Delmål utefter Norra Sigfridsleden. Delsträcka; Järstorps Kyrka - Fiskebäcks kapell En beskrivning. Fiskebäcks kapell. Domsand. Vidablick.

Transkript

1 Fiskebäcks kapell Domsand Lillåleden Vidablick Församlingsgård Attarpsbadet Bankeryds centrum Banvaktstugan Hembygdsgården Bankeryds kyrka Labbarp Himlabacken Torps gård Målskog Tubbarp Häggeberg Björneberg Järstorps kyrka Delmål utefter Norra Sigfridsleden Delsträcka; Järstorps Kyrka - Fiskebäcks kapell En beskrivning

2 1. Järstorps kyrka. Kyrkan är medeltida! Har med säkerhet tagits i anspråk som kyrkplats redan på 1100-talet. Den stora trädkransen som omger kyrkogården framhäver kyrkobyggnaden på ett sätt som ger Järstorps kyrka en speciell identitet. Höjden där kyrkan ligger är väl synlig från omgivningen. Detta gör kyrkan till en populär dop- och vigselkyrka. 2. Björneberg Björnebergs herrgård är skyddad som byggnadsminne. Ägaren Stiftelsen Hayska familjefonden har fått gården som donation med starka bevarandekrav. Herrgårdsbyggnaden med sina inventarier kan därför betraktas som ett stiftelse ägt museum. Björnebergs gårds gränsar till Jönköpings äldre stadsområdet och har genom flera ägare varit nära knuten till staden. 3. Häggeberg Var tidigare en gård. Nu förknippat med Häggebergs vattenverk vilket förser stora delar av Jönköpings kommun med dricksvatten från Vättern. Jönköpings Brukshundsklubbs har sin stora anläggning på Häggeberg. På gränsen till Bankeryds socken, går vi igenom "Häggeberg & Granbäcks lövskogar", ett blivande naturreservat. 4. Tubbarp En gång ett torp, under Överste bostället Granbäck. Nu ett högt beläget bostads område med flera villor, där många har utsikt över Vättern.

3 5. Målskog En gång ett säteri. Ett jordiskt paradis, en lustgård med allt det en salig eller dödlig kan önska sig. Raffinerat utvald och sträckt i sina ägosträngar till sensation i Vätterstrandens vackraste bergsknallar, Kaptens Elins Grotta, hasselängar, ekskogar, svartmosse intill Rickarp, härliga källor, sprudlande - rasande bäckar med kabbeleka och gullpudra, olvon och tibast. Ja, där lyser i vårsnön en blomsterkrans av blommande tibast, - Nu en plats där Bankeryds Risklubb har sin verksamhet förlagd. 6. Torps gård Torps gård var en herrgård, för högre tjänstemän. Bonden hade en något anspråkslösare bostad. Vällingklockan ringdes ner och sönder vid mobiliseringen Stallbyggnaden är ett gammalt stall från 1600-talet. På detta hus var vällingklockan i stapel uppsatt. I dag är större delen av gårdens marker bebyggda med villor och resterande mark är planerad för fortsatt bostadsbebyggelse. 7. Himlabacken Kallas bergplatån på ca 160 meters höjd över Vättern. En utsiktsplats varifrån man kan se hela Bankerydsdalen, Vättern och stora delar av Västergötland.

4 8. Labbarp En av de vackraste platserna i Bankeryd! Tidigare en liten by, med flera gårdar och en stor verkstad full av smeder. Nu är det en högteknologisk gård som brukar all mark för mjölkproduktion där ca 300 kor utgör besättningen. 9. Bankeryds kyrka En typisk "Tegnerlada" som invigdes Kyrkan är den tredje på samma plats. Den första byggdes sannolikt i slutet av 1200-tal. Omnämndes första gången Skövlades av en dansk här Den andra kyrkan byggdes upp på samma plats. Den kyrkan blev med tiden för liten för den växande församlingen. Den revs och ersattes av den nuvarande kyrkan som är uppförd efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Koret domineras av en målning skapad 1954 av konstnären Torsten Nordberg. Motivet är de åtta saligprisningarna (Matteus 5:3-11). Kyrkan har en omvittnad god akustik.

