Navigation och teori SJÖ. Sjökortstecken. Kurs, distans och fart. Remmare, linjetavlor och fyrar SPEJARSCOUTERNA / AKTIVITETERNA / SJÖ.

Transkript

1 SJÖ För nybörjare i sjöprogrammet rekommenderas äventyrsscouternas sjöprogram Navigation och teori Sjökortstecken Beskrivning: Patrullmedlemmarna lär sig sjökortstecknen genom övningar, spel och tävlingar. Material: Sjökortsspel, papper, penna och sjökort. Anvisning: Sjökortstecken kan man lära sig genom att till exempel spela en version av memory där man parar ihop rätt sjökortstecken med rätt namn, eller en version av domino där bilden av sjökortstecknet finns på ena halvan av dominobrickan och sjokortstecknets namn finns på en annan dominobricka. Sjökortstecken kan också läras ut genom att man låter scouten rita ett eget sjökort över ett för spejarscouten bekant vattenområde. Ifall scouten har svårt att lära sig ett visst tecken kan han uppmuntras till att söka upp tecknet på sjökortet och utgående från dess placering fundera på vad tecknet kan betyda. Observera att remmare behandlas i en skild aktivitet. Remmare, linjetavlor och fyrar Beskrivning: Spejarscouterna lär sig känna igen remmare, linjetavlor och fyrar under dags- och nattförhållanden samt lär sig betydelsen av dag- och nattförhållanden för navigering och hur man ska navigera med hjälp av dessa. Material: käppar målade i remmarnas färger, försedda med reflexer, ficklampa. Anvisning: kan bistå patrulledaren i genomförandet av reflex- och blinkljusbanan. Anvisning: Remmarna torde vara kända för spejarscouten vid det här laget, men en snabb repetition till exempel genom att rita remmarna är aldrig fel. Observera att reflex- och ljusbeteckningarna samt väjningsreglerna däremot inte är helt bekanta för spejarscouten. Detta kan övas genom att man ritar upp en remmarbana med remmarnas naturliga utseende för både dags- och nattförhållanden (inte alltså sjokortstecken). Spejarscouterna ska sedan rita ut en båts rutt genom banan. Detta kan göras på kårlokalens gård med hjälp av ca 1,5m långa målade käppar. Med blå och vita/gula reflexer kan man göra en bana för övning i mörkret. Spejarscouterna ska på egen hand eller i grupp finna den korrekta rutten igenom banan. Detta kan även utvidgas till att innehålla fyrar och linjetavlor med särskilda ljuskaraktärer som spejarscouterna kan öva sig på. På detta sätt kan man öva navigering i natt- och dagsförhållanden med hjälp av remmare, linjetavlor samt fyrar. Ifall ens spejarscouter fortfarande är osäkra på sjömärkenas reflex- och ljuskaraktär, kan de göra en luntlapp åt sig själva som de får ha med sig då de tar sig igenom banan. När man har gått igenom banan ett par gånger, sätt in andra motorbåtar, segelbåtar och fartyg i banan. Kör nu banan som både segelbåt och motorbåt. Navigering i mörker är utmanande. Spejarscouterna kan gärna vänja sig vid mörkernavigeringen genom att exempelvis navigera på ett bekant havsområde i mörker. Under en seglats som räcker minst ett dygn kan man till exempel segla samma rutt på natten som man seglade under dagen. Kurs, distans och fart Beskrivning: Spejarscouten kan ta ut en rättvisande kurs, distans och position på ett sjökort. Genom lätta övningar räknar spejarscouten ut tiden det tar att segla mellan två positioner då man känner till farten och distansen, samt vice versa. Material: Sjökort, bestick (gradskiva, stickpassare), kalkylator, papper och penna. Anvisning: n undervisar i navigation samt ger lätta övningar åt spejarscouterna. Vid övningar i navigation med spejarscouter så lämnas både missvisning och deviation bort. Övningarna kan variera så att spejarscouten tar ut distans och rättvisande kurs mellan två positioner eller mellan två sjökortstecken på kartan. För att göra det svårare kan positionerna definieras som bäringar tvärs om babord eller styrbord och med distanser från kända positioner. Låt spejarscouterna göra övningar åt varandra under aktivitetens genomförande. Ett enkelt och behändigt sätt att mäta båtens hastighet är att använda spottloggen. Kasta i ett flytande föremål (träbit, kork el.dyl.) från fören och mät tiden det tar för

