Återrapportering samverkansmedel

Transkript

1 1 (26) Till Socialdepartementet Stockholm Återrapportering samverkansmedel Politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga - Återrapportering enligt regleringsbrevet Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

2 2 (26) Sammanfattning Bakgrund Uppdrag i regleringsbrevet Disposition Generella frågor (perspektivfrågor) Ekonomisk redovisning Lägesrapport samverkan Pila genomgång av ärenden Samverkan enligt handlingsplanen med AMS Alternativa insatser för långtidssjukskrivna Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning Utvecklingen av antalet samordningsförbund Stödet till samordningsförbunden Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvården Förtydliganden om finansiell samordning och fortsatt inriktning för samverkansarbetet Aktiviteter inom ramen för Finsam Utvecklingen av SUS Bilaga 1. Samordningsförbund aktuell sammanställning...27 Bilaga 2. Frågemall för Försäkringskassans rapportunderlag...32 Bilaga 3. Finansiell samordning aktuell sammanställning av nya aktiviteter som planeras inför andra halvåret

3 3 (26) Sammanfattning För 2008 har regeringen beslutat att högst fem procent av sjukpenninganslaget (anslagsposten 21 under anslaget 19:1), det vill säga mkr, får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Föreliggande rapport är en delredovisning av följande uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev för 2008 för politikområde ersättning vid arbetsoförmåga. Den slutliga redovisningen sker i anslutning till årsredovisningen. Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen, landsting och kommuner genom samordningsförbund verka för att människor med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Försäkringskassan ska ha det samordnande ansvaret för att stödja utvecklingen av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan ska redovisa de åtgärder som myndigheten, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, har vidtagit för att stödja denna utveckling. Försäkringskassan ska även redovisa antalet samordningsförbund och i vilka områden de finns. En första redovisning ska lämnas senast den 15 augusti 2008 och en samlad redovisning ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen genom finansiell samordning verka för att förbättra behandling och rehabilitering så att den enskildes arbetsförmåga kan återställas. Viktiga målgrupper är sjukskrivna med psykisk ohälsa eller smärtor i rörelseorganen. Försäkringskassan ska redovisa hur de statliga medlen för denna form av finansiell samordning har använts med avseende på målgrupper och åtgärder. En första redovisning ska lämnas senast den 15 augusti 2008 och en samlad redovisning ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för Sektorsövergripande uppföljningssystem Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen fick 2003 i uppdrag att utveckla och förvalta ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS). Systemet ska kunna utgöra en riksomfattande struktur för lokal uppföljning. Från och med 2008 ska Försäkringskassan, i egenskap av systemägare, förvalta och utveckla SUS i samråd med Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Sveriges kommuner och landsting ska ges möjlighet att delta i arbetet. En första redovisning ska lämnas senast den 15 augusti 2008 och en

4 4 (26) samlad redovisning ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för De huvudsakliga resultaten inom ramen för uppdragen sammanfattas nedan: De tillgängliga medlen för samverkan har minskat från mkr under 2007 till mkr under Enligt Försäkringskassans prognos kommer de tillgängliga medlen att förbrukas under I enlighet med regeringens prioriteringar så har tilldelningen av medlen till övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63 minskat kraftigt jämfört med Övriga samverkansformer har tilldelats en oförändrad eller ökad andel av samverkansmedel jämfört med Antal samordningsförbund har ökat från 63 förbund under 2007 till 68 förbund under första halvåret Tre län saknar fortfarande samordningsförbund. Enligt den sammanställning som Försäkringskassan gjort så finns planer på att starta samordningsförbund även i dessa län. För att förbättra stödet till förbunden planerar de nationella aktörerna att ersätta den tidigare nationella nätverksgruppen med en tydligare och mer formell organisation av det nationella stödet till samordningsförbunden under hösten Från och med 2008 finns möjlighet till finansiell samordning mellan enbart sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården (Finsam 93). Under första halvåret 2008 har få aktiviteter startat inom ramen för denna samverkan. En inventering har startat för att se vilka projekt som kan föras över från övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63 till Finsam 93. En sammanställning som Försäkringskassan genomfört visar att det inom de flesta län finns konkreta planer på direkta aktiviteter inom ramen för Finsam 93 utöver vad som tidigare finansierats med samverkansmedel för övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63. Uppföljningssystemet, SUS som är avsett att användas för att följa upp samverkansaktiviteter fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Under våren 2008 har en förenklad lösning introducerats och därigenom har antalet registreringar i systemet ökat. För att stödja förenklingen ytterligare krävs smärre förändringar av IT-lösningen. Under hösten 2008 kommer Försäkringskassan att ta ställning till den fortsatta tekniska utvecklingen av SUS. Sammanfattningsvis kan första halvåret 2008 kännetecknas av en tid med omställning för samverkansarbetet. Vissa samverkansformer håller på att avvecklas medan andra är under uppbyggnad. Den 1 juli 2008 infördes nya regler inom sjukförsäkringen vilket kommer att öka betydelse av samverkansinsatser och vikten av att Försäkringskassan hittar effektiva former för att samarbeta med andra aktörer för att bidra till att fler personer återfår arbetsförmågan. 1. Bakgrund För 2008 har regeringen beslutat att högst fem procent av sjukpenninganslaget (anslagsposten 21 under anslaget 19:1), det vill säga mkr, får användas

