Symtom och problem hos hundar med höftledsdysplasi av rasen dansk/svensk gårdshund En retrospektiv kartläggning

Transkript

1 Symtom och problem hos med höftledsdysplasi av rasen dansk/svensk gårdshund En retrospektiv kartläggning Rasklubben för dansk-svensk gårdshund Arbetsgruppen för avelsfrågor Lena Johansson Siw Synnerman Nordström

2 Sammanfattning Rasklubben för dansk-svensk gårdshund rekommenderar avel på föräldradjur fria från höftledsdysplasi. Kartläggning gällande förekomst av höftledsdysplasi hos den dansk-svenska gårdshunden baserat på föräldrarnas höftledsstatus visar en tydlig arvbarhet av HD. Avelsindex kan ge ännu bättre precision i avelsurvalet. Undersökning gällande den kliniska relevansen av HD hos na som diagnosticerats i rasen genomfördes via enkäter. Svarsfrekvensen motsvarade 50,3% - svar avseende 248 in. Resultatet av undersökningen visade att i snitt hade drygt var femte hund symtom av sin HD, och mer än var tionde hund hade symtom ofta, det vill säga dagligen eller mer än en gång i veckan. Det fanns stora skillnader mellan de tre diagnosgrupperna av HD C, D respektive E vad gäller symptomen. För med HD grad C har var tionde hund symtom av sin HD och och var tjugonde hund har symtom ofta. För med HD grad E har nio av tio symtom och sex av tio har symtom ofta. Ungefär var sjunde hund var begränsade i sina aktiviteter på grund av sin HD och lika stor andel hade använt läkemedel. Även vad gäller begränsningar, läkemedelsanvändning och avlivning på grund av HD var det stora skillnader inom diagnosgrupperna. Av na med HD grad C hade 4% använt läkemedel regelbundet, 5,7% var begränsade i sina aktiviteter och 1,1% hade avlivats på grund av HD. I gruppen med HD grad E var samma siffror 50%, 71,4% och 28,6%. Totalt 3,2% av na hade avlivats på grund av sin HD. I hela materialet var 16,5% av na avlidna. Även om inte HD var direkt orsak så hade de avlidna na större andel symtom, läkemedelsanvändning och begränsningar än gruppen som helhet och de avled i förtid. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Sidan 2 Frågeställningar Sidan 4 Definitioner Sidan 4 Bakgrund Sidan 5 Metod Sidan 8 Resultat förekomst och arvbarhet av HD Sidan 10 Resultat på frågeenkät om symtom Sidan 13 Diskussion Sidan 19 Källförteckning Sidan 22 Bilagor: Sidan Utskick till uppfödare Sidan 23 2:1. Följebrev till frågeformulär Sidan 24 2:2. Frågeformulär Sidan 25 3

4 Frågeställningar Får föräldradjur med HD fler avkommor med HD än HD-fria föräldradjur? Har av rasen dansk-svensk gårdshund symtom av höftledsdysplasi? Finns det samband mellan symtom och grad av höftledsdysplasi? Är symtomen av sådan dignitet att de inskränker på hundens normala förmåga till aktiviteter och/ eller gör att na är i behov av läkemedel? Förkortar höftledsdysplasi nas livslängd? Definitioner Höftledsdysplasi: HD är en felaktig utveckling av höftleden och en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser. 1 Symtom: Smärta, stelhet, hälta, svårt att komma igång efter vila, påverkan på rörelsemönstret t e x stel bakdel. Medicinering: Behandling med smärtlindrande läkemedel. Behandling med antiinflammatoriska läkemedel. Behandling med läkemedel för att lindra eller förhindra progress av symtom från skelett och leder t e x hyaluronsyra och glukosamin. Med behandling räknas både injektioner och per oral behandling vid minst ett tillfälle. Kontinuerlig behandling definieras som behandling med läkemedel minst en gång per månad. Normal förmåga till aktivitet: Att hunden, utan någon typ av inskränkning på grund av symtom, kan utföra alla de aktiviteter som en dansk/svensk gårdshund utan symtom kan utföra. En frisk dansk/svensk gårdshund är en allroundhund som ska kunna medverka vid träning och tävling i stort sett alla olika typer av hundsporter till exempel agility, free-style, rally-lydnad, utställning, viltspår m.fl. Hunden ska också klara av längre promenader vilket definieras som mer än 5km. 1 Okänd författare. Höftledsdysplasi (HD) 2013 Svenska kennelklubben. 4