2 föremålet att nå aktern. En knop är ungefär en halv meter per sekund så med hjälp av formeln: hastigheten = båtens längd (m) x 2 / tiden (s) fås en uppskattning på båtens hastighet i knop. släcknings-, första hjälpen- och utrustning för nödsignalering finns och lär dem olika nödsignaler. Låt spejarscouterna bekanta sig med olika sorters släckningsutrustning och ta reda på hur man släcker olika bränder. Missvisning och deviation Situationshantering Beskrivning: Spejarscouterna förstår innebörden och orsaken till missvisning och deviation samt kan beakta och beräkna dessa vid enklare kurstagningar Material: Sjökort, bestick (gradskiva, stickpassare), kalkylator, papper, penna, kompass och magnet. Anvisning: n undervisar i uttagning av kurs, förklarar ingående begreppen missvisning och deviation. För att åskådliggöra missvisningen och deviationen kan en kompass och ett (elektro)magnetiskt föremål (till exempel en mobiltelefon eller en klocka) användas för att demonstrera hur en kompass kan manipuleras. Säkerhet till sjöss (teori) Beskrivning: Patrullen bekantar sig med säkerhetsutrustningen ombord (inklusive VHF och pyroteknisk säkerhetsutrustning) på en båt, samt på större fartyg (färjor etc.) Patrullen bekantar sig med MOB-manövern (man över bord) i teorin samt faromoment som kan leda till en MOB-situation. Även hypotermi tas upp i samband med denna del. Material: säkerhetsutrustning. Anvisning: n förevisar (i mån av möjlighet) och informerar om säkerhetsutrustningen som finns ombord på kåren scoutbåt och berättar även om säkerhetarrangemangen som finns ombord på passagerar- och lastfartyg. Även MOB-manövern genomgås i teorin samt vilka uppgifterna hos de ombordvarandes under en MOB-manöver är. Aktiviteten kan genomföras genom studiebesök, genom praktiska övningar (livlinekastning etc.), samt genom förevisning av filmmaterial över säkerhetsutrustning. Simma med kläderna på och öva er att klä av er i vattnet Lär patrullmedlemmarna var båtens säkerhets-, Beskrivning: Patrullen lär sig hur man bör handla i olika situationer som kan uppstå ombord på segel- och motorbåtar. Tex. motorstopp, gasläckage samt nedkommen rigg. Material: Exempel på situationer som kunde ha gått fel ombord på kårens scoutbåt, och situationer som inte innebar någon direkt fara men måste åtgärdas ombord under gång. Anvisning: n leder en diskussion om hur man hanterar olika situationer till sjöss, och kan till sin hjälp ta Säkerhetsbestämmelser och -direktiv för scoutverksamhet till sjöss. n kan under aktivitetens genomförande använda sig av egna erfarenheter och upplevelser. Segling och praktiska övningar Livet ombord Spejarscouten känner till livet ombord och kan föra loggbok. Beskrivning: Patrullen lär sig hur man använder nationens flagga till sjöss (utomlands och på hemmavatten). Spejarscouterna städar samt lagar mat ombord på båten, till sjöss och i hamn. Miljövänligt båtliv är en viktig del av scouting till sjöss, därav bekantar sig spejarscouten med skärgårdens system för avfallshantering och miljövård i sjö- och havsområden. Spejarscouten för loggbok och förstår dess innebörd som officiellt dokument och informationsförmedlare. Spejarscouten bekantar sig även med hur man seglar i vakturer. Material: Aktiviteten utförs ombord på kårens båt med den utrustning som finns tillhanda. Utöver båtens utrustning behövs en spännande och intressant historia från en tidigare seglats med kårens scoutbåt och en loggbokssida. Anvisning: Handleder spejarscouterna i arrangerandet av seglatsen.