5 5 (26) för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Under 2008 kommer medlen att användas inom följande samverkansområden. PILA genomgång av ärenden. I PILA-projektet ingår sjukpenningärenden där ersättning utbetalats under mer än två år och ärenden med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Särskilt utsedda handläggare arbetar med att bedöma rehabiliteringspotential och arbetsförmåga efter genomgång av befintliga handlingar och eventuella aktiviteter. En av de insatser som kan bli aktuell för målgruppen är deltagande i samverkan enligt handlingsplanen med Arbetsförmedlingen. Samverkan enligt handlingsplan med Arbetsförmedlingen samt PILA (prop. 1996/97:63 samt 2002/03:2.). Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har sedan 2003 en årligen uppdaterad handlingsplan för stöd till den enskildes återgång i arbete. Målgrupper för denna samverkan är främst arbetslösa sjukskrivna samt anställda sjukskrivna och/eller anställda med aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin tidigare anställning. Resultaten av samverkan enligt handlingsplanen med Arbetsförmedlingen redovisas i en separat rapport till regeringen under augusti. Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning bedrivs av finansiella samordningsförbund. Parterna som deltar i denna samverkansform är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting. Av resurserna till den finansiella samordningen ska Försäkringskassan bidra med statens andel, hälften av de avsatta medlen, landstinget och kommunen ska bidra med varsin fjärdedel. De åtgärder som får finansieras enligt denna lag ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. Alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har av regeringen den 24 januari 2008 fått i uppdrag att under 2008 och 2009 bedriva en försöksverksamhet vars syfte är att undersöka om alternativa aktörer snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att komma åter i ett reguljärt arbete. Försöket riktar sig till personer bosatta i Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten som har varit sjukskrivna i mer än två år eller uppbär tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Målgruppen omfattar både sjukskrivna arbetslösa och anställda som behöver byta anställning på grund av ohälsa. Resultaten av denna samverkan redovisas i en separat rapport till regeringen. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård. Från och med 2008 finns möjlighet till finansiell samordning mellan enbart sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen genom finansiell samordning verka för att förbättra behandling och rehabilitering så att den enskildes arbetsförmåga kan återställas. Viktiga målgrupper är sjukskrivna med psykisk ohälsa eller smärtor i rörelseorganen.

6 6 (26) Övrig samverkan (prop. 1996/97:63). Den dominerande samverkansparten i denna samverkan är hälso- och sjukvården. Andra parter som deltar är bland annat kommuner och Arbetsförmedlingen. De medel som avsatts för denna samverkan under 2008 syftar främst till att bedriva och avsluta de projekt som påbörjats tidigare. Från och med 2009 räknar Försäkringskassan med att denna samverkansform kommer att avslutas. Ingen redovisning görs därför av aktiviteterna inom ramen för denna samverkansform. Framgångsrika projekt kan komma att överföras till finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälsooch sjukvården. De centrala insatserna för samverkan vid Försäkringskassans huvudkontor avser kostnader för administration av PILA, SUS, uppföljningar, utbildningar med mera. I föreliggande rapport ges en helhetsbilds av Försäkringskassans användning av samverkansmedlen. Rapporten redovisar hur de medel som avsatts för samverkan fördelats mellan de olika aktiviteterna; sammanfattar de samverkansaktiviteter som redovisats i separata rapporter till regeringen och redovisar uppdragen som rör finansiell samordning av rehabiliteringstjänster, finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård samt det sektorsövergripande uppföljningssystemet SUS. 1.1 Uppdrag i regleringsbrevet Följande uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev för 2008 för politikområde ersättning vid arbetsoförmåga redovisas i denna rapport. Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen, landsting och kommuner genom samordningsförbund verka för att människor med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Försäkringskassan ska ha det samordnande ansvaret för att stödja utvecklingen av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan ska redovisa de åtgärder som myndigheten, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, har vidtagit för att stödja denna utveckling. Försäkringskassan ska även redovisa antalet samordningsförbund och i vilka områden de finns. En första redovisning ska lämnas senast den 15 augusti 2008 och en samlad redovisning ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen genom finansiell samordning verka för att förbättra behandling och rehabilitering så att den enskildes arbetsförmåga kan återställas. Viktiga målgrupper är sjukskrivna med psykisk ohälsa eller smärtor i rörelseorganen.

7 7 (26) Försäkringskassan ska redovisa hur de statliga medlen för denna form av finansiell samordning har använts med avseende på målgrupper och åtgärder. En första redovisning ska lämnas senast den 15 augusti 2008 och en samlad redovisning ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för Sektorsövergripande uppföljningssystem Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen fick 2003 i uppdrag att utveckla och förvalta ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS). Systemet ska kunna utgöra en riksomfattande struktur för lokal uppföljning. Från och med 2008 ska Försäkringskassan, i egenskap av systemägare, förvalta och utveckla SUS i samråd med Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Sveriges kommuner och landsting ska ges möjlighet att delta i arbetet. En första redovisning ska lämnas senast den 15 augusti 2008 och en samlad redovisning ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för Disposition I kapitel två redovisas hur de medel som avsatts för samverkan fördelats mellan de olika samverkansformerna. För att bidra till en helhetsbild av den verksamhet som finansierats med samverkansmedel finns i kapitel tre kortare sammanfattningar av de samverkansformer som redovisas i separata rapporter till regeringen: alternativa åtgärder för långtidssjukskrivna och samverkan enligt handlingsplanen med Arbetsförmedlingen samt Pila (för Pila finns inget uppdrag i regleringsbrevet). I kapitel fyra följer en redovisning av uppdraget i regleringsbrevet som rör finansiell samordning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting (Finsam) följt av en redovisning av uppdraget i regleringsbrevet som rör finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården i kapitel fem (Finsam 93). Uppdraget i regleringsbrevet som rör det sektorsövergripande uppföljningssystemet, SUS, redovisas i kapitel sex. 1.3 Generella frågor (perspektivfrågor) I regleringsbrevet för budgetåret 2008 till Försäkringskassan anges att i samtliga rapporter, uppdrag och återrapporteringar skall myndigheten särskilt redovisa hur barnpolitik och barnens rättigheter, handikappolitik och funktionshindrades rättigheter, integrationspolitik, jämställdhetspolitik och ungdomspolitik har beaktats. I de fall myndigheten anser att ett eller flera områden inte är relevanta skall detta anges särskilt och motiveras. I regleringsbrevet framgår även att samtliga rapporter, uppdrag och återrapporteringar skall, om inte särskilda skäl föreligger, redovisas uppdelade på utrikes respektive inrikes födda kvinnor respektive män. I de fall en sådan redovisning inte görs skall skälen för det redovisas.

