Myntfynd från DALARNA. Ian Wisehn. Kungl. myntkabinettet. Stockholm 1990

Transkript

1 Myntfynd från DALARNA av Ian Wisehn Kungl. myntkabinettet Stockholm 1990

2 LANDSKA!'SINVENTERING DALARNA REFERENSER BENÄMNINGAR ATA BM CNS DM arkiv DMinv. Fv KMKinv. KMKsamI. KMK top.ark. Kulturarvets arkiv LL Månadsbladet NNUM NNÄ Nordiska museet, inv. RIC Schö.ck I-VIll SHMlKMK inv. Tillväxten Antikvarisk-topografiska arkivet, RAÅ-SHMM. Malmer, B., Corpus Nummorum Saeculorum IX-XI qui in Suecia reperti sunt. Catalogue of Coins from the 9th-11th Centuries found in Sweden. Stockholm. 16. Dalarna 1. Falun - Rättvik. Lund Dalarnas museum, arkiv med fynd utan inventarienummer. Dalarnas museum, inventariekatalog. Fornvännen. Tidskrift för svensk antikvarisk forskning, 1906 ff. KMK:s inventariekatalog från år 1975 med bilagor. KMK:s samlingar utan inventarienummer. Myntbeskrivningar, uppgifter om fyndärenden m.m. i KMK:s topografiskt ordnade fyndarkiv. Kulturarvets förteckning över mynt och myntsamlingar i hembygdsmuseerna, Falun. Lagerqvist, L.O., KVHAA:s Månadsblad Stockholm. Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad, 1936 ff. Nordisk Numismatisk Årsskrift, 1936 ff. Nordiska museets inventariekatalog, Stockholm. Robertson, A., Schuck, H., 1932 ff. Den för SHM och KMK från början av 1800-talet till 1975 gemensamt förda inventariekatalogen med bilagor. SHM och KMK. Samlingarnas tillväxt, 1891 ff. 82

3 LANDSKAPSINVENTERlNG DALARNA LITTERATURIKÄLLOR A Almer, Y., 1988 Carlsson, I. Andersson, C Arosenius, T Aurivillius, C Angående gyllen 1528 och Gustav Vasas kröningsmynt m.m. (Svensk Numismatisk Tidskrift 4/ ) Fyndmaterialet. (Bondeplågarens borg. Om och kring undersökningen av Borganäs. Mogren & Svensson.) Beskrifning öfver Provinsen Dalarne. I-III. De nummis arabicis in Sviogothia repertis. (Nova acta regiae societatis scientiarum Upsaliensis. VoL 2.) Upsaliae. Axelsson, M. B Brenner, E. c Callmer,J. CIN-Newsletter CNS D Dijkman, P. Duczko, W Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen. Stockholm. Thesaurus nu=orum sueo-gothicorum... accessit ejusdem auetoris libellus de nu=ophylaciis Sveciae... Holmiae. Oriental Coins and the beginning ofthe Viking period. (Fv.3/4) Commission Internationale de Numismatique. Corpus Nummorum Saeculorum IX-XI... 16, Dalarna 1. Falun-Rättvik, Lund. Observationer som kunna gifwa någon anledning til dhe forna Swenskars och Göthers Penninge Rächningz beskaffenhet. Stockholm. (Även i kommenterat nytryck. Göteborg 1980). Moraskattens silversmycken. (TOR XVIII.) Uppsala. E Ersgård, L., Syse, B Gård eller by? En Dalabygd i vägen. Populär Arkeologi nr 1. F Forsslund, K-E Med Dalälven från källorna till havet. Stockholm. Del II. Bok

