 31,0 26,3 28,8 28,4 Medelantal anställda Vinst per aktie, kr -0,37 0,13 0,14-0,01 0,10 0,12 *Varav engångskostnader 21,7 mkr 3

4 feelgood i korthet Vision Sveriges friskaste kunder. Mission Vi skapar framgång genom att få människor att må bättre. Affärsidé Feelgood erbjuder innovativa hälsotjänster både lokalt och rikstäckande till företag, organisationer och privatpersoner. Feelgood är ett av Sveriges ledande hälsoföretag och verkar inom företagshälsa, träning och sjukgymnastik. Vi erbjuder innovativa hälsotjänster till företag, organisationer och privatpersoner. Vårt motto är att satsningar på hälsa ska vara en lönsam investering genom ökad produktivitet och sänkta kostnader för ohälsa för företag och ökad livskvalitet för privatpersoner. Feelgood är ett rikstäckande företag med cirka 700 medarbetare och levererar hälsotjänster på 150 orter över hela landet, varav sextiotalet är egna anläggningar. Företaget grundades år 1995 och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm, Small Cap. 4

5 feelgood i korthet 2009 var ett resultatmässigt mycket svagt år för Feelgood. Under året genomförde vi dock ett antal viktiga åt gärder; vi effektiviserade organisationen och sänkte kostnaderna samtidigt som vi ökade vårt säljfokus. Min ambition är att Feelgood under 2010 ska bli mer offensivt, nå ett positivt resultat och befästa positionen som den strategiska partnern med marknadens mest innovativa hälsotjänster. PER SUNNEMARK, VD FEELGOOD 5

6 vd har ordet VD har ordet 2009 var ett tufft och utmanande år för Feelgood och för hela företagshälsovårdsbranschen. Marknadsutvecklingen har varit svag som en följd av ett tufft affärsklimat för många svenska företag. För att möta den svaga marknadsutvecklingen har Feelgood under året genomfört stora förändringar i bolaget. Förändringarna har bidragit till sänkta kostnader och även resulterat i att vi flyttat fram våra positioner på flera områden och blivit mer konkurrenskraftiga. Feelgoods omsättning uppgick under 2009 till 611,7 (552,7*) miljoner kronor och resultatet före skatt till -39,9 (12,4) miljoner kronor. Resultatet inbegriper en gångskostnader för omstruktureringar, nedskrivning av good - will samt andra nedskrivningar och av sättningar på totalt 21,7 miljoner kronor. Det svaga konjunktur läget har inneburit att antalet anställda hos Feelgoods kunder har minskat och att kunderna köper färre tjänster från Feelgood. Detta har påverkat bolagets intäkter negativt med omkring 12 procent. Att en stor del av Feelgoods kostnader utgörs av personalkostnader som är trögrörliga i det kortare perspektivet innebär att intäktsminskningen har lett till en kraftigt negativ resultatpåverkan. För ett antal enheter var detta särskilt tydligt och under 2009 genomfördes därför en goodwillnedskrivning och en ytterligare justering av personalstyrkan utifrån marknadsförhållandena. Bägge åtgärderna belastade resultatet för tredje kvartalet som engångskostnader. Vi har under året lagt mycket kraft på att få Feelgoods nya organisation på plats och att effektivisera sättet vi arbetar på både internt och gentemot våra kunder. Därför är det glädjande att konstatera att vårt arbete manifesterades i konkreta resultat. Vårt rikstäckande avtal med Skatteverket är ett bra exempel på detta. Vårt avtal med Göteborgs Stad som blev klart i november och som har en årlig potential på 30 miljoner kronor är ett annat exempel. Sammanlagt offentliggjorde vi under fjärde kvartalet fem större kundavtal som kommer att bidra till bolagets utveckling. Jag ser det som ett kvitto på att vi är på väg att bli mer offensiva på marknaden. Samtidigt som vi ökat vårt fokus på försäljning har vi som sagt också anpassat bolagets kostnadsbas. Detta betyder inte att vi är sämre skickade att möta våra kunders utmaningar på hälsoområdet tvärtom. Jag vill påstå att vi idag har en högre leveranskapacitet än tidigare. Under året har vi ökat omsättningen per anställd till ( ) kronor. Förvärvet av Haluxa 2008 har gjort att Feelgood omsättningsmässigt nått en kritisk massa som möjliggör stordriftsfördelar. Exempelvis har vi under året integrerat de sista 20 enheterna som fram till nu agerat under egna varumärken alla våra enheter arbetar nu under varumärket Feelgood med ökad effektivitet som följd. Vi har också investerat i ett gemensamt verksamhetssystem. Detta i kombination med vår nya organisation gör att vi bättre kan tillvarata Feelgoods kompetens och effektivt kanalisera den till våra kunder. Det svaga konjunkturläget hämmar alltjämt marknadstillväxten. Vi räknar med att Feelgood kommer att påverkas negativt av konjunkturläget även fortsättningsvis, i huvudsak på två sätt. Dels genom ett minskat antal anställda hos våra kundföretag, som med automatik innebär en minskad efterfrågan på våra tjänster, och dels genom att kunderna är mer försiktiga med att starta nya projekt. Enligt olika bedömare har företagshälsovårdsmarknaden minskat med procent under Feelgoods intäktsminskning under året uppgår till cirka 12 procent. Även om marknaden överlag är fortsatt tuff och priskonkurrensen hård har vi under fjärde kvartalet kunnat konstatera en viss ljusning hos våra kunder inom framförallt industri- och byggsektorerna har efterfrågan ökat och nya projekt har initierats. Tjänstesektorn fortsätter att vara relativt stabil. Vi bedömer dock att efterfrågan från den offentliga sektorn kommer att minska och Feelgood kommer löpande att se över organisationen i förhållande till marknadsutvecklingen. Min ambition är att Feelgood under 2010 ska bli mer offensivt, nå ett positivt resultat och befästa positionen som den strategiska partnern med marknadens mest innovativa hälsotjänster. *Det förvärvade bolaget Haluxa konsoliderades per den 1 oktober 2008 och ingår i räkenskaperna från och med fjärde kvartalet föregående verksamhetsår. Stockholm i mars 2010 Feelgood AB (publ.) Per Sunnemark Vd och koncernchef 6

7 Ett ledande hälsoföretag Så bygger vi ett ledande hälsoföretag i 6 steg Feelgoods ambition är att erbjuda företagskunderna ett komplett och integrerat utbud av tjänster inom företagshälsa för att skapa bestående resultat såväl ekonomiskt som hälsomässigt. Detta förutsätter en genomarbetad arbetsprocess, tillgång till expertis och närhet till kunden var den än befinner sig i landet. Förmågan att leverera påvisbara resultat för kunden är en nyckelfaktor för ett långsiktigt framgångsrikt hälsoarbete. Feelgoods förmåga att skapa en hög avkastning på kundernas hälsoinvesteringar är också nära kopplad till effektiviteten i vår egen verksamhet kostnadskontroll, produktivitet och leveransförmåga. I det kommande kapitlet presenterar vi ett antal viktiga steg som är vägledande för Feelgoods utveckling till ett ledande hälsoföretag: 1. Utveckla ett ledande erbjudande 2. Bygg rikstäckande närvaro 3. Leverera mätbara resultat 4. Agera som ett företag 5. Effektivisera organisationen för att sänka kostnaderna 6. Öka tempot! 7

8 Ett ledande hälsoföretag 1. Utveckla ett ledande erbjudande Feelgoods företagskunder står kontinuerligt inför nya hälsomässiga utmaningar. För att frigöra medarbetarnas fulla potential krävs ett systematiskt och långsiktigt hälsoarbete. Samordning och uppföljning är nyckelfaktorer som avgör hälsoarbetets resultat. Feelgood har hela verktygslådan inom företagshälsa Genom att samla alla tjänster och all kunskap under ett och samma tak erbjuder Feelgood inte bara traditionell företagshälsovård, utan alla tjänster inom ramen för förebyggande, hälsofrämjande och efterhjälpande hälsoarbete. Vi planerar, utför och följer upp våra tjänster så att de alltid kan kopplas till synliga och positiva resultat för våra kunder. Vi är beredda att löpande justera insatserna för att maximera resultaten. Våra kundteam arbetar gränsöverskridande för att effektivt kunna avgöra vilka insatser som ger bäst effekt för kunden. Vi erbjuder ett samarbete, ett kontrakt, ett synsätt, en metod, en kontakt, en faktura vilket gör allt mycket enklare för kunden. Läs mer om Feelgoods erbjudande på 8

9 Ett ledande hälsoföretag Ett komplett tjänsteutbud med ansvar för helheten Grunden i Feelgoods affärsmodell mot företagsmarknaden är att erbjuda ett komplett och integrerat utbud av tjänster inom företagshälsa. För våra kunder är fördelarna uppenbara. Att samarbeta med en och samma partner inom samtliga hälsoområden både förenklar och ökar effektiviteten i insatserna. Feelgoods heltäckande erbjudande innebär också att vi kan ta rollen som en strategisk partner med ansvar för helheten vi kan erbjuda och samordna alla de tjänster våra kunder behöver. Feelgoodmetoden säkrar resultatet För att kunderna fullt ut ska kunna dra nytta av Feelgoods samlade kunnande har vi utvecklat en arbetsmetodik som ska säkerställa de önskade resultaten. Vi kallar den Feelgoodmetoden. I nära samarbete med kunden identifierar och definierar vi potential och mål inom kundens alla hälsoområden. Arbetsprocessen kombineras med regelbunden uppföljning och utvärdering för att insatserna ska få maximal effekt på sikt. Genom att Feelgood ansvarar för helheten får vi ett helhetsperspektiv över kundens samtliga hälsoåtgärder, uppföljning och resultat. Sammantaget säkerställer Feelgoodmetoden ett proaktivt, konsekvent och framgångsrikt hälsoarbete. Flyttar fram positionerna successivt Feelgoods tydliga fokus på att lösa kundernas hälsomässiga utmaningar, i kombination med ett komplett tjänsteutbud och tillämpningen av Feelgoodmetoden, har bidragit till att Feelgood under 2009 successivt kunnat flytta fram positionerna i upphandlingar och omförhandlingar med befintliga kunder. Vi fortsätter att förfina vårt erbjudande. I takt med att kundernas krav på mätbara resultat ökar kommer vårt kompletta erbjudande göra Feelgood än mer konkurrenskraftigt

10 Ett ledande hälsoföretag 2. Bygg rikstäckande närvaro Effektiva insatser på hälsoområdet bygger på närhet till kunden. Lokal närvaro är därför av central betydelse för Feelgoods erbjudande. Vi ska vara där kunden är. Feelgood finns i hela Sverige Feelgood erbjuder företagshälsa och träning på ett sextiotal egna leverans enheter spridda över landet. Tillsammans med våra samarbetspartners erbjuder Feelgood hälsotjänster på över 150 orter över hela Sverige. 10

11 Ett ledande hälsoföretag Närvaro ger leveransförmåga Feelgood har under de senaste åren tagit en ledande position i strukturomvandlingen på marknaden för företagshälsovård; genom förvärv har vi steg för steg byggt en fullgod rikstäckning. En bred geografisk täckning med lokal närvaro möjliggör ett samlat grepp på kundens hälsovårdsarbete, oavsett var i landet arbetsplatserna är placerade. Det möjliggör också uppdrag för de största och mest krävande kunderna, som själva är rikstäckande och vill samla alla hälsoinsatser i ett nära samarbete med en enda leverantör. 1 2 Feelgood en av få rikstäckande aktörer Till Feelgoods större förvärv de senaste åren hör Esculapen (2007) Perstorpshälsan och Haluxa (2008). Dessa förvärv förstärkte vår geografiska position i hela Sverige, såväl i söder som i mellansverige och i norr. Idag erbjuder vi tillsammans med våra samarbetspartners hälsotjänster på 150 orter över hela Sverige. Detta inkluderar såväl enheter inom företagshälsa som träning och kundanpassade hälsoanläggningar. Den bredden är vi ensamma om att kunna erbjuda. 3 Kritisk massa ger stordriftsfördelar Vid sidan av en stärkt lokal närvaro och en bättre förmåga att möta kundens behov har Feelgood genom förvärven uppnått den kritiska massa som krävs för att realisera väsentliga stordriftsfördelar. Genom investeringar i gemensamma datasystem förenklas planering och uppföljning samtidigt som effektiv allokering av vårdexpertis underlättas. Detta stärker Feelgoods geografiska täckning ytterligare. Den närmaste tiden kommer Feelgood att fokusera på organisk tillväxt inom området företagshälsa, genom att integrera den befintliga verksamheten, använda storleken för att stärka kunderbjudandet och sist men inte minst genom att dra nytta av att vi är en av få aktörer med rikstäckande marknadsnärvaro

