Myntfynd från EDALEN JAMTLAND MEDELPAD. och. Eva Wisehn. Kungl. myntkabinettet. Stockholm 1992

Transkript

1 Myntfynd från EDALEN JAMTLAND och MEDELPAD av Eva Wisehn Kungl. myntkabinettet Stockholm 1992

2 REFERENSER BENÄMNINGAR ATA Berch BM ens Dbg Fornvännen Golabiewski 1983 KMKinv. KMKsaml. KMK top.ark. LL Malmer Månadsbladet NNUM NNÅ NM Schive Schiick I-VIII SHMfKMK inv. Skaare Th Tillväxten Antikvarisk-topografiska arkivet, RAÄSHMM. Berch, C.R. Malmer, B Corpus Nummorum Saeculorum IX-XI qui in Suecia reperti sunt. Catalogue of Coins from the 9th-11th Centuries found in Sweden. Stockholm. Dannenberg, R Tidskrift för svensk antikvarisk forskning, 1906 ff. Golabiewski, M KMKs inventariekatalog från år 1975 med bilagor. KMKs samlingar utan inventarienummer. Myntbeskrivningar, uppgifter om fyndärenden m.m. i KMK:s topografiskt ordnade fyndarkiv. Lagerqvist, L.O Malmer, B. 1966a KVHAA:sMånadsblad ,Stockholm,ivilkenSHMlKMK:s tillväxt under denna tid ingår. Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad. Nordisk Numismatisk Årsskrift, 1936 ff. Norges Mynter. Ahlström, Brekke, Hemmingsson Schive, C.I Schiick, R, 1932 ff. Den för SHM och KMK från början av 1800-talet till 1975 gemensamt förda inventariekatalogen med bilagor. Skaare, K Thordeman, B SHMfKMKstillväxtpubliceradessummariskt iMånadsbladet, löpande , som bihang till Fornvännen , i KV HAA:s årsbok Fr.o.m. år1937 publicerastillväxten separat. Wedbergs klippsamling Johan Otto Wedbergs numismatiska klippsamling, ATA. 94

3 REFERENSER OTRYCKTA KÄLLOR Bolin, S. Burman,F. Ekdahl Tornberg, C.J Wisth, B. Granberg, E. utan år utan år 1971 Förteckning över skattfynd från östra, norra och mellersta Europa från omkr. 800 till omkr StenciL Brev från Fale Burman till Jonas Hallenberg, KVHAA. 12juni Konceptanteckningar. Manuskript I och II, LUB Planritning. Sundsjö kyrka. JLM. Uppteckningar, Landsmålsarkivet, Uppsala A Abrahamsson, L-E. Adlertz, G. Ahnlund, N. Almqvist, B REFERENSER LITTERATUWKÄLLOR Märkligt fornfynd i Åbbåsen. Oviks- och Myssjöbygden. Arkeologisk undersökning i Månadsbladet. Medetpad S:t Olofs minne i Norrland. Från Medeltid och Vasatid. Uppsala. Kyrkorna i Lit. Litsboken XXV Sundsjö kyrka. Jämten Östersund Jämtlands medeltida kyrkor. Fornvårdaren 19. Östersund. Andersson, A. B Backman,A. Olsson, E. (red) Baudou,E. Becker, C.J Seder och bruk kring 1890-talet i Ragunda tingslag. Östersund. Elias Larsson i Åsom. Jämten Östersund. Samer och germaner i det förhistoriska Norrland. Bebyggetsehistorisk tidskrift nr 14. Studies in Northern Coinages ofthe Eleventh Century. Köpenhamn. 95

