Exempel: Exempel: XI:2

Transkript

1 Elfte avdelningen Textilvaror Allmänna anvisningar I stort sett omfattar elfte avd. råmaterial för textilindustrin (natursilke, ull, bomull, konstfibrer etc.), halvfabrikat (såsom garn och vävnader) samt konfektionerade artiklar som har tillverkats av dessa produkter men däremot inte vissa andra material och produkter, t.ex. de som är nämnda i anm. 1 till elfte avd., i anmärkningarna till vissa kapitel eller i anvisningarna till tulltaxenumren inom avdelningen. Det bör särskilt observeras att följande varor inte klassificeras enligt elfte avd.: a) människohår och varor av människohår (i allmänhet nr 0501, 6703 eller 6704), med undantag av filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o.d. (nr 5911); b) asbestfibrer och varor av asbest, (garn vävnader, kläder etc.) (nr 2524, 6812 eller 6813); c) kolfibrer och andra icke-metalliska mineralfibrer (t.ex. fibrer av kiselkarbid, stenull) samt varor av sådana fibrer (68 kap.); d) glasfibrer samt garn, vävnader och andra varor av glasfibrer, ävensom varor som består av glasfibrer och textilfibrer och som har karaktär av glasfibervaror (70 kap.), andra än broderier med glasfibertråd på en synlig textilbotten. Den första delen av elfte avd. är uppdelad i sex kapitel (50 55 kap.) alltefter textilmaterialets beskaffenhet, den andra delen i åtta kapitel (56 63 kap.) i vilka, bortsett från nr 5809 och 5902, tulltaxenumren omfattar varor utan hänsyn till textilmaterialets beskaffenhet. I kap. Vart och ett av kap. behandlar ett eller flera textilmaterial, ensamma eller i blandning, i olika bearbetningsstadier till och med vävnader, vilka är beskrivna i avsnitt C här nedan. Kapitlen omfattar i de flesta fall råmaterial, återvunnet avfall (inbegripet rivet avfall och riven lump, men däremot inte orivet avfall och oriven lump), kardade eller kammade fibrer i form av kardband, kamband eller förgarn samt garn och vävnader. A. Klassificering av textilvaror som består av en blandning av olika textilmaterial (Se anm. 2 till elfte avd.) En textilvara som kan klassificeras enligt något nummer i kap. (avfall, garn, vävnad etc.) eller enligt nr 5809 eller 5902 och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skall klassificeras som om den helt bestod av det textilmaterial som dominerar viktmässigt över vart och ett av de övriga textilmaterialen. När inget enstaka textilmaterial dominerar viktmässigt, skall varorna klassificeras som om de bestod helt av det textilmaterial som omfattas av det nummer som står sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga. Textilmaterialen kan blandas: före eller under spinning; under tvinning av garn; under vävning. När det gäller varor (andra än varor enligt nr 5811) som består av två eller flera dukvaror med olika sammansättning, som har lagts på varandra och sammanfogats genom sömnad, limning etc., bestäms klassificeringen genom tillämpning av tolkningsregel 3. Anm. 2 till elfte avd. tillämpas i sådana fall endast när det är nödvändigt att avgöra vilket textilmaterial som dominerar viktmässigt i den dukvara som blir bestämmande för klassificeringen av hela varan. Beträffande varor som består av dels textilmaterial, dels annat material tillämpas anm. 2 till elfte avd. endast om varorna enligt de allmänna reglerna för tolkningen av tulltaxan skall klassificeras som textilvaror. Vid tillämpning av anm. 2 till elfte avd. gäller följande: 1. När en vara innehåller två eller flera textilmaterial, som, om vart och ett för sig bildade varan, skulle inrymmas under samma tulltaxenummer, anses dessa textilmaterial tillsammans utgöra ett enda textilmaterial. Vid fastställandet av tillämpligt nummer skall först kapitlet och sedan det tillämpliga tulltaxenumret inom detta kapitel bestämmas, varvid skall bortses från sådana material som inte klassificeras enligt kapitlet i fråga. XI:1

2 Exempel: a) En vävnad som består av: 40 viktprocent syntetstapelfibrer, 35viktprocent kammad ull och 25 viktprocent kammade fina djurhår klassificeras inte enligt nr 5515 (andra vävnader av syntetstapelfibrer) utan enligt nr 5112 (kamgarnsvävnader av ull eller fina djurhår), eftersom ull och fina djurhår i detta fall räknas som ett enda textilmaterial. b) En vävnad som väger 210 g/m 2 och består av: 40 viktprocent bomull, 30 viktprocent konststapelfibrer och 30 viktprocent syntetstapelfibrer klassificeras inte enligt nr 5211 (vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande mer än 200 g/m 2 ) eller enligt nr 5514 (vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt av mer än 170 g/m 2 ) utan enligt nr 5516 (vävnader av regenatstapelfibrer). Denna klassificering kommer man fram till genom att först bestämma vilket kapitel som är tillämpligt (i detta fall 55 kap., eftersom syntetstapelfibrer och regenatstapelfibrer i detta fall räknas som ett enda textilmaterial) och sedan vilket nummer inom kapitlet som är tillämpligt, vilket i detta exempel är nr 5516, dvs. det nummer som står sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga. c) en vävnad som består av: 35 viktprocent lin, 25 viktprocent jute och 40 viktprocent bomull klassificeras inte enligt nr 5212 (andra vävnader av bomull) utan enligt nr 5309 (vävnader av lin). Denna klassificering kommer man fram till genom att först bestämma vilket kapitel som är tillämpligt (i detta fall 53 kap., eftersom lin och jute räknas som ett enda textilmaterial) och sedan vilket nummer inom kapitlet som är tillämpligt, vilket i detta exempel är nr 5309, eftersom lin dominerar viktmässigt över jute och eftersom man enligt anm. 2 B b till elfte avd. skall bortse från innehållet av bomull. 2. Överspunnet tagelgarn och metalliserat garn behandlas vart och ett som ett enda textilmaterial och deras vikt anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar. 3. Vid klassificering av vävnader betraktas metalltråd som ett textilmaterial. 4. När både 54 och 55 kap. ingår i bedömningen tillsammans med något annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandlas som ett enda kapitel. Exempel: En vävnad som består av: 35 viktprocent syntetfilament, 25 viktprocent syntetstapelfibrer och 40 viktprocent kammad ull klassificeras inte enligt nr 5112 (kamgarnsvävnader av ull) utan enligt nr 5407 (vävnader av garn av syntetfilament), eftersom innehållet av syntetfilament och syntetstapelfibrer skall slås ihop. 5. Fyllnads-, appretur- eller impregneringsmedel (t.ex. förtyngningsmedel i natursilke) som ingår i textilfibrer samt ämnen som bildar överdrag, beläggning eller hölje på fibrerna anses inte som annat material än textilmaterial, dvs. vikten av textilfibrerna beräknas på basis av deras vikt i föreliggande skick. Vid bedömning av frågan om en vara är blandad huvudsakligen med ett visst textilmaterial skall så anses vara fallet med det textilmaterial som dominerar viktmässigt över vart och ett av övriga inblandade textilmaterial. Exempel: En vävnad som väger högst 200 g/m 2 och som består av: 55 viktprocent bomull, 22 viktprocent konstfibrer, 21 viktprocent ull och 2 viktprocent natursilke XI:2

