Livscykelanalys av operationsrockar

Transkript

1 Livscykelanalys av operationsrockar EN RAPPORT FRÅN CIT EKOLOGIK AB CHALMERS INDUSTRITEKNIK På uppdrag av Westma Elin Eriksson Helene Berg Göteborg 2003

2 Sammanfattning En jämförande livscykelanalys (LCA) av engångs- och flergångs operationsrockar har genomförts på uppdrag av Westma AB (Västra Götalandsregionens upphandlings- och logistikorganisation). Studiens syfte är att tjäna som ett av underlagen inför en upphandling av engångs operationstextilier som äger rum under våren Studien har utförts av Elin Eriksson och Helene Berg vid CIT Ekologik AB, ett bolag inom Chalmers Industriteknik (CIT), under våren LCA är ett verktyg som används för att bedöma den totala miljöpåverkan av en produkts livscykel. Alla steg i livscykeln från vaggan till graven inkluderas. Produktens användning av naturresurser, utsläpp till luft, vatten och mark och generering av avfall under hela livscykeln beräknas, och miljöpåverkan bedöms. LCA som metod gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan från olika produkter som uppfyller samma funktion. LCA kan också användas för att identifiera parametrar och processer i en produkts livscykel, s.k. hot spots, som bidrar mest till miljöpåverkan. Andra användningsområden för LCA är t ex miljöanpassad produktutveckling och miljömärkning. I dag finns det en internationell standard för LCA: ISO Enligt standarden bör en jämförande LCA genomgå en oberoende kritisk granskning innan resultaten kommuniceras externt. I studien jämförs engångs- och flergångs operationsrockar för våta operationer, ibland kallade specialrockar. Studien har syftat till att jämföra en representativ rock för respektive fall. Studiens funktionella enhet är en användningsomgång inom Västra Götalandsregionen av en sterilförpackad operationsrock för våta operationer som uppfyller kraven i standarden SS De miljöpåverkanskategorier som valts att studera är: växthuseffekten nedbrytning av stratosfäriskt ozon försurning övergödning bildning av marknära ozon Studiens huvudsakliga slutsatser är följande: Jämförelsen av de två alternativa operationsrockarna visar att engångsrocken har högre miljöpåverkan än flergångsrocken för samtliga studerade miljöpåverkanskategorier utom för stratosfärisk ozonnedbrytning, där flergångsrocken har högre påverkan. För bildning av marknära ozon är skillnaden mellan de två alternativen inte signifikant. Produktionen av nonwoven-materialet (som utgör 80 % av engångsrockens vikt) bidrar mest till den totala miljöpåverkan av engångsrocken. Engångsalternativet förbrukar nästan fyra gånger så mycket förpackningsmaterial som flergångsalternativet. Detta beror framförallt på att engångsrocken transporteras en längre sträcka än flergångsrocken, och därmed har andra förpackningskrav.

3 För flergångsrocken ger tillverkningen av det vätskeavstötande laminatet det enda bidraget till nedbrytning av stratosfäriskt ozon och det enskilt största bidraget till bildning av marknära ozon. För växthuseffekten och övergödningen ger tvätteriet den största påverkan. För flergångsalternativet har tillverkningen av förpackningarna större påverkan på de studerade miljöeffekterna än transporterna (distribution och avfallstransporter). Enda undantaget är nedbrytning av stratosfäriskt ozon, där varken förpackningarna eller transporterna bidrar alls. I studien har använts genomsnittliga data för antalet gånger som en specialrock återanvänds (75 gånger). En känslighetsanalys har genomförts, där det antogs att antalet gånger för återanvändning av varje rock endast är 20 gånger. Analysen visade att resultatet endast kastas om för miljöeffekten marknära ozon. För växthuseffekten, försurning och övergödning är fortfarande påverkan från engångsrocken betydligt större än påverkan från flergångsrocken. För marknära ozon kastas resultaten om, och flergångsrocken påverkar bildning av marknära ozon mer än engångsrocken vid detta lägre antal återanvändningsomgångar. Det har visat sig att potentiella förbättringar inom området operationsrockar och operationstextilier är av betydelse, då t ex utsläppen av växthusgaser från engångsoperationsrockar och engångstextilier är av samma storleksordning som det totala godstransportarbetet inom Västra Götalandsregionens verksamhet.

4 Rapport från granskningen av studien Livscykelanalys av operationsrockar Granskare: Lars-Gunnar Lindfors, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box , S STOCKHOLM Uppdraget Undertecknade Lars-Gunnar Lindfors, IVL, har på uppdrag av CIT Ekologik AB, ett bolag inom Chalmers Industriteknik (CIT), genomfört en granskning av rubricerade livscykelanalys, vilken utförts av Elin Eriksson och Helene Berg vid CIT Ekologik under våren Granskningen har avsett metodikval och rapportering, dock ej kvalitet på använda numeriska data annat än i metodikfrågor. I uppdraget ingick också att pröva hur väl studien följer gällande ISO standarder inom området, varför granskningen skett med avseende på kraven i EN ISO Granskningsarbetet Granskningsarbetet har genomförts i flera steg. Utkast till slutrapport översändes till granskaren för kommentarer den 31 oktober Detta rapportutkast kommenterades muntligt den 4 november 2003 vid ett besök hos CIT då också LCI modellen i programvaran LCAiT gicks igenom. Till övervägande del har granskarens kommentarer rört redaktionella frågor av betydelse för tydligheten i rapporteringen. Kommentarer rörande metodfrågor har främst avsett en tydligare avgränsning av den funktionella enheten samt kompletterande känslighetsanalyser av gjorda antaganden. Framförda kommentarer har i alla delar åtgärdats i den föreliggande slutrapporten, som översändes till granskaren den 14 november Granskningsresultat Studien har som syfte att tjäna som ett av underlagen inför en upphandling av engångs operationstextilier inom Västra Götalandsregionen våren I studien jämförs engångsoch flergångs operationsrockar för våta operationer, ibland kallade specialrockar. De principiella avgränsningar av produktsystemet och metodval, som gjorts i studien, uppfyller i allt väsentligt de krav, som anges i EN ISO för en externt riktad livscykelanalys. Alla systemgränser och antaganden är mycket väl dokumenterade och motiverade, inkluderande uteslutna miljöpåverkanskategorier. Studerade miljöpåverkanskategorier är avgränsade till motsvarande obligatoriska kategorier inom det svenska EPD systemet (cerifierade miljövarudeklarationer). Toxisk påverkan har ej inkluderats i studien, vilket motiveras och redovisas tydligt. Studiens slutsatser är också begränsade till de studerade kategorierna. Det tekniska system som studeras är föredömligt väl redovisat. Gjorda systemavgränsningar (flöden som ej följts från vaggan respektive till graven samt uteslutna delprocesser) har marginell resultatpåverkan och påverkar ej de slutsatser som dras. Studien har använt systemutvidgningar för att undvika de allokeringsproblem som uppstår exempelvis vid avfallsförbränning med el eller värmeproduktion eller vid återvinning av material från en livscykel till en annan. Denna ansats kan diskuteras, då det studerade produktsystemet krediteras negativ belastning. Systemexpansion tillåts dock enligt ISO-standarden men då ska den ersatta exempelvis eloch värmeproduktionen vara den faktiska alternativa el- och värmeproduktionen. Här har