5 10. Hembygdsgården Huvudbyggnaden är Kaplan bostället för Bankeryds kaplan/präst. Järstorp var länge "moderförsamling" för det befolkningsmässigt lilla Bankeryd. Det var först på 1920-talet som Bankeryds befolkning växte om Järstorp och därmed blev en egen enhet. Faktorismedjan med rötter i 1600-tal berättar om en ganska stor mängd bönder i Bankeryd som var faktorismeder. Deras produktion var i huvudsak vapendetaljer åt Husqvarna Gevärsfaktori. "Hwart härad och Sochn skal föda sine fattige" står det i 1686 års kyrkolag, fastställd av Karl XI. Bankeryds sista fattigstuga står bevarad på Hembygdsgården. Inredd med Penselmuseum och mycket mer. Tisdags f.m. är hembygdsgården ofta bemannad av hembygdsvänner. 11. Banvaktstugan den enda kvarvarande, i ursprungligt skick, på järnvägssträckan Falköping - Nässjö. Banvakten hade uppdraget att varje dag kontrollera banvallen. Åtgärda eventuella fel eller hinder som hamnat på banvallen. Hustrun hade uppdraget att öppna och stänga grindarna vid landsvägsöverfarten, nuvarande Björnebergsvägen. Fastigheten ägs nu av Bankeryds Hembygdsförening. Fungerar som ett centrum för forskning i lokalhistorien. Tisdags f.m. är den oftast bemannad av hembygdsvänner.

6 12. Attarpsbadet ett tempererat utomhusbad. Öppet maj -augusti. På anläggningen finns sportbassäng, hoppbassäng och fina grönområden. Telefon: Bankeryds centrum har alla de faciliteter en vandrare kan tänkas efterfråga. Bra kommunikationer med täta buss och tågförbindelser. Möjligheter till proviantering, mat, vård och vila. 14. Församlingsgården Församlingsgården är en mycket uppskattad träffpunkt. Här bedrivs daglig diakonal och viktig social verksamhet. Utöver

7 Bankeryds församlings administrativa verksamhet, är församlingsgården en stor tillgång vid olika typer av samlingar, bröllop och begravningar. Utöver detta nyttjar en stor del av Bankeryds föreningsliv församlingsgården. I byggnaden finns ett kapell och en servering "Ljusglimten". Där kan en Pilgrim få sitt pass stämplat och bli bjuden på en lättare förtäring. 15. Lillåleden en spångad vandringsled, från Attarpsdammen i centrala Bankeryd, utefter Lillån ner till åns utlopp i Vättern. Norra St Sigfridleden följer den ett stycke väg, mot Vidablick. 16. Vidablick KFUM:s kursgård. Ligger vackert beläget utmed Vättern i Bankeryd. Gården används framför allt till läger men fungerar minst lika bra till företag som skolor. Gården drivs efter KFUM s värderingar. Vi vill ge människor möjlighet att växa och utvecklas till hela individer. Det är gårdens övertygelse att den hela människan bejakar, vårdar och utvecklar - kropp, själ och ande. Här kan det finnas möjlighet att hyra en enkel stuga för övernattning. Telefon:

8 17. Domsand är för de flesta en fin badplats. Vattnet oftast kallt! Men Domsand är också en av Vätterns större hamnar med plats för 300 fritidsbåtar. Hamnbassängen ligger i Domneåns utlopp. Ån är gräns mellan Småland och Västergötland. Domneå är speciell! Med sitt meanderande lopp ut mot Vättern, berättar den om istidens pågående påverkan på vår bygd. Genom att studera åns torvlager och de geologiska bildningarna kring ån berättar det om inlandsisens avsmältning och landskapets utveckling de senaste åren. Därför är ån uppströms hamnbassängen, nu ett naturreservat. Domneå har i historisk tid, alltid varit en gräns. Under vikingatid mellan Västra Götland och de 11 små Folkländerna i söder, som av västgötar, östgötar och danskar fick samlingsnamnet Småland. Dessa små folkländer lever kvar i begreppet Härader. Ån blev och är även en kyrkans gräns, mellan Skara stift, grundat år 1014 och Linköpings stift grundat i början av 1100-talet. Sedermera mellan Skara

9 och Växjö stift, grundat Några hundra år senare, åren 1570 till 1680, var Domneå även Brahe grevskapet Visingsborgs södra gräns. Nu, mellan Habo och Jönköpings kommuner. Här gick den urgammal hålvägen ner till vadstället vid åns mynning i Vättern. Sedermera en landsväg med bro över ån, vilket förband Jönköping med orterna i Västergötland. 18. Vättern en djup långsmal insjö, 88 m över havet. Från syd till norr, 140 km. Sveriges näst största sjö, både till ytan (1893 km²) och volym (77,6 km³). Med ett största djup på 128 m. Ur sjön hämtas dricksvatten för ca människor. Sjön delar Götaland i Östergötland och Västergötland. I norr och söder har den stränder även till Närke respektive Småland. I norra sjön finns en skärgård. Här i den södra sjön endast en ö, Visingsö. 19. Habo Camping & Stugby kan vara ett alternativ för övernattning. Telefon:

