BRUKSANVISNING FÖR ELDSTÄDER Dessa instruktioner ska bifogas till byggnadens bruks- och serviceanvisningar.

Transkript

1 BRUKSANVISNING FÖR ELDSTÄDER Dessa instruktioner ska bifogas till byggnadens bruks- och serviceanvisningar.

2 ANVÄNDARMANUAL FÖR VÄRMELAGRANDE ELDSTÄDER Det är viktigt att du läser användarmanualen noggrant innan du börjar använda din nya eldstad. På så sätt ger den dig mest nytta och håller i tiotals år. Du kommer att märka att det är lätt och tryggt att använda eldstaden du kan lugnt njuta av dess värme och atmosfär. I fråga om montering, användning, sotning och bränsle ska alltid nationella, regionala och lokala bestämmelser följas. För att säkerställa att eldstaden är säker och fungerar som den ska är det viktigt att alltid följa användarmanualen, om inte något annat följer av ovan nämnda bestämmelser. Funktionsprincipen hos en eldstad med elementkonstruktion När veden brinner stiger rökgaserna upp i den övre brännkammaren i eldstadens mitt, och fortsätter vidare till eldstadens nedre del för att sedan ledas ut genom skorstenen. Vid dubbelcirkulation leds rökgaserna, efter att ha gått genom eldstadens nedre del, en extra gång till en yttre kanal. Eldstäder med lång rökgascirkulation (dubbelcirkulation) effektiviserar tillvaratagandet av värme och gör att vedens värmeenergi utnyttjas bättre. Det gör att behovet av ved minskar och uppvärmningen blir ekonomisk, samtidigt som också utsläppen är små. Rökspjäll Tändspjäll Rökutgång nedtill Dubbelcirkulation Direktdrag, tändspjäll öppet FINLANDS VACKRASTE ACKUMULERANDE SPISAR / UUNISEPAT.FI

3 INNEHÅLL 1. Montering och anslutning till rökkanal...4 a. Grunden...4 b. Skyddsavstånd...4 c. Anslutning till rökkanal...4 d. Skorsten som vilar på eldstaden Ibruktagande och ineldning av en ny eldstad...5 a. Torkning...5 b. Ineldning Bränsle... 6 a. Ved som bränsle... 6 b. Rätt vedmängd Drag...7 a. Tillräckligt drag...7 b. Dragproblem Eldning... 8 a. Asklåda och roster... 8 b. Vedens placering i eldstaden... 8 c. Reglera spjäll och asklåda... 8 d. Tända... 8 e. Lägga i ved... 9 f. Avsluta eldningen... 9 g. Stänga spjällen Bakugn...10 a. Baka...10 b. Bräsera Rengöring och skötsel a. Ytor b. Glasluckor c. Rengöra asklådan Sotning samt rengöring av eldstaden Säkerhet Åtgärder vid sotbrand Då det gäller bruk och skötsel kan ni vända er till vår närmaste spisstudio:

4 1. MONTERING OCH ANSLUTNING TILL RÖKKANAL a. Grunden Det är viktigt att ta reda på grundens bärighet innan den nya eldstaden monteras. Om byggnaden är försedd med rökkanal för en eventuell eldstad behöver man vanligen inte förstärka grunden. En förutsättning är dock att eldstaden uppförs på det angivna stället. Om den nya ersätter en gammal minst lika tung eldstad borde det inte uppstå problem, men grunden för en massiv eldstad som placeras på ett helt nytt sälle bör förstärkas. b. Skyddsavstånd Skyddsavståndet från eldstaden till brännbart material anges i den modellspecifika prestandadeklarationen*. Som minst är skyddsavstånden följande: åt sidorna framåt uppåt bakåt 100 mm mm 150 mm 100 mm c. Anslutning till rökkanal Den modellspecifika medeltemperaturen för rökgaserna från eldstaden vid säkerhetstest anges i prestandadeklarationen. Denna temperatur ska beaktas när rökkanal i rätt temperaturklass ska väljas. Eldstäder från Uunisepät är helt kompatibla med alla rökkanaler som Unisepät levererar. Om eldstaden ansluts till en rökkanal som inte levererats av Uunisepät ska det kontrolleras att eldstaden och rökkanalen passar ihop. Den allmänna regeln är att endast en eldstad ansluts till en rökkanal. Två eldstäder kan anslutas till samma rökkanal om eldstäderna är placerade på samma nivå och eldas med samma bränsle. Om två eldstäder ansluts till samma rökkanal ska denna dimensioneras så att eldstäderna kan användas samtidigt. Båda eldstäder ska då vara försedda med spjäll. Värmebelastningen är i så fall högre och vi rekommenderar en rökkanal av temperaturklass T600. d. Skorsten som vilar på eldstaden Vanligen vilar skorstenen mot golvet, men en skorsten med endast en rökkanal kan också monteras så att den vilar direkt på eldstaden. Max-höjden för IKI blockskorsten är 9 m när den monteras på eldstaden. IKI-metallskorsten (vikt under 50 kg/m, längd under 8 m) kan monteras så att den i stället för på grunden med hjälp av stödkonstruktioner av icke brännbart material vilar mot bärande byggnadsdelar. * Prestandadeklarationerna återfinns på tillverkarens webbsidor 4

