UV RAPPORT 2012:157 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL. Hedensbergs säteri. Västmanland; Tillberga socken; Hedensberg 7:5; Tillberga 199:1 Mathias Bäck

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:157 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL Hedensbergs säteri Västmanland; Tillberga socken; Hedensberg 7:5; Tillberga 199:1 Mathias Bäck

2

3 UV RAPPORT 2012:157 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL Hedensbergs säteri Västmanland; Tillberga socken; Hedensberg 7:5; Tillberga 199:1 Dnr Mathias Bäck

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel.: Fax: Kontoret i Uppsala: Portalgatan UPPSALA Tel.: Fax: e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:157 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /3877. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012

5 Innehåll Inledning 6 Fornlämningsmiljö 6 Målsättning 6 Metod 7 Det arkeologiska materialet 7 Schaktbeskrivningar 8 Övriga arkeologiska observationer 9 Det arkeologiska fyndmaterialet från undersökningen 9 Arkeologiskt fyndmaterial i museimagasin 9 Utvärdering och sammanfattning 10 Referenser 11 Kartmaterial, Lantmäteristyrelsens arkiv 11 Muntliga uppgifter 11 Administrativa uppgifter 11 Figurer 1. Läget för den antikvariska kontrollen markerat på utdrag ur Gröna kartan, blad 11G SO Västerås. Skala 1: Översiktlig schaktplan markerad på utdrag ur fastighetskartan Västmanland Storruta 11G. Skala 1: Befintliga byggnader och undersökningsschakten inlagda på den rektifierade kartan från år 1691 (LSA T60-7:1). Skala 1: Befintliga byggnader och undersökningsschakten inlagda på den rektifierade avmätningskartan från år 1781 (LSA T60.7:2). Skala 1: Befintliga byggnader och undersökningsschakten inlagda på den rektifierade avmätningskartan från år 1781 (LSA T60.7:2). Skala 1: Schaktplan markerad på utdrag ur fastighetskartan Västmanland Storruta 11G. Skala 1: Undersökningsområdets östra del mot öster. Foto: Mathias Bäck (U5259_4) a. Sektion över södra schaktväggen (schakt 121), mitt för allén. Skala 1:40. Observera att det är en löpande nummerserie för bägge sektionerna detta innebär att t.ex. lager nummer 9 har identifierats i bägge sektionerna b. Sektion över norra schaktväggen (schakt 121), mitt för allén. Skala 1:

6 Inledning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt har på begäran av Länsstyrelsen i Västmanlands län utfört en arkeologisk antikvarisk kontroll vid markarbeten i Hedensberg 7:5, Tillberga socken, Västerås kommun (fig. 1). Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Mats Gustafsson, AB Hvalfisken. Hedensbergs gård är centralt belägen i Tillberga socken strax söder om Lillån. Väg 703 löper öster om gårdstomten (fig. 2). Herrgården och tillhörande parkanläggning är statligt byggnadsminne, Tillberga 75:1 och ligger inom platsen för Tillberga gamla bytomt, Tillberga 199:1. Orsaken till den antikvariska kontrollen var schaktningsarbeten i samband med att en vattenledning skulle grävas ned. Schaktet sträcker sig från ett garage i väster fram till, och delvis runt förvaltarbostaden där en antikvarisk kontroll genomfördes i maj 2011 (Beronius Jörpeland 2012). Schaktningarnas omfattning i relation till Ekonomiska kartan framgår av figur 3. Fornlämningsmiljö Hedensberg finns belagd i skriftligt källmaterial sedan 1300-talet. I svenskt diplomatriums huvudkartotek, Riksarkivets digitala hemsida, är det äldsta belägget från år Då överlåter Olof Djäken i Tuna jord i Kulla socken till Finvid Finvidsson i utbyte mot 1 markland och ½ öresland jord i byn Hedensberg (SDHK 11033). Under 1400-talet och i början av 1500-talet förekommer Hedensberg i flera jordtransaktioner. Äldsta lantmäterikartan är från år 1691 och visar Hedensberga sätesgård med underlydande torp (LSA T60-7:1). På gårdstomten finns två gårdar, dessa är belägna strax väster om nuvarande huvudbyggnad (fig. 4). I kartan ser man också att vägen förbi gårdstomten löper väster om nuvarande landsväg. I kartan över Hedensberga sätesgård från år 1781 ser man också två gårdar (LSA T60-7:2). Den ena benämns Hedensberga gårdsplats. Den andra gården, belägen väster om huvudbyggnaden, kallas i kartans beskrivning för skattegården. Kartan från år 1781 visar den situationsplan över Hedensberg som fortfarande delvis är bevarad idag (fig. 5). Däremot finns idag inga synliga spår efter skattegården. I en axel rakt söder om huvudbyggnaden finns ladugården och mellan dessa trädgårdar. Den med parterrer barockinspirerade trädgården finns inte på kartan från år 1691 och är idag inte heller synligt bevarad. Målsättning Syfte och ambitionsnivå med den antikvariska kontrollen, enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag, var att skydda fornlämningen från skada och, om fornlämningar påträffades, att i första hand dokumentera dessa i profil eftersom arbetsföretaget var tänkt att läggas i befintliga schakt. Om mer omfattande lämningar och komplexa lager påträffades skulle arbetet avbry- 6 Hedensbergs säteri