8 8 (26) För att synliggöra problematiken och öka medvetenheten och kompetensen i jämställdhetsfrågor genomförde Försäkringskassan under åren 2005 och 2006 obligatoriska utbildningar för anställda. Målet var att jämställdhetsperspektivet skulle genomsyra allt arbete som utförs inom Försäkringskassan. Arbetet fortsätter löpande med den Åtgärdsplan för integrering av könsperspektivet vid tillämpningen av socialförsäkringen i ohälsoarbetet som togs fram Men även perspektiven barn, etnisk mångfald, funktionshinder och sexuell läggning är områden som Försäkringskassan arbetar aktivt med att integrera i tillämpningen av socialförsäkringen. Som en del av detta arbete utformade Försäkringskassan en myndighetsövergripande policy och handlingsplan för alla perspektiven (Handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna inom socialförsäkringen ). Policyn och handlingsplanen omfattar åren De olika perspektiven skall även genomsyra arbetet med samverkansmedlen vilket bland annat återspeglas i den handbok som tagits fram för att stödja etableringen av nya samordningsförbund. I handboken framgår att genus- och mångfaldsperspektiv ska beaktas vid kartläggningar och planering av insatser. I den genomgång av de avtal som tecknats inom ramen för Finsam samt övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63 som genomfördes under 2007 framkom bland annat att en del av de aktiviteter som bedrivits riktats särskilt till unga, kvinnor eller personer med utländsk härkomst. Generellt sett är funktionshinderperspektivet svårt att följa och mäta. I den rapport som beskriver verksamheten inom ramen för samverkan enligt handlingsplanen med Arbetsförmedlingen finns dock möjlighet att följa i vilken utsträckning personer med funktionshinder får del av samverkansmedel. Vad gäller barnpolitik bedöms denna inte vara relevant för arbetet med samverkansmedel Sammanfattningsvis finns det anledning att särskilt analysera utfallet av samverkansaktiviteterna för kvinnor och män var för sig, för inrikes och utrikes födda var för sig och för olika åldersgrupper. I kommande mer resultatinriktade redovisningar kommer därför de olika perspektiven att beaktas närmare. 2. Ekonomisk redovisning De ekonomiska uppgifter som redovisas baseras på den fördelning av samverkansmedel som Försäkringskassan gjort för 2008, Försäkringskassans prognos för förbrukningen av samverkansmedel samt utfallet för första halvåret Regeringen har beslutat att högst fem procent av sjukpenninganslaget (anslagsposten 21 under anslaget 19:1) får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Under 2007 uppgick de totala kostnaderna för samverkan till miljoner kronor, vilket innebar att 1 Det ekonomiska utfallet är hämtat från ekonomiredovisningssystemet Agresso.

9 9 (26) de tillgängliga medlen för första gången förbrukades i sin helhet. Under 2008 uppgår de tillgängliga medlen för samverkan till miljoner kronor. Dessa medel beräknas förbrukas i sin helhet. I regeringens prioriteringsordning som angavs i budgetpropositionen för 2008 anges att finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam), samverkan enligt handlingsplanen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt den aviserade försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna är viktiga för att ta tillvara den enskildes arbetsförmåga och bör därför prioriteras. Även den finansiella samordningen mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård (Finsam 93) tillhör de samverkansformer som ska prioriteras. Försäkringskassan har i sin fördelning av de tillgängliga medlen utgått ifrån denna prioritering. Sett som andel av de tillgängliga medlen för samverkan har de prioriterade samverkansformerna fått ökat eller oförändrat ekonomiskt utrymme jämfört med 2007 medan de avsatta medlen för övrig samverkan i enlighet med prop. 1996/97:63 har minskat. De medel som är avsatta för övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63 under 2008 syftar främst till att bedriva och avsluta de projekt som påbörjats tidigare. Från och med 2009 räknar Försäkringskassan med att denna samverkansform kommer att vara avslutad Fördelningen av de medel som finns tillgängliga för samverkan under 2008 jämfört med den slutliga förbrukningen 2007 framgår av diagram 1. Diagram 1: Fördelning av samverkansmedel 2008 jämfört med andel av slutlig förbrukning av samverkansmedel % Andel 2007 Andel PILA-genomgång av ärenden Handlingsplan + PILA Samordningsförbund Övrig samverkan prop. 1996/97:63 Alternativa insatser för långtidssjuka Finsam 93 Centrala medel Källa: Agresso Av de tkr som fördelats till samverkansaktiviteter beräknas alla tillgängliga medel användas. Detsamma gäller de tkr som finns reserverade för centrala insatser vid Försäkringskassans huvudkontor. Nedan finns prognos och utfall för de olika samverkansformerna redovisade.

