SäkB. SäkB. Civilt skytte. Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte

Transkript

1 SäkB Civilt skytte Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte 2003

2 2 SäkB

3 Stockholm Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte, 2003 års upplaga, (SäkB Civilt skytte), Härmed fastställs Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte, 2003 års upplaga att gälla fr o m Säkerhetsbestämmelserna har utarbetats med Försvarsmaktens Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition med mera som grund och anpassats till de civila skytteorganisationernas utbildning och skjutprogram. Bestämmelserna är utarbetade av Frivilliga skytterörelsen, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Sportskytteförbundet och Skytterörelsens Ungdomsorganisation. Remissinstanser har varit Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Svenska Jägarförbundet, Jägarnas Riksförbund, Svenska Skidskytteförbundet, Svenska Vapenhandlareförbundet och Svenska Svartkrutsskytteförbundet. I samband härmed upphävs SäkI Friv Skytte 1997 års upplaga. Nils Rosenqvist Generalsekreterare FSR Mats Stolz Generalsekreterare SPSF Göran Nygren Generalsekreterare SSF Veronika Hermansson Generalsekreterare SkytteUO Copyright: Frivilliga Skytterörelsen Layout och sammanställning: Göte Tegnér SäkB tillhandahålls genom FSR, SPSF, SSF resp SkytteUO. Övriga organisationer hänvisas till FSR som ger ut och har viss lagerhållning av SäkB, tel

4 4 SäkB

5 Kapitelinnehåll Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte. Kap 1. Gemensamma bestämmelser. 1.1 Giltighet 1.2 Distribution och uppdatering 1.3 Ansvar Ansvar Delaktighet Ingrepp vid fara Rapportering Utredning 1.4 Innebörd av kommandon 1.5 Skytts eget ansvar 1.6 Föreningsstyrelse och funktionärers ansvar Föreningsstyrelses ansvar Säkerhetsansvarig/Skjutbanechef Tävlingsledare/Säkerhetschef Säkerhetskontrollant Säkerhetsvakt Skjutledare Sektionschef Banläggare Skjutstationschef/Bandomare Markörchef Markör Maskinskötare Patrullchef Vapenvakt 5

6 Kap 2. Skjutning på skjutbana. 2.1 Allmänt 2.2 Skjutbaneinstruktioner (se bilagor) 2.3 Kulfång, mål o målanordningar, vistelse i markörskydd Kulfång Mål och målanordningar Vistelse i markörskydd 2.4 Förbindelse, signaler, varningsanordningar och riskområde Förbindelse Semafor Signaler med semafor från markörskyddet Varningsanordningar (ex på varningsskylt) Riskområde Utökat riskområde vid skjutbana med gevär och Ak (bild) Utökat riskområde vid kyla (alla eldhandvapen) 2.5 Samtidig skjutning på olika avstånd Gevär Pistol (bild) 2.6 Särbestämmelser för skjutning med olika vapen Kulsprutepistol Ak 4 och Ak Olycksfallsberedskap Skjutbaneinstruktioner Bil 2:A Ex på rubriker till instruktion för skjutbana Bil 2:B Ex på skjutbaneinstruktion för lerduvebana Bil 2:C Ex på skjutbaneinstruktion för gevärsbana Bil 2:D Ex på skjutbaneinstruktion för pistolbana 6

7 Kap 3 Fältskjutning, Jaktskyttestig, Sporting 3.1 Funktionärers ansvar 3.2 Att beakta vid val av terräng 3.3 Markörskydd (tabell skydd mot splitter och finkalibrig eld) 3.4 Signaler 3.5 Uppehåll i skjutning 3.6 Drivanordning för rörliga mål 3.7 Olyckfallsberedskap 3.8 Bestämning och detaljberäkning av riskområde Riskområde Rikoschett (studs) Riskfall Begrepp Streck, grader Skjutområde Skjutgränser Maximalskottvidd D-max Skjutavstånd (A) Riskavstånd i längd (h) Riskavstånd för nedslag bortom skjutområdet (l) Riskavstånd för nedslag hitom skjutområdet (f) Riskvinkel för sidspridning (V) Riskvinkel för studs (Q) Riskavstånd i sida för studs av kula/hagel (c) Riskområde i höjd med hänsyn till studs Bild exempel på riskområde Tabell 3:A, 3:B. Beräkning av riskområde Bestämmelser för när riskområde får reduceras 7

8 3.9 Exempel på riskområden/mallar Kap 4 Avspärrningar, Övervakning, Varningsmeddelande, Signaler och Varningstecken 4.1 Avspärrning Tydlighet Omfattning Permanenta avspärrningar Avspärrning av område Bilder varningsskyltar, avstängningsbock Säkerhetsvakt vid avspärrning Passering av avspärrat område 4.2 Övervakning Övervakning Säkerhetsvakt vid övervakning 4.3 Varningsmeddelande Meddelande 4.4 Signaler och varningstecken Röd färg Utformning och användning Röd skärm vid skjutstation Röd skärm hos säkerhetsvakt Tecken för avbryt - eld upphör Bilagor 4:A Ex på instruktion för säkerhetsvakt vid avspärrning 4:B Ex på varningsmeddelande (skjutvarning) i dagspressen, annonsblad mm Kap 5 Skjutning mot metall på bana mm 5.1 Skjutning mot tavelställ/figurställ av metall 5.2 Fallmål av plåt för spring-, skid- och jaktskytte mm 8

9 5.3 Skjutning mot metallmål 5.4 Skjutning mot markmål med stålhagel Skjutbana Jaktstigar (motsvarande) Skjutning mot rabbitduvor 5.5 Skjutning mot markmål med bly Kap 6 Skadeverkningar och förebyggande åtgärder vid buller-miljö-olyckor-kraftledningar 6.1 Skador 6.2 Buller Hörselskydd 6.3 Miljö Krut- och blygaser 6.4 Olyckor Vapen- och hylssprängning Åtgärder före skjutning Åtgärder under skjutning Utredning av olyckor (bilaga 6:A) 6.5 Kraftledning Åtgärder om kraftledning skadats 9

10 KAP 1. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 1.1 Giltighet Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte ( SäkB) gäller för allt skytte på civila skjutbanor och i fältskytteterräng (motsvarande), som ägs eller disponeras av föreningar anslutna till Frivilliga Skytterörelsen (FSR), Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF), Svenska Sportskytteförbundet (SSF) respektive Skytterörelsens Ungdomsorganisation (Skytte UO). Även vid utlåning till andra skytteorganisationer gäller dessa bestämmelser. Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund har beslutat att SäkB skall gälla för föreningar, avdelningar anslutna till dem. Skjutning skall ske enligt gällande tillstånd från polismyndighet, skjutbaneinstruktion och respektive förbunds tävlingsregler. 1.2 Distribution och uppdatering Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte tillhandahålls varje skyttesammanslutning som tillhör FSR, SSF, SPSF eller Skytte UO samt Statens skytteombud (SSO). Inom varje förening skall en SÄKERHETSANSVARIG utses, som bland annat ansvarar för att bestämmelserna hålls aktuella. Ändringar och nya bestämmelser meddelas i respektive organisations officiella organ. 10