12 Ett ledande hälsoföretag 3. Leverera mätbara resultat Att skapa bestående och synliga resultat, såväl hälsomässiga som ekonomiska, är en nyckelfråga på Feelgoods marknad idag och kommer att vara det i än högre grad imorgon. Feelgoods mission är att skapa framgång genom att få människor att må bättre. Vi arbetar utifrån övertygelsen att en investering i medarbetarnas hälsa lägger grunden för en välmående arbetsplats, men också att den ska kunna räknas hem ekonomiskt. Vad är ett hälsorelaterat nyckeltal? Hälsorelaterade nyckeltal är fördefinierade mått som fungerar som indikatorer för hälsoläget i verksamheten, vilket underlättar analys och utvärdering. Syftet med nyckeltalen är att de dels ska styra, dels ge vägledning. Exempel på nyckeltal i arbetet med hälsa och sjukfrånvaro är frisktal, sjukfall, rehabiliteringsinflöde och återgångar. De hälsorelaterade nyckeltalen är även viktiga för att mäta hur kundernas hälsoinvesteringar ger ekonomiskt resultat. Det gör vi bland annat genom utvärderingsmetoden Feelgood ROI (ROI står för Return On Investment). Feelgood ROI är nära kopplad till Feelgoodmetoden och tydliggör avkastningen på gjorda investeringar. 12

13 Ett ledande hälsoföretag Partnerskap med utgångspunkt i kundens affärsstrategi Vår arbetsprocess bygger på en nära relation med kunden och utgår alltid ifrån kundens mål, medarbetarstrategi och affärsutmaningar. Feelgood identifierar de hälsoutmaningar som varje specifik arbetsplats står inför, planerar hur vi proaktivt kan möta dessa utmaningar samt genomför hälsoarbetet i nära samarbete med kunden. Uppföljningen av arbetet är tydligt kopplad till ett antal hälsorelaterade och ekonomiska nyckeltal, vilket underlättar utvärderingen av arbetet och ger kunden ett tydligt kvitto på vilka resultat som investeringen har gett. 1 2 Systematik och långsiktighet ledstjärnor Genom långsiktigt och systematiskt hälsoarbete skapas förutsättningar för en friskare personal, men även stärkt lönsamhet genom ökad produktivitet och kostnadsbesparingar i form av minskad sjukfrånvaro. Ett tydligt exempel på Feelgoods systematiska arbetsätt med uppsatta mål och regelbunden utvärdering är relationen med SKF. Inför varje verksamhetsår sätter Feelgood och SKF tillsammans upp konkreta mål inom fyra områden: frånvaro, frisknärvaro, olycksskadestatistik och rehabilitering. Alla Feelgoods tjänster ska sedan syfta till att förbättra dessa måltal. Målen följs sedan upp och utvärderas av en gemensam styrgrupp som träffas varje kvartal. Gruppen prioriterar även vilka insatser som ska göras efterhand så att man når de måltal som satts upp. Feelgoods förmåga att skapa mätbara resultat för kunderna är en av grundstenarna i vår verksamhet och förutsättningen för att vi tillsammans med kunderna ska kunna skapa Sveriges friskaste arbetsplatser

14 Ett ledande hälsoföretag 4. Agera som ett företag Hälsoarbete är en komplex process som kräver ett stort antal välkoordinerade insatser över tid. För att skapa bestående resultat krävs att kunden är aktiv inom såväl förebyggande friskvård och insatser för arbetsmiljön som inom sjukvård och rehabilitering. Feelgood arbetar systematiskt och enhetligt inom hela företaget genom hög effektivitet frigör vi kundernas potential. Feelgood GÖR JOBBET BÄTTRE Feelgoods varumärkesplattform gör jobbet bättre har minst två innebörder. För det första hjälper vi genom Feelgoodmetoden våra kunder att få ett bättre resultat på sina hälsoinvesteringar Feelgood gör jobbet bättre än konkurrenterna. För det andra bistår vi våra kunder att skapa sunda, attraktiva och effektiva arbetsplatser där människor vill jobba, utvecklas och kan nå sin fulla potential Feelgood gör jobbet bättre för kundernas medarbetare. 14

15 Ett ledande hälsoföretag En kontaktpunkt, en faktura Feelgood har ett heltäckande erbjudande och samordnar alla dessa tjänster med en enda kontaktpunkt gentemot kunden. Fördelarna är uppenbara och manifesteras främst i en ökad enkelhet och kontroll och i förlängningen ett bättre resultat på gjorda investeringar. Ett system, ett arbetssätt För att säkra gemensamma och effektiva arbetsprocesser inom affärsområde Företagshälsa har ett nytt affärssystem implementerats. Uppgifter såsom bokning av vård, rapportering av tillgänglighet och återrapportering till kund fungerar idag på samma sätt genom hela Feelgood, vilket underlättar för våra kunder som får bättre kontroll över sitt hälsovårdsarbete. Genom det gemensamma affärssystemet underlättas också planering, styrning och uppföljning internt på Feelgood. Ett namn, ett varumärke Under 2009 slutfördes arbetet med att etablera ett gemensamt varumärke för alla enheter inom affärsområde Företagshälsa. En ny varumärkesplattform, Feelgood gör jobbet bättre, har skapats och implementerats. Arbetet med att integrera verksamheten fortsätter under Med ett enhetligt erbjudande och ett samordnat agerande frigör vi potentialen i vårt erbjudande. Det betyder också att vi kan bistå våra kunder med att uppnå sin fulla potential

16 Ett ledande hälsoföretag 5. Effektivisera organisationen för att sänka kostnaderna Feelgoods förmåga att skapa en hög avkastning på kundernas hälsoinvesteringar är nära kopplad till effektiviteten i vår egen verksamhet. Kostnadskontroll, produktivitet och leveransförmåga är områden som är starkt prioriterade för Feelgood under 2009 vidtogs ett antal viktiga åtgärder. Företagsledning Affärsområde Företagshälsa Region Nordöst Region Sydväst Affärsområde Träning Elva affärsenheter Nio affärsenheter Fem träningscenter Feelgood har inför 2010 nästan halverat antalet affärsområden, slagit samman de administrativa delarna och skapat tydligare resultatansvar för affärsenhetscheferna. Detta har skapat en mer effektiv och affärsdriven verksamhet med ökad kostnadskontroll, produktivitet och leveransförmåga. 16

17 Ett ledande hälsoföretag Effektiv och säljorienterad organisation Vi har under året genomfört genomgripande förändringar av bolagets organisation. Antalet affärsenheter har nästan halverats, utan att vi behövt göra avkall på antalet leveransorter. Verksamheten har också delats upp i två affärsområden, företagshälsa och träning, där våra träningscenter vänder sig till privatkundmarknaden. Förändringarna har varit framgångsrika det som tidigare varit en av Feelgoods svagheter, en fragmenterad organisation, har vänts till en av våra styrkor. Genom uppdelningen i två affärsområden har det också etablerats en tydligare struktur för det strategiska arbetet med Feelgoods erbjudade mot privatkundmarknaden. Feelgoods organisation är idag sammanhållen och betydligt mer effektiv och säljorienterad än tidigare. Väsentligt minskade kostnader Samtidigt har vi anpassat kostnadsbasen i verksamheten. Det totala antalet heltidsanställda på årsbasis har minskats med cirka 100 personer sedan slutet av 2008, framförallt genom att de administrativa delarna har slagits samman men också som en anpassning till konjunkturläget. Till kostnadsminskningarna hör även de omedelbara kostnadssynergier vi identifierat från 2008 års förvärv av Haluxa. De utvunna synergierna har främst bestått av en optimering av överlappande funktioner och kontor Ökad förmåga att skapa värden för kunderna Med lägre kostnader och en mer effektiv organisation kan Feelgood öka fokus på kundens behov och stärka positionen som den strategiska partnern med marknadens mest innovativa hälsotjänster

18 Ett ledande hälsoföretag 6. Öka tempot! 2009 var ett tufft år på företagshälsovårdsmarknaden och för Feelgood. Vi har varit tvungna att genomföra stora förändringar i bolaget, men dessa förändringar har också inneburit att vi flyttat fram våra positioner på flera områden och blivit mer konkurrenskraftiga. Offensiva satsningar Feelgoods ambition är att komma ut ur lågkonjunkturen med en stärkt marknadsposition, såväl inom företagshälsovård som på privatkundmarknaden för våra träningscenter. Därför är det dags att öka tempot ytterligare! 18

19 Ett ledande hälsoföretag Nu tar vi oss an 2010 Inför 2010 står Feelgood väl rustat och vår tydliga ambition är att vi ska komma ut ur lågkonjunkturen med en stärkt marknadsposition. Därför ökar vi tempot ytterligare under Fokus på försäljning 2010 ska vi agera offensivt och tillvarata kraften i vår nya organisation: vi ska fortsätta flytta fram positionerna inom våra två affärsområden, företagshälsa och träning vi ska med vår rikstäckande säljorganisation utveckla våra befintliga kunder genom att öka antalet helhetsuppdrag vi ska fortsätta vårt arbete med att renodla och tydliggöra tjänsteerbjudandet och förstärka helhetskonceptet vi ska öka antalet nya medlemmar på våra träningscenter genom synkroniserade kommunikationsaktiviteter, samt renodla och utveckla vårt medlemskoncept på våra träningscenter, Club Feelgood vi ska genom effektiva kommunikationsaktiviteter positionera Feelgood i kundens medvetande som Sveriges ledande hälsoföretag Att skapa mätbara värden för kunderna inom företagshälsa och medlemmarna på våra träningscenter är ett övergripande mål, liksom att stärka vår marknadsposition och vår lönsamhet. Feelgoods över 660 experter står redo att bistå våra kundföretag och deras anställda i deras utmaningar på hälsoområdet. Vi ser fram emot 2010 med tillförsikt

20 MArknadsöversikt Marknadsöversikt Den svenska marknaden för företagshälsovård omsätter cirka 4,4 miljarder kronor per år (2008). Med företagshälsovård avses definitionsmässigt en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Idag har cirka 70 procent, eller uppskattningsvis 3 miljoner av alla yrkesverksamma svenskar, tillgång till företagshälso - vård. Dessa individer är anställda av cirka kundföre tag som utgör den tillgängliga marknaden för företagshälsovård. Marknaden har den senaste tioårsperioden uppvisat en omsättningsmässigt stabil utveckling. År 2009 innebar dock en utmaning för marknaden som helhet och enligt olika bedömare minskade marknaden med mellan 10 och 15 procent. Feelgoods intäkter minskade med cirka 12 procent under Feelgood påverkas negativt av konjunkturläget i huvudsak på två sätt. Dels genom ett minskat antal anställda hos kundföretagen, som med automatik innebär en minskad efterfrågan på bolagets tjänster, och dels genom att kunderna är mer försiktiga med att starta nya projekt. Feelgood bedömer att marknaden överlag kommer vara fortsatt svag, men att efterfrågan från industrioch byggsektorerna bottnade i slutet av 2009, och nya projekt har initierats. Tjänstesektorn fortsätter att vara relativt stabil. Feelgood bedömer vidare att efterfrågan från den offentliga sektorn kommer att minska. Potentialen för Feelgoods träningscenter bedöms vara god. Marknaden har vuxit med över 20 procent per år i genomsnitt mellan 2006 och Den positiva utvecklingen väntas fortsätta då det ännu bara är en av tio svenskar som motionerar regelbundet på en träningsanläggning. Feelgoods fem träningscenter, Club Feelgood, är stora fullserviceanläggningar, placerade i mellanstora svenska städer och har alla en ledande lokal marknadsposition. Med en tydligare organisation och ledning för det nya affärsområdet Träningscenter kommer Feelgood att öka bolagets fokus på denna marknad under Feelgood har därutöver ytterligare tio tränings- och rehabanläggningar som ska fortsätta utvecklas i ett integrerat erbjudande med bolagets anläggningar för företags hälsa. Fortsatt konsolidering på företagshälsovårdsmarknaden Företagshälsovårdbranschen drivs av drygt 200 huvudmän i olika juridiska former och sysselsätter cirka personer med huvudsakligen medicinsk, teknisk, psykologisk eller beteendevetenskaplig kompetens. Marknaden för företagshälsovård genomgår en konsolideringsprocess som har intensifierats under Strukturomvandlingen består av sammanslagningar av mindre enheter, uppköp, samt en ökad frivillig samverkan. Drivkrafter bakom konsolideringen är bland annat önskan att erbjuda ett brett spektra av tjänster, att kunna hantera stora kunder med rikstäckande behov, och ett behov av effektivisering genom stordriftsfördelar. Feelgood har varit en del av denna konsolidering, under senare tid genom förvärven av Esculapen med medarbetare (2007), Haluxa och Perstorpshälsan (2008). Feelgood näst största aktören Idag kan enbart ett fåtal företag erbjuda rikstäckande företagshälsovård, och Feelgood är ett av dessa företag. Feelgood är efter Previa den största aktören på den svenska marknaden. Feelgood hade i slutet av året cirka kundföretag och en marknadsandel på omkring 20 procent. Till de övriga större aktörerna hör bland andra Avonova, Alviva, Neron, Manpower Hälsopartner, samt de stora företagens företagshälsovård i egen regi. De tio största aktörerna marknaden på marknaden bedöms ha en sammanlagd marknadsandel på drygt 50 procent. Marknaden präglas också av en viss branschglidning där försäkringsbolag, bemanningsföretag, organisationskonsulter och privata sjuk- och hälsovårdsföretag delvis konkurrerar med renodlade aktörer som Feelgood. 20