3 klassificeras inte enligt nr 5212 (andra vävnader av bomull) utan enligt nr 5210 (vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande högst 200 g/m 2 ). B. Garn 1. Allmänna anvisningar Textilgarn kan vara enkelt eller tvinnat (flertrådigt). För klassificeringen gäller följande definitioner: a) Enkelt garn är sådant garn som består antingen av: stapelfibrer, vanligen sammanhållna genom snodd (spunnet garn); eller av ett filament (monofilament enligt nr ) eller av två eller flera filament (multifilament enligt nr 5402 eller 5403), sammanhållna med eller utan snodd (filamentgarn). b) Enkeltvinnat garn är sådant garn som består av två eller flera enkla garner, inbegripet sådana som har framställts av monofilament enligt nr 5404 eller 5405 (tvåtrådigt, tretrådigt, fyrtrådigt etc. garn) och är hoptvinnade i en enda tvinningsoperation. Garn som består enbart av monofilament enligt nr 5402 eller 5403 som är sammanhållna genom snodd anses dock som enkelt garn. Med part hos ett enkeltvinnat garn avses vart och ett av de enkla garner som det består av. c) Två- eller flerstegstvinnat garn är sådant garn som består av två eller flera garner, av vilka åtminstone ett är ett enkeltvinnat garn, hoptvinnade i en eller flera tvinningsoperationer. Med part hos ett två- eller flerstegstvinnat garn avses vart och ett av de enkla eller enkeltvinnade garner som det består av. Ovannämnda garner kan även förekomma som parallellrullat garn, varvid två eller flera enkla eller tvinnade (flertrådiga) garner har rullats upp intill varandra. Sådant garn betraktas som enkelt, enkeltvinnat eller två- eller flerstegstvinnat alltefter den typ av garn som det består av. Både enkelt och tvinnat (flertrådigt) garn kan ha öglor eller noppor (bouclé-, ögle- eller noppgarn). Det kan också bestå av två eller flera garner, av vilka ett på vissa avstånd har rullats samman för att ge intryck av öglor eller förtjockningar. Polerat eller glättat garn är sådant garn som har behandlats med preparat som är baserade på naturprodukter (vax, paraffin etc.) eller på syntetiska ämnen (särskilt akrylhartser). De har sedan gjorts glansiga med hjälp av polervalsar. För att ange ett garns grovlek används fortfarande olika numreringssystem. I tulltaxan används det universella tex-systemet. Tex är en enhet som anger längdvikten och som är lika med vikten i gram av en kilometer garn, fiber eller annan textilsträng. Decitex är lika med 0,1 tex. Följande formel används för omvandling av metriska nummer till decitexnummer metriskt nummer = decitex Garn kan vara oblekt, tvättat, blekt, färgat, tryckt, melerat etc. Det kan också vara gaserat (dvs. svett för att avlägsna utstående fibrer), merceriserat (dvs. behandlat med natriumhydroxid under sträckning), oljat etc kap. omfattar emellertid inte: a) tråd av gummi, som är textilöverdragen, samt textilgarn som är impregnerat, (inbegripet doppat) överdraget eller belagt med gummi eller plast eller försett med hölje av gummi eller plast, enligt nr 5604; b) metalliserat garn (nr 5605); c) överspunnet garn, sniljgarn och chainettegarn (nr 5606); d) flätat textilgarn (nr 5607 eller 5808, alltefter beskaffenheten); e) textilgarn som är förstärkt med metalltråd (nr 5607); f) garn, monofilament eller textilfibrer som har lagts parallellt och sammanklistrats (nr 5806); g) textilgarn som har lagts parallellt och sammanfogats med gummi, enligt nr Skillnaden mellan enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn enligt kap., surrningsgarn och tågvirke enligt nr 5607 samt flätor enligt nr 5808 (Se anm. 3 till elfte avd.) kap. omfattar inte alla garner. Garner klassificeras efter sin beskaffenhet (grovlek, polerade eller opolerade, glättade eller oglättade, antal parter) antingen som garn enligt XI:3

4 kap., som surrningsgarn eller tågvirke enligt nr 5607 eller som flätor enligt nr Tablå I nedan utvisar klassificeringen i varje särskilt fall. Tablå I Klassificering av garn, surrningsgarn och tågvirke av textilmaterial Textilgarner 1 Beskaffenhet avgörande Klassificering för klassificeringen Garn som är förstärkt Oavsett beskaffenheten Nr 5607 med metalltråd Metalliserat garn Oavsett beskaffenheten Nr 5605 Överspunnet garn Oavsett beskaffenheten Nr 5606 (annat än garn enligt nr 5110 och 5605), sniljgarn och chainettegarn Flätat textilgarn 1. Hårt flätat och med kompakt struktur 2. Annat Nr 5607 Nr 5808 Annat: av natursilke eller av avfall av natursilke 2 av ull eller andra djurhår av lin eller mjukhampa Med en längdvikt av: 1. högst decitex 2. mer än decitex Oavsett beskaffenheten 1. Polerat eller glättat med en med en längdvikt av: a) minst decitex b) mindre än decitex 2. Opolerat och oglättat med en längdvikt av: a) högst decitex b) mer än decitex 50 kap. Nr kap. Nr kap 53 kap Nr 5607 av kokosfibrer Bestående av: 1. en eller två parter 2. tre eller flera parter Nr 5308 Nr 5607 av papper Oavsett beskaffenheten Nr 5308 av bomull eller andra vegetabiliska fibrer av konstfibrer (inbegripet garner av två eller flera monofilament enligt 54 kap.) 2 Med en längdvikt av: 1. högst decitex 2. mer än decitex Med en längdvikt av: 1. högst decitex 2. mer än decitex 52 eller 53 kap Nr eller 55 kap Nr Blandgarner klassificeras enligt samma bestämmelser som det oblandade garn, med vilket blandgarnet likställs enligt anm. 2 till elfte avd. (se avsnitt 1 A i allm. anv. till elfte avd.). 2 Gut enligt nr 5006, multifilamentgarn utan snodd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter och monofilament, enligt 54 kap., samt fiberkabel av konstfilament, enligt 55 kap., klassificeras inte i något fall enligt nr XI:4

5 3. Garn i detaljhandelsuppläggningar (Se anm. 4 till elfte avd.) Vissa nummer i 50, 51, 52, 54 och 55 kap. omfattar textilgarn i detaljhandelsuppläggningar. För att klassificeras enligt dessa nummer måste garnerna uppfylla kriterierna i tablå II nedan. Följande garner klassificeras dock inte i något fall som i detaljhandelsuppläggningar: a) enkelt garn av natursilke, av avfall av natursilke, av bomull eller av konstfibrer, oavsett uppläggningens art; b) enkelt garn av ull eller fina djurhår, som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst decitex, oavsett uppläggningens art; c) tvinnat (flertrådigt) garn av natursilke eller av avfall av natursilke, oblekt, oavsett uppläggningens art; d) tvinnat (flertrådigt) garn av bomull eller konstfibrer, oblekt, i härvor; e) tvinnat (flertrådigt) garn av natursilke eller av avfall av natursilke, som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex; f) enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn, oavsett textilmaterialet, i korshasplade härvor * ; g) enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn, oavsett textilmaterialet, som är upplagt på spolstommar (t.ex. cops, tvinnspolar, spolrör, koniska bobiner eller spindlar) eller på något annat sätt (t.ex. i form av kokonger för brodermaskiner eller i form av spinnkakor som har erhållits vid centrifugspinning) som utvisar att det skall användas inom textilindustrin. * * * * Korshaspling innebär att garnet vid hasplingen korsas diagonalt för att förhindra att härvan delar sig. Korshaspling används vanligen när härvorna skall färgas. Inte korshasplad Korshasplad XI:5

