per pektiv Kristet Se på fåglarna! Svenska kyrkan i Alingsås Hemsjö Ödenäs nr 1 mars 2010 Kristet Perspektiv

Transkript

1 Kristet per pektiv Svenska kyrkan i Alingsås Hemsjö Ödenäs nr 1 mars 2010 s Se på fåglarna! Kristet Perspektiv

2 I vårens tid Kristet per spektiv Nr CHRISTINAE AFTER WORK FÖR MÄN i Christinaesalen Torsdag 25/3 kl 19. AnnBritt Grünewald Varför är vissa män våldsbenägna? Om brottslighetens orsaker. AnnBritt Grünewald har 20 års erfarenhet som chef för Österåkersanstalten. Hon är en respekterad kriminalvårdsdebattör, föreläsare och författare. Alingsås församlingskår i april Tisdag 6/4 kl 18 i Christinae kyrka. Marianne Josephsson berättar om Mormor på Herrestad, en föregångare inom svensk diakoni. Tisdag 20/4 kl 18: Bön i Övre rummet Om passionsspelen i OBERAMMERGAU Onsdag 7/4 kl i Christinaesalen. Föredrag med Jan Kesker. Intressant både för dig som ska åka till spelen i sommar och/eller vill veta mer. MÖTE KRING ETT DUKAT BORD Onsdag 14/4 kl i Christinaesalen. Middagsvärd: Gun-Britt Björkdahl, fd husmor på Stiftsgården Lilleskog. Vi lyssnar till ett samtal mellan henne och de tänkta middagsgästerna. Med vid bordet: Diana Eliason Vad sa prästen idag? Söndag 25/4 kl 11 i Christinae kyrka firas högmässa och Jan Kesker predikar. Därefter, i samband med kyrkkaffet, leder Jarl Staxäng samtal kring predikan. Välkommen att lyssna och dela tankar! NOLTORP Ett glatt återseende blir det i Noltorpskyrkan söndag 18/4 kl 17 då Stefan Ytterbrink, numera präst i Skövde, kommer på besök och leder gudstjänsten. Under många år tjänstgjorde Stefan Ytterbrink i Alingsås och var bland annat distriktschef i Noltorpskyrkan. STORORDEN i Noltorpskyrkan Föredrag och samtal kring några av den kristna trons grundbegrepp. Torsdag 15/4 kl : KÄRLEK Torsdag 29/4 kl : HELIGHET Söndag 9/5 kl 11: BÖN (obs gudstjänst!) OLIVGÅRDEN i Noltorpskyrkan Öppet hus med servering på torsdagar kl 13 16: fika, prata, lösa korsord, kanske sticka eller pröva akvarellfärger. Kl 16 inbjuds till enkel vardagsmässa vid ikonen. Frukostöppet: fredagar kl Välkommen att dela frukostgemenskap med andra (30:-/person). KLÄDINSAMLING till Rumänien Lördag 8/5 kl i Noltorpskyrkan. Vill du hjälpa till att lasta bilen? Café. Gåvor till transportkostnader mottages tacksamt. Info: Ylva Sunnanmyr, STOCKSLYCKE Söndag 28/3 kl 10 ca 14 GEMENSKAPSDAG i Stockslyckekyrkan Inleds med gudstjänst med stora och små. Därefter följer syföreningens vårförsäljning, fika, barnkören framför sitt sångprogram Jorden runt. Lekar och annat kul. Insamling till Svenska kyrkans internationella arbete. Final för fastekampanjen. LYGNARED Gudstjänst i Lygnareds kyrksal Söndag 18/4 kl 15 Magnus Larsson, präst. Ewa Thersthol, solosång Margret Holmberg, piano HEMSJÖ Temakväll om kristen tro Torsdag 25/3 kl 19 annexet, Hemsjö Föredrag Om korset. Esbjörn Särdquist Därefter fika och samtal. Välkommen! Söndag 25/4 kl 11 Terminsavslutning för barn- och ungdomsarbetet: FAMILJEGUDSTJÄNST på Hagatorpet. Staffan Svensson. Barnkören och Praise medverkar. Efter gudstjänsten: fika, korvgrillning mm. ÖDENÄS CAFÉ ÖPPET HUS i Ödenäs församlingshem följande torsdagar kl 16 19: 25/3, 8/4 och 22/4. LUNCH I GEMENSKAP i Ödenäs församlingshem Torsdag 8/4 kl 13: Eva Prodér, tandsköterska talar om Frisk mun hela livet Torsdag 6/5 kl 13: Anna Ljunggren berättar om Individuell Människohjälp (IM) Anmälan till lunchen görs senast tisdagen före till Karin Andersson, eller Lars Sjögren, Renovering av Ödenäs kyrka Från och med 17 maj kommer kyrkan att vara stängd för att genomgå en yttre omfattande renovering av såväl fasad som trädetaljer och fönster. Renoveringen sker med antikvariska metoder under överinseende av Länsmuseet. Under tiden arbetet pågår, troligen till och med september månad, förläggs gudstjänsterna till församlingshemmet, om ej annat anges. Eventuella frågor besvaras av kyrkogårds- och fastighetschef Lars Lindberg, Utges av Alingsås pastorat Box Alingsås tel ANSVARIG UTGIVARE Jan Kesker, kyrkoherde REDAKTIONSGRUPP detta nr Diana Eliason, redaktör Olof Konnebäck Helena Ingeborn Conny Johansson Agneta Jonasson Jan Kesker Ulla-Stina Rask Katarina Sandblom E-POST diana.eliason@alingkyrk.nu GRAFISK FORM Margareta Brisell Axelsson PRODUKTION Lokomotiv kommunikation Tidningen distribueras av sdr till alla hushåll i Alingsås pastorat Vid utebliven tidning ring Upplaga Tryck WM-tryck, Alingsås omslagsbild Lenny Johansson nästa nummer utkommer 6 juni Kristet Perspektiv