5 svenska medelvärden använts och studien avviker således här från ISO standarden. Detta är dock tydligt redovisat och påverkar enligt genomförd känslighetsanalys ej de slutsatser som dras. Datakällor och datakvalitet redovisas tydligt. Data bedöms vara representativa i erforderlig grad. Datagap redovisas tydligt och innebär inte någon avvikelse från normal praxis. Studien är en jämförande studie vilket innebär att delprocesser som är identiskt lika i de två studerade systemen kan uteslutas. Resultaten kan därmed bara användas i den jämförelse som görs. Detta har tillämpats i studien, men uteslutna delprocesser skulle knappast ha haft någon större resultatpåverkan. Studien inkluderar också en miljöpåverkansbedömning redovisad. karaktärisering, som är väl Tolkningen av resultaten redovisas tydligt och inkluderar dominans- och känslighetsanalyser, där de senare fångar upp kritiska antaganden, dataluckor och avgränsningar och därmed ger ett starkt stöd till studiens slutsatser. De erhållna resultaten är relativt tydliga. De slutsatser som dras är också formulerade på ett balanserat sätt och fullt motiverade av studiens resultat. Sammanfattningsvis konstateras att metodval, genomförande och rapportering i helhet är av hög kvalitet i jämförelse med god praxis inom området och också i allt väsentligt följer kraven i EN ISO Undertecknad vill slutligen framföra sin uppskattning av det stora tillmötesgående, som visats granskaren under detta arbete. Stockholm den 24 november 2003 Lars-Gunnar Lindfors

6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND TILL STUDIEN INTRODUKTION TILL LIVSCYKELANALYS Mål och omfattning Inventering Miljöpåverkansbedömning Tolkning MÅLBESKRIVNING OCH OMFATTNING STUDIENS SYFTE OCH VAL AV PRODUKT OMFATTNING FUNKTION OCH FUNKTIONELL ENHET BESKRIVNING AV PRODUKTERNA Operationsrockar Förpackningar SYSTEMGRÄNSER Avgränsningar inom det studerade systemets livscykel Avgränsningar mot andra produkters livscykler Geografiska avgränsningar Avgränsningar mot natursystemet Tidsmässiga systemgränser VIKTIGA ANTAGANDEN DATAKVALITET MILJÖPÅVERKANSBEDÖMNING STUDIENS TILLÄMPBARHET KRITISK GRANSKNING INVENTERING DATAINSAMLING Transporter Kartongåtervinning Ersatt material Förbränning med energiåtervinning Värme Ersatt fjärrvärmeproduktion Elektricitet Ersatt elproduktion Engångstextilier Flergångstextilier MILJÖPÅVERKANSBEDÖMNING VAL AV MILJÖPÅVERKANSKATEGORIER DEFINITION AV DE STUDERADE MILJÖPÅVERKANS-KATEGORIERNA Klimatförändring (växthuseffekten) Nedbrytning av stratosfäriskt ozon Försurning Övergödning Bildning av marknära ozon (fotokemiska oxidanter) RESULTAT VÄXTHUSEFFEKTEN (KLIMATFÖRÄNDRING) NEDBRYTNING AV STRATOSFÄRISKT OZON FÖRSURNING ÖVERGÖDNING... 33

7 5.5 BILDNING AV MARKNÄRA OZON SAMMANSTÄLLDA RESULTAT TOLKNING KONTROLL AV FULLSTÄNDIGHET KONTROLL AV KÄNSLIGHET Växthuseffekten Stratosfärisk ozonnedbrytning Försurning Övergödning Marknära ozon KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE MILJÖPÅVERKAN AV ENGÅNGS OPERATIONS- TEXTILIER SLUTSATSER OCH FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG SLUTSATSER AV JÄMFÖRELSEN FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER LITEN ORDLISTA... 52

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund till studien I samband med en upphandling av engångs operationstextilier i Västra Götaland under våren 2003 fann Westma ett behov av att ha en jämförande analys av miljöpåverkan av engångs- och flergångstextilier. CIT Ekologik fick uppdraget att utföra en jämförande livscykelanalys (LCA) av engångs- och flergångsprodukter. Tidigare har en jämförande LCA av operationstextilier utförts på uppdrag av Tekoindustrierna (Svensson, 1995). Jämförelsen inkluderade en flergångstextil innehållande bomull. Numera används mer och mer polyester för flergångstextilier. Studien har inte publicerats i sin helhet; endast sammanfattningen har spridits offentligt. Det fanns därför ett behov av att göra en ny studie, utifrån dagens situation, med nya data och med dagens uppdaterade metoder. Studien utfördes på uppdrag av Westma, som i projektet framför allt har representerats av Lennart Blank. Studien har utförts under perioden mars till juni Introduktion till livscykelanalys Livscykelanalys (LCA) är en sammanställning och utvärdering av inflöden och utflöden från ett produktsystem över hela dess livscykel liksom utvärdering av de potentiella miljöeffekterna hos ett produktsystem över hela dess livscykel (ISO 14040:1997). Med inflöden och utflöden avses användning av naturresurser respektive emissioner och avfall som är knutna till systemet. Livscykeln består av ett produktsystems alla stadier från och med uttag av naturresurser till och med slutligt omhändertagande och kvittblivning av avfall, se figur 1.1. Figur 1.1: Förenklad illustration av en produkts livscykel. 5