4 q LANDSKAPSINVENTERING HÄRJEDALEN, JÄMTLAND OCH MEDELPAD Berch, C.R. Bergström, E.J. Berthelson, B. Biörnstad, M BeskrifningöfwerSwenskaMedaillerochMynt. BandIII. Härjedalensfornminnesförening.Jämten1986. Östersund. Kyrkoruinen i Västerhus. Arkeologiska forskningar och fynd. (Svenska arkeologiska samfundets hyllningsskrift till H.M. Konungen. 11 nov ) Stockholm. se Jansson, S En handelsman i Brunflo för tusen år sedan. Jämten Härjedalen. Jämtland. Medelpad. (Med arkeologen Sverige runt) Stockholm. Björkquist, L. Boberg, T. & Maijström, E. Bolin, S. c Coupiand, S. D 1933a 1933b Fyndoch förvärv i Jämtlands läns museum. Heimbygdas Tidskrift. Östersund. Fynd och förvärv. Jämten. Tretusen man kvar på fjället. Fynden av romerska mynt i det fria Germanien. Lund. Carolingian Coinage and Scandinavian Silver. NNÅ Dannenberg, H Die deutschen Miinzen der sächsischen und fränkischen Kaiserzeit 1 4. Berlin E Ekdahl, Ekelund, G. Enqvist, A Reseberättelse. Medelpads forntid. (En bok om Medelpad) Någranorrländskagravfyndfrån äldrefolkvandringstid. Arkiv för Norrländsk hembygdsforskning Norrland och Norge under järnåldern. Snöfrid. Birkaförbundets årsbok ÄldresystematiskinventeringavMedelpadsfornminnen. Det gamla Medelpad. Sundsvall Förhistoriskt guld i Medelpads jord. Medelpads hembygdsbok. Sundsvall. 96

5 F Fagerlie, J. Festin, E. Flemström, F.A. Fridell, A Late Roman and Byzantine Solidi Found in Sweden and Denmark. New York. Arkeologiskaundersökningar 1913.Jämtlandsläns fornminnesförenings tidskrift En numismatiker. Jämten. Den första båtgraven vid Valsgärde i Gamla Uppsala socken. Fornvännen. G Gejvall, N-G Westerhus. Medieval population and church in the light ofskeleton remains. Akad. avh. Lund De dödas ben berätta. Östersund Västerhus kapell och skelettensvittnesbörd. (En bok om Jämtland (red. Ohlsson, R.).) Golabiewski, M. Granberg, E. (red) Gräslund, A-S Studie av 1300-talsbrakteateriettdepåfyndfrån Närke. Num.Med. XXXIV. Häljedalingar i Västerled. Sundsvall. Vikingatidsväskan från Rösta i Ås. Jämten. H Hallström, G Torps sockens fornlämningar för hundra årsedan. Torps hembygdsförenings årsbok Gravfältet på Vivallen ifunäsdalen. Fornvårdaren VIll:4. Hammarberg 1., MalmerB., Zachrisson T. Hansson, G. Hatz, G. Hatz, G. och V Byzantine Coins found in Sweden. ens. Myntfyndet från Strand. Byarna i Ström på 1600-talet. Häfte 3. Östersund. Handel undverkehr zwischen demdeutschenreichund Schweden in der späten Wikingerzeit. Lund. Bömische Miinzen des 10. und 11. Jahrhunderts Schwedischen Funden. Numismaticky sbornik nr 13. l 97

6 Hatz, V Die Italienischen Miinzen in der Schwedischen Funden der Wikingerzeit. Num. Med XXXIII. Hauberg,P Skandinaviensfund afromersk guld- og s0lvmyntf0r aar 550. Nordisk Oldkyndighed. Köpenhamn. Hedqvist, E Arkeologisk undersökning på Frösön. Jämten Järnåldersgravar på Frösön undersökta Jämten. Hellman, R Norrlands handels- och kulturförbindelser under järnåldern fram till vikingatiden. Hildebrand, RE Anteckningarur Kong!. Vitterhets, Historie ochantikvitets Akademiens Dagbok samt om de under Akademiens inseende ställda Kong!. Samlingarna för år Stockholm Anglosachsiska myntfynd i Sverige. Hildebrand, H Ett fynd av kufiska mynt. Månadsbladet Svenska myntfynd i k.myntkabinettet. Månadsbladet Den äldrejernåldern i Norrland. Antikvarisk tidskrift II Långväga främlingar. Svenska Dagbladet 24 november. Hildebrandt, M En kyrka byggd på hednisk grund? Populär Arkeologi 1985: Frösö kyrka på hednisk grund. Arkeologi i fjäll, skog och bygd. Järnålder-medeltid 2. Uddevalla. Hoven, R 1882 Ninth-Century DirhamHoards from Sweden. (journal of baltic studies XIII/ 3.) Hvarfner, H se Jansson, S. Hiilphers, AA 1771 Samlingar till en Beskrifning öfwer Norrland. Första Samlingen om Medelpad. Westerås. J Janse, O Le travail de l'or en Suede. Orleans. Jansson, O En bok om Härjedalen. Östersund. Jansson, S. m.fl Arkeologisk inledning. Jämtlands och Härjedalens historia. 98