3 Våren är fåglarnas tid. I det här numret av Kristet Perspektiv ser vi på fåglarna. Kanske kan fågelperspektivet hjälpa oss att se på livet på nya sätt? Chansen att få se det oväntade lockar Björn Johansson har alltid gillat att vara ute i naturen. Fågelskådningen tillför ytterligare en dimension till upplevelsen, tycker han. Våren är fågelskådarens bästa tid, förklarar Björn Johansson, som sällan går utanför dörren utan kikare. Det är en viss charm att se den första tornseglaren. Men på vintern finns tillfälle att betrakta fåglar på nära håll. Från sitt köksfönster brukar Björn sitta och spana på bergfinkarna som samlas i äppelträdet utanför villan på Enehagen, och på hackspetten som kommit för margarinet som sitter uppsatt på fågelbordet. Björn Johanssons intresse för fåglar kom på allvar för sju år sedan, när han gick en kurs i fågelskådning genom Studiefrämjandet. Framförallt är det lusten att förstå naturen som är Björn Johanssons drivkraft. Jag är nyfiken på att veta vad det är jag ser. Det kunde likaväl blivit dagfjärilar som blommor, men de kan man bara se på sommaren, säger han. Till vardags arbetar Björn Johansson som sjuksköterska på Alingsås lasarett. Att komma ut i naturen är ett sätt att koppla av, och med fågelskådningen får upplevelsen ytterligare en dimension. Att stå i flera timmar och vänta för att plötsligt få se den där ovanliga fågeln, det är en speciell känsla. Men det kan lika väl handla om att stanna en stund på skogspromenaden för att iaktta en flock finkar i en glänta. Visst finns det en del prestige inom fågelskådarkretsar, medger Björn Johansson. Det finns de som åker 100 mil för att kryssa en särskild fågel. Själv skulle Björn gärna se en blåkråka eller en biätare, men han skulle inte kasta sig i bilen om larmet gick att de finns någonstans i Småland. Han satsar hellre på att få så många kryss som möjligt på sin Alingsåslista. Men det blir ändå en del resor varje år, ibland till Öland men framförallt till Varberg. Vid kusten spanar Björn gärna efter sin egen favorit fisktärnan. Den har så fantastiskt fin flykt. Silvertärnan är egentligen ännu mer gracil men den ser man mer sällan. Fågelskådning kan vara både ensamt och socialt. Vissa dagar lockar ensamheten och tystnaden, men ofta är man ett gäng som åker ut tillsammans och har med sig en kaffekorg. Tålamod är som bekant en fiskares bästa vän, men också fågelskådarens. Björn har begränsat tålamod enligt honom själv. Men ibland är det värt att stå en hel dag, som när en stormsvala plötsligt visade sig vid kuststräckan utanför Varberg. Det är det som är charmen, att få se det oväntade, säger Björn Johansson. Text och bild: Frida Nygård Det kunde lika gärna blivit dagfjärilar eller blommor. För Björn Johansson är det naturupplevelsen som står i fokus när han skådar fåglar. Björn Johansson har tillverkat en egen talgboll till små fåglarna, som nobbat de köpta bollarna den här vintern. Kristet Perspektiv

4 Trotjänare me många roller Duvan är en fågel som finns överallt på jorden, som har levt nära människan sen tidernas begynnelse och som används som symbol i många olika sammanhang. Inte minst i bibeln förekommer duvan flitigt. Redan Noa visste att duvan hade en särskild förmåga att hitta hem. Han skickade iväg en duva från arken, för att ta reda på hur långt syndafloden hade sjunkit undan. När duvan andra gången kom tillbaka med en olivkvist i näbben fanns det hopp om räddning. Det är bakgrunden till den välkända Fredsduvan. Duvan är också en kärlekssymbol. Ett kärlekspar liknas ju ofta vid turturduvor. Och i Höga Visan kan man till exempel läsa: Kom, min älskade, min vackra flicka min duva bland bergets klyftor Eller: Hans ögon är som duvor vid strömmande vatten Ett tredje exempel är duvan som visar sig i samband med Jesu dop, och som blivit en symbol för den heliga anden. Duvan finns avbildad på många dopfunter. Den hänger också över predikanten i predikstolen i många kyrkor. Två som fascinerats över duvor är far och son Hedlund i Vårgårda. Affe Hedlund i Gongstorp köpte av en händelse ett par vita brevduvor för femton år sen. Intresset och antalet duvor växte så sakteliga. Och för fem år sen började han hyra ut duvor som ett inslag vid speciella tillfällen, till exempel invigningar av olika slag, eller andra ceremonier när bilden av ett par vackra vita duvor som lyfter mot skyn ger en extra dimension åt sammanhanget. På sommarhalvåret är det numera fullt upp för Hedlunds duvor. Inte sällan medverkar de vid vigslar, ibland flera på samma lördag. Pappa Bertil som är präst har inte svårt att se det symboliska värdet i att duvorna finns med inte bara vid vigslar utan även vid dop och begravningar: När ett nyfött barn döps är duvan ett tecken på Guds närvaro och välsignelse över det lilla barnet, på