9 En livscykelanalys består av fyra faser; definition av målsättning och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkansbedömning och tolkning av resultaten (ISO 14040:1997), se figur 1.2. Ramverk för LCA Måldefinition Inventering Bedömning av miljöpåverkan Tolkning Direkta applikationer Produktutveckling och produktförbättring Strategisk planering, beslutsfattande Val av lämpliga indikatorer Marknadsföring Figur 1.2: LCA-studiens faser (Figur 1 i ISO 14040:1997) Mål och omfattning I första fasen beskrivs målsättningen med LCAn. Målsättningen skall entydigt beskriva den avsedda tillämpningen, skälen till att utföra studien samt den tilltänkta mottagaren, dvs till vem resultaten av studien avses att förmedlas. Vidare definieras LCAns omfattning i första fasen. Här ingår att beskriva det produktsystem som studeras, funktionerna hos de studerade produktsystemen, den funktionella enheten (som utgör basen för de fortsatta beräkningarna), systemgränserna, eventuella allokeringar (fördelningar), metodiken för miljöpåverkansbedömning samt efterföljande tolkning, datakrav, antaganden, begränsningar, krav på datakvalitet, typ av kritisk granskning om detta tillämpas samt typ och format på rapporten som krävs för studien. Omfattningen av studien kan behöva justeras allteftersom studien genomförs och mer information samlas in; LCA är således en iterativ teknik Inventering Inventeringsanalysen innefattar datainsamling och beräkningar för att kvantifiera relevanta inflöden och utflöden till ett produktsystem över hela dess livscykel. Resultatet från inventeringsanalysen utgör också indata till miljöpåverkansbedömningen. En inventeringsanalys genomförs iterativt. I allmänhet är det först när en första miljöpåverkansbedömning är gjord som de delar av livscykeln som ger störst potentiell miljöpåverkan är identifierade, och därför kräver extra uppmärksamhet i inventeringen. Ibland uppmärksammas uppgifter och information som kräver en förändring av själva målsättningen med eller omfattningen av studien. 6

10 1.2.3 Miljöpåverkansbedömning I miljöpåverkansbedömningen utvärderas betydelsen av de miljöeffekter som produktsystemet potentiellt bidrar till. Först väljs de miljöpåverkanskategorier (miljöeffekter, t ex växthuseffekten) som skall inkluderas i studien, liksom de kategoriindikatorer (t ex gram koldioxidekvivalenter) som skall användas för att beskriva denna miljöpåverkanskategori. Därefter görs klassificeringen, som innebär att de parametrar som erhålls i inventeringen sorteras efter vilka miljöpåverkanskategorier de potentiellt bidrar till. I karaktäriseringen kvantifieras det potentiella bidraget till respektive miljöeffekt. Ett och samma utsläpp kan bidra till flera miljöeffekter parallellt. Denna bedömningsfas tar även fram information till tolkningsfasen. Följande delar av miljöpåverkansbedömningen är enligt ISO obligatoriska (ISO 14042:2000): - Val av miljöpåverkanskategorier, kategoriindikatorer och karaktäriseringsmodeller - Fördelning av inventeringsresultat till någon miljöpåverkanskategori (klassificering) - Beräkning av systemets bidrag till olika miljöpåverkanskategorier (karaktärisering) Följande delar är frivilliga: - Beräkna storleken av karaktäriseringsresultat relativt en given referens (normalisering) - Gruppering - Viktning - Analys av datakvalitet Tolkning En tolkning av resultaten görs genom att bland annat resultatens användbarhet och fullständighet kontrolleras. De underliggande antagandenas påverkan på resultatet analyseras liksom resultatets känslighet för metodval. Betydelsen av dataluckor och använd datakvalitet skall också beskrivas i tolkningsdelen. Resultatet av känslighetsanalyser och osäkerhetsanalyser som görs i andra delar av studien skall framgå i tolkningen. Resultaten av tolkningen kan ta formen av slutsatser och rekommendationer till beslutsfattare i enlighet med studiens målsättning och omfattning. 7

11 2 Målbeskrivning och omfattning 2.1 Studiens syfte och val av produkt Syftet med projektet var vid start att jämföra miljöpåverkan av engångs- och flergångs operationstextilier. Man ville ha resultatet inför en upphandling på engångs operationstextilier i Västra Götaland. Vid start ville uppdragsgivaren jämföra hela operationspaket med varandra. Dock säljs och levereras engångs- och flergångsprodukterna på lite olika sätt; engångsprodukter i hela paket, ofta med flera produkter i, och flergångsprodukterna ofta en och en eller med ett par produkter i samma paket. För att välja produkt undersöktes vilka produkter som såldes i stora volymer av båda sidor. Slutsatsen var att de största produkterna (produkterna sålda i störst antal och till största ekonomiska värde) på flergångssidan var operationsrockar och dukar. Funktionen är det centrala begreppet i en jämförande LCA. Det är därför av största vikt att hitta en produkt, där funktionen verkligen är helt jämförbar för de jämförda produkterna. Efter samtal med flera operationssköterskor valde vi att studera operationsrockar, då man vid inköp ofta väljer mellan flergångs- och engångsrockar. Operationsrockar finns i flera olika utföranden beroende på hur och när de ska användas. Man brukar skilja på sk våta och torra ingrepp, och det finns operationsrockar som optimerats för respektive typ av ingrepp. Då det skiljer mycket i både materialsammansättning och utförande mellan operationsrockar för de båda typerna av ingrepp diskuterades frågan med tillverkare på både engångs- och flergångssidan. Slutligen kunde enas om att studien skulle undersöka och jämföra engångs- och flergångsalternativ för en sterilförpackad operationsrock för våta operationer som uppfyller standarden SS (som bland annat uppger krav på vattentäthet). 2.2 Omfattning Systemet som studeras omfattar alla delar i operationsrockens livscykel, från och med upptag av olja respektive veduttag från naturen för användning till råvaror, till och med förbränning respektive återvinning efter användning. Nedan beskrivs omfattningen av studien i mer detalj. 2.3 Funktion och funktionell enhet När jämförelser mellan olika produkter görs är det viktigt att produkterna som jämförs fyller samma funktion. Den funktionella enheten i en LCA är ett kvantitativt mått på den funktion som studeras. Den funktionella enheten som valts i den här studien är en användningsomgång inom Västra Götalandsregionen av en sterilförpackad operationsrock (storlek Large) för våta operationer, som uppfyller kraven i SS I fallet med engångsrockar kommer ofta pappersdukar med i förpackningen, varför dessa tas med i engångsfallet. Här kan diskuteras om man skulle lägga till ett par pappersdukar i flergångsfallet, men då det inte är helt klart att man, då man har en flergångsrock, alltid behöver ett par pappersdukar motsvarande de som finns i förpackningen för engångsrocken så har vi inte lagt till några sådana i flergångsfallet. En känlighetsanalys har dock utförs med avseende på den 8