10 10 (26) Tabell 1: Tilldelade medel, förbrukning av samverkansmedel januari-juni samt prognos för 2008, tkr. Samverkansform Tilldelade medel* Utfall januari juni Prognos 2008 PILA genomgång av ärenden Handlingsplanen med AMS + PILA Alternativa insatser Samordningsförbund Finsam Övrig samverkan prop. 1996/97: Centrala medel Summa Källa: Agresso * I fördelningen av medel på olika åtgärder ingår förutom direkta kostnader även en fördelning av indirekta kostnader i enlighet med Försäkringskassans redovisningsmodell. Redovisningsmodellen används för fördelning av indirekta kostnader på olika finansieringskällor och överensstämmer med Ekonomistyrningsverkets rekommendationer för fördelning av sådana kostnader. Förbrukningen inom ramen för alternativa insatser för långtidssjukskrivna samt Finsam 93 var låg under första halvåret Detta beror på att detta är nya samverkansformer och att verksamheten därför inte hunnit komma igång ännu. Under 2006 förbrukades 42 procent av de totala medlen för samverkan under första halvåret. Motsvarande andel 2007 var 47 procent och procent. Omfördelning av samverkansmedel mellan kostnadsposter och/eller län kan vid behov ske efter beslut av Försäkringskassan. 3. Lägesrapport samverkan I följande kapitel beskrivs arbetet inom Pila under första halvåret Här sammanfattas även de rapporter om alternativa insatser för långtidssjukskrivna samt samverkan enligt handlingsplanen med Arbetsförmedlingen som redovisas separat till regeringen. 3.1 Pila genomgång av ärenden Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (tidigare Arbetsmarknadsstyrelsen) har av regeringen fått i uppdrag att under åren 2006 till 2008 bedriva ett projekt med förstärkta insatser för långtidssjukskrivna - Pila. Målgruppen är personer som varit sjukskrivna i två år eller mer eller uppbär tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Syftet med verksamheten är att ta tillvara den arbetsförmåga dessa personer kan ha och underlätta deras återgång till arbetslivet samt att rätt ersättning betalas ut. Målsättningen för projektet är att personer ur målgruppen ska ha påbörjat en arbetslivsinriktad rehabilitering eller återgått till anställning eller aktivt arbetssökande vid utgången av Prognosen är att denna målsättning kommer att uppfyllas.

11 11 (26) Internrevisionen på Försäkringskassan har under våren 2008 granskat Pilaarbetet. 2 Det bedöms ha varit ändamålsenligt och Pilaprojektet kommer att klara att gå igenom alla ärenden i målgruppen till och med Bedömningen av resultatet är att den metodiska och styrda genomgången av de ca ärenden i målgruppen har inneburit att ett antal försäkrade har fått sin arbetsförmåga prövad och kommit i arbete och andra försäkrade har tack vare genomgången erhållit rätt ersättning. Internrevisionen bedömer att Pilaarbetet i huvudsak har varit effektivt i förhållande till uppdraget att metodiskt pröva den definierade målgruppens arbetsförmåga och att utge rätt ersättning. Internrevisionen förordar även att Pilas metod och arbetsmodell implementeras i den ordinarie verksamheten på Försäkringskassan. Under 2007 genomfördes en uppföljning av Pilas verksamhet i pilotlänen (Västmanland och Västra Götaland). Slutsatserna i rapporten (Socialförsäkringsrapport 2008:7) var bland annat att det krävs mer tid för att kunna följa utfallet av Pila eftersom en stor del av deltagarna fortfarande är del av verksamheten. Vidare visade analysen att det är svårt att isolera effekterna av Pila från andra faktorer som kan ha påverkat utvecklingen. Försäkringskassan kommer att ta ställning till hur en uppföljning av hela Pilaprojektet kan genomföras under hösten I samband med att riksdagen fattat beslut om förändringar i sjukförsäkringen kommer ett större antal personer med ersättning från sjukförsäkringen att vara i behov av beslut om rätten till ersättning och stöd för återgång i arbete. För att övergången från de gamla reglerna till de nya ska fungera behöver Försäkringskassan säkra att de ärendebalanser som uppkommer på grund av övergångsregler tas omhand effektivt och rättssäkert. Med anledning av detta har Försäkringskassan beslutat att förstärka insatserna för att säkra övergången till den nya sjukförsäkringen genom att utöka Pilas målgrupp med sjukfall som är 2,5 år och äldre den 1 juli 2008, vilket uppskattningsvis motsvarar ärenden. Arbetet startar den 1 september och avslutas december Det ursprungliga uppdraget kommer att tas om hand i ordinarie verksamhet under hösten. Försäkringskassan kommer under hösten att ta ställning till hur det fortsatta arbetet med Pila ska bedrivas och hur en implementering av Pilas metodik i den ordinarie verksamheten kan se ut. 3.2 Samverkan enligt handlingsplanen med AMS Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har sedan 2003 en årligen uppdaterad handlingsplan som stöd för den enskildes återgång i arbete. Enligt handlingsplanen ska Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen gemensamt verka för att antalet sjukskrivna som återfår arbetsförmågan och får ett arbete ska öka. Målgruppen för samverkan enligt handlingsplanen är: 2 Revisionsrapport Granskning av Pila, , diarienummer , Försäkringskassan.

