Arkeologisk utredning vid Björkholmen i Torsby. Fryksände socken, Torsby kommun, Värmlands län 2015:49

Transkript

1 1 Arkeologisk utredning vid Björkholmen i Torsby Fryksände socken, Torsby kommun, Värmlands län 2015:49

2 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box Karlstad Tel: Fax: E-post: Värmlands Museum 2

3 Arkeologisk utredning vid Björkholmen i Torsby - Fryksände socken, Torsby kommun, Värmlands län Dnr Värmlands Museum Hans Olsson Dokumentation & samlingar 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 5 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö... 6 Utredningen... 7 Syfte och frågeställningar... 7 Metod... 7 Anläggningar och fyndmaterial... 9 Resultat och tolkningar Måluppfyllelse Syftet med utredningen Metod och dokumentation Tidsplanen Kostnadsberäkningen Sammanfattning REFERENSER TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER DOKUMENTATIONSMATERIAL Bilagor Schaktbeskrivningar Anläggningsbeskrivningar

5 Inledning I november 2015 utförde personal från Värmlands Museum en arkeologisk utredning vid den så kallade Björkholmen i Torsby. Uppdragsgivare var Torsby kommun. Utredningen föranleddes av Torsby kommuns planer för området som dels skall ge möjlighet till friluftsliv och rekreation, dels bebyggas med bostäder. Utifrån den kända fornlämningsbilden ansåg Länsstyrelsen att det fanns fog att utföra en arkeologisk utredning för att ta reda på om hittills okända fornlämningar fanns inom området. Figur 1. Topografiska kartan. Inom det rödmarkerade området skedde den arkeologiska utredningen. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/

6 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Utredningsområdet ligger invid ån Röjdan, ett vattendrag längs vars stränder ett stort antal fynd från stenåldern är påträffade. Bland de äldsta fynden finns de så kallade trindyxorna vilka i rätt så stort antal påträffats i Rådom omkring en halvmil uppströms Röjdan från Torsby (FMIS och Värmlands Museums topografiska arkiv). Undersökta boplatser från denna del av stenåldern är få i Värmland. En av de som undersökts är den vid Västanvik knappt 2 km OSO om utredningsområdet. Denna visade sig vara mycket liten till ytan och kanske bara använd vid ett eller ett par tillfällen. Det visade sig också att man återkommit till platsen under yngre bronsåldern (Olsson 2008). Längs med Röjdan har man också påträffat ett antal skafthålsyxor, bland annat vid Västanå. Liknande fynd finns även från flera platser inom det som idag är tätorten Torsby. Skafthålsyxor tillhör inte bara slutet av stenåldern, senneolitikum, utan även den äldre delen av bronsåldern. Från bronsålderns yngre del kommer också ett fynd av en bronshalskrage, påträffad på Prostgårdens ägor nära Fryken. Områdets äldsta kända gravmonument är också från bronsåldern, bland annat synliga vid Kollsberg. Inom nuvarande Torsby tätort finns belägg för två gårdar av medeltida ursprung. Denna utgörs av gården Torsby, den andra av gården Stommen. Båda är kända i skriftligt källmaterial sedan 1540 (Ortnamnen i Värmlands län). Båda kartlades första gången 1644 och intill och väster om Stommen låg sockenkyrkan med tillhörande begravningsplats. På samma karta återfinns också flera vägar, bland annat gamla vägen mot Östmark som löper genom utredningsområdet (LMS akt R22-22:r1:80/1644). Nästa kartläggning skedde På denna karta återfinns en ny tomt inom utredningsområdet. Tomten har markerats med nummer 26 på kartan. Gården är utflyttad från sitt tidigare läge, det läge som var den enda tomten på 1644 års karta. Namnet på ägaren till den nya tomten är Nils Jonsson (LMS akt R22-22:1/1757). På Laga skifteskartan från 1853 är den nya tomten övergiven och upptas främst av åkermark (LMS akt R22-22:6/1853). 6