7 tas efter samråd med länsstyrelsen. Om rester efter äldre parkanläggning påträffas skulle den skyddas från skada och dokumenteras. Undersökningens målsättning var att klargöra: fornlämningens utbredning inom schakten bedömning av kulturlager, anläggningar och fynd karaktär, mängd och bevarandegrad preliminär datering preliminär tolkning av fornlämningen Metod Schaktningsarbetet genomfördes på så sätt att ett schakt (100) grävdes från ett sentida garage i undersökningsområdets västra del, längs med en befintlig lokal väg (se fig. 3), för att avslutas nära det sydöstra hörnet på förvaltarbostaden. I det senare partiet tangerar detta schakt undersökningsområdet från år Totalt undersöktes cirka 150 löpmeter schakt vilka omfattade en yta av 187,5 m 2 (fig. 6). Vidare upptogs ett mindre schakt (218) strax väster om uppfarten till mangårdsbyggnaden. Schaktet grävdes skiktvis, där det var möjligt, till ett djup av cirka 1,20 meter. I ett flertal partier gick det emellertid inte att komma ned till önskat djup då berg påträffades. Omkring 25 meter öster om schaktets utgångspunkt vid det omnämnda garaget påträffades berg redan 0,30 meter under nuvarande marknivå varför fortsatt schaktgrävningen återupptogs 60 meter längre österut. Vid ett par tillfällen grävdes ned till steril lera för att erhålla en bild av den fullständiga lagersekvensen. Iakttagelser från det inledande arbetet innebar att schaktet i fortsättningen inte kom att dras i redan befintligt utschaktat område utan i en ny sträckning. I schaktets östra del, i det parti där huvudinfarten till mangårdsbyggnaden förefaller ha funnits åtminstone från slutet av 1700-talet, ritades både den norra och södra profilen över en sträcka på tio meter. Övriga delar av schaktet uppvisade så stor homogenitet att det bedömdes omotiverat att dokumentera dessa i sektion. Det arkeologiska materialet I det långa schaktets västra del (100), fram till allén och vägen upp mot mangårdsbyggnaden, bestod jorden i huvudsak av lerblandad mylla sannolikt omflyttad jord i samband med markarbeten. Där schaktet mötte allén förändrades lagersekvensen markant, varför denna dokumenterades i sektion (fig. 8a b). Den södra respektive norra schaktväggen såg relativt olika ut som framgår av ritningen. Den samlade bedömningen av lagerinnehållet är emellertid att allt material utgör utfyllnader av olika slag. Den mest påtagliga skillnaden mellan den norra och södra profilen är det kraftiga lagret (nr 20) med sprängsten i den norra profilväggen. Detta stenlager Hedensbergs säteri 7