12 12 (26) Sjukskrivna arbetslösa Arbetslösa med sjukersättning Unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna eller anställda med sjukersättning eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning Personer som inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen men bedöms behöva arbetslivsinriktade insatser för att komma tillbaka till arbetslivet. Inflödet av nya deltagare i samverkan enligt handlingsplanen var personer under 2007, därmed nåddes inte målsättningen nya deltagare under året. Fördelningen av deltagare mellan målgrupperna motsvarade inte heller inriktningen i handlingsplanen. Bland annat var sjukskrivna arbetslösa överrepresenterade, framförallt i förhållande till målgruppen arbetslösa med sjukersättning. Motsvarande statistik för perioden januari till och med juni 2008 visar att inflödet av nya deltagare ligger på lägre nivå än planerat i förhållande till inriktningen i handlingsplanen för Under de första sex månaderna var antalet nya deltagare personer. Det låga inflödet kan delvis förklaras med den oro i organisationerna som omstruktureringen medfört, men är likafullt ett problem som kräver åtgärder under hösten 2008 för att inflödet ska nå upp till målsättningen i handlingsplanen med nya deltagare under Fördelningen av nya deltagare mellan målgrupperna överensstämmer inte helt med inriktningen i handlingsplanen. Detta är ett utvecklingsområde under hösten Det finns fortfarande en övervikt av sjukskrivna arbetslösa framförallt i förhållande till målgruppen arbetslösa med sjukersättning, även om övervikten har minskat något jämfört med Av nya deltagare i samverkan stod sjukskrivna arbetslösa för 51 procent (inriktningen är 40 procent) och arbetslösa med sjukersättning för 21 procent av inflödet att jämföra med inriktningen på 40 procent. 3 Försäkringskassan har haft svårt att öka andelen deltagare från målgruppen unga med aktivitetsersättning, andelen var fyra procent under perioden januari till juni 2008 (inriktningen sju procent). Anställda sjukskrivnas andel av inflödet var nio procent (inriktning sju procent) och personer som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen motsvarar två procent av inflödet (inriktning sju procent). Målet för verksamheten på nationell nivå 2008 är, liksom för 2007, att minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, senast inom 12 månader efter påbörjad insats, har fått ett arbete eller påbörjat en utbildning. Det genomsnittliga resultatet för perioden januari till och med juni 2008 är att 38 procent av deltagarna var i arbete eller utbildning 365 dagar efter inskrivning i samverkan (36 procent för kvinnor och 42 procent för män). 3 Deltagarna i Pila särredovisas och finns följaktligen inte med i målgruppsredovisningen, vilket påverkar resultaten. En utförligare beskrivning av detta finns i redovisningen av resultaten för handlingsplanssamverkan, Försäkringskassan dnr

13 13 (26) Trots att målnivån 40 procent till arbete eller utbildning inte uppnåtts på nationell nivå så bedöms resultatet 38 procent till arbete eller utbildning vara gott utifrån de berörda målgruppernas förutsättningar på arbetsmarknaden. De fullständiga resultaten från denna samverkan redovisas i separata rapporter till regeringen i augusti 2008 samt i anslutning till årsredovisningen. 3.3 Alternativa insatser för långtidssjukskrivna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har av regeringen fått i uppdrag att under 2008 och 2009 bedriva en försöksverksamhet vars syfte är att undersöka om alternativa aktörer snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att komma åter i ett reguljärt arbete. Minst personer ska ta del av insatser hos de alternativa aktörerna. Försöket riktar sig till personer bosatta i Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten som har varit sjukskrivna i mer än två år eller uppbär tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Målgruppen omfattar både sjukskrivna arbetslösa och anställda som behöver byta anställning på grund av ohälsa. Försöksverksamheten ska både process- och effektutvärderas. Utformningen av effektutvärderingen av försöksverksamheten har skett i samråd med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Av regeringsuppdraget framgår att försöksverksamheten bör bygga på frivillighet, personer i målgruppen ska själva kunna visa intresse för att delta i försöket. Målgruppen kommer löpande under försöksperioden få ett brev med information om stödjande insatser som finns för återgång i arbete. Valet som styr om en person ska erbjudas insatser via en alternativ aktör eller inte görs enligt fastställda kriterier så att urvalet blir randomiserat. Urvalet görs så att antalet deltagare hos alternativa aktörer blir lika stor som antalet personer i kontrollgruppen. Arbete påbörjades den 16 juni 2008 för att säkra inflödet hos de alternativa aktörerna från den 1 september. Under maj 2008 har en förfrågan om att bedriva insatser för målgruppen gått ut till privata aktörer. Denna upphandling utvärderades under juni och beräknas vara klar att avropas från och med första september. Försöksverksamheten ska särskilt se till de sociala företagens möjligheter att stödja långtidssjukskrivna och annonser som riktar sig mot sociala företag har publicerats lokalpress och gratistidningar under juni. Under juni till och med augusti går även förfrågan ut till sociala företag. Efter utvärdering beräknas denna upphandling vara klar att avropa från 1 oktober. Försäkringskassan skickar en första statusrapport till regeringen i augusti Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan inom rehabiliteringsområdet. Finansiell samordning bedrivs av finansiella samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett landsting samt en eller flera kommuner. Finansiell samordning ska underlätta en effektiv resursanvändning. Av resurserna till den

14 14 (26) finansiella samordningen ska Försäkringskassan bidra med statens andel motsvarande hälften av de avsatta medlen, landsting och kommunen ska bidrag med var sin fjärdedel. Ett samordningsförbund är att jämföra med andra offentliga myndigheter, men har inte rätt att besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning. De åtgärder som får finansieras genom den finansiella samordningen ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde och syfta till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Målgruppen för den finansiella samordningen utgörs av individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. 4.1 Utvecklingen av antalet samordningsförbund Till och med juni 2008 har sammanlagt 68 förbund bildats, vilket innebär en ökning med fem förbund jämfört med I dessa förbund ingår sammanlagt 129 kommuner. Samordningsförbunden omfattar olika stora geografiska områden, allt från en kommun till ett helt län. Det län som idag har flest samordningsförbund är Västra Götaland där 19 förbund bildats. Ytterligare samordningsförbund planeras under hösten Flera samordningsförbund för även diskussioner med ytterligare kommuner för en utvidgning av förbundet. I Hallands, Uppsala och Gävleborgs län finns ännu inga samordningsförbund, planer finns för att starta förbund även i dessa län. En sammanställning av de samordningsförbund som bildats fram till och med juni 2008 finns i bilaga Stödet till samordningsförbunden Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bildat en informell tjänstemannagrupp, Nationell nätverksgrupp för att arbeta med uppdraget att stödja förbunden. Gruppens huvudsakliga arbetsuppgifter är: Anordna gemensamma konferenser för samordningsförbunden och de nationella aktörerna för att stimulera till erfarenhetsutbyte. Bevaka utvecklingen och hålla sig informerade om vad som händer på området. Tillhandahålla och förmedla aktuell information om den finansiella samordningen samt stödja samordningsförbund med relevant information och litteratur via hemsidan Förmedla aktuell och adekvat kunskap och information till respektive huvudman och samordningsförbunden. De aktiviteter som bedrivits under 2008 beskrivs i korthet nedan: Nätverksträffar