11 Utdrag - Eventuellt utdrag ur bestämmelserna får göras endast för viss skjutning eller för viss kortare tid. Sådant utdrag skall förses med hänvisning till moment och uppgift om datum då utdraget gjorts, samt med uppgift om giltighetstid (begränsad till viss tävling/träning). 1.3 Ansvar Ansvar Var och en har ett ständigt ansvar för sin egen och andras säkerhet Delaktighet Alla skyttar och funktionärer skall aktivt medverka till att säkerhetsbestämmelserna följs Ingrepp vid fara Den som upptäcker att någon bryter mot säkerhetsbestämmelserna eller som uppfattar annan fara skall omedelbart ingri-pa. Vid omedelbar fara kommenderas Avbryt, Eld upphör eller Stopp Rapportering Alla har skyldighet att rapportera brott mot säkerhetsbestämmelserna till skjutledare, som tar ställning till om hur man går vidare Utredning Omständigheter som lett till olycksfall eller vapensprängning skall alltid utredas. (Se kapitel 6 bilaga 6:A) 11

12 1.4 Innebörd av kommandon (signaler) FSR, SPSF och Skytte UO Ladda vapnet får laddas Eld skjutningen får börja Avbryt eld upphör a l l s k j u t n i n g m å s t e u p p h ö r a omedelbart Patron ur vapnet/magasin töms på ammunition och öppnas. FSR: Säkerhetsmagasin isätts (Sauer gevär). SPSF: Säkerhetspropp/bricka isätts. SSF s gevär- pistol- och viltmålsreglemente Ladda vapnet får laddas Start skjutningen får börja Stopp all skjutning måste upphöra omedelbart Patron ur vapnet/magasin töms på ammunition och öppnas SSF s lerduvereglemente Start vapnet får laddas Stopp all skjutning måste upphöra omedelbart, geväret töms på ammunition och öppnas 1.5 Skytts eget ansvar Vid all vapenhantering skall alltid vapnet behandlas som om det är laddat. Skytt får inte handskas med vapen eller ammunition utan att känna till hur de fungerar och bestämmelserna för 12

13 hanteringen. Före skjutning skall skytt kontrollera att loppet är urdraget och fritt från främmande föremål. Det är förbjudet att rikta ett vapen - laddat eller oladdat - mot personer eller i annan riktning så att det kan innebära fara. Provriktning får endast ske på anbefalld plats och mot anbefallt mål. Vapen får inte lämnas utan tillsyn. Undantag enligt gällande vapenlagsstiftning. Vapen som skall överlämnas av en skytt till en annan eller som förs från skjutplatsen får inte vara laddat. Laddning får inte äga rum förrän skytten befinner sig på skjutplatsen. Ansvarig skjutledare skall vara utsedd då två eller flera skyttar skjuter samtidigt. Den som skjuter ensam är ansvarig för säkerheten på samma sätt som skjutledare. Det är förbjudet att uppehålla sig framför skytt i skjutställning. Hagelgevär; dubbelpipiga gevär måste bäras brutna och halvautomater med öppet slutstycke samt med mynningen i säker riktning uppåt eller ner mot marken. Det är förbjudet att vidröra eller hantera en annan skytts vapen utan ägarens medgivande, undantagna är domare eller jurymedlem. Det är förbjudet att vid vapenhantering vara påverkad av 13

14 alkoholhaltiga drycker eller droger. 1.6 Föreningsstyrelses och funktionärers ansvar Föreningsstyrelses ansvar Föreningsstyrelse är ytterst ansvarig för: säkerheten vid skjutbanan samt de skjutövningar som planeras och genomförs i föreningens regi att funktionärer som utses, är väl förtrogna med, och väl utbildade för, sina uppgifter ur säkerhetssynpunkt. Vid behov ställs erforderligt antal kvalificerade biträden till förfogande att säkerhetsansvarig/skjutbanechef utses med ansvar och uppgifter enligt nedan att utfärda skriftlig instruktion (enligt bilaga 2) för användande av egen skjutbana eller annan plats där skjutning får äga rum. Sådan instruktion skall anslås, väl synlig, vid skjutbanan eller annan skjutplats att föreningens skyttar utbildas för Gevärsskyttekortet/ Pistolskyttekortet (motsvarande) i syfte att säkerställa kunskap i bla säkerhetsfrågor. Föreningsstyrelsens ansvar enligt ovan, kan delegeras. Detta kan exempelvis ske vid en större tävling där säkerhetsansvaret övertas av en organisationskommitté eller tävlingsledning Säkerhetsansvarig/Skjutbanechef Säkerhetsansvarig/skjutbanechef ansvarar för att: föreningens exemplar av Säkerhetsbestämmelser för civilt skytte hålls aktuellt föreningens skjutbana(or) uppfyller säkerhetskraven, enligt 14

15 SäkB och måttboken skjutbaneinstruktion finns tydligt anslagen Tävlingsledare/Säkerhetschef Tävlingsledaren är tillika säkerhetschef eller utser särskild säkerhetschef och ansvarar för att: Utses särskild säkerhetschef delegeras en eller flera uppgifter till denne (enligt nedan). Före skjutning. skjutledare (skjutstationschef) utses på varje plats där skjutning skall ske funktionärer i övrigt finns i erforderligt antal och att dessa har (skriftlig) instruktion nödvändiga avlysningar, varnings- och avstängningsåtgärder vidtas olyckfallsberedskap finns (se kapitel 2:7 alternativt kapitel 3:7) brandberedskap finns - vid behov tävlingsdeltagare innehar Gevärsskyttekortet/Pistolskyttekortet eller motsvarande enligt respektive skytteorganisations bestämmelser tävlingens upplägg och organisation medger att tävlingen kan genomföras på ett säkert sätt erforderliga skyddsanordningar uppfyller ställda krav kommunikation finns för säkerheten medhjälpare och deltagare känner till säkerhetsbestämmelserna och säkerhetsanordningarna. 15

16 Vid osäkerhet i säkerhetsfrågor kontaktas SSO. Under skjutning. säkerhetsbestämmelserna följs. Efter skjutning. utvärdera hur säkerhetsbestämmelserna har tillgodosetts Säkerhetskontrollant Säkerhetskontrollant lyder under säkerhetschefen och ansvarar för säkerheten inom visst område, vid viss skjutstation eller för visst vapen Säkerhetsvakt Säkerhetsvakt lyder under tävlingsledaren/säkerhetschefen eller skjutledaren (undantagsvis skjutstationschef). Säkerhetsvakt sätts ut för att spärra av eller övervaka riskområde. (Se kapitel 4.) Skjutledare Vid all skjutning skall skjutledare utses. Har skjutledare inte utsetts skall skyttarna själva utse sådan. Skjutledaren är ansvarig för säkerheten på skjutplatsen och skjutningens genomförande. Är tävlingsledare utsedd lyder skjutledaren under denne. Skjutledare skall kontrollera hos tävlingsledaren att nödvändiga avlysningar, varnings- och avstängningsåtgäder vidtagits. Skjutledare skall ha mycket god kännedom om den skyttegren som han/hon är satt att leda. Han/hon skall vara väl insatt i gällande säkerhetsbestämmelser och är närmast ansvarig för att åtgärder vidtas för 16