21 Marknadsöversikt Arbetsgivarnas ansvar ökar Lagstiftaren har, i syfte att minska sjukskrivningarna, lagt ett med åren allt större ekonomiskt ansvar för medarbetarnas hälsa och ohälsa på arbetsgivarna. Det finns idag ett starkt incitament bland företag och andra organisationer att arbeta för en lägre sjukfrånvaro. Arbetsgivarna behöver vara proaktiva för att få långtidssjuka tillbaka till jobbet, de behöver bedriva en kontinuerlig hälsovård för en hög närvaro, och medverka till att skapa förutsättningar för sina organisationers välmående. Tydlig koppling mellan hälsovård och produktivitet Förutom lagstadgade kontroller och förbättring av fysiska och psykiska arbetsmiljöer har företagshälsovården alltmer kommit att fokusera på ett mer aktivt hälsoarbete genom förebyggande vård och friskvård, i syfte att minska sjukfrånvaro och olycksfall, men också att öka produktiviteten. Att erbjuda en bra företagshälsovård är även en konkurrensfördel för att attrahera kompetenta medarbetare. 21

22 Feelgood-aktien Feelgood-aktien Aktien i Feelgood Svenska AB (publ) är noterad på Nasdaq OMX Stockholm, Small Cap. Antalet aktier uppgår till ( ). En börspost uppgår till en (1) aktie. Begreppet börspost är borttaget på Stockholmsbörsen, vilket innebär att alla aktier handlas i poster om en (1) aktie. Aktiekapitalet i Feelgood uppgick per den 31 december 2009 till ( ) kronor fördelat på ( ) aktier med kvotvärde 1,25 kronor. Bolaget har endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rösträtt. Varje röstberättigad får vid årsstämma rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i röstantalet. Varje aktie äger lika rätt till Feelgoods tillgångar och vinst. Aktieägare Antalet aktieägare i Feelgood uppgick per den 31 december 2009 till (2 698). Andelen förvaltarregistrerade aktier uppgick till 95,0 ( 95,8) procent och andelen direktregistrerade till 5,0 (4,2) procent. Det utländska ägandet har minskat med 4,6 procentenheter under året och uppgick vid årets slut till 12,2 (16,8) procent av röster och aktier i bolaget. De juridiska personernas ägarandel utgjorde 74,5 ( 69,8) procent och de fysiska personernas andel uppgick till 25,5 (30,2) procent. Nyemissioner och bemyndiganden Årsstämman 2009 beslutade att ge bemyndigande till styrelsen att längst intill tiden för nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen och med eller utan företrädesrätt för aktieägarna, besluta om nyemission av högst aktier, en ökning av aktiekapitalet om högst kronor. Betalningen för aktierna skall kunna ske i kontanter, kvittning eller genom tillskjutande av apportegendom. Bemyndigandet som medför en utspädning om mindre än 4 procent motiveras av att bolaget skall ges möjlighet att vid eventuellt bolagsförvärv, kunna betala hela eller delare av köpeskillingen med bolagets aktier. Utdelningspolicy och förslag till utdelning Styrelsens avsikt är att bolaget ska lämna utdelning som följer koncernens resultatutveckling förutsatt att den bedöms vara förenlig med koncernens konsolideringsbehov, likviditet och finansiella ställning. Målet är att lämna utdelning om 30 procent av resultatet efter skatt, förutsatt en soliditet om lägst 30 procent. Styrelsen föreslår till årsstämman 2010 att ingen utdelning (0,05) kronor per aktie lämnas för verksamhetsåret Kalendarium Feelgood Svenska AB (publ) kommer att hålla årsstämma på Karlavägen 100 i Stockholm den 19 maj 2010 kl Ekonomiska rapporter avseende verksamhetsåret 2010 Delårsrapport för tre månader; 5 maj 2010 Delårsrapport för sex månader; 25 augusti 2010 Delårsrapport för nio månader; 10 november 2010 Bokslutskommuniké för år 2010; 23 februari 2011 Finansiell information Ekonomiska rapporter och lämnade pressmeddelanden finns från och med publiceringstillfället tillgängliga på Feelgoods hemsida under rubriken Investerare respektive Press. 22

23 Feelgood-aktien Feelgood-aktien 2009 SEK 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 Januari Fe bruari Mars April Maj Juni Juli Augusti Sept ember Oktober Nove mber Dec ember Största aktieägarna per Namn Antal aktier % Rolf Lundström (via bolag) ,05 Hepatica Invest Aktiebolag ,33 Ringvägen Venture AB ,26 ABN Amro Bank Switzerland ,33 Uwe Löffler (privat och via bolag) ,12 Torsten Söderberg (privat och via bolag) ,71 SEB Life Ireland Assurance ,86 Eric Norlander ,86 Åke Bäckström ,65 SEB Life Ireland Assurance ,15 Summa övriga ägare ,68 SUMMA

24 Feelgood-aktien Ägarstruktur Innehav Antal aktieägare Antal aktier Kapitalandel/ röstandel Marknadsvärde (tkr) ,19% ,49% ,13% ,42% ,15% ,27% ,09% ,17% ,04% ,23% ,99% ,77% ,14% ,20% ,64% ,12% ,98% ,98% Summa ,00% Data per aktie Belopp i tkr om annat ej anges Resultat efter skatt, kr -0,37 0,13 0,14 0,01 0,10 0,12 Resultat efter skatt efter utspädning, kr -0,37 0,13 0,14 0,01 0,10 0,12 Eget kapital, kr 0,86 1,23 1,01 0,88 0,87 0,72 Kassaflöde från den löpande verksamheten, kr -0,15 0,23 0,31 0,02 0,11 0,01 Börskurs vid årets utgång, kr 1,5 1,25 1,69 2,39 2,99 1,77 Antal aktier vid årets utgång, tusental Genomsnittligt antal aktier, tusental Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental Kvotvärde 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 1,25 24

25 Feelgood-aktien Aktiekapitalets utveckling År Transaktion Ökning antal aktier Totalt antal aktier Ökning aktiekapital kr Totalt aktiekapital, kr Kvotvärde, kr 1995 mars Bildande mars Split 10: mars Nyemission maj Nyemission juli Nyemission december Nyemission december Nyemission juni Nyemission juni Split 8: , augusti Nyemission , september Nyemission , januari Nyemission , januari Nyemission , november Nyemission , december Nyemission , mars Nyemission , oktober Nyemission , september Nyemission , mars Nyemission , april Nyemission , augusti Nyemission , november Nyemission , januari Nyemission , februari Nyemission , juni Nyemission , oktober Nyemission ,25 25

26 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Feelgood Svenska Aktiebolag (publ) Org nr Årsredovisning för år 2009 Feelgood Svenska AB (publ) är moderbolag i en hälsokoncern och ett av Sveriges ledande hälsoföretag. Feelgood fanns vid årets utgång etablerat med ett sextiotal enheter. I koncernen ingår de helägda rörelsedrivande dotterbolagen Haluxa AB med dotterbolag, Feelgood Företagshälsovård AB, Feelgood Sjukvård AB, Hagabadet AB, Vitea AB, Haluxa Arbetsmiljö AB, Tulehälsan AB, Kredo Utveckling AB samt jämte dessa ett antal mindre rörelsedrivande och vilande bolag. Moderbolaget Feelgood Svenska AB (publ) grundades 1995 och är sedan maj 1997 noterat på aktiebörs och sedan juni 2000 på Stockholmsbörsens O-lista, sedan 2006 OMX Nordiska Small Cap-listan. Moderbolagets verksamhet består av företagsledning jämte administration och utveckling av koncernens verksamhet. Verksamhetsinriktning Hälsoföretaget Feelgood är ett av Sveriges ledande företag inom företagshälsa och friskvård. Feelgood erbjuder moderna och innovativa hälsotjänster till företag, organisationer och privatpersoner. Företagets motto är att satsningar på hälsa ska vara en lönsam investering genom sänkta kostnader för ohälsa och ökad produktivitet och livskvalitet. Visionen är Sveriges friskaste kunder. Feelgood är ett rikstäckande företag med cirka 700 medarbetare och levererar hälsotjänster på 150 orter över hela landet, varav sextiotalet är egna anläggningar. Kommentarer till finansiell utveckling i sammandrag Efter en period av flera år med omfattande förluster, finansiell rekonstruktion och nyemissioner, effektiviserades verksamheten i Feelgood och företaget kunde redo visa positiva resultat efter finansiella poster, för åren 2004 och Under 2006 vände trenden och årets resultat blev en mindre förlust. Dock skedde en betydande resultatförbättring under det fjärde kvartalet detta år. Feelgood åstadkom sedan återigen en resultatförbättring under 2007 och redovisade bolagets dittills bästa årsresultat. Kassaflödet förbättrades också avsevärt under 2007 och nettoskulden minskade med 10 mkr trots ett lånefinansierat företagsförvärv. För 2008 redovisade Feelgood ett ytterligare något förbättrat resultat. Omsättningen uppgick till 553 miljoner kronor, en ökning med cirka 16 procent jämför med året innan. Resultatet för 2008 blev det bästa hit intills, 13,4 miljoner kronor för helåret. Under 2008 genomförde Feelgood ett antal viktiga förvärv, där främst kan noteras Haluxakoncernen präglades av stark tillväxt genom förvärv, integration av branschkollegor, Finansiell utveckling i sammandrag Belopp i tkr om annat ej anges Intäkter Rörelseresultat Resultat före skatt Årets resultat Rörelsemarginal, % -6,2 2,7 2,7 0,5 2,2 Vinstmarginal, % -6,5 2,2 2,3 0,1 1,9 Soliditet, % Investeringar Antal årsanställda, medeltal Kassaflöde från den löpande verksamheten