7 Utredningen Syfte och frågeställningar Syftet med utredningen var att klarlägga om hittills okända fornlämningar fanns inom utredningsområdet. Påträffades sådana skulle de beskrivas avseende preliminär datering och tolkning. Påträffade fornlämningar skulle få en övergripande beskrivning av kulturlager, anläggningar och fynd. Påträffade fornlämningar skulle också avgränsas. Metod Utifrån den kända fornlämningsbilden förväntades två helt olika fornlämningstyper i utredningsområdet. Den ena fornlämningstypen utgjordes av gårdslämningar från 1700-talet. Den andra av stenålderslämningar i form av boplatsspår. Misstanken om stenåldersfynd gjorde att utredningen startade närmast ån på en sandig liten kulle. Utifrån tidigare erfarenhet av hur stenåldersboplatser kan vara placerade i landskapet, bedömdes platsen ha ett bra läge för sådana lämningar. Det samma gällde den åker/ängsmark som fanns i norra delen av utredningsområdet. Väster om denna finns ett utdikat område som tidigare varit sankmark/grunt vatten. Även här fanns misstankar om förhistoriska boplatslämningar och främst då, från äldre stenåldern. För att vara säker på att finna boplatslämningar om de fanns inom utredningsområdet, grävdes ett stort antal sökschakt i dessa lägen. Vid platsen för den utpekade 1700-talsgården blev metoden delvis en annan. Området hade sedan tidigare schaktats av och matjorden hade ersatts med grus. Matjorden hade lagts upp i flera större dumphögar, vilket till viss del försvårade utredningsarbetet. För att inte försvåra arbetet i onödan undveks därför dumphögarna och schakten grävdes istället så nära dessa som möjligt. Då lämningar efter gården påträffades blev uppgiften också att avgränsa lämningarna. Detta kunde dels göras med sökschakt, dels genom naturliga slänter samt förekomsten av en väg i norr. 7

8 Figur 2. Kulturlager i schakt 13. Foto Hans Olsson, Värmlands Museum. I schakt 13 och 14 påträffades lämningar efter 1700-talsgården. Schakten rensades för hand med hacka och skärslev för att synliggöra anläggningar/kulturlager och deras avgränsningar. På samma sätt grävdes även för att få fram om fyndmaterial kunde säga något om platsen. I schakt 13 förekom kulturlager i olika form och omfattning i hela schaktet, varför delarna i schaktets kulturlager inte kunde avgränsas med säkerhet. Av den anledningen kallades detta kulturlager för A2, även om det egentligen består av flera anläggningar. I schakt 14 kunde anläggningarna lättare avgränsas i schaktet och de kunde därför få egna identiteter, A4- A6. För att skapa en uppfattning om kulturlagrens innehåll i schakten 13 och 14, grävdes mindre delar av dem. Dels för att kontrollera innehåll, dels för att få en uppfattning om upen på kulturlagren. För detta användes även jordsond. I schakt 21 påträffades A1. För att skapa sig en uppfattning om anläggningens ålder, rensades denna i hopp om att göra fynd som kunde säga något om åldern. För att sedan avgränsa anläggningen grävdes ett schakt österut, schakt 25. I detta påträffades två syllstenar. Mot norr fanns en gammal grusgrop som får utgöra gräns, medan gränsen västerut utgörs av en kraftig brant ner mot ån. Mot söder avgränsades lämningen av att terrängen sluttar skarpt. Nordost om A1 syntes en svag förupning i terrängen. Misstanken fanns att detta kunde utgöra en källargrop eller liknande. För att ta reda på detta grävdes ett schakt med grävmaskin i gropen ner till underliggande silt. 8

9 Schaktet rensades med hacka och skärslev och här framkom tre stenar och kulturlager innehållande kritpipsfragment, ben och ett kopparföremål. Djupet på gropen såg ut att ha varit 0,3 meter efter att torv och matjord banats av. Med hjälp av sond framkom dock att gropen är minst 0,5 meter upare än så, således minst 0,8 meter up. Schakten har mätts in med GPS, dels med Torsby kommuns GPS, dels med museets enklare handgps. Anläggningarna mättes in med Torsby kommuns GPS. Varje schakt och anläggning beskrevs för hand på förtryckta blanketter. Delar av området och vissa schakt fotodokumenterades. Inget fyndmaterial togs tillvara, förutom kopparföremålet påträffat i A3. Samtliga schakt fylldes igen efter avslutad utredning. Anläggningar och fyndmaterial I schakt 21 och 25 påträffades A1 som bedöms vara lämningarna efter en smea. Smean syntes först som en 1,5 meter stor härd som innehöll stora mängder slagg, sintrad lera, järnfragment och kol. På ytan framkom ett litet fragment yngre rödgods samt ett litet fragment grönt planglas. Intill härden hittades en 0,4x0,3 meter stor sten. Strax öster om framkom ytterligare två liknande stenar i schakt 25. Dessa fynd gjorde det möjligt att fastställa att det stått en byggnad på platsen, dock osäkert hur stor denna varit. Utifrån stenarnas placering har byggnaden varit minst 3,2x1,6 meter (NO-SV). Norr om smean var marken mycket kolbemängd vilket kan tyda på att det strax intill och norr om funnits ett kolupplag. På samma lilla kulle som A1, fast en bit mot nordost, påträffades vad som först såg ut som en liten svag grop i marken. Schaktningen avslöjade att det rörde sig om en grop som är minst 0,8 meter up, A3. Denna är omgiven, i alla fall delvis, av en svag vall, cirka 1 meter bred och 0,1-0,2 meter hög. Då gropen saknar ingång kan det inte röra sig om en traditionell jordkällare. Istället talar mycket för att källaren legat under en ekonomibyggnad av något slag. I gropen påträffades tre stenar, 0,3-0,4 meter stora. Två av dem låg nere i gropen medan den tree låg fast i gropens västra kant. I gropen påträffades ett kopparföremål som togs tillvara men också två brända ben, ett obränt ben och ett kritpipsfragment. 9

