LAPPLAND, NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN

Transkript

1 Myntfynd från LAPPLAND, NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN Eva Wisehn Kungl. Myntkabinettet Stockholm 1995

2 REFERENSER A Ahlström, B. & Brekke, B.F & Hemmingsson, B. Alstertun, R. Andersson, K. Awebro, K. m. fl TRYCKTA OCH OTRYCKTA Norges mynter. Stockholm. Tidigare okänt mynt slaget för Jaroslav den vise, en rysk storfurste med svensk anknytning. Myntkontakt 4-5. Vid den sjätte sjön. En fjällsockens historia. Örebro. Silvretfån Nasajjäll. Arkeologi vid Silbojokk. Utgiven av Riksantikvarieämbetet. B Beskow, H Bolin, S Broadbent, N Brooke, G.c Bygden,A Bäärnhielm, G. & 1980 Wallerström, 1: Bidrag till studiet av övre Norrlands kyrkor. KVHAA Handlingar 79:1. Fynd av romerska mynt i det fria Germanien. Lund. Den förhistoriska utvecklingen under 7000 år. Skelleftebygdens historia. Del3. Skellefteå. A Catalogue ofenglish Coins in the British Museum. Källorna till Piteå sockens äldsta historia. Stockholm. Jokkmokks marknad. Luleå. C Cederlund, J.v. Christiansson, H Öjebyn i centrum. Luleå. Kalixbygdens förhistoria. Kalix del 3. Land och jjnd. Uppsala. I ~ 107

3 MYNTFYND FRAN LAPPLAND, NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN 1 I Ii D Drake, S. von Diiben, G Västerbottenslapparna. Uppsala. Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske. Ethnografiska studier. Stockholm. E Englund, J.A Enqvist, A Erixon, S Ernsr, A Krigiska besök i Norrbotten. Blad ur Norrbottens historia. Sverige. Geografisk beskrivning. Del V. Red. Otto Sjögren. Stockholm. SkattefYnd. Norrbotten. Om nogle m0nter fra de lappiske funn. NNUM 7. F Fjellström, P Fornvännen 1906 Förteckning 1870 Lapskt silver. Uppsala. Samernas samhälle i tradirion och nutid. Värnamo. Tidskrift för svensk antikvarisk forskning. Förteckning öfver Umeå högre elementarläroverks myntoch medaljsamling Umeå. G Glas, K. Golabiewski, M. Golabiewski Lannby, M. Gustafsson, L. m.fl. Grundström, H Förteckningoch beskrivning över Umeå högre allmänna läroverks myntsamling år Umeå Studie av 1300-tals brakteater i ett depåfynd från Närke. NMXXXI'I. 1995a Fredrik Barbarossa, ROMACAPVT MVNDI - ryskt talsmynt i svenska fynd. Populär Arkeologi. 1995b MyntfYnd. Nederluleå kyrka. Arsbok Mål i Skellefteå. Skellefteå Sägner och folktro bland lappar och nybyggare i Jokkmokk. Norrbotten Sägner och folktro bland lappar och nybyggare i Jokkmokk. Norrbotten Sägner och folktro bland lappar och nybyggare ijokkmokk. Norrbotten Sägner och folktro bland lappar och nybyggare i Jokkmokk. Norrbotten.