5 Bakgrund Höftledsdysplasi Höftledsdysplasi är en felaktig utveckling/tillväxt av skelettet i höftleden. Sjukdomen finns både hos människor och. Anlaget till sjukdomen är medfött, men rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid. Nedärvningen av HD är komplex med många gener i samverkan så kallad polygen nedärvning. Det finns stora internationella studier till stöd för att med höftledsdysplasi nedärver sjukdomen i större omfattning än med normala höftleder 2. Det finns mindre studier till stöd för att miljön kan ha betydelse för sjukdomens utveckling. I dagsläget saknas dock tillräcklig evidens för att fastslå om, i vilken grad och vilka faktorer i miljön som försämrar eller förbättrar sjukdomens utveckling. När skelettet vuxit färdigt, tidigast då hunden fyllt ett år, kan man bedöma höftledernas utseende med hjälp av röntgen. Diagnosen höftledsdysplasi fastställs via visuell granskning av röntgenbilder av auktoriserade röntgenavläsare. Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av den internationella kennelorgansiationen FCI. Normerna bygger på dels passform mellan lårbenshuvud och höftledsskål, dels på djupet avseende höftledsskålen dvs hur djupt lårbenshuvudet ligger inne i höftledsskålen. Lederna graderas i 5 grupper: A normala höftleder grad A B normala höftleder grad B C lindrig dysplasi D måttlig dysplasi E höggradig dysplasi Då hundens höftleder inte har en normal anatomi för dess funktion så ger HD upphov till förslitning av brosket i höftleden. Broskförslitningen kan inte diagnosticera i sig via röntgen då brosk inte är röntgentätt men då förslitningarna leder till inflammation i leden så tillkommer benpålagringar som syns på en röntgenbild. Benpålagringarnas storlek och utbredning är ett relativt gott mått på graden av broskförslitning i leden. Pålagringarna ökar i regel med åldern och leder ibland till att höftleden blir helt deformerad hos den gamla hunden. Om hunden har benpålagringar redan vid första röntgen för diagnos anges dessa i röntgenutlåtandet/certifikatet, man kan också få dessa diagnosticerade vid senare röntgen. 2 Lindholm, Åsa Höftledsröntgen kvalitetsutvecklingen fortsätter. Hundsport 3:

6 LBP lindriga benpålagringar MBP måttliga benpålagringar KBP kraftiga benpålagringar Den kliniska relevansen det vill säga om hunden har symtom från sina höftleder eller ej går inte att se på en röntgenbild. Det finns också en generell uppfattning att mindre har mindre problem av sin höftledsdysplasi än större och tyngre 3. Historik gällande höftledsröntgen hos rasen dansk-svensk gårdshund Dansk/svensk gårdshund godkändes som ras år 1987 och tillhör lantraserna d v s raser som inte varit utsatta för någon större andel förädlingsavel och därför räknas som en bevarad genetisk resurs. Rasen är, som en konsekvens av utebliven förädlingsavel med medföljande anrikning av recessiva sjukdomsanlag, besparad övriga genetiska sjukdomar som kan återfinnas hos förädlingsavlade raser. Mot bakgrund av den evidens som finns för nedärvning av HD 4 och för att eftersträva att det minimum av sjukdomar som finns i rasen bibehölls så började rasklubben för dansk/svensk gårdshund (RDGS) i slutet på 90-talet arbeta för att hundägarna och uppfödarna skulle höftledsröntga sina och avelsdjur. Rasklubben fastslog avelsrekommendation gällande HD som innebar att avelsdjuren ska vara höftledsröntgade och fria från HD samt man vid avel på hund med HD grad B skulle använda partner med HD grad A. Rekommendationen att inte para två med HD grad B med varandra togs bort i mitten på 2011 och i de nuvarande avelsrekommendationerna ingår alla kombinationer av avelspartners med HD fria höftleder 5. Genetiken i rasen och den genetiska förlusten mellan åren 1987 och 2004 kartlades i ett examensarbete av Eleonore Gåvsten 6 med resultatet att rasen under de 17 år som gått sedan inmönstringen tappat 83% av sitt ursprungliga genetiska material. Främsta orsaken till det bedömdes vara matadoravel på enstaka djur och att allt för få djur användes i avel. 3 Okänd författare. Höftledsdysplasi (HD) 2013 Svenska kennelklubben. 4 Lindholm, Åsa Höftledsröntgen kvalitetsutvecklingen fortsätter. Hundsport 3: Hansson, Anne. Muntlig referens, avelsråd rasklubben för dansk-svensk gårdshund 6 Gåvsten, E. (2005). Bevarandegenetisk status hos dansk/svensk gårdshund. Examensarbete i populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Avdelningen för populationsgenetik, Stockholms universitet. 6

7 Mot bakgrund av den genetiska förlusten bedömdes det som av stor vikt att anta en bevarandegenetisk strategi och att så många friska, rastypiska och mentalt stabila djur som möjligt användes i avelsarbetet. Hälsan hos avelsdjuren gavs än större tyngd för att undvika den genetiska förlust det skulle innebära att populationen drabbades av utbredda genetiska sjukdomar. Den rasspecifika avelsstrategin fastslogs i RAS År 2009 genomfördes en kartläggning av förekomsten av HD hos avkomman i förhållande till föräldrarnas HD status. Statistik togs ut både avseende förekomst av kullar där en eller flera valpar fått HD diagnos samt antal valpar med HD diagnos. Statistiken låg sedan till grund för anslutning till hälsoprogram nivå 2 avseende höftledsdysplasi vilken trädde i kraft Detta innebar att alla som ansökte om att få registrera valpar efter sig hos måste ha känd och hos SKK registrerad höftledsdiagnos. Det saknas undersökning för att kartlägga den kliniska effekten av HD hos na, i vilken utsträckning de har symtom och besvär av sin HD. Det finns en generell uppfattning att små inte har besvär av HD 8. Rasklubben beslöt därför på styrelsemöte daterat att göra en retroperspektiv kartläggning av symtom hos dansk-svenska gårds med HD. Undersökningen innefattar även en uppdatering av förekomsten av HD i rasen gällande samtliga höftledsundersökta mellan och samt analys av arvbarheten av HD. Data baseras på information från SKK:s avelsdata 9. 7 Laikre, Linda och Hansson, Anne samt Herlitz, Agneta. Rasspecifik avelsstrategi för dansk/svensk gårdshund Rasklubben för dansk-svensk gårdshund. - Flik avel RAS 2004 PDF fil 8 Okänd författare. Höftledsdysplasi (HD) 2013 Svenska kennelklubben. 9 Avelsdatabas. Svenska kennelklubben till

