ROSENDAL ETAPP III GRÖNYTEFAKTOR FÖR KVARTERSMARK
|
|
- Lennart Hansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ROSENDAL ETAPP III GRÖNYTEFAKTOR FÖR KVARTERSMARK
2 Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Uppsala kommun Sara Ryttar, Landskapsarkitekt Uppsala kommun Konsult WSP: Marie Åslund, Landskapsarkitekt, WSP Helena Jeppsson, Landskapsarkitekt, WSP Felix Brännlund, Landskapsarkitekt, WSP Illustrationer och fotografier: WSP
3 Innehåll 1. Inledning 4 Syfte 4 Ekosystemtjänster 4 Bakgrund 4 Granskning av grönytefaktorn 5 2. Tillämpning av grönytefaktorn GYF 6 Grönytefaktorns uppbyggnad 6 Balansering 7 Princip för beräkning 8 3. Beräkning av GYF 9 Delfaktorer för grönska 9 Delfaktorer för vatten 14 3
4 ROSENDAL ETAPP III - GRÖNYTEFAKTOR FÖR KVARTERSMARK 1. Inledning Grönytefaktorn GYF är ett planeringsverktyg för att medvetet arbeta med grönska, dagvatten och ekosystemtjänster i plan- och byggprocessen. Med hjälp av grönytefaktorn kan mängden ekologiskt effektiv grönska inom ett område beräknas. Grönytefaktorn för Rosendal Etapp III avser kvartersmark. Syfte Kvartersmark och allmän platsmark bildar tillsammans Rosendals blågröna infrastruktur där grönska och dagvatten används för att skapa trivsamma och hållbara utemiljöer. Syftet med grönytefaktorn är att garantera att kvartersmark anläggs i enlighet med de krav på klimatanpassning, hållbarhet och trivsel som ska gälla för hela Rosendal. Grönytefaktorn är utformad för att stödja lokala ekosystem. I området finns flera hotade insektsarter. I Rosendal Etapp III är det särskilt värdefullt arbeta med sandmiljöer, ängsmark och kulturlandskapetets växtlighet. Även nya vattenmiljöer som fuktstråk och smådammar blir värdefulla tillskott. För mer information kring sandmiljöer och hotade insektsarter hänvisas till särskilda Åtgärdsprogram. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystemen som på något sätt gynnar människan och upprätthåller och förbättrar livsvillkor och välmående. Luft att andas, mat, mediciner, bränslen, pollinering, men också immateriella 4 och känslomässiga värden som bidrar till livskvalitet och hälsa. Ekosystemtjänsterna skapas ofta i samspelet mellan människor och natur. Stadens grönytor och ekosystem, allt från ädellövskogar och våtmarker till gröna gårdar och gröna tak, bidrar med många olika ekosystemtjänster. De fångar upp, fördröjer och renar dagvatten, förbättrar stadsluften, stöder pollinering av fruktträd och bärbuskar och dämpar kraftiga temperaturhöjningar. m.m. För att staden ska få en tålig grönstruktur som Matproduktion Luftrening Dagvattenreglering Ökad biologisk mångfald Exempel på ekosystemtjänster Ekosystemtjänsters värde ska bli en naturlig del i samhällsplanering och näringslivsutveckling. se även Naturvårdsverkets hemsida: Rekreation/stadsodling Koldioxidbindning Temperaturreglering Bullerdämpning Vattenrening Minskad värmestress kan utföra en mångfald av ekosystemtjänster är det viktigt att vidareutveckla en tät mosaik av parker, natur och kvartersmark. Biologisk mångfald är viktigt. En grönstruktur med stor artrikedom tål förändringar och störningar bättre, har större anpassningsförmåga och är intressantare för stadens invånare. Ekosystemtjänster brukar indelas i stödjande, försörjande, reglerande och kulturella tjänster.
5 Bakgrund Grönytefaktorn som planeringsverktyg kommer ursprungligen från Tyskland och introducerades i Sverige i samband med bomässan Bo 01 i Malmö där krav ställdes på att nybebyggelse skulle uppnå en viss grönytefaktor. Arbetet med grönytefaktorn har sedan dess vidareutvecklats, dels i Malmö men även i Stockholm. Grönytefaktorn för Rosendal bygger på Stockholms grönytefaktor och Uppsalas grönytefaktor för Rosendal Etapp II. Granskning av grönytefaktorn Grönytefaktorn kommer att granskas i samband med bygglovsgranskningen. En redovisning i plan, sektion, fasad (vid eventuell delfaktor för grönska på väggar) och i text med beräkningar skall bifogas ansökan. Exempel på handlingar som behöver lämnas in: Markplaneringsplan Växtplan och växtlista Sektioner Relevanta detaljer (t.ex. regnbäddar) Fasadritningar Takplaner Fasadritningar behöver redovisa läge för klätterväxter 5
6 2. Tillämpning av grönytefaktorn, GYF Grönytefaktorns uppbyggnad GYF mäts som en poängkvot mellan mängden ekoeffektiv yta och kvarterets totalyta. Med ekoeffektiv yta avses alla gröna och blå ytor som har positiv betydelse för platsens ekosystem, temperaturreglering och dagvattenhantering samt har sociala värden kopplade till grönska och/eller vatten. I GYF för Rosendal mäts arean på s.k. delfaktorer (olika växtbäddar- och vegetationsytor). Till dessa ytor kopplas olika tilläggsfaktorer. Både delfaktorer och tillläggsfaktorer mäts i kvm. Punktobjekt har tilldelats en schablonyta, som till exempel för träd är 25 m 2. Tilllämpning av delfaktorer och tilläggsfaktorer förklaras på sid. 9 och framåt. Uträkningen sker genom att arean för olika delfaktorer och tilläggsfaktorer multipliceras med sina respektive viktningsfaktorer. Dessa faktorytor summeras därefter och delas med kvarterets totala yta. Kvoten X är grönytefaktorn GYF för hela kvarteret. För Rosendal har GYF satts till 0,6. Grönytefaktorn tillämpas på kvartersnivå och mäts som ett genomsnittligt värde för hela kvarterets yta. Flera exploatörer kan förekomma i ett kvarter och behöver då samverka för att gemensamt uppnå grönytefaktorn. GYF = ekoeffektiv yta = 0,6 hela kvarterets yta BH 1 gata trottoar BH 2 BH 3 Schematiskt exempel. Tre byggherrar (BH1, BH2 och BH3) med separata gårdar. Hela kvarterets yta räknas (BH1+BH2+BH3). 6
