Ulfåsas bebyggelseläge under skilda epoker Essen, Agneta von Fornvännen 1994:2, Ingår
|
|
- Ann Eva Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ulfåsas bebyggelseläge under skilda epoker Essen, Agneta von Fornvännen 1994:2, Ingår i: samla.raa.se
2 Debatt Ulfåsas bebyggelseläge under skilda epoker 1990 utkom en bok med titeln»i den heliga Birgittas trakter». Nitton uppsatser om medeltida samhälle och kultur i Östergötland»västanstång». Där skriver bl. a. Christian Lo vén om»slotten och de befästa gårdarna i västra Östergötland». Bland dessa ingår Ulfåsa herrgård i Ekebyborna socken. Han ansluter sig där till den på senare tid lanserade teo rin att bebyggelsen flyttats från den plats som numera kallas Brittas och till det s. k. S:a Britas näs och därifrån till dess nuvarande plats (Slott och herresäten i Sverige, 1971 s. 320) (fig. 1). Han avslutar dock sin artikel med en reservation:»sista ordet i denna fråga är dock inte sagt.» Min avsikt är att göra ett inlägg i denna debatt med stöd av den dokumentation som framkommit vid min forskning i Ulfåsas bebyggelsehistoria. Först en sammanfattning av de två teorier som står mot varandra. Gårdens olika lägen enligt Version I Version 11 Brittas före S:a Britas näs S:a Britas näs Brittas (Gamlegården) Nuvarande läge Nuvarande läge Enligt en gammal men ej dokumenterad tradition tillhörde Ulfåsa Birger Jarls föräldrar Måns Minnisköld och Ingrid Ulwa. Vem som ände gården efter deras död är synnerligen oklart och först i en dom daterad Vlwasum den 15 jan tilldöms lagman Birger Person arvsrätten till sin kusin Johan Engels efterlämnade gods och nämns gården vid namn. Betydelsen av detta är»ulvarnas ås» och ej som ofta antagits Ulfs gård efter Ulf Gudmarson (G. Franzén, Ortnanmarkivet). Efter giftermålet mellan Ulf Gudmarson och Birgitta Birgersdotter 1316 bosatte sig paret på Ulfåsa och gården förblev sedan i flera generationer i deras familj men tillföll på talet Sturarna. Efter mordet på Svante Sture ärvdes Ulfåsa av hans dotter Anna Sture som 1569 ingick äktenskap med Hogenskild Bielke. Denne blev 1605 p. g. a. konspirationer avrättad av Karl IX och Ulfåsa drogs in till»kronan men redan Gustaf II Adolf gav löfte om att gården skulle återställas till släkten blev Lars Sparre ägare genom sitt gifte med Anna Stures systerdotter Märta Baner. Deras son generalen Carl Sparre kom att få stor betydelse för gårdens förskönande och förbättring. Vad talar då för all version I är den riktiga? Som belägg för denna version anför Äke Nisbeth (Slott och herresäten i Sverige, s. 320) och Christian Loven (I den heliga Birgittas trakter, s. 373) att det strax söder om den plats som numera kallas Brittas funnits gammal bebyggelse och att den flyttats till S:a Britas näs p. g. a. ett ur försvarssynpunkt mindre lämpligt läge på slätten. Att det vid Brittas funnits en bebyggelse framgår av den svarta jorden och alla de lösfynd som gjorts där samt alla de sten- och tegelrester som fortfarande forslas bort varje år. Bland de viktigaste fynden märks en silversked med Folkungavapnet (Linköpings museum), en stamp med Ekebyborna kyrkas sigill, två guldringar (SHM) samt en pilspets, alla daterade till 1300-talet och dessutom benrester och järnskrot. Tjocka lager av aska tyder på att brand var en av orsakerna till att bebyggelsen flyttats enl. version I till S:a Britas näs. Detta skall ha skett mellan 1344 efter Ulf Gudmarsons död och före 1349 då Birgitta begav sig till Rom. Den nya borgen skall ha placerats på ett näs i sjön Boren på tre sidor skyddad av vatten och på den södra av två vallgravar. Näset kallas i fortsättningen för S:a Britas näs (fig. 1). Borgen bestod av ett borgtorn, varav det fortfarande finns rester av en källare, två Fornvännen 89 (1994)
3 112 Debatt l:a BRITTAS NÄS HÅNGERNÄÄS? EKBYBORNA K:a ASK K:a kr Fig. 1.»Karta över de tre åsarna, Vlwasum, Brittas och Mörbyåsen. Teckning: Anna Ivarsson, dec 1992 Fornvännen 89 (1994)