5 2. IBRUKTAGANDE AV EN NY ELDSTAD a. Torkning Låt den nya eldstaden torka i rumstemperatur (över 15 C) i cirka en vecka minst fem dagar efter monteringen, med rökkanalens rökspjäll och eldstadens luckor öppna. När du eldar de första gångerna i den nya eldstaden är det viktigt att du börjar försiktigt så att fukten i massan långsamt avdunstar. En för snabb och häftig eldning kan förkorta eldstadens livslängd och till och med skada den. b. Ineldning Börja använda eldstaden genom att varje dag i 4 5 dagar elda en liten mängd ved. Den första dagen eldar du cirka 1 kg torra stickor. Ett par timmar efter att elden slocknat kan du elda lika mycket en gång till. Efter att eldstaden kallnat kan du de följande dagarna elda cirka 2 kg ved. Låt rökspjällen vara öppna efter de första gångerna du eldar, så att luften hela tiden cirkulerar i eldstaden och fukten avdunstar ur materialet. Upprepa detta de följande dagarna och öka vedmängden med cirka 1 kg. Ineldningen är klar efter 4 8 gånger, beroende på eldstadens storlek. Också om byggnaden, eldstaden och skorstenen en längre tid stått oanvända eller kalla, lönar det sig att utföra en mindre ineldning. Elda i så fall cirka 2 kg torra små vedklabbar och låt rökspjället och eldstadsluckorna vara öppna i 2 3 timmar innan du börjar med den egentliga eldningen. Med en brasbakugn utförs ineldningen i braseldstaden så som ovan. I bakugnseldstaden ska ineldningen göras särskilt noggrant eftersom de för hand gjutna eldstadselementen har bundit mycket fukt. En liten mängd ved eldas 8 10 dagar. Två dagar eldas ett halvt kilo stickor, och sedan kan vedmängden ökas till ett kilo och eldningen utföras två gånger. Upprepa detta samtidigt som du vid varannan eldning ökar vedmängden med cirka 1 kg. 5