7 Balansering Den grönytefaktor som uppnås ska vara balanserad mellan de olika funktionerna som eftersträvas: biologisk mångfald, sociala/rekreativa värden och klimatanpassning. Det ska inte vara möjligt att enbart satsa på t.ex. biodiversitet. Även sociala funktioner måste finnas med och grönskan och vattnets möjlighet att bidra till klimatanpassning med avseende på värme och torka ska ha tillvaratagits. Balanseringen innebär att grönytefaktorn ska innehålla minst 60 procent av det möjliga antalet faktorer inom varje funktion. Varje delfaktor och tilläggsfaktor har tilldelats en bokstavsbeteckning som motsvarar de tre olika funktionerna eller ekosystemtjänsterna som främst gynnas: biologisk mångfald (B), sociala värden (S) och klimatanpassning (K). Bokstavsbeteckningarna för delfaktorer och tillläggsfaktorer framgår av beräkningsmallen. Krav för godkänd GYF är att minst 60 % av möjliga faktorer inom respektive funktion ska ha använts. Möjliga faktorer: B S K Minst 60 % av möjliga faktorer inom biologisk mångfald (B), sociala värden (S) och klimatanpassning (K) ska uppnås för att balanseringen ska bli godkänd. 7
8 Princip för beräkning Till hjälp för beräkning av GYF för Rosendal finns en beräkningsmall (bifogas separat) där area och antal av olika specificerade grönytor, objekt och funktioner fylls i. När tabellen är ifylld sker beräkningarna automatiskt. Grönytefaktorn utgår ifrån hela kvarte- 1 2 rets area. Nästa steg är att räkna delfaktorerna för grönska och vatten Grönt tak växtbädd>300mm Vattenytor i dammar, bäckar och diken Grönska på väggar Växtbädd >800 mm Till delfaktorytorna adderas tilläggsfaktorer som ger extra poäng. Dessa 4 3 Vissa objekt såsom träd, saknar en 5 Grönt tak krävs för att uppnå den kravställda poängen. Vattenspeglar klart definierad yta och tillskrivs därför en schablonarea. B S K Balanseringen kontrolleras. B S K Träd placerade så att de ger lövskugga Diversitet i fältskikt = 25 m 2 K B 8
9 3. Beräkning av GYF Delfaktorer för grönska BEVARAD NATURMARK 4,0 EJ UNDERBYGGD MARK- GRÖNSKA GRÖNSKA PÅ BJÄLKLAG växtbädd 800 mm Naturmark med naturligt fältskikt och bevarade träd. Träd ska ges förutsättningar att överleva på sikt. Naturmark som bevaras ska skyddas under byggtiden. 1,2 Grönskan ska ha fullgoda förutsättningar för växtbäddens och terrassens dränering, rotpenetrerbarhet etc. Terrassen ska vara anpassad till biotopen. Den får ej skära av eller försvåra kontakten mellan växtbädden och underliggande jord på ett sätt som gör att växtlighetens eller biotopens långsiktiga utveckling äventyras. En nyanlagd växtbädd ska vara minst 800 mm djup. Växtbädden och terrassen ska ge förutsättningar för en naturlig infiltration och perkolation till grundvattnet. Om växtbäddar och terrass inte utformas på ett acceptabelt sätt, ska ytan räknas lika som grönska på bjälklag. 1,1 Gäller för gröna ytor på tak till garage och parkeringshus, terrasser på hus som har en gårdsfunktion. Till växtbäddsdjupet räknas endast det som är möjligt för växternas rötter att tränga in i och som är biologiskt aktivt. Överbyggnader under rotspärr av t.ex. gummiduk får således inte räknas in i växtbäddstjockleken. Ej heller isoleringsmaterial typ frigolit som inte är möjligt för rötterna att växa in i. Däremot dräneringsskikt av t.ex. lecakulor eller grus kan ingå i växtbädden om det inte avgränsas av rotspärr. Grönt tak växtbädd>300mm Grönska på väggar Vattenytor i dammar, bäckar och diken Växtbädd >800 mm GRÖNSKA PÅ BJÄLKLAG växtbädd 300 till 800 mm GRÖNA TAK växtbädd 300 mm GRÖNA TAK växtbädd 110 till 300 mm Gäller för gröna ytor på tak till garage och parkeringshus, terrasser på hus som har en gårdsfunktion. Till växtbäddsdjupet räknas endast det som är möjligt för växternas rötter att tränga in i och som är biologiskt aktivt. Överbyggnader under rotspärr av t.ex. gummiduk får således inte räknas in i växtbädds-tjockleken. Ej heller isoleringsmaterial typ frigolit som inte är möjligt för rötterna att växa in i. Däremot dräneringsskikt av t.ex. lecakulor, pimpsten eller grus kan ingå i växtbädden om det inte avgränsas av rotspärr. Tunna växtbäddar med torktålig växtlighet som används som ytskikt på tak istället för, eller som komplement till, andra ytskikt. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken. 0,1 Tunna växtbäddar med torktålig växtlighet som används som ytskikt på tak istället för, eller som komplement till, andra ytskikt. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken. När samma typ av växtlighet (sedummattor) används på marken räknas den som vilken annan växtlighet som helst och delfaktorn beräknas enligt förutsättningarna för växtbädden. GRÖNA TAK växtbädd mm 0,05 Tunna växtbäddar med torktålig växtlighet som används som ytskikt på tak istället för, eller som komplement till, andra ytskikt. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken. 9