6 Tablå II Garn i detaljhandelsuppläggningar (om inte annat framgår av ovannämnda undantag) Uppläggning Garntyp 1 Villkor för klassificering som garn i detaljhandelsuppläggningar Vikt högst 85 g (inbegripet spolstomme) På kartor, rullar, hylsor eller liknande spolformar I nystan, härvor eller dockor I härvor som omfattar flera pasmor som är åtskilda genom trådar som gör dem oberoende av varandra 2 1.Garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament 2.Garn av ull, fina djur- hår, bomull eller konst- stapelfibrer 1.Garn av konstfilament med en längdvikt av mindre än decitex eller av natursilke eller avfall av natursilke 2.Annat garn med en längd vikt av mindre än decitex 3. Annat garn 1.Garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament 2. Garn av ull, fina djurhår, bomull eller konststapelfibrer Vikt högst 125 g (inbegripet spolstomme) Vikt högst 85 g Vikt högst 125 g Vikt högst 500 g Var och en av Var och en av pasmorna skall ha en sinsemellan enhetlig vikt av högst 85 g Var och en av pasmorna skall ha en sinsemellan enhetlig vikt av högst 125 g 1 Blandgarner klassificeras enligt samma bestämmelser som det oblandade garn, med vilket blandgarnet likställs enligt anm. 2 till elfte avd. (se avsnitt 1 A i allm. anv. till elfte avd.). 2 Härvor som omfattar flera pasmor, som är åtskilda av en eller flera trådar, består av ett sammanhängande garn, som, om det klipps av, gör att pasmorna lätt kan åtskiljas. Ett eller flera s.k. pasmagarner löper runt pasmorna och skiljer dessa från varandra. Pasmorna är ofta försedda med banderoller av papper. Andra härvor som består av sammanhängande garn eller av garn med pasmagarn, som inte delar härvan i pasmor med enhetlig vikt, utan endast har till uppgift att förhindra tilltrassling under bearbetningen ( t.ex. vid färgningen) anses inte vara härvor som omfattar flera pasmor eller pasmor åtskilda av en eller flera trådar, och är inte att anse som detaljhandelsuppläggningar. 4. Sytråd (Se anm. 5 till elfte avd.) Med sytråd i nr 5204, 5401 och 5508 förstås tvinnat (flertrådigt) garn som: a) föreligger på spolstommar (rullar, hylsor etc.) med en vikt (inbegripet spolstomme) av högst g; b) är appreterad för att användas som sytråd; och c) har avslutande Z-snodd. Att garnet är "appreterat" betyder att det har underkastats en avslutande behandling som är avsedd att underlätta garnets användning som sytråd, t.ex. genom att ge det friktionsnedsättande egenskaper eller värmehärdighet, genom att förhindra att statisk elektricitet uppstår eller genom att förbättra dess utseende. Vid sådan behandling används ämnen som är baserade på silikoner, stärkelse, vax, paraffin etc. Längden på sytråd anges i allmänhet på spolstommen. XI:6

7 5. Högstyrkegarn (Se anm. 6 till elfte avd.) I 54 och 59 kap. finns nummer som omfattar högstyrkegarn och vävnader av högstyrkegarn. Med högstyrkegarn förstås garn som har en tenacitet uttryckt i cn/tex (centinewton per tex) som är större än vad som anges nedan: enkelt garn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar tvinnat (flertrådigt) garn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn av viskos 60 cn/tex 53 cn/tex 27 cn/tex 6. Töjfibergarn och texturerat garn (Se anm. 13 till elfte avd.) Töjfibergarn är definierat i anm. 13 till elfte avd. Det bör observeras att däri omnämnt texturerat garn är definierat i anv. till nr C. Vävnader Med vävnader enligt kap. avses varor som framställs på vävstolar genom korsning av varp och väft av textilgarner (oavsett om dessa garner klassificeras enligt kap. eller utgör surrningsgarn enligt nr 5607), förgarner, monofilament eller remsor e.d. enligt 54 kap., chainettegarn, flätor eller band (inbegripet band som består av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer). Vissa vävnader klassificeras emellertid inte enligt kap., t.ex.: a) mattor och annan golvbeläggning (57 kap.); b) luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, enligt nr 5801, handduksfrotté och liknande frottévävnader enligt nr 5802, slingervävnader enligt nr 5803, tapisserier enligt nr 5805, vävda band enligt nr 5806 samt vävnader av metalltråd och vävnader av metalliserat garn, enligt nr 5809; c) överdragna, impregnerade etc. vävnader enligt nr 5901 och ; kordväv enligt nr 5902 samt vävnader av textilmaterial för tekniskt bruk, enligt nr 5911; d) varor som utgör konfektionerade artiklar enligt anm. 7 till elfte avd. (se avsnitt II nedan). Med de inskränkningar som följer av bestämmelserna i a d ovan anses som vävnader enligt kap. (med tillämpning av anm. 9 till elfte avd.) även textilvaror som består exempelvis av: ett lager parallella "varptrådar" ovanpå vilka har lagts ett lager parallella "väfttrådar" på så sätt att trådarna i det ena lagret bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i det andra lagret; två lager parallella "varptrådar" mellan vilka har lagts ett lager "väfttrådar" på så sätt att trådarna i det mellersta lagret bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i de yttre lagren. Produkterna kännetecknas av att garnerna inte är sammanflätade som i vanliga vävnader utan är sammanfogade i bindpunkterna genom klistring eller sammansmältning. Dessa textilvaror kallas ibland förstärkningsnät. De används bl.a. för förstärkning av andra material (plast, papper etc.). De används också exempelvis inom jordbruket för att skydda grödor. Vävnader enligt kap. kan vara oblekta, tvättade, blekta, färgade, tillverkade av olikfärgade garner, tryckta, marmorerade, merceriserade, glättade, moarerade, ruggade, mönsterpressade, valkade, gaserade (svedda) etc kap. omfattar också mönstervävda vävnader samt broscherade vävnader, i vilka mönster har erhållits genom att införa extra varp- eller väfttrådar under vävningen. Sådana vävnader anses inte som broderier kap. omfattar också vävnader i vilka väfttrådarna på vissa ställen har etsats bort för att erhålla mönstereffekter på de ställen där såväl varp- som väfttrådar har lämnats kvar (t.ex. vissa vävnader med varptrådar av viskos och väfttrådar av acetat, i vilka väfttrådarna delvis har etsats bort med hjälp av ett lösningsmedel). XI:7

8 Förklarande anmärkningar till undernummer Vävnader av olikfärgade garner Vävnader som består helt eller delvis av tryckta garner med olika färg eller som består av tryckta garner med olika nyanser av samma färg anses som "vävnader av olikfärgade garner" och inte som "färgade vävnader" eller "tryckta vävnader". Vävbindningar Tvåskaftsbindning är definierad i kompletterande anmärkning 1 ij till elfte avd. som en "vävbindning i vilken varje väfttråd går omväxlande över och under efter varandra följande varptrådar och varje varptråd går omväxlande över och under efter varandra följande väfttrådar". Denna vävbindning visas schematiskt nedan: Tvåskaftsbindning Tvåskaftsbindning är den enklaste och vanligaste vävbindningen. På vävnader med tvåskaftsbindning är bägge sidorna alltid identiskt lika därför att samma antal varp- och väfttrådar är synliga på båda sidor. I kypertbindning binds den första varptråden av den första väfttråden, den andra varptråden av den andra väfttråden, den tredje varptråden av den tredje väfttråden osv. Stigningstalet för denna typ av väv är ett för både varp och väft. Bindningsrapporten, dvs. det antal varp-och väfttrådar som behövs för att upprepa mönstret, är alltid större än två. Den tätaste kypertbindningen är den i vilken väfttrådarna går över två varptrådar. Detta är 3-bindig kypert. I 4-bindig kypert går väfttråden över tre varptrådar. Mellan stadkanterna i en väv med kypertbindning löper diagonala ränder vilka har uppstått på grund av den stegvisa förskjutningen av korsningspunkterna. Dessa bildar åsar och det hela ger ett intryck av att vävbindningen är diagonal. Ränderna kan gå från höger till vänster eller från vänster till höger. Skillnad görs mellan väftkypert där väfttråden är mera framträdande och varpkypert där varptråden är mera framträdande. Båda dessa kypertvävnader är olika på rätsidan och avigsidan. Det finns emellertid en typ av kypert som kallas dubbelsidig kypert eller liksidig kypert och som har samma utseende på bägge sidor. Dubbelsidig kypert eller liksidig kypert har alltid regelbunden bindningsrapport. Varp- och väfttrådarnas läge är detsamma på båda sidorna; endast riktningen på diagonalränderna är omvänd. Den enklaste bindningen är 4-bindig liksidig kypert: varje varptråd ligger över två på varandra följande väfttrådar och under de följande två. Det bör observeras att de varunummer under nr 5208, 5209, 5210, 5211, 5513 och 5514 som avser vävnader "med 3-bindig eller 4-bindig kypert", innefattat dubbelsidig kypert eller liksidig kypert, endast omfattar vävnader med de bindningsmönster som visas nedan: 3-bindig kypert 4-bindig kypert 4-bindig dubbelsidig kypert eller liksidig kypert XI:8