4 REFERENSER H Hallström, G. Hammarberg, I., Malmer,B., Zachrisson,T. Harz, G. Hauberg, P. Hildebrand, B.E. Hildebrand, H. Holm, L. Huggert, A. Högström, P Fjällbygdens järnålder L Jämtland. Fornminnen (i sockenbeskrivningen för Västerbottens och Norrbottens län). Sverige. Geografisk beskrivning. Del VI. Stockholm. Lapska offerplatser. Arkeologiska studier tillägnade HKH Kronprins GustafAdolf Stockholm. Byzantine Coins found in Sweden. Commentationes de Nummis Sd!culorum IX-Xl. Handel und Verkehr zwischen dem Deutschen Reich und Schweden in der späten Wikingerzeit. Lund. Myntforhold og udmyntninger intil D. Kg!' Vidensk. Selsk.Skr. 6. Historisk og Filosofisk Md Köpenhamn. Anglosachsiska mynt i Svenska Kong!' Myntkabinettet. Funna i Sveriges jord. Ny tillökt upplaga. Stockholm. Svenska myndynd i k. Myntkabinettet. Månadsbladet. Från förhistoria till historia i Storuman. Västerbotten 2. Ett medelrida myntfynd från Tingsholmen vid Piteå. THU LE2. Miinzen im Mittelalterlichen Kyrkbyn in Piteå. Archaeology andenvironment 4. Umeå. Beskrifning öfwer de ril Sveriges Krona lydande Lappmarker. Stockholm. J Jammer, v., Linder Welin, U.S., Malmer, B., Rasmusson, N.L. Jansson, S.O. Jensen, J.S. Jonsson, K Mynten i de lappska offerplatsfynden. (1 Sernings avh. Lapska offerplatsfyndfrån järnålder och medeltid i de svenska lappmarkerna). Uppsala. Måttordbok. Svenska måttstermer före metersystemet. Nordiska museet. Stockholm. Numismatisk opslagsbog. M0nter fra vikingetid til vor tid. Köpenhamn. Viking Age Hoards and Late Anglo-Saxon Coins. Stockholm. A new Norwegian Viking-Age coin type. NNA..J 109

5 MYNTFYND FRÅN LAPPLAND. NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN K Klackenberg, H. Körningh, J.F (1956) Moneta nostra. Monetarisering i medeltidens Sverige. Lund. Berättelse om en missionsresa till Lappland Översatt från latinet av John Granlund. Nordiska museet. Acta Lapponica lxi L L::estadius, F. Lagerqvist, L.O. Lagerqvisr, L.O. & Nathorst-Böös, E. Liljegren, J.G. Lindholm, P.A. Lindqvist,G., Thor, L. & Carlsson, T. Ljunggren, CJ. Lundberg-Spång, A. Lundholm, K Efterlämnade papper pub!. i Västerbottens Läns Hembygdsftrenings årsbok. Svenska mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. Stockholm. UlfJarls Svealandsmynt. NNUM2. Rec.: A. Huggert. Mlinzen im Mittelalterlichen Kyrkbyn in Piteå. SNT1986:2. Mynt, sedlar och medaljer. Ur numismatikens historia. Borås. Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar. 3:e upp!. Stockholm. Strödda anteckningar om fynd i Sveriges jord med en dertill hörande förteckning. KVHAA Handlingar 13. Stockholm. Västerbotten. Läsebok för skola och hem. Hembygdsböckerna. Uppsala. Museiboken. Sveriges länsmuseer. Borås. Skildring af krigshändelser i Öster- och Västerbotten Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland LVIII. Helsingfors. Västerbottens förhistoria. Inlandet. Markkontakt 2-3. Norrbotten tar form. Luleå. Öjebyn förr och nu. Luleå. Jokkmokks marknad. Luleå. De arkeologiska utgrävningarna Kalix del 4: Nederkalix kyrka. Norrbotten i Den svenska historien. Norrbotten, årsbok.

6 REFERENSER M Malmer, B. Manker, E A contriburion to the Nurnismaric History of Norway. Commentationes de Nummis S<eculorum IX-Xl in Suecia Repertis l. Stockholm. Nordiska mynt före år Acta Archaeologica Lundemica. Lund. Den senmedeltida penningen i Sverige. KVHAA Handlingar 31. Fynd och forskning i lappmarken. Fataburen Lappmarksgravar. Dödsföresrällningar och gravskick i lappmarken. Acta lapponica XVII Srockholm. Mattingly, H. & Sydenham, E. Menadier, J Roman Imperial Cainage. Yol I-X Die Achener Miinzen. Zeitschrift fiir Numismatik 30. Berlin. N Nilsson, T. NNUM NNA Noderman, M. Norberg, R Se upp för hörnet vid Bjuröklubb Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad Nordisk Numismatisk Årsskrift Fynd och förvärv. Jämten Den medeltida silverskatten från Töre. Norrbotten Norrländska skattefynd som vittnesbörd om ofredstider I-Il. Arskriftflr Nordens flrsvar. Norden,A. Numismatiska Meddelanden Nyström, B. m.fl. Nyström, CH tf Sällsamheter i Norrbotten. Kustlandet. Luleå. Skriftserie som utges av Svenska. Numismatiska Föreningen. Museiguiden. Yägledning till svenska museer. Kristianstad. Bure kloster. Västerbottens läns hembygdsflrenings årsbok. l 111