3 Anvisning: Under en veckoslutseglats ska spejarscouten aktivt delta i livet ombord genom att föra loggbok och delta i matlagning, städning under och efter seglatsens gång. Detta innebär även att spejarscouten aktivt handleds i dessa uppdrag så att han i fortsättningen kan utföra dem utan varken övervakning eller handledning av den ombordvarande skepparen. Ta upp utmaningarna med avfallssortering i skärgården och till sjöss samt diskutera olika sätt att vårda miljön, till exempel genom att bekanta er med verksamheten i föreningen Håll skärgården ren. Gå igenom flaggregelerna ombord, öva på att hälsa med flaggan till sjöss (helst till en båt man vet hälsar tillbaka) samt var och hur gästflaggan och vimplar hissas ombord. Skepparen kan gott överlåta ansvaret för flaggningen under seglatsen till spejarscouterna. För att lära ut förandet av loggbok kan följande tillvägagångssätt tillämpas: Varje spejarscout får en kopia av en loggbokssida där det färdigt finns ett exempel på en normal veckoslutseller kvällsseglats. Ur exemplet ska spejarscouten plocka ut väsentlig information och skriva en korrekt loggboks-version. Informationen som kan plockas ut kan vara t.ex. de ombordvarande, datum, klockslag, väder, segelsättning, reparationer, införskaffning, maskintimmar, MOB-övningar etc. Till slut presenterar scouterna de omskrivna loggböckerna och patrulledaren presenterar de korrekta svaren. Efter att aktiviteten är utförd ska spejarscouten förstå loggbokens betydelse och kunna föra loggbok utan skepparens handledning och övervakning. Gå igenom de olika vaktturerna med spejarscouterna. Gå igenom det vanliga 4x4h-vaktsystemet, men ta också upp andra vaktsystem som 2x6h-systemet och ta reda på var och när de olika systemen används. Berätta också hur man tidigare höll reda på tiden genom att slå glas. Segel och trimning Spejarscouten kan hantera segel och utföra segelvård. Beskrivning: Spejarscouten lär sig namnen och delarna på de vanligaste repen, på riggens delar och på seglets delar. Spejarscouten genomför segelbyte under färden, revar och lär sig grunderna i segeltrimning samt bekantar sig med segelvård och kan behandla segel efter användning och vidta åtgärder för att reparera skadade eller söndriga segel. Segelvården innebär torkning/vädring och vikning av segel. Spejarscouten lär sig hur man tejpar segel för att provisoriskt hindra seglet från att gå sönder ytterligare. Någon direkt segelreparation lär sig spejarscouten inte, endast hur man förlänger seglens livstid. Material: segel, segeltejp. Anvisning: Handleder spejarscouten i arrangerandet av seglatsen. Anvisning: Segeltrimningen får gärna läras ut under segling med optimistjolle, men i övrigt kan denna aktivitet läras ut ombord på scoutbåten och i dess hamn. Segelbyte, revningar och trimning lärs ut ute till havs, medan behandling av segel kan utföras i hamn. Segeltrimning kan även läras ut med hjälp av en optimistsimulator på land. Om man vill komplettera med ett mer teoretiskt utlärande så kan man använda sig av seglingssimulatorer på nätet. Båtens underhåll Spejarscouten känner till hur kårbåten sköts och hur båten reagerar vid manövrering. Beskrivning: Spejarscouten deltar aktivt i underhållet av kårens båt och lär sig om dess underhåll samt om hur man sköter segel, rigg och motor. Spejarscouten lär sig hur man manövrerar och använder båtens motor samt hur båten reagerar på rodermanövrar för segel och motor. Material: scoutbåt och material till båttalko. Anvisning: Handleder spejarscouterna i arrangerandet av seglatsen och bidrar med kunskap och handledning under båttalkot. Anvisning: n deltar i båttalkot och hjälper spejarscouterna. n är även med under seglatsen som stöd åt skepparen. Målet med båttalkot bör inte vara att få så mycket gjort med kårbåten som möjligt, utan snarare att utbilda spejarscouterna i hur scoutbåten sköts, samt utbilda dem i vad som årligen bör göras på båten. Spejarscouterna ska även delta i själva båtvården och genom praktiskt genomförande lära sig hur man sköter om skrovet, riggen, motorn och segelen framför allt under vinterhalvåret. Seglatsen mål bör vara att spejarscouterna lär sig hantera kårbåten, genom att agera rorsman då kårbåten går för segel och för motor. I aktiviteten ingår också att i praktiken öva hur båtmotorn fungerar. Navigation Spejarscouten lär sig grunderna i navigation och om hur vädret påverkar seglatsen. Beskrivning: Spejarscouten navigerar aktivt under en seglats där nattseglats ingår. Spejarscouten känner igen remmare, linjetavlor och fyrar. Spejarscouten försöker