27 Förvaltningsberättelse en omorganisation med en ny geografisk och funktionell struktur, en ny företagsledning samt nya avtal med flera viktiga stora kunder har sammantaget varit ett tufft och utmanande år för Feelgood och för branschen. Rörelseresultatet minskade med 52,2 mkr och uppgick till -37,3 mkr, varav engångskostnader utgjorde 21,7 mkr. För att möta den svaga marknadsutvecklingen har företaget under året genomfört stora förändringar i organisationen. Förändringar som bidragit dels till sänkta kostnader och dels resulterat i stärkta marknadspositioner med ökad konkurrenskraft som följd. Verksamhet och händelser under räkenskapsåret Intäkter och resultat Koncernens intäkter ökade med 11 procent och uppgick till 611,7 (552,7) mkr. Rensat för förvärvet av Haluxa minskade intäkterna med cirka 8 procent. Rörelseresultatet (EBIT) minskade med 52,2 mkr och uppgick till -37,3 (14,9) mkr. I det redovisade resultatet ingår engångs kostnader för omstruktureringar om cirka 10,9 mkr samt nedskrivning av goodwill om 9,0 mkr. Vidare har en nedskrivning om 1,8 mkr gjorts av bolagets tidigare verksamhetssystem. Sammanlagt har resultatet belastats med engångskostnader på 21,7 mkr. Därutöver har resultatet belastats med kostnader på cirka 2 mkr för implementeringen av ett nytt affärssystem. Resultat efter finansiella poster (EBT) uppgick till -39,9 (12,4) mkr och resultat efter skatt uppgick till -38,6 (13,4) mkr. Ledning och ledningsförändringar Företagsledningen bestod vid utgången av 2009 av VD, CFO, försäljningschef, produktchef, HR- och kvalitetschef samt två affärsområdeschefer. En ny CFO tillträdde i juni Kundavtal Feelgood har under 2009 slutit ett flertal viktiga kundavtal, såväl förlängda avtal med befintliga kunder som avtal med helt nya kunder. De viktigaste tecknade avtalen under året är med Helsingborgs stad, Skatteverket, Göteborgs stad, Capio AB, SELGA, Avesina AB och Nyköpings kommun. Feelgood hade vid årsskiftet cirka kundföretag med sammanlagt cirka anslutna anställda. Förvärv av verksamheter Feelgood har inte genomfört några förvärv under året. Första oktober 2008 förvärvades Haluxa AB. Haluxa har tillfört en omsättning till koncernen om cirka 155 mkr för Investeringar Koncernens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 8,9 (74,5) mkr. Investeringarna föregående år hänförde sig i allt väsentligt till förvärvet av Haluxa. Finansiell ställning och kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 7,9 (22,0) mkr. Koncernens nettoskuld vid periodens utgång uppgår till 69,2 (67,8). Koncernens likvida medel uppgick till 11,6 (15,4) mkr. Koncernen hade vid periodens utgång 80,8 (83,3) mkr i räntebärande skulder, varav 64,8 (62,5) mkr i bankskuld och 16,0 (20,8) mkr i pensionsskuld. Disponibla likvida medel inklusive outnyttjad del av beviljad checkräkningskredit uppgick till 36,4 (46,6) mkr. Koncernen har outnyttjade skattemässiga förlustavdrag om cirka 172 mkr. Knappt hälften av dessa är upptagna i balansräkningen till ett belopp om 21 mkr (uppskjuten skattefordran). Eget kapital den 31 december 2009 uppgick i koncernen till 89,0 (128,1) mkr, och soliditeten till 26 (34) procent. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer De förändringar av moderbolagets och koncernens risker och osäkerhetsfaktorer som skett under 2009 avser främst risker i samband med förvärvet av Haluxa, bl a till följd av en ökad upplåning. Ett omfattande integrationsarbete har nu genomförts, vilket tryggar den fortsatta gemensamma verksamheten. De riskfaktorer som i övrigt bedöms ha störst betydelse är marknadsberoende, politiska beslut, leverantörsberoende, kundberoende, finansiella risker och risken för dataavbrott. Se vidare om detta i noterna 35 och 36. Personal Medelantalet anställda uppgick under året till 661 (620). 27

28 Förvaltningsberättelse Moderbolaget Moderbolaget Feelgood Svenska Aktiebolag (publ) bedriver verksamhet i form av koncernledande funktioner. Moderbolagets nettoomsättning för perioden uppgick till 33,2 (29,6) mkr. Hela summan är fakturering till dotterbolag. Resultat efter skatt uppgick till -25,4 (6,2) mkr. Investeringarna uppgick till 6,2 (74,1) mkr. Moderbolagets likvida medel uppgick vid rapportperiodens utgång till 0,0 (0,2) mkr. Disponibla likvida medel inklusive beviljad checkräkningskredit uppgick till 4,3 (1,3) mkr. Moderbolaget redovisar -1,0 (21,1) mkr i fritt eget kapital. Riktlinjer för ersättning till ledande befattnings havare På årsstämman 2009 beslutades om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i koncernen. Ledande befattningshavare ska erbjudas marknadsmässig och konkurrenskraftig ersättning. Ersättningens nivå för den enskilde befattningshavaren ska vara baserad på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Ersättningen består av fast lön och ska därutöver kunna bestå av rörlig lön, avgångsvederlag, pension och övriga förmåner. Den rörliga lönen ska baseras på att kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Avgångsvederlag ska kunna utgå med maximalt tolv månadslöner om bolaget säger upp anställningen. Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Styrelsen ämnar föreslå till årsstämman 2010 att ovanstående riktlinjer skall fortsätta gälla med följande tillägg: Rörlig lön kan utgå med maximalt 20 procent av fast lön baserat på utfall i förhållande till uppsatta mål och individuella prestationer. Framtidsutsikter Feelgoods policy är normalt att inte lämna resultatprognoser. Mot bakgrund av det kraftiga resultatfallet för 2009 ser bolaget det som angeläget att informera om bolagets nuvarande bedömning av det kommande verksamhetsåret. Styrelsen och företagsledningen för Feelgood bedömer att de genomförda anpassningarna på kostnadssidan innebär att Feelgood för 2010 åter kommer att redovisa ett positivt resultat efter finansnetto Utdelningspolicy Styrelsens avsikt är att bolaget ska lämna utdelning som följer koncernens resultatutveckling förutsatt att den bedöms vara förenlig med koncernens konsolideringsbehov, likviditet och finansiella ställning. Målet är att lämna utdelning om 30 procent av resultatet efter skatt, förutsatt en soliditet om lägst 30 procent. Nyemissioner och bemyndiganden Inga nyemissioner har skett under perioden. Årsstämman 2009 beslutade att ge bemyndigande till styrelsen att längst intill tiden för nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen och med eller utan företrädesrätt för aktieägarna, besluta om nyemission av högst aktier med kvotvärde om 1,25 kr, en ökning av aktiekapitalet om högst kr. Betalningen för aktierna ska kunna ske i kontanter, kvittning eller genom tillskjutande av apportegendom. Bemyndigandet, som medför en utspädning av ägarandelen med mindre än fyra procent, motiverades av att bolaget skall ges möjlighet att, vid eventuellt företagsförvärv, kunna betala hela eller delar av köpeskillingen med bolagets aktier. Bemyndigandet har inte utnyttjats. Aktiekapital Per den 31 december 2009 uppgick totalt antalet utestående B-aktier till och registrerat aktiekapital till ,75 kronor. Det fanns den 31 december 2009 tre aktieägare som innehade aktier som representerade mer än 10 procent av totala antalet röster i bolaget, Rolf Lundström (via bolag) 23,05 procent och Hepatica Investa AB 13,33 procent. Hepatica kontrolleras av Magnus Ledin (med familj). Vidare innehade Bengt Stillström (via bolag) 10,26 procent. Väsentliga händelser efter årets utgång I februari offentliggjorde Feelgood att avtal tecknats med Trygg Hansa, Danske Bank och Stena Line. Förslag till vinstdisposition Till förfogande för moderbolagets årsstämma står: Balanserade vinstmedel tkr Överkursfond tkr Summa tkr Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten på bolagets verksamhet, tkr, balanseras i ny räkning. 28

29 Koncernens resultaträkning Koncernens resultaträkning Belopp i tkr Not Intäkter Rörelsens kostnader Råvaror, förnödenheter och handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat (EBIT) Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat före skatt (EBT) Skatt på årets resultat Årets resultat Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Genomsnittligt antal aktier (tusental) Resultat per aktie -0,37 0,13 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning (tusental) Resultat per aktie efter utspädning -0,37 0,13 Rapport över totalresultat Belopp i tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Aktuariella vinster och förluster avseende pensioner inklusive löneskatt Skatt hänförligt till övrigt totalresultat Summa övrigt totalresultat Summa totalresultat Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare

30 Koncernens balansräkning Koncernens balansräkning Belopp i tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram, licenser, varumärken samt liknande rättigheter Kundavtal Goodwill Materiella anläggningstillgångar Lokalförbättringar Inventarier Övriga anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Övriga andelar Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Råvaror, förnödenheter och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar och andra fordringar Skattefordran Förutbetalda kostnader Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

31 Koncernens balansräkning Koncernens balansräkning, forts. Belopp i tkr Not Eget kapital och skulder Eget kapital 24 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Intjänade vinstmedel och årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder och avsättningar Långfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Långfristiga avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (räntebärande) Uppskjuten skatteskuld Summa långfristiga skulder och avsättningar Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Checkräkningskredit Skulder till kreditinstitut Summa Leverantörsskulder och andra skulder Skatteskuld Förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser redovisas i not 31 och not

32 förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital, koncernen 2008 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Intjänade vinstmedel och årets resultat Totalt eget kapital Övrigt totalresultat Årets resultat Årets totalresultat Övriga förändringar i eget kapital Nyemission Not Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Intjänade vinstmedel och årets resultat Totalt eget kapital Övrigt totalresultat Årets resultat Årets totalresultat Övriga förändringar i eget kapital Utdelning Not Inget minoritetsintresse föreligger 32

33 Koncernens kassaflödesanalys Koncernens kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Av- och nedskrivningar Finansiella intäkter Betalda räntekostnader Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m Betald skatt 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöden från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utdelning Nyupptagna lån Amorteringar av lån Förändring checkkredit Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

34 Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets resultaträkning Belopp i tkr Not Nettoomsättning Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag Anteciperad utdelning från dotterbolag 344 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 10 3 Räntekostnader och liknande resultatposter Årets resultat

35 Moderbolagets balansräkning Moderbolagets balansräkning Belopp i tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram, licenser, varumärken samt liknande rättigheter Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar 0 0 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Handelsvaror 5 12 Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

36 Moderbolagets balansräkning forts. Moderbolagets balansräkning, forts. Belopp i tkr Not Eget kapital och skulder Eget kapital 24 Bundet Aktiekapital Reservfond Summa bundet kapital Balanserad vinst/ansamlad förlust Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa balanserad vinst/ansamlad förlust Summa eget kapital Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga räntebärande skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Checkräkningskredit Skulder till kreditinstitut Summa kortfristiga räntebärande skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

37 Förändringar i eget kapital, moderbolaget Förändringar i eget kapital, moderbolaget 2008 Aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanseratresultat Årets resultat Summa Resultatdisposition Nyemissioner Erhållna koncernbidrag Årets resultat Aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanseratresultat Årets resultat Summa Resultatdisposition Utdelning Erhållna koncernbidrag Årets resultat Aktiekapital per utgjordes av aktier fördelat på ett aktiekapital om ,75 kr ( aktier fördelat på ett aktie kapital om ,75 kr föregående år). 37

38 Moderbolagets kassaflödesanalys Moderbolagets kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Av- och nedskrivningar Realisationsresultat Betalda räntekostnader Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöden från förändringar i rörelsekapital Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterföretag Försäljning av inventarier Minskning långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amorteringar av lån Förändring checkkredit Erhållna koncernbidrag Erhållna utdelningar Lämnade koncernbidrag/aktieägartillskott Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

39 noter Noter Not 1 Företagsinformation Koncernredovisningen för Feelgood Svenska AB (publ) har godkänts för publicering enligt ett styrelsebeslut den 30 mars Balans- och resultaträkningar för koncern och moderbolag kommer att föreläggas bolagsstämman den 19 maj 2010 för fastställelse. Moderbolaget Feelgood Svenska AB (publ), organisationsnummer med säte i Stockholm, har sitt huvudkontor på Banérgatan 28, Box 5254, Stockholm. Not 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) samt de tolkningsuttalanden som ges ut av International Financial Reporting Interpretations comittee (IFRIc/SIc) såsom de har godkänts av EUkommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapportering RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och av skatteskäl. Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör presentationsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Effekter av ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. Utformning av de finansiella rapporterna Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 1 utformning av finansiella rapporter. Ändringen har medfört att intäkter och kostnader som tidigare har redovisats i redogörelse för koncernens redovisade intäkter och kostnader nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som Feelgood presenterar i en separat resultatrapport benämnd rapport över totalresultat. Vidare har ändringen medfört att Feelgood lagt till en rapport som visar förändringar i eget kapital. Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. Då ändringarna endast påverkar utformningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de finansiella rapporterna. Framtida redovisningsprinciper De nya eller ändrade IFRS som träder i kraft från och med 2010 eller senare bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på de finan s i- ella rapporterna, varför Feelgood valt att inte förtidstillämpa någon av dessa standarder i förtid. Segmentsrapportering Feelgoods rörelseresultat följs endast upp på totalnivå för koncernen. Detta innebär att Feelgood saknar rörelsesegment, vilka ska rapporteras enligt IFRS 8. Klassificering Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Feelgood Svenska AB (publ). Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Normalt erhålls det bestämmande inflytandet över ett dotterföretag genom innehav av mer än 50 procent av röstberättigande aktier. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapital-instrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. 39