8 Metod Förekomst och arvbarhet av HD i rasen Data gällande samtliga röntgade i rasen togs ut från svenska kennelklubbens avelsdata. Efter att ha konsulterat rasklubbens avelsråd Anne Hansson så jämställdes och sammaslogs med diagnosen HD grad 1 med HD grad C, HD grad 2 med HD grad D samt HD grad 3 med HD grad E. Importerade exkluderades då de inte går att härröra till några föräldradjur i den svenska populationen. Gällande de omröntgade na så räknades det senaste och därmed gällande resultatet. Förekomsten av HD kartlades i nedanstående kombinationer. 1. Båda föräldrarna med HD grad A 2. Ena föräldern med HD grad A och andra föräldern med HD grad B 3. Båda föräldrarna med HD grad B 4. Ena föräldern med HD grad A och andra föräldern med HD grad ua 5. Ena föräldern med HD grad B och andra föräldern med HD grad ua 6. Båda föräldrarna med HD grad ua. 7. Ena föräldern oröntgad (X) och andra föräldern friröntgad d v s med HD grad A, HD grad B eller HD grad ua. 8. Båda föräldrarna oröntgade (X) 9. En eller båda föräldrarna med HD diagnos grad C, D eller E. Förekomst och arvbarhet i ovan redogjorda kombinationer kartlades på två sätt. Dels genom att titta på förekomst i kullar efter de olika kombinationerna. Det vill säga i hur många kullar som det fanns en eller flera röntgade avkommor med höftledsdysplasi. Dels genom att titta på antalet individer med höftleddysplasi efter de olika föräldrakombinationerna. För kartläggning och sammanställning användes kalkylprogrammet Microsoft Excel. Symtom av HD Namn och registreringsnummer på samtliga som är röntgade i Sverige mellan och och som fått diagnosen höftledsdysplasi grad 1, 2, 3, C, D eller E togs ut från Svenska kennelklubbens avelsdata 10. Hundar som blivit omröntgade och vid omröntgen fått diagnosen A eller B sorterades bort. Importerade som röntgats i Sverige och där resultatet finns registerat på avelsdata togs med. Totalt antal blev 523 med höftledsdysplasi enligt ovan definierade diagnoser. 10 Avelsdatabas. Svenska kennelklubben till

9 Adresser till ägarna av na erhölls från Svenska kennelklubbens register. I 88 fall fanns ingen adress registrerad hos Svenska kennelklubben. En hundägare hade skyddad identitet, hos fem av na hade ägarna avlidit, tre av na var exporterade utomlands och ny adress ej känd, totalt 9. Förfrågan gick till jordbruksverket och rasklubbens avelsråd Anne Hansson samt uppfödare av na, v g se bilaga 1. Adresser till ytterligare 58 ägare av erhölls. Ägare till kvarvarande 21 gick ej att få fram. Tabell 6. Olika sätt som adresserna till hundägarna tillhandahållits. Adress erhållen av Svenska kennelklubben Adress erhållen av rasklubbens Avelsråd samt uppfödare. Hundägaren avliden Hundägaren hade skyddad identitet Hunden exporterad och ny adress ej känd Hundens ägare går ej att få fram adress till Summa: Antal 435 st 58 st 5 st 1 st 3 st 21 st 523 st Frågeenkät och följebrev (se bilaga 2) skickades ut till ägarna av de där adress fanns tillgänglig enligt ovan. Totalt 493. De inkomna svaren dokumenterades och informationen skrevs in i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Siw Synnerman Nordström har ansvarat för efterforskning av samtliga adresser, utskick av förfrågan till jordbruksverket, Anne Hansson och uppfödare. Siw Synnerman Nordström har också utfört etikettering, utskrift, utskick av enkäter samt har mottagande och dokumenterande av 135 inkomna svarsenkäter. Lena Johansson har tagit ut och hanterat data från SKK:s avelsdata samt kartlagd förekomst och arvbarhet i rasen. Lena Johansson har mottagit och dokumenterat resterande 113 enkäter, utfört beräkningar och tagit ut statistik från det mottagna materialet. Lena Johansson har skrivit rapporten och är därmed ansvarig för utformning, text, innehåll, bakgrund, metod, resultat och beskrivande statistik, diskussion samt källhänvisningar. 9