12 påverkan på resultatet ett par pappershanddukar skulle utgöra. Detta finns redovisat i tolkningsdelen (se kapitel 6). En annan synpunkt vi har fått är att engångsrockar ofta är förpackade med två eller flera rockar i samma förpackning, och att personalen ibland får slänga rockar som inte behövs efter att man brutit förpackningen, eller använda rockarna för ett användningsområde som inte kräver en sterilförpackad rock. Denna fråga har diskuterats med branschen, men det finns ingen statistik som visar hur beteendet är. Vi har valt att studera en sterilförpackad rock som är förpackad en och en, och tar därför inte hänsyn till denna aspekt i beräkningarna. Den beaktas dock i tolkningen (se kapitel 6). 2.4 Beskrivning av produkterna Operationsrockar Nedan i tabell 2.1 beskrivs produkternas materialsammansättning. Produkternas sammansättning har valts specifikt utifrån uppgifter från de aktuella leverantörer som ingår i Westmas upphandling för engångs operationstextilier, samt från leverantören till den operationsrock som Tvätteriet i Alingsås säljer till våta operationer. Tabell 2.1 Materialsammansättning hos de två alternativa operationsrockarna. Ingående material Engångsrock (%) Flergångsrock (%) Polyester Viskos 2 0 Gore Surgical Barrier 0 57 Cellulosa 45 0 Polyeten 12 0 Övriga polymera material 1 0 Rostfritt stål (tryckknapp) 0 1 Total vikt (g) 220 g 344 g Engångsrockar består oftast av något blandmaterial av cellulosabas och polymerbas. I denna studie har en typisk sammansättning valts utifrån uppgifter av olika tillverkare. Flergångsrockar för våta operationer är oftast baserade på polyester, förstärkta med olika tekniker för att förhindra att vätska tränger igenom tyget. Tekniken som valts här bygger på ett tätt membran som laminerats med polyester på båda sidor (Gore Surgical Barrier). Detta skikt fungerar som vätskebarriär och motverkar att kroppsvätskor når huden. 9

13 2.4.2 Förpackningar Förpackningarna skiljer sig mycket åt för de olika alternativen. Detta beror delvis på att produkterna transporteras olika långt, vilket ställer olika krav på förpackningarna. Från tvätteriet förpackas flergångsrockarna på rullcontainrar av metall som återanvänds ett stort antal gånger. Tillverkningen och avfallshanteringen av rullcontainrarna har därför exkluderats från studien. I tabell 2.2 beskrivs materialsammansättningen för de olika förpackningsalternativen. Tabell 2.2 Materialsammansättning för förpackningarna av de två alternativa operationsrockarna. Ingående material Engångsrock (%) Flergångsrock (%) Kartong och cellulosa Polymera material Total vikt (g) 113 g 32 g 2.5 Systemgränser Processträden för de två studerade systemen visas nedan i figur 2.1 och figur 2.2. En LCA skall inkludera alla enhetsprocesser som signifikant bidrar till de miljöeffekter som det studerade systemet ger upphov till. I en jämförande LCA är det särskilt viktigt att inkludera de enhetsprocesser där skillnaderna mellan de studerade systemen är stor Avgränsningar inom det studerade systemets livscykel Studien omfattar alla delar i operationsrockens livscykel från utvinning av råvaror för fiberproduktion till avfallshantering av uttjänta rockar. Även transporter inom systemet är inkluderade. Produktion, underhåll och avfallshantering av vägar, byggnader, fordon, maskiner etc. ingår inte i studien. 10

14 E2.Tillverkning av Non-woven väv E4.Tillverkning av cellulosabaserade material E3.Tillverkning av polymera material E1. Konfektion E5. Tillverkning av förpackningsmaterial E6. Sterilisering E7. Mellanlagring E8. Användning på sjukhus E9. Mellanlager E13. Förbränning med energiutvinning E10. Kartongåtervinning E14. Värme E16. Elektricitet E11. Ny produkt E12. Ersatt material E15. Ersatt fjärrvärmeproduktion E17. Ersatt elproduktion Figur 2.1: Processträd för det studerade systemet för engångsrockar. Pilarna mellan aktiviteterna representerar i de flesta fall transporter. 11

15 F3.Tillverkning av laminerad väv F5. Tillverkning av förpackningsmaterial F2.Tillverkning av polyesterväv F1. Konfektion F4. Tillverkning av rostfritt stål F7.Tillverkning av tvättkemikalier F6. Tvätteri F8. Tillverkning av förpackningsmaterial F10. Mellanlager F11. Kartong återvinning F14. Användning på sjukhus F12. Ny produkt F13. Ersatt material F15. Förbränning med energiutvinning F16. Värme F18. Elektricitet F17. Ersatt fjärrvärmeproduktion F19. Ersatt elproduktion F9. Delaminering och förbränning Figur 2.2: Processträd för det studerade systemet för flergångsrockar. Det rödmarkerade flödet gäller för en uttjänt rock, som inte längre är användbar. Pilarna mellan aktiviteterna representerar i de flesta fall transporter. 12

16 Produktion av el och bränslen Emissioner liksom behov av naturresurser vid produktion av el och bränslen inkluderas i livscykeln, se figur 2.3. Naturresurser Systemgräns Produktion av el och bränslen Elektricitet Bränslen Processer och transporter Figur 2.3: Systemgränser för el- och bränsleproduktion. Sålunda är de energiresurser (råolja, kol, vatten, uran osv.) som krävs för produktion av elektricitet och bränsle inflöden till systemet. Behovet av el och bränslen är interna parametrar i systemet Kriterier för inkludering av in- och utflöden Produktion av inflöden, såsom kemikalier och tillsatsmaterial, som använts i processerna har exkluderats från LCAn om mängderna understiger 1 % av de totala inflödena. Detta gäller förutsatt att den totala mängden av exkluderade inflöden inte överstiger 5 % och att produktionen av inflödet inte antas bidra signifikant till den totala miljöbelastningen. När produktionen av ett inflöde exkluderas från LCAn rapporteras detta inflöde som ett icke elementärt inflöde, dvs ett inflöde som inte har följts till gränsen mellan teknosfären och naturen (vaggan). De icke elementära inflödena i de aktuella systemen är mycket små och utgör totalt <1 % av de totala inflödena. De antas inte bidra signifikant till den totala miljöbelastningen. På motsvarande sätt har en del utflöden (t ex avfall och biprodukter) inte följts till graven. Dessa utflöden är rapporterade som icke elementära utflöden, dvs utflöden som inte följs till gränsen mellan teknosfären och naturen. Information om var och hur avfall tas om hand och vad som händer med biprodukter saknas ofta. De icke elementära utflödena i de båda systemen är mycket små och antas inte bidra signifikant till den totala miljöbelastningen Avgränsningar mot andra produkters livscykler Systemet har utvidgats för att inkludera de delar av andra livscykler som påverkas av de studerade systemen. Syftet med dessa systemutvidgningar är att undvika de allokeringsproblem som uppstår exempelvis vid avfallsförbränning eller vid återvinning av material från en livscykel till en annan. Systemet har utvidgats för att även inkludera den alternativa el- och värmeproduktionen (se figur 2.4) liksom delar av andra livscykler som påverkas av återvinningen av material (t ex transportemballage) i de studerade systemen (se figur 2.5). 13