4 G Gagner,A Ett romerskt mynt funnet i Gagnef. (Dalarnas hembygdsförbunds tidskrift Il.) Hedernora. Golabiewski, M Golabiewski, M. (red)l986 H Studie av 1300-talsbrakteater i ett depåfynd från Närke. (NM XXXIV.) Guldskatten från regalskeppet Kronan. Katalog nr 24, KMK. Stockholm. i Ii, i i Hadorph,J Dahle laghenjthen i forna Tijder hafwer brukat warhit Öfwer Alla Dalarna och them som in om Dala Råmärken bodde. Nylig igenfunnin uthi ett gammalt MS.to Sampt nu Medh Summarier och Concordiantier Uplagd. Stockholm. Hallenberg, J Berättelse om Svenska Kongliga Mynt-Cabinettet, Med Beskrifning öfver de i detsamma befintliga Guld Mynt, Samt åtskilliga af de öfriga Sällsyntare Penningar. Stockholm. i I Hallerdt, B Dalarnas museum - ett torg för kulturell aktivitet. (Svenska Museer.) Hallström, G Den tidigaste järnåldern i Dalarna. Dalarnas hembygdsbok. Falun. Hatz, G Handel und Verkehr zwischen dem Deutschen Reich und Schweden in der späten Wikingerzeit. Die deutschen Miinzen des 10. und 11. Jahrhunderts in Schweden. Lund. Hatz, V Zur Unterscheidung der ottonischen Prägungen in Mainz, Speyer und Worms. Commentationes de Nummis Saeculorum IX-XI in Suecia repertis, 1. Stockholm Die italienischen Miinzen in den schwedischen Funden der Wikingerzeit. (NM XXXIII.) Helenius, Z Dissertatio Academicae de Dalekarlia. Pars prior Quam, cum Consensu Amplissimiae Facultat... Upsaliae. Hermansson, R Myntfyndet i Bjuråker (Malung. Ur en sockens historia.) Malung Hagaskatten, Sveriges största plåtmyntskatt. (NNUM 1.) 84

5 ----~ ~, LANDSKAPSINVENTERING DALARNA Hildebrand, RE Anglosachsiska mynt i Svenska Kongl. Myntkabinettet, funna i Sverigesjord. Stockholm Anglosachsiska mynt i Svenska Kongliga Myntkabinettet, funna i Sveriges jord. Utökad upplaga. Stockholm. Hildebrand, H. Hiilphers, AA Ett fynd afkufiska mynt i Dalarne. (KVHAA Månadsblad 4.) Dagbok Öfwer en Resa Igenom de, under Stora Kopparbergs Höfdingedöme Lydande Lähn och Dalarne År Västerås. Nytryck J Jansson, L 1967 Jansson, S.O Jensen, J Jonsson,K Wikingerschmuck und Miinzdatierung. (TOR XIII.) Uppsala. Måttordbok. Svenska måttstermer före metersystemet. Nordiska museet. Stockholm. Numismatisk opslagsbog. M~nter fra vikingetid til vor tid. Köpenhamn Myntsamlarnytt i Sverige. Utställningen Mynt från Malung. (NNUM 7.) Myntfynden. (Tusen år på Kyrkudden. Leksands kyrka. Arkeologi och byggnadshistoria. Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbunds skrifter 25.) Falun. Jonsson, K., Lindberger, E Moraskatten - Dalarnas största vikingatida myntfynd. (Myntkontakt 10.) K Keder,N Nummi aliquot diversi ex argento praestantissimi; Nempe decem Olai Sveci, unus Anundi Carbonarii... Lipsiae L Lagerqvist, L.O Svenska mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. Stockholm Primitivt betalningsmedel i Dalarna. (Myntkontakt 2.) 85