40 noter Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckningen som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att erhållas och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tjänster som utförs mot löpande räkning intäktsförs i den takt arbetet utförs. Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Leasingavtal Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella leasing. Finansiell leasing förekommer då de ekonomiska riskerna och förmånerna som förknippas ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasinggivaren till leasingtagaren, oavsett om den legala äganderätten tillfaller leasinggivaren eller leasingtagaren. Tillgångar som innehas under finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar och åtaganden för framtida betalningar redovisas som skuld i balansräkningen. Alla övriga hyresavtal som inte uppfyller förutsättningarna för att klassificeras som finansiella anses vara operationell leasing. Leasingavgifter enligt operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden även om betalningsplanen avviker. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, utdelningsintäkter och räntekostnader på lån. Räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektiv räntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Värdering av tillgångar och skulder Tillgångar, avsättningar och skulder redovisas på basis av anskaffningsvärdet om inget annat anges. Fordringar tas upp till det be lopp med vilket de beräknas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms individuellt. Tillgångar och skulder klassificeras som långfristiga eller kortfristiga. Långfristiga fordringar består i allt väsentligt av belopp som förväntas förfalla till betalning efter ett år räknat från balansdagen. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen utgörs av likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder samt låneskulder. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Bolaget har under 2009 och 2008 ej använt sig av derivat. De finansiella tillgångarna är klassificerade som lånefordringar och kundfordringar och värderats till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Bokförda värden på finansiella instrument bedöms överensstämma med verkliga värden då de har kort tid till förfall. Huvudsyftet med dessa finansiella instrument är att finansiera bolagets verksamhet. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning ar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Feelgoods leverantörsskulder avser ett flertal leverantörer med sedvanliga kreditvillkor. Koncernens inköp och försäljning i utländsk valuta är obetydlig. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, med avdrag för övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för internt utvecklingsarbete aktiveras från den tidpunkt då beslut fattas om att projekt fullföljs. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer. Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Goodwill med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs ej av utan prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. 40

41 noter Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för att åstadkomma en försäljning. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjande period beräknas återvinningsvärdet årligen. Bedömning av värdet av koncernens goodwillposter har skett utifrån de kassagenererande enheternas nyttjandevärde. Nyttjandevärdet bygger på de kassaflöden som bedöms genereras av enheten. Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda planer Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Förmånsbestämda planer Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används i stället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method. Aktuariella vinster och förluster på förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skatte satser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras om det inte längre bedöms som sannolikt att de kan utnyttjas. Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) Upplysning lämnas om eventualförpliktelse när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars före komst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2.2 Redovisning för noterade juridiska personer. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. Dotterföretag och intresseföretag. Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningskostnad med avdrag för eventuella nedskrivningar. Förmånsbestämda pensionsplaner, moderbolaget I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än dem som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. 41

42 noter Not 3 Intäkternas fördelning tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Hälsotjänster Övrigt Totalt Moderbolaget Försäljning till och inköp ifrån koncernföretag 2009 uppgår till (29 902) tkr respektive (2 035) tkr. Not 4 Förvärv Feelgood har inte genomfört några förvärv under Not 5 Anställda och personalkostnader tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Medelantalet års anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till: Kvinnor Män Totalt tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader har uppgått till: Styrelsen och ledande befattningshavare Löner och ersättningar Pensionskostnader Övriga anställda Löner och ersättningar Pensionskostnader Totalt Sociala avgifter Totalt forts. Not 5 Ersättningar till verkställande direktörer och övriga i företagsledningen 2009 Lön Pensionspremier Övriga förmåner Summa Verkställande direktör Per Sunnemark Övriga ledande befattningshavare Summa Könsfördelning styrelse, Vd och andra ledande befattningshavare Moderbolaget män kvinnor män kvinnor Styrelseledamöter Valda av bolagsstämman Arbetstagarrepresentanter, ordinarie Arbetstagarrepresentanter, suppleanter 1 1 Vd 1 1 Övriga personer i företagets ledning Totalt Styrelser och ledning i dotterbolag bemannas med ovanstående personer Arvode till moderbolagets styrelseledamöter Styrelsearvode Styrelsens ordförande Uwe Löffler Styrelsens vice ordförande Kent Torwald Styrelsens ledamöter Eric Norlander Rolf Lundström Eva Fernvall (avgick 2008) 105 Birgitta Gunneflo 150 Magnus Ledin (tillträtt 2009) 0 Styrelsens sammanlagda arvode Verkställande direktörer Per Sunnemark Claes Fägersten Övriga ledande befattningshavare Summa

43 noter forts. Not 5 Sjukfrånvaro Koncernen De anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret uppgår till 3,5 (3,4) procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Av denna sjukfrånvaro avser 54,2 (58,9) procent frånvaro under en sammanhängande tid av 61 dagar eller mer. Sjukfrånvaro för kvinnor respektive män uppgår till 3,6 (3,4) procent respektive 3,2 (3,6) procent. Sjukfrånvaro för anställda i åldern upp till 29 år uppgår till 2,4 (1,7) procent, år till 2,0 (2,2) procent samt 50 år eller äldre till 4,9 (4,8) procent. Moderbolaget De anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret uppgår till 5,1 (4,0) procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Av denna sjukfrånvaro avser 68,6 (81,0) procent frånvaro under en sammanhängande tid av 61 dagar eller mer. Sjukfrånvaro för kvinnor respektive män uppgår till 6,3 (4,9) procent respektive 1,9 (0,6) procent. Sjukfrånvaro för anställda i åldern upp till 29 år uppgår till 1,4 (1,0) procent, år till 1,6 (0,9) procent samt 50 år eller äldre till 13,5 (9,9) procent. Ersättning och övriga förmåner under året Företagsledning Företagsledningen bestod vid utgången av 2009 av verkställande direktör Per Sunnemark, CFO Henrik Palm, personalchef Louise Sundelius, försäljningschef Jens Olofsson, produkt- och marknadschef Henrik Ramstedt samt affärsområdescheferna Catharina Nordlander och Pia Nordström. Henrik Ramstedt upprätthåller dessutom tjänsten som chef för affärsområde Träning. Ersättning till verkställande direktören Ersättning till verkställande direktören Per Sunnemark har fastställts av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet. Fast lön utgick med kr per månad. Rörlig ersättning utgick inte för Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om sex månader samt ett avgångsvederlag om högst tolv månadslöner. Vid uppsägning från Vds sida gäller en uppsägningstid om sex månader. Vd har en individuell pensionsplan till vilken månatligen avsätts ett belopp motsvarande 25% av månadslönen. Övriga förmåner uppgick till kr. Ersättning till övriga i företagsledningen Lön för företagsledningen fastställs av ersättningsutskottet med Vd som föredragande. Rörlig ersättning utgick inte för Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om sex månader, och för en person ett avgångsvederlag om sex månadslöner. Företagsledningen (utom Vd) har pensionsplan enligt ITP. Ersättning till styrelsen Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättningar till styrelsen utöver vad årsstämman har beslutat utgår vid av styrelsen beslutade särskilda uppdrag. Under 2009 har ett sådant arvode utbetalats om kr till Birgitta Gunneflo. Not 6 Arvoden till revisorer tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Ernst & Young AB, revision KPMG, revision Ernst & Young, andra uppdrag Totalt Not 7 Av- och nedskrivningar tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Kundavtal Dataprogram, licenser, varumärken samt liknande rättigheter Goodwill Lokalförbättringar Inventarier Totalt Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag tkr MODERBOLAGET Utdelning dotterbolag Totalt Not 9 Avskrivningar materiella och immateriella tillgångar De beräknade nyttjandeperioderna är: balanserade utvecklingsutgifter kundavtal varumärken lokalförbättringar inventarier, verktyg och installationer Not 10 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 5 år 5-10 år 10 år 5-20 år 5-9 år tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Räntor Totalt Arvode för kommittéarbete har utgått med kr vilket har fördelats mellan Uwe Löffler, Kent Torwald och Eric Norlander. 43

44 noter Not 11 Räntekostnader och liknande resultatposter tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Räntor Totalt Not 12 Skatt på årets resultat tkr KONCERNEN Aktuell skatt -26 Förändring uppskjuten skatteskuld Totalt Not 13 Dataprogram, licenser, varumärken samt liknande rättigheter tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Ingående anskaffningsvärde Förändring avseende förvärvade bolag Årets anskaffning Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Upplysning om sambandet mellan periodens skattekostnad och redovisat resultat före skatt. tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats (26,3 %) Skatteeffekt av ej avdragsgilla av- och nedskrivningar Skatteeffekt av övriga ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter Utnyttjade förlustavdrag som tidigare ej redovisats som tillgång Underskott som ej redovisats som en tillgång Totalt Effektiv skattesats -3% 5% Not 14 Kundavtal tkr Koncernen Ingående anskaffningsvärde Förändring avseende förvärvade bolag Korrigering av goodwill för bolag anskaffade tidigare år Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

45 noter Not 15 Goodwill Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. tkr Not 16 Lokalförbättringar tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Ingående anskaffningsvärde Förändring avseende förvärvade bolag 5 Årets anskaffning Omföring, inventarier Koncernen Ingående anskaffningsvärde Förändringar avseende förvärvade bolag Nedskrivning av goodwill för bolag anskaffade tidigare år Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill Vid prövning av nedskrivningsbehov, impairment test, så har det bokförda värdet fördelats till kassagenererande enheter. Nyttjandevärdet bygger på de kassaflöden som bedöms genereras av enheten. De framtida kassaflödena som använts vid beräkning av respektive enhets nyttjandevärde baseras dels på affärsplanen för 2010 och dels på resultatet för 2009, för respektive enhet. De prognosticerade kassaflödena nuvärdesberäknas med en diskonteringsränta om 10 procent före skatt. Med en diskonteringsränta om 10 procent överstiger samtliga enheters nyttjandevärden redovisat värde efter justeringar för gjorda nedskrivningar på 9,0 mkr under Samtliga enheters framtida kassaflöden baseras på samma antaganden. Viktiga antaganden som kan få stor effekt på kassaflödena är framtida pris och volymutveckling. Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Not 17 Inventarier tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Ingående anskaffningsvärde Förändring avseende förvärvade bolag Försäljning/utrangering Årets anskaffningar Omföring, lokalförbättringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Förvärvade ackumulerade avskrivningar Försäljning/utrangering 626 Årets avskrivningar Omföring, lokalförbättringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående balans Leasingavgifter och hyror Operationell leasing KONCERNEN MODERBOLAGET Totalt Beräknade fasta leasingavgifter, i huvudsak hyror, som förfaller till betalning Totalt Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Omföring, inventarier Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

46 noter Not 18 Andelar i koncernföretag MODERBOLAGET Org nr Säte Antal aktier Kapital/röstandel(%) Feelgood Sjukvård AB Stockholm / Feelgood Equipment AB Västerås / Feelgood Västerås AB Västerås / Feelgood Täby AB Täby / Feelgood Skövde AB Skövde / Helheten AB Göteborg / Feelgood Väst AB Stockholm / Feelgood Företagshälsovård AB Stockholm / Länshälsan Skåne AB *) Stockholm /100 Hagabadet AB Göteborg / Feelgood Nybrogatan AB Sundsvall /100 0 Feelgood Östergötland AB Linköping / Feelgood Norrköping AB Norrköping / Transporthälsan i Malmöregionen AB Malmö / Östermalmshälsan AB Stockholm / Vårdkompaniet AB Stockholm / Vitea AB Stockholm / Östermalmshälsan Syn AB Stockholm / Esculapen Företagshälsovård AB Umeå / Esculapen Norr AB Skellefteå / Haluxa AB Hallsberg / Haluxa Arbetsmiljö AB *) Kumla /100 Haluxa Utveckling AB *) Hallsberg /100 Haluxa Utbildning AB *) Ljusnarberg /100 Kredo Utveckling AB *) Örebro /100 Tulehälsan AB *) Stockholm Birger Jarl FHV AB *) Stockholm /100 Bråvikshälsan AB *) Norrköping /100 Kvalita FHV AB *) Stockholm /100 Haluxa Bohushälsan AB **) Göteborg Bokfört värde Kapital-/röstandel avser koncernens totala innehav. Ingående anskaffningsvärden Aktieägartillskott 223 Utgående anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar 0 Utgående nedskrivningar Bokfört värde *) Dotterdotterbolag **) Dotterdotterdotterbolag 46