9 Blå denim enligt nr och inbegriper emellertid inte vävnader med 4-bindig dubbelsidig kypert eller liksidig kypert, eftersom dessa nummer endast täcker varpkypert (se kompletterande anm. 1 till 52 kap.). Förutom 3-bindig och 4-bindig varpkypert omfattar dessa nummer även vävnader med 4-bindig bruten kypertbindning, vilken visas nedan: II kap. 4-bindig bruten varpkypert kap. omfattar vissa speciella vävnader och andra textilvaror, som inte är nämnda eller inbegripna i kap. (t.ex. luggvävnader; band; sniljgarn, överspunnet garn, flätor, galoner och andra snörmakeriarbeten enligt nr 5606 eller 5808; tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar; broderier på vävnader eller andra textilvaror; trikåvaror) kap. innefattar också konfektionerade artiklar, med undantag av vissa varor som klassificeras enligt andra avdelningar i tulltaxan. Konfektionerade artiklar Enligt anm. 7 till denna avdelning betyder ordet "konfektionerade" i kap.: 1. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär, t.ex. tillskärningsmönster av textilmaterial; varor med "tandade kanter"(t.ex. vissa putsdukar) anses också som konfektionerade; 2. färdigutformade och färdiga för användning (eventuellt efter isärklippning) och inte i behov av sömnad eller vidare bearbetning. Av denna beskaffenhet är t.ex. varor som är stickade eller virkade till sin slutliga form, vissa putsdukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar, vilkas kanter har fransar bildade av varp- och/eller väfttrådarna. Sådana varor kan ha vävts separat, men de kan också ha klippts av längdvaror, som på regelbundna avstånd har ränder med trådar endast i en riktning (vanligen varpriktningen). Dessa längdvaror, som utgör färdiga varor efter en enkel isärklippning tvärs över de delar som bildar de delande ränderna, anses likaså utgöra konfektionerade artiklar. Kvadratiska eller rektangulära artiklar som endast har skurits ut ur större stycken men som inte har bearbetats vidare och inte heller har fransar som har bildats vid isärklippning anses inte vara "färdigutformade och färdiga för användning" i den mening som avses i denna anmärkning. Att sådana artiklar ibland föreligger i hopvikt skick eller förpackade (t.ex. för försäljning i detaljhandeln) påverkar inte klassificeringen; 3. fållade eller försedda med knuten frans (knuten av vävtrådar med eller utan hjälp av särskilda fästtrådar) i någon av kanterna (t.ex. fållade näsdukar samt dukar med knutna fransar), dock inte sådana varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindras av kaststygn eller på annat enkelt sätt; 4. tillskurna och bearbetade genom utdragning av trådar, vilket innebär att vissa varp- eller väfttrådar dras ut efter vävningen utan att materialet bearbetas ytterligare (t.ex. genom brodering). Vävnadsstycken av detta slag är ofta avsedda att bearbetas vidare till finare underkläder; 5. hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt. Dessa varor som är mycket vanliga innefattar kläder. Det bör emellertid observeras att längdvaror som består av två eller flera längder av ett och samma material som har hopskarvats i ändarna samt längdvaror som består av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt inte anses som konfektionerade artiklar. Detsamma gäller textilvaror som längdvara, som består av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial vilka är sammanfogade med stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt; 6. stickade eller virkade till sin slutliga form, antingen föreliggande som separata artiklar eller i sammanhängande längder. XI:9

10 Förklarande anmärkning till undernummer Produkter enligt kap. med lugg (skuren eller oskuren), inbegripet frottévävnader o.d. Bestämmelserna i anm. 2 B b till elfte avd. skall tillämpas även om bottenvävnaden är delvis synlig på den luggförsedda sidan. III. Textilvaror i vilka gummitrådar ingår Enligt anm. 10 till denna avdelning klassificeras elastiska textilvaror i vilka gummitrådar ingår enligt elfte avd. Tråd och rep av gummi, textilöverdragna, är inbegripna i nr Andra textilvaror i vilka gummitrådar ingår klassificeras i allmänhet enligt 50 55, 58 eller kap. alltefter beskaffenheten. IV. Standardatmosfärer för konditionering och provning av textilier A. Tillämpningsområde Standardatmosfärer för konditionering och bestämning av fysiska och mekaniska egenskaper hos textilier kännetecknas och används enligt följande: B. Definitioner a) Relativ fuktighet: Förhållandet mellan det rådande trycket hos vattenångan i atmosfären och trycket hos densamma vid samma temperatur då luften är mättad med vattenånga. Förhållandet uttrycks vanligen i procent. b) Standardtempererad atmosfär: En atmosfär som har en relativ fuktighet av 65 % och en temperatur av 20 C. c) Standardtempererad atmosfär för provning: En atmosfär som har en relativ fuktighet av 65 % och en temperatur av 20 C. Anm. Adjektivet "tempererad" som används ovan har valts för den begränsade användningen inom textilindustrin. C. Förkonditionering Innan en textilvara konditioneras kan det vara nödvändigt med förkonditionering. Om så är fallet skall textilvaran försättas i ett ungefärligt jämviktstillstånd i en atmosfär som har en relativ fuktighet av mellan 10 och 25 % och en temperatur av högst 50 C. Dessa förhållanden kan erhållas genom att värma upp luft som har 65 % relativ fuktighet och en temperatur av 20 C till en temperatur av50 C. D. Konditionering Innan en textilvara provas för att bestämma en fysisk eller mekanisk egenskap skall den konditioneras genom att placeras i standardtempererad atmosfär på ett sådant sätt att luften strömmar fritt genom textilvaran och denna skall hållas kvar där under den tid som behövs för att den skall komma i jämvikt med atmosfären. Om inte annat anges i metodbeskrivningen skall textilvaran anses vara i jämvikt med atmosfären när successiva vägningar med två timmars mellanrum av den för strömmande luft utsatta textilvaran inte visar några viktförändringar som är större än 0,25 %. E. Provning Fysiska och mekaniska provningar av textilvaror utförs i konditionerat tillstånd i den standardtempererade atmosfären utom i speciella fall (t.ex. vid provningar i vått tillstånd). XI:10

