Symtom och problem hos hundar med höftledsdysplasi av rasen dansk-svensk gårdshund En retrospektiv kartläggning

Transkript

1 Symtom och problem hos hundar med höftledsdysplasi av rasen dansk-svensk gårdshund En retrospektiv kartläggning Rasklubben för dansk-svensk gårdshund Arbetsgruppen för avelsfrågor Lena Johansson Siw Synnerman Nordström reviderad

2 Sammanfattning Rasklubben för dansk-svensk gårdshund rekommenderar avel på föräldradjur fria från höftledsdysplasi. Kartläggning gällande förekomst av höftledsdysplasi hos den dansk-svenska gårdshunden baserat på föräldrarnas höftledsstatus visade att kombinationer av föräldradjur där antingen ena eller båda föräldradjuren hade HD fick fler med HD jämfört med HD-fria föräldradjur. Undersökning gällande den kliniska relevansen av HD hos hundar som diagnosticerats i rasen genomfördes via frågeenkäter. Hundägarna fick svara på ett antal frågor som rörde hur de uppfattat graden av problem som deras hund haft av sin HD. Totalt inkom svar på 248 av 493 utsända enkäter, en svarsfrekvens motsvarande 50,3%. Resultaten visar att ägarna till i snitt var femte hund uppfattar att hunden haft symtom av sin HD, och mer än var tionde hund hade haft symtom ofta, det vill säga dagligen eller mer än en gång i veckan. Det fanns stora skillnader mellan de tre diagnosgrupperna av HD C, D respektive E vad gäller symptomen. För hundar med HD grad C har angav ägarna att var tionde hund hade haft symtom av sin HD och var tjugonde hund hade haft symtom ofta. För hundar med HD grad E angav ägarna att nio av tio hundar hade haft symtom och sex av tio hundar hade haft symtom ofta. Ungefär var sjunde hund uppfattades vara begränsade i sina aktiviteter på grund av sin HD och lika stor andel hade använt läkemedel. Även vad gäller begränsningar, läkemedelsanvändning och avlivning på grund av HD angavs stora skillnader inom diagnosgrupperna. Av hundarna med HD grad C hade 4,0% använt läkemedel regelbundet, 5,7% uppfattades vara begränsade i sina aktiviteter och 1,1% hade avlivats på grund av HD. I gruppen med HD grad E var motsvarande siffror 50,0%, 71,4% respektive 28,6%. Totalt 3,2% av de 248 hundarna hade avlivats på grund av sin HD. I hela materialet var 16,5 % av hundarna avlidna. De avlidna hundarna angavs ha haft större andel symtom, mer läkemedelsanvändning och fler bedömdes vara begränsade i sina aktiviteter jämfört med de icke avlidna hundarna. Medianåldern då hundarna avled var 7-9 år. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Sidan 2 Frågeställningar Sidan 4 Definitioner Sidan 4 Bakgrund Sidan 5 Metod Sidan 8 Resultat förekomst av HD Sidan 10 Resultat symtom av HD Sidan 14 Diskussion Sidan 20 Källförteckning Sidan 24 Bilagor: Sidan Utskick till uppfödare Sidan 25 2:1. Följebrev till frågeformulär Sidan 26 2:2. Frågeformulär Sidan 27 3

4 Frågeställningar Får föräldradjur med HD högre andel med HD än HD-fria föräldradjur? Upplever ägarna till hundar av rasen dansk-svensk gårdshund att hundarna har symtom av höftledsdysplasi? Finns det samband mellan andelen angivna symtom och grad av höftledsdysplasi? Bedömer ägarna att symtomen är av sådan dignitet att de inskränker på hundens normala förmåga till aktiviteter och/eller gör att hundarna är i behov av läkemedel? Förkortar höftledsdysplasi hundarnas livslängd? Definitioner Höftledsdysplasi: HD är en felaktig utveckling av höftleden och en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser. 1 Symtom: Smärta, stelhet, hälta, svårt att komma igång efter vila, påverkan på rörelsemönstret till exempel stel bakdel. Medicinering: Behandling med smärtlindrande läkemedel. Behandling med antiinflammatoriska läkemedel. Behandling med läkemedel för att lindra eller förhindra progress av symtom från skelett och leder till exempel hyaluronsyra och glukosamin. Med behandling räknas både injektioner och per oral behandling vid minst ett tillfälle. Kontinuerlig behandling definieras som behandling med läkemedel minst en gång per månad. Läkemedel: Ett läkemedel är en produkt som är till för att förebygga, behandla eller diagnostisera sjukdomar hos människor och djur 2. Normal förmåga till aktivitet: Att hunden kan utföra alla de aktiviteter som en dansk-svensk gårdshund kan utföra utan att ägarna bedömer att hunden har behov av någon typ av inskränkning på grund av symtom eller för att förebygga uppkomst av symtom. En frisk dansk-svensk gårdshund är en allroundhund som ska kunna medverka vid träning och tävling i stort sett alla olika typer av hundsporter till exempel agility, freestyle, rallylydnad, utställning, viltspår m.fl. Hunden ska också klara av längre promenader vilket definieras som mer än 5 km. 1 Okänd författare. Höftledsdysplasi (HD) 2013 Svenska kennelklubben

5 Bakgrund Höftledsdysplasi Höftledsdysplasi är en felaktig utveckling/tillväxt av skelettet i höftleden. Sjukdomen finns hos både människor och hundar. Anlaget till sjukdomen är medfött, men rubbningen i ledens utveckling och tillväxt äger rum under hundens uppväxttid. Nedärvningen av HD är komplex med många gener i samverkan - så kallad polygen nedärvning. Det finns flera internationella studier till stöd för att hundar med höftledsdysplasi nedärver sjukdomen i större omfattning än hundar med normala höftleder 3. Det finns mindre studier till stöd för att miljön kan ha betydelse för sjukdomens utveckling. I dagsläget saknas dock tillräcklig evidens för att fastslå om, i vilken grad och vilka faktorer i miljön som försämrar eller förbättrar sjukdomens utveckling. När skelettet vuxit färdigt, tidigast då hunden fyllt ett år, kan man bedöma höftledernas utseende med hjälp av röntgen. Diagnosen höftledsdysplasi fastställs via visuell granskning av röntgenbilder av auktoriserade röntgenavläsare. Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av den internationella kennelorganisationen FCI. Normerna bygger på dels passform mellan lårbenshuvud och höftledsskål, dels på djupet avseende höftledsskålen det vill säga hur djupt lårbenshuvudet ligger inne i höftledsskålen. Lederna graderas i 5 grupper: A normala höftleder grad A B normala höftleder grad B C lindrig dysplasi D måttlig dysplasi E höggradig dysplasi Då hundens höftleder inte har en normal anatomi för dess funktion så ger HD upphov till förslitning av brosket i höftleden. Broskförslitningen kan inte diagnosticera i sig via röntgen då brosk inte är röntgentätt men då förslitningarna leder till inflammation i leden så tillkommer benpålagringar som syns på en röntgenbild. Benpålagringarnas storlek och utbredning är ett relativt gott mått på graden av broskförslitning i leden. Pålagringarna ökar i regel med åldern och leder ibland till att höftleden blir helt deformerad hos den gamla hunden. Om hunden har benpålagringar redan vid första röntgen för diagnos anges dessa i röntgenutlåtandet/certifikatet, man kan också få dessa diagnosticerade vid senare röntgen. 3 Lindholm, Åsa Höftledsröntgen kvalitetsutvecklingen fortsätter. Hundsport 3:

6 LBP lindriga benpålagringar MBP måttliga benpålagringar KBP kraftiga benpålagringar Den kliniska relevansen - det vill säga om hunden har symtom från sina höftleder eller ej - går inte att se på en röntgenbild. Det finns också en generell uppfattning att mindre hundar har mindre problem av sin höftledsdysplasi än större och tyngre hundar 4. Historik för höftledsröntgen hos rasen dansk-svensk gårdshund Dansk-svensk gårdshund godkändes som ras av SKK år 1987 och tillhör lantraserna dvs. raser som inte varit utsatta för någon omfattande förädlingsavel. Sådana lantraser bedöms representera potentiellt värdefulla genetiska resurser. Rasen är, som en konsekvens av utebliven förädlingsavel med medföljande anrikning av recessiva sjukdomsanlag, besparad en hög frekvens genetiskt orsakade sjukdomar som kan återfinnas hos förädlingsavlade raser. Mot bakgrund av den evidens som finns för nedärvning av HD 5 och för att eftersträva att det minimum av sjukdomar som finns i rasen bibehölls började rasklubben för dansk-svensk gårdshund (RDGS) i slutet på 90-talet arbeta för att hundägarna och uppfödarna skulle höftledsröntga sina hundar och avelsdjur. Rasklubben fastslog avelsrekommendationer gällande HD som innebar att avelsdjuren skulle vara höftledsröntgade och fria från HD samt man vid avel på hund med HD grad B skulle använda partner med HD grad A. Rekommendationen att inte para två hundar med HD grad B med varandra togs bort i mitten på 2011 och i rasklubbens nuvarande avelsrekommendationer ingår alla kombinationer av avelsdjur med HD-fria höftleder 6. Genetiken i rasen och den genetiska förlusten kartlades i ett examensarbete av Eleonore Gåvsten 7 och resultatet visade en förlust av cirka 80% av det genetiskta materialet mätt i termer av founderalleler mellan åren 1987 och Främsta orsaken till förlusten av founderalleler bedömdes vara matadoravel på enstaka djur och att allt för få djur användes i avel. 4 Okänd författare. Höftledsdysplasi (HD) 2013 Svenska kennelklubben. 5 Lindholm, Åsa Höftledsröntgen kvalitetsutvecklingen fortsätter. Hundsport 3: Hansson, Anne. Muntlig referens, avelsråd rasklubben för dansk-svensk gårdshund 7 Gåvsten, E. (2005). Bevarandegenetisk status hos dansk/svensk gårdshund. Examensarbete i populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Avdelningen för populationsgenetik, Stockholms universitet. 6

7 Mot bakgrund av den genetiska förlusten bedömdes det som varande av stor vikt att anta en bevarandegenetisk strategi och att så många friska, rastypiska och mentalt stabila djur som möjligt användes i avelsarbetet. Hälsan hos avelsdjuren gavs än större tyngd för att undvika den genetiska förlust det skulle innebära att populationen drabbades av utbredda genetiska sjukdomar. Den rasspecifika avelsstrategin fastslogs i RAS År 2009 genomfördes en kartläggning av förekomsten av HD hos avkomman i förhållande till föräldrarnas HD-status. Statistik togs ut både avseende förekomst av kullar där det fanns röntgade valpar och där en eller flera valpar fått HD-diagnos samt faktiskt antal valpar med HD-diagnos. Statistiken låg sedan till grund för anslutning till hälsoprogram nivå 2 avseende höftledsdysplasi från och med Hälsoprogrammet innebar att alla dansk-svenska gårdshundar vilkas uppfödare ansökte om att få registrera valpar hos SKK måste ha känd och hos SKK registrerad höftledsstatus avseende HD. Det saknas undersökning för att kartlägga de kliniska problemen av HD hos hundarna, i vilken utsträckning de uppfattas ha symtom och besvär av sin HD i vardagen av sina ägare. Det finns en generell uppfattning att små hundar inte har besvär av HD 9. Rasklubben beslöt därför på styrelsemöte daterat att göra en retrospektiv kartläggning av i vilken omfattning ägarna uppfattade att de dansk-svenska gårdshundarna med diagnosticerad HD hade symtom och besvär av sin HD. Undersökningen innefattar även en uppdatering av förekomsten av HD i rasen gällande samtliga höftledsundersökta hundar mellan och samt analys av förekomst av HD hos de som röntgats i förhållande till föräldrarnas HD-status. Data baseras på information från SKK:s avelsdata Laikre, Linda och Hansson, Anne samt Herlitz, Agneta. Rasspecifik avelsstrategi för dansk/svensk gårdshund Rasklubben för dansk-svensk gårdshund. - Flik avel RAS 2004 PDF fil 9 Okänd författare. Höftledsdysplasi (HD) 2013 Svenska kennelklubben Avelsdatabas. Svenska kennelklubben till