4 förutsäga vädret samt aktivt följa med i sjöväderleksrapporterna på FM-radio, på internet samt på VHF. Material: scoutbåt Anvisning: Handleder spejarscouten i arrangerandet av seglatsen. n Anvisning: n ser till att patrullen har följt med värdet under några dagar före seglatsen och ställer väder- och navigationsrelaterade frågor under seglatsens gång. I övrigt bistår patrulledaren skepparen med utbildningen ombord under seglatsen. Efter seglatsen bör spejarscouten vara mer bekant med väderförhållanden till sjöss samt med utprickningssystem i farleder under dag- och nattförhållanden. Lär scouterna att ta ut koordinater på ett sjökort. Ni behöver ett sjökort, en passare och en gradskiva. Under seglatsen får navigatören också andra uppgifter än att studera horisonten. Skepparen kan till exempel be honom räkna ut koordinaterna för sjömärken i närheten eller för båtens position, samt med blyertspenna märka ut position och klockslag på sjökortet. Det här är en färdighet som det lönar sig att hålla vid liv och öva regelbundet, GPS:en fungerar inte alltid. Lär scouterna vid vilka tider och på vilken frekvens väderleksrapporterna sänds. Säkerhet till sjöss (praktik) Spejarscouten vet hur man använder säkerhetsutrustningen ombord och deltar i en MOB(man över bord)-manöver. Beskrivning: Spejarscouten övar användningen av brandsläckare och brandfilt samt deltar i MOBövningar med kårens båt. Spejarscouten lär sig hur man gör ett nödanrop på en VHF och övar kommunikation via radiotelefon. Spejarscouten lär sig även när man inte får tala i en VHF-telefon. Material: brandsläckare, brandfilt, VHF. Anvisning: Handleder spejarscouten i arrangerandet av seglatsen, brandsläckningsövningen samt radiotelefonövningen. ansvarar för att säkerheten beaktas under utförandet av aktiviteten. Anvisning: n arrangerar ett tillfälle för övning med brandsläckare och brandfilt för patrullen, till exempel i samarbete med frivilliga brandkåren på orten eller som ett besök på en brandstation. Under aktiviteten genomförs även en Man Över Bordmanöver med kårens segelbåt. Spejarscouterna prövar med ett roterande system på de olika rollerna man kan ha under en dylik händelse. n lär spejarscouten hur man genomför ett nödanrop med VHF i teorin, och låter spejarscouten öva nödanrop med exempelvis en urkopplad trådtelefon eller en VHF-telefon. Spejarscouten får under aktiviteten göra ett ordinarie anrop under överseende av en person med VHF-certifikat, till exempel till grannkårens scoutbåt, samt lära sig radiokommunikationens vett och etikett. Lär scouterna morsealfabetet. Överlevnadsetappens aktivitet Signalering (nivå 1 och 2) kan med fördel utföras i samband med denna aktivitet. Angöring Spejarscouten kan manövera kårbåten i hamnmanövrar, i angörning vid bojar och i naturhamnar med övervakning och tips från skepparen. Beskrivning: Spejarscouten styr båten under en hamnmanöver och ankring, samt tar in för segel vid en boj till redden. Material: scoutbåt. Anvisning: n arrangerar så att en erfaren skeppare kan föra befäl under utbildningen och hjälper till ombord eller i hamn så att övningen kan ske under kontrollerade förhållanden. Spejarscouterna lär sig hur man förbereder för ankring och hur man sköter det efter att man tagit upp det. : Spejarscouten kan även öva sig i att loda då man söker nya naturhamnar. Som övning kan man även låta spejarscouten göra en skiss över en hamns djupförhållanden och undersöka nya angöringsplatser. Strandscouten Simning och dykning Spejarscouten är en säker simmare som vet sina gränser och kan bogsera andra personer i vattnet. Beskrivning: Spejarscouten övar sig att simma längre sträckor (upp till m) för att veta hur långt han orkar simma och bekantar sig med konsekvenserna av att bli i sjönöd samt vad man bör göra i sådana fall. Spejarscouten prövar olika simstilar som han inte behärskar sedan tidigare (t.ex.fjärilssim) och övar sig i att dyka mer än 15 meter. Spejarscouten övar sig att bogsera andra personer i vattnet och tränar med hjälp av en vattenfylld docka att dyka efter en person som drunknat.