6 3. BRÄNSLE a. Ved som bränsle Eldstaden har konstruerats för vedeldning, så elda inte med annat. Alla träslag lämpar sig, liksom träbriketter. Använd endast torr (relativ fuktighet %) och obehandlad ved. Torr ved brinner bra och ger bästa möjliga effekt. Om veden är fuktig sjunker förbränningstemperaturen, utsläppen ökar och verkningsgraden minskar. Fukten i veden förångas och kan kondenseras på rökkanalernas yta, vilket gör att draget försvagas och att elden helt kan slockna. Du kan se till att din ved är torr genom att lagra färsk, kluven ved i ett luftigt, regnskyddat utrymme i minst ett år. Kom ihåg att olika träslag kan ha olika långa torktider. När det hörs ett klart klingande ljud då du slår två klabbar mot varandra vet du att veden är torr. Ta in veden i rumstemperatur dagen innan, så att den blir varm och ytan torr. Använd klabbar som är 4 10 cm i diameter. Vi rekommenderar en längd på cm i bakugnar, beroende på hur djup eldstaden är. Klyv alltid runda vedklabbar för att säkerställa att de brinner bra. Bland annat följande material avger giftiga och för eldstaden skadliga ämnen: impregnerat eller målat trä, spånskivor, möbler, saftburkar, plastpåsar, PVC-plast, blöjor och tidskrifter. Vedens värmevärde är rätt konstant oberoende av träslag, vilket innebär att samma volym ved ger mer energi ju tyngre träslaget är. För att erhålla samma mängd energi ur till exempel al måste du använda cirka 40 procent mer räknat i volym än om du eldar med björk. Eldstaden är inte avsedd för att bränna skräp eller avfall. Använd inte flytande bränsle ens för att tända med! b. Rätt vedmängd Eldstäder i Uunisepäts sortiment av eldstäder är avsedda för eldning med maximalt knappt 1 kg ved per 100 kg eldstadsvikt och dag. Man får elda högst tre omgångar ved per eldning och dag. Det bästa eldningsresultatet får du genom att elda ett par omgångar ved på morgonen och vid behov en omgång på kvällen. UUNISEPÄT-ELDSTÄDER OCH BRASKAMINPAKET (Takat.fi) Mändgden ved bestäms efter eldstadens vikt: Eldstadens vikt ca kg 3 x 2,5 kg Eldstadens vikt ca kg 3 x 3 kg Eldstadens vikt ca kg 3 x 4 kg Eldstadens vikt ca kg 3 x 6 kg Balladi Iso Balladi LÄTTA ACKUMULERANDE ELDSTÄDER KAMINKÄRNOR (Takat.fi) Erkkerisydän Iso sydän Normaali sydän Pieni sydän Takkaleivinuunisydän 1,5 kg + 2 kg + 2 kg 3 x 2 kg 3 x 4,5 kg 3 x 6 kg 3 x 4 kg 3 x 2,5 kg 3 x 6 kg ANGIVNA VEDMÄNGDER FÅR INTE ÖVERSKRIDAS! Maxmängderna ved gäller vid eldning i en kall eldstad. Om eldstaden är varm ska vedmängden reduceras för att undvika övereldning. Om du eldar med mindre än fulla vedomgångar bör du använda mindre klabbar så att förbränningen är rökfri och ren. När du använder hård lövved räcker en något mindre vedmängd. Notera att en ackumulerande spis når sin maximala effekt först 3,5 4 timmar (Balladen 2 h) efter tändning. Om angivna vedmängder följs stiger rökgasernas temperatur till högst 320 C. (VTT _KUVAAJAT) Övereldning och för stora vedomgångar kan skada eldytorna och eldstadskonstruktionen samt orsaka hårsprickor i eldstadens ytbeläggning. En för hög temperatur i eldstaden medför förändringar i luckornas metalldelar och skadar glasdelar och ytbeläggningar. 6