samma sätt som när Jesus döptes. Duvan finns också på många gravstenar. Och Bertil menar att en duva som lyfter mot himlen i samband med en begravning är en stark påminnelse om att det finns en tillvaro någon annanstans, bortom jordelivet: Tredje gången Noa släppte ut duvan Bertil och Affe Hedlund från arken kom den aldrig tillbaka. Den hade hittat hem igen, till sin rätta hemvist. Att duvor finns med vid bröllop är mycket vanligt i till exempel Ryssland och Tyskland. När brudparet släpper iväg varsin duva utanför kyrkan, inför ögonen på släktingar och vänner, så är det för mig en bild av att äktenskapet inte är ett fängelse, säger Bertil. Duvorna släpps ut i full frihet, men de flyger inte åt varsitt håll utan förenas till ett gemensamt liv. Affe upphör inte att förundras över duvornas förmåga att ta sig hem igen. Ibland har de flugit långa sträckor, bland annat från Stockholm, Laholm och Strömstad. Man blir alltid lika glad när man ser att de är tillbaka. Det händer ju nån gång att de inte dyker upp. Oftast är det väl höken som tagit dem, men för det mesta går det bra. Riktigt hur brevduvan orienterar sig vet man inte. Men det är antagligen en kombination av syn, lukt och jordens magnetfält, säger Affe: Flyttfåglarna kan orientera sig i nordsydlig riktning. Men brevduvor flyger i alla väderstreck. Trots att de transporteras 4 Kristet Perspektiv

5 d långt bort i en mörk box vet de precis hur de ska ta sig hem igen! Brevduvans roll som förmedlare av meddelanden är naturligtvis inte lika viktig idag. Men i tusentals år var den till stor nytta, t ex inom sjöfarten och det militära. Förutom att fungera som vackra symboler används brevduvor idag i kapptävlingar, där man mäter hur fort de flyger. Normalt flyger de km/tim, men rekordet är en snitthastighet på 120 km/tim på en sträcka av 65 mil. Det är omkring femhundra personer i Sverige som har brevduvor som hobby. Ett par hundra ägnar sig åt uppfödning av rasduvor, där syftet är att bevara och utveckla gamla duvraser. Affes stora djurintresse går inte att ta miste på. Han ägnar sig inte bara åt duvor, i ett annat hus på gården finns ett 40-tal raskaniner, papegojor och förmodligen ett antal andra djur. Jag är förvånad att inte fler har duvor. De är lättskötta och roliga. Det är ett fantastiskt nöje att släppa ut dem en sommardag och bara se dem flyga runt. Det tröttnar man aldrig på. Sen är det ju inte alla som uppskattar duvor lika mycket som Affe Hedlund. Framförallt i storstäderna tycker många att duvorna är en plåga. Men det är en annan historia Hemma är här i Alingsås för det är här Per och Majken är, säger Christina Helgesson. Sedan bara några månader bor hon på Ängabo tillsammans med make och liten dotter. Christina är uppvuxen i Västerbotten, 12 mil norr om Umeå. Hembyn heter Bureå och kallas helt enkelt Bure i folkmun. Så vi har hittat hem på flera sätt eftersom vi bor på Buregatan nu, ler Christina. Majken, åtta månader, ger upp ett glatt skrik och viftar energiskt med bebisknubbiga armar och ben som om hon håller med. Vårgårdasonen Per och Christina träffades i Göteborg och det är där de bott fram tills flytten. Tanken på att flytta till Alingsås fanns egentligen redan innan Majken föddes, men då blev det viktigare att göra verklighet av planerna. Vi är själva uppvuxna på mindre orter och vet inte alls hur det är att växa upp i en storstad. Man vill liksom ge sitt barn det som man själv hade. Nyinflyttade Det som Christina och Per kan sakna med Göteborg är främst möjligheten till spontana möten med vännerna i stan, som att hastigt bestämma träff för en fika. Det stora utbudet av butiker, restauranger och kulturevenemang av olika slag en annan sak. Men jag upplever en stor frihet med att bo här, att bara kunna gå ut i naturen, kunna ställa Majkens vagn ute utan att släpa den upp och ner tre trappor utan hiss. Jag känner som frid i själen, säger Christina. Per håller med om att det finns en enkelhet i att bo i en stad med nära till allt. Men hade det inte varit för att han till viss del arbetar i Alingsås och att hans syster finns här och farmor och farfar i Vårgårda, så är det inte säkert att flytten gått just hit. Jag hade kanske kunnat tänka mig att stanna i Göteborg, men det känns också viktigt att Majken får fler nära vuxna omkring sig, och dessutom är det skönt att ha hjälp med barnvakt, menar Per. Det är ju så att man inte vet vart livet tar en. Just nu känns det som att vi kommer att stanna här för alltid, men man vet aldrig, säger Christina. För hennes del finns tankarna på föräldrarna långt däruppe i norr. Vi brukar säga att Sverige borde tryckas ihop och inte vara så avlångt! Det är så långt bort! Det får bli att man bor hos varann när man väl ses och det blir bara ett par gånger per år. Vi vill ju att Majken ska lära känna sin mormor och morfar. Som tur är kan Majken prata med dem via Skype på datorn. Det är fredagstradition hos familjen Helgesson. Text och bild: olof Konnebäck Text och bild: Nina Jansson Kristet Perspektiv