10 Figur 3. A1 med en syllsten till höger. Syllstenen har flyttats något ur ursprungligt läge vid schaktningen. Foto Hans Olsson, Värmlands Museum. I schakten 13 och 14 hittades kulturlager som bedöms vara lämningarna efter den gård som legat på platsen från 1757 och framåt i tiden, A2 och A4-A6. I schakt 13 hittades endast en sten som kan utgjort en syllsten. I övrigt bestod lämningarna efter olika mörkfärgningar innehållande fynd såsom grönt planglas, yngre rödgods, brända ben, fajans, tegel, slagg och kol. Genom 1853 års karta vet vi att platsen sedan brukats till åker vilket delvis förklarar varför inga tydligare lämningar efter byggnader påträffades. En annan förklaring är att delar av ytan inte undersöktes på grund av stora dumphögar med gammal matjord. Bedömningen är att samtliga påträffade lämningar, såväl A2, A4-A6 och A1 och A3 har tillhört samma gård. A1 och A3 finns inte markerade på 1757 års karta och ingår inte i den markerade tomten. Istället är platsen för A1 och A3 markerad som åker. Lämningarnas karaktär, innehåll och närhet till A2, A4-A6, gör ändå att bedömningen blir att de hör samman. Det finns inte några skäl att anta någonting annat, framför allt eftersom ingen annan känd bebyggelse legat i närheten. 10

11 Figur 4. Karta över schakt, anläggningar och fornlämningens avgränsning. Resultat och tolkningar Vid utredningen påträffades en hittills okänd fornlämning. Denna utgörs av lämningarna efter en av gårdarna i Torsby. Enligt en karta från 1757 har platsen utgjort en ny tomt vid karteringstillfället. Gårdens gamla läge är den som också finns markerad på 1644 års karta. Således det äldsta gårdsläget för Torsby gård. På 1757 års karta anges att gården tillhört Nils Jonsson. Enligt Fryksändes kyrkoarkiv var Nils Jonsson född 1726 och gift med sin fru Marit, född Tillsammans hade de en rad barn, men på gården fanns också drängar och pigor (Riksarkivet/SVAR). Detta gör att man kan se att det på gården bott minst åtta personer vid ett och samma tillfälle, troligen ännu några fler. Man kan också se att den nya tomten som Nils och hans familj flyttade till var del i en större omflyttning inom Torsby gård. Det var inte bara Nils 11

12 och hans familjs gamla tomt som övergavs. I samma skeende övergavs ytterligare två äldre tomter inom Torsby. Figur års karta rektifierad mot dagens. På kartan har markerats, inte bara 1644 års gårdslägen och kyrka, utan också tomterna enligt 1757 års karta. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/

13 Figur års karta rektifierad mot dagens. På kartan har de olika tomterna markerats. Den aktuella tomten är den upp till vänster. Tomten flyttades från den tomt som ligger invid siffrorna 24 i högra delen av bilden. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/

14 Måluppfyllelse Syftet med utredningen Utredningens syfte uppfylldes då en fornlämning påträffades inom området och avgränsades. Metod och dokumentation Den metod som beskrevs i undersökningsplanen följdes. Ett undantag gjordes för schakt som inte innehöll vare sig fynd eller anläggningar. Dessa mättes in med en enklare HandGPS. Schakt innehållande fynd eller anläggningar mättes in med hjälp av Torsby kommun. Tidsplanen Tidplanen höll. Kostnadsberäkningen Utredningen blev något billigare än beräknat. 14