17 att förebygga olyckshändelser vid skjutningen. I god tid skall skjutledaren därför undersöka och avhjälpa eventuella bristfälligheter på skjutbaneanläggningar, kulfång eller andra skyddsanordningar, som kan innebära risker. Skjutning får endast ske på kommando från skjutledaren. Till skjutledarens förfogande kan ställas markörchef, markörer och signalister med flera. Till bandomarens förfogande ställs maskinskötare och protokollförare med flera. Skjutledaren skall före skjutning: vid behov, på lämpligt sätt informera åskådare om gällande säkerhetsbestämmelser kontrollera att banan är fri innan Ladda får kommenderas kontrollera att skyttarna åtlytt givna kommandon utse och avsyna skyddad plats för markörer, maskinskötare (kastpersonal) (låta) ordna mål och (låta) öva markering av skjutresultat instruera markörchef, markörer, signalister med flera, samt eventuella säkerhetsvakter instruera maskinskötarna om så bedöms nödvändigt utfärda skriftliga instruktioner till funktionärer (låta) ordna och kontrollera kommunikation mellan markörchef/markörer/maskinskötarna och skjutstationschef om teckensignalering inte medger ständig förbind-else, skall den kompletteras med tråd- eller radioförbindelse 17

18 rapportera till tävlingsledare då skjutning med hänsyn till mål och signalsystem kan börja. Skjutledaren skall under skjutning: Kontrollera att skyttarna hanterar vapnen korrekt och i övrigt följer gällande regler 18 kontrollera att skyttarna åtlyder givna kommandon kontrollera att åskådare och funktionärer uppehåller sig på anvisade platser vid uppkommen fara omedelbart kommendera Avbryt - eld upphör eller Stopp och Patron ur rapportera till tävlingsledaren då skjutningen med hänsyn till säkerheten avbryts (måste avbrytas) samt då den kan fortsätta. Skjutledaren skall efter skjutning: kontrollera att patron ur genomförs genomföra visitation efter skjutning (innan vapnet förs bort från skjutplatsen) utse vapenvakt vid markering (i förekommande fall) Sektionschef Vid större tävlingar på bana kan sektionschefer utses. Dessa lyder under skjutledaren och övervakar skjutningen på den tilldelade sektionen. Sektionschefen skall vara väl insatt i de säkerhetsuppgifter som skjutledaren ansvarar för och biträder denne med att kontrollera säkerheten Banläggare Banläggaren är ansvarig för säkerheten inför tävlingsledaren/ säkerhetschefen och ansvarar för att: beräkna riskområden för skjutstationer och med dessa som

19 grund bestämma patrullstig samt föreslå tävlingsledaren nödvändiga avlysningar och andra säkerhetsåtgärder patrullstigen snitslas i god tid kontrollera anordningarna på skjutstationerna vid behov låta sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion skjutgränsen utmärks och anges för skyttarna, om målgrupp på sidostation syns från skjutplats Skjutstationschef /Bandomare Skjutstationschef/bandomare är skjutledare och ansvarig för säkerheten på sin station. Denne löser samma uppgifter som skjutledare, p ovan, i tillämpliga delar Markörchef Markörchef lyder under skjutledare eller skjutstationschef. (Skjutstationschef kan vid exempelvis pistolfältskjutning även vara markörchef). Till markörchefens förfogande ställs markörer och övrig personal enligt behov. Före skjutning skall markörchef: instruera och öva markörer och signalister med flera, även avseende säkerhetstjänsten rapportera till skjutledare eller skjutstationschef när skyddad plats för markörerna (se kapitel 3) är klar för användning, markörerna instruerade och övade, signalsystemet prövat o s v så att skjutning kan börja. Under skjutning skall markörchef: 19

20 stå i oavbruten förbindelse, med radio eller motsvarande, med skjutledare eller skjutstationschef vid behov avbryta skjutningen av säkerhetsskäl och rapportera till skjutledare eller skjutstationschef då skjutningen med hänsyn till säkerheten i målterrängen avbryts (måste avbrytas) samt då den kan fortsätta Markör Markör lyder under markörchef. Markörerna på skjutstation får under inga förhållanden lämna markörskyddet förrän röd skärm rests (röd lykta visats) såväl hos stationschefen, som vid markörskyddet. Markörs klädsel framgår av kapitel Maskinskötare Maskinskötare lyder under bandomaren. Maskinskötare på skjutstation får under inga förhållanden lämna skyddet förrän denne fått tillstånd av bandomaren Patrullchef Patrullchef (vid fältskjutning) lyder under tävlingsledare och skjutstationschefer. Hans/hennes åligganden skall kortfattat meddelas vid starten Vapenvakt Vapenvakt lyder under sektionschef/skjutledare (skjutning på skjutbana) respektive skjutstationschef (fältskjutning). Om vapen lämnas på skjutplatsen vid markering skall en vapenvakt utses. Vapenvakten skall kontrollera att ingen vidrör eller närmar sig vapnen under markering. Varje deltagare är skyldig att själv kontrollera att vapenvakt finns. Finns inte vapenvakt får vapen inte lämnas kvar. 20

21 KAP 2. SKJUTNING PÅ SKJUTBANA 2.1 Allmänt För att få använda en skjutbana krävs tillstånd från polismyndighet. Tillstånd ges normalt för en tid av fem år i taget. Polismyndigheten skall i samråd med Statens Skytteombud (SSO) besiktiga och godkänna banan innan tillstånd kan utfärdas. Om banan ändras (om- och tillbyggnad) ur säkerhetssynpunkt krävs ombesiktning. Normer och i tävlingsregler föreskrivna mått för hur en skjutbana skall vara byggd, bland annat ur säkerhetssynpunkt, finns i Svenska Kommunförbundets måttbok. På banan får endast godkända kulvapen, med kaliber mindre än eller lika med 17,8 mm (cal 0.700) - hagelgevär max cal. 12 samt slug (18,5 mm) till dessa. Undantag: godkända vapen för svartkrutskytte med kaliber upp till 20 mm får användas på skjutbana där kulfånget består av sand eller fingrus (miljökulfång endast upp till 12 mm). Tillåtna grenar, kalibrar mm regleras dock alltid av polis-myndighetens tillstånd och respektive förbunds reglemente. När Försvarsmakten disponerar civil skjutbana gäller Försvarsmaktens säkerhetsinstruktion. Automateld är förbjuden på civila skjutbanor. (För militär verksamhet kan Statens Skytteombud ge tillstånd för automateld). 21

22 22 Skjutning med spårljusammunition är förbjuden. För varje skjutbana skall föreningsstyrelsen/motsvarande utse en skjutbanechef och/eller säkerhetsansvarig samt utfärda en skriftlig instruktion för skjutbanan. (Se bilaga 2:A). Instruktionen skall anslås väl synligt vid skjutbanan. 2.2 Skjutbaneinstruktion Bilaga 2:A Exempel på rubriker till instruktion för skjutbana. Bilaga 2:B Exempel på skjutbaneinstruktion för lerduvebana. Bilaga 2:C Exempel på skjutbaneinstruktion för gevärsbana. Bilaga 2:D Exempel på skjutbaneinstruktion för pistolbana. 2.3 Kulfång, mål och målanordningar samt vistelse i markörskydd Kulfång Ett kulfång skall ha en lutning på cirka 30 grader och bestå av finkornig sand eller grus. (Kornstorlek 0,6-8 mm). Detta kan täckas med 50 cm sågspån (för att hindra att rikosch-etter lämnar kulfånget). Sanden/gruset skall vara luckert till ett djup av 50 cm, vilket kan kontrolleras med ett armerings-järn. Detta skall då med lätthet kunna tryckas in 50 cm. Även miljökulfång får användas. Ett i övrigt betryggande kulfång är inte med säkerhet tillförlitligt när marken är frusen eller kulfångsgruset bakom tavelcentrum blivit sönderskjutet. Ett kulfång är inte dimensionerat för grova riktfel eller rikoschetter större än ca 300 streck (ca 17 grader) Mål och målanordningar Mål får placeras högst 5 m hitom kulfångets bas och så att