10 Delfaktorer för grönska GRÖNSKA PÅ VÄGGAR 0,4 Kläng- och klätterväxter med eller utan stöd av spaljéer, linor etc. Ytan räknas för den del av väggen, upp till högst 10 meters höjd, som inom loppet av 7 år kan förväntas bli övervuxen. Det innebär att artvalet påverkar vilken yta som kan tillgodoräknas. En klängande växt som kräver stöd kan bara täcka den yta där det finns stöd monterat. En självklättrande växt beräknas täcka alla ytor inom den bredd som de planterade plantorna kan förväntas täcka (detta är artberoende), exklusive fönsterytor. (Skall redovisas med skiss av fasaden och förväntad täckning efter 7 år). Tilläggsfaktorer grönska och biologisk mångfald DIVERSITET I FÄLTSKIK- TET/ ÄNGAR 0,05 Diversifierad fältflora som fuktäng, torräng, sedummatta eller liknande. Planteringar med ett stort antal olika växtarter är en habitatsstärkande åtgärd och gynnar den biologiska mångfalden. En markyta med ett stort antal olika växtarter har högre naturvärden än en med få. Det betyder att en blomsteräng som I Rosendal är det positivt att arbeta med tak, ängar och naturliga arter slås med upptag av höet är att föredra framför en vanlig klippt gräsmatta. Poäng ges för ängsytor oavsett storlek. Ängen ska innehålla minst arter och en stor andel blommande arter. NATURLIGT ARTURVAL 0,4 Ytor med stort inslag av växtarter som ingår i det lokala, historiska natur- och kulturlandskapet. För att ge poäng ska ytan överstiga 10 m 2. Naturligt förekommande arter gynnar det lokala växt- och djurlivet bättre än exotiska. BIOTOPTAK 0,4 Den biologiska mångfalden på ett tak är direkt kopplad till växtbäddens tjocklek och kvalité. Gröna tak kan gestaltas med varierande jord/sanddjup, stenar i olika storlekar ovanpå jordytan och döda grenar för att skapa en mosaik av mikrobiotoper som passar många olika växt-och djurarter. Växtligheten kan kompletteras med lokalt förekommande arter, helst med lokal proveniens. Man kan även ta hö från en skördad befintlig äng och låta ligga på området tills det torkar och släpper ifrån sig frön. Detta för en inspridning av naturligt förekommande arter. För att ge poäng ska ytan överstiga 30m 2 och jord/sanddjupet variera. FJÄRILSRABATT 1,0 Planteringar med örter/perenner som drar till sig fjärilar. Avser rabatter. Det kan vara till exempel kryddväxter med nektarrika blommor. Med fördel används lokalt förekommande arter helst med lokal proveniens. Poäng ges för planteringsytor som är större än 5 m Fjärilsrabatter kan komponeras på många sätt
11 Tilläggsfaktorer grönska och biologisk mångfald BUSKAR GENERELLT 0,2 Buskar bidrar till att skapa olika skikt i höjdled i vegetationen, vilket är viktigt både för biologisk mångfald, svalka och upptag av koldioxid. Använd gärna en stor variation av lokalt förekommande buskar. Poäng ges för planteringsyta buskar. BÄRANDE BUSKAR 0,4 Buskar som ger bär gynnar olika djurarter, inte minst fåglar. Med fördel används lokalt förekommande arter, helst med lokal proveniens. Bären får inte vara giftiga. Poäng ges för planteringsyta bärande buskar. KARAKTÄRSTRÄD 1,4 Karaktärsträd för Rosendal är tall, ädellövträd, fågelbär, hagtorn, viden och pil. Får endast räknas för nya träd. Poäng ges för trädets faktiska planteringsyta, minst 6 m 2 och högst 25 m 2 planteringsyta/träd. NYA STORA TRÄD stamomfång >30 cm NYA MELLANSTORA TRÄD stamomfång >20 cm BEFINTLIGA TRÄD 2,4 Avser befintliga träd med diameter >20 cm (stamomfång > 60 cm) som inte ingår i naturmark. Tillläggsfaktorn gäller för alla trädarter. Gamla tallar, ek och andra ädellövträd är särskilt värdefulla att bevara. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 50 m 2. Förutsatt att trädet ges goda förutsättning att överleva på sikt. 0,9 Tilläggsfaktorn gäller för alla trädarter; dock är ädellövträd och bärande träd att föredra från biologisk synpunkt. Träd ger en tilläggsfaktor för planteringsytor såväl på mark, tak och bjälklag. För bjälklag gäller dock att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad ska ha förutsättningar för att långsiktigt bära träden och ge dem god utveckling. Jorddjupet måste därför vara minst 0,8 m på bjälklag. Pimpstensbaserad jord, innehållande minst 40% pimpsten bör användas. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. 0,7 Träd ger en tilläggsfaktor för planteringsytor såväl på mark, tak och bjälklag. För bjälklag gäller dock att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad ska ha förutsättningar för att långsiktigt bära träden och ge dem god utveckling. Jorddjupet måste därför vara minst 0,8 m på bjälklag. Pimpstensbaserad jord, innehållande minst 40% pimpsten bör användas. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. Tall är karaktärsväxt i Rosendal NYA SMÅ TRÄD stamomfång cm Träd ger en tilläggsfaktor för planteringsytor såväl på mark, tak och bjälklag. För bjälklag gäller dock att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad ska ha förutsättningar för att långsiktigt bära träden och ge dem god utveckling, Jorddjupet måste därför vara minst 0,8 m på bjälklag. Pimpstensbaserad jord, innehållande minst 40% pimpsten bör användas. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. Rönn är ett exempel på bärande träd 11