4 Debatt 113 byggnader väster om detta samt flera hus söder om vallgraven (fig. 2). Men 1924 utfördes en grundlig undersökning av platsen av Axel Forssén och han konstaterade då att borgen bör ha byggts redan på 1200-talet, alltså långt före Birgittas resa till Rom Han nämner ingenting om att den skulle ha byggts till eller om senare. Några speciella fynd gjordes inte heller. Spår av brand antyder dock att detta kan ha varit orsaken till bebyggelsens flyttning, enl. version I till dess nuvarande plats. Några som helst belägg för att denna version skall vara den riktiga har förf. inte kunnat finna varken i samtida eller senare dokumentation, ej heller i den muntliga traditionen. Viktigt är också att notera att denna uppfattning att gården flyttats från Brittas till S:a Britas näs uppstått på senare år efter det att de stora invallnlngarna runt Brittas ägt rum i början av 1900-talet och det istället för våtmarker blivit böljande sädesfält. Vad talar då för att version II är den rätta och att borgen flyttats från S:a Britas näs till Brittas? Först och främst kan invändningen att det nya läget vid Brittas skall ha varit fortifikatoriskt olämpligt helt avfärdas. Geolog Hans Johansson (SGU) som på 1970-talet gjorde undersökningar av trakten hävdar med bestämdhet att Brittas på 1300-talet var omfluten av vatten. Denna ås sträcker sig liksom Vlwasum-åsen i nord-sydlig riktning och avgränsas i norr av sjön Boren (fig. 1). Fortfarande, trots invallnlngarna, är det stora pro blem att hålla åkrarna vattenfria efter regnoch snörika perioder och när vallarna brister och pumparna stannar är det lätt att föreställa sig 1300-talsborgen vattenomfluten, vilket förf. av egen erfarenhet kan intyga. Ett annat skäl till att flytta gården från den steniga Vlwasum-åsen till Brittas kan ha varit att jordbruket under 1300-talet började utvecklas och att marken på den senare platsen var betydligt mer lättodlad. Enligt traditionen berodde gårdens flyttning till Brittas på att Birgitta efter makens död 1344 önskade komma närmare de båda sockenkyrkorna Ekebyborna och Ask (Sv. Slott och herresäten, nr 3 s. 127). I den förra finns fortfarande ett rum som kallas S:a Britas bönkammare. Namnet Vlwasum bibehölls på den nya borgen, 1361 skriver sig Ulfs och Birgittas son»karolus de Ulfasum» (Paulsson, Annales Suecici Medii Aevi). Benämningen Brittas förekommer först 1825 och har förmodligen varit den folkliga benämningen på åsen. Efter 1580 då en ny flyttning av bebyggelsen skedde, denna gången till den nuvarande platsen, kom den övergivna 1300-talsborgen vid Brittås att betecknas som gamlegården eller humlegården, namn som förf. i fortsättningen kommer att använda. Av en redogörelse för»antiquiteterna i Eekebyborna s:n» insänd till antikvitetskollegium på uppdrag av förmyndarregeringen från kyrkoherden Johannes Magni framgår att bebyggelsen verkligen flyttats från näset till gamlegården.»ulfåsa gård är först ifrån ett nääs uti stora diurgården belägit, der ännu dhe gambla rudera finnes och S. Britas nääs kallas, aff benemdte S. Brita Hytter på Bärga Byes ägor, hwar nu humblegården lagder är och kallad Ulfåsa efter sin salige Man Ulff benämnd. Derefter hafwer H. Hogenskild Bielke den åter låtit flytta nermare åt siön Boren, der den nu står samman med 3 hemman Hambra kallade...» (Palmsköld 293 Boberg härad Ekebyborna, UUB). Ungefar samma beskrivning står att finna i Aska häradsrätts dombok för den 14 jan i ett mål mellan dåvarande ägaren gen. Carl Sparre och Berga by (WLA). Ett rikt kartmaterial från 1635, 1659, 1674, 1683 och 1708 ger också intressant information (LMV). På den tidigaste kartan från 1635 är den nya Bielkeska bebyggelsen inritad med corps de logi och ekonomibyggnader på dess nuvarande plats medan området varifrån den flyttats markerats som»gamblegårdstomptan» (fig. 3). Denna karta är alltså ritad c:a 45 år efter flyttningen och säkert fanns det fortfarande personer i livet som hade minnen av en sådan upseendeväckande händelse. Sankta Britas näs finns överhuvudtaget inte inritat på denna karta vilket tyder på att det varit skogbevuxet, vilket också framgår av en uppgift till Reduktionskollegiet från Carl Sparre:»1662 hava dagligkarlarna korthuggit och avvägt uti S:a Britas näs 9 % timmerlass.» (Protokoll ang. kungsgårdar och kungsladugårdar RA.) På 1683 och 1708 års kartor finns»gamlornvännen 89 (1994)