17 Vid systemexpansion enligt ISO-standarden ska den ersatta el- och värmeproduktionen ersättas med en faktisk el- och värmeproduktion. Detta innebär att man måste ha kunskap om vilken slags el och värme som faktiskt ersätts i det studerade systemet. Det är stor skillnad mellan olika produktionsteknologier för el- och värmeproduktion och detta innebär också stora skillnader i miljöpåverkan. Valet av energi scenario bör därför övervägas mycket noggrant. I denna studie har den vid avfallsförbränningen bildade energin antagits ersätta samma mängd energi i form av genomsnittlig svensk fjärrvärme respektive genomsnittlig svensk elenergi (se även kapitel 2.6). Detta antagande har gjorts då inga noggrannare uppgifter varit tillgängliga. En känslighetsanalys har dock utförts med avseende på hur betydande denna systemutvidgning är för slutresultatet (se kapitel 6). Det studerade systemet Avfallshantering Andra system El och värme Alternativ energiproduktion Systemutvidgning Figur 2.4: Det studerade systemet har utvidgats för att inkludera den el- och värmeproduktion som ersätts genom avfallsförbränning med energiutvinning. Andra system Det studerade systemet Systemutvidgning Sluppen produktion av material Användning Återvinning Nya produkter Figur 2.5: Det studerade systemet har utvidgats för att inkludera delar av andra livscykler som påverkas av återvinningen av material från det studerade systemet. 14

18 2.5.3 Geografiska avgränsningar Syftet med studien är att undersöka skillnader i miljöpåverkan hos en engångs operationsrock och en rock som tvättas och används flera gånger. Studien är avsedd för svenska förhållanden vid användning och resthantering av textilierna. Därför studeras det svenska systemet för operationsrockarna. Vissa processer såsom tillverkning av råvaror sker dock utanför Sverige. Även dessa processer är inkluderade i studien Avgränsningar mot natursystemet Livscykelns början (vagga) är naturen. Gränsen mellan naturen och produktens livscykel korsas när material (t ex råolja) utvinns från naturen. Livscykelns slut (grav) är marken (efter det att mänsklig påverkan upphört), luften (t ex emissioner från förbränning av bränslen) eller vatten (t ex vattenemissioner från avloppsreningsverk). Vid förbränning av avfall är emissionerna till luft liksom den aska eller annat avfall som bildas under förbränningsprocessen inkluderade. Deponering av askan är däremot inte medräknat, och således är askan ett icke elementärt utflöde från systemet Tidsmässiga systemgränser Studien avser rådande förhållanden under år Viktiga antaganden För att kunna utföra studien har följande viktiga antaganden gjorts: Livslängden för flergångsrocken har satts till 75 tvättar enligt statistik från Tvätteriet i Alingsås (TVA). Aktiviteter som antas vara identiska för de båda systemen (engångs- och flergångs) har exkluderats, t ex truckhantering vid sjukhusen. För processer i Sverige används data för svensk genomsnittlig elproduktion. För processer i andra länder används genomsnittsdata för respektive lands elproduktion. Detta antagande har gjorts eftersom det inte varit möjligt att få fram specifika uppgifter på hur elen som används vid de olika anläggningarna (både i Sverige och utomlands) har producerats. Eftersom en dominerande del av leverantörerna till engångsrocken har sin konfektion i Asien, så har konfektionen av engångsrocken antagits ske i Asien. Övriga val som har gjorts gällande produktionen av engångsrocken (t.ex. produktionsorter och transportsätt) har medvetet gjorts för att representera en dominerande del av branschen. Vid avfallsförbränning i Sverige utvinns energi främst i form av värme (91,5 %) och till en mindre del (8,5 %) i form av elenergi (Sundqvist, 1999). Den vid avfallsförbränningen bildade energin antas ersätta samma mängd energi i form av genomsnittlig svensk fjärrvärme respektive genomsnittlig svensk elenergi. 15

19 Återvunnet material ersätter jungfruligt och annat återvunnet material (antagandet har använts vid återvinning av kartonger, som använts för förpackning av de nytillverkade flergångsrockarna). 2.7 Datakvalitet Då syftet varit att jämföra två allmänna fall av engångsrockar och flergångsrockar har branschspecifika data använts i den mån de funnits tillgängliga, och företagsspecifika data har använts då branschdata inte varit tillgängliga. Litteraturdata och data från CIT Ekologiks databaser har också använts. Eftersom studien är en LCA av nuläget har så aktuella data som möjligt använts, främst från år 1999 till år Äldre data har använts om inga andra funnits tillgängliga. Eftersom det sker en ständig optimering av process- och miljöteknik innebär det ofta att nyare data ger lägre miljöbelastning än äldre data. Det är därför viktigt att åldern på data inte snedfördelas mellan de olika alternativen. I denna studie är det jämnt fördelat. 2.8 Miljöpåverkansbedömning Metoderna som används för miljöpåverkansbedömningen i den här studien beskrivs i kapitel 4. Resultatet av miljöpåverkansbedömningen presenteras i kapitel 5. Studien har medvetet avgränsats till följande miljöeffektkategorier: Växthuseffekten (klimatförändring) Nedbrytning av stratosfäriskt ozon Försurning Övergödning Bildning av marknära ozon Denna avgränsning har gjorts med avseende på studiens målsättning och i samförstånd med uppdragsgivaren Westma (se kap. 4). 2.9 Studiens tillämpbarhet Studien är i första hand tillämpbar för Westma som ett underlag för upphandling av operationstextilier. Studien gäller för operationsrockar som används i Västra Götalandsregionen för våta operationer, och inte för engångstextilier och flergångstextilier generellt. Se vidare avsnitt 6 Tolkning. Kartläggningen av produkterna kan förutom som jämförelse användas för förbättringar i syfte att reducera operationsrockarnas totala miljöpåverkan i båda alternativen. För att kommunicera resultatet av en jämförande LCA externt utanför den egna organisationen skall en kritisk granskning genomföras enligt ISO Kritisk granskning Rapporten har genomgått extern expertgranskning utförd av Lars-Gunnar Lindfors, vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. 16