11 50 kap. Natursilke Allmänna anvisningar De allmänna anvisningarna till elfte avd. bör iakttas när detta kapitel tillämpas. Med natursilke avses i detta kapitel inte bara fibrer som alstras av larverna av mullbärsspinnaren (Bombyx mori) utan också fibrer som erhålls från liknande insekter (t.ex. Bombyx textor), s.k. vildsilke. Bland de olika slagen av vildsilke det kallas så på grund av att de larver som alstrar silket endast mycket sällan odlas är tussahsilket det viktigaste. Detta erhålls från en silkesmask som lever på ekar. Även spindelsilke samt mussel- eller byssussilke (trådar som musslor av släktet Pinna fäster sig med vid klipporna) klassificeras enligt detta kapitel. I stort sett omfattar detta kapitel natursilke, inbegripet sådana blandvaror som klassificeras som silke, i olika bearbetningsstadier från och med råmaterial till och med vävnader. Det omfattar också gut Silkeskokonger, lämpliga för avhaspling Detta nummer tillämpas endast för sådana kokonger som kan avhasplas till råsilke enligt nr Kokonger som inte är lämpliga för avhaspling klassificeras enligt nr Silkeskokonger är vanligen vit- eller gulaktiga eller ibland grönaktiga Råsilke, inte snott eller tvinnat Råsilke erhålls genom avhaspling av filamenten från kokongerna. Eftersom de filament (baves) som bildar kokongerna är mycket fina förenas flera filament (vanligen 4 20) under avhasplingen. Dessa filament (grègesilke) häftar då vid varandra genom det silkelim (sericin) som omger dem. Under avhasplingen får råsilkefilamenten löpa runt sig själva, för att filamentens jämnhet och regelbundenhet skall förbättras, torkningen påskyndas och brister hos de enskilda filamenten utjämnas. Vid avhasplingen uppstår ofta en mycket svag snodd hos råsilkefilamenten, som i detta skick inte bör förväxlas med snott, enkelt garn enligt nr Råsilke är vanligen vit- eller gulaktigt eller ibland grönaktigt. Det omfattas av detta nummer även om det är avkokt (dvs. befriat från silkelimmet genom behandling med varma tvållösningar, utspädda alkalilösningar etc.) eller färgat, men inte om det är snott eller tvinnat. Råsilke förekommer vanligen i långa längder antingen på koniska bobiner eller i härvor av varierande vikt. Varje härva är ofta vriden till en lös knut. Råsilke som är snott eller tvinnat klassificeras enligt nr Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, garnavfall samt rivet avfall och riven lump) Detta nummer omfattar allt slags avfall av natursilke, obearbetat eller i olika bearbetningsstadier före spinningen till garn, bl.a.: A. Avfall från råmaterialet: 1. silkeskokonger som inte är lämpliga för avhaspling: genomstungna eller sönderrivna kokonger med avslitet filament (skadade av larven själv, av parasiter eller på annat sätt); kokonger som är så svårt skadade att filamentet, trots att det inte är avslitet, skulle brista på de skadade ställena under avhasplingen; mycket fläckiga eller smutsiga kokonger, med eller utan insekten; etc. 2. flocksilke (blazes), som utgör ett nätverk av lösa, tilltrasslade filament, med vilka silkesmasken spinner om kokongen för att hålla fast den vid grenen. Detta nätverk innehåller ofta bitar av blad eller kvistar. B. Avfall från avhasplingen av kokongerna, t.ex.: 1. flocksilke (frisons), dvs. de grova trådar som bildar kokongens yttre lager. Dessa trådar avlägsnas först med små borstar och skärs sedan bort, så att den avhasplingsbara delen av kokongen blir kvar. I handeln förekommer de som trassliga nystan eller buntar; 2. kokonger som under avhasplingen har befunnits felaktiga och därför kasserats (ibland benämnda "bassinés"); 50:1

12 3. teletter (peletter), dvs. den icke avhasplingsbara del av den tråd som bildar den inre delen av kokongen och ännu omsluter insekten, samt pelader, som man får genom blötning av teletter i varmt vatten, avlägsnande av insekten och torkning. C. Avfall från spinning, spolning eller vävning, vilket består av avslitet eller knutigt garn eller av hoptrasslade fibrer eller garner. D. Schappesilke erhålls genom kamning av avkokt avfallssilke.schappesilke föreligger först i form av skikt eller flor av mer eller mindre parallella fibrer, men vid ett senare tillverkningsstadium omformas det till smalare band eller till förgarn. Dessa olika former av silket, som ännu inte har spunnits till garn, klassificeras också enligt detta nummer. Förgarn, som vanligen är lätt snott, har efter genomgång av förspinningsmaskinerna ungefär samma finhet som enkelt garn enligt nr 5005, med vilket det inte bör förväxlas. E. Bourettesilke är den återstod som uppstår när avfallssilke kammas för att schappesilke skall erhållas. Denna återstod som är av sämre kvalitet än schappesilke, eftersom den består av kortare fibrer, kan inte kammas ytterligare. Den kan emellertid kardas och underkastas andra bearbetningar före spinningen. På så sätt bearbetat bourettesilke klassificeras också enligt detta nummer, under förutsättning att det ännu inte har spunnits till garn. F. Kardavfall (combings, blousses, Kämmlinge), vilket består av mycket korta fibrer och som utgör återstoden vid kardning av bourettesilke. G. Rivet avfall och riven lump. Detta nummer omfattar inte: a) vadd (nr 3004 eller 5601); b) stoft och noppor av natursilke (nr 5601); c) lump, inbegripet klipp och liknande avfall, av natursilke (63 kap.) Garn av natursilke (annat än garn spunnet av avfall avnatursilke), inte i detaljhandelsuppläggningar Detta nummer tillämpas för snott eller tvinnat natursilke, dvs. för garn som har erhållits genom snodd eller tvinning av en eller flera råsilketrådar enligt nr Numret omfattar dock inte garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar (nr 5006) och inte heller garn som uppfyller definitionen på surrningsgarn och tågvirke (nr 5607) (se avsnitt I B 2 och 3 i allm. anv. till elfte avd.). Garn enligt detta nummer skiljer sig från garn som har spunnits av avfall av natursilke, enligt något av följande tulltaxenummer, genom att det består av filament. Det finns många slag av natursilkegarner, såsom: 1. enkelt garn (stundom benämnt "poils") som erhålls genom snodd av enkel råsilketråd. Hårdsnodda garner av detta slag kallas ofta "poils crèpes" eller "mousselines"; 2. tramsilke, som erhålls genom lös tvinning av två eller flera osnodda råsilketrådar. Detta används som väftgarn; 3. kräppsilke, vilket i allmänhet utgör hårdtvinnat tramsilke; 4. organsinsilke, vilket sammantvinnas av två eller flera råsilketrådar som tidigare erhållit försnodd åt motsatt håll mot eftersnodden. Grenadinsilke utgör hårdsnott organsinsilke. Såväl organsin- som grenadinsilke används huvudsakligen som varpgarn. Alla ovannämnda garner kan vara avkokta eller appreterade. Detta nummer omfattar inte imiterad katgut av natursilke (nr 5604) Garn spunnet av avfall av natursilke, inte i detaljhandelsuppläggningar Detta nummer omfattar enkelt garn som har erhållits genom spinning av avfall av natursilke enligt nr 5003 samt tvinnat (flertrådigt) garn som har framställts av sådant enkelt garn. Numret omfattar dock inte sådant garn i detaljhandelsuppläggningar (nr 5006) och inte heller garn som uppfyller definitionen på surrningsgarn och tågvirke enligt nr 5607 (se avsnitt I B 2 och 3 i allm. anv. till elfte avd.). A. Garn spunnet av schappesilke Garn spunnet av schappesilke skiljer sig från garn av natursilke enligt föregående nummer genom att det består av korta fibrer. Fibrerna, som kan var upp till 20 cm långa, ligger parallellt i garnet, 50:2