5 114 Debatt :&.,**/ V J v- Fig. 2. Ruinen vid S:a Britas näs. Foto ATA. Fomvärmm 89(1994)
6 Debatt 115 Fig års karta. LMV. Nr 21 Gamlegården. Fornvännen 89 (1994)
7 116 Debatt Fig. 4. Flygfoto av nuvarande Ulfåsa. Lars Björkroth, Linköping. blegården hvarest Herregården haar tillförne Stådt männ nu är Humblegårdh och en stugubygning» men 1767 är stugan borta och där har istället blivit åker. Ett par byggningar hade flyttats redan 1588 till den nya platsen vilket framgår av fogden Jon Jonssons räkenskaper av»utgiffter tiill Ulfåås Gårdh» då 19 dagsverken åtgått»tiill the bygninger som bleff flytt aff Gamble Gårdenn vid leden». (H. Bielkes saml. vol. 1 och 8 RA.) I en annan förteckning»uppå dhe Antiqviteter och Monumenter som finnas uthi Eekbybornanas Församlingh» (Actum Eekbyborna 1667 KB) återfinnes följande passus:»först finnes een mural Källare aff Lijmhellar, och annan huggen sten uppå H:r Ex:tz Carl Sparres sätegårdz ägor, uppå een udde Väster om gården Hångernääs be:d men intet nu hwälfd eller om han hafwer det warit weet man intet: men så länge sedan behållen, att twenne Asper, äre wuxne uthi honom, aff hwilka dhen största är så stoor som een Tämmeligh Skiftesstack, item och ehn Hasselbuske icke mycket stoor...» Det har allmänt antagits att denna beskrivning syftar på S:a Britas borg på näset, men vid närmare granskning tycks det snarare vara 1300-talsborgen vid gamlegården «... uppå een udde Väster om gården Hångernääs be:d» kan udden inte syfta på S:a Britas näs och gården på Ulfåsa vilket framgår av den vidare texten»om denna S:e Brijta säijes och detta att hon skulle hafwa warit gift och haft een man Ulff be:d» och längre fram i texten»een annor kyecka Eegby be:d». Gården eller torpet Hångernääs har bevisligen funnits och återfinns i olika handlingar från 1500-talet Dels i Nils Pederson Bielkes och hans maka Anna Hogenskilds handlingar (RA E ) där»ulfåsalåtten i Öster- Fnnwännen H9 (1994)
8 Debatt 117 götland, Aska härad i Egby socken» består av Ulfåsa med Hamra, Kullebohl, Fallet och Hångernääs. Dels i ett»extracht af Högvälborne Sahl: H: Svante Stures Jordabok Skrefem Anno 1561» avskrivet 1571 (UUB X 299 I) där bl. a. Hångernääs nämns. Sista uppgiften är när den ovan nämnde fogden Jon Jonsson 1588 betalar ut lön till smeden i Hängisnäs. Namnet är troligen en förvanskning av Hångernäs. Någon gård med detta namn har förf. inte kunnat finna på det existerande kartmaterialet från 1600-talet och framåt. Men den kan ha legat på den ås som sträcker sig c:a 1 km öster om Brittas i nordsydlig riktning från Mörby till sjön Boren (fig. 1). Där finns fortfarande rester av gammal bebyggelse. Näset på Mörbyåsen som numera tillhör Ulfåsa har benämningen»salongen», möjligen en förvanskning av»hången» som enl. prof. Gösta Franzén betyder»strandsluttning». I redogörelsen för antikvitelerna från år 1667 är källarens mått noga angivna.»denna Källare är i längden ifrån Öster till Väster 10 Vi allna och i Bredden ifrån norr och till söder 14 Vi aln, Källarestukan eller nidgången i Källaren är 8 alnar longh och hwälfd, hwaruppå står en stor börk.» Om man räknar en aln = 60 cm stämmer dessa mått förvånansvärt väl överens med måtten på källaren på S:ta Britas näs, men där är innermåtten från norr till söder c:a 6,48 m och från öster till väster c:a 8,68 alltså det omvända förhållandet. Denna måttöverensstämmelse styrker Axel Forsséns antagande att byggnadsmaterial från borgen på S:ta Britas näs återanvänts på annan plats. Redogörelsen fortsätter»men på väster sidan om Källaren, hardt hoos, finnes lagda Steenar, såssom muur under huus, på hwilka utan twifwel, hafwa stådt wåningar dher S:te Brijta, hafwer logerat uthi, efter dher finnes steenhoopar såssom efter Korsteenar, uthi hwilka finnes tegelsteenar.» En hembygdsforskare, kantor Ernst Petterson i Ask, skriver 1912 i en redogörelse angående Brittaås:»I vår tid synes där en