20 3 Inventering Branschspecifika data har använts då sådana data funnits tillgängliga; företagsspecifika data har använts annars. Datainsamlingen för ingående processer i samband med tvätteri har skett i samband med studiebesök på denna anläggning. Data för tillverkning av polymera material har hämtats från litteratur samt leverantörer. För avfallshantering, tillverkning av förpackningsmaterial samt för transporter har data från CIT Ekologiks interna databaser använts (se kapitel 3.1). Data som använts har validerats genom att kontrollera att de olika flödenas storleksordningar är rimliga utifrån tidigare erfarenheter och i vissa fall även genom att jämföra med andra datakällor. Systemets inventeringsresultat, liksom dess bidrag till de studerade miljöpåverkanskategorierna har beräknats i LCA-programvaran LCAiT Datainsamling Transporter I denna studie har transportdata samt data för diesel- oh råoljeframställning från CIT Ekologiks energi- och transportdatabas använts. Transporterna i databasen kommer från Nätverket för Transporter och Miljön (NTM) och är tolkade och dokumenterade av CIT Ekologik. NTM är en ideell förening som verkar för en gemensam konsensus för hur transportsektorns miljöfrågor skall lösas för att uppnå långsiktigt hållbara transportsystem. För att beräkna transportavstånd har mjukvaran Europe route planner använts. Lastbilstransporter i Europa och Sverige har antagits ske med tung lastbil, maxlast 40 ton, motorklass Euro 2. För lastbilstransporter i övriga världen har motorklass Euro 0 antagits. För båttransporter har antagits stor färja (dwt > 8000 ) i samtliga fall Kartongåtervinning Förpackningarna av kartong sorteras och skickas till materialåtervinning från sjukhusen. I studien har antagits att kartongen återvinns vid Fiskeby board i Norrköping. För återvinningsprocessen har data från Ekvall m fl (2001) använts. Data från den nämnda referensen har justerats eftersom ursprungsdata även innehöll en del plast (vätskekartong). Enligt Grangård (2003) påverkar inte mängden plast övriga parametrar i återvinningsprocessen. Återvinningsprocessen inkluderar produktion av nytt material Ersatt material De nya produkter som producerats från den återvunna kartongen antas ersätta nyproducerat material av kartong och andra återvunna kartonger. 17

21 3.1.4 Förbränning med energiåtervinning Data för förbränning av förpackningsmaterial och operationsrockar är hämtade från Sundqvist (1999) och PIRA (1995). Dessa inkluderar data för förbränning av papper, LDPE, PET och PP. Förbränning av polyamid har approximerats med förbränning av PET Värme Förbränning av avfall genererar värme. Värmevärdena för olika material är enligt Sundqvist (1999) 1 och PIRA (1995) 2 : 10,9 MJ/kg vid förbränning av papper 1 32,8 MJ/kg vid förbränning av LDPE 1 32,7 MJ/kg vid förbränning av PP 1 45,1 MJ/kg vid förbränning av PET 2 I studien har antagits att den genererade värmen används för produktion av fjärrvärme. Detta är den vanligaste användningen av värme från förbränning i Sverige idag Ersatt fjärrvärmeproduktion Fjärrvärmen som produceras vid avfallsförbränningen ersätter fjärrvärme som producerats med andra bränslen. I denna studie har antagits att svensk medelproduktion av fjärrvärme ersatts Elektricitet Förbränning av avfall genererar även en viss mängd elektricitet. Enligt Sundqvist (1999) 1 och PIRA (1995) 2 genereras: 1,0 MJ/kg elektricitet vid förbränning av papper 1 2,9 MJ/kg vid förbränning av LDPE 1 3,04 MJ/kg vid förbränning av PP 1 3,2 MJ/kg vid förbränning av PET Ersatt elproduktion Elektriciteten som genereras från avfallsförbränningen ersätter elektricitet som producerats från andra bränslen. I denna studie har antagits att svensk medelproduktion av elektricitet ersatts. Data från CIT Ekologiks databas har använts (Settervall et al, 1996). 18

22 3.1.9 Engångstextilier Engångsrocken består till största delen (ca 80 %) av ett nonwoven material. Rocken ska kunna användas för våta operationer och är därför förstärkt på olika sätt. Andra ingående material är bl a viskos, polyeten, polypropen och polyamid. En schematisk beskrivning av processen visas i figur Konfektion (sömnad) Konfektionsprocessen antas ske i Asien (se kap 2.6). Anläggningsspecifika data för en konfektionsprocess i Bangkok har använts som antas representera ungfärliga genomsnittsdata för branschen Tillverkning av Nonwoven väv Nonwoven-materialet som studerats här består av 45 % polyester och 55 % cellulosa. Detta är en vanlig sammansättning som används av många tillverkare. Branschdata för tillverkning av polyester (APME, AFMA) och cellulosa (Skogforsk, Domsjö) har använts. Vävprocessen för materialet sker genom Spunlace-teknik, vilket innebär att fibermassan beskjuts med små vattenstrålar med högt tryck (ca 200 bar) och på så sätt vävs samman. Data som använts för processen avser endast energiförbrukning, eftersom ingen annan data har varit tillgänglig. Energidata har uppskattats av en svensk tillverkare (Zackrisson, 2003), och antas representera ungefärliga genomsnittsdata för branschen. Eftersom en dominerande del av underleverantörerna till detta material har sin produktion i USA, har produktionen antagits ske i USA, varför amerikansk elproduktion har använts (se kap 2.6). Materialet transporteras från tillverkare till konfektionsprocess. En sträcka som motsvarar USA-Thailand har antagits Tillverkning av polymera material En mängd olika polymera material används för olika delar av rocken. I denna studien har antagits att ca 88 % av det övriga materialet (exklusive Nonwoven materialet) består av polymera material såsom polyeten (till förstärkning av olika delar, etc), polyester, polyamid m fl. Alla data på tillverkning av dessa material är genomsnittliga branschdata främst från europeiska tillverkare (APME). I de fall som polymerfibrerna bearbetas vidare (t ex vävs, formas mm) har genomsnittsdata för branschen använts. De polymera materialen transporteras från olika delar av världen (framför allt Europa) till konfektionsprocessen i Asien Tillverkning av cellulosabaserade material Resterande 12 % av det material som inte är nonwoven material är tillverkat av material baserat på cellulosa (förnyelsebart). Exempel på sådana material är t ex viskos och cellulosa. Data på tillverkning av viskos kommer från en svensk tillverkare och antas representera genomsnittlig branschdata. Tillverkning av dissolvingmassa (som används bl.a. till viskostillverkning) har approximerats med data från Domsjö AB, och antas vara representativt för genomsnittlig branschdata. I en del fall sker ytterligare processer för 19