8 Metod Efter att ha konsulterat rasklubbens avelsråd Anne Hansson så jämställdes och sammanslogs hundarna från gamla och nya undersökningssystemet. Hundar med diagnosen HD grad 1 med HD grad C, HD grad 2 med HD grad D samt HD grad 3 med HD grad E. Sammanslagningen gäller för båda delarna av kartläggningen och hundarna presenteras enligt det nya systemet. HD grad C innefattar alla hundar med HD grad C och HD grad 1, HD grad D innefattar alla hundar med HD grad D och HD grad 2 och HD grad E innefattar alla hundar med HD grad E och HD grad 3. Några hundar undersökta med HD grad 4 finns inte i rasen. Förekomst av HD i rasen Data gällande samtliga röntgade hundar i rasen togs ut från Svenska kennelklubbens avelsdata. Importerade hundar exkluderades då de inte går att härröra till några föräldradjur i den svenska populationen. Gällande de omröntgade hundarna så räknades det senaste och därmed gällande resultatet. Förekomsten av HD kartlades i nedanstående föräldrakombinationer. 1. Båda föräldrarna med HD grad A 2. Ena föräldern med HD grad A och andra föräldern med HD grad B 3. Båda föräldrarna med HD grad B 4. Ena föräldern med HD grad A och andra föräldern med HD grad ua 5. Ena föräldern med HD grad B och andra föräldern med HD grad ua 6. Båda föräldrarna med HD grad ua. 7. Ena föräldern oröntgad (X) och andra föräldern friröntgad d v s med HD grad A, HD grad B eller HD grad ua. 8. Båda föräldrarna oröntgade (X) 9. En eller båda föräldrarna med HD diagnos grad C, D eller E. Förekomst av HD hos avkomman efter ovan redogjorda kombinationer kartlades på två sätt. Genom att titta på förekomst av kullar där det fanns HD efter de olika kombinationerna. Det vill säga i hur många kullar där det fanns röntgade och där det fanns en eller flera röntgade med höftledsdysplasi efter de olika föräldrakombinationerna. Samt genom att titta på andel med höftleddysplasi av alla röntgade efter de olika föräldrakombinationerna. För kartläggning och sammanställning användes kalkylprogrammet Microsoft Excel. 8

9 Symtom av HD Namn och registreringsnummer på samtliga dansk-svenska gårdshundar som är röntgade i Sverige mellan och och som fått diagnosen höftledsdysplasi grad 1, 2, 3, C, D eller E togs ut från Svenska kennelklubbens avelsdata 11. Hundar som blivit omröntgade och vid omröntgen fått diagnosen A eller B sorterades bort. Importerade hundar som röntgats i Sverige och där resultatet finns registerat på avelsdata togs med. Totalt antal blev 523 hundar med höftledsdysplasi enligt ovan definierade diagnoser. Adresser till ägarna av 435 hundar erhölls från Svenska kennelklubbens register. Adress saknades till ägare av 88 hundar. För att lokalisera adressuppgifter gick förfrågan till Jordbruksverket, till rasklubbens avelsråd Anne Hansson och uppfödare av hundarna, v.g. se bilaga 1. Detta resulterade i att adresser till ägare av ytterligare 58 hundar kunde erhållas. För 30 hundar gick adressen till ägarna inte att återfinna. En hundägare hade skyddad identitet, hos fem av hundarna hade ägarna avlidit, tre av hundarna var exporterade utomlands och ny adress ej känd samt att uppgifter för ägare till 21 hundar gick ej att återfinna trots förfrågan enligt ovan. Tabell 6. Olika sätt som adresserna till hundägarna tillhandahållits. Adress erhållen av Svenska kennelklubben Adress erhållen av rasklubbens Avelsråd samt uppfödare. Hundägaren avliden Hundägaren hade skyddad identitet Hunden exporterad och ny adress ej känd Hundens ägare går ej att få fram adress till Summa: hundar 435 st 58 st 5 st 1 st 3 st 21 st 523 st Frågeenkät och följebrev (se bilaga 2) skickades ut till ägarna av de 493 hundar där adress fanns tillgänglig enligt ovan. De inkomna svaren dokumenterades i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Siw Synnerman Nordström ansvarade för efterforskning av samtliga adresser och utskick av förfrågan till jordbruksverket, Anne Hansson och uppfödare. Siw Synnerman Nordström har utfört etikettering, utskrift, utskick av enkäter samt har mottagit och dokumenterat 135 inkomna svarsenkäter. Lena Johansson har tagit ut och hanterat data från SKK:s avelsdata, kartlagd förekomst i rasen, mottagit och dokumenterat resterande 113 inkomna enkäter, utfört beräkningar och tagit ut statistik från det mottagna materialet, skrivit rapporten och är därmed ansvarig för utformning, text, innehåll, bakgrund, metod, resultat och beskrivande statistik, diskussion samt källhänvisningar. 11 Avelsdatabas. Svenska kennelklubben till

10 Resultat Resultat förekomst av HD i rasen Den totala förekomsten av höftledsdysplasi hos de röntgade hundarna i rasen tom är 21,4% fördelade mellan diagnosgrupperna: HD grad C 15,0%, HD grad D 4,9% och HD grad E 1,5%. Tabell 1. Totalt antal höftledsröntgade dansk/svenska gårdshundar under perioden och fördelning i antal på olika diagnoser. HD status röntgade hundar med diagnosen Ua 75 A 1106 B 682 C 355 D 115 E 36 Totalt: 2369 Förekomst i kullar där det finns en eller flera röntgade valpar Resultat gällande förekomst av kullar där det finns röntgade valpar och en eller flera med HD efter de olika föräldrakombinationerna redogörs i tabell 2. Störst skillnad finns det vid jämförelse av ytterlighetsfallen det vill säga om båda föräldrarna har HD grad A jämfört med om en eller båda föräldrarna är HD-belastade. I kullar där båda föräldrarna har A-höfter och det finns röntgade valpar så finns en eller fler röntgade med HD i 17,3% av kullarna och en eller flera röntgade med HD grad D eller E i 6,5% av kullarna. I kullar där ena eller båda föräldrarna är HD-belastade och det finns röntgade valpar så finns en eller fler röntgade med HD i 54,8% av kullarna och en eller flera röntgade med HD grad D eller E i 23,8% av kullarna. 10

11 Tabell 2. Förekomst av kullar med röntgade valpar där det finns en eller flera hundar med HD-diagnos efter de olika föräldrakombinationerna. kullar totalt även kullar där inga hundar är röntgade kullar där det finns röntgade hundar kullar % andel av totalt antal födda kullar kullar där det finns en eller flera hundar med HD alla grader kullar % av antal kullar med röntgade hundar Kullar där det finns en eller flera hundar med HD grad D eller E kullar % av antal kullar med röntgade hundar Totalt alla föräldrakombinationer , , ,9 1. A-A föräldrar , ,3 18 6,5 2. A-B föräldrar , , ,2 3. B-B föräldrar , , ,0 4. A-ua föräldrar , ,3 2 3,6 5. B-ua föräldrar ,3 7 28,0 2 8,0 6. ua-ua föräldrar ,3 6 11,1 2 3,7 7. X-A/B/ua föräldrar , ,3 14 8,5 8. X-X föräldrar , , ,7 9. HD föräldrar/er , , ,8 Andel valpar med HD Resultat gällande andel med HD av totala antalet röntgade valpar efter de olika föräldrakombinationerna redogörs i tabell 3. Störst skillnad är det vid jämförelse av ytterlighetsfallen det vill säga om båda föräldrarna har HD grad A jämfört med om en eller båda föräldrarna är HD-belastade. Andel HD-belastade av samtliga röntgade valpar efter två föräldrar med A höfter är 10,5% och andel HD grad D eller E 3,2%. Andel HD-belastade av samtliga röntgade valpar efter två föräldrar där antingen ena eller båda föräldrarna är HD-belastade är 44,8% och andel HD grad D eller E var 15,9%. Tabell 3. Förekomst av antal med HD-diagnos efter de olika kombinationerna. I antal och i %., oröntgade inräknade röntgade % andel röntgade med HD alla diagnoser % av röntgade som har HD grad D eller E % av röntgade Totalt alla föräldrakombinationer , , ,4 1. A-A föräldrar , ,5 19 3,2 2. A-B föräldrar , ,0 43 6,4 3. B-B föräldrar , ,8 13 7,5 4. A-ua föräldrar , ,7 2 1,8 5. B-ua föräldrar , ,1 2 3,2 6. ua-ua föräldrar ,2 6 5,7 2 1,9 7. X-A/B/ua föräldrar , ,1 15 5,0 8. X-X föräldrar , , ,4 9. HD föräldrar/er , , ,9 11