7 Jensen,J.S. Johansson, L. Jonsson, K. Jämten a 1987b 1985 Numismatisk opslagsbog. Köpenhamn. Spålappar, tallar och annat "farkfolk" i Frostviken. Jämten. Viking-Age Hoards and Late Anglo-Saxon Coins. Stockholm. The New Era. The Reformation ofthe Late Anglo-Saxon Coins. ens. Fornstugan i Mörsil. Jämten K Kjellmark, K Undersökningen af vikingagravar i Ås socken i Jämtland Ett gravfält från den yngre järnåldern i Ås i Jämtland. Ymer Kring en gravplan. Fornvännen 1939:1. Klotz, E En ny brakteattyp från Knut Långe Myntkontakt 9/10. L Lagerqvist, L.O En penningpung med l-ören från slutet av 1600-talet. RIG Svenska Mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. Stockholm Två penningpungar med bevarat innehåll av mynt. Myntkontakt 8. Lagerqvist, L.O. & Nathorst-Böös, E Mynt, Sedlar och Medaljer. Ur numismatikens historia. Borås Vad kostade det? Stockholm Larsson,K. Liljegren, J.G. Lind, L. Lindberg, C Hammerdalskrönikan. Strödda anteckningar om Fynd i Svensk jord med en dertill hörande förteckning. KVHAA Handlingar 13. Roman denariifound insweden. 2. Catalogue. Text.Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm. Folkminnen från Ström. Ströms Hembygdsförening..L 99

8 Lundström, L Bitsilver och betalningsringar. Studier i svenska depåfynd från vikingatiden påträffade mellan 1900 och Theses and Papers in North-European Archaeology, 2. Stockholm. Löfgren,E Sed och Sägen. Malmö. M 1922 Det gamla Njurunda. Studier i hembygdskunskap för hemmet och skolan. Njurunda (nytryck 1988) Björkön i Njurunda, en medeltida handelsplats? MinnesskrifttillMedelpads fornminnes/orenings tjugofemårsdag 29/ Magnusson, G Fem fornminnesplatser. Jämten Jämtlands järnålder. (En bok om Jämtland, red. Ohlsson.) Malmer,B Contribution to the Numismatic History ofnorway. Commentationes de Nummis Saeculorum IX-XIinSuecia Repertis I. Stockholm. 1966a Nordiska mynt före år Acta Archaeologica Lundensica. Lund. 1966b Sveriges äldsta mynt. Fornvännen 1966: Den senmedeltida penningen i Sverige. KVHAA Handlingar The Sigtuna Coinage c Commentationes de Nummis Saecolorum IX-Xl. Stockholm se Hammarberg,I. Modin,E Härjedalens ortnamn och bygdesägner. Stockholm. Montelius, O Från J ernåldern. Stockholm Den förhistoriska fornforskningen i Sverige l. Svenska fornminnesföreningens tidskrift band Den förhistoriska fornforskningen i Sverige Svenska fornminnesföreningens tidskrift band 6. Mosser, S. McA A Bibliography ofbyzantine Coin Hoards. The American Numismatic society, nr 67. New York. Museiboken 1984 Sveriges länsmuseer. Borås. 100