12 Tilläggsfaktorer grönska och biologisk mångfald BÄRANDE TRÄD 0,4 Ätliga bär- och fruktträd uppskattas av fåglar och bidrar till den biologiska mångfalden. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. BOPLATSER FÖR DJUR 2,0 Ett sätt att stärka den biologiska mångfalden kan vara att skapa boplatser åt djur. Bon för specifika arter kan exempelvis vara; död ved, fågelholk, svalbräden på husfasaderna, bikupor och andra boplatser för vildbin och andra insekter. Varje enskilt element räknas som motsvarande en yta av 5 m 2. Max 10 element per gård KOMPOST 2,0 En kompost för biologiskt nedbrytbart trädgårdsavfall förstärker de ekologiska kvaliteterna på platsen. En kompost räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. Tilläggsfaktorer grönska och rekreativa/sociala värden YTOR FÖR BOLLSPEL/LEK/LEKUT- RUSTNING 0,9 Gräsytor utformade så att de kan användas för bollspel och/ eller lek ger poäng. Möjlighet för barns lek på gårdarna bidrar till social interaktion både mellan barn och föräldrar. Lekutrustning på gården ger poäng. ODLINGSYTOR PÅ GÅRDEN 0,5 Poäng ges för ytor avsedda för odling i marknivå. Odling har stora sociala och ekologiska värden. Plantera gärna nektargivande växter i anslutning till de olika grödorna. TAK/BALKONGER/TERRASSER / ORANGERI ELLER VÄXTHUS FÖR ODLING 0,5 Poäng ges för balkonger och terrasser eller väggar med integrerade odlingsytor. Odling i närheten av bostaden är en viktig social kvalitet. Odling har stora sociala och ekologiska värden. Ett orangeri eller växthus ger utökad möjlighet till odling och de bidrar till odlarglädjen. Poäng ges för växthus och/ eller orangeri. GEMENSAMMA TAKTERRASSER 0,2 Gemensamma takterrasser ger poäng förutsatt att den innehåller och/eller ansluter till gröna miljöer. Möjligheten att komma upp på taken och njuta av utsikt och kvällssol har stora kvaliteter. Att tillgängliggöra taken för gemensam vistelse för alla boende i huset har stora kvaliteter. SYNLIGA GRÖNA TAK 0,05 Poäng ges för gröna tak placerade så att de syns från omgivningen. Det kan vara bostadslägenheter på samma gård eller andra byggnader på samma gård där människor vistas. De gröna taken bidrar då till en grön utsikt. BLOMSTERPRAKT 0,2 En gård med blommande perenner och andra örter uppskattas av många. Blommande växter ger skönhetsvärden och trädgårdskaraktär åt gården. Poäng ges för plantering med perenner, örter och lökväxter oavsett deras värde för biodiversitet. Lek och odling är viktiga funktioner inom kvartersmark 12
13 Tilläggsfaktorer grönska och rekreativa/sociala värden BUSKAR, UPPLEVELSEVÄRDEN 0,1 Poäng ges för plantering av buskar och häckar. Buskar och häckar bidrar till rumslighet och upplevelse av årstidsväxlingar. Poäng ges för planteringsyta buskar. TRÄD UPPLEVELSEVÄRDEN 0,2 Träd har mycket stor betydelse för gårdens karaktär. Träd bidrar på många sätt till att öka gårdarnas vistelsevärden och skönhetsvärden. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. BUSKAR MED ÄTLIGA BÄR OCH FRUKTER 0,2 Bärbuskar ger skönhetsvärden när de blommar och bären drar till sig fåglar som ger variation i upplevelsevärdena. Ätliga bär uppskattas mycket, inte minst av barnen. Poäng ges för planteringsyta buskar med ätliga bär. FRUKTTRÄD 0,2 Fruktträd uppskattas av både människor och fåglar och bidrar till den biologiska mångfalden. Poäng ges för fruktträd. PERGOLOR/SPALJÉER/BERSÅER/ O.DYL GRÖNSKANDE FÖRGÅRDSMARK MOT GATA BOPLATSER FÖR DJUR, UPPLEVELSEVÄRDEN Pergolor, spaljéer och bersåer ger rumslighet på gårdar och har därmed ett socialt värde. De avskärmar även gården mot omgivande fönster. Poäng ges för m 2 pergola, spaljé och berså. Förgårdsmarken ger huset en grön ram och platsen framför husen en grön utsikt från fönstren. Det blir också en privat sfär mellan fönster och gata och har därmed ett socialt värde. Poäng ges för planterad förgårdsmark ut mot gata. 0,2 Ett rikt djurliv berikar gårdsmiljön. Möjligheten att på nära håll kunna visa barn djurliv har naturpedagogiska värden. Varje boplats räknas som motsvarande en yta av 5 m 2. Pergolor ger poäng både för socialt värde såsom avskärmning och för klimatanpassning då de ger svalka och skugga Tilläggsfaktorer grönska och klimatanpassning TRÄD PLACERADE SÅ ATT DE GER LÖVSKUGGA PERGOLOR, LÖVGÅNGAR SOM GER LÖVSKUGGA 0,4 Behov av svalka och skugga ökar med fler och längre värmeböljor. Lövverk ger en behaglig skuggeffekt. Poäng ges för träd placerade så att de ger lövskugga över 40-60% av lekplats och gemensam uteplats. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. 0,5 Behov av svalka och skugga ökar med fler och längre värmeböljor. Lövverk ger en behaglig skuggeffekt. Poäng ges för m 2 pergolor och lövgångar som ger lövskugga. GRÖNA TAK, FLERSKIKTAD MARKGRÖNSKA 0,05 En flerskiktad markgrönska och gröna tak bidrar till att minska riskerna för lokala värmeöar. Avdunstning och skuggning från blad bidrar till svalka och fukt (jämnar ut temperaturen). Ju fler skikt desto mer bladyta får man. Om taket bevattnas kan det i vissa fall även minska behovet av kylanläggningar inomhus. Poäng ges för gröna tak med flerskiktad markgrönska. 13
14 Delfaktorer för vatten VATTENYTOR I DAM- MAR, BÄCKAR, DIKEN 1,0 Avser vattenytor som håller vatten minst 6 månader av året. HALVÖPPNA TILL ÖPPNA HÅRDGJOR- DA YTOR HÅRDGJORDA YTOR MED FOGAR 0,1 Gräsarmerad betong- eller natursten, öppen asfalt, grus, singel, sand och andra ytor med hög genomsläpplighet för dagvatten. Grus, singel och andra svårframkomliga ytor får inte användas så att de minskar tillgängligheten för rörelsehindrade. Kommunens tillgänglighetsrådgivare kommer att granska denna aspekt vid bygglovprövningen och grönytefaktor får inte räknas för yta som blir hindrande för tillgängligheten. Traditionellt lagda platt- och stenytor,som betongplattor, gatsten och klinker, med normala fogar fogade med sand som ger en viss genomsläpplighet för dagvattnet. TÄTA YTOR 0,0 Takytor, asfalt och betong som inte har någon form av växtbädd eller annan möjlighet att utveckla biotoper för växtlighet och som inte släpper igenom något dagvatten. Tilläggsfaktorer vatten och biodiversitet BIOLOGISKT TILLGÄNG- LIGA PERMANENTA VATTENYTOR FUKTSTRÅK, REGNTRÄD- GÅRDAR MED TILLFÄL- LIGT KVARDRÖJANDE VATTEN AVVATTNING AV TÄTA YTOR TILL OMGIVANDE GRÖNSKA PÅ MARKEN, REGNBÄDDAR