6 Fågeldikter av Erland Svenungsson Foto: Lenny Johansson, LJ Foto Lövsångaren bara finns där en dag som om den alltid hade funnits där och spelat sin vemodiga visa Juninatten skapelsens fönster på glänt mot paradiset Skönhetens doftande altare där jag i soluppgången knäböjer inför världsalltets Herre Där mellan natten och dagen sjunger sommargyllingen Solfågeln Paradisfågeln Sjunger en tidlös sång om det Ljus som är allas längtan Mina fingrar upplever evigheten när jag plockar snäckor på havsstranden Småtärnan hänger över vågorna lekfull i sitt näringssök ett stycke från land Jag känner en andedräkt från något närvarande som omsluter mig jag tror det är evighet En sång från det tidlösa som rör det innersta av själens längtan finstämda strängar som aldrig förlorar stämningen Den skira grönskans egen trubadur väver samman lundar och hagar väver omärkligt samman vår och sommar lövsångare, risvedenskogarna (juni 2008) 6 Kristet Perspektiv

7 trana, hornborgasjön (mars 2009) Jag har tömt mitt dallrande hjärta inför Ditt ansikte Du som såg mig redan i moderlivet Dina ögons ljus blev mitt mod Lyste min väg genom det förflutnas dimmor Ditt hjärta rymde all min smärta då jag kämpade för Livet Det var bland törnen näktergalen sjöng Det var natten som lät mig skåda Gud blåhake, lappland (juli 2009) När tranorna sträcker mot norr i ljusa vårnätter då spelar mitt hjärta på alla glädjesträngar då har natten fått liv Rymden vibrerar av tranrop av mäktigt vingsus fåglar i ny vårskrud på väg mot det nya väntande landet Sedd av Dig vågar jag nalkas det det ännu inte kända Lämna invanda marker Lyfta likt en fågel i motvind för att möta vårens förnyande ögonblick Sedd av Dig vågar jag passera porten till det ännu inte levda Med en enda förvissning Att ett land ska visas för den som vågar uppbrottet Jag fick resa långt för att finna tystnaden fann den vid fjällbäcken med blommande vide och blåhakesång Mitt privilegium: jag har funnit tystnaden och jag är rädd om den som ett barn om en ny leksak Kristet Perspektiv

8 Fri som en fågel? Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem... Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. Matteus: 6:26, 34 Marie Langwagen är frisör och delägare till No 19 Frisörstugan. Mikael Lindgren är rektor på Hjälmareds folkhögskola. Diana Eliason inbjöd dem till ett samtal om vad vi kan lära oss av fåglarna. Både Marie och Mikael framhåller att de inte är några fågelexperter, men båda möter många människor i sina jobb och har som chefer och arbetsledare ofta anledning att fundera över mänskligt beteende. Diana: Vad innebär det för er att se på livet ur ett fågelperspektiv? Marie: I första hand tänker jag på att betrakta tillvaron lite från ovan. När vi möter människor ansikte mot ansikte är det lätt att missbedöma varandra, därför att vi inte ser hela bilden. Om vi kunde lyfta oss och se på situationen ovanifrån kanske vi skulle vara mindre benägna att döma? Mikael: Samtidigt rör sig fåglarna från plats till plats, kanske mer än någon annan varelse. De ser miljön från olika nivåer, både högt och lågt. Typiskt för fåglar är väl rörelse både horisontellt och verti kalt. Jag tror växlingen av perspektiv är viktig. Har man varit uppe och flugit så har man med sig de bilderna ner i olika situationer på gräsrotsnivå. Diana: Några situationer när ni har speciell nytta av fågelperspektivet? Marie: Ibland kan det vara så enkelt som att när man står och klipper hår kanske man behöver gå ifrån en stund för att ta tele fon eller liknande. När man då kommer tillbaka kan det hända att man plötsligt ser mycket tydligare hur man ska klippa. Mikael: När jag känner mig hotad på något sätt och känner att de primitiva reaktionerna slår till det kan vara i min roll som ledare eller kanske i trafiken då kan jag känna mig som en fågel som inte kan flyga. Man önskar ju att man bara kunde lyfta sig över alltihop och sätta sig på en annan gren; det skulle vara en styrka att kunna bevara integriteten i sådana situationer. Men det är inte alltid så lätt Marie: Jag är en kontrollmänniska som ofta får för mig att jag vet bäst. Jag önskar att jag kunde backa lite, flyga undan ett slag, istället för att driva min linje. Mikael: Tänk er en flock kajor som