7 MYNTFYND FRÅN LAPPLAND, NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN P Pihl, C 1959 Livet i det gamla Övetkalix. Stockholm. R Redogörelse Renhorn, G. Rosenberg, CM. Rydh,H Redogörelse för Högre Elementarläroverket i Umeå äfvensom för Lägte Elementarläroverken uti Piteå, Hapatanda och Skellefteå under läsåret Umeå. Skatten på Gullön. Västerbottens Läns Hembygdsftrenings årsbok. Geografiskt-Statistiskt Handlexikon öfver Sverige. Stockholm. Die Vetbteitung deutscher Miinzen in den Funden aus der Wikingerzeit Schwedens. Studien zur vorgeschichtlichen Archäologie. Leipzig. S Sarnzelius, H. Sarvas, P. Schive, Cr. Schnittger, B. Schiick, H. Serning, r. Sjögren, O. red SML SNT Sommarström, B a 1956b Sagor och sägner, skrock och öfvertto från finnbygder och lappmarker. Meddelanden från Nordiska museet. De svenska myntskatterna från IlOO-talet. NNA. Norges mynter i middel-alderen. Kristiania. Kungliga myntkabinettets tillväxt under åren NMXXI. KVHAA, dess förhistoria och historia. Lappska offerplatslynd ftån järnålder till medeltid de svenska lappmarkerna. Uppsala. Järnåldern i norra Fennoskandia. Västerbotten Övre Norrlands järnåider. Skrifter utgivna av Vetenskap liga biblioteket i Umeå 4. Umeå. Sverige. Geografisk beskrivning. Sveriges Mynthistotia, Landskapsinventeringen. Svensk Numismatisk Tidskrift. Skidor och spjut. Fataburen. 112

8 REFERENSER Steckzen, B. Stierna, S. Svarstad, C Birkarlar och lappar. En studie i birkarleväsendets, lappbefolkningens och skinnhandelns historia. KVHAA:s handlingar Historiska serien 9. Lund. Den föränderliga skolan. Skelleftebygdens historia del 5. Rec. Mynten från de lapska offerplatsf)rnden (ingår i I. Sernings avhandling, se ovan). V. Jammer m.fl.. Uppsala. NNUM5. T Tingström, B Svensk numismatisk uppslagsbok. Mynt i ord och bild :e uppl. Stockholm. Sveriges plåtmynt En undersökning av plåt myntens roll som betalningsmedel. Stud. Hist. Ups Plate Money. The worlds largest currency. (Illustrerad engelsk version av 1984 års upplaga.) Stockholm. VIW Wallerström, T Rapport över undersökningen av Nederluleå kyrka. Nbm A Merchant's Depot and a Hiding Place for Stolen Goodsor Saarni Sacrificial Sites? Meddelande ftån Lunds universitets historiska museum Wallqvist, E Wanhainen, WL Wedbergs klippsamling ca WeilIer, R Westermark, U, 1984 Wisehn, r. Wisehn, r Silvervägen. Om äldre kommunikationer i Pite lappmark. Norrbottens museum. Luleå. Liv och arbete i Norrbottens finnbygder. Tornedalica nr 10. Johan Otto Wedbergs numismatiska klippsamiing, ATA. Die Miinzen von Trier. Diisseldorf. Romerska bronsmynt funna i Sverige. NNUM1984:4. Två märkliga myntf)rnd från Norrbottens län. SNT7.! -l 113

9 MYNTFYND FRÄN LAPPLAND, NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN T Z Zachrisson, L Samiskt, nordiskt, europeiskt. Kring fyndet från Mörtträsk. Västerbotten 2. De samiska metalldepåerna åt i ljuset av fyndet från Mörtträsket, Lappland. Archaeology and Enviroment 3. Umeå. Samernas medeltida metalloffer. Populär Arkeologi 1984:4. Å Årsberättelse 1860 Wötdsam Inbjudan till öfvervarande af årsexamen vid Umeå Högre Elementarläroverk den l och 2 juni 1860 jemte årsberättelse om Elementar-läroverken uri Umeå, Piteå och Haparanda för läsåret Umeå.