6 Lagerqvist, L.O., 1981 Nathorst-Böös, E. Lagerqvist, L.O., 1984 Nathorst-Böös, E. Landström, K.H Lannerbro, R Liljegren, J.G Linder Welin, U.s Mynt, sedlar och medaljer. Ur numismatikens historia. Borås. Vad kostade det? Priser och löner från. medeltid till våra dagar. Stockholm. Gravarna under vapenhuset i Leksands kyrka. (Stencil.) S:t Laurentius kapell. (Sool-Öen-- En krönika). Strödda anteckningar om fynd i svensk jord, med en dertill hörande förteckning. (KVHAA Handlingar 13.) Svensk koppar och kopparmyntning. En handledning vid studiet av myntsamlingen i Bergslagets museum. Göteborg The First Arrival of Oriental Coins in Scandinavia and the Inception ofthe Viking Age in Sweden. (Fv. 3/4) M Malmer, B. Milne,J.G. Modeer,A. Mogren,M., Svensson, K Den senmedeltida pennmgen i Sverige. (KVHAA Handlingar 31.) Catalogue of Alexandrian Coins in the Ashmolean Museum. Oxford. Inledning till närmare kunskap om swenske mynt och skådepenningar: Från Början och intil dess Swenska Spiran lemnades afkonung Håkan Magnusson. Lund. Bondeplågarens borg. Om och kring undersökningen av Borganäs. Stockholm. R Robertson, A. s Sahlin, C. Sarvas, P. Schiick,H f Roman Imperial Coins in the Hunter Coin Cabinet. Oxford. Beskrifning och förteckning örver Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags Myntkabinett. Falun. De svenska myntskatterna från 1700-talet. (NNÅ.) Kgl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Dess förhistoria och historia. I-VIII (Stockholm ). 86

7 Serning, I Några fynd från gravar under Leksands kyrka. (Fv. 4) 1966 Dalarnasjärnålder. Stockholm Fyndgravar och gravfynd. (Tusen år på Kyrkudden. Leksands kyrka. Arkeologi och byggnadshistoria. Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbunds skrifter 25.) Falun. Stiernstedt, A.W. Swartling, I. von Sydow, W Beskrifning öfver svenska kopparmynt och polletter, del II. Stockholm. Gudz heliga Clöster i Dala. (Dalarnas hembygdsbok.) Falun. Våra folkminnen. Lund. T Thordeman, B Myntfynden i Korsbetningens massgravar II. (Fv. 2) 1933 Brakteatstampen från Lödöse. (NM XXVII.) Stockholm Sveriges medeltidsmynt. (Nordisk kultur XXIX.) Stockholm Nordens offentliga myntsamlingar. (NNÅ.) Tingström, B Svensk numismatisk uppslagsbok. Mynt i ord och bild Stockholm Sveriges Plåtmynt En undersökning av plåtmyntens roll som betalningsmedel. (Acta Universitatis Upsaliensis.) Uppsala. Tornberg, C.J. Trotzig, D. Trotzig, K Numi Cufici Regii Numophylacii Holmiensis quos omnes in terra Sueciae repertos... Upsaliae. Den yngre järnåldern i Dalarna. (Dalarnas Hembygdsbok.) Borganäs i Hedemora. (Dalarnas Hembygdsbok.) w Westermark, U., Wisehn, L 1983 Romerska bronsmynt funna i Sverige. L (NNUM 8.) 87