13 vilket ger det en jämn, mjuk och tämligen glänsande yta. Dessa kännetecken gör det lätt att skilja schappesilkegarn från bourettesilkegarn. B. Garn spunnet av bourettesilke Garn av bourettesilke är av mycket sämre kvalitet än garn av schappesilke. Det består av fibrer av varierande längd, vanligen mindre än 5 cm. Eftersom fibrerna inte har kammats utan endast kardats, är de vanligen lätt tilltrasslade och bildar på sina ställen små knutar. Garn av bourettesilke saknar därför den styrka och regelbundenhet som finns hos garn som är spunnet av schappesilke och företer en tämligen matt yta. Garn enligt detta nummer kan vara behandlat på de sätt som är beskrivna i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd. Numret omfattar inte imiterad katgut av natursilke (nr 5604) Garn av natursilke samt garn spunnet av avfall av natursilke, i detaljhandelsuppläggningar; gut A. Garn av natursilke samt garn spunnet av avfall av natursilke Denna grupp omfattar garn enligt nr 5004 och 5005 i detaljhandelsuppläggningar (ang. sådana uppläggningar se avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.). B. Gut Gut erhålls genom att man tar ut och sträcker silkesubstansen (fibroinmassan) från silkesmaskar, som, när de är färdiga att spinna sina kokonger, dödas genom nedsänkning i utspädd ättiksyra. Gut är inte så smidig som tagel men mera glansig och förekommer vanligen inte i längder över 50 cm. Detta nummer omfattar inte: a) steril gut (nr 3006); b) imiterad katgut av natursilke, enligt nr 5604; c) gut som är försedd med fiskkrokar eller på annat sätt apterad till fisklinor (nr 9507) Vävnader av natursilke eller av avfall av natursilke (+) Vävnader av bourettesilke Andra vävnader, innehållande minst 85 viktprocent natursilke eller avfall av natursilke, annat än bourettesilke Andra vävnader Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av natursilke eller av avfall av natursilke. Bland dessa kan nämnas: 1. habutai, shantung, tussah och andra ostasiatiska vävnader; 2. kräpp; 3. genomskinliga vävnader, t.ex. muslin, grenadin och voile; 4. täta vävnader, såsom taft, satin, faille, moaré och damast. Numret omfattar inte vävnader enligt kap. (t.ex. siktduk enligt nr 5911). Förklarande anmärkning till undernummer HS-nr Nr omfattar endast vävnader som innehåller minst 85 viktprocent natursilke eller avfall av natursilke, annat än bourettesilke. Bourettesilke får inte inräknas i de 85 viktprocenten. 50:3

14 50:4

15 51 kap. Ull samt fina eller grova djurhår; garn och vävnader av tagel Allmänna anvisningar De allmänna anvisningarna till elfte avd. bör iakttas när detta kapitel tillämpas. I stort sett omfattar detta kapitel ull samt fina eller grova djurhår i olika bearbetningsstadier från och med råmaterial till och med vävnader, inbegripet sådana blandvaror som skall klassificeras som varor av ull eller djurhår. Det omfattar också garn och vävnader av tagel men däremot inte tagel och tagelavfall enligt nr Enligt anm. 4 till 5 kap. förstås med "tagel" hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur Ull, okardad och okammad - Otvättad ull (fetull), inbegripet fårtvättad ull: Klippt ull Annan - Avfettad, inte karboniserad ull: Klippt ull Annan Karboniserad ull Med "ull" förstås i hela tulltaxan de naturliga fibrer som växer på får eller lamm. Ullfibrer består väsentligen av ett äggviteämne benämnt keratin och har en karakteristisk fjällig yta. De är elastiska och utomordentligt hygroskopiska (absorberar fukt från luften) och har i regel utpräglad filtningsförmåga. Ull är svårantändlig men förkolnar och avger då en lukt som påminner om lukten av bränt horn. Detta nummer omfattar okardad och okammad ull, oavsett om denna har erhållits genom klippning av levande djur eller av pälsen från döda djur (klippull) eller har avlägsnats från oberedda skinn efter en jäsningsprocess (s.k. svettning) eller lämplig kemisk behandling (skinnull). Okardad och okammad ull förekommer i allmänhet i form av: A. Fetull, inbegripet fårtvättad ull. Fetull är sådan ull som ännu inte har tvättats eller rengjorts på annat sätt. Den innehåller därför ullfett och ullsvett och ibland en avsevärd mängd föroreningar (kardborrar, frön, jord etc.). Klippt fetull är ofta i form av s.k. "fällar" (fleeces) som mer eller mindre har djurpälsarnas konturer. Skinnull avlägsnas från får- eller lammskinn genom en jäsningsprocess (svettning) i vilken ullfibrerna och skinnet underkastas en kombinerad värme- och fuktbehandling. Den kan också tas bort genom att köttsidan på skinnen behandlas med en lösning av natriumsulfid eller kalk. Sådan ull känns igen på närvaron av hårrötter. Fårtvättad ull är sådan ull som har tvättats i kallt vatten antingen medan den ännu sitter kvar på djuret eller (sedan djuret slaktats) innan ullen har tagits bort från skinnet. Den är inte fullständigt rengjord. Fetull är vanligen gulaktig. En del fetull är dock grå, svart, brun eller rödbrun. B. Avfettad ull, inte karboniserad. Denna grupp omfattar bl.a.: 1. varmtvättad ull ull som är tvättad enbart med varmt vatten och befriad från det mesta av ullfettet och de jordartade föroreningarna; 2. rentvättad ull ull från vilken fettet nästan fullständigt har avlägsnats genom tvättning med varmt vatten och tvål eller andra rengöringsmedel eller med alkalilösningar; 3. ull som är behandlad med flyktiga lösningsmedel (såsom bensen och koltetraklorid) för att avlägsna fettet; 4. ull som är behandlad med kyla denna ull har utsatts för så låg temperatur, att fettet stelnar. Fettet blir då så sprött att det lätt kan avlägsnas i form av damm tillsammans med en stor del av de föroreningar som binds av ullfettet. Tvättad och avfettad ull innehåller ännu i regel små mängder fett och vegetabiliska ämnen (kardborrar, frön etc.). De vegetabiliska ämnena avlägsnas senare på mekanisk väg (se anv. till nr 5105) eller genom karbonisering. C. Karboniserad ull. 51:1