7 4. DRAG a. Tillräckligt drag stäng av spisfläkten och centraldammsugaren aktivera spisbrytaren på ventilationen 5 10 minuter innan tändning om bostaden saknar spisbrytare; öppna närmaste tilluftsventil eller ventilationsfönster. Detta borde göras före man tänder. Ifall spisbrytare inte finns kan man också tillfälligt stänga ventilationen ifall skorstenen är utrustad med rökgasfläkt ska fläkten alltid vara påkopplad vid eldning Innan du tänder eld på veden bör du kontrollera att draget i skorstenen är tillräckligt. Tillfälliga dragproblem i eldstaden beror nästan alltid på rökkanalen. Drag uppstår på grund av suget i rökkanalen, som är en följd av att varm luft strömmar uppåt i kanalen. När veden har börjat brinna påskyndar rökgaserna snabbt luftströmningen vilket leder till tillräckligt drag i eldstaden och till att du kan reglera draget med eldstadens dragreglage. En av de vanligaste orsakerna till dragproblem är att temperaturen i rökkanalen ligger nära yttertemperaturen eller till och med under den. Det gör att strömningen i rökkanalen är svag, helt har upphört eller rentav vänt i fel riktning. b. Dragproblem Nya eldstäder och rökkanaler är alltid kalla och fuktiga. Då uppstår det kanske inte tillräckligt drag i rökkanalen. Det samma är ofta fallet om eldstaden länge har stått oanvänd. Det kan också finnas fukt i rökkanalen, eldstaden eller veden, som då elden tar fart omvandlas till vattenånga. Eftersom vattenånga är betydligt tyngre än rökgaserna stannar den kvar i de nedre delarna av rökkanalen och eldstadens kanaler, och hindrar rökgaserna att stiga uppåt. Detta märker man vanligen av att draget inledningsvis är bra, men efter några minuter avtar eller upphör, och det börjar komma rök in i bostaden. Dragproblem uppstår vanligen om du bränner fuktig ved, eldstaden har stått oanvänd en längre tid, skorstenen inte är försedd med regnhatt och det har kommit vatten i rökkanalen Du kan undvika fuktproblemet genom att elda med torr ved och vid tändningen använda små bitar och stickor som du vet att brinner bra inte stänga rökspjället helt om eldstaden länge står oanvänd; detta låter rökkanalen vädras montera regnhatt och torka rökkanalen och eldstaden så bra som möjligt före ibruktagandet, till exempel med en fläkt Andra möjliga orsaker till dragproblem bristfällig sotning eller asktömning undertryck i rummet rökkanalen är tilltäppt (t.ex. fågel eller annat djur som fallit på rökspjället, fågelbon, barr, löv, spindelnät, söndervittrade tegelstenar o.d.) terrängförhållanden, husets läge nedanför en backe eller mitt bland stora träd väderförhållanden: under lågtryck är draget i eldstaden svagare än normalt tilltäppta ventilationsfilter Testa vid behov draget i eldstaden med en tändsticka eller ett stycke papper vid en rökkanalslucka eller eldstadens sotlucka. Om du inte känner något drag kan du vanligen få igång draget i rökkanalen genom att bränna en sida hopskrynklat tidningspapper i sotluckan. Luften i nedre delen av rökkanalen blir då varm och börjar stiga uppåt. Draget är tillräckligt när det suger både askan och pappret upp i skorstenen. I dåliga dragförhållanden kan du också få igång draget genom att blåsa varm luft med en hårtork eller varmfläkt i rökkanalens rengöringslucka. När draget är bra är röken ur skorstenen jämn och ljusgrå. Svart sot är ett tecken på dåligt drag eller våta vedklabbar. 7

8 5. ELDNING a. Asklåda och roster Se till att rostret alltid är rent. Asklådan får inte vara för fylld med aska. Kontrollera innan du tänder eld om asklådan är full och töm vid behov. Se till att också rostret är fritt från aska. En effektiv förbränning kräver att ersättningsluften fritt kan komma in i eldstaden under rostret och samtidigt kyler ner rostret. Detta säkerställer att rostret hålls i skick och håller länge. b. Vedens placering i eldstaden Upprätt Vedklabbarna placeras upprätt mot bakväggen i eldstaden. Placera klabbarna och tändveden så att luften kan cirkulera mellan klabbarna. Eldstaden ska inte vara helt fylld av ved. Lämna ett avstånd om minst 10 cm mellan veden och gnistgallret. Vågrätt Om du ytterligare vill minska utsläppen är det bäst att elda med kortare klabbar och placera dem vågrätt. Placera större klabbar under och mindre ovanpå. Placera klabbarna luftigt och omlott. c. Reglera spjäll och asklåda Öppna först rökkanalens avstängningsspjäll. Om eldstaden är försedd med tändspjäll så vrider du det i öppet (= auki) läge. Öppna asklådans lock cirka 2 5 centimeter. d. Tända Använd tändved vid tändningen. När du tänder eld på den första omgången ved använder du ren, torr ved som du spjälkt i tunna stickor (1 2 cm i diameter). Placera tändveden (näver, tändstycken, tidningspapper) på bottnen av rostret och sätt veden ovanpå tändveden. Har du placerat veden vågrätt tänder du ovanpå. Veden upprätt Öppna rökkanalens avstängningsspjäll Öppna asklådans lock Veden vågrätt Vrid tändspjället i öppet läge Använd aldrig flytande bränsle. Tänd på. När du tänt på stänger du eldstadsluckorna. Om eldstaden är försedd med tändspjäll stänger du det när veden har fattat eld. Det gör att rökgaserna börjar cirkulera i kanalerna och eldstaden börjar lagra värme. För att din eldstad ska bli varm på bästa möjliga sätt behöver den tillräckligt med ersättningsluft och en hög, het låga. Se till att eldstaden får tillräckligt med luft och att veden brinner glatt. Då lagrar eldstaden effektivt värme och förbränningen är ren. Se till att inte förbränningen förhindras genom för knapp tillgång på förbränningsluft. Du reglerar tillgången på förbränningsluft med hur mycket asklådan är öppen. Tänd ovanpå när veden lagts in vågrätt Använd tändved Stäng tändspjället när veden fattat eld 8