10 Resultat Resultat förekomst och arvbarhet av HD i rasen Den totala förekomsten av höftledsdysplasi hos de röntgade na i rasen tom är 21,4% fördelade mellan diagnosgrupperna: HD grad C 15,0%, HD grad D 4,9% och HD grad E 1,5%. Tabell 1. Totalt antal höftledsröntgade dansk/svenska gårds under perioden och fördelning i antal på olika diagnoser. HD status Antal röntgade med diagnosen Ua 75 A 1106 B 682 C 355 D 115 E 36 Totalt: 2369 Förekomst av en eller flera avkommor med HD i kullar efter de olika kombinationerna (se metod). Jämförelse av ytterligheterna d v s båda föräldrarna med HD grad A jämfört med en eller båda föräldrarna HD belastade ger följande siffror. Av kullarna där båda föräldrarna har A höfter finns en eller fler röntgade avkommor med HD i 17,3% av kullarna varav 6,5% HD grad D eller E. I kullar där ena eller båda föräldrarna är HD belastade finns en eller fler röntgade avkommer med HD i 54,8% av kullarna varav 23,8% HD grad D eller E. Tabell 2. Förekomst av en eller flera med HD diagnos i kullar efter de olika kombinationerna där det finns en eller flera röntgade i kullen. Antal kullar totalt även kullar där inga är röntgade Antal kullar där det finns röntgade Antal kullar % andel av totalt antal födda kullar Antal kullar där det finns en eller flera med HD alla grader Antal kullar % av antal kullar med röntgade Kullar där det finns en eller flera med HD grad D eller E Antal kullar % av antal kullar med röntgade Alla kombinationer , , ,9 1. A-A föräldrar , ,3 18 6,5 2. A-B föräldrar , , ,2 3. B-B föräldrar , , ,0 4. A-ua föräldrar , ,3 2 3,6 5. B-ua föräldrar ,3 7 28,0 2 8,0 6. ua-ua föräldrar ,3 6 11,1 2 3,7 7. X-A/B/ua föräldrar , ,3 14 8,5 8. X-X föräldrar , , ,7 9. HD föräldrar/er , , ,8 10

11 Förekomst av antal avkommor med HD efter de olika kombinationerna. Jämförelse av ytterligheterna d v s båda föräldrarna med HD grad A jämfört med en eller båda föräldrarna HD belastade ger följande siffror. Förekomst av HD belastade avkommor efter två föräldrar med A höfter är 10,5% varav 3,2% HD grad D eller E. Förekomst av HD belastade avkommor efter två föräldrar där antingen ena eller båda är HD belastade är 44,8% varav 15,9% HD grad D eller E. Tabell 3. Förekomst av antal avkommor med HD diagnos efter de olika kombinationerna. I antal och i %. Antal, oröntgade inräknade Antal röntgade Antal % andel röntgade Antal med HD alla diagnoser Antal Hundar % av röntgade Antal som har HD grad D eller E Antal % av röntgade Alla kombinationer , , ,4 1. A-A föräldrar , ,5 19 3,2 2. A-B föräldrar , ,0 43 6,4 3. B-B föräldrar , ,8 13 7,5 4. A-ua föräldrar , ,7 2 1,8 5. B-ua föräldrar , ,1 2 3,2 6. ua-ua föräldrar ,2 6 5,7 2 1,9 7. X-A/B/ua föräldrar , ,1 15 5,0 8. X-X föräldrar , , ,4 9. HD föräldrar/er , , ,9 Förekomst av HD efter föräldradjur med lindrig höftledsdysplasi, HD grad C sorterades ut. Tabell 4 redogör för förekomst i kullarna d v s antal kullar där det finns en eller fler avkommor med HD efter alla kullar där ena eller båda föräldrarna har HD grad C. Samt uppdelat på förekomst i kullar där ena föräldern har HD grad C och den andra föräldern är friröntgad och förekomst i kullar där ena föräldern har HD grad C och den andra föräldern antingen är oröntgad eller HD belastad. Tabell 4. Förekomst av en eller flera med HD-diagnos i kullar där ena eller båda föräldradjuren har HD grad C och där det finns en eller flera röntgade i kullen. Antal kullar totalt även kullar där inga är röntgade Antal kullar där det finns röntgade Antal kullar % andel av totalt antal födda kullar Antal kullar där det finns en eller flera med HD alla grader Antal kullar % av antal kullar med röntgade Kullar där det finns en eller flera med HD grad D eller E Antal kullar % av antal kullar med röntgade Alla kullar , , ,9 C hund parad med hund med A, B eller ua , , ,3 C hund parad med hund med oröntgade höfter eller HD , ,3 4 13,8 11

12 Samma jämförelse som ovan i tabell 4 men i tabell 5 visas förekomst i antal avkommor. D v s antal avkommor med HD efter föräldrakombinationer där HD grad C förekommer. Samt uppdelat på antal avkommor efter kombinationer där ena föräldern har HD grad C och den andra föräldern är friröntgad och antal avkommor efter kombinationer där ena föräldern har HD grad C och den andra föräldern antingen är oröntgad eller HD belastad. Tabell 5. Förekomst av med HD diagnos där ena eller båda föräldradjuren har HD grad C eller grad I. Antal, oröntgade inräknade Antal röntgade Antal % andel röntgade Antal med HD alla diagnoser Antal Hundar % av röntgade Antal som har HD grad D eller E Antal % av röntgade Alla , ,6 17 9,7 C hund parad med hund med A, B eller ua , ,2 11 9,6 C hund parad med hund med oröntgade höfter eller HD , ,0 6 9,8 Förekomst av en eller flera avkommor med HD fanns i 46,1% av kullarna där antingen ena eller båda föräldradjuren hade HD grad C och i 16,9% av kullarna förekomst av en eller flera avkommor med HD grad D eller E. Förekomst av antal avkommor med HD efter föräldradjurskombinationer där antingen ena eller båda föräldradjuren hade HD grad C var 36,6% varav HD grad D eller E var 9,7%. 12