16 Genom karbonisering avlägsnas alla vegetabiliska ämnen som finns kvar i ull enligt B ovan. Ullen sänks ned i ett bad, som vanligen innehåller oorganiska syror eller sura salter och vilket förstör de vegetabiliska ämnena men inte påverkar ullfibrerna. Blekning, färgning eller andra bearbetningar före kardningen eller kamningen inverkar inte på klassificeringen av ull enligt detta nummer. Detta nummer omfattar inte: a) oberedda hudar och skinn, även spaltade, inbegripet fårskinn med ull (nr 4102 eller 4301); b) avfall av ull (nr 5103) eller rivet avfall och riven lump av ull (nr 5104); c) kammad ull i bulk (nr 5105) Fina eller grova djurhår, okardade och okammade (+) - Fina djurhår: Av kashmirget Annat Grova djurhår 1. Med fina djurhår förstås i hela tulltaxan hår från alpacka, lamadjur, vikunja, kamel, dromedar, jak, angoraget (mohair), tibetget, kashmirget (cashmere) och liknande getter, kanin (inbegripet angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta (se anm. 1 b till 51 kap.). Fina djurhår är i allmänhet mjukare och mindre krusiga än ull. Hår av alpacka, lama, vikunja, kamel, dromedar, jak, angoraget, kashmirget (cashmere) eller liknande getter samt angorakanin spinns i allmänhet liksom ull till garn. Det används också för tillverkning av peruker och dockhår. Andra fina djurhår (dvs. hår av hare, vanlig kanin, bäver, nutria och bisamråtta) är vanligen inte lämpliga för spinning utan används för tillverkning av filt samt som stoppnings- och fyllnadsmaterial etc. 2. Med grova djurhår förstås i hela tulltaxan alla andra djurhår som inte är nämnda i punkt 1 ovan, med undantag av ull (nr 5101), hår från manar och svansar av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur (tagel nr 0511); borst och andra hår av svin, hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning (nr 0502) (se anm. 1 c till 51 kap.). Bland grova djurhår enligt detta nummer märks särskilt hår från pälsbeklädnaden av hästdjur, nötkreatur och andra oxdjur samt från vanlig get, hund, apa och utter. Grova djurhår används i allmänhet för tillverkning av grovt garn eller grova vävnader, filt och mattor samt för stoppnings- och fyllnadsändamål. Djurhår uppsamlas vid hårfällningen, klipps av levande djur eller avlägsnas från oberedda hudar etc. De omfattas av detta nummer endast om de är okardade och okammade. Tvättning, blekning, färgning eller konstlockning inverkar däremot inte på klassificeringen av djurhår enligt detta nummer. Konstlockning används huvudsakligen på grova djurhår för stoppningsändamål. Detta nummer omfattar inte: a) människohår (nr 0501); b) oberedda hudar och skinn samt oberedda pälsskinn (nr eller 4301); c) avfall av fina eller grova djurhår (nr 5103); d) rivet avfall och riven lump av fina eller grova djurhår (nr 5104); e) fina eller grova djurhår som är kardade eller kammade (nr 5105); f) fina eller grova djurhår som är bearbetade för användning vid tillverkning av peruker o.d. (nr 6703). Förklarande anmärkning till undernummer HS-nr Med av kashmirget i nr förstås den fina mjuka undre hårbeklädnaden (dunig ull) av den getras som har sitt ursprung i Kashmir men som nu föds upp i många andra regioner av världen. Vid tillämpning av detta undernummer skall ingen hänsyn tas till den region där djuren föds upp Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall men inte rivet avfall och riven lump Kamavfall av ull eller fina djurhår 51:2

17 Annat avfall av ull eller fina djurhår Avfall av grova djurhår Detta nummer omfattar i stort sett allt avfall (annat än rivet avfall och riven lump) av ull eller av fina eller grova djurhår, dvs. avfall som tas till vara under den serie av behandlingar som omvandlar råull eller andra råa djurhår till tvättade, kardade, kammade, spunna, vävda, trikåstickade etc. produkter. Bland avfall som omfattas av detta nummer märks: 1. avfall från kamning, kardning och andra bearbetningar som föregår spinningen, såsom kamavfall (noils), vilket utgör det viktigaste avfallet och består av korta fibrer som har avlägsnats vid kamningen; kambandsändar, vilka utgör avfallsbitar av fiber- och kamband; kardavfall, t.ex. avfall som innehåller kardborrar o.d.; fibrer som har erhållits vid rensning av kardvalsar; 2. garnavfall, såsom avslitet, knutigt eller hoptrasslat garn, som har uppsamlats under spinning, spolning, vävning, trikåstickning etc.; 3. avfall från sortering eller tvättning (uppsamlas från tvättkar eller tvättmaskiner); 4. avfall av ull eller andra djurhår från gamla madrasser. En del avfall kan vara impregnerat med olja från maskinerna eller vara blandat med damm eller andra föroreningar (t.ex. av vegetabiliskt ursprung). Avfall kan alltefter beskaffenheten användas för spinning, stoppningsändamål etc. Det klassificeras enligt detta nummer även om det är karboniserat, blekt, färgat etc. Detta nummer omfattar inte: a) tagelavfall (nr 0511); b) vadd (nr 3005 eller 5601); c) avfall av ull eller andra djurhår som är lämpligt endast som gödselmedel (31 kap.); d) rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår (nr 5104); e) ull samt fina eller grova djurhår som är kardade eller kammade (nr 5105); f) stoft och noppor av textilmaterial (nr 5601) Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår Detta nummer omfattar rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår. Varorna erhålls genom rivning av lump av trikåvaror, vävnader etc. eller genom rivning av avfallsgarn som har erhållits vid spinning, vävning, trikåstickning etc. Som riven ull (regenererad ull eller konstull) räknas bl.a.: 1. shoddy och mungo, som erhålls genom rivning av garn eller lump av kardad eller kammad ull; 2. extraktull, som erhålls genom rivning av den ull som återstår när vegetabiliska fibrer (t.ex. bomull) eller konststapelfibrer har avlägsnats ur halvyllelump, vanligen genom syrabehandling. Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår spinns vanligen till garn, med eller utan inblandning av nya fibrer, vilket används för tillverkning av vävnader och dukvaror av trikå. De används också för tillverkning av filt eller för stoppnings- eller fyllnadsändamål. Rivet avfall och riven lump klassificeras enligt detta nummer även om de är blekta eller färgade. Detta nummer omfattar inte: a) vadd (nr 3005 eller 5601); b) ull samt fina eller grova djurhår som är kardade eller kammade (nr 5105); c) stoft och noppor av textilmaterial (nr 5601); d) lump, inbegripet klipp och liknande avfall (inte rivet) av textilvaror nr 6310) Ull samt fina eller grova djurhår, kardade eller kammade (inbegripet kammad ull i bulk) (+) Kardad ull Ulltops och annan kammad ull - - Kammad ull i bulk Annan - Fina djurhår, kardade eller kammade Av kashmirget Annan 51:3

18 Grova djurhår, kardade eller kammade Detta nummer omfattar: 1. ull samt fina eller grova djurhår (inbegripet avfall samt rivet avfall och riven lump), som har kardats före spinning till kardgarn; 2. ull och fina djurhår som har kammats efter en sträcknings- eller kardningsprocedur. Ändamålet med kardningen (som sker i speciella kardmaskiner) är att reda ut fibrerna, lägga dem mer eller mindre parallellt och helt eller nästan helt befria dem från de främmande beståndsdelar (för det mesta vegetabiliska) som de ännu kan innehålla. Fibrerna föreligger efter kardningen i form av ett flor (kardflor) eller strängar (kardband). Vid framställning av kardgarnsvaror delas detta flor eller dessa strängar i längdriktningen i talrika strimlor, som sedan rullas eller valkas till slubbgarn. Genom denna behandling häftar fibrerna bättre vid varandra och spinningen till garn underlättas. Slubbgarnet lindas upp på bobiner och kan utan vidare bearbetning användas för spinning till kardgarn. Vid framställning av kamgarnsvaror kan två skilda metoder användas: antingen kammas kardflor eller kardband eller också underkastas ull eller andra djurhår före kamningen och utan att först kardas en förarbetning i sträckningsmaskiner (s.k. gillboxar), vilka åtskiljer och sträcker fibrerna. Vid den följande kamningen avlägsnas de korta fibrerna, huvudsakligen i form av ett flockartat, oredigt avfall (noils), medan de återstående fibrerna läggs parallellt i form av strängar (kamband). Kvarvarande vegetabiliska föroreningar avlägsnas då tillsammans med avfallet. Kambandet sträcks sedan, så att en likformig blandning av olika långa fibrer erhålls, och sedan lindas det upp i form av ett nystan (top). Sådana material, huvudsakligen djurhår, vilka inte lätt kan nystas, lämnar ofta detta bearbetningsstadium i form av ett upprullat band, hårt pressat mellan två pappersark och benämnt "bumped top". De kammade produkterna genomgår en serie sträcknings- och dubbleringsprocedurer som omvandlar dem till förgarn. Detta upplindas på bobiner för vidare spinning till kamgarn. Detta nummer omfattar ovannämnda kardflor, kardband, slubbgarn, kamband (tops) och förgarn, ävensom kam- och kardband som avsiktligt har skurits eller slitits av i korta enhetliga längder. Detta nummer omfattar också kammad ull i bulk. Denna ull, som i allmänhet är tvättad, är ull som på mekanisk väg har befriats från vegetabiliska föroreningar i de vanliga kard- och kammaskiner som används för att framställa ulltops för spinning till kamgarn. Sedan kambandet har lämnat kammaskinen sträcks det och slits av till oregelbundna, luddiga tussar som sedan packas i balar. Varan har kort fiberlängd (genomsnittlig fiberlängd mindre än 45 mm) och är lämplig för kardgarns- eller bomullsspinning men inte för kamgarnsspinning. Den måste därför kardas om före spinningen. Till utseendet liknar den luddig tvättad ull utan synliga vegetabiliska beståndsdelar. Det bör observeras att förgarn kan ha ungefär samma diameter som enkelt garn enligt nr och även vara lätt snott. Då det emellertid ännu inte spunnits, anses det inte utgöra garn och klassificeras därför enligt detta nummer. Sådana bearbetningar som blekning eller färgning inverkar inte på klassificeringen av varor enligt detta nummer. Detta nummer omfattar inte: a) vadd (nr 3005 eller 5601); b) ull som är bearbetad för användning vid tillverkning av peruker o.d. (nr 6703). Förklarande anmärkning till undernummer * * * HS-nr Anv. till HS-nr gäller i tillämpliga delar även för varor enligt HS-nr Kardgarn av ull, inte i detaljhandelsuppläggningar Innehållande minst 85 viktprocent ull Innehållande mindre än 85 viktprocent ull Detta nummer omfattar kardgarn av ull, såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt), dvs. garn som har erhållits genom spinning av slubbgarn av kardad (men inte kammad) ull. Det omfattar också s.k. halvkamgarn, som är framställt av kardband (inte kammade) som har genomgått samma 51:4