8 SVERIGES REGENTER OCH MYNTHERRAR Olov Skötkonung ca Anund Jakob ca Emund gamle ca Stenkil ca Hallsten ca Inge d.ä. ca , Blot-Sven Filip ca Inge d.y. ca Ragnvald Knaphövde 1120-talets mitt Magnus Nielsen ca Sverker d.ä. ca Erik Jedvardsson den helige ca Magnus Henriksen ca Karl Sverkersson ca Knut Eriksson Ärkebiskop Johannes (Uppsala) Ärkebiskop Petrus (Uppsala) Sverker d.y. Karlsson ca Ärkebiskop Olov Lambatunga (Uppsala) Erik Knutsson ca Ärkebiskop Valerius (Uppsala) Johan Sverkersson Erik Eriksson läspe och halte ca , UlfFasijarl ca Knut Holmgersson Långe Birger Magnussonjarl Valdemar Birgersson Magnus Birgersson Ladulås Birger Magnusson Hertig Erik Magnusson (Södermanland) Hertig Valdemar Magnusson (Finland) Magnus Eriksson Erik Magnusson Håkan Magnusson Albrekt av Mecklenburg (A av M) Margareta , Erik av Pommern (E av P) Kristoffer av Bayern (K av Bl Karl Knutsson Bonde (K Kn) , , Kristian I (Kr I) Kettil Karlsson Vasa, Jöns Bengtsson Oxenstierna, Erik Axelsson Tott, riksföreståndare (Interregnum ) Sten Sture d.ä. (SSÄ), riksföreståndare , Nils Bosson Sture (Dalarna, hövitsman ) Hans (Johan II) Svante Nilsson (SNS), riksföreståndare Sten Sture d.y. (SSY), riksföreståndare Kristian II (Kr U) Gustav Eriksson Vasa (G I), riksföreståndare Gustav I Vasa (G I) Erik XIV (E XIV) Hertigarna Johan!III! och KarllIXJ 1568 Johan III (J ID) Sigismund Hertig KarllIXJ av Södermanland Karl lix! (K IX), riksföreståndare Karl IX (K IX) Hertig Johan av Östergötland Gustav II Adolf (G II A) Kristina Karl X Gustav (K X G) Karl XI (K XI) Karl XII (K XII) Ulrika Eleonora (U E) Fredrik I (F I) AdolfFredrik (A F) Gustav III (G III) Gustav IV Adolf (G IV A) Karl XIII (K XIII) Karl XIV Johan (K XIV J) Oskar I (O I) Karl XV (K XV) Oskar II (O II) Gustav V Gustav VI Adolf Carl XVI Gustaf

9 ORDLISTA FÖRKORTNINGAR Banko Besittningsmynt bo Brakteat Depåfynd DM dnr Efterprägling Ensamfunnet Frånsida Fyrk Gravfynd Hopat fynd Jetong Järnåldern Klipping Riksdaler och skilling banko. Valören i sedlar och skiljemynt från Rikets Ständers Bank. Mynt från Sveriges besittningar från E XIV - K XIV J. Banko. Tunt, medeltida silvermynt präglat på en sida. Underlaget vid tillverkningen var bly eller läder. En slät ring, strål- eller punktring utgör myntets kant. Svenska brakteater präglades som 1 penning men även som 'h penning. Benämningen kom till under slutet av 1600-talet. Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt undangömts för att vid ett annat tillfälle återhämtas (= skatt). Som depåfynd behandlas även en samling mynt, som av annan anledning tillsammans lagts undan eller uppenbarligen förlorats vid ett och samma tillfälle t.ex. i en börs. Dalarnas museum, Falun. Diarienummer. Efterbildning eller nyprägling av tidigare utgivna mynt. Fynd av ett mynt som med största sannolikhet oavsiktligt hamnat i jorden utan direkt anknytning till annat fynd. Se åtsida. Benämning på 'h örtug ca , 14 öre ca Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt placerats som gravgåva i eller i direkt anslutning till grav men inte avsetts att återhämtas. Fynd av två eller flera mynt från i huvudsak arkeologiska undersökningar av ett större begränsat område, t.ex. boplatser, kyrkor, kloster, borgar, stadskvarter, där den kronologiska och rumsliga spridningen klart anger att mynten hamnat i jorden vid skilda tillfällen. Myntliknande föremål som präglats som belöningspenning, spelpenning eller räknepenning. Kan också bäras. Tiden före vikingatidens böljan = före ca 800 e.kr. Mynt präglat på fyrkantig platt. 78