MM AVVATTNING AV DAGVATTEN FRÅN HÅRDGJORDA YTOR TILL UNDERJORDISKA MAGASIN 4,0 Avser permanenta vattenytor, d.v.s. dammar, bäckar och diken m.m. som håller vatten under vår och sommar, totalt minst 6 månader om året. 2,0 Dagvatten från täta ytor och hårdgjorda ytor med fogar som samlas upp i damm eller andra magasin där vattnet kan hämtas för användning på gården eller i husen, ger tilläggsfaktor för den avvattnade ytan under förutsättning att magasinet rymmer minst 20 l/m 2 avvattnad yta. 0,2 Täta ytor och hårdgjorda ytor med fogar som höjdsätts så att de avvattnas till intilliggande ytor med grönska på marken eller grönska på bjälklag, ger en tilläggsfaktor. Faktorn beräknas för den yta som avvattnas, dock högst det antal m 2 som vegetationsytan omfattar. här räknas även ytor som avvattnas till regnbäddar och skelettjord. 0,1 Dagvatten från täta ytor och hårdgjorda ytor med fogar som samlas upp i underjordiska magasin ger tilläggsfaktor för den avvattnade ytan. Magasinet har främst betydelse för vattnets lokala kretslopp, men kan där efter fördröjning ledas till dammar, diken och fuktstråk där det kan gynna det lokala växt- och djurlivet. Vatten är en stor tillgång i miljön. Vattenytor i dammar får räknas om här står vatten under minst 6 mån 14
15 Tilläggsfaktorer vatten och biodiversitet VÄXTLIGHET I DAMMAR 1,0 Dagvattendammar med växtlighet är värdefulla biotoper för många djur. Växtligheten utgör en viktig del av vattnets kretslopp. Vattnet sugs upp genom växternas rötter för att sedan avdunsta tillbaka till atmosfären. När en damm eller ett dike anläggs ger genomsläppliga material som grus eller sand bättre förutsättningar för en rik biologisk mångfald än vad exempelvis betong gör. Ett varierande vattendjup skapar förutsättningar för att många olika arter ska trivas. Helst ska dammarna utformas som oregelbundna, grunda och med svagt lutande stränder. Många olika, gärna lokalt förekommande, växtarter ökar den biologiska mångfalden. Poäng ges för dammar med växtlighet. Tilläggsfaktorer vatten och rekreativa/sociala värden VATTENSPEGLAR 1,0 Öppna vattenytor som reflekterar ljus och speglingar har stora estetiska värden och bidrar till att gården blir en trivsam plats. Poäng ges för alla öppna vattenytor. UPPLEVELSER OCH NATURPEDA- GOGIK AV BIOLOGISKT TILLGÄNG- LIGA VATTENYTOR I DAMMAR, BÄCKAR OCH DIKEN FONTÄNER, CIRKULATIONS- ANLÄGGNINGAR 1,0 Vattenmiljöer som kan hysa vattenlevande insekter som till exempel trollsländor och kanske även grodor är spännande miljöer inte minst för barn. Att i sin närmiljö kunna följa livet i en damm har stora naturpedagogiska värden. Poäng ges för dammar, bäckar och diken. Ljud av vatten på gården kan verka stämningshöjande och bidra till gårdens attraktivitet. Cirkulation av vattnet bidrar dessutom till syresättning och minskar risk för algbildning, vilket bidrar till att garantera andra upplevelsevärden. Poäng ges för fontäner eller annat vatten i rörelse. För varje anläggning räknas en schablonarea på 25 m 2. Vattenväxtlighet bidrar med upplevelserika miljöer. I dessa miljöer trivs trollsländor, dykare och andra småkryp Tilläggsfaktorer vatten och klimatanpassning DAMMAR OCH ÖPPNA VATTENYTOR SOM HÅLLER VATTEN UNDER SOMMARENS TORRPERIODER SAMLA REGNVATTEN I REGN- SKÖRDARTUNNOR FONTÄNER OCH DYLIKT KLIMATEFFEKT 0,5 Behov av svalka ökar med fler och längre värmeböljor. Vatten i olika former bidrar till svalka på gårdarna. Poäng ges för dammar och öppna vattenytor. 1,0 Tillgång till dagvatten på gårdarna är positivt för bevattning och lek. Poäng ges för regnskördartunnor. För varje regnvattentunna räknas en schablonarea på 5 m 2. Högre luftfuktighet och ljudet av vatten bidrar till både verklig och upplevd svalka under varma sommardagar. För varje anläggning räknas en schablonarea på 25 m 2. 15
Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering
Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering 1 Grönytefaktor på byggnadstomterna Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. Delytorna inom tomten får ett värde mellan
Läs merVästra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
Läs merKV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR
KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR 2018-12-21 REV 190118 DL HUS 6- SITUATIONSPLAN 2 SKALA 1:200 A3 H U S 6 - S E K TI O N 3 lokal pergola TAKTERRASS klätterväxter frukt-/ bärbuskar UPPHÖJD GÅRD växtbädd
Läs merGrönytefaktor Tillämpning
LAGA KRAFT 2013-02-05 Samhällsbyggnadskontoret BILAGA 1(9) Plan- och Byggenheten Dnr: PBN/2008:772 Grönytefaktor Tillämpning Inspirationsbild från Augustenborg, Malmö Bilaga till detaljplan för Bresshammar
Läs merGrönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering
Grönytefaktor Hyllie, Malmö Varför grönytor även på kvartersmark? Finpartiklar Luftsammansättning Dagvattenhantering Temperatur Luftfuktighet 1 Solskydd Vindskydd Ljuddämpning Välbefinnande Stoftbindning
Läs merLANDSKAP OCH GRÖNYTEFAKTOR REV
LANDSKAP OCH GRÖNYTEFAKTOR REV. 2018-01-11 KISTA, 2018-01-11 SEDUMTAK GEMENSAMT VÄXTHUS / SAMLINGSPLATS GRÖNSKA PÅ VÄGGAR INSPIRATIONSBILDER KISTA, 2018-01-11 VÄXTBÄDDAR I INNEGÅRDEN FÖRPLATS MED TRÄD
Läs merATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA - VARFÖR ÄR JAG HÄR? - VARFÖR PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN? - HUR ARBETET MED ATT ANPASSA GRÖNYTEFAKTORN GICK TILL - VAD
Läs merDet estetiska och arkitektoniska ska beaktas likväl som det byggnadstekniska när ny bebyggelse planeras.