10 SVERIGES REGENTER OCH MYNTHERRAR I Olov Skötkonung ca AnundJakobcal Emund gamle ca Stenkil ca Hallsten ca Håkan Röde ca Inge d.ä. ca Blot-Sven ? Filip ca Inge d.y. ca 1105/ Ragnvald Knaphövde 1120-talets mitt Magnus Nilsson ca Sverker d.ä. ca Erik den helige ca Magnus Henriksson ca Karl Sverkersson ca 1158/61-67 Knut Eriksson Ärkebiskop Johannes (Uppsala) Ärkebiskop Petrus (Uppsala) Sverker d.y. Karlsson ca Ärkebiskop Olov Lambatunga (Uppsala) Erik Knutsson ca Ärkebiskop Valerius (Uppsala) Johan Sverkersson Erik Eriksson läspe och halte ca , Ulf Fasi jarl ca Knut Holmgersson Långe Birger Magnusson, jarl Valdemar Birgersson Hertig Erik Birgersson ca Magnus Birgersson Ladulås Birger Magnusson Hertig Erik Magnusson (Södermanland) Hertig Valdemar Magnusson (Finland) Magnus Eriksson Erik Magnusson Håkan Magnusson Albrekt av Mecklenburg (A av M) Margareta /1412 Erik av Pommern (E av P) /1441 Kristoffer av Bayern (K av B) Karl Knutsson Bonde (K Kn) , , Kristian I (Kr I) Kettil Karlsson Vasa, Jöns Bengtsson Oxenstierna, Erik Axelsson Tott, riksföreståndare (Interregnum ) Sten Sture d.ä. (SSÄ), riksföreståndare , Nils Bosson Sture (Dalarna, hövitsman ) Hans (Tohan II) Svante Nilsson (SNS), riksföreståndare Erik Trolle, riksföreståndare 1512 Sten Sture d.y. (SSY), riksföreståndare Kristian II (Kr II) Gustav Eriksson Vasa (G I), riksföreståndare Gustav I Vasa (G 1) Erik XIV (E XIV) Hertigarna Johan IIIII och Karl lix! 1568 Johan III OIII) Sigismund Hertig Karl lix! av Södermanland Karl/IX! (K IX), riksföreståndare Karl IX (K IX) Hertig Johan av Östergötland Gustav II Adolf (G II A) Kristina Karl X Gustav (KX G) Karl XI (K XI) Karl XII (K XII) Ulrika Eleonora (U E) Fredrik I (F I) Adolf Fredrik (A F) Gustav III (G III) Gustav IV Adolf (G IV A) Karl XIII (K XIII) Karl XIV Johan (K XIVJ) Oskar I (O I) Karl XV (K XV) Oskar II (O II) Gustav V Gustav VI Adolf Carl XVI Gustaf I I

11 ~ I BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR ATA Banko Besittningsmynt BM BMC bo Brakteat Depåfynd dur Efterprägling Ensarnfunnet ESVE Fornvännen Frånsida Fyrk Gravfynd Hbg Antikvarisk-topografiska arkivet, RAÄSHMM. Riksdaler och skilling banko. Valören i sedlaroch skiljemynt från Rikets Ständers Bank Mynt från Sveriges besittningar från E XIV - K XIVJ. Malmer, B.: Den senmedeltida penningen i Sverige. KVHAA Handlingar3l G.c. Brooke: A Catalogue of English Coins in the British Museum Banko. Tunt, medeltida silvermynt präglat på en sida. Underlaget vid tillverkningen var bly eller läder. En slät ring, strål- eller punktring, utgör myntets kant. Svenska brakteater präglades som 1 penning men även som _ penning. Benämningen kom till under slutet av 1600-talet. Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt undangömts för att vid ett annat tillfälle återhämtas (= skatt). Som depåfynd behandlas även en samling mynt, som av annan anledning tillsammans lagts undan eller uppenbarligen förlorats vid ett och samma tillfälle t.ex. i en börs. Diarienummer. Efterbildning eller nyprägling av tidigare utgivna mynt. Fynd av ett mynt som med största sannolikhet oavsiktligt hamnat i jorden utan direkt anknytning till annat fynd. Beteckning på norska mynt från ca Adv bröstbild med omskrift ESVE, rev. ett dubbelkors inom en cirkel med barbarisk inskrift. Enligt B. Malmer 1961 def. P2b. Tidskrift för svensk antikvarisk forskning, 1906 ff. Se åtsida. Benämning på 1/2 örtug ca , 1/4 öre ca Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligr placerats som gravgåva i eller i direkt anslutning till grav men inte avsetts att återhämtas. Hauberg, P.: Myntforhold og udmyntninger intil D. Kg!. Vidensk SelskSkr. 6. Historisk og FilosofiskMd Köpenhamn