9 Obs! Tändspjället ska endast vara öppet medan veden fattar eld. Att hålla tändspjället öppet en längre tid under eldningen kan höja temperaturen i rökkanalen så mycket att den blir för het och skadas eller att det uppstår risk för eldsvåda. e. Lägga i ved Vi rekommenderar att du fyller på ved när minst hälften av klabbarna har brunnit och du ännu tydligt ser små lågor. Att fylla på senare, när det glöder och lågorna redan har falnat, kan leda till att elden flammar upp för mycket och förbränningen inte är ren. 1. Stäng asklådan medan du fyller på ved. 2. Det lönar sig att öppna tändspjället en stund. 3. Öppna eldstadsluckan långsamt. Det förhindrar flygaska från att virvla in i rummet. Om det är undertryck i rummet kan det komma in rök. 3a. Dra vid behov glöden med en kolkrok till rostrets kanter så att det finns plats att fylla på ny ved. Fyll på följande omgång ved. Placera klabbarna upprätt mot bakväggen, gärna med barken mot väggen. 3b. Eldar du med klabbarna vågrätt placerar du de nya klabbarna luftigt och omlott. 4. Stäng eldstadsluckorna när du lagt in veden. 5. Öppna igen askluckan på glänt. 6. Stäng tändspjället. Undvik att onödigt röra om i elden medan det brinner. Du kan justera hur snabbt det brinner med hjälp av vedklabbarnas storlek. Det avgörande vid förbränningen är ytan, inte volymen. Genom att reglera askluckan (2 5 cm springa) kan du se till att det brinner så jämnt som möjligt. Brand med lågor kräver mer luft, glödbrand mindre. Om lågorna slår upp ända in i eldstadens rökkanaler minskar du på springan i askluckan. Frontluckan är brännande het under eldning och därefter. Hjälpmedel ska ovillkorligen användas när frontluckan öppnas. Det är absolut förbjudet att röra handtaget eller luckans yta med bara händer. Lämna inte små barn eller sällskapsdjur nära den heta luckan. f. Avsluta eldningen När den sista omgången ved har brunnit ner till glöd, minskar du luftmängden med hjälp av askluckan. Dra glöden från kanten av rostret mot mitten. Glöden brinner då effektivare. g. Stänga spjällen Det är viktigt att stänga spjället vid rätt tidpunkt. Stäng rökspjället först när du kontrollerat att alla glödande kol säkert har slocknat. Rökspjället stänger av rökkanalen, och genomflödet av luft upphör och du eldar inte för kråkorna. Värmelagringen är effektiv och eldstaden hålls länge varm. Stänger du spjället för tidigt finns det risk för os (kolmonoxid). Under eldningen och ännu efteråt är eldstaden het både inuti och på ytan. Ytskiktet uppnår sin temperaturtopp först några timmar efter att du slutat elda. Därför är det viktigt att följa anvisningarna, så att eldstaden inte blir för het. Eldstaden får inte eldas så het att man inte kan ta på den med handen. Den bästa uppvärmningseffekten får man genom att elda varje dag. Undvik att bränna skräp, glansigt papper och våt ved, och att elda med för lite drag, dvs. syre. Ineffektiv och oren förbränning medför att det bildas beck i de inre delarna av eldstaden. Becket kan fatta eld och då uppstår s.k. soteld. Soteld måste alltid anmälas till brandmyndigheterna. LÄMNA INTE ELDSTADEN UTAN TILLSYN UNDER ELDNING. EN ACKUMULERANDE ELDSTAD FÅR INTE ANVÄNDAS SOM ÖPPEN SPIS VAR VARSAM NÄR DU ANVÄNDER ELDSTADEN. STÄNG INTE RÖKSPJÄLLET I ELDSTADEN ELLER RÖKKANALEN FÖR TIDIGT, SÅ ATT DET INTE UPPSTÅR FARLIG KOLMONOXID! Kom ihåg! Kolmonoxid är en luktfri, smakfri och färglös gas, det gäller alltså att vara försiktig! 9