13 Resultat på frågenkäten om s symtom. Fyra enkäter kom i retur där adressaten inte gick att finna. Under tiden till inkom svarsenkäter avseende 270. Av dessa 270 svarsenkäter var 16 ofullständiga och kunde inte dokumenteras då den hund svarsenkäten avsåg inte gick att fastställa. 6 stycken av svarsenkäterna inkom efter svarstidens utgång och är inte medräknade. Fullständiga och i tid inkomna svarsenkäter erhölls från 248 av totalt 493 utsända enkäter. En svarsfrekvens på 50,3%. Av 248 hade 20,6% symtom av sin HD, var femte hund. 12,9% hade fått läkemedel på grund av HD och 13,7% var begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. 3,2 % var avlivade på grund av HD. Tabell 7. Sammanfattning över samtliga inkomna svar på enkäten. Siffrorna i kolumn ett motsvarar frågenummer på enkäten, v g se bilaga 2:2 Antal st % av alla 248 2a. Hundar med HD grad C ,0 2b. Hundar med HD grad D 58 23,4 2c. Hundar med HD grad E 14 5,6 3. Hundar med symtom 51 20,6 4a. Hundar med symtom dagligen 17 6,9 4b. Hundar med symtom >1ggr/v 10 4,0 4c. Hundar med symtom >1ggr/månad 4 1,6 4d. Hundar med symtom >1ggr/år 3 1,2 4e. Hundar med symtom enstaka gång 17 6,9 5. Hundar som någon gång fått läkemedel pga HD 32 12,9 6. Hundar som fått läkemedel regelbundet pga HD 22 8,9 7. Hundar som är begränsade i sina aktiviteter pga HD 34 13,7 8. Hundar som är avlidna 41 16,5 9. Hundar som är avlivade på grund av HD 8 3,2 10a. Hundar som avled 0-3 år gamla 8 3,2 10b. Hundar som avled 4-6 år gamla 8 3,2 10c. Hundar som avled 7-9 år gamla 6 2,4 10d. Hundar som avled 9-12 år gamla 9 3,6 10e. Hundar som avled >12 år gamla 10 4,0 13

14 Hundar med symtom Av de totalt 248 na så var de 51 stycken som hade symtom. Av dessa 51 hade 20 HD grad C, 18 HD grad D och 13 HD grad E. 33,3 % av na hade symtom dagligen (17 av 51). 19,6 % av hade symtom mer än en gång i veckan (10 av 51). 7,8 % av na hade symtom mer än en gång i månaden (4 av 51). 5,9% stycken hade symtom mer än en gång per år (3 av 51). 33,3 % av na hade haft symtom någon enstaka gång (17 av 51). Diagram 1. Hundar med symtom, totalt 51. Frekvens av symtom i procent av totala antalet med symtom, n 51. Hundar med symtom, 51 individer Symtom dagligen Symtom >1ggr/v Symtom >1ggr/mån Symtom >1ggr/år Enstaka symtom Av de som haft symtom från sin HD hade 56,9 % av na behandlats med läkemedel för symtomen (29 av 51) och 39,2 % av na hade behövt regelbunden behandling med läkemedel (20 av 51). 66,7 % av na var begränsade i sina normala aktiviteter på grund av sin HD (34 av 51) 31,4 % av na var avlidna (16 av 51) 14

15 Avlidna Det var 3,2 % av na där ägarna uppgivit att na avlivats på grund av sin HD (8 av 248). Av dessa 8 hade 87,5 % dagliga symtom och 100 % var begränsade i sina normala aktiviteter och behandlades med läkemedel för sin HD. 75 % av na avlivade före sju års ålder (6 av 8). Av de avlivade na hade 25 % HD grad C (2 av 8), 25 % hade HD grad D (2 av 8) och 50 % HD grad E (4 av 8). Av alla 248 na var det totalt 41 stycken som var avlidna. Dessa 41 hade en högre andel symtom, ett större läkemedelsbehov och mer begränsningar jämfört med hela gruppen d v s alla 248. Symtom: 39,0 % (avlidna ) jämfört med 20,6 % (hela gruppen). Läkemedelsbehov 26,8 % (avlidna ) jämfört med 12,9 % (hela gruppen). Begränsningar 31,7 % (avlidna ) jämfört med 13,7 % (hela gruppen). Medianåldern för i vilken ålder hunden avled var 7-9 år. Diagram 2. Hundar som är avlidna oavsett orsak, totalt 41. Frekvens av symtom, läkemedel, begränsningar samt ålder då hunden avled i procent av totala antalet med symtom, n ,0 Samtliga avlidna, 41 inidivider % av 41 avlidna 30,0 20,0 10,0 0,0 15

16 Resultat i förhållande till grad av HD Jämförande resultat beroende på grad av höftledsdysplasi. Grupperna är olika stora beroende på antal som svarat på enkäten. Tabell 8. Sammanfattning över resultat beroende på grad av HD. Varje HD diagnos har två kolumner, en med antal och en med procent av med den HD diagnosen. HD grad C 176 HD grad D 58 HD grad E 14 Antal % av 176 Antal % av 58 Antal % av 14 Hundar med symtom 20 11, , ,9 Hundar med symtom dagligen 6 3,4 5 8,6 6 42,9 Hundar med symtom >1ggr/v 5 2,8 3 5,2 2 14,3 Hundar med symtom >1ggr/månad 1 0,6 3 5,2 0 0,0 Hundar med symtom >1ggr/år 0 0,0 3 5,2 0 0,0 Hundar med symtom enstaka gång 8 4,5 4 6,9 5 35,7 Hundar som någon gång fått läkemedel pga HD Hundar som fått läkemedel regelbundet pga HD Hundar som är begränsade i sina aktiviteter pga HD 11 6, ,7 9 64,3 7 4,0 8 13,8 7 50,0 10 5, , ,4 Hundar som är avlidna 26 14,8 9 15,5 6 42,8 Hundar som är avlivade på grund av HD 2 1,1 2 3,4 4 28,6 Hundar som avled 0-3 år gamla 5 2,8 1 1,7 2 14,3 Hundar som avled 4-6 år gamla 6 3,4 0 0,0 2 14,3 Hundar som avled 7-9 år gamla 4 2,3 1 1,7 1 7,1 Hundar som avled 9-12 år gamla 8 4,5 0 0,0 1 7,1 Hundar som avled >12 år gamla 3 1,7 7 12,1 0 0,0 Hundar med grad C Resultat fanns från 176 med HD grad C. Av dessa hade 11,4% symtom från sin HD alltså drygt var tionde hund. 6,2 % hade symtom ofta d v s dagligen eller mer än en gång i veckan. 6,3% hade fått läkemedel och 5,7% var begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. 1,1% av na hade avlivats på grund av HD. 16