far runt i ett vilt kaos. Så kan det ju kännas ibland. Men när kajorna har flaxat runt en stund slår de sig ner igen i samma träd. Som ledare önskar man att kunna flyga med i de olika virvlarna, men att man sen kan landa tillsammans igen. Diana: Vi talar ibland om att vara fri som en fågel. När är man det? Är det något ni känner igen er i? Marie: Allt för sällan. Vi lever alldeles för hektiskt och uppbokat. Det gäller även barnen. De har så mycket de ska hinna med redan som små. Vi har speedat upp hastigheten otroligt mycket jämfört med tidigare generationer. Diana: Vi ska fånga dagen men vem klarar det? Många gånger kanske det är de till synes oviktiga skarvarna mellan olika aktiviteter som är viktigast? Marie: Att sätta guldkant på vardagen tror jag är viktigt. Men det kanske innebär att vi måste omprioritera vissa saker. Mikael: Det här är en svår fråga. Jag tror att bekymmer för morgondagen har präglat livsvillkoren för människan i alla tider. Det är svårt att komma ifrån, hur goda förutsatser man än har. Men vi behöver ständigt samtala och reflektera över hur vi hanterar våra liv. När Jesus säger bekymra er inte se på fåglarna var det ju ett uttryck för detta behov. Diana: Har vi för få tillfällen att våga prata om det som bekymrar oss? Marie: Vi tror att allt måste vara så perfekt. Men livet rullar på bra ändå. Det är ofta de små enkla handlingarna som betyder mest för en annan människa. Inte den perfekta ytan. Mikael: Det handlar väl om att hitta mötesplatser där vi vågar släppa fram och visa jobbiga känslor, till exempel sorg och förtvivlan. Marie: Det finns mycket som vi inte är vana att samtala om i Sverige, döden till exempel. I många andra kulturer är den en naturlig del av livet: man föds, man lever och man dör. Mötesplatserna finns, men kanske inte alltid där man tänker sig. Marie Langwagen Mikael Lindgren 8 Kristet Perspektiv

9 läst läst Att överleva dagen Den har ett stort projekt på gång: leva en dag till och en natt till och en dag till Werner Aspenström om Gråsparven, Ordbok (1976) Mikael: Ett problem kan vara att vi inte har så bra förebilder för goda samtal. Politiska samtal i media till exempel fokuserar nästan bara på det man är oense om. Även i kontakten mellan olika kulturer och religioner handlar det ofta om konflikt. Jag tror det är kontraproduktivt att alltid söka motsättningarna. Och det är långt ifrån gör er inga bekymmer. Om man fokuserar på de gemensamma målen kan det uppstå jättefina och kreativa samtal. Marie: Man kan underlätta samtalet genom att byta miljö då får man ett annat perspektiv. Mikael: Absolut. Vi måste våga vara flyttfåglar! då händer alltid något. Diana: För det mesta bekymrar man sig i onödan. Men att bekymra sig kan också innebära att man inser hur viktigt något är Marie: Hur är det med strutsen, som stoppar huvudet i sanden? Det är också ett fågelperspektiv. Diana: Att stoppa huvudet i sanden har ju en negativ klang. Men kan det vara ett bra förhållningssätt för en ledare i vissa situationer? Mikael: Ibland känner jag att det är tilllåtet, kanske till och med rätt, att stoppa huvudet i sanden. Man kan eller orkar inte ta tag i en viss situation utan flyr. Jag tror det kan komma något gott ur det ibland. Marie: Att ta ett ordentligt avbrott från jobbet under semestern är det att stoppa huvudet i sanden? För mig är det jätteviktigt. Mikael: När Jesus säger Se på fåglarna är han förstås medveten om att det finns många olika slags fåglar. Det öppnar alltså för att jag kan välja förhållningssätt Diana: Några ytterligare lärdomar till sist? Marie: Alla fåglar kan inte flyga, men är fåglar ändå. Och i bibeln är sparvarna lika viktiga som örnarna. Alla människor har inte samma förutsättningar, men är ändå lika mycket människor, med samma värde. Mikael: När jag satt på sandstranden i Nice i höstas, tog sig en fågel rätten att släppa en rejäl blaffa rätt ner på mig. Det fick mig att tänka på frihet kontra respektlöshet. Jag tycker att man ibland tar sig till exempel politiska eller religiösa friheter under förevändningen att vi lever väl i ett fritt och demokratiskt land. Men det måste finnas en balans mellan frihet och ansvar. Friheten för med sig ett ansvar att visa respekt, helt enkelt därför att vi lever i relation till andra människor. Text och bild: olof Konnebäck Hur klarar de sig? Hur överlever de allt det svåra? Det har jag funderat över då jag i vinter tittat ut mot skogen och laddat mer mat i fågelbordet. I höstas fick jag se en fotopresentation där Brutus Östling visade bilder från sin senaste bok Att överleva dagen om fåglars sinnen och anpassningsförmåga. När jag nu