10 6. BAKUGN a. Baka 1. Elda först som föreldning en full omgång ved (6 8 kg) i braseldstaden. 2. Elda en andra omgång i bakugnen. vrid upp bakugnens luftintag och lägg in cirka 4 kg ved och tänd på när vedklabbarna har brunnit ner fäller du de glödande kolen ner genom luckan till kolöppningen vrid fast bakugnens luftintag öppna asklådan en aning så att glöden i eldstaden kan brinna slut när glöden svartnat stänger du luckan till kolöppningen och asklådan stäng rökspjällen när du kontrollerat att alla glödande kol säkert har slocknat placera en termometer i bakugnen så att du kan följa med när temperaturen är lämplig för maten du tillagar. Värmen jämnar ut sig och stiger i bakugnen ännu en stund efter att glöden i eldstaden slocknat. Bäst uppnår och upprätthåller du baktemperaturen om ugnen ännu är varm efter eldningen dagen innan. b. Bräsera elda två fulla omgångar ved i braseldstaden när det ännu finns kvar en del glöd öppnar du luckan till kolöppningen så att temperaturen i bakugnen stiger minska springan till asklådan så att den sista glöden brinner jämnt när glöden svartnat stänger du rökspjället och asklådan för att hålla kvar värmen och rätt bräseringstemperatur stäng luckan till kolöppningen. Du kan också erhålla bräseringstemperatur om du eldar bakugnen för bakning och sedan låter den svalna något. Bäst uppnår och upprätthåller du bräseringstemperaturen om ugnen ännu är varm efter eldningen dagen innan. 10

11 7. RENGÖRING OCH SKÖTSEL a. Ytor Rengör kakel och klinkers med en fuktig duk och normala rengörings- och lösningsmedel för hemmabruk. Undvik att använda slipande rengöringsmedel. Det är lätt att avlägsna sot med för ändamålet avsedda rengöringsmedel som finns i järnaffärer. Om normal rengöring inte räcker, är det bästa sättet att rengöra kakelfogar att torrgnugga dem med fin stålull eller fint sandpapper. Riklig våtrengöring med lösningsmedel leder till att smutsen sugs in i fogmassan och att fogen missfärgas. b. Glasluckor Sot- och eldstadsluckornas metallytor ska regelbundet rengöras med normala rengöringsmedel för hemmabruk. Specialrengöringsmedel för glasluckor finns i järnaffärer. För färgat stål gäller tillverkarens separata anvisningar. c. Rengöra asklådan Asklådan ska tömmas ofta så att askan inte förhindrar ersättningsluft att komma in i eldstaden. Askan ska föras ut till ett härför avsett kärl tillverkat i icke brännbart material. Töm asklådan först då askan svalnat. Kom ihåg att det kan finnas heta kol bland askan ännu ett dygn efter eldningen. Träaska är miljövänligt och bra för jordförbättring. Lägg inte aska i komposten. Askan kan också användas som gödsel. 8. SOTNING SAMT RENGÖRING AV ELDSTADEN Följ alltid nationella bestämmelser när det gäller sotning av eldstaden. Det är bra att låta proffs ta hand om sotningen, även om bestämmelserna inte skulle kräva det. I Finland har Inrikesministeriet utfärdat en förordning om sotning (539/2005). Enligt 22 i räddningslagen (468/2003) ska sotningen utföras av en distriktssotare som godkänts av räddningsområdet eller av en sotare som är anställd hos denne. Fastighetens ägare eller innehavare ska se till att eldstäder och rökkanaler sotas regelbundet. Eldstäder inklusive rökkanaler i stadigvarande bostad ska sotas en gång per år. Eldstäder inklusive rök- och anslutningskanaler i privat fritidsbostad jämte bastu ska sotas en gång vart tredje år. Eldstäder inklusive rökkanaler i fritidsbostad jämte bastu i regelbundet bruk, som är avsedd för annat än privat bruk, ska sotas med ett års intervaller. Sotningen ska utföras under den tid som fritidsbostaden främst används. Eldstaden ska ovillkorligen vara kall när den rengörs. Vi rekommenderar att du ber sotaren rengöra eldstaden i anslutning till sotningen. Samtidigt kontrollerar sotaren eldstädernas och rökkanalernas skyddsavstånd samt att stegar och sotställningar är i skick. Sotaren anmäler eventuella fel och brister till fastighetens ägare eller innehavare. Kontrollera att sotluckor och askkärl säkert är korrekt tillbakasatta efter sotningen. Stäng sotluckorna. Det är bra att låta en sotare kontrollera eldstaden och anslutnings- och rökkanaler om eldstaden har varit ur bruk en längre tid. Tillverkaren ansvarar inte för ändringar i eller tillägg till konstruktioner, som utförts utan auktorisation eller tillstånd. Ändringar och tillägg kan hindra att rökgaserna cirkulerar rätt och medföra fara. Om det uppstår behov av reparation i eldstadens konstruktioner ska en av Uunisepät auktoriserad montör kontaktas. Endast extrautrustning och reservdelar som monterats av Uunisepäts montör får användas. 11