10 20. Fiskebäcks kapell Enligt tradition var det en adelsdam som färdades över Vättern. Det blåste upp och båten kom i sjönöd. Kvinnan räddades i land vid Fiskebäck. I tacksamhet lät hon på platsen bygga en kyrka. Denna första kyrka brann 1623, men byggdes upp på samma plats igen. Ett växande missnöje med kyrkans placering så långt ner i den södra ändan av Habo, ledde till att bönderna i norra delen skrev till kung Gustav III och bad att få flytta kyrkan 15 km norr ut. För att blidka kungen, fick den norra delen av Habo församling namn efter Gustav III son. Så nu står Fiskebäcks gamla kyrka sedan 1780 i Gustav Adolfs socken. Fiskebäcks Kyrkas dopfunt härstammar från 1100-talet, finns numera på museet i Skara. Fiskebäcks kyrkas altarskåp från 1400-talet förvaras numera på Historiska museet, Stockholm. På Fiskebäcks tomt och urgamla kyrkogård, står den gamla klockstapeln kvart. Befolkningen i söder lät 1939, bygga ett nytt kapell. En av märkesgravarna är över Grevskapet Visingsborgs Hauptman Lansenfeldt Text och bild: Klas-Peter Suneson 2017

11 Här tips på pilgrimslitteratur Braw, Anna (red, 2012). Pilgrimslivet. Stillhet, skoskav och sång. (Libris). Broder Roger av Taizée (2015). Kärlekens blick. (Verbum). Coelho Paulo (2006). Pilgrimsresan. (Bazar förlag). Francis Davey, (Ed, 2010). The Itineraries of William Wey. (Oxford: The Bodleian Library). Davidsson Bremborg, Anna (2010). Pilgrimsvandring på svenska. (Arcus). Enander, Rolf (2010). Vägen till Santiago de Compostela. (Hjalmarson & Högberg Bokförlag). Folkegård, Jan (2010). Vägen till Santiago de Compostela. (Veritas). Gardberg, Carl Jacob (2001). Santiago de Compostela. Vägar och vandringar till aposteln Jakobs grav. (Schildts). Halldorf, Peter (1996). Jungfrumark : en modern pilgrims färd mot sina rötter. (Cordia). Johansson, Jan-Olof (2013). Pilgrimsbok för färd i heligt land. (Verbum). Jörälv, Lennart (2000). Vägen till Nidaros: Längs medeltida pilgrimsleder genom Sverige och Norge. (Wahlström & Widstrand). Kempff Östling, Margareta (red, 2002). Pilgrimsvägar och vallfartskonst (Sällskapet Runica et mediævalia). Lind, Martin (2011). Salt, bröd och vin en pilgrimsteologi. (Verbum). Lindström, Hans-Erik (red, 1999). Gå med Gud. Ett sätt att erövra långsamhetens kultur. (Cordia). Lindström, Hans-Erik (2005). Pilgrimsliv: handbok för vandrare. Lindström, Hans-Erik (2012). Ord för vandrare. (Verbum). Lindström, H-E. (2015). Pilgrimens sju nyckelord. Inspirations för din livsresa (Libris). Luthman, Ulf (2013). Pilgrimsvandra till Santiago de Compostela: en modern vandring längs tusenåriga färdvägar. (Calazo guideböcker). Post, P, Pieper, J & van Uden, M. (1998). The Modern Pilgrim. Multidisciplinary explorations of Christian Pilgimage. (Peeters). Svensson, Gunnar (2006). Pilgrim 1498: Resedagbok [från Gudhem längs Klarelwen till Nidaros]. (Heidrun). Exempel på olika vallfartsskildringar: Birgitta. Uppenbarelser, Bok VII (översättning: Tryggve Lundén). Bjørnson, Bjørnstjerne, Sigurd Jorsalafar (København: Gyldendal 1872; Samlede digter-verker, bd 3,1919). Bunyan, John, Kristens resa: från denna världen till den kommande, sedd i en dröm. (Skellefteå: Artos 2006). Lagerlöf, Selma (2011). Jerusalem (Bonnier). En rysk pilgrims berättelser. (Natur och kultur, 1992). Wilkinson, John (red, 2002). Jerusalem Pilgrims before the Crusades. (Warminster: Aris & Philips). Rees, Elisabeth (2000). Celtic Saints. Passionate Wanderers. (Thames & Hudson).

12