Sundbybergs stads mark- och byggpolicy 1 Allmänt All fysisk planering och byggande ska utgå från översiktsplanens 2 intentioner. Översiktsplanen kan ändras genom tillägg. 3 Fördjupad översiktsplan ska
Läs merYTA: FAKTOR: ANTAL: AREA: FAKTORBERÄKN. AREA: Delfaktorer grönska BSK Ej underbyggd markgrönska 1,6-0 0 BSK Växtbädd >800 mm djup 1,5-0 0 BSK Växtbädd 600-800 mm djup 0,4-0 0 BSK Växtbädd 200-600 mm djup
Läs merSkapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad
Skapa levande städer Christina Wikberger, Stockholms stad Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen et al. 2015. Planetary Boundaries: Guiding human development on
Läs merChristina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering
Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald
Läs merN Ö. GRÖNYTEFAKTOR Nacka stad
1 TEFAKTOR N NY GR Ö GRÖNYTEFAKTOR Nacka stad KA AC INLEDNING...3 Grönytefaktorn främjar ekosystemtjänster i staden...3 NACKA STADS GRÖNYTEFAKTOR...4 Sociala värden...4 Dagvattenhantering...4 Biologisk
Läs merEkosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen
Läs merGRÖNYTEFAKTOR KVARTERSMARK
GRÖNYTEFAKTOR KVARTERSMARK 1.0 2018-02-05 Framtagen av: Marie Åslund, Landskapsarkitekt, WSP Wille Helmbold, Landskapsarkitekt, WSP Referensgrupp Väsjö-projektet: Susan Silverberg - Samordnande projekteringsledare
Läs merÅrstafältet. Grönytefaktor
Årstafältet Grönytefaktor INNEHÅLL INLEDNING 4 BAKGRUND OCH SYFTE 4 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 5 Vision och mål för Årstafältet 5 De viktigaste ekosystemtjänsterna 6 Klimatanpassning 6 Biologisk mångfald
Läs merNORRA DJURGÅRDSSTADEN
NORRA DJURGÅRDSSTADEN GRÖNYTEFAKTOR HJORTHAGEN Version 2.0 2011-11-11 EXPLOATERINGSKONTORET Bakgrund och syfte INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE 4 1.1 Anpassning till ett förändrat klimat 5 1. Övergripande
Läs merGYF - grönytefaktor för kvartersmark Stockholms stad
GYF - grönytefaktor för kvartersmark Stockholms stad 2015-06-17 Innehåll Inledning Bakgrund 1. Grönytefaktorn: ett verktyg för urbana ekosystemtjänster 4 Grönytefaktorn (GYF) Klimatförändringar Ekosystemtjänster
Läs merYtor och kvalitéer YTOR BILAGA A
BILAGA A Ytor och kvalitéer YTOR GRÖNSKA PÅ MARK OCH BJÄLKLAG (GÅRDSBJÄLKLAG) Bevarad naturmark 1,5 Ej underbyggd markgrönska 1,1 Växtbädd på bjälklag > 800 mm 0,9 Växtbädd på bjälklag 600 800 mm 0,4 Växtbädd
Läs merRiktlinjer för. Grönytefaktor. Malmö stad
Riktlinjer för Grönytefaktor Malmö stad Malmö Stad, Stadsbyggnadskontoret Godkänd av Stadsbyggnadsnämnden 11 december 2014 Text: Kerstin Torseke Hulthén och Lars Böhme. Grafisk Formgivning: Stina Andersson
Läs merMål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö
Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå
Läs merGodkänt dokument - Anna Forsberg, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
INNEHÅLL INLEDNING 4 BAKGRUND OCH SYFTE 4 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 5 Vision och mål för Årstafältet 5 De viktigaste ekosystemtjänsterna 6 Klimatanpassning 6 Biologisk mångfald 7 Sociala värden 8 TILLÄMPNING
Läs merGrönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark. Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM
Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM Vad är ekosystemtjänster? CAREOFCITY.COM Stödjande ekosystemtjänster ekosystemets underleverantörer
Läs merFörteckning över del- och tilläggsfaktorer, beräkningsmall samt kompletterande växtlistor
GRÖNYTEFAKTOR SUNDBYBERGS STAD Bilaga till Riktlinjer för grönytefaktor på kvartersmark Förteckning över del- och tilläggsfaktorer, beräkningsmall samt kompletterande växtlistor 2017-11-01 Bilaga till
Läs merDESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR
DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR 2 Innehåll Inledning s. 3 Träd, buskar och annan vegetation s. 4 Gröna tak s. 6 Dammar/ öppna dagvattensystem s. 8 Fasadgrönska s. 10 Biotoper s. 12 Djurbon
Läs merKÄM P I N G E 2. Ekosystemtjänster och grönytefaktorer för kvartersmark. Ramböll Södra Kvartersgatan, Illustra on Bergkrantz Arkitektur
Södra Kvartersgatan, Illustra on Bergkrantz Arkitektur KÄM P I N G E 2 Ramböll 2018-06-08 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Ekosystemtjänster - begreppsförklaring... 3 Grönytefaktor - begreppsförklaring...
Läs mer[SAMRÅDSHANDLING] 2013-08-29 SBN 158/2009-20. Västra Roslags-Näsby. Foto: Daniel larsson / wsp. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se
[SAMRÅDSHANDLING] 2013-08-29 SBN 158/2009-20 grönytefaktor för Västra Roslags-Näsby Foto: Daniel larsson / wsp STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se
Läs merRIKTLINJER FÖR GRÖNYTEFAKTOR PÅ KVARTERSMARK
RIKTLINJER FÖR GRÖNYTEFAKTOR PÅ KVARTERSMARK 2017-11-01 Dokumenttyp Diarienummer Fastställd av Tidpunkt för fastställande Status Giltighetstid Dokumentägare Dokumentansvarig Intervall för aktualitetsprövning
Läs merNaturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster
Illustration: Jerker Lokranz/Azote Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad louise@albaeco.com Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar
Läs merGRÖNYTEFAKTOR Nacka stad
GRÖNYTE Nacka stad GRÖNYTE NACKA 1 INLEDNING...3 Grönytefaktorn främjar ekosystemtjänster i staden...3 NACKA STADS GRÖNYTE...4 Biologisk mångfald...4 Sociala värden...4 Dagvattenhantering...4 Lokalklimat...4
Läs merUlleråker Grönytefaktor. En handledning till att skapa kvalitativa utemiljöer i det nya Ulleråker
Ulleråker Grönytefaktor En handledning till att skapa kvalitativa utemiljöer i det nya Ulleråker ARBETSGRUPP: Lotta Palmgren Susanna Hultin Lisa Östman Hanna Ekenberg ianfang Yang Therese Ryding PROJEKTGRUPP:
Läs mer, Rev SBN 2015/ SBN 2015/ GRÖNYTEFAKTOR FÖR. Täby Park. SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTORET
2017-02-15, Rev 2017-11-20 SBN 2015/193-20 SBN 2015/368-20 GRÖNYTEFAKTOR FÖR Täby Park SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTORET www.taby.se Förlagan från Västra Roslags-Näsby är framtagen 2016-09-28 av Samhällsutvecklingskontoret,
Läs merU&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN
2014.03.05 U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN STADENS BEROENDE AV EKOSYSTEMTJÄNSTER SAMARBETSPARTNERS GRÖNYTEFAKTORN Ett planeringsverktyg där olika åtgärder får olika poäng Balansera sociala
Läs merGrönytefaktor för Norra Djurgårdsstaden
Grönytefaktor version 1.0 Grönytefaktor för Norra Djurgårdsstaden Hjorthagen www.stockholm.se Bakgrund och syfte INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte 4 1.1 Anpassning till ett förändrat klimat... 5 2 Tillämpning
Läs merFunktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a
Villaträdgård 1 Utformning Trädgården har en enkel utformning och dagvattnet samlas enbart i en större regnbädd. Takavvattningen leds via regnvattentunnor vidare till den planterade regnbädden. I regnbädden
Läs merGRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
Läs merGRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala
Läs merQuestion today imagine tomorrow create for the future
8 oktober 2018 Question today imagine tomorrow create for the future Marie Åslund senior landskapsarkitekt WSP 2 PLANETENS GRÄNSER 3 4 EKOSYSTEMTJÄNSTER 5 ETT SOCIO-EKOLOGISKT BEGREPP Människan och naturen
Läs merGrönytefaktor för Näsängen
November 2016 2 Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 2016-11-22 Uppdragsansvarig: Åsa Eriksson Medverkande: Karin Görlin, Krister Sernbo Foton: Om
Läs merSektion a. Trädgårdens plan visar vart de olika funktionerna är placerade i skala 1:200.