8 återfanns även i schakt 218. Förklaringen till stenlagret är sannolikt att detta material använts för att bygga upp och jämna ut sluttningen från allén till mangårdsbyggnaden på bergets topp. Strax öster om allén (fig. 7) påträffades ett kulturlager (254) vilket möjligen kan utgöra rester efter en raserad byggnad (se nedan). Detta lager kan inte betraktas som ett regelrätt raseringslager då det inte fanns något byggnadsmaterial. Snarare liknar det en markyta som möjligen är påverkad av en byggnad kanske rester av en trossbotten. Det bör betonas att denna bedömning är mycket osäker. Fem meter längre österut, där schaktet delade sig i två armar, återfanns det enda fynd som kan dateras till perioden före 1800-talets mitt. Det rör sig om en bukbit från en gryta/kruka av yngre rödgods, som av karaktären av döma sannolikt kan dateras till 1700-tal, eller möjligen senare delen av 1600-talet. Skärvan påträffades endast ett par decimeter under nuvarande markyta tillsammans med sentida fyndmaterial, varför den representerar en sekundär deposition. I denna del av schaktet återfanns också en del ben i form av slaktavfall (käkar) från nöt samt ett par brända benfragment. Det leriga sandlager med tegelbitar och kalkbruk som påträffades i anslutning till förvaltarbostaden vid den förra schaktningskontrollen (Beronius Jörpeland 2012:5), vilket tolkades som rester efter byggnationer på platsen, återfanns inte i det här undersökta schaktet. Här fanns endast ett tämligen homogent lerblandat humuslager. Schaktbeskrivningar Schakt 100/121 Lerblandad mylla inblandad med partier av sten och tegelkross. I den östra delen tunnar jordlagret ut då berget sticker upp. Som minst var jordhorisonten ca 0,30 meter tjock innan berget tog vid. I den västra delen av schaktet grävdes ner till exploateringsdjup (ca 1,20 m) där detta var möjligt. Det fanns ytterst få fynd i hela schaktets sträckning. Det samlade fyndmaterialet inskränkte sig till ett par skärvor flintgods, en hästsko, fönsterglas, golfboll, stänkskydd från en lastbil (Rydhs). Samtliga fynd kan dateras till 1900-tal. På flera ställen syntes plast ända ner mot schaktbotten. Tolkning: Påförda massor i samband nedgrävning av den elledning som schaktet följde. Denna ledning återfanns på ett djup av cirka 0,40 0,60 meter under nuvarande marknivå. Även under anläggningsdjupet för denna ledning var jorden omgrävd och det förekom inblandning av sentida material. Omfattande markplanering har sannolikt genomförts. Schakt 218 Schakt i nord sydlig riktning, längs backen upp mot mangårdsbyggnaden. I botten var schaktet täckt av stora sprängstenar vilka förefaller ditförda momentant då det fanns större luftfickor mellan dem. Dessa var närmast draperade med lera och däröver lerblandad mylla. Inga fynd påträffades. Tolkning: Påförda utfyllningsmassor för vägen upp till mangårdsbyggnaden. 8 Hedensbergs säteri

9 Övriga arkeologiska observationer Kulturlager 254 Strax öster om allén påträffades (cirka en meter under nuvarande markyta) vad som uppfattades som en äldre markyta där jorden var mindre lerblandad än i resterande delar av schaktet. I lagrets yta fanns inslag av organiskt material i form av mer eller mindre nedbrutet trä samt kolfläckar. Lagret var avgränsat i öster och väster av större stenar vilka möjligen kan utgöra rester efter syllar. Det bör dock påpekas att dessa inte låg in situ. I detta lager påträffades ett par större handsmidda spikar som var betydligt mer korroderade än övrigt järn från undersökningsområdet. Tolkning: Raseringslager för byggnader som återfinns på kartan från år Merparten av eventuellt byggnadsmaterial var inte tillstäde. Kvar fanns vad som närmast kan tolkas som trossbotten från en byggnad. Men det bör påpekas att denna tolkning endast baseras på skillnaderna mot kringliggande jordsammansättning. Det fanns ingen tydligt avgränsad byggnad. Det arkeologiska fyndmaterialet från undersökningen Ett mycket begränsat fyndmaterial påträffades vid undersökningen. Flertalet återfanns i redeponerade massor i den västra delen av schakt 100/121. De utgjordes av några skärvor flintgods av 1900-talstyp. I övrigt hittades enstaka järnföremål, fönsterglas och en hästsko motsvarande den förväntade materialfloran. Dessa fynd låg blandade med stänkskydd från lastbil, golfboll och plast. Som nämnts påträffades enstaka obrända och brända djurben i schaktets östra del, där också en skärva yngre rödgods hittades (se ovan). I schakt 218 påträffades inga fynd. Inget av fyndmaterialet tillvaratogs. Arkeologiskt fyndmaterial i museimagasin I Historiska museets samlingar i Stockholm finns en mängd föremål (SHM Inv. nr 15393) som skänkts till museet av riksdagsmannen och greven Hugo Hamiltons sterbhus. Bland fynden finns olika typer av sten- och bronsyxor, knivar, spjutspetsar, en bronsskopa, lerkärl, en dryckeskanna av tenn, ett dryckeshorn med förfalskat årtal (1643) samt diverse gravfynd. Dessa föremål härrör från olika delar av landet. Av större intresse i sammanhanget är en genomgång av fyndmaterial som år 1915 lämnats in till Nordiska museets samlingar av Hamilton på Hedensbergs gård. Detta sammanfaller med Hamiltons omfattande modernisering av mangårdsbyggnaden år sedan han tog över godset år Detta material saknar proveniens men kan mycket väl i huvudsak härröra från Hedensberg. Samlingen omfattar bland annat bruksredskap, runstav, husgeråd, byggnadsdetaljer, klädesplagg, porträtt m.m. Utan att här gå närmare in på den samlade bilden kan vi konstatera att det i materialet finns några bultlås och hänglås samt en nyckel som sannolikt kan dateras till 1500-talet, d.v.s. till tiden innan den nuvarande byggnaden uppfördes. Detta ska ställas i relation till förekomsten av byggnadsdetaljer som pekar Hedensbergs säteri 9