12 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR l -.l. Hd Hopat fynd Jetong JLMinv Järnåldern Klipping km KMK KMKinv. KMK top.ark. Kontramarkering KrA KrH KrS KVHAA LL Malmer Hildebrand, B.E.: Anglosachsiska mynt i Svenska Kongl. Myntkabinettet. Funna i Sveriges jord. Ny tillökt upplaga. Stockholm1SS1. Fynd av två eller flera mynt från i huvudsak arkeologiska undersökningar av ett större begränsat område, t.ex. boplatser, kyrkor, kloster, borgar, stadskvarter, där den kronologiska och rumsliga spridningen klart anger att mynten hamnat i jorden vid skilda tillfällen. Myntliknande föremål som präglats som belöningspenning, spelpenning eller räknepenning. Kan också bäras. Jämtlands Läns Museum, inventarium. Tiden före vikingatidens början = från ca SOO till 1050 e. Kr. Mynt präglat på fyrkantig platt. Kopparmynt (räknebegrepp). Kungliga Myntkabinettet. Efter år 1975 med tillägget: statens museum för mynt-, medalj- och penninghistoria. Stockholm. Kungliga Myntkabinettets inventariekatalog från år 1975 med bilagor. Myntbeskrivningar, uppgifter om fyndärenden m.m. i KMK:s topografiskt ordnade fyndarkiv. Officiell motstämpling på redan präglat mynt för att ange t.ex. värdeförhöjning. Mynt med ett krönt A. Svensk penning (brakteat) präglad i Västerås ca Delas in i en äldre och en yngre grupp, Ä (1300-tal) resp. y (ca ). Se Malmer 19S0. Mynt med ett krönt huvud. Svensk penning (brakteac) präglad i Stockholm ca Delas in i en äldre och en yngre grupp, Ä (l300-tal) resp. y (ca 141O-1520). Se Malmer 19S0. Mynt med ett krönt S. Svensk penning (brakteat) präglad i Söderköping från ca 1370 till 1400-talets förra hälft. Delas in i en äldre och en yngre grupp, Ä (1300-tal) resp. y (l400-tal). Se Malmer 19S0. Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm. Lagerqvist, L.O.: Svenska mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. Stockholm Malmer, B.: Nordiska mynt före år Acta Archaeologica Lundensica. Lund Malmer, B.: A contribution to the Numismatic History of Norway. Commentationes De Nummis Sxculorum IX-XI in Suecia Repertis. Stockholm