har läst och tittat mer i boken, konstaterar jag åter att vi människor har mycket att lära av fåglarna när vi ska anpassa oss till nya situationer, grupper och platser. Vi går på kurser och läser om minnesträning, sinnesträning, inlärningsmodeller, flexibilitet och social kompetens. Allt detta kan fåglarna redan. De hushåller med sin energi och kapaciteten räcker. Susanne Åkesson har skrivit texten i boken. Det är informativa och spännande fakta från den senaste forskningen. Vet du vilken fågel som kan flyga baklänges eller vilken som kan komma ihåg i vilka gömmor den letat maten tidigare? Vilken fågel kan höra tredimensionellt och vilken har 62 smaklökar? Jag har fågelskådat en fantastisk lärobok om livskunskap. Karin Sundquist Att överleva dagen Foto: Brutus Östling Text: Susanne Åkesson Förlag: Brutus Östlings bokförlag Symposion Utgivningsår: 2009 Kristet Perspektiv

10 Gudstjänster i påsktid Christinae kyrka Onsdag 24/ Mässa i taizéanda. Reijo Oivaeus Lördag 27/ Musikandakt. Christinae Voice Daniel Lindén, piano Margareta Andréasson, ledare Jan Kesker, andakt Jag nu den pärlan funnit Christinae Ungdomskör Lars Storm, dirigent. På tröskeln till Stilla veckan framför Christinae ungdomskör ett program där påskens mysterium står i fokus. Palmsöndagen 28/ Högmässa. Anders Mulec Christinae ungdomskör. Avtackning av kyrkvaktmästare Ingvar Karlsson. Måndag 29/ Passionsandakt Staffan Svensson Tisdag 30/ Passionsandakt. Församlingskåren. Johan Ivarson, sång Onsdag 31/ Passionsandakt Magnus Larsson Skärtorsdag 1/ Skärtorsdagsmässa mitt på dagen. Christina Lövestam Skärtorsdagsmässa. Jan Kesker Långfredag 2/ Långfredagsgudstjänst Christina Lövestam Christinae vokalensemble Aftonsång Vid Jesu grav Jan Kesker Påskdagen 4/ Högmässogudstjänst. Jan Kesker, Christinaekören. Påskspel: Kvinnorna vid graven Familjegudstjänst. Anders Mulec. Christinae Boys, Christinae flickkör, Christinae barnkör Påskspel: Kvinnorna vid graven Annandag påsk 5/ Temamässa. Christina Lövestam. Jan Kesker Närradio 98,6 MHz Onsdag 7/ Mässa i taizéanda. Magnus Larsson Lördag 10/ Musikandakt. Solanumkören. Ledare: Ylva Björnstam. Reijo Oivaeus Andra söndagen i påsktiden 11/ Högmässogudstjänst. Gert Alnegren. Alingsås församlings dansgrupp. Christina Nyhage Landskyrkan Palmsöndagen 28/ Sinnesrogudstjänst. Magnus Larsson. Karin Holmström. Lars Börjesson, fiol. Påskafton 3/ Estnisk gudstjänst. Jaak Reesalu Påsknattsmässa. Magnus Larsson. Madeleine Wengblad, orgel/piano. Elisabeth Hammar, sång Andra söndagen i påsktiden 11/ Tomasmässa. Tema: Riva murar. En gudstjänst förberedd av många, för dig som söker, tvivlar, anar, längtar. Bälinge kyrka Påskdagen 4/ Påskdagsgudstjänst. Jan Kesker Stockslyckekyrkan Palmsöndagen 28/ Gudstjänst med stora och små. Katarina Sandblom. Barnkören. Inledning på gemenskapsdag. Se notis sid 2. Skärtorsdag 1/ Skärtorsdagsmässa. Katarina Sandblom. Anna Gustafsson, sång Långfredag 2/ Långfredagsgudstjänst. Esbjörn Särdquist. Stockslyckekören Påskdagen 4/ Påskdagsmässa. Katarina Sandblom. Stockslyckekören. Jörgen Svensson, trumpet. Kyrkkaffe med festfika knytkalas. Andra söndagen i påsktiden 11/ Söndagsgudstjänst. Jan Kesker. Söndagsskola Finsk gudstjänst. Reijo Oivaeus Noltorpskyrkan Palmsöndagen 28/ Gudstjänst. Thomas Lundblad. Söndagsskola Måndag 29/3 onsdag 31/ Passionsandakt Skärtorsdag 1/ Stilla måltid. Anmälan senast tisdag 30/3 till Thomas Lundblad, Skärtorsdagsmässa Thomas Lundblad Långfredag 2/ Långfredagsgudstjänst Magnus Larsson Påskdagen 4/ Söndagsmässa. Thomas Lundblad. Påskmusikal. Noltorps kören. Söndagsskolans barn och föräldrar Andra söndagen i påsktiden 11/ Gudstjänst. Thomas Lundblad. Söndagsskola PÅSKVANDRING i Christinae kyrka. Välkommen att uppleva påskens händelser. Under tiden 18/3 31/3 pågår påskvandring för skolklasser, åk 2 och 5, samt särskola. Vid olika stationer i kyrkan kan man se utsmyckningar gjorda av elever från Flora Dekor. foto: patrik johansson 10 Kristet Perspektiv Vid tre tillfällen inbjuds allmänheten att följa med på en dramatiserad påskvandring: Torsdag 25/3 kl 12 TorsdagsAndrum med påskvandring. Musikesteter från Alströmergymnasiet medverkar. Lördag 27/3 kl 11.15, efter Musikandakten Tisdag 30/3 kl 17.30, före Passionsandakten. andrum i christinae kyrka Varje vardag kl 12, utom tisdagar. Måndagar, onsdagar och fre dagar serveras lunchfika/soppa i Christinaesalen. Måndagar För föräldrar och småbarn. Därefter sånglek med Margareta Andréasson. Onsdagar Orgelmusik. Lars Storm Torsdagar Min favoritpsalm/estet- Andrum/Bön mitt på dagen Fredagar Orgelbrus För detaljerat program se hemsida och annonsering.