ladugård och en liten statstuga. Husen ligga på en åt alla håll, mest åt söder, sluttande kulle och på södra sluttningen visas ännu i åkern en fördjup ning, af gammalt kallad»gamlegårdshål». Där påträffades 1911 vid stenbrytning en sträckmur af medeltidstegel jämte en stor mängd grundvalar af byggnader. Inom en sådan påträffades tjocka lager av aska - blandad med ben af bl. a. häst - tydande på att husen här en gång ödelagts af eld, kanske genom danskarna » Alla dessa spår av bebyggelse är numera utplånade. Mängder av sten forslades bort därifrån och användes till ett vägbygge i början av 1900-talet, strax efter kantor Pettersons redogörelse. Vad som förorsakade branden, om det var biskop Hans Brasks trupper 1520 (Schuck, Ecclesia Lincopensis s ) eller danskarnas våldsamma härjningar i trakten (Moltke, Daniel Rantzaus tog til Östergötland) eller helt enkelt en vådeld har förf. inte kunnat utröna. Som ovan nämnts lät Hogenskild Bielke på 1580-talet flytta gården närmare sjön Bo ren»där den nu står samman med tre hemman Hambra kallade». Där är den fortfarande belägen om än i förändrat skick (fig. 4). Sammanfattningsvis kan man hävda att det inte finns några som helst bevis, varken muntliga eller skriftliga, som styrker version I medan det finns tillräckligt med tillförlitlig dokumentation som bekräftar version II:s riktighet. En arkeologisk undersökning av»gamlegården» vid Brittas borde kunna ge ett definitivt svar. Referenser Actum Eekbyborna Kungliga Biblioteket. Aska härads domsbok Wadstena Landsarkiv. Bielke, Hogenskild. Handlingar E1982. Vol. 1 och 8. Riksarkivet. Bielke, Nils Pedersen och Anna Hogenskild. Handlingar E Riksarkivet. Dahlbäck, Göran I heliga Birgittas trakter. Uppsala. Forssén,_ Axel Kapsel signerad Ekebyborna s:n, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Franzén, Gösta Muntlig uppgift. Ortnamnarkivet. Uppsala. Johansson, Hans Mundig uppgift. Sveriges geografiska undersökningar. Linköping. Moltke, A Daniel Rantzaus tåg till Östergötland. Köpenhamn. Petterson, Ernst. Kapsel sign. Ekebyborna s:n, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Paulsson, Göte Annales Suecici Medii Aevi. Lund Fornvännen 89 (1994)
9 118 Debatt Protokoll ang. kungsgårdar och kungsladugårdar. Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början F 1:1.»Riksarkivet. Stockholm. Schuck, H Ecclesia Lincopensis. Stockholm. Sture, Svante. Handlingar X 299 i. Uppsala univer- _ sitetsbibliotek. _ Agneta von Essen Slott och herresäten i Sverige Östergödand. Vol. Östermalmsgatan 31 II. Malmö Stockholm Fornvännen 89 (1994)
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Tägneby i Rystads socken
UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads
Schakt i Snöveltorp Djurtorp
Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning
Tidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810
Dalby 26:9 Här kommer historien om gården Dalby 26:9. Gården låg i de södra utkanterna av Dalby församling och hade en storlek av knappt 20 tunnland. Mer om detta nedan. Tidig historia, Dalby 26 Före enskiftet
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Tollesbyn 1:10. Johannes
Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.
Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
I närheten av kung Sigges sten
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Inför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping
Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer
Strädelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Trädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård
UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård Halland, Varbergs kommun, Lindbergs sn, RAÄ 40 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid
Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:30 Signalisten 11 Särskild utredning, etapp 2 RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...1 Målsättning,
Crugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
FJÄRRVÄRME I STUREFORS
RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................