13 MYNTFYND FRÄN LAPPLAND, NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN r! Medeltid Men Myntort Myntpollett Mynttecken Nbminv Numismatik NNUM NNA NM Nyare tid Nödmynt Patagon Pjäs Plants Platt Plåt Plåtmynt Pollett Från 1000-talets slut Menadier, J.: Die Achener Munzen. Zeitschrift fur Numismatik 30. Berlin Plats där myntet präglats. Pollett utgiven av Riksgäldskontoret åren i valörerna lh och 1/4 skilling för att råda bot på skiljemyntsbristen. Gällde som mynt i hela riket. Se nödmynt. Norrbottens museum, inventarium. Vetenskapen om mynt, medaljer, sedlar och polletter. Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad. Nordisk Numismatisk Årsskrift, 1936 ff. Norges Mynter. Ahlström, Brekke, Hemmingsson Fr.o.m Kreditmynt med metallvärde långt under det angivna. Utgavs i Sverige åren i koppar (4-8 g) i valören l daler sm och kallades officiellt "mynttecken". Nödmyntet skulle motsvara det mycket tyngre (756 g) plåtmyntet i samma valör. A1bertus- eller Kreuztaler, silvermynt präglat i Spanska Nederländerna från Den höll något lägre silverhalt än reichstalern men var gångbar som en sådan. Benämning under 1700-talet på 5 öre i silver (värd 6 öre sm). Ett annat ord för platt, se detta. Benämning på det opräglade myntämnet. Kallas även plants. Benämning på plåtmynt om 2 daler sm och senare på sedel om 6 daler km. Stort, fyrkantigt kopparmynt präglat med 5 stämplar på en sida. Ut gavs i valörerna 1/2 till 10 daler sm åren i vikter mellan ca 0,3-19,7 kg. Brukades inom t.ex. företag som bevis på rätt till varor och tjänster. Stora Kopparbergs Bergslag lät åren , , prägla polletter, som även kom att användas som skiljemynt utanför Bergslagets handelsområde. 104

14 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR MÅ RAÄluv rdr RIC Riksmynt rmt rst Rundmynt Runstycke Räknepenning Schive SCS SHM SHM/KMK inv. sk. Slant sm SML SNT sp. Specie Riksantikvarieämbetet. Riksantikvatieämbetet/Undersökningsverksamheten. Riksdaler. Mattingly, H. & Sydenham, E.: Roman Imperial Coinage. Vol I-X Riksdaler och öre riksmynt. Myntenheter Riksmynt. Runstycke (= l öre), se nedan. Runda mynt till skillnad från klippingar och plåtmynt. (Rundstycke.) Benämning på rundmyntet l öre i silver från år Från 1700-talet användes namnet på l öre km och senare på det likvärda 1/12 skilling (koppar). Tillverkades på kontinenten redan på 1200-talet för växlaren till räknetavlan, senare i mässing, med tiden som spelpenning framförallt i Niirnberg under talen. Förekommer ofta i fynd från nyare tid och kan ha använts som småmynt. Schive, CL: Norges mynter i middel-alderen. Kristiania Gemensam beteckning för "anonyma" mynt präglade under sturetiden (ca ). I stället för myntherrens namn står på åtsidan namnet på skyddshelgonet Erik den helige, SCS ERICVS REX. Statens Historiska Museum. Den för Statens Historiska Museum och Kungliga Myntkabinettet från början av 1800-talet till 1975 gemensamt förda inventariekatalogen med bilagor. Skilling. Benämning på l öre sm i koppar under talen. Silvermynt (rä!mebegrepp); även kopparmynt har vanligen valörbeteckningen sm. Sveriges Mynthistoria, Landskapsinventeringen. Svensk Numismatisk Tidskrift. Specie. Valören i silvermynt. I ~ 105

15 MYNTFYND FRÅN LAPPLAND, NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN ~ I Spelpenning Stamp Strålring Styver Ten Vbm Vikingatid Åtsida Präglad jetong använd för att markera vinsten vid kortspel (jämför nutida spelmarker), Präglades dels för enskilda personer, ofta medaljliknande, dels för allmänheten. Präglingsverktyg med framställning av myntet. Se brakteat. Benämning under 1700-talets början på l öre sm i silver och så småningom på en 1/4 skilling i koppar. Myntämne för prägling i valsverk. Tenen fördes in mellan två valsar, i vilka åt- och frånsidesstampar fanns fastsatta. Sedan tenen färdigpräglats klipptes mynten ut. Metoden användes i Sverige för kopparmynt under 1600-talet. Västerbottens läns museum, Umeå. Ca slutet av l ODD-talet. Den sida av myntet som bär myntherrens främsta symbol i någon form, t.ex. bild/namn. Motsatta sidan benämns frånsida. REFERENS: Lagerqvist 1970; Tingström 1972; Jensen 1974; Lagerqvist & Nathorst-Böös 1981, 1993.