47 noter Not 19 Intresseföretag tkr Koncernen Ingående anskaffningsvärde 34 0 Förändring under året 0 34 Utgående anskaffningsvärden Innehavet per avser 33 procent av aktierna i Abrexa AB ( ). Not 20 Övriga andelar tkr Koncernen Ingående anskaffningsvärde Förändring under året 0-40 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Not 21 Kundfordringar och andra fordringar tkr Koncernen Kundfordringar Upplupna intäkter Övriga fordringar Totalt Kundfordringar Reserv osäkra kundfordringar Summa kundfordringar Osäkra kundfordringar Reservationer vid årets början Årets reservationer Konstaterade förluster Återförda reservationer Reservationer vid årets slut Not 22 Förutbetalda kostnader tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Förutbetalda hyror Övriga poster Totalt Not 23 Likvida medel tkr KONCERNEN MODERBOLAGET SEK Totalt KUND- OCH LÅNE FORDRINGAR FINANSIELLA SKULDER SUMMA REDOVISAT VÄRDE VERKLIGT VÄRDE EJ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SUMMA BALANS RÄKNING Finansiella tillgångar och skulder Kundfordringar och andra fordringar Likvida medel Summa Långfristiga skulder till kreditinstitut Checkräkningskredit Kortfristiga skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder och andra skulder Summa

48 noter forts. Not 23 Finansiella tillgångar och skulder KUND- OCH LÅNE FORDRINGAR FINANSIELLA SKULDER SUMMA REDOVISAT VÄRDE VERKLIGT VÄRDE EJ FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SUMMA BALANS RÄKNING Kundfordringar och andra fordringar Likvida medel Summa Långfristiga skulder till kreditinstitut Checkräkningskredit Kortfristiga skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder och andra skulder Summa Not 24 Eget kapital Koncernen och moderbolaget Aktiekapital Enligt bolagsordningen för Feelgood Svenska AB (publ.), fastställd på extra bolagsstämma den 25 augusti 2008, ska aktiekapitalet upp gå till lägst och till högst kronor. Totalt aktiekapital per den 31 december 2009 uppgick till ,75 kronor och baserades på registrerade aktier. Aktiens kvotvärde är 1,25 kronor. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika andel i bolagets tillgångar. Årsstämman 2009 beslutade att ge bemyndigande till styrelsen att längst intill tiden för nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen och med eller utan företrädesrätt för aktieägarna, besluta om nyemission av högst aktier, en ökning av aktiekapitalet om kronor. Betalningen för aktierna ska kunna ske i kontanter, kvittning eller genom tillskjutande av apportegendom. Bemyndigandet motiverades av att bolaget ska ges möjlighet att, vid eventuellt företagsförvärv, kunna betala hela eller delar av köpeskillingen med bolagets aktier. Feelgoods kapital utgörs av eget och lånat kapital. Bolagets syfte är att bereda vinst till aktieägarna genom värdeökning i det förvaltade kapitalet. Det finns inga andra kapitalkrav än vad som följer av den svenska aktiebolagslagen. Koncernen Övrigt tillskjutet kapital Av beloppet tkr avser tkr vad som tillförts överkursfonden vid nyemissioner under åren och tkr vad som tillförts överkursfonden vid nyemissioner under 2006 samt tkr som tillförts vid nyemission Intjänade medel och årets resultat Intjänade medel redovisade i koncernen inkluderar årets och tidigare års resultat uppkomna i moderbolaget samt årets och tidigare års resultat som uppkommit i dotterbolagen efter förvärvet. Posten inkluderar även effekter som uppkommit vid byten av redovisningsprinciper. Resultat per aktie Årets resultat i koncernen uppgår till (13 365) tkr. Genomsnittligt antal aktier under år 2009 uppgick till stycken aktier. Resultat per aktie uppgick till -0,37 (-0,13) kr. Moderbolaget Bundet och fritt eget kapital Eget kapital ska enligt svensk lag fördelas mellan icke utdelningsbara (bundna) respektive utdelningsbara (fria) medel. Moderbolagets ansamlade förlust uppgick vid räkenskapsårets utgång till tkr. Moderbolaget saknar således utdelningsbart eget kapital. 48

49 noter Not 25 Skulder till kreditinstitut Villkor och återbetalningstider Räntebärande skulder Räntesats, 31 dec Valuta Inom 1 år 1-5 år Inom 1 år 1-5 år Koncernen Skulder till kreditinstitut 3,37% SEK Moderbolaget Skulder till kreditinstitut 3,37% SEK Koncernen finansierar sin verksamhet främst via eget kapital, rörelsekrediter, banklån och operationell leasing. Upplåningen är räntebärande och till sin helhet till rörlig ränta. För mer information om företagets exponering för ränterisk hänvisas till not 36 Finansiell riskhantering. Not 26 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser tkr Koncernen Förmånsbestämda pensionsplaner Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser Utgående skuld Pensionskostnad Räntekostnad Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen Summa kostnad för avgiftsbestämda planer Löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning Kostnaden redovisas bland personalkostnader. Avstämning av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser. Avstämning av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser Ingående balans nuvärde Räntekostnad Pensionsutbetalningar Aktuariell vinst ( ) förlust (+) Utgående balans nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser Aktuariella antaganden Diskonteringsränta % 3,75% 3,75% Förväntad avkastning på pensionskapital % 0,00% 0,00% Framtida löneökningar % 0,00% 0,00% Inflation % 2,00% 2,00% Avgångsintensitet % 0,00% 0,00% FFFS DUS07 Livslängdsantagande 2007:31 förenklad Bolaget sätter inte av några ytterligare medel till pension via förmånsbestämda pensionsplaner. Tillkommande pensioner tryggas genom inbetalningar till Alecta. Med anledning därav så har framtida löneökningar, förväntad avkastning på pensions kapital samt avgångsintensitet uppskattats till 0,0 procent. Not 27 Uppskjuten skatt Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder är hänförliga till följande poster. tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Uppskjutna skattefordringar Outnyttjade underskottsavdrag Totalt tkr KONCERNEN Obeskattade reserver 9 Immateriella anläggningstillgångar Avsättningar Totalt Koncernen har outnyttjade skattemässiga förlustavdrag om cirka 172 mkr. Not 28 Not 29 tkr Checkräkningskredit Koncernen Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till (47 600) tkr. Moderbolaget Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till (9 000) tkr. Räntesats per är 1,83%. Leverantörsskulder och andra skulder Koncernen Förskott från kunder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader Totalt

50 noter Not 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Upplupna personalkostnader Förutbetalda intäkter Övriga poster Totalt Upplupna kostnader i koncernen ingår i posten leverantörsskulder och andra skulder (se not 29). Not 31 Ställda säkerheter tkr KONCERNEN MODERBOLAGET För skulder till kreditinstitut och beviljad checkräkningskredit Andelar i koncernföretag Företagsinteckningar Kundfordringar Totalt Not 32 Ansvarsförbindelser tkr KONCERNEN MODERBOLAGET Borgen till förmån för dotterbolag Totalt Moderbolaget har hos danske Bank lämnat en obegränsad borgen för dotterbolagen Feelgood Företagshälsovård AB och Haluxa Arbetsmiljö AB. Beloppet avser en beviljad checkräkningskredit (limit) om tkr. Not 33 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. tkr Koncernen Förändring uppskjuten skatt Ej kassapåverkande förändring av Avsatt till pensioner - - Övrigt Totalt Not 34 Koncernbolag Transaktioner med närstående Vid köp och försäljning mellan koncernbolag tillämpas affärsmässiga villkor och marknadsprissättning. Närstående relationer Närstående relationer med bestämmande inflytande begränsas till bolagets största ägare, Rolf Lundström (via bolag), Provobis Holding AB med dotterbolag och intressebolag. Övriga närstående relationer med betydande inflytande innefattar Feelgoods styrelseledamöter och företagsledning, inklusive familjemedlemmar, samt företag där dessa personer har styrelseuppdrag eller positioner som ledande befattningshavare och/eller betydande aktieinnehav. Koncernen har inte haft några transaktioner med närstående förutom att verksamheten vid en av Feelgoods enheter i Umeå hyr lokaler i fastighet som ägs av bolag där styrelseledamöterna och aktieägarna i Feelgood Rolf Lundström och Uwe Löffler har intressen. Hyresavtalet är upprättat på marknadsmässiga villkor. Årshyran uppgår till 1,1 mkr. Not 35 Risk- och känslighetsanalys Feelgoods verksamhet och lönsamhet påverkas av en rad yttre och inre faktorer. Till de områden där koncernen är exponerad för risker kan bland annat räknas marknadsberoende, politiska, leverantörsberoende, kundberoende, finansiella risker och risken för dataavbrott. Finansiell riskhantering beskrivs i noten 36. Risker Marknadsberoende risker Makroekonomiska faktorer som efterfråge- och konjunkturutveckling påverkar Feelgood. Feelgood konkurrerar med den traditionella företagshälsovården, konsultföretag inom friskvården, privatmottagningar och motionsanläggningar. Marknaden är fragmenterad med många mindre aktörer. Ingen av Feelgoods konkurrenter agerar inom samtliga Feelgoods kompetensområden. De låga etableringshindren inom branschen utgör huvudorsaken till att det förekommer hård pris press i branschen och därigenom svag lönsamhetsutveckling. Det ställer höga krav på Feelgoods förmåga till effektivisering. Förändrad konkurrenssituation påverkar både försäljningsvolymer och bruttovinstmarginaler. Politiska risker Hälso- och sjukvårdsområdet är till stor del offentligt finansierat. Därav följer att marknadens aktörer är beroende av politiska beslut. Detta medför osäkerhet om vilka förutsättningar som långsiktigt kommer att gälla. De förändringar av förmånsbeskattning gällande träning och hälsovård som har skett samt ambitionerna i regeringens åtgärdsprogram mot ohälsa påverkar Feelgoods möjligheter positivt. Förändrade regler för sjukskrivningar har både negativa och positiva effekter. Sammantaget kan sägas att den politiska debatt som pågår påverkar Feelgood i positiv riktning. Feelgoods politiska riskexponering är förhållandevis låg tack vare att huvuddelen av omsättningen kommer från privatfinansierad verksamhet. Dock kan förändrade regler kring sjukvård och företagshälsovård få stora kortsiktiga konsekvenser. Här avses regelverken som omger läkare och sjukgymnaster som innehar fri etableringsrätt och kan debitera landstingen 50