15 15 (26) I april 2008 hölls en nationell nätverksträff för samtliga samordningsförbund, samordningsförbundet i Sörmland, RAR var medarrangör. Även representanter från områden där diskussion om bildandet av förbund pågick var inbjudna. Konferensens syfte var att sprida information från de nationella aktörerna, erfarenhetsutbyte mellan befintliga och kommande samordningsförbund, sprida goda exempel samt ge stöd till förbunden i övrigt. Nästa nätverksträff kommer att anordnas i november Informationsträffar En representant för den nationella nätverksgruppen har medverkat vid informations-/diskussionsträffar i områden som planerar start av samordningsförbund. Vid förfrågan deltar en representant för den nationella nätverksgruppen även vid dialogträffar hos redan bildade samordningsförbund, som önskar få stöd i olika frågor. Information på hemsidan På hemsidan samlas all information som berör förbunden, hemsidan uppdateras kontinuerligt av Försäkringskassan. Där finns bland annat en aktuell sida med samtliga samordningsförbund samt kontaktpersoner till dessa. Där finns också lagtext, den av SKL framtagna idéskriften samt en handbok. Allt material från de stora nätverksträffarna finns också tillgängligt på hemsidan. Hemsidan kommer att utvecklas ytterligare under hösten. Handbok Under våren 2008 har en handbok tagits fram som ska vara ett stöd för både nya och redan etablerade samordningsförbund. Den innehåller information vad gäller vanliga administrativa, ekonomiska och juridiska frågor som väcks i samband med bildande samt drift av samordningsförbund. Den 18 september 2008 har nya och blivande förbund bjudits in till en seminariedag med genomgång av den nya handboken. Utbildning Försäkringskassan har huvudansvaret för hemsidan Där samlas användarstöd samt annat material om uppföljningssystemet SUS. För att komplettera det användarstöd som ligger hemsidan har under våren utbildning av SUS genomförts i flera förbund. Utbildningarna kommer att fortsätta under hösten Övrigt stöd till samordningsförbunden På Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Sveriges Kommuner och Landsting finns resurser avsatta för att besvara på frågor från samordningsförbunden. Arbetsförmedlingen svarar främst frågor från myndighetens representanter i förbunden. Försäkringskassan svarar på frågor dels från myndighetens representanter i förbunden och dels från samordningsförbundens tjänstemän via telefon och mail. Fastare organisation för stödet till samordningsförbunden Både från samordningsförbund och i Statskontorets rapport 2008:7 Fyra år med Finsam framhålls behovet av ett utvecklat nationellt stöd. Förbunden har ett behov av stöd vad gäller administrativa, juridiska och ekonomiska frågor.

16 16 (26) Dessutom efterfrågas en central funktion för detta stöd, detta för att det ska vara enkelt att veta var förbunden ska vända sig för att få svar på sina frågor. En sådan central funktion anses dessutom på ett bättre sätt kunna ta tillvara förbundens erfarenheter samt stödja ett mer systematiskt erfarenhetsutbyte mellan förbunden. De nationella aktörerna planerar att ersätta den nationella nätverksgruppen med en tydligare och mer formell organisation av det nationella stödet till samordningsförbunden under hösten Ett förslag till organisering av stödet samt en beskrivning av roller och arbetssätt har utarbetats och beslut kommer att fattas under hösten. 5. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvården Från och med 2008 finns möjlighet till finansiell samordning mellan enbart sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården, så kallad Finsam 93 samverkan. Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen genom finansiell samordning verka för att förbättra behandling och rehabilitering så att den enskildes arbetsförmåga kan återställas. Viktiga målgrupper är sjukskrivna med psykisk ohälsa eller smärtor i rörelseorganen. De statliga medlen för finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälsooch sjukvård får användas för åtgärder på samma sätt som i den försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård som bedrevs under åren 1993 till 1997 (proposition 1991/92:105). Det innebär att medlen kan användas för satsningar inom hälsooch sjukvården som bedöms leda till kortare sjukskrivningar och därmed till minskade sjukförsäkringsutgifter. 5.1 Förtydliganden om finansiell samordning och fortsatt inriktning för samverkansarbetet Försäkringskassan har under våren 2008 utarbetat närmare förtydliganden för hur finansiell samordning med hälso- och sjukvården ska bedrivas. Dessa förmedlades ut i organisationen i ett informationsmeddelande den 21 april Där framgår bland annat att den finansiella samordningen möjliggör ett förstärkt samarbete med sjukvården genom att: ambitionshöjningar inom befintlig verksamhet finansieras, andra insatser som kan påskynda individers återgång i arbete vidtas, framgångsrika projekt som bedrivits inom ramen för övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63 förs över i den finansiella samordningen, implementering av sådana projekt in i ordinarie verksamheter underlättas. Vidare har Försäkringskassan förtydligat att samverkansinsatser ska bygga på ett avtal mellan Landstinget och Försäkringskassan. Avtalet ska reglera hur den