23 avståndet till kulfångets krön är minst 2,5 m från överkanten av målet i skjutläge. Mål och målställ skall vara av sådant material att det inte ger upphov till rikoschetter. Lämpligt material kan vara poröst trä, plast eller motsvarande. Skruv och spik ökar risken för rikoschetter och bör därför ansättas från baksidan. Används målställ av metall skall den sida som vetter mot skytten skyddas med 45 mm virke. Mål och målställningar av metall ger upp-hov till rikoschetter som inte uppfångas av kulfånget på en normal skjutbana. Speciella åtgärder enligt kapitel 5 måste vidtagas för att få skjuta mot sådana mål (målställ) Vistelse i markörskydd Det är tillåtet att vistas i markörskyddet under pågående skjutning enligt följande: Vistelse på den plana delen mellan skyddsvallsmuren och tavelställen kan äga rum obehindrat. Tillfällig vistelse (för omflyttning av målmateriel) är i regel möjlig upp till högst 1,5 m bakom tavelställen om marken där ligger i samma plan eller lägre än marken framför tavelställen. Lokala bestämmelser skall finnas i instruktionen för respektive skjutbana. 2.4 Förbindelser, semafor, signaler, varningsanordningar och riskområde Förbindelse Då personal befinner sig i markörskyddet skall signalförbindelse finnas mellan skjutplatsen och markörskyddet Semafor Vridbar semafor skall finnas vid markörskyddet. Semaforen skall vara röd på ena sidan och grön på den andra. Den röda sidan skall förses med ett vitt diagonalt kryss. 23

24 Då skjutbanan inte används skall semaforens röda sida vara vänd mot skjutplatsen Signaler med semafor från markörskyddet Signal Den röda sidan vänd mot skjutplatsen. Den gröna sidan vänd mot skjutplatsen. Semaforen vrids upprepade gånger varvid den röda sidan huvudsakligen är vänd mot skjutplatsen. Betydelse Markörerna är ej i skydd. Skjutning eller laddning får ej ske. Markörerna är i skydd. Skjutning får ske. Avbryt - eld upphör eller stopp. Patron ur - visitation efter skjutning Varningsanordningar Varningsområde det område i anslutning till skjutbanan som inte får beträdas skall markeras med varningsskyltar. Varningstavlorna ska placeras så tätt att den som närmar sig området samtidigt skall se minst två varningstavlor. Bild 2:A Varningsskylt. Röd eller svart bård VARNING! Riskområde Gul Botten för skjutbana Om den yttre gränsen för varningsområdet Svart text går i skog eller i 24

25 omedelbar anslutning till skog, skall gränsen - förutom med varningsskyltar - markeras med stängsel eller genom underkvistning och röjning av markvegetation Riskområde Vid skjutning utgörs riskområdet av skjutplats, kulfång och terrängen där emellan. Riskområdets storlek framgår av måttboken. (Gäller även lerduvebana). Angivna mått på ett riskområde är inte bestämda med tanke på grova riktfel eller vådaskott Utökat riskområde med gevär och ak Vid skjutning med gevär och ak, med mantlad ammunition, skall utökat riskområde tas ut. Se bild 2:B och vid kyla p Undantag: Om ytskiktet på kulfånget består av 0,5 meter sågspån (utöver erforderlig mängd sand) eller kulfånget är inbyggt så att inga rikoschetter kan lämna detta erfordras ej utökat riskområde. Bild 2:B Utökat riskområde vid skjutbana Utökat riskområde vid kyla (alla eldhandvapen) Vid långvarig kyla skall risken för tillfrysning/tjälbildning 25

26 i kulfång beaktas. Lämpliga åtgärder för att hindra tillfrysning/tjälbildning kan vara att salta/isolera/luckra upp kulfångsfyllningen. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga får skjutning inte genomföras med mindre än att riskområde som vid fältskjutning avlyses. Därvid skall riskfall III tillämpas. 2.5 Samtidig skjutning på olika avstånd Gevär Skjutning får ske samtidigt på olika avstånd på skjutbana, dock endast med gevär i liggande mot stillastående mål. Riskvinkeln för sidspridning är då dock minst tio meter från skjutgränsen, d v s yttersta beskjutna målets ytterkant Pistol Skjutning får samtidigt förekomma på olika avstånd, om skjutbanans bredd ger betryggande säkerhet för de olika skjutlagen. Säkerhetsavståndet i sidled mellan de yttersta skyttarna i två skjutlag som skjuter på olika avstånd skall minst vara lika med avståndet i djupled mellan skjutlagen. S > eller = D. Bild 2:C Säkerhetsavstånd i sidled. 2.6 Särbestämmelser för skjutning med olika vapen 26

27 2.6.1 Kulsprutepistol Nedanstående bestämmelser gäller för skjutning mot stillastående mål på skjutbana. Vid skjutning i liggande ställning: ett skott i taget skall skjutas vapnet skall laddas med endast det antal patroner som fordras för respektive serie. Vid skjutning i stående, sittande och knästående ställning: skjutning skall ske skott för skott. vapnet skall laddas med endast en patron i taget Ak 4 och Ak 5 Nedanstående bestämmelser gäller för skjutning mot stillastående mål på skjutbana. Skjutning får dock ske först efter tillstånd av Statens Skytteombud. skjutning skall ske skott för skott, i liggande med stöd, varvid omställaren skall stå på P. 2.7 Olycksfallsberedskap Sjukvårdsutrustning, t.ex. första förband, skall finnas tillgängligt på skjutplats och i bemannat markörskydd. Skylt bör visa var sjukvårdsmaterielen finns. Anslag skall finnas som anger hur sjuktransportmedel tillkallas - var närmaste telefon finns. Anslaget skall vara väl synligt för dem som vistas vid skjutplatsen eller i an-slutning till samlingslokal, expedition, paviljong eller markörskydd. 27

28 Bilaga 2:A Sid 1(2) Exempel på rubriker till instruktion för skjutbana A Bestämmelsernas giltighet Tillståndstid 2 Skjutbanechef/säkerhetsansvarig (namn och telefon) B Allmänna bestämmelser 1 Tillåtna skjuttider 2 Dagar med skjutförbud 3 Berättigade att använda banan 4 Ev. tider för avläggande av kompetensprov C Bestämmelser för vapen, ammunition m m 1 Tillåtna vapen 2 Tillåtna kalibrar 3 Eventuella förbud mot viss ammunition 4 Tillåtna mål och målanordningar 5 Tillåtna skjutplatser D Säkerhetsföreskrifter 1 Bestämmelser angående skjutledare 2 Bestämmelser angående övningsriktning 3 Förvaring av vapen i samband med tävling och träning 4 Skjutning på olika avstånd samtidigt 5 Markörers vistelse i markörskydd 6 Avspärrningar 28

29 Sid 2(2) E Ordningsföreskrifter/miljövård 1 Hylsor, emballage, övrigt avfall 2 Målmateriel, bodar och förvaringsutrymmen 3 Sanitära anordningar 4 Parkering 5 Skötsel och underhåll av kulfång 6 Rapporteringsrutiner F Olycksfallsberedskap 1 Sjukvårdsberedskap och materielens placering 2 Brandmaterielens placering 3 Närmaste telefon och aktuella telefonnummer 29