17 Diagram 3. Hundar med HD grad C, symtom, läkemedel, begränsningar och avlidna i procent i förhållande till den egna gruppen. n Hundar med HD grad C, 176 individer % av med HD C 15,0 10,0 5,0 0,0 Hundar med grad D Resultat fanns från 58 med HD grad D. Av dessa hade 31,1 % symtom från sin HD alltså knappt var tredje hund. 13,8 % hade symtom ofta d v s dagligen eller mer än en gång i veckan. 20,7 % hade fått läkemedel och 24,1 % var begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. 3,4 % av na hade avlivats på grund av HD. Diagram 4. Hundar med HD grad D, symtom, läkemedel, begränsningar och avlidna i procent i förhållande till den egna gruppen. n. 58. Hundar med HD grad D, 58 individer % av med D 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 17

18 Hundar med grad E Resultat fanns från 14 med HD grad E. Av dessa hade 92,9 % symtom från sin HD alltså mer än 9 av ,2 % hade symtom ofta d v s dagligen eller mer än en gång i veckan. 64,3 % hade fått läkemedel och 71,4 % var begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. 50% av na hade fått regelbundet läkemedel. 28,6 % av na hade avlivats på grund av HD. Diagram 5. Hundar med HD grad E, symtom, läkemedel, begränsningar och avlidna i procent i förhållande till den egna gruppen. n. 14. Hundar med HD grad E, 14 individer % av med E 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 18

19 Diskussion Stöd för arvbarhet av HD Får föräldradjur med HD fler avkommor med HD än HD-fria föräldradjur? Det finns ett gott underlag för arvbarheten av höftledsdysplasi hos rasen dansk-svensk gårdshund. Av totalt 7878 födda (130328) finns HD resultat registrerat hos SKK från 2369 individer (30,1 %). I rasen som helhet ligger HD-nivån på 21,4% av de röntgade na. Jämför man resultatet av ytterfallen, det vill säga förekomst av höftledsdyplasi efter två förädradjur med höftledsstatus A jämfört med förekomst av höftledsdysplasi hos föräldradjur där den ena eller båda föräldrarna är diagnostiserad med höftledsdysplasi grad C, D eller E, så är skillnaderna stora. Efter två föräldradjur med HD grad A får 10,5% av den röntgade avkomman HD i snitt varav 3,2% grövre HD grad D eller E. Efter två föräldradjur där antingen båda eller den ena är HD-belastad får 44,8% av den röntgade avkomman HD i snitt varav 15,9% grövre HD grad D eller E. Även vid lindrig höftledsdysplasi, grad C, hos ena eller båda föräldradjuren får 36,6% av den röntgade avkomman HD varav 9,7% grövre HD grad D eller E. Siffrorna om man tittar på förekomst i kullar d v s antal kullar där det förekommer en eller flera röntgade valpar med HD är skillnaderna liknande men högre siffror för alla kombinationer av föräldradjur. Att skillnaderna är liknande mellan de olika föräldrakombinationerna oavsett om man tittar på förekomst i kullar eller på förekomst i antal avkommor ger ytterligare stöd för arvbarheten då det minskar risken att det handlar om enskilda individer som ger utslag. Det är stor skillnad på förekomst av HD även efter andra sammansättningar av föräldradjur med fria höftleder jämfört med förekomsten efter HD belastade föräldradjur. Mellan dessa är dock inte skillnaderna i förekomst lika stor. De skäl författaren finner till att inte andra kombinationer med HD fria djur ger lika gott resultat är dels att HD diagnostiken är visuell med spann inom de olika diagnoserna, dels att parningskombinationerna återspeglar enskilda individers HD resultat utan att förekomst i nas släktled är medkalkylerad samt att det finns indicer talande för att andra faktorer kan påverka utvecklingen av sjukdomen. Men mot bakgrund av det material som finns idag är arvbarheten en avgörande faktor som inte kan bortses från. Förhoppningsvis ska kommande avelsindex möjliggöra än bättre resultat och större möjligheter att undvika avkommor med HD då det genom att inkludera släktingar i resultatet torde ge en mer rättvisande bild än endast avel på fria individer. 19