Innergård Sektion a 1 Utformning På entrésidan saknas utrymme för storskaliga lösningar varför upphöjda regnbäddar används. Hälften av takvattnet samt dagvattnet från vägen samlas i upphöjda regnbäddar
Läs merTJÄRLEKEN. Norrtälje Hamn Tjärleken Kv 8 Bilaga arkitekthandlingar för granskning Wästbygg Arkitema
TJÄRLEKEN Norrtälje Hamn Tjärleken Kv 8 Bilaga arkitekthandlingar för granskning TJÄRLEKEN INNEHÅLL s. 2 SITUATIONSPLAN.... SIDA 03 KVARTERETS MÖTE MED GATAN.... SIDA 04 NYCKELTAL & PRINCIPSEKTIONER....
Läs merTa hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga
Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via
Läs merBilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla
Läs merSweco Architects AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm
Kv Sperlingens Backe 2017-04-12 Jens Randecker Sweco Architects Emma Nordin & Emma Tooke Sweco Environment -14 Gröna tillskott Sammanfattning Området är karakteriserat av stenstadens arkitektoniska utformning
Läs merBetydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017
Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017 Utmaning bostadsbristen Stort behov av att bygga bostäder Tidsperiod
Läs merUmeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:
PM Umeå 2017-04-12 WSP Sverige AB Desiree Lindström och Sara Rebbling 1 (7) WSP Samhällsbyggnad Box 502 901 10 Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens
Läs merNORRA DJURGÅRDSSTADEN
NORRA DJURGÅRDSSTADEN GRÖNYTEFAKTOR HJORTHAGEN version 3.0 DPL GASVERKET ÖSTRA Ny bebyggelse 2019-05-28 EXPLOATERINGSKONTORET á INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE 5 2 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 6 2.1 Vision
Läs merPlanering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2018-07-24 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merHur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?
Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? INFORMATION OM MILJÖDIPLOM - KLIMATANPASSAD VILLATOMT KOMMUNEN Pollinering Livsmiljö Luftkvalitet Vattenrening och dagvattenhantering Bullerreglering
Läs merFunktioner o Regnvattentunnor o Översilningsyta o Vegetation o Gräsmatta o (Stenkista) Hanna Blomstrand
Radhusträdgård 1 Utformning Trädgården har en enkel utformning med en frodig karaktär. På entrésidan, upptill i bild, finns både rabatter med utrymme för storvuxna perenner och buskar samt plats för parkering
Läs merarbetstillfällen
Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i
Läs merSweco Architects AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm
-14 Kv Sperlingens Backe Jens Randecker Sweco Architects Emma Nordin & Emma Tooke Sweco Environment Gröna tillskott Sammanfattning Området är karakteriserat av stenstadens arkitektoniska utformning där
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merNORRA DJURGÅRDSSTADEN
NORRA DJURGÅRDSSTADEN GRÖNYTEFAKTOR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2014-03-25, Dnr 2011-17188 HJORTHAGEN version 3.0 DPL GASVERKET VÄSTRA M.M. Skola och idrott 2014-01-08 2014-03-25 EXPLOATERINGSKONTORET
Läs merNorra Djurgårdsstadens grönytefaktor
2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar
Läs merNORRA DJURGÅRDSSTADEN
NORRA DJURGÅRDSSTADEN GRÖNYTEFAKTOR HJORTHAGEN version 3.0 DPL KOLKAJEN Bostäder 2016-04-07 EXPLOATERINGSKONTORET INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE 5 2 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 6 2.1 Vision och mål för
Läs merManual för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt
Manual för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt en praktisk handledning Manual för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt 1 (26) Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångsätt
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merKompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)
Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö
Läs merRiksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick
Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster Karolina Brick Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades 1940 300 kontor och verksamhet på fler än 400 orter 2 391 anställda Nyproduktion
Läs merYtligt dagvatten i bostadsområden
Ytligt dagvatten i bostadsområden Projektering, anläggning och kostnader Exempel från ekostaden Augustenborg i Malmö Tomas Leidstedt Mark & Miljö Projekt AB Malmö Malmö 290.000 invånare - Sveriges tredje
Läs merEkosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen
1 Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen Kort om Riksbyggen Kooperativt företag som bildades 1940 Omsättning: 6150 mkr (2014) 2 300 anställda 28 000 bosparare
Läs merSlutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam
Läs merBILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Läs merSenast uppdaterad Dagvatten PM Bostadshus Bäckvägen. Senast uppdaterad: Upprättad av: Mattias Gustafsson, MG
Dagvatten PM Senast uppdaterad 160428 Dagvatten PM utförd av URBIO AB genom Mattias Gustafsson 0722 31 63 00 URBIO_ Bäckvägen URBIO Sid 1(6) NUVARANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Det aktuella planområdet ligger söder
Läs merFramtidens städer är gröna!