30 Bilaga 2:B Sid 1(2) Exempel på skjutbaneinstruktion för lerduvebana 1. Banan ägs av Grennys Jaktskytteklubb, men får även disponeras av Norra Knivsta Jaktvårdskrets avd Skjutbanechef är: Kjell Arnesson Lerduvevägen Måltora Tel: 099/123 45, mobiltfn Berättigade att använda banan är endast medlemmar i Grennys Jaktskytteklubb, medlemmar i Norra Knivsta Jaktvårdskrets samt deltagare på tävling, träning (motsvarande) organiserad av dessa klubbar. 4. Tillåtna skjuttider är 1/5 30/9 måndag- fredag lördagar Övrig tid enligt överenskommelse med skjutbanechefen. 5. Vid skjutning skall samtliga deltagare anmäla sig till tjänstgörande skjutledare. 6. Tillåtna vapen är endast slätborrade hagelgevär max. kal Tillåten ammunition är stålhagelskott 24 g max US.nr.7. 30

31 Sid 2(2) 8. Tillåtna skjutplatser är anvisade skjutplattor. 9. Skjutledare skall utses när två eller flera skyttar skjuter samtidigt. Ensam skytt har själv skjutledaransvar. 10. Sjukvårdsmateriel (bland annat första förband) finns i skjutkur. Ambulans tillkallas genom alarmnumret Närmaste telefon finns i Göransbo. 12. Tillåtna mål är lerduvor kastade ifrån avsedda kastare på skeet-, nordisk trap- och dubbeltrapbana, med inställ-ningar enligt regelbok från Svenska Sportskytteförbundet. Enskild kastare för jägarexamen är också tillåten, med inställning i samma riktning som övriga kastare. Grennys Jaktskytteklubb

32 . Göran Qvistros ordf. Kjell Arnesson skjutbanechef Bilaga 2:C Sid 1(2) Exempel på skjutbaneinstruktion för gevärsbana 1. Banan ägs av Tibble skyttegille, men får även disponeras av Tengby skf. 2. Skjutbanechef är Ernst Wester Skyttevägen Tibble Tel: 090/ 54321, mobiltfn Berättigade att använda banan är endast medlemmar i ovanstående föreningar. Övriga skyttar enligt överenskommelse med skjutbanechefen. 4. Tillåtna skjuttider är Måndag - fredag Lördagar Övrig tid enligt överenskommelse med skjutbanechefen. 5. Tillåtna vapen är endast 6,5 mm gevär och kpist. Vid skjutning med kpist endast patronvis eld. I knästående, sittande och stående skjutställning får laddning av kpist ske med endast en patron i taget. 6. Tillåtna skjutplatser är endast skjuthall och färdig- 32

33 ställda skjutvallar. 7. Skjutledare skall utses när två eller flera skyttar skjuter samtidigt. Ensam skytt har själv skjutledaransvar. Sid 2(2) 8. Sjukvårdsmateriel (bland annat första förband) finns i skjuthallen på 300m samt i markörskyddet (där tavlorna finns). Ambulans tillkallas genom alarmnumret Närmaste telefon finns i skyttepaviljongen. 10. Tillåtna mål och målplaceringar är tavlor som skall placeras i tavelställen. Figurer får placeras i anslutning mot kulfånget. (Avstånd mellan kulfångets övre kant och figurens överkant minst 2,5m). Om metallmål används skall dessa vara inklädda med 45 mm trävirke (se vidare kapitel 5). 11. OBS! Figurer får inte placeras hitom tavelställen. Tibble skyttegille

34 .. Per Persson ordf Ernst Wester skjutbanechef Bilaga 2:D Sid 1(2) Exempel på skjutbaneinstruktion för pistolbana 1. Banan ägs av Knallhults kommun. Den disponeras av de föreningar som tillhör kommunens samskytte-organisation. Banans tillstånd är utställt på Prickens pistolskytteklubb, som är huvudansvarig för banan inför samskyttet. Prickens Pk är medlem i SPSF, tillståndet gäller till Skjutbanechef: Bo Ek Skyttevägen Knallhult. Tel Mobiltfn Berättigade att använda banan: Endast medlemmar i föreningar tillhörande samskytteorganisationen samt deltagare från inbjudna föreningar i samband med tävlingar och träningar. 4. Tillåtna skjuttider: måndag - fredag kl och lördag kl Övrig tid enligt överenskommelse med skjutbanechefen. 5. Tillåtna vapen: Endast pistoler och revolvrar i kaliber.22 long Magnumladdning är tillåten. 6. Tillåtna skjutplatser: Skjutning får ske från anlagda vallar på 25 m och 50 m men även från platser mellan dessa 34

35 vallar. Sid 2(2) 7. Tillåtna skjutriktningar: Vid precisionsskjutning: Endast mot tavla som motsvarar skyttens plats. Vid fältskjutning: Högst 15 graders avvikelse från riktning rakt fram. Se dock målplaceringar nedan. 8. Skjutledare: När två eller flera skyttar skjuter samtidigt skall en av dem vara utsedd till skjutledare och ha skjutledares ansvar. Ensam skytt har själv skjutledaransvar. 9. Sjukvårdsutrustning: Första förband finns i målboden. Ambulans tillkallas genom alarmnumret Kontakt med läkare eller ambulans: Till dess Prickens skjutbana utrustas med fast telefonförbindelse skall skjutledare vara försedd med mobiltfn. 11. Tillåtna mål och målplaceringar: Mål får placeras endast i därför avsedda ställ eller direkt i kulfånget eller på marken omedelbart hitom målställen. Dock skall avståndet mellan målets övre kant och kulfångskrönet vara minst 2,5 m. Ytterfigurerna skall sättas med minst 3 m avstånd från kulfångets ytterkanter. (V och H skärm). Om metallmål används skall dessa vara inklädda med 45 mm trävirke (se vidare kapitel 5). Skjutning får endast ske mot av föreningsstyrelse godkänd målmateriel. På uppdrag av Samskytteorganisationen och Prickens Pistolskytte-klubb

36 KAP 3. FÄLTSKJUTNING - SPORTING - JAKTSKYTTESTIG 3.1 Funktionärers ansvar Banläggare: Skjutstationschef/bandomare: Markörchef: Markörer: Säkerhetsvakt: Patrullchef: Vapenvakt: Att beakta vid val av terräng Vid skjutning i terräng eller vid skjutning på skjutbana där skjutning avses göras på ett sätt som inte tillståndet för skjutbanan medger skall så kallat fullt riskområde som vid fältskjutning avlysas. Vid skjutning utanför skjutbanan måste alltid markägarens tillstånd inhämtas. Planera skjutningen så att allmänna vägar eller allmänt vatten om möjligt inte berörs, annars krävs Länsstyrelsens tillstånd, vilket kräver mycket lång framförhållning. Banläggare är skyldig att förvissa sig om att korrekt riskområde är beräknat. Det är viktigt att tävlingsledningen vid planeringen ser till att inte något skjutområde ligger inom närliggande stationers riskområden. Om så är fallet måste markeringen samordnas mellan dessa stationer. Inför en fältskjutning är det lämpligt att på en bild 36