10 km KMK Kontramarkering KrA KrH KrS KVHAA Medeltid Myntort Myntpollett Mynttecken Numismatik Nyare tid Nödmynt Kopparmynt (räknebegrepp). Kungliga myntkabinettet. Efter år 1975 med tillägget: statens museum för mynt-, medalj- och penninghistoria. Stockholm. Officiell motstämpling på redan präglat mynt för att ange t.ex. värdeförhöjning. Mynt med ett krönt A. Svensk penning (brakteat) präglad, i Västerås, ca Delas in i en äldre och en yngre grupp, Ä (1300-tal) resp. y (ca ). Se Malmer Mynt med ett krönt huvud. Svensk penning (brakteat) präglad, i Stockholm, ca Delas in i en äldre och en yngre grupp, Ä (1300-tal) resp. Y (ca ). Se Malmer Mynt med ett krönt S. Svensk penning (brakteat) präglad, i Söderköping, från ca 1370 till 1400-talets förra hälft. Delas in i en äldre och en yngre grupp, Ä (1300-tal) resp. y (l400-tal). Se Malmer Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm. Från 1000-talets slut Plats där myntet präglats. Pollett utgiven av Riksgäldskontoret åren i valörerna 'h och '4 skilling för att råda bot på skiljemyntsbristen. Gällde som mynt i hela riket. Se nödmynt. Vetenskapen om mynt, medaljer, sedlar och polletter. Fr.o.m Mynt med metallvärde långt under det angivna. Utgavs i Sverige åren i koppar i valören 1 daler sm och kallades officiellt "mynttecken". Nödmyntet skulle motsvara det betydligttyngre plåtmyntet i samma valör. Platt Plåtmynt Benämning på det opräglade myntämnet. Kallas även plants. Stort, fyrkantigt kopparmynt präglat på en sida. Utgavs i valörerna 'h till 10 daler sm åren i vikter mellan ca 0,3-19,7 kg. 79

11 Pollett RAÅ-SHMM RAÄIUV rdr Riksmynt rmt rst Rundmynt Runstycke Räknepenning ses SHM sk. Slant sm sp. Specie Spelpenning Brukades inom t.ex. foretag som bevis på rätt till varor och tjänster. Stora Kopparbergs Bergslag lät åren , , prägla polletter, som även kom att användas som skiljemynt utanför Bergslagets handelsområde. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Stockholm. RiksantikvarieämbetetJUndersökningsverksamheten. Riksdaler. Riksdaler och öre riksmynt. Myntenheter Riksmynt. Runstycke. Runda mynt till skillnad från klippingar och plåtmynt. (Rundstycke.) Benämning på rundmyntet l öre i silver från år Från 1700-talet användes namnet på l öre km och senare på 1/12 skilling (koppar). Tillverkades på kontinenten redan på 1200-talet för växlaren till räknetavlan, senare i mässing, med tiden som spelpenning framförallt i Nfunberg under talen. Förekommer ofta i fynd från nyare tid och kan ha använts som småmynt. Gemensam beteckning for "anonyma" mynt präglade under sturetiden (ca ). I stället for myntherrens namn står på åtsidan namnet på skyddshelgonet Erik den helige, SCS ERICVSREX. Statens historiska museum, Stockholm. Skilling. Benämning på l öre sm i koppar under talen. Silvermynt (räknebegrepp). Specie. Valören i silvermynt. Präglad jetong använd for att markera vinsten vid kortspel (jämfor nutida spelmarker). Präglades dels för enskilda personer, ofta medaljliknande, dels for allmänheten. 80 j

12 , LANDSKAPSINVENTERING DALARNA Stamp Strålring Styver Ten Vikingatid Åtsida ÖLM Präglingsverktyg med framställning av myntet. Se brakteat. Benämning under 1700-talets början på 1 öre sm i silver och så småningom på en V. skilling. Myntämne för prägling i valsverk. Tenen fördes in mellan två valsar, i vilka åt- och frånsidesstampar fanns fastsatta. Sedan tenen färdigpräglats klipptes mynten ut. Metoden användes i Sverige för kopparmynt under 1600-talet. Ca slutet av 1000-talet. Den sida av myntet som bär myntherrens främsta symbol i någon form, t.ex. bild/namn. Motsatta sidan benämns frånsida. Östergötlands och Linköpings läns museum, Linköping. Referens: Lagerqvist 1970; Tingström 1972; Jensen 1974; Lagerqvist & Nathorst-Böös 1981,