9 ...L LANDSKAPSINVENTERING HÄRJEDALEN, JÄMTLAND OCH MEDELPAD Mörner,R Jämtlands järnålder. Snöfrid. Birkaforbundets drsbok. Östersund. N Nilsson, Allan Nilsson, Anders Noderman, M. 1952a 1952b Fynd och förvärv. Jämtlands läns museums accesion Jämten. Lövsåskyrkan - en bondgård från medeltiden. Jämten. Medelpad i heden tid.minnesskrift till Medelpads fornminnesförenings tjugufemdrsdag 29/ Fynd och förvärv. Jämtlands läns museum accession Jämten Förundersökning av Tibrandshögen. Jämten. Norberg, R. Nordal,M. Nordenström, M.N. Nordlander, J. Nyberg, V. Nyström, B. m. fl Norrländska skattefynd som vittnesbörd om ofredstider I-II. Arskrift för Nordens försvar. Exercitium academicum de Medelpadia. Uppsala. Utkast till beskrifning öfwer Stöde socken wid Medelpads södra Ådal belägen. Manuskript i Stöde kyrka. Omtrolldom, vidskepelse och vantro hos allmogen. Norrland. Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift. bd 4. Timrå köping. Drag ur Timrds historia. Sundsvall. Museiguiden. Vägledning till svenska museer. O Olsson, P Öfversigt af Jämtlands läns fornminnen från hednatiden. Jämtlands läns fornminnesforenings tidskrift. Östersund. Olsson, R Gåfvor till föreningen. Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift. Östersund. Fornminnesförenings förvärf. Jämtlands läns fornminnesforenings tidskrift. Östersund. Ur Skönsbygdens historia. SundsvalL 101

10 Q LANDSKAPSINVENTERING HARJEDALEN, JÄMTLAND OCH MEDELPAD p Persson, P. Plantin, A Lockne socken i Jämtlands län. Historiska och geografiska anteckningar samt dokumentavskrifter. Uppsala. En antikvarisk beskrivning över Jämtland från 1600 talet. Nytryck i Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift Östersund. R Rasmusson, N-L Rieck-Miiller, M Högberg,O. Rosander, G Rosen, B Rex Upsalie. Till tolkningen aven nyfunnen mynttyp från 1200-talet. (Arkeologiska forskningar och fynd). Medelpad och Ångermanland. Uppsala. Armfelts fälttåg i jämtländsk folktradition. Fältjägaren nr 39. Död pli fjället. Undersökning av Sunnekastalen. Jämten. Undersökning avgamla kyrkani Ström. Strämsboken del IIl:l, häfte 25. Ströms Hcmbygd{örening Strömsund. Rydh,H Die Verbreitung deutscher Miinzen in den Funden aus der Wikingerzeit Schwedens, Studien zur Vorgeschichtliche Archäologie. Leipzig Innan historiens skrift talar. Jämtland och Härjedalen (red. Hanna Rydh). Uppsala. Rydstedt, G Häggenås hembygdsbok. s Salin, B Sarvas, P Saxon, J. (Lindström) 1900 Schive, CJ Schiick, H Sefastsson, O Romerska och byzantinskaguldmyntfunna i svenskjord. Månadsbladet. De svenska myntskatterna från 1700-talet. NNA. Jämtlandoch Härjedalenfrånäldstatidertillvåradagar. Stockholm. Norges Mynter i Middclalderen. Christiania. KVHAA dess förhistoria och historia.del N-VIII. Fornvårdens pionjärer. Jämten 1986, Östersund. 102