37 eller kartskiss ange det totala område som innefattar skjutstationernas riskområden. Patrullstigen mellan stationerna får aldrig passera någon del av ett riskområde. Det är därför synnerligen viktigt att patrullstigen tydligt märks ut i samråd med banläggaren. Terräng skall om möjligt väljas så att kraft- och telefonledningar inte går igenom riskområde. 3.3 Markörskydd För personal (markörer m fl), som skall uppehålla sig inom skjutområdet, skall täckta och för använt ammunitionsslag säkra markörskydd finnas. Markörskydd belägna utanför skjutområde men inom riskområde skall vara tillräckligt hållfasta för att tåla upprepade träffar. Markörskydd skall vara rymligt och helst beläget snett hitom målen (sett från skjutplatsen). Alla skyttar skall veta var markörskydd är belägna. Skjutning får inte ske mot markörskydd. 37

38 Tabell 3:B Skydd mot splitter och finkalibrig eld. Av tabellen nedan framgår tjocklek på konstruktioner som skyddar mot splitter och eld från finkalibriga vapen med högst 9 mm kaliber. OBS! Angivna tjocklekar skyddar inte vid upprepad beskjutning mot samma mål. Material Skyddstjocklek cm Betong- eller tegelmur 30 Betong, stenrik 25 Singel, makadam 40 Grus, pinnmo 40 Sand, färskt trä 60 Tillstampad åkerjord 80 Isblock, torrt trä (-virke) 50 Mossjord, fuktig lera, packad snö Signaler För teckensignalering skall i markörskyddet finnas en röd skärm (semafor, i mörker röd lykta) som kan ses från skjutplatsen. (Se även kapitel 4). Signaler med röd skärm eller semafor från markörskyddet: Signal Betydelse Röd skärm uppsatt eller röda sidan Markörerna är ej i skydd. på semaforen vänd mot skjutplatsen. Skjutning eller laddning får ej ske. Röd skärm är nedtagen eller sema- Markörerna är i skydd. forens gröna sida vänd mot skjut- Skjutning får ske. platsen. Röd skärm svängs upprepade gånger Avbryt - eld upphör eller stopp. eller semafor vrids upprepade gånger Patron ur - visitation efter skjutning. varvid den röda sidan huvudsakligen 38

39 är vänd mot skjutplatsen. 3.5 Uppehåll i skjutning Vid uppehåll i skjutning då markörerna måste lämna skyddet, t ex för markering, och innan personal sänds fram framför skjutplatsen, skall skjutledaren/skjutstationschefen kommendera Eld upphör. Därefter kommenderas Patron ur och Ordna för visitation. Uppehåll i skjutning, under vilket markörerna inte skall lämna skydden, görs på kommando Avbryt - eld upphör (repeteras av all personal). Säkra eller Patron ur kommenderas beroende på om-ständigheterna. 3.6 Drivanordning för rörliga mål Vid skjutning mot rörliga mål skall drivanordningen för målen befinna sig utanför riskområdet eller inom riskområdet i skydd (maskinhus). 3.7 Olycksfallsberedskap Första förband skall finnas på skjutplats och i bemannat markörskydd. Personal som arbetar på expedition eller vid skjutstation skall veta hur sjuktransportmedel tillkallas var närmaste telefon finns. Är avståndet skjutplats - telefon större än 10 min gångväg ska på skjutplatsen finnas trådlös telekommunikation (telefon eller radio) så att sjuktransport omgående kan tillkallas. Är skjutstation vid fältskjutning belägen så att sjuktransportmedel (ambulans eller motsvarande fordon) inte 39

40 kan nå närmare platsen än 500 m, ska åtgärder vidtas så att transport av skadad kan ske genom terrängen. Åtgärder vid inträffad olycka se kapitel 6 och bilaga 6: A. 3.8 Bestämning och detaljberäkning av riskområde Riskområde Riskområde är det område där skador kan uppstå vid skjutning. Riskområdet är dimensionerat så att personer utanför området inte skadas. Områdets begränsningslinjer kallas riskgränser (t ex i sida och längd). Under skjutning får ingen uppehålla sig inom riskområdet. (Undantag: markörer i markörskydd). Vid beräkning av riskområdets storlek förutsätts att kulan/ hagel slår ner inom skjutområdet och därefter avviker i sida, höjd eller längd. Om mål placeras så att risk finns att kulorna inte alls träffar marken i närheten av målet, t ex på backkrön, bestäms bort-re gränsen av riskområdet till maximalskottvidden. Riskområdets minsta storlek bestäms med ledning av uppgifterna i detta kapitel Rikoschett (studs) Med rikoschett (studs) menas att kulan/hagel eller delar av dessa vid anslag i marken (vatten, is) träd, buskar, grenar, målanordningar mm inte blir kvar på anslagsplatsen utan fortsätter, i regel i ändrad riktning och med lägre hastighet. Hur stor avvikelsen blir beror bland annat på markens be-skaffenhet, kulan/hagelns form och anslagsvinkel. Avvikelsen kan uppgå till 60 grader (1000 ). Studs och studsvinkel kan i regel inte förutsägas, dock 40

41 in-träffar studs oftare vid anslag i hårda material än i mjuka. I värsta fall kan återstuds (180 grader) förekomma. Ju hårdare marken är, desto större bedöms risken för studs bli. Skjutning mot vatten med små anslagsvinklar ger i regel studs Riskfall Riskavstånd i sida och längd bedöms enligt tre riskfall. Riskfall I ger det längsta riskavståndet. Riskfall fastställs enligt följande tabell. (Kaliber mindre än 12 mm) Riskfall vid skjutning mot olika terräng oavsett om den är bevuxen eller inte*. Vatten eller is Metall, betong, sten Övrig mark eller tjälad mark I II III 41

42 *Är marken snötäckt räknar man med riskfall för underliggande mark Begrepp Streck, grader Ett streck (1 ) motsvarar en höjd eller en bredd lika med 1/1000-del av avståndet. 1 - på 1000 meter är 1 meter. En grad på en cirkelskala in- En grad på en cirkelskala delad i 360 grader (streck- indelad i 400 grader indelning 6300) = 17,5 streck. nygrader (streckindelning 6400) = 16 streck = 57 grader, 1000 = 62,5 grader, 400 = ca 23 grader, 400 = 25 grader, 200 = ca 11,5 grader, 200 = 12,5 grader, 100 = 5,7 grader, 100 = 6,25 grader, Skjutområde Ett skjutområde är det område, mot vilket kulor/hagel får skju-tas (laddade vapen får riktas) Skjutgränser Skjutgränser (vänster, höger, hitre, bortre) inramar skjutområdet och markerar den yttersta tillåtna inriktningen av vapnet (kärnlinjen) i sida och längd (höjd) Maximalskottvidd i meter (D-max) Maximalskottvidden är det största avståndet som kan erhållas mellan mynning och nedslagspunkten med ett visst vapen, viss kula/hagel. D max erhålls vid en viss elevation som är unik för varje kombination av vapen och ammunition. Med finkalibriga vapen uppnås D max vid ungefär 35 graders elevation. D max -värden framgår av tabell 3:A Skjutavstånd (A) Skjutavstånd är det vågräta avståndet mellan vapen och mål. 42