51 noter för läkarvård och sjukgymnastersättning. Även förändringar och framför allt neddragningar inom kommuner och landsting kan påverka Feelgood genom minskande beställningar från sjukvårdhuvudmannen i form av framtida lägre vårdavtal. Leverantörsberoende risker Dessa utgörs framför allt av ett flertal olika hyresavtal som avser lokaler. Större förändringar av väsentliga hyresvillkor kan ha en stor påverkan på Feelgoods lönsamhet. Det ställer krav på ledningen att löpande utvärdera och omförhandla dessa avtal. Kundberoende risker Feelgood har ett mycket stort antal kunder med varierande storlek. Största kundens inköp från Feelgood uppgick till cirka 25,6 mkr. Större förändringar i efterfrågan från de största kunderna har en stor påverkan på Feelgoods lönsamhet. Vad gäller kreditrisker, se not 36 Finansiella riskhantering, Kreditrisk. Medarbetare Feelgood konkurrerar om yrkesgrupper som är attraktiva inom branschen, både hos konkurrenter, egenföretagare och den offentliga sjukvården. Detta ställer krav på ledningen att skapa arbetsplatser som kan attrahera kompetent personal. För att begränsa risken för avhopp och samtidigt attrahera nya medarbetare strävar därför Feelgood efter att, förutom marknadsmässig lönesättning, också kunna erbjuda en stimulerande och utvecklande arbetsmiljö. Dataintrång och dataavbrott Risker för dataintrång och stöld av databaser motverkas genom att vid varje tid utnyttjade senaste fysiska och programmässiga skydd som finns tillgängliga. Risker för dataavbrott hanteras genom så kallad spegling av lagrad information och avbrottsfri elförsörjning. Tvister Feelgood är inte part i någon väsentlig tvist, rättegång eller skiljeförfarande. Inte heller i övrigt föreligger kända omständigheter som kan förväntas leda till tvist och som bedöms skulle kunna skada Feelgoods ställning i icke oväsentlig grad. Känslighetsanalys De risker som beskrivits ovan kan resultera i antingen lägre intäkter eller ökade kostnader för Feelgood. I tabellen nedan har en beräkning gjorts av hur Feelgoods resultat före skatt under 2009 påverkas av ett antal större intäkts- och kostnadsposter samt förändrade finansiella förutsättningar. De redovisade effekterna ska ses som en indikation på en isolerad förändring. Om flera faktorer avviker samtidigt kan resultatpåverkan förändras. Not 36 Finansiell riskhantering Koncernen är i sin verksamhet utsatt för finansiella risker som kan ge fluktuationer i resultat och kassaflöde. Dessa risker är huvudsakligen kreditrisk, likviditetsrisk och ränterisk. Därutöver finns risker för egendom och ansvar som är försäkringsbara. En sammanfattning av koncernens principer anges nedan. Kreditrisk Utestående krediter till de större kunderna uppgår till väsentliga belopp. Den största enskilda kundens saldo i koncernens kundreskontror uppgick till 2,6 mkr (5,4 mkr) per den 31 december Skulle en av koncernens större kunder hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Feelgood åsamkas väsentlig ekonomisk skada. För att minska riskerna för sådana händelser reglerar koncernens kreditpolicy beslutsordning för kreditengagemang, kreditbevakning, påminnelserutiner och rapportering. Kundfordringarna övervakas löpande för att begränsa riskexponeringen. Kredittiden är normalt 30 dagar. Det görs löpande av stämningar av storleken av reserv för befarade kundförluster. Kundförlusterna i relation till koncernens intäkter uppgick 1,5 (2,1) promille. Likviditetsrisk Likviditetsrisk definieras som risken att ej kunna genomföra löpande betalningar som ett resultat av otillräcklig likviditet eller svårigheter att få extern finansiering. Risken hanteras genom likviditetsplanering och checkräkningskredit. Ränterisk Koncernens finansieringskällor utgörs av eget kapital, rörelseskrediter, banklån, operationell leasing och likvida medel. Upplåningen, som är räntebärande, medför att koncernen exponeras för ränterisk. Förändringar i räntenivån har en direkt inverkan på Feelgoods räntenetto, men det förekommer även en indirekt påverkan på koncernens rörelseresultat genom räntenivåns påverkan på övriga poster i resultaträkningen. Koncernens finansiering är i sin helhet till rörlig ränta. Det är Feelgoods uppfattning att rörlig ränta leder till lägre lånekostnad över tiden. Försäkringsbara risker Moderbolaget hanterar försäkringsskyddet för hela koncernen förutom personförsäkringar och fordonsförsäkringar som hanteras av respektive arbetsgivare. Mot traditionella försäkringsbara risker såsom avbrott, brand, stöld, ansvar och liknande bedöms koncernen ha ett tillfredsställande skydd genom de försäkringar som tecknats. Förändringsvariabel Förändring Resultat före skatt, mkr Nettoomsättning +/ 1 % 3,1 Hyreskostnader +/ 1 % 0,7 Lönekostnader +/ 1 % 4,0 Marknadsräntor +/ 1 % 0,6 51

52 noter Not 37 Viktiga redovisningsfrågor samt uppskattningar och bedömningar För att upprätta redovisningen gör företagsledningen och styrelsen uppskattningar och bedömningar som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt annan lämnad information. Verkligt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar. Effekten av ändringar i uppskattningar och bedömningar redovisas i resultaträkningen för den perioden under vilken ändringarna genomförs och med oförändrad klassificering av dessa poster. Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Aktivering av immateriella anläggningstillgångar Koncernen har tidigare aktiverat utveckling av ett affärssystem för företagshälsovården som förväntas bidra till ökad produktivitet. Avskrivning sker över bedömda nyttjandeperioder. Principer för aktivering och avskrivning har fastställts av styrelsen. En redogörelse för gjorda uppskattningar och bedömningar framgår av not 2 under rubriken övriga immateriella tillgångar. Den tillämpade principen är i enlighet med IAS 38. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och bedömningar per balansdagen har särskild betydelse för värderingen av tillgångarna och skulderna i balansräkningen. Nedan diskuteras de områden där risken för värdeförändringar under det efterföljande året är störst på grund av att de antagandena och uppskattningarna kan behöva ändras. Nedskrivningsprövning av goodwill Vid bedömning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av variabler gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 15, goodwill. Som förstås skulle ändringar av dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet av goodwill. Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar i avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms som sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skattutbetalningar i framtiden. Vid dessa bedömningar har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av variabler gjorts, där den viktigaste är bedömningen om enheternas framtida vinstgenerering. Redovisning av företagsförvärv Koncernen har tillämpat reglerna i IFRS 3 och inte skrivit av på redovisad goodwill. Prövning om det föreligger nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36 har gjorts. Genomförda nedskrivningsprövningar har visat att det redovisade värdet på goodwill kan försvaras. De principer som tillämpats vid värderingen har följt riktlinjerna i IFRS 3 och IAS 36. Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Stockholm den 30 mars 2010 Uwe Löffler Styrelsens ordförande Rolf Lundström Styrelseledamot Birgitta Gunneflo Styrelseledamot Eric Norlander Styrelseledamot Magnus Ledin Styrelseledamot Kent Torwald Styrelsens vice ordförande Monica Engström Ledamot, arbetstagarrepresentant Claes Westberg Ledamot, arbetstagarrepresentant Per Sunnemark Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 30 mars 2010 Ernst & Young AB Staffan Gavel Auktoriserad revisor 52

53 Revisionsberättelse Revisionsberättelse Till årsstämman i Feelgood Svenska AB (publ.) Organisationsnummer Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Feelgood Svenska AB (publ) för år Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och att Årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av års redovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och Årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och Årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer totalresultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 30 mars 2010 Ernst & Young AB Staffan Gavel Auktoriserad revisor 53

54 Femårsöversikt Femårsöversikt, koncernen Belopp i tkr Resultaträkning Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Skatt Årets resultat Balansräkningar Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Skulder Långfristiga skulder och avsättningar Kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder Summa eget kapital och skulder Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring i likvida medel Likvida medel vid årets utgång Räntabilitet Avkastning på eget kapital, % -35,5 14,3 14,5 0,6 11,6 Avkastning på sysselsatt kapital, % -18,7 10,9 9,7 2,6 10,4 Rörelsemarginal, % -6,2 2,7 2,7 0,5 2,2 Vinstmarginal, % -6,5 2,2 2,3-0,1 1,9 Kapitalstruktur Eget kapital (EK) Genomsnittligt EK Sysselsatt kapital Genomsnittligt sysselsatt kapital Räntebärande skulder Räntetäckningsgrad, ggr -12,3 5,0 6,3 1,0 6,4 Kapitalomsättningshastighet, ggr 3,3 3,9 3,5 1,6 1,8 Soliditet, % 25,5 33,6 31,0 26,3 28,8 Skuldsättningsgrad, ggr 0,9 0,6 0,6 0,8 0,5 54

55 Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningen i Feelgood utgår från svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen, regelverk för emittenter vid Nasdaq OMX Stockholm, regler och rekommendationer från NBK, bolagsordningen samt svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som gäller från och med den 1 juli Styrelsens ledamöter har genomgått Nasdaq OMX utbildning för styrelseledamöter. Styrelsen utvärderar löpande sitt arbete. Bolagsstyrningsrapporten är ej granskad av revisorerna. Årsstämma Årsstämman i Feelgood Svenska AB (publ) utser styrelse efter förslag från valberedningen. Vid årsstämman 2009 skedde omval av styrelseledamöterna Birgitta Gunneflo, Rolf Lundström, Uwe Löffler, Eric Norlander och Kent Torwald samt nyvaldes Magnus Ledin. Till styrelsens ordförande valdes Uwe Löffler och vid det påföljande konstituerande styrelsemötet valdes Kent Torwald till vice ordförande. Beträffande information om styrelseledamöternas bakgrund m.m. hänvisas till årsredovisningens avsnitt om styrelsen på sid 58. Inga suppleanter valdes. Av styrelsens sex ledamöter är samtliga oberoende från företaget. Birgitta Gunneflo, Eric Norlander och Kent Torwald är oberoende från bolagets större ägare. Magnus Ledin, Rolf Lundström och Uwe Löffler är inte att betrakta som oberoende till bolagets största ägare, Hepatica Invest AB respektive Provobis Holding AB. Årsstämman beslutade vidare bland annat att bemyndiga styrelsen att längst intill tiden för nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen och med eller utan företrädesrätt för aktie ägarna, besluta om nyemission om högst aktier med kvotvärde 1,25 kr, en ökning av aktie kapitalet om högst kr. Under verksamhetsåret har bemyndigandet inte utnyttjats. Valberedning I enlighet med årsstämmobeslut den 29 april 2009 har valberedning inför styrelseval vid årsstämman 2010 utsetts. Kommittén är utsedd bland bolagets största aktieägare och består av styrelsens ordförande Uwe Löffler samt Christoffer Lundström (Provobis Holding AB), Isabelle Coleman (Hepatica Invest AB), Bengt Stillström (Ringvägen Venture AB) och Lars Irstad (Triaxis Trust AG). Ordförande i valberedningen är Christoffer Lundström. Valberedningen har hållit ett möte under Styrelsens arbete Enligt Feelgoods bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och högst åtta styrelseledamöter med högst fyra suppleanter. Styrelsen väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Styrelsen har under 2009 bestått av sex ledamöter valda av årsstämman samt två ledamöter och en suppleant utsedda av de anställda. En stämmovald ledamot är utsedd till att fungera som sekreterare i styrelsen. Verkställande direktören ingår ej i styrelsen, men har i enlighet med aktiebolagslagens regler deltagit i samtliga styrelsemöten. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden i egenskap av föredragande. Styrelsen har fastställt en arbetsordning med bland annat arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören, strukturen för styrelsearbetet under året och den löpande ekonomiska rapporteringen från verkställande direktören. Förvärv och avyttringar Närvaro, styrelsemöten jan 16-feb 29-apr 29-apr 02-jun 17-jun 25-aug 12-nov 17-dec Monica Engström Birgitta Gunneflo X X X X X X X X X Susanne Köre X X X X X X X X Magnus Ledin X X X X X X Bodil Lundstedt X X X X X X X X Rolf Lundström X X X X X X X X Uwe Löffler X X X X X X X X X Eric Norlander X X X X X X X X X Kent Torwald X X X X X Claes Westberg X X X X X Under Monica Engströms föräldraledighet har suppleanten Bodil Lundstedt trätt i hennes ställe. 55

56 Bolagsstyrningsrapport överstigande ett värde av en miljon kronor beslutas av styrelsen. Styrelsemöten följer en fastlagd plan och ska enligt arbetsordningen uppgå till minst fem ordinarie sammanträden per verksamhetsår. Däremellan sammanträder styrelsen på kallelse från ordföranden när behov föreligger. Under verksamhetsåret har nio protokollförda sammanträden hållits. Under året har fokus i hög grad legat på att anpassa verksamhetens kostnader till det rådande konjunkturläget. Styrelsen genomför årligen en utvärdering av styrelsearbetet, vilken kommer att utgöra underlag för planering av styrelsearbetet kommande år. Ersättning till styrelsen Vid årsstämman 2009 beslutades om arvoden till styrelsens ledamöter uppgående till totalt kr, uppdelat på kr till styrelsens ordförande, kr till vice ordföranden samt kr vardera till övriga ledamöter. För kommittéarbete avsatte stämman ett belopp om högst kr. Ersättningsutskott Styrelsen har tillsatt ett ersättningsutskott som behandlar ersättningsfrågor som avser verkställande direktör och övrig företagsledning. Detta ersättningsutskott består av ordförande Uwe Löffler och vice ordförande Kent Torwald. Lön och övriga anställningsvillkor för Vd fastställes av styrelsen. Lön för ledande befattningshavare fastställes av styrelsens ordförande med Vd som föredragande. Bolaget tillämpar en så kallad tvåstegsprincip, som innebär att samtliga befattningshavares anställningsvillkor ska förhandlas med vederbörandes chef, samt även godkännas av dennes närmast överordnade chef. Ersättningsutskottet har hållit fem möten under Revisionsutskott Styrelsen har tillsatt ett revisionsutskott och utfärdat skriftliga instruktioner till denna Eftersom bolagets styrelse består av sex stämmovalda ledamöter har styrelsen bedömt det tillräckligt att två ledamöter från styrelsen ingår i revisionsutskottet. Detta avviker från rekommenderat antal enligt Koden för Bolagsstyrning. Utskottet består av ledamöterna Uwe Löffler och Eric Norlander från styrelsen. Adjungerade till kommitténs möten har varit bolagets revisor Staffan Gavel och revisorsuppleant Thomas Forslund samt vd Per Sunnemark och förre CFO Claes Fägersten vid första mötet samt nye CFO Henrik Palm vid det andra mötet. Två utskottssammanträden, samt ett antal förberedande möten, har hållits och i enlighet med styrelsens instruktioner har fokus för arbetet legat på värdering av bolagets goodwillvärden (impairment test) och moderbolagets uppskjutna skattefordran. Samtliga ledamöter närvarade på mötena. Företagsledning Verkställande direktören leder företagsledningens arbete och fattar beslut efter samråd med övriga i ledningen. Verkställande direktören utser chefer för de operativa områdena och för koncernfunktionerna. Företagsledningen bestod vid utgången av 2009 av verkställande direktör Per Sunnemark, CFO Henrik Palm, HR-chef Louise Sundelius, produkt- och marknadschef Henrik Ramstedt, försäljningschef Jens Olofsson samt affärsområdescheferna Catharina Nordlander och Pia Nordström. Företagsledningen har månatliga verksamhetsgenomgångar under verkställande direktörens ledning och regelbundna besök sker vid koncernens olika enheter. Det interna rapport- och kontrollsystemet bygger på en årlig ekonomisk planering med månadsrapporter. Styrelsen träffar samtliga personer i ledningsgruppen minst en gång per år. Verkställande direktören ansvarar för bolagets affär s- utveckling och leder och samordnar den dagliga verksamheten. Verkställande direktören har en instruktion beslutad av styrelsen, som bland annat reglerar dennes arbete med ledning och utveckling av bolaget samt löpande rapportering och beslutsunderlag till styrelsen. Verkställande direktören framställer erforderligt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten samt är föredragande och avger därvid motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören tillställer styrelsens ledamöter varje månad information som fordras för att styrelsen ska kunna följa bolagets och koncernens ställning, likviditet och utveckling. Härutöver håller verkställande direktören styrelsens ordförande löpande informerad om bolagets verksamhet. Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens arbete. Revisorer Revisorerna utses av årsstämman med uppgift att granska bolagets finansiella rapportering samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. Vid årsstämman 2007 valdes till revisor Staffan Gavel och som suppleant Thomas Forslund, båda från Ernst & Young AB, för en period av fyra år till och med årsstämman Det beslöts att ersättning till revisorerna skulle utgå enligt räkning. 56