12 Förekomst av valpar med HD efter föräldradjur med HD grad C Kullar efter föräldradjur som har HD grad C togs ut från materialet och redovisas separat. Resultat gällande förekomst av kullar där det finns röntgade valpar och en eller flera med HD efter föräldradjur med HD grad C redogörs i tabell 4. Tabell 4. Förekomst av kullar med röntgade valpar där det finns en eller flera hundar med HD-diagnos där antingen ena eller båda föräldradjuren har HD grad C. Totalt antal kullar där ena eller båda föräldrarna har HD grad C kullar totalt även kullar där inga hundar är röntgade kullar där det finns röntgade hundar kullar % andel av totalt antal födda kullar kullar där det finns en eller flera hundar med HD alla grader kullar % av antal kullar med röntgade hundar Kullar där det finns en eller flera hundar med HD grad D eller E kullar % av antal kullar med röntgade hundar , , ,9 I kullar där det finns röntgade valpar efter föräldradjur där antingen ena eller båda har HD grad C finns det en eller flera med HD i 46,1% av kullarna och det finns en eller flera röntgade med HD grad D eller E i 16,9% av kullarna. Det totala antalet kullar efter föräldradjur med HD grad C delades upp på kullar där ena föräldern har HD grad C och den andra föräldern är HD-fri respektive kullar där ena föräldern har HD grad C och den andra föräldern antingen är oröntgad eller HD-belastad. Resultat gällande förekomst av kullar där det finns röntgade valpar och en eller flera med HD redogörs i tabell 5. Tabell 5. Förekomst av en eller flera hundar med HD-diagnos i kullar där ena eller båda föräldradjuren har HD grad C och där det finns en eller flera röntgade hundar i kullen. Kullar där ena föräldern har HD grad C och andra föräldern har HD grad A, B eller ua Kullar där ena föräldern har HD grad C och andra föräldern har oröntgade höfter eller HD grad C, D eller E. kullar totalt även kullar där inga hundar är röntgade kullar där det finns röntgade hundar kullar % andel av totalt antal födda kullar kullar där det finns en eller flera hundar med HD alla grader kullar % av antal kullar med röntgade hundar Kullar där det finns en eller flera hundar med HD grad D eller E kullar % av antal kullar med röntgade hundar , , , , ,3 4 13,8 12

13 Resultat gällande andel med HD av röntgade valpar efter föräldrar med HD grad C redogörs i tabell 6. Tabell 6. Förekomst av med HD-diagnos där ena eller båda föräldradjuren har HD grad C. Totalt antal efter föräldrakombinationer där ena eller båda föräldrarna har HD grad C, oröntgade inräknade röntgade % andel röntgade med HD alla diagnoser % av röntgade % av röntgade , ,6 17 9,7 Andelen med HD av röntgade valpar efter föräldradjurskombinationer där antingen ena eller båda föräldradjuren hade HD grad C var 36,6% andel med HD grad D eller E var 9,7%. Det totala antalet efter föräldradjur med HD grad C delades upp antal efter föräldradjur där ena föräldern har HD grad C och den andra föräldern är HD-fri respektive antal efter föräldradjur där ena föräldern har HD grad C och den andra föräldern antingen är oröntgad eller HD-belastad. Resultat gällande andel med HD redogörs i tabell 7. Tabell 7. Förekomst av med HD-diagnos efter föräldradjur där ena föräldern har HD grad C och andra föräldern är friröntgad respektive oröntgad eller HD-belastad. Avkommor efter föräldradjur där ena föräldern har HD grad C och andra föräldern har HD grad A, B eller ua Avkommor efter föräldradjur där ena föräldern har HD grad C och andra föräldern har oröntgade höfter eller HD grad C, D eller E., oröntgade inräknade röntgade % andel röntgade med HD alla diagnoser % av röntgade som har HD grad D eller E % av röntgade , ,2 11 9, , ,0 6 9,8 13

14 Resultat på frågenkäten om hundars symtom. Fyra enkäter kom i retur där adressaten inte gick att finna. Under tiden till inkom svarsenkäter avseende 270 hundar. Av dessa 270 svarsenkäter var 16 ofullständiga och kunde inte dokumenteras då den hund svarsenkäten avsåg inte gick att fastställa. 6 stycken av svarsenkäterna inkom efter svarstidens utgång och är inte medräknade. Fullständiga och i tid inkomna svarsenkäter erhölls från 248 hundar av totalt 493 utsända enkäter, motsvarande en svarsfrekvens på 50,3%. Av 248 hundar angav ägarna till 20,6% av hundarna att de hade symtom av sin HD, alltså var femte hund. 12,9% av hundarna hade fått läkemedel på grund av HD och 13,7% bedömdes av ägaren vara begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. 3,2% av hundarna var avlivade på grund av HD. Tabell 7. Sammanfattning över samtliga inkomna svar på enkäten (totalt 248 stycken). Siffrorna i kolumn ett motsvarar frågenummer på enkäten, v g se bilaga 2:2 st % av alla 248 2a. Hundar med HD grad C ,0 2b. Hundar med HD grad D 58 23,4 2c. Hundar med HD grad E 14 5,6 3. Hundar med symtom 51 20,6 4a. Hundar med symtom dagligen 17 6,9 4b. Hundar med symtom >1ggr/v 10 4,0 4c. Hundar med symtom >1ggr/månad 4 1,6 4d. Hundar med symtom >1ggr/år 3 1,2 4e. Hundar med symtom enstaka gång 17 6,9 5. Hundar som någon gång fått läkemedel pga. HD 32 12,9 6. Hundar som fått läkemedel regelbundet pga. HD 22 8,9 7. Hundar som bedömdes vara begränsade i sina aktiviteter på grund av HD 34 13,7 8. Hundar som är avlidna 41 16,5 9. Hundar som är avlivade på grund av HD 8 3,2 10a. Hundar som avled 0-3 år gamla 8 3,2 10b. Hundar som avled 4-6 år gamla 8 3,2 10c. Hundar som avled 7-9 år gamla 6 2,4 10d. Hundar som avled 9-12 år gamla 9 3,6 10e. Hundar som avled >12 år gamla 10 4,0 14