Nybyggnation vid Orlunda skola
Rapport 2011:101 Arkeologisk utredning, etapp 2 Nybyggnation vid Orlunda skola Invid RAÄ 36 och 66 Orlunda 1:9 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M
Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun.
Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning 2012 Therese Ohlsson Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar
uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17
Kartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse
Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 2 Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 3 Omslagsbild: Detalj ur storskifteskartan från 1768 Rapport 2007:09, arkeologiska
Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Den som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.
Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde
DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD
RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON
Boplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Sökschakt vid Kvarns övningsområde
UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Kvarns övningsområde Kristbergs socken Motala kommun Östergötland Dnr 421-2656-2006 Göran Gruber UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING,
Långbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget
UV ÖST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-987-2004 Anna Molin
Kulturlager från 1700-talet i Mariefred
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda
Vindkraft i Lårstad och Fågelstad
uv öst rapport 2009:22 arkeologisk förundersökning Vindkraft i Lårstad och Fågelstad RAÄ 236, äldre färdväg Lårstad 1:5, Fågelsta 2:2 Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötland Dnr 422-3600-2008
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
KLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:30 Torshälla Gång- och cykelväg längs Ringvägen Arkeologisk utredning Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning 3
Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Hus i gatan Akut vattenläcka
Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Gustav Adolfs torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Gustav Adolfs torg Dokumentation i samband med ledningsdragning för el och dränering inom RAÄ 20 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten
Väntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17
1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.
Husberget i Torshälla
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:23 Husberget i Torshälla Från kunglig borg till gasoltank Arkeologisk förundersökning Fornlämning Torshälla 95:1 och 71:1 Fastigheten Krögaren 9/10 Torshälla socken
FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE
ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor
Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun
Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning
Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild
Arkeologisk utredning. Gråmunkehöga. Utredning inför planerad byggnation. Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun. Per Frölund 2003:04
Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun Per Frölund 2003:04 Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation
Schaktgrävning i Nässja och Örberga
UV RAPPORT 2013:129 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktgrävning i Nässja och Örberga Östergötland Vadstena kommun Nässja och Örberga socknar Järnevid 1:1 och Örberga 6:1 RAÄ 9:1 och 10:1, Nässja socken
En källare med tradition
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:39 En källare med tradition Mynthuset åter aktuellt Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Jarl 5 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...
I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland
I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland Arkeologisk undersökning Rapporter från Arkeologikonsult
Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591
Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09
Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården
Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Elkablar vid Bergs slussar
Rapport 2010:40 Arkeologisk förundersökning Elkablar vid Bergs slussar Intill RAÄ 110 och 115 Bergs slussar Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N
Höör väster, Område A och del av B
UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i:
Förhistoriska bebyggelser antydda genom kemisk analys Arrhenius, Olof Fornvännen 59-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_059 Ingår i: samla.raa.se M E D D E L A N D E N och distinkta definitionerna.
KLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
Rapport 2017:7. Vanås 3:12. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg
Rapport 2017:7 Vanås 3:12 Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Rapport 2017:7 Vanås 3:12 Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 109 Gryts socken Östra Göinge kommun
Äljalt 3:30, fornlämning nr 58
Arkeologisk slutundersökning 2013 Äljalt 3:30, fornlämning nr 58 RIVNING AV STENBRO Röke socken, Hässleholms kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk slutundersökning 2013
FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN
RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................
Arkeologisk undersökning vid Backgården
UV ÖST RAPPORT 2007:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk undersökning vid Backgården RAÄ 173 Backgården 2 och 3, Kvarnön Motala stad och kommun Östergötland Dnr 422-522-2007 Fredrik Molin UV ÖST
Alvastra 5:3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2007:117. Arkeologisk förundersökning
Rapport 2007:117 Arkeologisk förundersökning Alvastra 5:3 Invid RAÄ 1 Alvastra 5:3 Västra Tollstad socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson & Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A
Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll
Ultuna, hus C4:16 Antikvarisk kontroll I anslutning till fornlämning Uppsala 401:1 och 472:1, fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad (fd Bondkyrko sn), Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:25 Fredrik
Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.
KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,
Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22
1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland
2010-01-18 Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland Under ett par vintriga och bitvis rejält snöiga dagar i slutet av 2008 gjorde UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning
Ny småhusbebyggelse i Unnerstad
Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U
Henriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på
RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stensträngar och murar på Henriksdalsberget Arkeologisk förundersökning av vallanläggning vid Henriksdal, RAÄ 100:1-2, Nacka socken och kommun, Södermanland
Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk
Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5
uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk förundersökning Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5 Västmanland; Arboga stad; Riksföreståndaren 5; Arboga 34:1 Helmut Bergold uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk
Optokabel vid Majstorp
RAPPORT 2015:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Optokabel vid Majstorp Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken Majstorp 2:8 Dnr 3.1.1-03366-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00387-2015
A. 6 a Lilla Hålltorps Torp
A. 6 a Lilla Hålltorps Torp Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Övre flygbilden del av den nedre. Lite vidare
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Sökschakt inför husbygge i Norsholm
Rapport 2013:45 Arkeologisk förundersökning Sökschakt inför husbygge i Norsholm Intill RAÄ 91, 92 och 234 Norsholm 10:1 Kimstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T
FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne
FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne Våren 2007 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk förundersökning vid Lärjeholms gård, Hjällbo 55:1, på uppdrag av Länsstyrelsen
LEINY SLÄKTUTREDNING (15) Dokument ID Familjenummer Författare Rev / Ver. UTRED911U.DOC Leif Nyström 0/5
LEINY SLÄKTUTREDNING 000911 2012-03-01 1 (15) ModerNamn: Hanna Persdotter Utred911U.doc 000911 000422 Barn: Anders (Anna, Per, Ola, Jöns, Johanna) FaderNamn: Nils Persson Orsak: Mitt, Leif Nyströms släktskap
Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Gång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län
2016-01-22 Antikvarie Robin Lucas Dnr: Ar-117-2014 Länsstyrelsen Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo
VA i C.H:s gata i V-ås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:46 VA i C.H:s gata i V-ås Förundersökning i form av en schaktningsövervakning RAÄ 232 Carl Hennings gata Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning
Nya elkablar vid Åby Fyrbondegård
Rapport 2005:36 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Nya elkablar vid Åby Fyrbondegård Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
Korskullens camping i Söderköping Schaktningar för nybyggnation
Rapport 2011:38 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Korskullens camping i Söderköping Schaktningar för nybyggnation Intill RAÄ 3 Söderköping 3:63 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors
Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr
uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43
Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd
Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd Raä 56:1, 138, Hultungs 1:6, Bunge socken, Gotland Ett plundrat kulturarv Lst. Dnr: 431-5845-08 Rapport ArkeoDok 2011:60 ArkeoDok
Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008
Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors
Medeltida gravar vid Egby kyrka
Medeltida gravar vid Egby kyrka Kyrkogården 2:1, Egby socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förundersökning och slutundersökning 1989 Författare Carl Persson Rapport November 2007 Kalmar läns museum
. M Uppdragsarkeologi AB B
C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför nedläggning av fiberkabel inom rubricerade fastigheter och fornlämningar i Hässleholms
Gotlands Museum. RAÄ Stora Kyrkebys 1:27 Hejnum Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015
Arkeologisk förundersökning RAÄ Stora Kyrkebys 1:27 Hejnum Gotland Länsstyrelsen län dnr 431-651-15 Gunilla Wickman-Nydolf 2015 Arkeologisk förundersökning RAÄ Stora Kyrkebys 1:27 Hejnum Gotland Länsstyrelsen
Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs
Rapport 2010:16 Arkeologisk förundersökning Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs RAÄ 124 Vårdnäs 2:2 Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N
Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 1996
Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 1996 Bastion Malmö DOKUMENTATION I SAMBAND MED LEDNINGSDRAGNING FÖR FJÄRRVÄRME, OCH FJÄRRKYLA, SAMT UPPFÖRANDE AV BYGGNAD FÖR RESTAURANG,
Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
Fjärrvärme i V. Långgatan, Köping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 20010:11 Fjärrvärme i V. Långgatan, Köping Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Köping 148:1 Västra Långgatan, kv. Edda Köpings stadsförvaltning
UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.
UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda
Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg
UV RAPPORT 2011:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-728-2010
Utvidgad täkt i Kolbyttemon
Arkeologisk utredning etapp 1 Utvidgad täkt i Kolbyttemon Kolbyttemon 1:3 Invid RAÄ 153 Skeda socken Linköpings kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt 2003 Rapport 23:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D
Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.
Rapport 2004:32 Arkeologisk utredning etapp 2 Händelö 2:1 f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R