11 Hemsjö kyrka Ödenäs kyrka Se på fåglarna Lördag 27/ Mässa. Reijo Oivaeus Palmsöndagen 28/ Familjegudstjänst med bibelutdelning. Bertil Hedlund. Barnkören. Kyrkkaffe Måndag 29/ Passionsandakt. Påskvandring Tisdag 30/ Passionsandakt. Hemsjökören Onsdag 31/ Passionsandakt. Kyrkorådet Skärtorsdag 1/ Skärtorsdagsmässa Staffan Svensson Långfredag 2/ Långfredagsgudstjänst Reijo Oivaeus. Hemsjökören Påskdagen 4/ Påskdagsgudstjänst. Staffan Svensson. Hemsjökören, trumpeter Annandag påsk 5/ Sammanlyst till Ödenäs kyrka. Vandring till Ödenäs från Ryd kl 8.30, Edshult kl Upplysningar Ingrid Ohlson, Onsdag 7/ Lovsångsmässa. Staffan Svensson. Lovsångsbandet Andra söndagen i påsktiden 11/ Gudstjänst. Bertil Hedlund Palmsöndagen 28/ Gudstjänst. Magnus Larsson. Ödenäs kyrkokör. Kyrklunch till förmån för Svenska kyrkans Internationella arbete. Måndag 29/3 onsdag 31/ Passionsandakt. Församlingskåren Skärtorsdag 1/ Skärtorsdagsmässa. Reijo Oivaeus Långfredag 2/ Långfredagsgudstjänst. Jan Kesker. Stina Zätterman, solosång Påskafton 3/ Uppståndelsemässa. Reijo Oivaeus. Drama med ungdomsgruppen. Påskdagen 4/ Påskdagsgudstjänst. Anders Mulec. Ödenäs kyrkokör. Niclas Ericsson, trumpet Annandag påsk 5/ Gudstjänst. Magnus Larsson. Ödenäs kyrkokör. Kyrkkaffe Andra söndagen i påsktiden 11/ Gudstjänst. Reijo Oivaeus Fri som en fågel i vinden flyger jag runt som jag vill. Vart jag än rör mig i världen, är det i dig jag finns till. Christina Lövestam ag har ett idogt skatpar i min trädgård. De arbetar J och står i för att bygga sitt bo ordenligt och hållbart. Från morgon till kväll håller de på och samlar pinnar av olika slag och olika längd för att passa in i bygget. När jag har klippt av kvistar och ansat mina fruktträd så är de genast framme och plockar åt sig godbitarna de behöver. Det finns en förundran över skatornas oavbrutna arbete, deras intelligens trots allt, för inte har de visat mig en enda byggplan över hur de tänkt vad det skall bli. Planen bara finns där. Och de fullbordar den. I musikens värld flödar det av fåglar. Den franske tonsättaren Olivier Messiaen skrev en hel musikalisk katalog med fåglar och varje fågel fick sitt egna stycke. Svanar glider omkring både i baletten Svansjön av Tjajkovskij som operan Lohengrin av Wagner. I båda fallen blir svanarna symboler för det som förtrollats av en ond makt och därmed inte kan äga sina fulla mänskliga gestalt. Så är inte fallet hos Saint-Saëns där svanen får simma i eget majestät och vara nöjd och glad i Djurens karneval. Rossini har hittat en skata som efter många förvecklingar befinns vara tjuvaktig och således får ge namn åt en hel opera. Se på fåglarna, sa Jesus. Därmed uppmanar han oss inte att bli förtrollade svanar eller ansluta oss till närmaste ornitologiska förening. Han skulle lika gärna kunna ha sagt: lär av fåglarna, ta fåglarna som goda exempel på ett liv nära Gud. Den helige Franciskus fick den stora nåden att kunna kommunicera med fåglarna. Exakt hur han gjorde vet jag inte men relationen mellan honom och fåglarna, ja med allt levande, gjorde honom transparent för en gudomlig närvaro i det vanliga livet. Ett synliggörande av den nya lydelsen i Herrens bön: Ge oss idag det bröd vi behöver. Det betyder inte en sorglöshet att ta dagen som den kommer det lär mig skatorna i trädgården därhemma. Men det stryker under en återkommande förtröstan på Guds omsorg om oss, var och en, dag efter dag. Jan Kesker, kyrkoherde foto: alexander hagerius MusikANDAKTER i christinae kyrka Lördagar kl /3 Christinae Voice 10/4 Solanumkören 17/4 Stig Götborgs kvintett 24/4 Göta River Jazzmen 8/5 Christinae barnkör och Christinae Voice 22/5 Christinaekören och Christinae Ungdomskör 29/5 Antens kyrkokör 5/6 Gaudeamus Mer info på Musik i Hemsjö kyrka Fredag 16/4 kl MISSA MARIPOSA Fjärilsmässan En existentiell musikalisk resa med fjärilen som metafor för den fria tankens uppdrag. Musiken är skriven av Paula av Malmborg Ward och texten är skriven av Karin Klingenstierna. Konsert med Göteborgs Wind Orchestra och Kammar kören Pro Musica. Jan Yngve, dirigent och musikalisk ledning Söndag 18/4 kl 18 PSALTARMÄSSAN Musiken är skriven av Claes Hilliges och Lennart Esborn. Kör, sångare, solister och instrumentalister från Vårgårda pastorat. Anders Mulec, präst Kristet Perspektiv