12 9. SÄKERHET Var alltid noggrann när du hanterar levande eld. Brand- och kolmonoxidvarnare är nödvändiga i varje hem, likaså brandfilt. Kontakta alltid omedelbart brandmyndigheterna vid eldsvåda. Eldstadsluckornas metalldelar och glas blir heta under eldningen. Undvik direkt hudkontakt genom att använda skyddshandskar eller verktyg för att öppna luckan. Lämna inte eldstaden obevakad under eldning. SE TILL ATT ELDSTADEN ÄR I GOTT SKICK DÅ VÄRMER DEN ÄNNU KOMMANDE GENERATIONER! 10. ÅTGÄRDER VID SOTBRAND Orsaken till sotbränder är sprickor i eldstäder och rökkanaler samt sotbildning. Felaktiga eldstäder och rökkanaler kan orsaka sotbränder. Orsaker till skador kan vara ålder, felaktig användning eller byggfel. Rökkanalens nedre del måste klara höga temperaturer och den övre delen frost och väder. En kall skorsten kan spricka också av alltför snabb och kraftig eldning. Detta bör beaktas i sommarstugor vintertid. Rökkanalens inre måste motstå kraftig kemisk belastning. Alla rökgaser innehåller också vattenånga som kan göra skorstenen fuktig när den kondenserar. En fuktig skorsten skadas lätt vid frysning. En fuktig skorsten ger sämre drag eftersom rökgasernas temperatur sjunker snabbare och sotavlagringen ökar. Det finns alltid en risk för sotbrand eftersom det vid eldning med ved också bildas vattenånga, tjär- och sotämnen samt syra. Om veden brinner bra och under rätt förhållanden samlas det aska och kol i eldstaden och skorstenen. Om det är dåligt drag i rökkanalen och dess inneryta är kallare än +70 C kan det bildas ett tjockt lager brännbara ämnen, fuktig sot, på dess innerväggar. När det torkar bildas mycket brandfarligt blanksot. Heta brandgaser eller en lämplig gnista kan starta en brand i blanksotlagret. Det brinnande blanksotet höjer snabbt temperaturen i eldstaden och rökkanalen till C. 1. Sotbrand ska alltid anmälas till brandkåren. 2. Man ska inte försöka släcka sotbrand själv. 3. Om sotbranden upptäcks i begynnelsefasen kan den begränsas genom att stänga sot- och frontluckorna i eldstaden samt rökgasspjäll om sådant finns. 4. Efter en sotbrand måste sotaren kontrollera såväl eldstaden som rökkanalen innan nästa eldning. Sotbrand kan förhindras genom följande åtgärder: 1. Kontrollera eldstadens och rökkanalens skick regelbundet, alla sprickor ska kontrolleras av yrkesman samt lagas i tid. 2. Torr ved och tillräckligt drag är det bästa för att hålla rökkanalen i skick. Mest sot i rökkanalen bildas genom bränning av skräp. 3. Rökkanalen ska också sotas regelbundet. 12