20 Symptom av HD Har av rasen dansk/svensk gårdshund symtom av höftledsdysplasi? Svaret på den frågan, i det här materialet, blir ja. I den utsträckning att i materialt i sin helhet så hade drygt var femte hund symtom och mer än var tionde hund hade symtom ofta, det vill säga dagligen eller mer än en gång i veckan. Materialet utgörs av cirka hälften av alla med känd HD diagnos i populationen. Finns det samband mellan symtom och grad av höftledsdysplasi? Skillnaderna mellan diagnosgrupperna var stora. Av na med höggradig HD, grad E, så hade mer än nio av tio symtom från sin HD och knappt sex av tio hade symtom ofta det vill säga dagligen eller mer än en gång i veckan. Av na med måttlig HD, grad D, hade cirka tre av tio symtom av sin HD och mer än en av tio symtom ofta. I gruppen med lindrig HD, grad C, hade cirka var tionde hund symtom av sin HD och drygt var tjugonde hund hade symtom ofta. Är symtomen av sådan dignitet att de inskränker på hundens normala förmåga till aktiviteter och/ eller gör att na är i behov av läkemedel? Höftledsdysplasi innebar både begränsningar och behov av läkemedelsanvändning för na. I hela materialet så hade ungefär var sjunde hund använt läkemedel och var begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. Även gällande förekomst av läkemedelsanvändning och begränsningar var det stora skillnader mellan diagnosgrupperna. Hälften av na med HD grad E använde läkemedel regelbundet och 71,4% var begränsade i sina aktiviteter medan det i gruppen med HD grad C var 4 % som använde läkemedel regelbundet och 5,7% som var begränsade i sina aktiviteter på grund av sin HD. Förkortar höftledsdysplasi nas livslängd? Relativt få hundägare hade angett HD som en direkt anledning till att hunden avlivats, 3,2 %. Bland na med HD grad E så var siffran hög. I den gruppen hade 28,6 % av na avlivats på grund av HD. Man kan också notera att av samtliga avlidna i gruppen, även de som inte angett HD som skäl till att de avlidit, hade de fler symtom, använde läkemedel i större utsträckning och var begränsade av sin HD jämfört med övriga 207. Medianåldern för när na avled var 7-9 år. Gårdshunden är relativt långlivad, en frisk gårdshund har en förväntad levnadstid på ungefär år Approximativ uppgift från Anne Hansson. 20

21 Uppfattningen att har färre besvär av sin höftledsdysplasi endast på grund av sin mindre storlek kan ifrågasättas. Begreppsdefinition och hänvisning till evidens och bakgrund till denna uppfattning saknas. Den av evolutionen och miljön utformade vargen får räknas som normalreferens gällande korrekt anatomi för en hund. Det vill säga ett skelett och en anatomi som genom naturligt urval är utformat för och anpassat till proportioner, storlek och vikt av djuret. Det som ofta hävisas till i sammanhanget är att man anser att en större hund på grund av sin större storlek och därmed större vikt skulle få en högre belastning på sina leder. Det man då inte tar hänsyn till är en större hund om den är anatomiskt korrekt också är konstruerad för sin vikt. En större hund har, om den är anatomiskt korrekt och frisk, ett kraftigare skelett, större leder, tjockare brosk och större muskler än en liten hund. Det torde därför finnas andra skäl till att specifika raser kan ha större problem av höftledsdysplasi än andra. Det jag anser att man främst bör ta i beaktande avseende skillnad i symtom av HD mellan raser är modifiering av den normala anatomin det vill säga framavlade anatomiska avvikelser. Till exempel som har klena skelett eller små leder i förhållande till kroppsmassa eller i övrigt oproportionelig anatomi. En annan faktor att ta i beaktande är om rasen används till aktiviteter i extremt hög grad och/eller med icke fysiologisk eller onormal belastning av hunden. Det är inte fysiologiskt eller rimligt att endast hundens storlek utgör en orsak till fler eller färre sytmom av HD förutsatt att hunden är korrekt byggd. Alltså en liten hund borde inte ha mindre sannolikhet att få problem än en större hund om na är av samma ras och byggnad. Det är själva konstruktionen som felar inte storleken. Som stöd för det är faktumet att mycket små och lätta evolutionärt utvecklade vilda djurraser har korrekt utvecklade höftleder vilket innebär att även små lätta djur har behov av en korrekt anatomi. Den dansk-svenska gårdshundens svaga genbas som påvisats genom Ellinor Gåvostens kartläggning är av avgörande betydelse för rasens fortlevnad. Avel på med höftledsdysplasi utgör en ytterligare en risk för förluster av gentiskt material då dessa nedärver sjukdomen i högre utsträckning än friska. Avel mellan icke HD belastad och HD belastad hund ger högre andel valpar med höftledsdysplasi även av grad D och E och den icke HD belastade hundens genmaterial riskerar då att gå förlorat. Resultatet av undersökningen avseende symtom av sjukdomen tillsammans med en tydligt påvisad arvbarhet får anses utgöra tungt vägande skäl att fortsätta att eftersträva en minimal förekomst av höftledsdysplasi i rasen. 21

22 Källförteckning Avelsdatabas. Svenska kennelklubben till Gåvsten, E. (2005). Bevarandegenetisk status hos dansk/svensk gårdshund. Examensarbete i populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Avdelningen för populationsgenetik, Stockholms universitet. Hansson, Anne och Möller, Ursula. Rasspecifik avelsstrategi för dansk/svensk gårdshund. Revidering Svenska kennelklubben. - länk - RAS 2011 PDF fil Laikre, Linda och Hansson, Anne samt Herlitz, Agneta. Rasspecifik avelsstrategi för dansk/svensk gårdshund Rasklubben för dansk-svensk gårdshund. - Flik avel RAS 2004 PDF fil Lindholm, Åsa Höftledsröntgen kvalitetsutvecklingen fortsätter. Hundsport 3: Lindholm, Åsa Höftledsröntgen Så går en avläsning till. Hundsport 3: 26 Okänd författare. Höftledsdysplasi (HD) 2013 Svenska kennelklubben. Muntliga referenser: Anne Hansson, avelsråd, valphänvisare och tidningsredaktör, rasklubben för dansk/svensk gårdshund. Arbetat aktivt med rasen i olika roller sedan inmönstringen 1987 och är Sveriges främsta expert på rasen och dess historia. 22