10 mot en datering till samma århundrade. Ett gångjärnsbeslag har t.ex. en trolig 1500-talsprofil (jfr Rosén 1984:56f ). Bland annat kan också nämnas en trätallrik daterad till år 1600 (NM Inventarienummer: NM ). Det bör ännu en gång betonas att proveniensen inte är säkerställd men kontexten talar för att åtminstone byggnadsdetaljerna (kanske i mindre utsträckning kläder) har ett ursprung i Hedensberg. Utvärdering och sammanfattning Inget arkeologisk material från primära kontexter påträffades vid undersökningen varken i form av konstruktioner eller föremål. Detta är anmärkningsvärt då undersökningsschaktet gör ett snitt tvärs över hela gårdstomten från väster till öster. Jorden förefaller i huvudsak utgöras av lerblandad humus med enstaka inslag av raseringsmassor. Massorna är påtagligt fyndtomma, vilket föranleder en tolkning att jorden delvis hämtats från kringliggande åkermark. Förhållandet måste innebära att omfattande markarbeten försiggått i undersökningsområdet. Möjligen är förklaring att söka i markarbeten i samband med att slottsparken görs om av Hugo Hamiltons far under senare delen av 1800-talet (Gustafsson, muntligt uppgift). Vid detta arbetsföretag förefaller parken ha grävts om. Inget talar emot att man vid samma tillfälle fört på sprängsten i uppfarten mot mangårdsbyggnaden möjligen i syfte att plana ut den tidigare relativt branta sluttningen. Från år 1553 och 1555 finns uppgifter i ortnamnsarkivet i Uppsala som att det fanns två gårdar på Hedensberg. Vid denna tid ägdes Hedensberg genom arv av Sten Sture d.y. hustru Christina Gyllenstierna. Möjligen är de fragment som kan spåras i delar av källarens arkitektur och det på Nordiska museet förvarade fyndmaterialet från samma tid. Det manifesta läget på krönet av det prominenta berget i det flacka landskapet, ställer frågan om det inte kan ha funnits en befäst gård på platsen under 1500-talet. Detta är i nuläget endast att betraktas som en teori. Resultatet av schaktkontrollen ställda mot målsättningarna innebär att: Bevarad fornlämning inte har påträffats inom de grävda schakten Jordens karaktär visar att hela undersökningsområdet utsatts för omfattande markplanering varvid inga äldre (före 1800-talets slut) strukturer eller konstruktioner återfanns. De få fynd som påträffades kunde inte kopplas till primär kontexter. Fyndmaterialet kan i huvudsak dateras till sent 1800-tal och tal. En skärva yngre rödgods kan troligen föras ner i 1700-tal. Konsekvenserna för fortsatt arkeologi på platsen och eventuellt bevarad äldre bebyggelse är svår att överblicka. Det förefaller dock som att stora delar av bebyggelsen intill slottsparken på 1781-års karta har ödelagts i samband med parkens omdaning. Det finns sålunda inte heller några indikationer på eventuell medeltida bebyggelse i denna del av gårdstomten. Berget är topografiskt påtagligt i många delar av gårdstomten då detta återfinns strax 10 Hedensbergs säteri