23 tillverkning av de ingående delarna till rocken (såsom nonwoven-vävning av viskos, papperstillverkning av pappersmassa m.m.). Dessa processer är inkluderade i studien. De olika delar av rocken som tillverkats av cellulosabaserade material transporteras från olika delar av världen (framför allt Europa) till konfektionsprocessen i Asien Tillverkning av förpackningmaterial Det förpackningsmaterial som används för engångsrocken består till 65 % av kartong/papper och till 35 % av polymera material såsom polyeten och polypropen. För kartongtillverkning har genomsnittliga branschdata från Europa använts (FEFCO). Data för tillverkning av polymera material är också europeiska branschdata (APME). Förpackningsmaterialen transporteras från olika delar av världen (framför allt Asien) till konfektionsprocessen i Asien Sterilisering Även sterilisering av engångsrocken antas ske i Asien. Sterilisering kan ske med hjälp av olika tekniker. I denna studie har antagits sterilisering genom bestrålning av Cobolt-60. Data för processen har inte funnits tillgängliga för projektet. Då vi inte har några skäl att tro att energianvändningen här är relativt stor, och processen inte borde leda till några specifika emissioner bör denna förenkling ej påverka resultatet av studien. Strålning som specifik emission är exkluderat från miljöeffektkategorierna som studerats i denna studie (se kap 4.1). Den färdiga sterilförpackade engångsrocken transporteras från Asien till Sverige. Transporten antas ske med båt till hamn i Nederländerna, och vidare med lastbil till mellanlagring i Västsverige innan den når slutanvändare på sjukhusen Användning på sjukhus På sjukhusen packas rocken upp ur sin förpackning och används vid våta operationer. Förpackningsmaterialet sorteras. Kartong går till återvinning och plast och blandmaterial går till förbränning med energiåtervinning. När rocken har använts skickas även denna till förbränning med energiåtervinning Flergångstextilier Operationsrockar för våta operationer som kan återanvändas tillverkas i större och större utsträckning av polyesterbaserade material. Olika tekniker används för att förstärka rocken och hindra vätska från att tränga igenom. I denna studie har en rock med ett vätskeavstötande laminerat skikt undersökts. En schematisk beskrivning av processen visas i figur Konfektion Operationsrocken för flergångsanvändningen antas sys i Sverige. Ingående material är framförallt polyester, som används i tyg, trikåmudd, vävda band och i tråd. Rocken förstärks även med en vätskeavstötande väv (laminerad), och förses med en tryckknapp. Operationsrockarna packas slutligen i kartonger och skickas till Alingsås för tvätt och sterilisering. 20

24 Alla data för konfektionsprocessen är anläggningssspecifika data för en svensk tillverkare. Kvalitén av rocken och själva tillverkningen har antagits vara representativa för branschen. Leverantören från vilken anläggningsspecifika data har använts levererar en relativt stor andel av operationsrockarna för våta operationer som Alingsås tvätteri säljer. Transporten av rockar till Alingsås tvätteri sker med lastbil Tillverkning av polyesterväv Polyesterfibrer är den syntetiska fiber som används mest i världen idag producerades 20,2 miljoner ton syntetiska fibrer i världen och av dessa var 11,9 miljoner ton polyesterfibrer. Den vanligaste polyesterfibern tillverkas från polyetylentereftalat (PET). I denna studie har branschspecifika data använts för tillverkningen av PET. Data är hämtade från den europeiska branschorganisationen APME (Boustead, 1999) och representerar den genomsnittliga europeiska produktionen. Produktionsutrustningen för polyestertillverkning är ofta integrerad med fiberspinning. PET-polymeren hettas upp till smältning och extruderas därefter genom fina hålöppningar ( nm). Fibrerna kyls sedan med kall, ren luft. Den avslutande behandlingen består exemplevis av antistatbehandling och dragning, varefter fibrerna skärs till stapelfibrer av önskad längd. Här har data från Franklin Associates Ltd (1993) använts för polyester-fibertillverkningen. Data är hämtade från olika medlemsföretag i AFMA (The American Fiber Manufacturers Association) och är specifika för branschen. Vävprocessen av polyesterfibrer inkluderar vävning, stickning, färgning och avslutande behandling av tyget. Även transporter mellan processtegen är inkluderade. Data för tillverkning av polyesterväv är hämtade från Franklin Associates Ltd (1993). Den största delen av de data som vi använt för tygtillverkning har samlats in från forskningsresultat hos Institute of Textile Technology i Charlottesville i Virginia. Tillverkningsdata representerar medelproduktion av tyg från tillverkad fiber. Transporten av polyesterväv till konfektionsprocessen sker med lastbil. Medeldistansen är ca 200 km från leverantören Tillverkning av laminerad väv Operationsrocken förstärks med laminerad väv för att förhindra vätska från att tränga igenom tyget. Den teknik som inkluderats i denna studie består av ett membran av PTFE (polytetrafluoretylen) som laminerats med polyesterväv på båda sidor. Data har hämtats från W.L.Gore (Kiehl, 2003) och avser anläggningsspecifika data för produktion av Gore Surgical Barrier. Den laminerade väven transporteras med lastbil från Tyskland till Sverige Tillverkning av rostfritt stål Rostfritt stål används i tryckknappen i operationsrocken. I denna studie har data för tillverkning av stål hämtats från CIT Ekologiks databas (Sunér, 1996). Ståldatan har använts utan tillsatser av krom och nickel (som egentligen ingår i rostfritt stål), men för att påvisa att detta saknar betydelse för det slutgiltiga resultatet har även en 21