15 Sammanfattning I november 2015 utförde arkeologer från Värmlands Museum en arkeologisk utredning i Torsby. Uppdragsgivare var Torsby kommun. Vid utredningen påträffades lämningarna efter en av gårdarna i Torsby enligt en karta från Vid karteringstillfället anges att gårdstomten var ny. Utanför den markerade tomten, cirka 30 meter mot sydväst, hittades lämningar som bedöms höra samman med gården. Lämningarna består av en smea och en källargrop. REFERENSER Lantmäteri styrelsens akt R22-22:r1:80/1644. Geometrisk avmätning över Torsby. Lantmäteri styrelsens akt R22-22:1/1757. Inägodelningskarta över Torsby. Lantmäteri styrelsens akt R22-22:6/1853. Laga skifteskarta över Torsby. Olsson, Hans En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby. Rapport 2008:49. Ortnamnen i Värmlands län, del II Uppsala. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS). Riksarkivet/SVAR. Fryksände kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VA/13131/A I/8 ( ). Värmlands Museums topografiska arkiv. TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsen diarienummer: Värmlands Museums diarienummer: Län: Värmland. Landskap: Värmland. Kommun: Torsby. Socken: Fryksände. Undersökningsperiod: till Arkeologisk personal: Hans Olsson (ansvarig) och Albin Norqvist. Undersökt yta: cirka 406 m 2. Inmätning: Torsby kommun samt handgps. Godkänd av Länsstyrelsen: DOKUMENTATIONSMATERIAL Handskrivna schakt- och anläggningsbeskrivningar. Fältdagbok samt digitala mätfiler och fotografier. 15

16 Bilagor Karta över schakt och anläggningar. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/

17 Schaktbeskrivningar Schaktnr Storlek och up 1 12x1,25 m och 0,24 m 2 22x1,25 m och 0,25 m 3 13x1,25 m och 0,2-0,3 m 4 16x1,25 m och 0,2-0,4 m 5 29x1,25 m och 0,2-0,3 m 6 12x1,25 m och 0,3 m 7 9x1,25 m och 0,3 m 8 7x1,25 m och 0,2-0,25 m 9 15x1,25 m och 0,2-0,3 m 10 21x1,25 m och 0,25-0,3 m 11 9x1,25 m och 0,2-0,3 m 12 5x1,25 m och 0,25-0,35 m 13 7x2-2,5 m och 0,23 m 14 10x1,25 m och 0,27 m 15 9x1,25 m och 0,09-0,25 m 16 16x1,25 m och 0,2 m Schaktbeskrivningar Riktning Botten Anläggningar NO-SV NV-SO Ö-V N-S Kommentar N-S En bit slagen kvarts i mellersta delen av schaktet. Ö-V Ö-V N-S N-S N-S N-S N-S Lera NV-SÖ A2 Kulturlager i hela schaktet. NO-SV A4-A6 Matjorden ersatt med gruslager sedan tidigare. NO-SV NO-SV Matjorden ersatt med gruslager sedan tidigare. Matjorden ersatt med gruslager sedan tidigare. 17

18 Schaktnr Storlek och up 17 7x1,25-2,5 m och 0,2-0,4 m 18 16x1,25 m och 0,2-0,3 m 19 10x1,25 m och 0,28-0,34 m 20 14x1,25 m och 0,26 m 21 8x1,25 m och 0,15-0,24 m 22 11x1,25 m och 0,1-0,2 m 23 10x1,25 m och 0,25 m 24 14x1,25 m och 0,15-0,3 m 25 3x1,25 m och 0,15 m 26 3x3 m och 0,3 m Schaktbeskrivningar Riktning Botten Anläggningar NO-SV NO-SV N-S Ö-V NV-SÖ N-S NO-SV NV-SO NO-SV A1 Del av A1 A3 Kommentar Matjorden ersatt med gruslager sedan tidigare. Matjorden ersatt med gruslager sedan tidigare. 18

19 Karta över schakt och anläggningar. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/

20 Anläggningsbeskrivningar Anlnr anltyp Storlek och up 1 Härd 1,5 m diam och 0,13 m 2 Kulturlager Minst 7x2,5 m och mellan 0,05-0,1 m 3 Källare ca 4 m diam och 0,3 m 4 Kulturlager ca 0,76x0,64 m (N-S) och 0,1 m 5 Kulturlager 1,85x0,55 m (NO-SV) och ca 0,1 m 6 Kulturlager 0,83x0,61 m (NO-SV) och ca 0,04 m Anläggningar Fyllning Kol, slagg och sintrad lera Bitvis mörkgrå/brun sand med kolinslag Mörkgrå, nära svart jord med kolinslag Grå till mörkgrå jord med kolinslag Övrigt Intill och Ö om fanns en 0,4x0,3 m st syllsten. Ytterligare 2 liknande syllstenar fanns i kanten av schakt 25 I schaktet fanns fläckvis med kulturlager, samt någon enstaka syllsten. Fynd påträffade utgjordes av grönt planglas, rödgods, brända ben, slagg, fajans, tegel, brän lera och kil Källaren ytterligare ca 0,5 m vid sondning. I V kanten och i botten fanns tre 0,3-0,35 m st stenar. Fynd av kopparföremål, brända och obrända ben och kritpipsfragment Ej avgränsad i S och V. Fynd av bränd lera och kol. Ej avgränsad i V. Fynd av skärvig sten, slagg, bränt ben och kol. Ej avgränsad i Ö. Fynd av rödgods och kol. 20

21 Karta med utredningsområdet markerat. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/