17 17 (26) enskilda insatsen ska bedrivas, hur var och en av parterna ska utöva inflytande, formerna för beslutsfattande samt hur insatsen ska följas upp. Som ett led i Försäkringskassans organisationsförändring har förutsättningarna för samverkansarbetet med bland annat hälso- och sjukvården förbättrats genom skapandet av en ny yrkesroll för samverkansansvarig, en förändrad inriktning för försäkringsmedicinska rådgivare samt en tydligare nationell styrning av samverkansarbetet med ett nytt partnerskapskoncept och gemensamma riktlinjer. Försäkringskassan har den 24 juni 2008 tagit fram en Riktlinje för samverkan med hälso- och sjukvården i sjukskrivningsprocessen (2008:16). Riktlinjen förtydligar förutsättningar och innehåll för fördjupad samverkan med vårdgivare som bland annat kan inbegripa finansiell samordning. 5.2 Aktiviteter inom ramen för Finsam 93 Inventering av finansiell samordning Försäkringskassan har inhämtat uppgifter från samtliga Lokala Försäkringscenter (LFC) om vilka aktiviteter som genomförts under första halvåret och som planeras under andra halvåret inom respektive område inom ramen för Finsam 93. De uppgifter som inkommit har sedan sammanställts och ligger till grund för den följande redovisningen. Den frågemall som använts för att inhämta uppgifter finns i bilaga 2. Utifrån vad som framgått av inventeringen har aktiviteter inom ramen för Finsam 93 endast påbörjats i Örebro. Att inte fler verksamheter påbörjats hänger delvis samman med att många samverkansfinansierade aktiviteter med hälso- och sjukvården finansieras med samverkansmedel inom ramen för övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63 (Frisam) eller bedrivs inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. Men det framkommer även av inventeringen att det funnits osäkerhet om innehåll och budgetutrymmet för denna nya form av finansiell samordning. Sådan osäkerhet har sannolikt bromsat planeringen och igångsättandet av nya verksamheter. Vid nästan varje LFC finns tidigare verksamheter och aktiviteter som bygger på överenskommelser med landstingen och som enbart inbegriper Försäkringskassan och landstinget som parter. Många av dessa aktiviteter har fram till nu finansierats med samverkansmedel för övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63. Men då denna typ av finansiering ska upphöra finns nu möjlighet att föra över framgångsrika projekt och aktiviteter till finansiell samordning. För närvarande pågår ett arbete vid Försäkringskassan med att inventera dessa aktiviteter för att överföra dem till finansiell samordning mellan Försäkringskassan och sjukvården. Försäkringskassan räknar med att större delen av budgetposten för finansiell samordning med hälso- och sjukvården kommer att användas för dessa aktiviteter. Planerad verksamhet Omställningen av organisationen, förtydligande av inriktningen för finansiell samordning och omfördelning av samverkansmedel innebär att Försäkringskassan nu har bättre grundförutsättningar att föra dialogen med

18 18 (26) hälso- och sjukvården om finansiellt samordnade aktiviteter under andra halvåret Inventeringen visar att det pågår diskussioner med landstingen om olika aktiviteter och verksamheter. Inom de flesta län finns konkreta planer på direkta aktiviteter inom ramen för Finsam 93 utöver vad som tidigare finansierats med samverkansmedel för övrig samverkan enligt prop. 1996/97:63. Flera av de verksamheter som planeras är av sådan karaktär att de tar tid att bygga upp och kräver en långsiktighet över flera år men skulle kunna påbörjas redan under hösten Den vanligaste typen av verksamhet är olika former av multiprofessionella bedömnings- eller rehabiliteringsteam vid vårdcentraler och/eller inom psykiatrin där Försäkringskassan i varierande grad medverkar på strukturell nivå. Syftet är genomgående att snabba upp rehabiliteringsprocessen och korta sjukskrivningstiden genom tidiga identifierade insatser. Målgruppen för insatserna är personer med psykisk ohälsa och/eller smärtor i rörelseorganen. En annan vanlig verksamhetsform som framkommer i inventeringen är olika typer av kompetenshöjande insatser för personer inom hälso- och sjukvården. I bilaga 3 finns en länsvis förteckning över de nya samverkansaktiviteter som planeras inför andra halvåret Utvecklingen av SUS Alla samverkansaktiviteter ska löpande registreras i det sektorsövergripande systemet för uppföljning av resultat av samverkan och finansiell samordning (SUS). Systemet är ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem för Försäkringskassan, arbetsförmedlingar, landsting och kommuner. Även de finansiella samordningsförbunden ska registrera sin verksamhet i SUS. Arbetet med SUS inleddes under 2004 och ett omfattande utvecklingsarbete möjliggjorde driftsstart av den första versionen i december Under 2005 prioriterades arbetet med en förbättrad funktionalitet samt arbetet med att lösa problem med behörigheter för övriga samarbetspartners. Från och med november 2005 hade alla behörighet att göra inrapporteringar i SUS men för anställda inom kommun och landsting har problemen funnits kvar i viss utsträckning. Under hösten 2006 upptäcktes tekniska problem med plattformen till den databas som SUS utgör. Problemen består huvudsakligen av att plattformen till vissa delar inte är uppbyggd enligt Försäkringskassans grundläggande riktlinjer och standardkrav vilket bland annat försvårar förbättringar och utbyggnad av systemet. Vid produktionssättning av nya versioner av SUS har systemet visat sig så instabilt att Försäkringskassan gjort bedömningen att systemet inte bör vidareutvecklas, eftersom kvalitet och driftsättning inte kan garanteras. En förstudierapport presenterades i januari 2007 där behovet av en ny teknisk lösning framhölls som mycket angeläget. Även Statskontoret riktar i sin rapport Fyra år med Finsam kritik mot SUS och framhåller behovet av ett nytt uppföljningssystem för att ersätta SUS. En förstudie som genomförts under våren 2008 visar att den stora underrapporteringen till stor del beror på IT-stödets utformning. Underrapporteringen är en konsekvens som kommer att bestå tills en förenklad IT-lösning är genomförd. Under första halvåret 2008 har det har skett en viss