15 Hundar med symtom För totalt 51 av de 248 hundarna (20.5%) angav ägarna att hundarna hade haft symtom av sin HD. Av dessa 51 hundar med symptom hade 20 hundar HD grad C, 18 hundar HD grad D och 13 hundar HD grad E. 33,3% av hundarna med symptom angavs ha haft symtom dagligen (17 av 51). 19,6% av hundar angavs ha haft symtom mer än en gång i veckan (10 av 51). 7,8% av hundarna angavs ha haft symtom mer än en gång i månaden (4 av 51). 5,9% av hundarna angavs ha haft symtom mer än en gång per år (3 av 51). 33,3% av hundarna angavs ha haft symtom någon enstaka gång (17 av 51). Diagram 1. Hundar som angavs ha symtom, totalt 51 hundar. Frekvens av angivna symtom i procent av totala antalet hundar med angivna symtom, n 51. Hundar med symtom, 51 individer % av alla med symtom; Enstaka symtom; 33,3; 33% % av alla med symtom; Symtom >1ggr/år; 5,9; 6% % av alla med symtom; Symtom dagligen; 33,3; Symtom 33% dagligen Symtom >1ggr/v Symtom >1ggr/mån Symtom >1ggr/år Enstaka symtom % av alla med symtom; Symtom >1ggr/mån; 7,8; 8% % av alla med symtom; Symtom >1ggr/v; 19,6; 20% Av de hundar där hundägarna angivit att de haft symtom av sin HD hade 56,9% av hundarna behandlats med läkemedel för symtomen (29 av 51) och 39,2% av hundarna hade behövt regelbunden behandling med läkemedel (20 av 51). 66,7% av hundarna angavs vara begränsade i sina normala aktiviteter på grund av sin HD (34 av 51) 31,4% av hundarna var avlidna (16 av 51) 15

16 Avlidna hundar 8 hundar av de 248 hundarna, 3,2%, hade enligt ägarna avlivats på grund av sin HD. Av dessa 8 hundar angavs 87,5% ha haft dagliga symtom och 100% angavs varit begränsade i sina normala aktiviteter och behandlats med läkemedel för sin HD. 75% av hundarna var avlivade före sju års ålder (6 av 8). Av de totalt 8 avlivade hundarna hade 25% HD grad C (2 av 8), 25% hade HD grad D (2 av 8) och 50% hade HD grad E (4 av 8). Det var totalt 41 av 248 stycken hundar som var avlidna. Dessa 41 hundar angavs ha haft en högre andel symtom, ett större behov av läkemedel och bedömdes vara begränsade i sina aktiviteter i högre omfattning jämfört med hela gruppen hundar (248). Hundar med symtom: 39,0% (avlidna hundar) jämfört med 20,6% (hela gruppen). Läkemedelsanvändning 26,8% (avlidna hundar) jämfört med 12,9% (hela gruppen). Begränsade i sina aktiviteter 31,7% (avlidna hundar) jämfört med 13,7% (hela gruppen). Medianåldern för i vilken ålder hunden avled var 7-9 år. Diagram 2. Hundar som är avlidna oavsett orsak, totalt 41hundar. Frekvens av symtom, läkemedel, begränsningar samt ålder då hunden avled i procent av totala antalet avlidna, n 41. % av 41 avlidna hundar; Symtom; 39,0 Samtliga avlidna hundar, 41 inidivider % av 41 avlidna Symtomhundar; % av 41 avlidna Begränsningar; hundar; 31,7 % av 41 avlidna % av 41 avlidna Läkemedel; % av 41 26,8 avlidna % 41 % avlidna 41 avlidna hundar; Avlidna > hundar; Avlidna hundar; Regelb. hundar; hundar; Avlidna % Avlidna av 0-41 avlidna 4-12 år; 24, år; 22,0 % av 41 avlidna Läkemedel; 19,5 3 år; 19,5 6 hundar; år; 19,5Avlidna 7- hundar; Enstaka 9 år; 14,6 % av 41 % avlidna 41 avlidna % av 41 avlidna symtom; 9,8 hundar; hundar; Symtom Symtom hundar; Symtom >1ggr/mån; >1ggr/år; 2,4 2,4 >1ggr/v; 0,0 % av 41 avlidna hundar; Symtom dagligen; 24,4 16

17 Symtom i förhållande till grad av HD Jämförande resultat beroende på grad av höftledsdysplasi. Grupperna är olika stora beroende på antal hundägare som svarat på enkäten. Tabell 8. Sammanfattning över resultat beroende på grad av HD. Varje HD-diagnos har två kolumner, en med antal hundar och en med procentandel av hundar med den HD-diagnosen. HD grad C 176 hundar HD grad D 58 hundar HD grad E 14 hundar hundar % av 176 hundar % av 58 hundar % av 14 Hundar med symtom 20 11, , ,9 Hundar med symtom dagligen 6 3,4 5 8,6 6 42,9 Hundar med symtom >1ggr/v 5 2,8 3 5,2 2 14,3 Hundar med symtom >1ggr/månad 1 0,6 3 5,2 0 0,0 Hundar med symtom >1ggr/år 0 0,0 3 5,2 0 0,0 Hundar med symtom enstaka gång 8 4,5 4 6,9 5 35,7 Hundar som någon gång fått läkemedel pga. HD Hundar som fått läkemedel regelbundet pga. HD Hundar bedömdes vara begränsade i sina aktiviteter pga. HD 11 6, ,7 9 64,3 7 4,0 8 13,8 7 50,0 10 5, , ,4 Hundar som är avlidna 26 14,8 9 15,5 6 42,8 Hundar som är avlivade på grund av HD 2 1,1 2 3,4 4 28,6 Hundar som avled 0-3 år gamla 5 2,8 1 1,7 2 14,3 Hundar som avled 4-6 år gamla 6 3,4 0 0,0 2 14,3 Hundar som avled 7-9 år gamla 4 2,3 1 1,7 1 7,1 Hundar som avled 9-12 år gamla 8 4,5 0 0,0 1 7,1 Hundar som avled >12 år gamla 3 1,7 7 12,1 0 0,0 Hundar med grad C Resultat fanns från 176 hundar med HD grad C. Av dessa angavs 11,4% ha haft symtom av sin HD alltså drygt var tionde hund. 6,2% angavs ha haft symtom ofta det vill säga dagligen eller mer än en gång i veckan. 6,3% hade fått läkemedel och 5,7% bedömdes vara begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. 1,1% av hundarna hade avlivats på grund av HD. 17