43 Största (A max ) och minsta (A min ) tillåtna skjutavstånd är avståndet från vapnet till skjutområdets bortre respektive hitre gräns. A max (A min )-värden bestäms av tävlingsledare Riskavstånd i längd (h) Riskavstånd i längd är avståndet (radien) från vapnet till bortre begränsningslinjen av det område, där nedslag (eventuellt efter studs) kan erhållas. I normalfallet är h = A max +l, i vissa fall är h = D max. A max -värden bestäms av tävlingsledare och l-värden framgår av tabell 3:A Riskavstånd för nedslag bortom skjutområdet (l) Inom riskavståndet för nedslag bortom skjutområdet finns det risk för nedslag på grund av spridningen och osäkerheten vid bestämning av avståndet samt på grund av studs. l-värden framgår av tabell 3:A Riskavstånd för nedslag hitom skjutområdet (f) Inom riskavståndet för nedslag hitom skjutområdet finns det risk för nedslag på grund av spridningen och osäkerheten vid bestämning av avståndet. Riskavståndet för nedslag hitom skjutområdet (f) utgår alltid från, och beräknas från, fall till fall. Vid bedömning bör hänsyn tas bland annat till om kulan/ hagel genom terrängens formation och/eller genom för lågt vald riktpunkt kan träffa marken avsevärt hitom A min Riskvinkel för sidspridning (V) Riskvinkeln för sidspridning är den vinkel, utanför skjutgränserna i sida där det finns risk för nedslag. Med eldhandvapen är V: A. Vid skjutning mot stillastående mål 100 streck. B. Vid skjutning mot i sidled rörliga mål 200 streck Riskvinkel för studs (Q) 43

44 Riskvinkel för studs är den vinkel som anger riskområdesgränsens riktning utanför skjutgränserna i sida med hänsyn till eventuell sidavvikelse hos kulan/hagel efter studs. Q-värden framgår av tabell 3:A Riskavstånd i sida för studs av kula/hagel (c) Riskavståndet i sida för studs av kula/hagel anger avståndet vinkelrätt ut från skjutgränserna i sida till den punkt där riskvinkeln för studs övergår till att bli parallell med riskvinkeln för sidspridning. c-värden framgår av tabell 3:A Riskområde i höjd med hänsyn till studs Vid skjutning då kula/hagel (splitter) når en höjd av mer än 150 m över marken eller då studs från en kula/hagel eller splitter når samma höjd uppstår risk för vådabeskjutning av flyg. För att undvika detta måste särskilda bestämmelser enligt nedan tillämpas. Fältskjutning nära flygplats skall undvikas. I tveksamma fall skall flygtrafikledning (ATS) kontaktas vid planering av fältskjutning. Beräkning av studshöjd enligt nedan. Högsta studshöjd i meter. Vid beräkningen är A-min lika med 0 meter. Bild 3:A Exempel på riskområde. RISKFALL 6,5 mm 7,62 mm.44 magnum 9 mm 22 long Stålhagel am am (motsv) am maxus 7 I o III 212 m 192 m 96 m 72 m 60 m 12 m II 795 m 720 m 360 m 270 m 225 m 45 m 44

45 3.8.6 Tabell 3.A Beräkning av riskområde. A max = Största tillåtna skjutavstånd A min = Minsta tillåtna skjutavstånd c f h l Q V = Riskavstånd i sida för studs av kula/hagel = Riskavstånd för nedslag hitom skjutområdet = Riskavstånd i längd = Riskavstånd för nedslag bortom skjutområdet = Riskvinkel för studs = Riskvinkel för spridning 45

46 Riskavstånd för nedslag (l) Riskvinkel för studs (Q) Riskavstånd i sida för studs (c) Skjutning Skjutning i öppen terräng mot skog Riskfall Riskfall I Riskfall II Riskfall III Riskfall I-III Dimensione- Q = Q = Q = Q = rande ammu- c 1) c = 200 m 2) nitionsslag Dmax l (m) l (m) l (m) l (m) (m).22 long rifle ,8 Dmax - 0,6 Dmax - 0,4 Dmax - Se öppen 0,7 Amax 0,5 Amax 0,3 Amax terräng 3).44 magnum 2400 motsv 9 mm sk ptr 1800 m/39 B motsv Skyttepatron ,5x55 7,62 /10 prj 4800 Kuljaktstig 5400 klass 1 1) I öppen terräng under riskfall II skall C beräknas. C beräknas enligt formeln 0,15 (Dmax Amin). Exempel: Skyttepatron 6,5x55 med Amin 300 m ger C = 750 m 2) Värdena på C gäller under förutsättning att terrängen är bevuxen med skog vars bredd och djup är större än 200 m. Skogen kan då tjäna som ett uppfång. Annars gäller att C = 0,15 (Dmax-Amin). 3) Värdena på L är desamma i betäckt som i öppen terräng och beräknas beroende på riskfall för den underliggande markens beskaffenhet. 46

47 Tabell 3.B Beräkning av riskområde mot friflygande (Markmål beskrivs i 5.4) Riskfall Dimensione- Riskfall I- IIIQ = 1000 rande ammu- V = nitionsslag Vh = c = 70 - Dmax l (m) m (m) Hagelpatron 12/70 stål 250 1) 2) Dmax Max US 7 1) I höjd får skjutning ej ske över (86 o ). 2) Vid skjutning då hårda föremål (se 5.4.3) finns i området gäller följande: - inom 70 meters avstånd skall riskvinkel i höjd (Vh) finnas mellan det hårda föremålet och lerduvan Bestämmelser för när riskområde får reduceras. Riskområdet får reduceras om markens nivå bortom skjutområdet når över gränserna för beräknat riskområde i höjd och sida efter rikoschett/studs (t ex grusgrop, hög höjd). Riskområde i längd och sida kan då reduceras till en linje där markens nivå är högre än beräknat riskområde i höjd och sida. Beslut om reducerat riskområde får i sådana fall fattas av tävlingsledare. Riskområde kan även reduceras när betryggande kulfång disponeras i fältskytteterräng. Betryggande kulfång är ett terrängområde som fångar upp samtliga kulor/hagel vid skjutning med viss 47

48 ammunition. Un-Skjutplatsbredd 40 m derlag: Skala 1: Ammunitionstyp skyttepatron 6,5x55 (D-max 5300 m) Avstånd till målet 300 m Målbredd 80 m A-max 500 m A-min (=f) 300 m c vid 1000 streck = 750 m Riskfall I l = 3890 m Riskfall II l = 2930 m Riskfall I-III, i öppen terräng I II III Riskfall I l = 4000 m Q = 200 Riskfall II l = 3000 m Q = 1000 c = 750 m Riskfall III l = 2000 m Q = 400 Skjutområde (nedslag) Målplats Skjutplats 48

49 Riskfall I - III, mot skog l = beroende av riskfall Q = 1000 c = 200 meter I Riskfall I l = 4000 m II Riskfall II l = 3000 m III Riskfall III l = 2000 m Skjutområde (nedslag) Målplats Skjutplats Dessa exempel utgör standardmallar för fältskjutning gevär 6,5 3.9 Exempel på riskområden/mallar Statens Skytteombud kontaktas vid minsta osäkerhet beträffande beräkning av riskområde. Exempel på andra säkerhetsmallar för gevär 6,5 mm, kpist och pistol 9 mm, korthållsgevär och pistol.22, hagelvapen i skala 1:10000, 1:20000 och 1:50000 kan erhållas från respektive förbund. Mallar kan även lånas från Statens Skytteombud. 49