11 under nuvarande markyta och därmed fysiskt begränsar möjligheterna att nyttja området. Referenser Beronius Jörpeland, L Medeltida landsbygdsbebyggelse i Stockholms län. FoU-projekt. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2010:8. Stockholm En stenläggning i Hedensberg. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2012:6. Stockholm. Rosén, S Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering. Meddelanden från Nordiska museets kulturhistoriska undersökning. Stockholm. Institutet för språk och folkminnen. Ortnamnsregistret, sökord Hedensberg. Riksarkivet, Svenskt Diplomatoriums huvudkartotek. Kartmaterial, Lantmäteristyrelsens arkiv LSA T60-7:1. Geometrisk avmätning år LSA T60-7:2. Avmätning år LSA Ekonomiska kartan blad 114Gj Tillinge, edition LSA Fastighetskartan, Västmanland, storruta 11G. Muntliga uppgifter Mats Gustafsson, AB Hvalfisken. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Intrasisprojekt: UV2012:71. Undersökningstid: april Projektgrupp: Mathias Bäck. Undersökt yta: 187,5 m 2. Läge: Fastighetskartan, blad 11G, x ,209 y ,596. Koordinatsystem: Sweref 99 zon TM. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Fem digitala foton, U5259_1 5. Fynd: Inget fyndmaterial tillvaratogs. Hedensbergs säteri 11

12 Figur 1. Läget för den antikvariska kontrollen markerat på utdrag ur Gröna kartan, blad 11G SO Västerås. Skala 1: Hedensbergs säteri

13 Nya Löten X Y Hedensberg Figur 2. Översiktlig schaktplan markerad på utdrag ur fastighetskartan Västmanland Storruta 11G. Skala 1: Y X m Hedensbergs säteri 13

14 X Y Figur 3. Befintliga byggnader och undersökningsschakten inlagda på den rektifierade kartan från år 1691 (LSA T60-7:1). Skala 1: Y X m 14 Hedensbergs säteri

15 X Y Y X m Figur 4. Befintliga byggnader och undersökningsschakten inlagda på den rektifierade avmätningskartan från år 1781 (LSA T60.7:2). Skala 1: Hedensbergs säteri 15

16 X Y Y X m Figur 5. Befintliga byggnader och undersökningsschakten inlagda på den rektifierade avmätningskartan från år 1781 (LSA T60.7:2). Skala 1: Hedensbergs säteri

17 Schakt Kulturlager Sektion Figur 6. Schaktplan markerad på utdrag ur fastighetskartan Västmanland Storruta 11G. Skala 1: X Y Y X m Figur 7. Undersökningsområdets östra del mot öster. Foto: Mathias Bäck (U5259_4). Hedensbergs säteri 17

18 Lagerbeskrivning 1. Bärlager singel, grus och silt 2. Ljusgrå lera 3. Grop med grus och mindre sten 4. Brun humusblandad lera 5. Grå- och gulbrun omgrävd lera 6. Mindre stenar, kalkbruk, grus (motsvarar ev. 18 och 19 i den norra sektionen) 7. Raseringsmassor tegelkross, kalkbruk, sten 8. Mörkgrå lera 9. Rödaktigt grus 10. Grus med och mindre stenar 11. Brungrå lera 12. Grå lera 13. Gulgrå lera 14. Mörkgrå homogen lera med enstaka tegelkross 15. Brun lera 22. Orörd lera Figur 8a. Sektion över södra schaktväggen (schakt 121), mitt för allén. Skala 1:40. Observera att det är en löpande nummerserie för bägge sektionerna detta innebär att t.ex. lager nummer 9 har identifierats i bägge sektionerna. Mot söder ,0 m Mot norr Hedensbergs säteri +35,62 +35,78

19 Mot söder Lagerbeskrivning Bärlager singel, grus och silt Ljusgrå lera 8 5. Grå- och gulbrun omgrävd lera Rödaktigt grus 11. Brungrå lera 12. Grå lera Gulgrå lera 15. Brun lera Brun silt med rötter och grus Ljusgrått grus Kalkbruk ,0 m 19. Lerblandat grus 20. Sprängsten 21. Grop med mindre stenar Mot norr ,0 m ,0 m Figur 8b. Sektion över norra schaktväggen (schakt 121), mitt för allén. Skala 1: ,62 +35,78 Hedensbergs säteri 19