23 Bilaga 1 Hej! Rasklubben för dansk/svensk gårdshund genomför en undersökning av nas hälsa. För att kunna skicka ut frågeenkät så är vi i behov av adresser till ägarna av na som ska inkluderas. De flesta nas ägare finns registrerade hos Svenska kennelklubben men några av na har inte någon ägare registrerad. Du är uppfödare till en av de där vi inte återfunnit adressen till ägaren. Registreringsnummer: Namn: Vi undrar nu därför om du har vetskap om och kan skicka ägarens namn och adress till rasklubben. Vi vore mycket tacksamma för hjälp med det. Du når oss på telefonnummer: eller så kan du skicka in informationen i bifogat svarskuvert. Är det så att du inte har kännedom om namn och adress till ägaren av hunden så är vi tacksamma om du meddelar oss så snart det går så vi får försöka på annat sätt. Med vänlig hälsning/ Siw Synnerman Nordström Kassör, rasklubben för dansk/svensk gårdshund 23

24 Bilaga 2:1 Hej Rasklubben för dansk/svensk gårdshund behöver din hjälp med att kartlägga följderna av höftledsdysplasi (HD) hos av vår ras. Från och med den första januari 2010 ingår den dansk/svenska gårdshunden i Svenska Kennelklubbens hälsoprogram för höftledsdysplasi, nivå 2. Det innebär att alla dansk/svenska gårds som får avkommor efter sig måste ha ett officiellt avläst resultat avseende HDstatus för att få registerar valparna hos Svenska Kennelklubben. Förekomsten av HD i rasen utvärderas kontinuerligt. Rasklubben för dansk/svensk gårdshund arbetar för att rasen ska bevaras frisk, sund och rastypisk. Som en del av det arbetet så genomförs en enkätundersökning för att ta rätt på om gårdshunden har fysiska besvär av sin höftledsdysplasi och om så är fallet i vilken utsträckning. Du får nu därför det här brevet med bifogat frågeformulär då du har eller har haft en dansk/svensk gårdshund som fått diagnosen höftledsdysplasi grad 1, 2, 3 enligt gamla avläsningssystemet eller höftledsdysplasi grad C, D eller E enligt nya avläsningssystemet vid HD röntgen med officiell avläsning av resultatet. Din hunds registeringsnummer alternativt registrerat namn skall anges. Det är för att säkerställa att svaren är korrekta. Alla inkomna svar kommer att behandlas strikt konfidentiellt. Resultatet av undersökningen kommer att redovisas i statistiska data och du och din hund kommer att vara anonyma. Alla svar är av stor vikt och vi är därför mycket tacksamma för om du tar dig tid att fylla i frågeformuläret och återsänder det till oss i bifogat svarskuvert. Vi vill ha ditt svar så snart som möjligt, helst inom två veckor och tackar så mycket på förhand för din medverkan. Lena Johansson Vice ordförande Rasklubben för dansk/svensk gårdshund 24

25 Frågeforumulär Bilaga 2:2 Fyll i med kryss i vald ruta. Känner du inte till hundens registreringsnummer fyller du i hundens registreringsnamn istället. HD står för höftledsdysplasi. Har hunden olika resultat på vänster och höger höft så fyller du i den grad som anges som diagnos på certifikatet, samma grad som finns registerad hos SKK. Datum för ifyllande av formuläret: Hundens registreringsnummer: 2. Vilken grad av HD har/hade din hund? Grad 1 Grad 2 Grad 3 (Gamla avläsningssystemet) Grad C Grad D Grad E (Nya avläsningssystemet) 3. Har/hade din hund någon gång symtom på grund av sin HD? Till exempel stelhet, smärta, hälta eller påverkat rörelsemönster. Ja Nej 4. Om ja på fråga 3, ungefär hur ofta har/hade din hund symtom? Dagligen >1 ggr/v >1 ggr/månad >1 ggr/år Enstaka gång 5. Har din hund fått något läkemedel på grund av sin HD? Till exempel smärtlindrande, antiinflammatoriskt läkemedel eller glukosamin. Ja Nej 6. Om ja på fråga 5. Får/fick hunden regelbundet medicinering mot symtom från sin HD? Med regelbundet menas fler än en gång per månad. Ja Nej 7. Är/var din hund på något sätt begränsad i sina aktiviteter. Väljer/valde ni bort aktivitet på grund av hundens HD. Till exempel agility, freestyle, gå långa promenader eller liknande. Ja Nej 8. Lever din hund fortfarande? Ja Nej 9. Om hunden är avliden. Avlivades hunden till följd av sin HD? Ja Nej 10. Om hunden är avliden. Hur gammal var din hund då den avled? Kommer du inte ihåg exakt så ange ungefärlig ålder. 0 till 3 år 4 till 6 år 7 till 9 år 10 till 12 år > 12 år Övriga kommentarer: Tack för din medverkan!