11 Sidenbladh, K. Skaare,K. Slomann, W. Sundström, J. Swedmark, P. Sverige a 1989b Fornlernningari Norrland. 2. Fornlemningari Medelpad och Helsingland. Norsk utmyntning på Håkon Håkonssons tid. NNA. Medelpad under äldrejärnålder. Medelpads hembygdsbok. Första stavkyrkan med en centralpelare? Populär Arkeologi 1983:2. Norderö kyrka. Jämten. Stavkyrkan i Mattmar. Arkeologi i fjäll, skog och bygd. Järnålder-medeltid 2. Uddevalla. Medeltidskyrka på Njords ö. Arkeologi i fjäll, skog och bygd. Järnålder-medeltid2. Uddevalla, Blad ur Frösö historia. Östersund. Geografisk Topografisk Statistisk Beskrifning del I-V. (utg, av Ahlenius, K. och Kempe, A.) Uppsala. T Teet, E. Thordeman, B RansakningaromAntiquiteter Tryckti Runa 1842 (red. Dybeck) Sveriges medeltidsmynt. Nordisk kultur XXIX 1937 Nordens offentliga myntsamlingar. NNA Nordisk kultur XXX. Tingström, B Svensk numismatisk uppslagsbok. Stockholm Sveriges plåtmynt En undersökning av plåtmyntens roll som betalningsmedel. Stud. His/. Ups Plate Money. The worlds largest currency. Stockholm. (Illustrerad engelsk version av 1984 års upplaga). Tornberg, C.J Numi Cufici Regii numophylacii Holmiensis. Uppsala. V Waschinski, Ii;, Weiller,R Brakteaten und Denare des Deutschen Ordens. Frankfurt am Main. Die Miinzen von Trier. Dtisseldorf. 103

12 Westermark, U Fyndaväldreromerska guldmynti Kungl. Myntkabinettets samling. NNUM 5. Westermark, U Romerska bronsmynt funna i Sverige. NNUM 8. Wisehn,I. Wiberg, C.F De klassiska fokens förbindelse med Norden och inflytande på dess civilisation. Ett bidrag till Östersjöländernas kulturhistoria. Stockholm. Wisehn, J Myntfynd i byxbenet SNT Några plåtmyntfynd från slutet av 1800-talet. SNT Myntfynd från Dalarna. Sveriges Mynthistoria. Landskapsinventeringen 3. Stockholm. Wisehn,E Myntfynd från Tuna kyrka i Medelpad. NNUM 6. Z Zachrisson, J Saami or Nordic? A Model for Ethnical Determination of Northern Swedish Archaeological Material from the Viking Period and the EarIy Middle Ages. In Honorem Evert Baudou. Archaeology and Environment 4. Umeå Arkeologi och etnicitet. Samiskkulturi mellerstasverige ca e Kr. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr Gravfältet på Vivallen. Arkeologi i fjäll, skog och bygd. Järnålder-medeltid 2. Uddevalla En vikingatida myntskatt från Jämtland. SNT 4/5. Zachrisson, T se Hammarberg, J. 104

13 - LANDSKAPSINVENTERING HÄRJEDALEN, JÄMTLAND OCH MEDELPAD SVERIGES REGENTER OCH MYNTHERRAR Olov Skötkonung ca Anund Jakob ca Emund gamle ca Stenkil ca Hallsten ca Inge d.ä. ca , Blot-Sven Filip ca Inge d.y. ca Ragnvald Knaphövde 1120-talets mitt Magnus Nilsson ca Sverker d.ä. ca Erik Jedvardsson den helige ca Magnus Henriksson ca Karl Sverkersson ca Knut Eriksson Ärkebiskop Johannes (Uppsala) Ärkebiskop Petrus (Uppsala) Sverker d.y. Karlsson ca Ärkebiskop Olov Lambatunga (Uppsala) Erik Knutsson ca Ärkebiskop Valerius (Uppsala) Johan Sverkersson Erik Eriksson läspe och halte ca , UlfFasijarl ca Knut Holmgersson Långe Birger Magnussonjarl Valdemar Birgersson Hertig Erik Birgersson ca Magnus Birgersson Ladulås Birger Magnusson Hertig Erik Magnusson (Södermanland) Hertig Valdemar Magnusson (Finland) Magnus Eriksson Erik Magnusson Håkan Magnusson Albrekt av Mecklenburg (A av M) Margareta , Erik av Pommern (E av P) Kristoffer av Bayern (K av B) Karl Knutsson Bonde (K Kn) , , Kristian I (Kr I) Kettil Karlsson Vasa, Jöns Bengtsson Oxenstierna, Erik Axelsson Tott, riksföreståndare (Interregnum ) Sten' Sture d.ä. (SSÄ), riksföreståndare , Nils Bosson Sture (Dalarna, hövitsman ) Hans (Johan II) Svante Nilsson (SNS), riksföreståndare /12 Sten Sture d.y. (SSY), riksföreståndare Kristian II (Kr II) Gustav Eriksson Vasa (G 1), riksföreståndare Gustav I Vasa (G I) Erik XIV (E XIV) Hertigarna Johan IIIII och Karl!fXI 1568 Johan III (J III) Sigismund Hertig Karl /IX! av Södermanland Karl /IX! (K IX), riksföreståndare KarlIX (K IX) Hertig Johan av Östergötland Gustav II Adolf (G ila) Kristina Karl X Gustav (K X G) Karl XI (K XI) Karl XII (K XII) Ulrika Eleonora (U E) Fredrik I (F I) AdolfFredrik (A F) Gustav III (G III) Gustav IV Adolf (G IV A) Karl XIII (K XIII) Karl XIV Johan (K XIV J) Oskar I (O I) Karl XV (K XV) Oskar II (O II) Gustav V GustavVI Adolf Carl XVI Gustaf