12 Flyttfågeln i mig V ad modig du är Den kommentaren får jag ibland om mitt farande till Egypten under vinterhalvåret. Inte minst då jag ger mig av med kort varsel för att kunna utnyttja den billigaste restplatsen på flyget. Modigt? Jag vet inte. Den fem timmar långa flygresan är statistiskt sett betydligt säkrare än att köra bil till Vårgårda på E20. Och hemskheter sker i Alingsås likaväl som i Hurghada vid Röda havet. Nej, då är nog sädesärlan modigare. Hon riskerar liv och lem många gånger om på sin långa flygfärd mellan Alingsås och Egypten två gånger per år. Jag känner ett släktskap med sädesärlan när hon kommer trippande under ett kafébord och plirar snett på mig med sitt pepparkornsöga: Ses vi månne hemma i vår trädgård till våren? Flyttfågelfaktorn har kommit att bli en viktig, för att inte säga nödvändig, del i min livsrytm. Novembermörkret skrämmer mig in i själens djup, och februarivintern är en trist transportsträcka mot våren. Med palmer, hav och sol blir de här perioderna betydligt mer lättlevda. Men inte bara det. För att inte bli helt hemmablind behöver jag bli konkret påmind om att världen är större än Alingsås. Mötena med människor som lever sina liv på helt andra villkor än jag själv, ger perspektiv och upplevelser som jag inte vill vara utan. Två världar möts när jag sitter i mitt rum med balkongdörrarna öppna mot Röda havet och lägger in gudstjänstprogram för Alingsås, Hemsjö och Ödenäs på kyrkans hemsida (ja, jobbet följer med till Egypten i den lilla bärbara datorn). Jag tänker på söndagskvällen när jag följde med vännerna Isak och Hanna till deras kyrka. I vintras sköts sju gudstjänstbesökare i en annan stad ihjäl på hemväg från kyrkan. Den kristna minoriteten strävar i motvind, men gudstjänsten präglas av glädje och innerlighet. Känslan av att vi hör ihop och i grunden är ganska lika, infinner sig. Allahu akbar Gud är större. Solen börjar gå ner och från minareten kallas till bön. Den blågrå skymningen höljer in horisonten tills himmel och hav flyter ihop och blir till ett i den ljumma kvällen. Gud är större, världen är större, och alla hör vi ihop. Ulla-Stina Rask Varför engagerar det internationella arbetet? Svenska kyrkans internationella arbete engagerar många människor i våra församlingar. Jag tror att det är så enkelt som att människan vill hjälpa en annan människa. Ser vi att någon lider, vad som än orsakar lidandet, tror jag att vi vill hjälpa. Ser du någon som ramlar på gatan, nog stannar du och hjälper till. Genom arkeologin vet vi också att människor i alla tider har hjälpt varandra. Man har inte övergett de svaga utan sett till deras bästa. Svenska kyrkan har många olika projekt som vi arbetar med. Vi hjälper i katastrofsituationer med all form av hjälp, från praktisk till psykosocial. Vi arbetar med långsiktiga mål till exempel utbildningar i afrikanska länder, advokathjälp för utsatta kvinnor i Indien, vattenprojekt för renare vatten och förståelse för miljö. Det finns inget för litet eller för stort. Där tror jag att drivkraften ligger. Vi vill att människor ska ha det bra precis som vi har det. Utan bidrag skulle kyrkans internationella arbete inte klara alla projekt. Men nu, tack vare mångas deltagande, får vi en möjlighet att vara medmänniskor. Vi får möjlighet att förverkliga mångas drömmar. Det tackar vi våra givare för. Reijo Oivaeus präst och samordnare för det internationella arbetet i Alingsås pastorat Fasteinsamlingen till Svenska kyrkans internationella arbete pågår. Fastebössor finns i kyrkorna och samlas in på Palmsöndagen 28 mars. Mer info: Musik i maj i Landskyrkan 2 maj kl 20 (obs tiden) Kören Angelus inbjuder till den nyskapade Angelusmässan En allsångskonsertgudstjänst! En överraskande mix av populär musik i olika genrer. En kontrasternas kväll, som med den klassiska mässan som förebild uttrycker fyra olika dimensioner av livet: oro och förtvivlan, glädje och tacksamhet, sökandet efter något att tro på och vördnaden inför det allra heligaste. 9 maj kl 18 I själ och hjärta En hyllning till livet och kärleken med Vox Femina. Svängigt och livsbejakande. 23 maj kl 18 GRÖNT PÅ ALLAS LÄPPAR Försommarkonsert med Mariakören. Medryckande sånger i hänryckningens tid. 12 Kristet Perspektiv