18 Diagram 3. Hundar med HD grad C, angivna symtom, läkemedelsanvändning, begränsningar och avlidna hundar i procent i förhållande till den egna gruppen. n Hundar med HD grad C, 176 individer HD C; Avlidna; 14,8 Symtom HD C; Symtom; 11,4 HD C; % av hundar HD % C; av hundar med Begränsningar; med HD C; Enstaka HD C; Symtom Läkemedel; HD C; 6,3Regelb. HD C; % Symtom 5,7 av hundar med dagligen; >1ggr/v; 3,4 % av hundar symtom; med 4,5 Läkemedel; 4,0 HD 2,8 C; Symtom HD C; Symtom >1ggr/mån; >1ggr/år; 0,6 0,0 HD C; Avlivade pga HD; 1,1 Hundar med grad D Resultat fanns från 58 hundar med HD grad D. Av dessa angavs 31,1% ha haft symtom av sin HD, alltså nästan var tredje hund. 13,8 % angavs ha haft symtom ofta dvs. dagligen eller mer än en gång i veckan. 20,7% hade fått läkemedel och 24,1% bedömdes vara begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. 3,4% av hundarna hade avlivats på grund av HD. Diagram 4. Hundar med HD grad D, angivna symtom, läkemedelsanvändning, begränsningar och avlidna hundar i procent i förhållande till den egna gruppen. n. 58. Hundar med HD grad D, 58 individer Symtom D; Symtom; 31,0 D; Begränsningar; D; Läkemedel; 24,1 20,7 D; Regelb. D; Symtom % av hundar % av hundar med med Läkemedel; 13,8 D; Avlidna; 15,5 dagligen; D; 8,6 Symtom D; Symtom D; Symtom D; Enstaka >1ggr/v; >1ggr/mån; 5,2 >1ggr/år; 5,2 symtom; 5,2 6,9 D; Avlivade pga HD; 3,4 18

19 Hundar med grad E Resultat fanns från 14 hundar med HD grad E. Av dessa angavs 92,9 % ha haft symtom av sin HD alltså mer än 9 av 10 hundar. 57,2 % angavs ha haft symtom ofta det vill säga dagligen eller mer än en gång i veckan. 64,3% hade fått läkemedel och 71,4% bedömdes vara begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. 50,0% av hundarna hade fått läkemedel regelbundet. 28,6% av hundarna hade avlivats på grund av HD. Diagram 5. Hundar med HD grad E, angivna symtom, läkemedelsanvändning, begränsningar och avlidna hundar i procent i förhållande till den egna gruppen. n. 14. E; Symtom; 92,9 Hundar med HD grad E, 14 individer Symtom E; Begränsningar; E; Läkemedel; 71,4 64,3E; Regelb. E; Symtom E; Enstaka Läkemedel; 50,0 dagligen; % av 42,9 hundar med symtom; 35,7 E; Symtom % av hundar med >1ggr/v; E; 14,3 Symtom E; Symtom >1ggr/mån; >1ggr/år; 0,0 0,0 % av hundar med E; Avlidna; E; Avlivade 42,9 pga HD; 28,6 19

20 Diskussion Förekomst av HD hos avkomman i förhållande till föräldradjurens HD-status Får föräldradjur med HD högre andel med HD än HD-fria föräldradjur? Det finns ett gott underlag för att titta på förekomst av höftledsdysplasi hos rasen dansk-svensk gårdshund. Av totalt 7878 födda hundar ( ) finns HD-resultat registrerat hos SKK från 2369 individer (30,1%). I rasen som helhet ligger andelen hundar med HD av de röntgade hundarna på 21,4%. Jämför man resultatet av ytterfallen, det vill säga förekomst av med höftledsdyplasi efter två föräldradjur med höftledsstatus A jämfört med förekomst av med höftledsdysplasi efter föräldradjur där den ena eller båda föräldrarna är diagnostiserad med höftledsdysplasi grad C, D eller E, så är skillnaderna stora. Efter två föräldradjur med HD grad A hade 10,5% av den röntgade avkomman HD i snitt och 3,2% grövre HD grad D eller E. Efter två föräldradjur där antingen båda eller den ena är HDbelastad hade 44,8% av den röntgade avkomman HD i snitt och 15,9% grövre HD grad D eller E. Även vid lindrig höftledsdysplasi, grad C, hos ena eller båda föräldradjuren hade 36,6% av den röntgade avkomman HD och 9,7% grövre HD grad D eller E. Skillnaderna mellan förekomst i antal valpar med HD och förekomst av en eller flera valpar med HD i kullar där det finns röntgade valpar efter de olika kombinationerna av föräldradjur är liknande men förekomsten i kullar naturligvis större generellt då det räcker med ett djur med HD för att ge utslag i kullen. Att skillnaderna är liknande oavsett om man tittar på förekomst i kullar eller förekomst i procentandel av röntgade individer ger ytterligare stöd för att föräldradjur med HD får fler med HD än HD fria föräldradjur då det minskar sannolikheten att det handlar om få eller enstaka individer som ger utslag i resultatet. Det är betydande skillnad på förekomst av med HD även efter andra kombinationer av föräldradjur med HD-fria höftleder jämfört med förekomsten av med HD efter HD-belastade föräldradjur. Skillnaderna är dock inte lika stora. Skäl till att inte alla kombinationer med HD fria djur ger lika gott resultat kan vara flera. Att HD-diagnostiken är visuell med spann inom de olika diagnoserna, att parningskombinationerna återspeglar enskilda individers HD-resultat utan att förekomst i hundarnas släktled är medräknade samt att det finns indicier talande för att andra faktorer än arv kan påverka utvecklingen av sjukdomen. 20