5 Material: övningsdocka för livräddning, säkerhetsutrustning (kastlina etc.). Anvisning: ansvarar för att säkerheten under utförandet av aktiviteten ses över. Anvisning: n planerar och förbereder säkerheten för övningen och övervakar den. n lär själv ut de olika delmomenten eller letar upp en instruktör. Aktiviteten kan med fördel genomföras i en simbassäng där säkerheten enklare kan övervakas och där vattnet är varmare. Paddling Spejarscouten lär sig hur man hanterar en kanot (kajak eller kanadensare) både gällande paddlingsteknik och i en nödsituation. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med olika typer av kajaker och eller kanadensare och jämför deras föroch nackdelar (t.ex. tävlingskajaker, havskajaker och forskajaker). Spejarscouten lär sig hur man paddlar med en kajak, med en kanadensare och prövar hur det är att kantra med både kanadensare och kajak. För kajak övas vid kantring dessutom att ta sig ur kajaken, vända den på rätt led och tömma den på vatten. Paddlingstekniken finslipas vid behov så att överansträngning undviks. Material: kanoter, paddlar, flytvästar, kastlina samt övrig säkerhetsutrustning. Anvisning: kontrollerar att säkerheten är genomtänkt innan aktiviteten, samt övervakar den under aktivitetens gång. Anvisning: Planerar och genomför aktiviteten och beaktar säkerheten. Aktiviteten kan arrangeras i samråd med en lokal kanotklubb, där man även kan få tillgång till erfarna paddlingsinstruktörer. Testa på att göra en kanotflotte under en paddlingsutfärd, till exempel för att hålla matpaus. Spejarscouten lär sig hur man vrickar och skevrar med en åra. Material: roddbåt, flytväst och övrig säkerhetsutrustning. Anvisning: kontrollerar att säkerheten är genomtänkt innan aktiviteten och övervakar den under aktiviteten. Anvisning: Planerar och genomför aktiviteten och beaktar säkerheten. Med fördel kan man pröva olika roddbåtstyper under aktiviteten, så att spejarscouten får erfara mångsidigheten inom rodd. Låt spejarscouterna öva styrningen och kommandon till laget vid rodd i lag. Detta gäller framför allt vid kyrkoch tävlingsrodd. Aktiviteten kan arrangeras i samråd med en lokal roddarklubb, där man även kan få tillgång till erfarna roddinstruktörer. Jollesegling Spejarscouten lär sig fintekniken i jollesegling. Beskrivning: Spejarscouten tränar vändning av jollen, samt kan rigga till och från på egen hand. Under seglingen lär sig spejarscouten hur man trimmar segel, samt vad som lämpar sig för olika vindar (segelsättningar, kurser i förhållande till vinden, burkning) Material: segeljollar, flytvästar, kastlina, livbåt och övrig säkerhetsutrustning. Anvisning: kontrollerar att säkerheten är genomtänkt innan aktiviteten och övervakar den under aktiviteten. Anvisning: Planerar och genomför aktiviteten och beaktar säkerheten. Under aktiviteten kan man med fördel öva vändning av segeljollen vid kantring. Aktiviteten kan arrangeras i samråd med en lokal segelklubb, där man även kan få tillgång till erfarna instruktörer samt segeljollar. NODU / vattenmiljön Rodd Spejarscouten lär sig ro ensam och i lag. Beskrivning: Spejarscouten lär sig terminologin inom rodd (styrbord, babord, hopa, ro, pliktåra, slagåra, styråra etc.) och känner därmed till roddbåtens och årans delar samt uppbyggnad. Spejarscouterna övar på både individuell rodd samt rodd i lag med en och två åror per man ("sculling" respektive "rowing"). Spejarscouten kan bedömma havsmiljöns kvalitet och vet vad man bör göra för att bevara eller förbättra den. Beskrivning: Spejarscouten utforskar vattenmiljön i Östersjön och andra vattendrag under en hajk med jolle, kanot eller roddbåt. Under hajken genomförs NODU-undersökningar och spejarscouterna funderar på vad som kan göras för att bevara eller förbättra vattenmiljön. Efter hajken skickas NODU-rapporterna till Havsforskningsinstitutet. Om spejarscouterna inte tidigare tillverkat en secchiskiva så görs detta under hajken.

6 Material: Secchiskiva, hink, rep, termometer, papper och penna. Anvisning: kan agera ledare för hajken. Anvisning: genomför och planerar hajken tillsammans med lotsen. Strandhugg Spejarscouten lär sig hantera en farkost under en längre sträcka och känner efter långfärden bättre till sina egna och farkostens starka och svaga sidor. Beskrivning: Patrullen gör en minst fyra dagar lång utfärd med kanot, jolle eller roddbåt längs kusten i inre skärgården. Material: hajkutrustning. Anvisning: kan agera ledare för hajken. Anvisning: genomför och planerar hajken tillsammans med patrullen och lotsen. LÄGERLIV (TILLÄGG I ETAPPEN) Konstruktion (tillägg i aktiviteten) Knopar och rep Spejarscouten lär sig rephantverk och reparerar eller tillverkar exempelvis trossar för kårens behov. Beskrivning: Spejarscouten lär sig göra ögon-, kort och långsplits med tre- och fyrslaget rep. Splitsningarna utförs med och utan uttunning, och skillanderna mellan de två metoderna och användningsområdena förklaras. Material: tre- och fyrslaget rep, syl, splitsnål, märlspik, garn för tagling, kniv, tändare (alt repskärare) Anvisning: leder aktiviteten, vid behov med hjälp av erfarna reparbetare.