14 LANDSKAPSINVENTERING HÄRJEDALEN,,JÄMTLAND OCH MEDELPAD ORDLISTA FÖRKORTNINGAR Banko BM Besittningsmynt bo Brakteat Depåfynd dnr Efterprägling Ensamfunnet Frånsida Fyrk Gravfynd Hopat fynd Jetong Järnåldern Klipping km Riksdaler och skilling banko. Valören i sedlar och skiljemynt från Rikets Ständers Bank. Malmer, B Mynt från Sveriges besittningar från E XIV - K XIV J. Banko. Tunt, medeltidasilvermynt präglat på en sida. Underlaget vid tillverkningen var bly eller läder. En slät ring, strål- eller punktring utgör myntets kant. Svenska brakteater präglades som l penning men även som 'h penning. Benämningen kom till under slutet av 1600-talet. Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt undangömtsrör att vid ett annat tillfälle återhämtas (= skatt). Som depåfynd behandlas även en samling mynt, som av annan anledning tillsammans lagts undan eller uppenbarligenförlorats vid ettoch sammatillfället. ex. i en börs. Diarienummer. Efterbildning eller nyprägling av tidigare utgivna mynt. Fynd av ett mynt som med största sannolikhet oavsiktligthamnat i jorden utan direkt anknytning till annat fynd. Se åtsida. Benämning på 'h örtug ca , Vi öre ca Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt placerats som gravgåva i eller i direktanslutning till grav men inteavsetts attåterhämtas. Fynd av två eller flera mynt från i huvudsak arkeologiska undersökningar av ett större begränsat område, t.ex. boplatser, kyrkor, kloster, borgar, stadskvarter, där den kronologiska och rumsliga spridningen klart anger att mynten hamnat ijordenvid skilda tillfällen. Myntliknande föremål som präglats som belöningspenning, spelpenning eller räknepenning. Kan också bäras. Tiden före vikingatidens början = före ca 800 e.kr. Mynt präglat på fyrkantig platt. Kopparmynt (räknebegrepp). 90