50 KAP 4. AVSPÄRRNINGAR ÖVERVAKNING VARNINGSMEDDELANDEN SIGNALER VARNINGSTECKEN Följande åtgärder kan användas för att hindra obehöriga att beträda eller vistas inom säkerhetsområde. 4.1 Avspärrning Avspärrning av skjutbana se kapitel Tydlighet Avspärrning skall vara så tydlig att obehöriga inte kan undgå att märka var gränsen går för det avspärrade området Omfattning Vägar, stigar och stråk samt kraftledningsgator som leder in mot riskområde skall spärras av. Om även mellanliggande område skall spärras av bedöms av tävlingsledaren från fall till fall, med hänsyn till lokala förhållanden, såsom: områdets storlek dess karaktär av frilufts eller sportområde tillgången på bär och svamp närliggande bebyggelse betesmarker möjligheten att övervaka riskområdet. 50

51 4.1.3 Permanenta avspärrningsanordningar På område där skjutningar bedrivs regelbundet, skall permanenta avspärrningsanordningar sättas upp. Vanligen förekommande riskområden kan märkas ut med fasta/fällbara anordningar. Område i anslutning till skjutbana, vilket inte får beträdas - varningsområde - utmärks med varningsskyltar (se kapitel 2) Avspärrning av område Avspärrning av allmänt eller enskilt område skall utformas och tidsbegränsas så att den inte innebär större olägenhet än nödvändigt för allmänheten. Avspärrning av allmänna platser eller allmänna vägar och farleder skall undvikas. Om avspärrning ändå måste ske, skall kontakt tas med länsstyrelsen som ger tillstånd samt anvisningar om nödvändiga avspärrningsanordningar. Enskilt område samt enskild väg får spärras av endast efter tillstånd (om möjligt skriftligt) av ägaren. För enskild väg, för vilken statsbidrag utgår/utgått (så kallad statsbidragsväg ) begärs normalt tillstånd både av ägaren och av länsstyrelsen. Riskområde - enskild väg, stig eller stråk samt kraftledningsgata - skall spärras av med: - säkerhetsvakt(er) med särskild utrustning (se p 4.1.5) - och/eller bommar, varningsanslag, avstängningsbockar. 51

52 Bild 4:A Exempel på varningsskyltar. Skyltarna kompletteras om möjligt med skiss eller kartkopia med inritat farligt området. VARNING! SKJUTNING.dagen / kl Skjutplatsen... Skjutriktning... Farligt område Arrangör... Tel... STOPP! Fortsätt ej! Framförvarande terräng avlyst på grund av skarpskjutning den / kl.. Tibble skf pågår fältskjutning inom... under tiden kl Farligt område... Arrangör Adress Tel.. Varning! B i l d 4 : B A v s p ä r r n i n g s b. dagen den. 52

53 ck. På allmän eller enskild väg tillkännages avspärrningen dessutom genom att på bommen sätta upp vägmärket Fordonstrafik förbjuden. Avser avspärrningen även gångtrafik uppsätts även Gångtrafik förbjuden. Under mörker kompletteras bommen med röd lykta Säkerhetsvakt vid avspärrning Säkerhetsvakt skall vara försedd med: skriftlig instruktion (se bilaga 4:A) lykta med rött sken - under mörker telefon eller radiokontakt till tävlingsledare/ säkerhetschef varningsanslag. (se 4:A bild) klocka Passering av avspärrat område Personal, fordon och fartyg enligt nedan skall omgående ges möjlighet att passera avspärrat område. Utryckningsfordon t ex ambulans eller brandfordon. Sjukvårdspersonal, veterinär samt polis- och tullpersonal i brådskande yrkesutövning. 53

54 Annan person med viktigt, brådskande ärende föranlett av olyckshändelse, sjuktransport, brand eller liknande. Fartyg (båtar) i yrkesmässig sjöfart. Övriga som önskar passera avspärrning ges möjlighet till detta under uppehåll i skjutningen och efter beslut av tävlingsledare/ säkerhetschef. Tävlingsledare/säkerhetschef skall kontrollera att personer som tillåts passera avspärrat område har lämnat området innan skjutningen fortsätter. 4.2 Övervakning Övervakning Tävlingsledaren skall organisera övervakning av mark-, vatten- och luftområden som ingår i riskområde - samt när-liggande områden för att kontrollera att obehöriga, som inte uppmärksammat avspärrningsanordningarna, inte beträder riskområdet. Övervakning kompletterar avspärrning. Kan hela riskområdet övervakas kan detta ersätta avspärrning. Härvid krävs dock, att såväl riskområdet som intilliggande område kan övervakas samt att kommunikationen är så ordnad, att skjutningen kan avbrytas. Säkerhetsvakt(-er) med särskild utrustning (se p 4.2.2) har till uppgift att övervaka riskområdet och att rapportera om obehöriga beträder området. Har obehörig kommit in i riskområdet skall skjutningen omedelbart avbrytas Säkerhetsvakt vid övervakning 54

55 Säkerhetsvakt skall: vid behov utrustas med skriftlig instruktion och kikare ha talkommunikation med säkerhetschef/tävlingsledare. 4.3 Avlysning/Varningsmeddelande Meddelande Varningsmeddelanden för att förebygga att obehöriga beträder riskområde sänds ut/anslås för att komplettera avspärrningsoch/eller övervakningsåtgärder. Detta krävs för områden som brukar utnyttjas som frilufts- och sportområden eller som trafikeras till lands eller sjöss, samt för luftfarten, då den normala projektilbanan når en höjd av minst 150 m över marken. Varningsmeddelande utfärdas enligt ansvarig tävlingsledares bestämmande på något eller några av följande sätt: i lokalradio i dagspressen (ex se bilaga 4:B) i lokalt annonsblad som sprids till allmänheten (ex se bilaga 4:B) på anslagstavlor (ex se bild 4:A) genom skriftligt enskilt varningsmeddelande genom meddelande till flygtrafikledning genom meddelande i Underrättelser för sjöfarande (Ufs) g e n o m f ö r h a n d s m e d d e l a n d e t i l l b e r ö r d sjöräddningscentral. Varningsmeddelanden om tillfälliga skjutplatser överlämnas 55

56 för kännedom till polismyndighet och till kommunstyrelse. 4.4 Signaler och varningstecken Röd färg Röd färg i signal eller varningstecken innebär att fara föreligger och används: dels som varning för att beträda riskområdet, dels för att reglera eller avbryta verksamheten inom riskområdet, t ex markörers uppträdande. I sådant sammanhang får röd färg endast användas i signaler och varningstecken, som ska meddela om fara (jämför dock varningssignal från mål- bogserare - sjöfartssignal). Röd färg får därvid inte användas tillsammans med andra färger annat än på fastställda vägmärken, varningsskyltar och på semafor Utformning och användning Med hänsyn till säkerheten för den personal som inom riskområde uppträder framför skjutande patruller, skjutlag etc skall vid all skjutning signaler och varningstecken utformas och användas enligt följande: Röd skärm vid skjutstation Då personal på skjutstation vistas utanför markörskydd i målterrängen skall röd skärm vara rest där och hos stationschefen. Dessutom skall då röd markörväst (motsvarande t ex sele eller duk) bäras. I mörker ersätts skärm och markörväst med röd lykta Röd skärm hos säkerhetsvakt Röd skärm som medförs av säkerhetsvakt skall ställas upp så att 56

57 den inte syns för övriga deltagande (skyttar, markörer m fl) Tecken för avbryt eld upphör Då eld upphör inte kan ges med hjälp av kommando, röd skärm mm kan tecken användas. Sträckta armar svängs upprepade gånger fram och åter (se teckning) Semafor vrids upprepade gånger Se även kapitel 2. Avbryt, avbryt eld upphör 57