25 känslighetsanalys med olika halter av krom- och nickelinnehåll utförts. Resultatet av känslighetsanalysen visade att krom- och nickelinnehållet saknar betydelse för studiens slutresultat eftersom knappens vikt är mycket liten. Enbart tillverkningen av materialet och inte av själva knappen har inkluderats i studien. Denna förenkling är med största sannolikhet utan betydelse, då knappens vikt är liten, och då rocken återanvänds 75 gånger. Transporten av tryckknappen till konfektionsprocessen sker med lastbil och medeldistansen är ca 200 km från leverantör Tillverkning av förpackningsmaterial Kartong/Wellpapp används som förpackningsmaterial då de färdiga rockarna ska transporteras till tvätteriet. Rockarna packas 500 st i varje kartong. Kartongen väger 4,5 kg, och för varje rock åtgår alltså 9 gram förpackningsmaterial (Hallberg, 2003). Data för tillverkning av kartong hämtades från CIT Ekologiks databas. Denna datamängd är justerad från FEFCO (europeisk branschdata), har inhämtats direkt från tillverkare och har kontrollerats av experter. De bruk som deltog ligger i Österrike, Finland, Frankrike, Italien, Norge, Portugal och Sverige. Transporten av förpackningsmaterial till konfektionsprocessen sker med lastbil och medeldistansen är ca 200 km från leverantör Tvätteri När plaggen anlänt till tvätteriet sorteras de enligt gällande föreskrifter. Oanvända plagg packas upp ur kartongen som därefter hämtas av Ragnsells och går till mellanlagring och balning i Göteborg och sedan till kartongåtervinning vid Fiskeby Board AB i Norrköping (se avsnitt 3.1.2). De nya plaggen förses med ett datachip som gör det möjligt att följa plagget genom dess livslängd och ger komplett spårbarhet. Tillverkningen av detta datachip är ej inkluderad i studien. Efter att operationsrocken är uttjänt tas detta chip tillvara och programmeras om och återanvänds i en ny rock. I tvättprocessen åtgår ca 11,8 liter vatten per kg tvätt. Energiåtgången består av elektricitet och gasol. Dessa data är anläggningsspecifika och har hämtats från Alingsås tvätteri (Hallberg, 2003). Eftersom alla flergångsrockar som används på regionens sjukhus tvättas av Alingsås tvätteri, kan dessa data appliceras generellt för flergångsrockar i regionen. De tvättkemikalier som används tillverkas av Ecolab i Valby i Köpenhamn. De fraktas därefter med lastbil via Bröndby i Köpenhamn där de lastas om till fjärrbil och körs direkt till tvätteriet i Alingsås. Den totala sträckan är 388 km. Efter tvättning slussas rockarna via ett mellanlager till renrummet. Här registreras aktuellt datum, artikel och vilken tvättmaskin som använts i tvättprocessen. Nästföljande steg är avsyning och vikning. Innan rocken steriliseras paketeras den i en s.k. sterilförpackning, bestående av papper och ett laminerat skikt av polypropen och PET. Sterilförpackningen levereras av Selefa Trade AB, vilka har sin produktion i Nastola i Finland. Transport till TVA i Alingsås sker med lastbil via ett mellanlager i Askersund, och den sammanlagda sträckan är 1037 km. 22

26 Sterilisering av rockarna sker under minst 15 minuter i 121ºC. Därefter förvaras de i ett sterillager innan de transportförpackas och distribueras till sjukhusen i länet. Transportförpackningen består av en inner och en ytterplastpåse av LDPE. Båda väger 65 gram och det går 10 sterilpaket i en transportförpackning. Rockarna läggs sedan i en rullcontainer tillsammans med övriga sjukhustextilier färdiga för leverans. En plasthuv sätts på containern som slutligen körs på lastbilen färdig för leverans. De rockar som har använts vid sjukhusen transporteras i tvättsäckar tillbaka till tvätteriet. Dessa tvättsäckar är gjorda av nylon, men återanvänds och har inte inkluderats i studien. För operationsrockar som använts vid riskfyllda operationer, t ex för aidssjuka patienter eller patienter med någon blodsjukdom såsom hepatit B, gäller andra föreskrifter. Dessa rockar forslas efter användning i lösliga tvättsäckar som löses upp i tvättprocessen, så att de anställda aldrig ska komma i kontakt med smitta. Dessa vattenlösliga specialsäckar tillverkas av Heinex Ratura AB och består till största delen av polyvinylalkohol. Varje vattenlöslig tvättsäck väger 30 gram och rymmer 13 kg torr tvätt. Enligt Erik Hallberg på Alingsåstvätteriet kommer ca 1 % av rockarna till tvätt i en vattenlöslig säck. Tillverkningen av de vattenlösliga säckarna har ej inkluderats i studien. Eftersom flödet är litet beräknas det inte ha någon betydelse för resultatet. Emissionerna till vatten som säckarna ger upphov till är inkluderade i de totala emissionerna till vatten från tvätteriet. Data för emissioner till vatten är hämtade från tvätteriet. Därefter har även reningen från det kommunala reningsverket lagts till. Genomsnittliga data för svenska kommunala reningsverk har använts (VAV, 1997). Distributionen av operationstextilier till sjukhusen sköter Alingsås tvätteri själva. Genomsnittsförbrukningen av diesel är ca 18,53 liter per ton levererad tvätt. Detta gäller även för upphämtningen av använda textilier vid sjukhusen. Alingsås tvätteri har 4 st tunga lastbilar från 1999, 2000, 2002 och Data för förbränning av diesel för lastbilar har hämtats från NTM, och avser förbränning av diesel av miljöklass 1 och har beräknats för tung lastbil, av modell Euro Tillverkning av tvättkemikalier Tillverkning av de ingående komponenterna i tvättmedlet har inkluderats i studien. Data från CIT Ekologiks databas har använts (APME, 1998; APME 1997; Eka Nobel, 1990). Informationen om tvättmedlens innehåll har Ove Svanström på Henkel-Ecolab AB lämnat. Själva processen för tillverkning av tvättmedlen är ej inkluderad i studien, då dessa data inte fanns lätt tillgängliga. Betydelsen av denna förenkling borde inte vara så stor, då en stor del av miljöpåverkan av tillverkningen av tvättmedlen förmodligen ligger i tillverkningen av de ingående komponenterna. Erfarenhetsmässigt från tidigare studier så står tillverkningen av själva tvättmedlet för mindre än 5 % av helheten Tillverkning av förpackningsmaterial Förpackningsmaterialen som används för flergångsrocken består till ca 32 % av kartong/papper och till ca 68 % av polymera material såsom polyeten och PET. Efter sterilisering sterilförpackas rockarna och därefter transportförpackas de. Rockarna läggs sedan i en rullcontainer tillsammans med övriga sjukhustextilier färdiga för leverans. En plasthuv av LDPE sätts på containern som slutligen körs på lastbilen färdig för leverans. 23