13 MENUETTI Köksspis med bakugn Spisens skyddsavstånd Bekanta dig med eldstadens prestandadeklaration (DOP) Denna hittar du på tillverkarens hemsidor Spisen kan monteras mot en vägg av obrännbart material. Ibruktagande av spis Bekanta dig med med den allmänna bruksanvisningen för eldstäder punkt 2 Ibruktagande av eldstad, samt Ibruktagande av bakugn. Innan uppvärmning 1. Töm asklådan och kontrollera rostern. 2. Drag ut rökspjället 3. Vrid tändspjället i öppenläge OBS! Man får inte elda i spisen och bakugnen på samma gång Spisens användning Spisens maximi förbränningsmängd är ca 10 kg ved/dygn. Detta innebär 5 påfyllningar med ca 2 kg ved. Bakugnsluckan och spisluckan hålls stängda under användning. 1. Öppna lufttillförseln i asklådans lucka 2. Lägg in ved på liggande och tänd. Använd näver, spånor eller eventuellt tändbriketter 3. Då en bra förbränning är uppnådd, kan man stänga tändsjället 4. Då en bra förbränning är uppnådd kan man minska på lufttillförseln, t.ex stänga till hälften. 5. Spisens plit kan användas strax efter att eld är tänd. 6. Rökspjället kan stängas då glöden har slocknat. Drag ut rökspjället Vrid tändspjället I öppet läge Öppna lufttillförseln i asklådans lucka Veden vågrätt Använd tändved Justera lufttillförseln Täng tändspjället när veden fattat eld FINLANDS VACKRASTE ACKUMULERANDE SPISAR

14 Bakugnens användning Bakugnens maximi förbränningsmängd är 10 kg ved/dygn. Detta innebär två påfyllningar. Även köksspisens lucka hålls stängd då man eldar i bakugnen 1. Tag bort rökluckan som finns på bakugnens sidovägg. 2. Vrid upp lufttillförseln på bakugnsluckan 3. Fyll bakugnen med ca 4 6 kg ved och tänd. 4. Då en bra förbränning är uppnådd kan man stänga tändspjället. 5. Gör en påfyllning av ved vid behov, då den första påfyllningen nästan har brunnit ut. 6. a) Öppna kolluckan i bottnet av bakugnen då elden har brunnit ut. Skrapa ner de nästan utbrunna kolen genom öppningen. b) Öppna asklådan så att glöden kan brinna ut. c) Lägg tillbaka kolluckan samt rökluckan. 7. Placera temperaturmätaren i bakugnen så kan du kontrollera då det är lämplig värme för den mat du önskar tillreda. 8. Man kan upprätthålla värmen genom att ytterligare elda i köksspisen. Detta är nödvändigt endast om man tillreder mat som skall gräddas länge. 9. Då glöden i asklådan har slocknat kan man stänga rökspjället och asklådan. Tag bort röckluckan i bakugnen Öppna lufttillförseln Veden vägrått Stäng tändspjället når veden fattat eld Öppna kolluckan Skrapa kolen ner i asklådan Öppna asklådan Lägg tillbaka kolluckan samt rökluckan Placera en thermometer i bakugnen Rengöring Bekanta dig med med den allmänna bruksanvisningen för eldstäder punkt 7 Rengöring och skötsel. Pliten är av gjutjärn. Om man använder vatten för rengöring, bör man elda pliten torr därefter. Specialmedel för rengöring och smörjning kan inhandlas i järnhandeln. FINLANDS VACKRASTE ACKUMULERANDE SPISAR