19 spinningsprocedur som kamgarn. Alla dessa garner är vanligen upplindade på bobiner eller koniska rullar. Detta nummer omfattar också garn som är framställt av kammad ull i bulk, vilken är beskriven i anv. till nr Garn i detaljhandelsuppläggningar omfattas inte av detta nummer (se föreskrifterna i avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.). Garn enligt detta nummer består av korta fibrer eller av en blandning av långa och korta fibrer, vilka inte ligger parallellt utan ofta är hoptrasslade. Det är i allmänhet ojämnare och vanligen lösare snott än kamgarn. Garn enligt detta nummer kan ha undergått de bearbetningar som är omnämnda i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd. Tvinnat (flertrådigt) garn, i vilket några parter består av kardad ull och några av kammad ull, klassificeras enligt nr 5106 eller nr 5107, allteftersom den kardade eller den kammade ullen dominerar viktmässigt Kamgarn av ull, inte i detaljhandelsuppläggningar Innehållande minst 85 viktprocent ull Innehållande mindre än 85 viktprocent ull Detta nummer omfattar kamgarn av ull, såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt), dvs. garn som har erhållits genom spinning av förgarn av kammad ull. Garn i detaljhandelsuppläggningar omfattas inte av detta nummer (se föreskrifterna i avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.). Kamgarn skiljer sig från kardgarn genom att det är slätt och jämnt. Fibrerna ligger parallellt och korta och hoptrasslade fibrer har avlägsnats genom kamningen. Garn enligt detta nummer kan ha undergått de bearbetningar som är omnämnda i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd. Numret omfattar inte garn av kardad ull som har framställts av kammad ull i bulk och inte heller s.k. halvkamgarn (nr 5106) Garn (kardgarn eller kamgarn) av fina djurhår, inte i detaljhandelsuppläggningar Kardgarn Kamgarn Detta nummer omfattar garn, såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt), som har erhållits genom spinning av förgarn av kardade eller kammade fina djurhår (se anv. till nr 5102, där det förklaras vad som menas med fina djurhår). Garn i detaljhandelsuppläggningar omfattas inte av detta nummer (se föreskrifterna i avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.). Garn enligt detta nummer används huvudsakligen för tillverkning av trikåvaror, luggvävnader, pälsimitationer, vävnader till vissa lätta klädesplagg (t.ex. av alpacka) samt till överrockar och filtar (t.ex. av kamel- eller dromedarhår). Garn enligt nr 5108 kan ha undergått de bearbetningar som är omnämnda i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd Garn av ull eller fina djurhår, i detaljhandelsuppläggningar Innehållande minst 85 viktprocent ull eller fina djurhår Annat Detta nummer omfattar kardgarn och kamgarn av ull eller fina djurhår i detaljhandelsuppläggningar (ang. sådana uppläggningar se avsnitt I B 3 i allm. anv. till elfte avd.) Garn av grova djurhår eller tagel (inbegripet överspunnet garn av tagel), även i detaljhandelsuppläggningar Detta nummer omfattar: 1. Garn, såväl enkelt som tvinnat (flertrådigt), som har erhållits genom spinning av förgarn av grova djurhår (se anv. till nr 5102, där det förklaras vad som menas med grova djurhår). Garn av grova djurhår används för tillverkning av grova vävnader och vävnader till mellanfoder samt av varor för tekniskt bruk. 51:5

20 2. Garn av tagel. Dessa garner erhålls genom spinning, oftast av kortare tagelstrån (t.ex. från manen på hästdjur eller svansen på nötkreatur). De mycket längre tagelstråna från svansen på hästdjur kan inte spinnas. De knyts ofta ihop ände mot ände och bildar ändlösa filament, som används som varptrådar vid tillverkningen av vissa tagelvävnader. Med hänsyn till användningen klassificeras detta slags filament också enligt detta nummer. Däremot klassificeras enskilda tagelstrån, som inte är hopknutna, enligt nummer Tagelgarn som består av en bunt tagelstrån som lindats eller överspunnits med garn av bomull eller av annat textilmaterial klassificeras enligt detta nummer. Garn enligt detta nummer kan ha undergått de bearbetningar som är omnämnda i avsnitt I B 1 i allm. anv. till elfte avd Kardgarnsvävnader av ull eller fina djurhår - Innehållande minst 85 viktprocent ull eller fina djurhår: Vägande högst 300 g/m Andra Andra slag, blandade huvudsakligen eller uteslutande med konstfilament Andra slag, blandade huvudsakligen eller uteslutande med konststapelfibrer Andra kardgarnsvävnader Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av kardgarn av ull eller fina djurhår. Dessa vävnader kan vara av många olika slag, t.ex. kostymtyger, flanell, melton och andra vävnader till kläder, filtar, heminredning etc. Detta nummer omfattar inte: a) bindor och liknande förbandsmaterial som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005); b) vävnader för tekniskt bruk enligt nr Kamgarnsvävnader av ull eller fina djurhår - Innehållande minst 85 viktprocent ull eller fina djurhår: Vägande högst 200 g/m Andra Andra slag, blandade huvudsakligen eller uteslutande med konstfilament Andra slag, blandade huvudsakligen eller uteslutande med konststapelfibrer Andra kamgarnsvävnader Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av kamgarn av ull eller fina djurhår. Dessa vävnader kan vara av många olika slag, t.ex. kostymtyger och andra vävnader till kläder, heminredningsvävnader etc. Detta nummer omfattar inte: a) bindor och liknande förbandsmaterial som är impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreligger i förpackningar för försäljning i detaljhandeln (nr 3005); b) vävnader för tekniskt bruk enligt nr Vävnader av grova djurhår eller av tagel Detta nummer omfattar vävnader (enligt definition i avsnitt I C i allm. anv. till elfte avd.) av grova djurhår enligt nr 5102, eller av tagelgarn enligt nr Vävnader av tagel kan emellertid också vara tillverkade av enkelt tagel enligt nr Vävnader av grova djurhår används i möbler, som mellanfoder i kläder etc. 51:6