21 Mot bakgrund av det material som finns idag måste dock den högre andelen med HD efter HD-belastade föräldradjur ses som en faktor av stor betydelse vid val av avelsdjur. Förhoppningsvis kan kommande avelsindex, genom att inkludera även släktingar i beräkningen av risken för HD vid parning, ge ett än mer preciserat urval av avelsdjur och förbättra möjligheten att minimera antalet med HD. Symptom av HD Anser ägarna till hundar av rasen dansk-svensk gårdshund att hundarna har symtom av höftledsdysplasi? Ägarna angav att hundarna hade haft symtom från sin HD. I materialet i sin helhet svarade ägarna till lite mer än var femte hund att hunden hade haft symtom och mer än var tionde ägare att hunden hade haft symtom ofta, det vill säga dagligen eller mer än en gång i veckan. Svarsmaterialet utgörs av cirka hälften av alla hundar med känd HD diagnos i den svensklevande populationen av dansk-svenska gårdshundar till och med Finns det samband mellan andelen angivna symtom och grad av höftledsdysplasi? Skillnaderna i andelen hundar som angavs ha symtom var stora i de olika diagnosgrupperna. Av hundarna med höggradig HD, grad E, så bedömde ägarna till mer än nio av tio hundar att hunden hade haft symtom från sin HD och knappt sex av tio hundar hade haft symtom ofta det vill säga dagligen eller mer än en gång i veckan. Av hundarna med måttlig HD, grad D, så bedömde ägarna till cirka tre av tio hundar att hunden hade haft symtom av sin HD och att mer än en av tio hundar hade haft symtom ofta. I gruppen med lindrig HD, grad C, så bedömde ägarna till cirka var tionde hund att hunden hade haft symtom av sin HD och drygt var tjugonde hund hade haft symtom ofta. Bedömer ägarna att symtomen är av sådan dignitet att de inskränker på hundens normala förmåga till aktiviteter och/ eller gör att hundarna är i behov av läkemedel? Höftledsdysplasi innebar både begränsningar och läkemedelsanvändning för hundarna. I hela materialet så hade ungefär var sjunde hund använt läkemedel och lika många hade bedömts vara begränsade i sina aktiviteter på grund av HD. Även gällande förekomst av läkemedelsanvändning och begränsningar fanns det stora skillnader mellan diagnosgrupperna. Hälften av hundarna med HD grad E hade använt läkemedel regelbundet och 71,4% hade bedömts vara begränsade i sina aktiviteter på grund av sin HD. I gruppen med HD grad C hade 4,0% använt läkemedel regelbundet och 5,7% hade bedömts vara begränsade i sina aktiviteter på grund av sin HD. 21

22 Förkortar höftledsdysplasi hundarnas livslängd? Relativt få hundägare hade angett HD som en direkt anledning till att hunden avlivats, 3,2%. Bland hundarna med HD grad E så var siffran hög. I den gruppen hade 28,6% av hundarna avlivats på grund av HD. Av intresse är också att av samtliga avlidna hundar, även de som inte angett HD som skäl till att de avlidit, var det flera hundar som angavs ha haft symtom, hundarna hade fått läkemedel i större utsträckning och bedömts vara begränsade av sin HD i större utsträckning jämfört med övriga 207 hundar. Medianåldern för när hundarna avled var 7-9 år. Gårdshunden är relativt långlivad, en frisk gårdshund har en förväntad levnadstid på ungefär år 12. Uppfattningen att hundar har färre besvär av sin höftledsdysplasi endast på grund av sin mindre storlek kan ifrågasättas. Begreppsdefinition och hänvisning till evidens och bakgrund till denna uppfattning saknas. Den av evolutionen och miljön utformade vargen får räknas som normalreferens gällande korrekt anatomi för en hund. Det vill säga ett skelett och en anatomi som genom naturligt urval är utformat för och anpassat gällande proportioner, storlek och vikt av djuret. Det som ofta hänvisas till i sammanhanget är att man anser att en större hund på grund av sin större storlek och därmed större vikt skulle få en högre belastning på sina leder. Det bortses då ifrån att en större hund om den är anatomiskt korrekt också är konstruerad för sin vikt genom att den har ett kraftigare skelett, större leder, tjockare brosk och större muskler än en liten hund. Det torde därför finnas andra skäl är endast storlek till att specifika raser kan ha större problem av höftledsdysplasi än andra. Det man främst bör ta i beaktande avseende skillnad i symtom av HD mellan raser är modifiering av den normala anatomin det vill säga framavlade anatomiska avvikelser. Till exempel hundar som har klena skelett eller små leder i förhållande till kroppsmassa eller i övrigt oproportionerlig anatomi. Om man jämför byggnaden hos en Euroasiatisk varg ca 80 cm i mankhöjd, vikt kg med en Mastiff ca 76 cm i mankhöjd, ca 90 kg så har förstås en Mastiff betydligt mer bi-vikt som belastar skelett. Alltså en icke evolutionärt skapad anatomisk proportion. En annan faktor att ta i beaktande är om rasen används till aktiviteter i extremt hög grad och/eller med icke fysiologisk eller onormal belastning av hundens leder. Det är inte ett fysiologiskt korrekt antagande att endast hundens storlek utgör en orsak till fler eller färre symtom av HD förutsatt att hundens anatomiska proportioner är lika. En liten hund och en större hund som är av samma ras och byggnad torde alltså under samma levnadsförutsättningar ha samma risk att utveckla symtom. 12 Approximativ uppgift från Anne Hansson. 22

23 Mer sannolikt torde vara att det är den framavlade anatomiska konstruktionen som utgör skillnaden i symtom av höftledsysplasi. Mycket små och lätta evolutionärt utvecklade vilda djurraser har korrekt utvecklade höftleder vilket innebär att även små lätta djur har behov av en korrekt och ändamålsenlig anatomi. Betydande förluster av genbasen i rasen har påvisats i Eleonores Gåvstens kartläggning och måste ses som av avgörande betydelse för rasens fortlevnad. Det finns i dagsläget inte någon vetenskaplig validering som belägg för att rasen skulle förlora något genetiskt material genom att exkludera HD-belastade hundar från aveln. Avel på hundar med höftledsdysplasi kan utgöra en risk för ytterligare förluster av genetiskt material. HD-belastade hundar som paras med HD-fria hundar får, i hittills känt material i rasen, fler med HD, även av grad D och E, jämfört med om båda föräldrarna varit HD-fria. Förutsatt att man följer gällande rekommendationer blir det färre som kan gå i avel om man parar en HD-fri hund med en HD-belastad hund jämfört med om den HD-fria hunden fått med annan HD-fri hund. Den dansk-svenska gårdshunden är en lantras där hundens funktion och bevarande av genetiskt material är av största vikt. En frisk och funktionell hund till hundägarna måste också ses som ett viktigt mål för avelsarbetet. Hundägarna är enligt vår uppfattning experter på just sina hundar och deras funktion i vardagen. I den här enkätundersökningen anger hundägarna att deras hundar i stor utsträckning har symtom av sin HD, är i behov av läkemedel och begränsade i sina aktiviteter på grund av sin HD. Det resultatet, tillsammans med att HDbelastade föräldradjur har fått en betydande andel fler med HD jämfört med HDfria föräldradjur, får anses utgöra tungt vägande skäl att fortsätta att eftersträva en minimal förekomst av höftledsdysplasi i rasen. 23