15 KMli liontramarkering lira KrH lirs KVHAA LL Malmer Malmer 1961 Medeltid Myntort Myntpollett Mynttecken Numismatik Nyare tid Nödmynt Plants Platt Plåtmynt Kungliga myntkabinettet, Efter år 1975 med tillägget: statens museumför mynt-, medalj- och penninghistoria, Stockholm, Officiell motstämpling på redan präglat mynt för att ange t,ex, värdeförhöjning, Mynt med ett krönt A Svensk penning (brakteat) präglad i Västerås ca , Delas in i en äldre och en yngre grupp, Ä (1300-tal) resp, Y (ca ), Se Malmer 1980, Mynt med ett krönt huvud. Svensk penning (brakteat) präglad i Stockholm ca , Delas in i en äldre och en yngre grupp, Ä (1300-tal) resp, Y (ca ), Se Malmer 1980, Mynt med ett krönt S. Svensk penning (brakteat) präglad i Söderköping från ca 1370 till 1400-talets förra hälft, Delas in i en äldre och en yngre grupp, Ä (l300-tal) resp. Y (1400-tal), Se Malmer Kungl.VitterhetsHistorieochAntikvitetsAkademien,Stockholm. Lagerqvist, L,O" Malmer, B., 1966, Malmer, B., Från 1000-talets slut Plats där myntet präglats, Pollett utgiven av Riksgäldskontoret åren i valörerna 'h och \4 skillingför attråda bot påskiljemyntsbristen, Gällde som mynt i hela riket. Se nödmynt. Vetenskapen om mynt, medaljel", sedlar och polletter. Fr.o.m Mynt med metallvärde långt under det angivna. Utgavs i Sverige åren i koppar i valören 1 daler sm och kallades officiellt "mynttecken", Nödmyntet skulle motsvara det betydligt tyngre plåtmyntet i samma valör. Ett annat ord för platt, se detta, Benämning på det opräglade myntämnet. Kallas även plants. Stort,fyrkantigtkopparmyntpräglatpåen sida. Utgavsi valörerna Vo till 10 daler sm åren i vikter mellan ca 0,3-19,7 kg. 91

16 Pollett RAÄSHMM RAÄIUV rdr RIC Riksmynt rmt rst Rundmynt Runstycke Räknepenning SCS SHM sk. Slant sm SML SNT sp. Specie Brukades inom t.ex. företag som bevis på rätt till varor och tjänster. Stora Kopparbergs Bergslag lät åren , , prägla polletter, som även kom att användas som skiljemynt utanför Bergslagets handelsområde. Riksantikvarieämbetet och statenshistoriska museer, Stockholm. RiksantikvarieämbetetlUndersökningsverksamheten. Riksdaler. Robertson, A., Riksdaler och öre riksmynt. Myntenheter Riksmynt. Runstycke. Runda mynt till skillnad från klippingar och plåtmynt. (Rundstycke.) Benämning på rundmyntet 1 öre i silver från år Från 1700-talet användes namnet på 1 öre km och senare på 1/12 skilling (koppar). Tillverkades på kontinenten redan på 1200-talet för växlaren till räknetavlan, senare i mässing, med tiden som spelpenning framförallt i Niirnberg under talen. Förekommer ofta i fynd från nyare tid och kan ha använts som småmynt. Gemensambeteckningför "anonyma"myntprägladeundersturetiden (ca ). I ställetför myntherrens namn står på åtsidan namnet på skyddshelgonet Erik den helige, SCS ERICVS REX. Statens historiska museum, Stockholm. Skilling. Benämning på 1 Öre sm i koppar under talen. Silvermynt (räknebegreppj. Sveriges Mynthistoria, Landskapsinventeringen. Svensk Numismatisk Tidskrift. Specie. Valören i silvermynt. 92

17 Spelpenning Stamp Strålring Styver Ten Th Vikingatid Åtsida Prägladjetong användför attmarkeravinsten vidkortspel(jämför nutida spelmarker). Präglades dels för enskilda personer, ofta medaljliknande, dels för allmänheten. Präglingsverktyg med framställning av myntet. Se brakteat. Benämning under 1700-talets början på 1 öre sm i silver och så småningom på en % skilling. Myntämne för prägling i valsverk. Tenen fördes in mellan två valsar, i vilka åt- och frånsidesstampar fanns fastsatta. Sedan tenen färdigpräglats klipptes mynten ut. Metoden användes i Sverige för kopparmynt undel' 1600-talet. Thordeman, B., Ca slutet av 1000-talet. Den sida av myntet som bär myntherrens främsta symbol i någon form, t.ex. bild/namn. Motsatta sidan benämns frånsida. Referens: Lagerqvist 1970; Tingström 1972; Jensen 1974; Lagerqvist & Nathorst-Böös 1981,