19 19 (26) förbättring av antalet registreringar. I oktober 2007 fanns personer registrerade i SUS. Dessa registreringar har gjorts under perioden januari 2005 till och med oktober I juni 2008 har antalet registreringar i SUS ökat till personer Försäkringskassans omfattande IT-utvecklingsarbete med anledning av bland annat de nya reglerna i sjukförsäkringen och det nya tandvårdsstödet har bidragit till att den tekniska utvecklingen av SUS inte kunnat genomföras. Under augusti kommer Försäkringskassan att fatta beslut om den fortsatta tekniska utvecklingen av SUS. Nedan ges en beskrivning av det pågående och planerade arbetet med SUS: För att minska problemen med underrapporteringen i systemet tillämpas från januari 2008 en förenklad registrering där både antalet mättillfällen och variabler begränsas. Denna förenkling är en av anledningarna att fler deltagare registreras. För att stödja förenklingen ytterligare krävs smärre förändringar av IT-lösningen. Under våren 2008 har utbildningar genomförts och det har främst varit de finansiella samordningsförbunden som inbjudit till dessa informations- och utbildningsträffar. Vid utbildningarna har även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen deltagit. Ytterligare utbildningar kommer att genomföras under hösten Medgivande/samtycke krävs från varje deltagare i samverkansaktivitet för att berörda myndigheter ska kunna behandla personuppgifter elektroniskt i SUS. Under våren 2008 har ett nytt medgivande tagits fram av jurister inom de samverkande myndigheterna. Detta medgivande/samtycke är mer lättförståeligt än det gamla. Medgivandet ska så småningom översättas till fler språk. Rapportdelen i SUS upplevs som ett problemområde av de berörda aktörerna eftersom det inte är möjligt att få önskade rapporter i färdigt format utan bearbetning krävs i Excel. Databasen är ostrukturerad vilket ger problem med tillförlitligheten i rapporterna. Svarstider vid uttag av rapporterna ökar successivt allt eftersom mängden data ökar i databasen. Med hänsyn till dessa problem bör databasen byggas om. Försäkringskassan har tillfälligt löst rapportfrågan med att ta fram färdiga tabeller som skickas till behöriga användare. Varje projekt kan då ta fram aktuella uppgifter på en rad individspecifika variabler.

20 20 (26) Bilaga 1. Samordningsförbund aktuell sammanställning Län Samordningsförbund Planering för nya förbund under 2008 Stockholm 4 (Södertälje, Botkyrka, Haninge och Huddinge) Ytterligare förbund diskuteras, utökning av förbund planeras Uppsala 0 Ett förbund planeras starta under Södermanland 1 (hela länet, 9 kommuner) *) 2008 Östergötland Jönköping 5 (Norrköping, Motala/Vadstena, Finspång, Linköping, Mjölby/Ödeshög/Boxholm) 1 (Jönköping) Kronoberg 2 (Markaryd, Alvesta) Ett ytterligare förbund planeras Kalmar 1 (hela länet) **) Gotland 1 Blekinge 1 (Karlskrona, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg) Skåne 1 (Malmö) Ytterligare 8 förbund planeras Halland 0 Ett förbund planeras starta under 2008 V Götaland 19*** ) Omfattar 41 kommuner Ytterligare 8 förbund planeras Värmland Örebro Västmanland Dalarna 5 (Karlskoga/Degerfors, Forshaga/Munkfors, Filipstad, Arvika/Eda, Sunne/Torsby) 2 (Nora/Hällefors/Ljusnarberg/ Lindesberg, Karlskoga/Degerfors) 1 (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) 6 (Avesta/Hedemora, Ludvika/Smedjebacken, Gagnef/Leksand/Rättvik Falun, Borlänge, Vansbro/Malung) Utökning av förbund planeras Ytterligare 2 förbund planeras

21 21 (26) Län Samordningsförbund Planering för nya förbund under 2008 Gävleborg 0 Två förbund planeras Västernorrland 5 (Örnsköldsvik, Kramfors, Sundsvall, Sollefteå, Härnösand/Timrå) Ytterligare förbund diskuteras Jämtland 6 (Bräcke, Bergs kommun, Strömsunds kommun, Östersund, Åre, Länsförbund psykiskt funktionshindrade i Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommun) Västerbotten 3 (Umeå, Lycksele, Skellefteå) Det finns en överenskommelse mellan landstinget, FK, LAN och kommunerna (tidigare kommunförbundet i länet) att max fem förbund kan bildas i länet. Det finns möjligheten för närliggande kommuner att gå ihop med redan bildade förbund i Lycksele och Skellefteå. Norrbotten 3 (Luleå, Piteå, Älvsbyn) Riket 68 (132 kommuner) *) Följande kommuner: Eskilstuna, Strängnäs, Gnesta, Trosa, Nyköping, Oxelösund, Flen, Katrineholm, Vingåker. **)Följande kommuner: Kalmar, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby, Västervik, Borgholm. ***) Göteborg C, Göteborg Hisingen, Göteborg Nordost, Göteborg Väster, Trollhättan, Grästorp, Norra Dalsland (Dals-Ed, Bengtsfors och Åmål), Tranemo o Ulricehamns kommuner, Bollebygd, Mark och Svenljunga kommuner, Vänersborg o Mellerud, Norra Bohuslän (kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum), Borås stad, Kungälv (Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn), Mölndal, Partille, Härryda och Lerum, Skövde, Hjo, Tibro och Karlsborg, Falköping och Tidaholm, Norra Skaraborg (Gullspång, Mariestad och Töreboda) samt Västra Skaraborg (Lidköping, Götene, Skara, Vara och Essunga). Wimi 2005 FK90010_003_G