24 Källförteckning Avelsdatabas. Svenska kennelklubben till Gåvsten, E. (2005). Bevarandegenetisk status hos dansk/svensk gårdshund. Examensarbete i populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Avdelningen för populationsgenetik, Stockholms universitet. Hansson, Anne och Möller, Ursula. Rasspecifik avelsstrategi för dansk/svensk gårdshund. Revidering Svenska kennelklubben. - länk - RAS 2011 PDF fil Laikre, Linda och Hansson, Anne samt Herlitz, Agneta. Rasspecifik avelsstrategi för dansk/svensk gårdshund Rasklubben för dansk-svensk gårdshund. - Flik avel RAS 2004 PDF fil Lindholm, Åsa Höftledsröntgen kvalitetsutvecklingen fortsätter. Hundsport 3: Lindholm, Åsa Höftledsröntgen Så går en avläsning till. Hundsport 3: 26 Okänd författare. Höftledsdysplasi (HD) 2013 Svenska kennelklubben. Läkemedelsverkets hemsida: regler/vagledningar/vilken-lagstiftning-galler-for-min-produkt/vad-ar-ett-lakemedel/ Muntliga referenser: Anne Hansson, avelsråd, valphänvisare och tidningsredaktör, rasklubben för dansk/svensk gårdshund. Arbetat aktivt med rasen i olika roller sedan inmönstringen 1987 och är Sveriges främsta expert på rasen och dess historia. 24

25 Bilaga 1 Hej! Rasklubben för dansk/svensk gårdshund genomför en undersökning av hundarnas hälsa. För att kunna skicka ut frågeenkät så är vi i behov av adresser till ägarna av hundarna som ska inkluderas. De flesta hundarnas ägare finns registrerade hos Svenska kennelklubben men några av hundarna har inte någon ägare registrerad. Du är uppfödare till en av de hundar där vi inte återfunnit adressen till ägaren. Registreringsnummer: Namn: Vi undrar nu därför om du har vetskap om och kan skicka ägarens namn och adress till rasklubben. Vi vore mycket tacksamma för hjälp med det. Du når oss på telefonnummer: eller så kan du skicka in informationen i bifogat svarskuvert. Är det så att du inte har kännedom om namn och adress till ägaren av hunden så är vi tacksamma om du meddelar oss så snart det går så vi får försöka på annat sätt. Med vänlig hälsning/ Siw Synnerman Nordström Kassör, rasklubben för dansk/svensk gårdshund 25

26 Bilaga 2:1 Hej Rasklubben för dansk/svensk gårdshund behöver din hjälp med att kartlägga följderna av höftledsdysplasi (HD) hos hundar av vår ras. Från och med den första januari 2010 ingår den dansk/svenska gårdshunden i Svenska Kennelklubbens hälsoprogram för höftledsdysplasi, nivå 2. Det innebär att alla dansk/svenska gårdshundar som får efter sig måste ha ett officiellt avläst resultat avseende HDstatus för att få registerar valparna hos Svenska Kennelklubben. Förekomsten av HD i rasen utvärderas kontinuerligt. Rasklubben för dansk/svensk gårdshund arbetar för att rasen ska bevaras frisk, sund och rastypisk. Som en del av det arbetet så genomförs en enkätundersökning för att ta rätt på om gårdshunden har fysiska besvär av sin höftledsdysplasi och om så är fallet i vilken utsträckning. Du får nu därför det här brevet med bifogat frågeformulär då du har eller har haft en dansk/svensk gårdshund som fått diagnosen höftledsdysplasi grad 1, 2, 3 enligt gamla avläsningssystemet eller höftledsdysplasi grad C, D eller E enligt nya avläsningssystemet vid HD röntgen med officiell avläsning av resultatet. Din hunds registeringsnummer alternativt registrerat namn skall anges. Det är för att säkerställa att svaren är korrekta. Alla inkomna svar kommer att behandlas strikt konfidentiellt. Resultatet av undersökningen kommer att redovisas i statistiska data och du och din hund kommer att vara anonyma. Alla svar är av stor vikt och vi är därför mycket tacksamma för om du tar dig tid att fylla i frågeformuläret och återsänder det till oss i bifogat svarskuvert. Vi vill ha ditt svar så snart som möjligt, helst inom två veckor och tackar så mycket på förhand för din medverkan. Lena Johansson Vice ordförande Rasklubben för dansk/svensk gårdshund 26

27 Frågeforumulär Bilaga 2:2 Fyll i med kryss i vald ruta. Känner du inte till hundens registreringsnummer fyller du i hundens registreringsnamn istället. HD står för höftledsdysplasi. Har hunden olika resultat på vänster och höger höft så fyller du i den grad som anges som diagnos på certifikatet, samma grad som finns registerad hos SKK. Datum för ifyllande av formuläret: Hundens registreringsnummer: 2. Vilken grad av HD har/hade din hund? Grad 1 Grad 2 Grad 3 (Gamla avläsningssystemet) Grad C Grad D Grad E (Nya avläsningssystemet) 3. Har/hade din hund någon gång symtom på grund av sin HD? Till exempel stelhet, smärta, hälta eller påverkat rörelsemönster. Ja Nej 4. Om ja på fråga 3, ungefär hur ofta har/hade din hund symtom? Dagligen >1 ggr/v >1 ggr/månad >1 ggr/år Enstaka gång 5. Har din hund fått något läkemedel på grund av sin HD? Till exempel smärtlindrande, antiinflammatoriskt läkemedel eller glukosamin. Ja Nej 6. Om ja på fråga 5. Får/fick hunden regelbundet medicinering mot symtom från sin HD? Med regelbundet menas fler än en gång per månad. Ja Nej 7. Är/var din hund på något sätt begränsad i sina aktiviteter. Väljer/valde ni bort aktivitet på grund av hundens HD. Till exempel agility, freestyle, gå långa promenader eller liknande. Ja Nej 8. Lever din hund fortfarande? Ja Nej 9. Om hunden är avliden. Avlivades hunden till följd av sin HD? Ja Nej 10. Om hunden är avliden. Hur gammal var din hund då den avled? Kommer du inte ihåg exakt så ange ungefärlig ålder. 0 till 3 år 4 till 6 år 7 till 9 år 10 till 12 år > 12 år Övriga kommentarer: Tack för din medverkan!