4 Veg Tech - för grönare städer Framtidens städer är gröna! Vegetationsteknik innebär att man använder växter för att lösa tekniska problem. Genom att utnyttja växternas naturliga egenskaper kan man åtgärda
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Läs merRiksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick
Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Karolina Brick Hållbarhetsstyrning i byggprojekt Preliminär ekosystemtjänstanalys upprättad Övergripande Hållbarhetsprogram upprättat Anlita Miljöbyggnadskonsult
Läs merAtt utveckla en ny grönytefaktormodell. Jesper Persson
Att utveckla en ny grönytefaktormodell Jesper Persson WHATS THE PROBLEM? Environmental degradation due to exploitation: } } } COMPENSATE REDUCE AVOID VERKTYGS OLIKA MÅLSÄTTNING: Skapa en acceptabel vegetationsvolym
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG 2016-06-07 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.
Läs merKvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun
Illustrationsplan, Brunnberg&Forshed arkitekter 061107. Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun I 2007-02-27 I KVALITETSPROGRAM sid 2/9 Innehåll Motiv
Läs merNATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER
NATUREN I STADEN TIPS OCH RÅD FÖR FLER EKOSYSTEMTJÄNSTER Introduktion Klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och urbanisering är tre av samhällets stora utmaningar. Syftet med projektet C/O City
Läs mer, uppdaterad KS/KF 2012:
Miljövärdesbedömning inklusive kompensationsutredning Detaljplan för del av Bjärred 12:1 m fl i Bjärred, Lomma kommun (Bjärreds Centrum). 20141203, uppdaterad 20170322 KS/KF 2012:401.214 Bakgrund och metod
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET Bilaga 2016-10-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål-
Läs merUrbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2
Läs merBESKRIVNING till detaljplan för område norr om stadsdelsparken (kv Kommendörkaptenen och Flaggskepparen mm) i Hamnen i Malmö
2005-02-18 Dp 4839 BESKRIVNING till detaljplan för område norr om stadsdelsparken (kv Kommendörkaptenen och Flaggskepparen mm) i Hamnen i Malmö BAKGRUND Stadsbyggnadskontoret har i samarbete med Fastighetskontoret
Läs merGröna tak på Klippern Rapport , rev
Gröna tak på Klippern Rapport 2013-09-30, rev 2014-03-17 Bakgrund Flerbostadshuset Klippern i Västra Hamnen är ByggVestas tredje projekt i Malmö. I ByggVestas Klippern finns 43 fina hyreslägenheter i storlekarna
Läs merPlanering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
Läs merRapportering av BiodiverCity övergripande frågor
Rapportering av BiodiverCity övergripande frågor När du svarar på frågorna, fokusera på steg 3 av projektet. 1. Hur uppskattar ni att er organisation bidragit till att uppfylla målen efter projektavslut?
Läs merKÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD
GESTALTNING KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD UTKAST MAJ 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR AREALFÖRDELNING Trafik/Övrigt: 5300 kvm Skolgård: 9400 kvm, 19 kvm/barn Träningsskola: 2700 kvm, 60 kvm/barn Boverkets rekommendation
Läs merGrönstrategi för Visborg
Grönstrategi för Visborg 2019-06-18 1 Grönstrategi för Visborg... 1 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 2 Ekosystemtjänster... 3 2.1 Kulturella ekosystemtjänster... 4 2.2 Reglerande ekosystemtjänster...
Läs merDagvattenutredning Skomakartorp södra
Datum 2014-05-27 Reviderad - Dagvattenutredning Skomakartorp södra (del av Träkvista 4:191), Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt T: +46-10-615 13 00 D: +46 (0)10 615
Läs merGÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB
GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5 Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB Allmänt - Gården i Kv.5 utformas så att den blir en samlande och gemensam gård för de två fastigheterna. Utformningen bygger på ett enkelt upplägg
Läs merKlimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Läs merANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35
PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 KAN TILLHÖRA LGH TYP F ELLER TYP D ENTRÉPLAN PLAN 2 PLAN 3 MÖJLIGT LÄGE FÖR LOKALER 20-80 m 2 KAN TILLSKAPAS. ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca
Läs merKvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b
Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca
Läs merCREATING LIVING CITIES
ECODISTR-ICT 2015-11-17 CREATING LIVING CITIES CAREOFCITY.COM Christina Wikberger, City of Stockholm HELBILD URBAN ECOSYSTEM SERVICES TARGETS Raise awareness of the potential of ecosystem services in urban
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN. 23 januari 2019 Helena Jeppsson, Strategiska landskapsarkitekten i Nacka kommun
EKOSYSTEMTJÄNSTER I PRAKTIKEN 23 januari 2019 Helena Jeppsson, Strategiska landskapsarkitekten i Nacka kommun HELENA JEPPSSON Nacka kommuns Strategiska landskapsarkitekt sedan vår 2018 Projektledare GYF
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merHållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Läs merKvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage
CBI Betonginstitutet GRÖNA TAK Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Vinnova UDI Steg 2 Samverkansprojekt inom Hållbara Attraktiva Städer
Läs merNORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM Gestaltningskoncept
NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM 2017-03-17 1 Gestaltningskoncept NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM 2017-03-17 2 35 m² SEKTION A-A Förslag blockplan Normalplan 1:500 NORRTÄLJE HAMN
Läs merDetaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2
2016-11-14 Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2 Dagvattenhantering i Askeslättsområdet Bilaga 1 På grund av områdets specifika markförhållanden, dess flacka topografi och klimatanpassning har
Läs merDAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA
VARA KOMMUN Kvarteret Ritaren, Vara, D-utr UPPDRAGSNUMMER 1354084000 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA SWECO ENVIRONMENT AB MATTIAS SALOMONSSON MARIE LARSSON Innehållsförteckning
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merGRÖNYTOR I HEBY KOMMUN
GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN Produktion Heby kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt Öster våla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö
Läs merPM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten.
Syfte PM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten. Upplands Väsby kommun strävar efter att ligga i framkant vad gäller inkorporering av ekosystemtjänstbegreppet i samhällsplaneringen. Ekosystemtjänster
Läs merÄrende 22. Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten
Ärende 22 Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-01-18 KS. 2018-00338 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Svar på medborgarförslag om tillvaratagande
Läs mer