57 Bolagsstyrningsrapport Revisorernas avrapportering till styrelsen Bolagets ordinarie revisor svarar för extern granskning och uppföljning av intern kontroll. Vid styrelsesammanträde som föregår bokslutskommunikén deltar revisorn för redovisning av synpunkter från genomförd granskning av årsbokslutet samt noteringar från löpande granskning under verksamhetsåret beträffande bland. annat bolagets interna kontroll. Intern kontroll och finansiell rapportering Detta avsnitt innehåller styrelsens årliga avrapportering över hur den interna kontrollen till den del den avser den finansiella rapporteringen är organiserad. Utgångspunkten för beskrivningen har varit Kodens regler och den vägledning som tagits fram av arbetsgrupper inom Svenskt Näringsliv och FAR SRS. Styrelsens ansvar för den interna kontrollen framgår av aktiebolagslagen och den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen omfattas av styrelsens rapporteringsinstruktion till VD. Feelgoods finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterat på Stockholmsbörsen. Förutom externa regler och rekommendationer finns för detta interna instruktioner, anvisningar och system samt en intern roll- och ansvarsfördelning som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen. Finansiella rapporter upprättas kvartals- och månadsvis i koncernen för koncern, enheter och dotterbolag. I samband med rapporteringen görs prognoser och omfattande analyser och kommentarer som bland annat syftar till att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt. Ekonomifunktionen och controller med funktionellt ansvar för redovisning, rapportering och analys av finansiell utveckling finns på koncerncentral- och enhetsnivå. Revisionen omfattar årligen en lagstadgad revision av Feelgoods årsredovisning, moderbolag och alla dotterbolag, revision av bokslutet och översiktlig granskning av delårsrapporter. Som ett led i arbetet används genomgångar av den interna kontrollen. Feelgoods interna kontrollarbete syftar till att säkerställa att koncernen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen. Arbetet baseras på en gemensam instruktion och gemensamma checklistor över viktiga rutiner och processer för koncernens arbete med den finansiella rapporteringen. Strukturen följer COSOs vägledning till mindre noterade bolag avseende intern kontroll i den finansiella rapporteringen. COSOs vägledning innehåller ett antal principer fördelade på de fem områdena kontrollmiljö riskbedömning kontrollaktiviteter information och kommunikation uppföljning Anpassningar har gjorts utifrån bedömt behov i Feelgood olika verksamheter. Feelgood har ingen särskild granskningsfunktion (intern revision). Styrelsen har inte bedömt att det finns särskilda omständigheter i verksamheten eller andra förhållanden som motiverar att en sådan funktion inrättas. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare På årsstämman 2009 beslutades om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i koncernen. Ledande befattningshavare ska erbjudas marknadsmässig och konkurrenskraftig ersättning. Ersättningens nivå för den enskilde befattningshavaren ska vara baserad på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Ersättningen består av fast lön och ska därutöver kunna bestå av rörlig lön, avgångsvederlag, pension och övriga förmåner. Den rörliga lönen ska baseras på att kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. Avgångsvederlag ska kunna utgå med maximalt tolv månadslöner om bolaget säger upp anställningen. Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Styrelsen ämnar föreslå till årsstämman 2010 att ovanstående riktlinjer skall fortsätta gälla. 57

58 Styrelse Styrelse Uwe Löffler Styrelseordförande Född: 1955 Ledamot sedan: 2002 Huvudsaklig sysselsättning: VD i Profilrestauranger AB. Övriga uppdrag: Ledamot i Profilhotels AB, ledamot i Rekal Svenska AB, ledamot i Nubila AB Aktieinnehav: aktier (privat och via bolag) Rolf Lundström Ledamot Född: 1936 Ledamot sedan: 2002 Huvudsaklig sysselsättning: VD och ledamot i Provobis Holding AB. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i StrategiQ Capital AB, ledamot i Svolder AB (publ), Göteborgs Auktionsverk AB, Göteborgs Likviditet AB, KL Capital AB, Provobis Invest AB mfl. Aktieinnehav: aktier (via bolag) Eric Norlander Ledamot Född: 1955 Ledamot sedan: 2002 Huvudsaklig sysselsättning: Konsult, Norlander Ekonomikonsulter AB. Övriga uppdrag: Ledamot i Elteam JO Bengtsson AB, Tastsinn AB, Ward Wine AB m fl. Aktieinnehav: aktier. Kent Torwald Vice styrelseordförande Född: 1964 Ledamot sedan: 2002 Huvudsaklig sysselsättning: Konsult, Charisma Consulting & Trade Övriga uppdrag: Ordförande Laxå Pellets AB, Ordförande Helsinge Pellets AB, Ledamot i Skogsindustrierna. Aktieinnehav: aktier. Birgitta Gunneflo Ledamot Född: 1957 Ledamot sedan: 2008 Huvudsaklig sysselsättning: VD Stockholms Borgerskap Övriga uppdrag: Ledamot i LinkMed AB (publ), ledamot Näringslivsrådet-IVA Aktieinnehav: aktier. Magnus Ledin Ledamot Född: 1968 Ledamot sedan: 2009 Huvudsaklig sysselsättning: Ägare Vapiano Övriga uppdrag: Hepatica Invest AB, Ledin Invest AB, Depeche AB Aktieinnehav: aktier (via bolag) 58

59 Styrelse Monica Engström Ledamot, arbetstagarrepresentant för Vårdförbundet Född: 1970 Ledamot sedan: 2006 Huvudsaklig sysselsättning: Företagssköterska i Feelgood Aktieinnehav: - Bodil Lundstedt Suppleant, arbetstagarrepresentant för SKTF Född: 1949 Suppleant sedan: 2006 Huvudsaklig sysselsättning: Läkarsekreterare i Feelgood Aktieinnehav: - Suzanne Köre Suppleant, arbetstagarrepresentant för Vårdförbundet Född: 1967 Suppleant sedan: 2008 Huvudsaklig sysselsättning: Företagssköterska i Feelgood. Aktieinnehav: - Claes Westberg Ledamot, arbetstagarrepresentant för Saco Född: 1949 Ledamot sedan: 2002 Huvudsaklig sysselsättning: Arbetsmiljöingenjör i Feelgood Aktieinnehav: aktier. 59

60 ledning Ledning Per Sunnemark Vd och koncernchef Född: 1963 Anställd sedan: 2008 Tidigare befattningar: VD i Paynova AB (publ), VD i Jobline AB. Utbildning: Civilingenjör, KTH Aktieinnehav: aktier Henrik Palm CFO Född: 1958 Anställd sedan: 2009 Tidigare befattningar: CFO Elektronik- Gruppen BK AB, flertalet controllerbefattningar inom Ericsson. Utbildning: Civilekonom Aktieinnehav: - Jens Olofsson Försäljningschef Född: 1973 Anställd sedan: 2009 Tidigare befattningar: Regionchef i AB Previa, VD i Prog AB Utbildning: Marknadsekonom Aktieinnehav: - Henrik Ramstedt Produkt- och marknadschef, Affärsområdeschef Träning Född: 1964 Anställd sedan: 2008 Tidigare befattningar: Marknadsdirektör Paynova AB (publ), Marknadsdirektör Monster Worldwide Scandinavia AB Utbildning: Marknadsekonom, IHM Aktieinnehav: - Louise Sundelius HR-chef Född: 1969 Anställd sedan: 2008 Tidigare befattningar: HR-chef i Kunskapsskolan AB, Rekryteringskonsult KornFerry/ Futurerstep och PA Consulting Group Utbildning: PA-Linjen, Stockholms universitet, PGD Management, Vrije Universiteit Bryssel Aktieinnehav: - Pia Nordström Affärsområdeschef Företagshälsa Sydväst Född: 1949 Anställd sedan: 1999 Tidigare befattningar: HR-chef i Feelgood Utbildning: Hälsopedagog Aktieinnehav: aktier Catharina Nordlander Affärsområdeschef Företagshälsa Nordöst Född: 1966 Anställd sedan: 2008 (i dotterbolaget Haluxa sedan 2004) Tidigare befattningar: Regionchef Haluxa Arbetsmiljö AB Utbildning: MBA Handelshögskolan, Stockholm, Fil kand Samhällsvetarlinjen, Beteendevetare Högskolan Örebro Aktieinnehav: - 60

61 årstämma Årsstämma Årsstämma för aktieägarna i Feelgood Svenska Aktiebolag (publ) hålls onsdagen den 19 maj 2010 kl 13.00, Karlavägen 100, Stockholm. Anmälan att delta i årsstämma Anmälan kan göras till Feelgood Svenska AB, Årsstämma, Box 5254, Stockholm. Anmälan kan också göras per telefon till Helena Rosborg eller via e-post: bolagsstamma@feelgood.se. Vid anmälan uppges namn, adress, person- eller organisationsnummer, telefon, antal aktier samt antal biträden. För aktieägare som före träds genom ombud bör anmälan kompletteras med fullmakt och övriga behörighetshandlingar. Deltagande i årsstämman Aktieägare som vill delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) ( Euroclear ) förda aktieboken onsdagen den 12 maj 2010, dels anmäla sig till bolaget senast fredagen den 14 maj. Förvaltarregistrerade aktier För att äga rätt att delta i årsstämman måste aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare, begära att tillfälligt vara införd i aktieboken hos Euroclear onsdagen den 12 maj Aktieägaren måste underrätta förvaltaren härom i god tid före denna dag. Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämman sker i Dagens Nyheter samt Postoch Inrikes Tidningar där tidpunkt och dagordning för årsstämman framgår. 61

62 definitioner Definitioner Kapitalmått: Eget kapital (EK) Redovisat eget kapital + obeskattade reserver efter avdrag för uppskjuten skatt till aktuell skattesats. Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatt i obeskattade reserver. Lönsamhetsmått: Avkastning på eget kapital Nettovinst i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Rörelsemarginal Resultat efter avskrivningar i procent av årets omsättning. Vinstmarginal Resultat efter finansnetto i procent av årets omsättning. Diverse mått: Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader. Kapitalomsättningshastighet Årets omsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital. Soliditet EK (inkl minoritet) i procent av balansomslutningen. Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder/eget kapital (EK). Aktierelaterade mått: Vinst/aktie Nettovinst /genomsnittligt utestående antal aktier. Eget kapital per aktie EK /antal aktier på balansdagen. 62

63

64 Feelgoods huvudkontor: Besöksadress: Garnisonen, Banérgatan 28 Postadress: Box 5254, Stockholm Tel: