Vårt företag, våra val. Årsredovisning Jouko Karvinen CEO. Robert Dobkowski anställd. anställd

Transkript

1 Vårt företag, våra val Årsredovisning 2007 Christiane Yoshinaga anställd Robert Dobkowski anställd Jouko Karvinen CEO

2 Hannu Honkanen anställd José Videgain anställd Lisa McCartney konsument

3 Ingrid Engström anställd Anna Jalkanen skogsägare Patrick Holm kund

4 INNEHÅLL Stora Enso i sammandrag 2 Affärsområden i korthet 4 Brev från CEO 6 Affärsområden Newsprint and Book Paper 18 Magazine Paper 20 Fine Paper 22 Merchants 24 Consumer Board 26 Industrial Packaging 28 Wood Products 30 Vår personal 32 Omstruktureringsåtgärder 36 Corporate governance 38 Styrelse 44 Group Executive Team 46 Stora Enso på kapitalmarknaden 48 Hållbarhetsarbete 56 Viktiga händelser under året 57 Hållbarhetsmål 58 Virkes- och massaförsörjning 60 Träplantager 64 Klimatförändringar 68 Produktionsenheter 72 Affärsetik 76 Samhällsengagemang 77 Ansvarsfulla personalminskningar 78 Mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter 78 Arbetsmiljö 80 Hållbarhetsdata per enhet 82 Hållbarhetsrapporteringens omfattning 86 Granskningsutlåtande för hållbarhetsinformation 89 Bokslut 90 Nyckeltal och kvartalsuppgifter 91 Riskhantering 94 Verksamhetsberättelse 101 Koncernens bokslut 114 Noter till koncernredovisningen 119 Not 1: Redovisningsprinciper 119 Not 2: Riskhantering 126 Not 3: Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar 129 Not 4: Segmentinformation 131 Not 5: Förvärv och avyttringar 136 Not 6: Verksamhet under avveckling 139 Not 7: Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 141 Not 8: Personalkostnader 142 Not 9: Arvoden till styrelsen och koncernledningen 143 Not 10: Finansnetto 147 Not 11: Skatter 148 Not 12: Avsättningar för värdering 151 Not 13: Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar 152 Not 14: Anläggningstillgångar 154 Not 15: Biologiska tillgångar 157 Not 16: Intresse- och samriskbolag 158 Not 17: Investeringar tillgängliga för försäljning 162 Not 18: Övriga långfristiga tillgångar 163 Not 19: Varulager 163 Not 20: Fordringar 164 Not 21: Eget kapital 165 Not 22: Minoritetsintressen 166 Not 23: Pensionsförmåner 167 Not 24: Låneskulder 172 Not 25: Övriga avsättningar 176 Not 26: Rörelseskulder 179 Not 27: Finansiella instrument 180 Not 28: Ackumulerad omräkningsjustering ( CTA ) och säkring av eget kapital 183 Note 29: Ansvarsförbindelser 185 Note 30: De största dotterbolagen Note 31: Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram 189 Note 32: Transaktioner med närstående 192 Note 33: Resultat per aktie samt eget kapital per aktie 193 Note 34: Finansiella tillgångar och skulder 194 Uträkning av nyckeltal 195 Moderbolagets resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 196 Förslag till vinstdisposition 198 Revisionsberättelse 199 Produktionskapacitet Information till aktieägare 202 Stora Ensos årsredovisning

5 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av tidnings- och bokpapper, journalpapper, finpapper, konsumentkartong, industriförpackningar och träprodukter. Stora Ensos omsättning under 2007 uppgick till 13,4 miljarder EUR. Koncernen har cirka anställda i mer än 40 länder i fem världsdelar och en årlig produktionskapacitet på 13,1 miljoner ton papper och kartong samt 7,5 miljoner m 3 sågade träprodukter, varav 3,2 miljoner m 3 vidareförädlade produkter. Stora Ensos aktier är noterade i Helsingfors och Stockholm. Stora Enso säljer huvudsakligen sin produktion till andra före tag genom en egen marknads- och försäljningsorganisation. Kunderna är förlag, tryckerier och grossister, samt förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag och är huvudsakligen koncentrerade till Europa och Asien. Koncernen har tillverkning i Väst- och Östeuropa, Ryssland, Latinamerika samt Asien. Moderna produktionsanläggningar i kombination med effektiva råvaru- och energikällor samt effektiva processer garanterar kontinuitet i produktionen. Stora Enso har förbundit sig för hållbarhet. Ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar stödjer vårt tankesätt och agerande i varje aspekt av affärslivet. Koncernen visar ansvar i sin verksamhet genom ärligt uppträdande och engagemang i en öppen dialog med sina intressenter. Koncernövergripande mål och en klar styrning används för att belysa och mäta hur väl Stora Enso uppträder i fråga om hållbarhet.

6 Nettoomsättning per segment 2007 Rörelseresultat per segment 2007 Exklusive engångsposter Tidnings- och bokpapper 13,0 % Journalpapper 17,2 % Finpapper 16,1 % Grossister 15,0 % Konsumentkartong 17,2 % Industriförpackningar 8,1 % Träprodukter 13,8 % Övrigt -0,4 % Tidnings- och bokpapper 18,1 % Journalpapper 4,4 % Finpapper 17,8 % Grossister 3,8 % Konsumentkartong 13,5 % Industriförpackningar 9,6 % Träprodukter 12,9 % Övrigt 19,9 % Stora Enso i sammandrag Antal anställda per land 2007 Pappers- och kartongkapacitet per land 2008 Finland 30 % Sverige 20 % Tyskland 14 % Polen 6 % Ryssland 5 % Övriga Europa 19 % Kina 4 % Brasilien 1 % Övriga länder 1 % Finland 43 % Sverige 25 % Tyskland 17 % Belgien 4 % Kina 3 % Frankrike 3 % Polen 2 % Brasilien 1 % Spanien 1 % Nordamerika 1 % Nyckeltal Föränd. % Fortsatt verksamhet Nettoomsättning, MEUR , ,6 3,2 Rörelseresultat, MEUR 741,5 246,2-66,8 exklusive engångsposter, MEUR 884, ,7 32,5 % av omsättning 6,8 8,8 28,4 Resultat före skatt och minoritetsintressen, MEUR 711,2 77,3-89,1 exklusive engångsposter, MEUR 691, ,8 45,1 Periodens nettoresultat (hänförligt till bolagets aktieägare), MEUR* 585,0-215,0-136,8 Investeringar, MEUR 535,6 783,8 46,3 Räntebärande nettoskuld, MEUR* ,4 Sysselsatt kapital, MEUR ,8 Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 7,3 2,4-67,1 exklusive engångsposter, % 8,7 11,3 29,9 Avkastning på eget kapital (ROE), %* 7,7-2,7-135,1 Skuldsättningsgrad* 0,54 0,40-25,9 Leveranser av papper och kartong, ton ,1 Leveranser av träprodukter, m ,1 Medeltal anställda ,4 Aktieinformation Föränd. % Fortsatt verksamhet Resultat per aktie, EUR 0,88 0,09-89,8 efter utspädning, EUR 0,88 0,09-89,8 exklusive engångsposter, EUR 0,69 0,99 43,5 Kassamässigt resultat per aktie, EUR 2,24 2,05-8,5 efter utspädning, EUR 2,24 2,05-8,5 exklusive engångsposter, EUR 1,84 2,01 9,2 Utdelning per aktie, EUR* 0,45 0,45** 0,0 Eget kapital per aktie, EUR* 9,89 9,48-4,1 Utdelning/resultat, exklusive engångsposter, % 65 45** -30,3 Börsvärde 31 december, MEUR* 9,5 8,1-14,7 * Total verksamhet ** Föreslagen utdelning Stora Ensos årsredovisning

7 Affärsområden i korthet Newsprint and Book Paper Stora Enso Newsprint and Book Paper tillverkar tidningspapper, förbättrat tidningspapper och katalog- och bokpapper för förlag och tryckerier. Bok- och katalogpapper inkluderar papper för inbundna böcker och pocketböcker, telefonkataloger och tidtabeller. Magazine Paper Stora Enso Magazine Paper erbjuder ett stort sortiment av journalpapper och papper för reklamtryck. Obestruket journalpapper används huvudsakligen i tidskrifter och reklammaterial, som bilagor och flygblad. Bestruket journalpapper används i fack- och allmänna tidskrifter. Fine Paper Stora Enso Fine Paper tillverkar grafiskt papper och kontorspapper. Kontorspapper omfattar kopieringspapper, tryckpapper, kuvertpapper, papper för anteckningsböcker och skrivblock för skoländamål, företagsblanketter och papper för digitalt tryck. Grafiskt papper används av tryckerier och förlag för högkvalitativt tryck. Merchants Stora Ensos pappersgrossist Papyrus är ett kundorienterat grossistnätverk i Europa. Papyrus erbjuder papper, kartong, grafiska produkter och e-handelslösningar för den grafiska industrin, återförsäljare, kontor och i de offentliga och industriella sektorerna. Consumer Board Stora Enso Consumer Board är en specialtillverkare av vätskekartong, kartong för snabbmat, grafisk kartong och kartong för förpackningar för livsmedel, dryck, cigaretter, läkemedel, mediaprodukter (cd, dvd), hushållsprodukter, kosmetik och lyxvaror. Industrial Packaging Stora Enso Industrial Packaging producerar wellpappförpackningar, containerboard, hylsor och hylskartong, laminatpapper, papperssäckar samt säck- och kraftpapper och finns i varje steg av värdekedjan från återvinning till massaproduktion och förpackningstillverkning. Wood Products Stora Enso Wood Products fokuserar på bygg- och snickeriindustrin och tillhandahåller massproducerade och vidareförädlade slutprodukter för den tillverkande träindustrin. Ett utbud av sågade och förädlade träprodukter erbjuds detaljhandeln, grossister och importörer/distributörer. 4 Stora Ensos årsredovisning 2007

8 Andel av totala omsättningen, 13,0 % Kapacitet per land 2008 Marknadsandelar, % Europa Latinamerika Asien Sverige 45 % Finland 23 % Tyskland 18 % Belgien 14 % Tidningspapper Andel av totala omsättningen, 17,2 % Kapacitet per land 2008 Tyskland 35 % Finland 24 % Sverige 16 % Frankrike 9 % Brasilien 6 % Kina 6 % Belgien 4 % Marknadsandelar, % Europa Latinamerika Asien Journalpapper Affärsområden Andel av totala omsättningen, 16,1 % Kapacitet per land 2008 Marknadsandelar, % Europa Asien Finland 68 % Sverige 16 % Tyskland 9 % Kina 7 % Grafiskt papper 12 2 Kontorspapper 13 0 Andel av totala omsättningen, 15,0 % Marknadsandelar, % Europa Papyrus 15 Andel av totala omsättningen, 17,2 % Kapacitet per land 2008 Finland 52 % Sverige 34 % Tyskland 8 % Spanien 6 % På grund av att Consumer Board består av flera olika produkter kan en generell marknadsandel inte presenteras. Andel av totala omsättningen, 8,1 % Kapacitet per land 2008* Finland 62 % Polen 24 % Frankrike 8 % Nordamerika 6 % På grund av att Industrial Packaging består av flera olika produkter kan en generell marknadsandel inte presenterass. * Exklusive wellpappförpackningar Andel av totala omsättningen, 13,8 % Kapacitet per land 2008 Finland 28 % Österrike 24 % Sverige 15 % Tjeckien 13 % Estland 9 % Ryssland 5 % Lettland 3 % Litauen 2 % Polen 2 % Marknadsandel, % Europa Världen Träprodukter 4 2 Stora Ensos årsredovisning

9

10 Brev från CEO Från val till handling Bästa aktieägare 2007 kommer att gå till historien för Stora Enso som ett år av förändring. Efter 12 månader i företaget, varav nio som koncernchef, vill jag delge er min syn på året som gått, det som Stora Enso-teamet uppnått, utmaningarna vi har mött och hur jag ser vår väg framåt under 2008 och därefter. Så mycket har redan sagts i media om förändringarna i skogsindustrin, att jag tänker fatta mig kort om dessa och istället fokusera på vad vi gör med anledning av dessa förändringar. Det är det vi alla är här för, att se verkligheten som den är och göra vårt yttersta för att bolaget ska prestera. Jag, som en som kommer från en helt annan bransch, har gång efter annan fått frågan om jag är överraskad. På de flesta områden i koncernen har jag inte blivit det. Utmaningarna som ligger i marknadssituationen eller i nödvändigheten av att optimera investeringarna med en begränsad kassaflödesgenererande förmåga har funnits sedan länge. Vår utmaning ligger i att inte ta för givet att saker och ting ska förbli som de varit, utan att göra de val som ger er, våra aktieägare, bra avkastning på investerat kapital. Med andra ord den avkastning som vi har lovat er under lång tid. Förbättrade prestationer är avgörande för alla enheter Jag bekräftade målsättningen om en avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) om 13 % min första dag som koncernchef. Det var ett medvetet beslut från min sida, och har stöd av styrelsen. För det första tror jag inte att det skulle vara fruktbart att ta upp en diskussion om målen här och nu. Vi har kämpat i flera år för att få täckning för vår kapitalkostnad på 9,1 %. För det andra anser jag att det är avgörande att alla anställda förstår att utgångspunkten för värdeskapande är att erhålla kapitalavkastning, inte bara att nå över noll. Jag vill att vi alla fokuserar på två saker: att förbättra vår avkastning utöver kapitalkostnaden och, för de verksamheter som redan når upp kring 15 %, att fokusera på tillväxt. Vi vill utvidga de verksamheter som presterar klart över koncernens avkastningsmål, eftersom detta förbättrar vår totala avkastning. Jag har begärt att de verksamheter som inte genererar en avkastning som överstiger kapitalkostnaden att fokusera på att förbättra avkastningen, inte på att växa. Och att göra det i den ordningen. Vi måste också komma ihåg betydelsen av att skapa kassaflöde i våra finansiella mål. Stora Enso vidhåller, som ett internt mål, att vårt kassaflöde ska överstiga investeringarna och utdelningen på rullande treårsbasis. Vi har legat i linje med det målet de tre senaste åren. Vårt skuldsättningsgradsmål har förblivit 0,80 eller lägre. Skuldsättningsgraden var 0,40 i slutet av Brist på virke och en svag dollar Försäljningen under 2007 förbättrades något jämfört med 2006, till ,6 MEUR, främst tack vare en positiv resultat utveckling för Wood Products under en stor del av året och en god efterfrågan och högre priser för Industrial Packaging under hela året. Vårt rörelseresultat under 2007, exklusive engångsposter, var 1 171,7 MEUR, vilket inkluderar värdeförändring på skogen om 267,0 MEUR för Bergvik Skog, Tornator och Veracel. En-

11 gångsposterna under året uppgick till 925,5 MEUR och rörelseresultatet var 246,2 MEUR. Rörelsemässigt ökade vinsten betydligt i Wood Products under första delen av året, tack vare ett exceptionellt gynnsamt marknadsläge, men detta försämrades snabbt från och med slutet av tredje kvartalet. Rörelseresultatet för Industrial Packaging förbättrades tack vare en god efterfrågan. Fine Paper förbättrade sitt rörelseresultat jämfört med 2006 till följd av prishöjningar för kontorpapper. Resultatet för Consumer Board föll betydligt under 2007, beroende på bristen på björkmassaved i Finland och exploderande kostnader för importerat virke. Vins ten var också lägre för Magazine Paper till följd av en svår marknadssituation och högre råvaru priser. För Newsprint and Book Paper var vinsten lägre än 2006 efter ett mycket starkt första halvår, men något svagare andra halvår. Vår avkastning på sysselsätt kapital exklusive engångs- och resultatfrämmandeposter samt uppskrivning av skogtillgångar i intressebolag för koncernen ökade till 8,7 %, jämfört med 8,6 % Det är en förbättring, med det är fortfarande långt från vårt mål på 13 %. Här måste vi förbättra oss under kommande månader och år. Året medförde också en del utmaningar som ingen av oss riktigt väntade sig när det gäller i vilken omfattning de påverkar oss. Den fortsatta försvagningen av US-dollarn satte marginalerna under ytterligare press, både direkt och indirekt genom hemtagning av volymer utanför Europa samt den ytterligare bördan i form av en ökad dollarbaserad import till de europeiska marknaderna. Denna utmaning består även under Våra antaganden angående kostnadsökningarna under 2007 visade sig också vara överoptimistiska, särskilt fiberkostnaderna. En kort vinter begränsade tillgången och medförde tillfälliga stängningar av kapacitet och förlorade marginaler vid vissa av våra massabruk i Finland och på andra platser. Till min glädje har vi kunnat anpassa oss snabbt till den mycket svaga tillgången på virkesråvara, genom att öka de inhemska råvaruleveranserna i Finland med cirka 20 %, eller 3 miljoner kubikmeter. Vi minskade virkesimporten med något mer än 20 % på grund av utbudsbegränsningen och kraftiga prisstegringar. Även om stängningar av massabruken kostar oss i utebliven marginal, kunde vi hålla igång driften vid alla våra integrerade produktionsenheter och betjäna våra viktigare pappers- och kartongkunder, vilket är av avgörande betydelse för vår framtida verksamhet. Den pågående diskussionen om höjda exporttullar i Ryssland, samt dåliga avverkningsförhållanden, medförde en drastisk prisökning på importerat virke från Ryssland och de baltiska länderna till den punkt där den sist inköpta kubikmetern virke kostar oss så mycket att det inte är ekonomiskt försvarbart att använda Jouko Karvinen, CEO

12

13 det råmaterialet. Detta var främsta anledningen till att vi tillkännagav planerna på att minska kapaciteten i Finland och Sverige, att minska volymerna av importerat virke och säkerställa framtiden för våra största anläggningar genom att använda mer inhemskt virke. När jag skriver detta brev till er är det ännu inte klart om och hur tullfrågan kan lösas. Alla parter, från de finska och svenska regeringarna till EU, gör allt de kan för att hitta en lösning som skulle säkerställa i vart fall en något sånär ekonomiskt hållbar modell för att använda importerat virke i de nordiska bruken. Som jag redan har sagt offentligt en tid nu hastar det att hitta en lösning, eftersom den 80-procentiga tull som de ryska myndigheterna har aviserat träder i kraft om mindre än ett år. Jag hoppas verkligen att jag, när vi samlas för att hålla årsstämma, kommer att ha mer klara besked att lämna, eftersom om tullarna genomförs fullt ut måste vi göra ytterligare kapacitetsneddragningar i Finland. Våra åtgärder för att initiera förändring Som jag kommer att utveckla nedan, har vi inlett ett omstruktureringsprogram under fjärde kvartalet som tar fasta på marginalkostnaderna för virke och lönsamheten i vissa pappersbruk. Jag vill vara helt uppriktig med er och säga att det inte bara är de anläggningar som nu går igenom den svåra stängningsprocessen som måste åstadkomma snabba förbättringar. Våra affärsområden har antagit förbättringsplaner och tidplan för varje enhet som presterade lägre avkastning än kapitalkostnaden under Vi kan inte fortsätta driva verksamheter som förstör värde. Vi beslöt att den bästa lösningen för Stora Enso framöver var att hitta en partner som kunde köpa vår nordamerikanska verksamhet. Vi hade ett tydligt val. Antingen fortsätta på nuvarande nivå eller till och med öka investeringstakten i Nordamerika för att försöka få verksamheten att generera avsevärt bättre avkastning och stänga enheter som presterar sämre än kapitalkostnaden, eller att hitta en partner som är kapabel att skapa synergier med sina övriga verksamheter och bli en verklig regional marknadsledare. Den snabba, tre månader långa transaktionen, som genomfördes i ett mycket svårt läge, slutfördes dagarna före jul, och visar att en försäljning helt och hållet handlar om att skapa ett vinnande koncept i Nordamerika. Detta är viktigt för Stora Enso som är minoritetsägare i det nya bolag som har skapats. Eftersom så mycket har skrivits om de finansiella omständigheterna kring Stora Ensos hittillsvarande verksamhet i Nordamerika, vill jag nu ta tillfället att säga att jag uppriktigt anser att det pris vi har fått från NewPage för vår verksamhet är skäligt. Men kanske ändå mer betydelsefullt är dock att avyttringen och vår kvarvarande minoritetspost ger oss möjlighet att fokusera på och investera i utvalda enheter i andra delar av världen, för att säkerställa att de presterar på värdeskapande nivåer eller snabbt återgår till sådana nivåer. Vi kan inte ändra historien. Men i dag tror jag att avyttringen var rätt alternativ för alla intressenter. Parallellt med avyttringen av den nordamerikanska verksamheten initierade vi en genomgripande förändring av koncernens organisation. Vi tog bort en chefsnivå inom papper och kartong, vilket skapade kortare kontaktvägar mellan verksamheterna och marknaderna till ledningsteam, och det har gjort våra verksamheter mer transparanta genom att antalet rapporteringssegment har ökat. Dessutom effektiviserades samtidig affärsområdenas funktioner. Den nya koncernledningen, Group Executive Team, började arbetet så snart den bildats med att driva Stora Enso framåt mot våra mål. Det faktum att nästan hela teamet består av personer med långvarig chefserfarenhet från Stora Enso, och som har utmärkt kapacitet och bevisad förmåga att driva stora verksamheter, är mycket positivt för mig, särskilt som jag har en bakgrund utanför branschen. En av de första frågor som det nya teamet måste ta tag i var ett svårt omstruktureringsprogram. Den 25 oktober tillkännagav vi planenliga stängningarna av massabruken i Kemijärvi och 8 Stora Ensos årsredovisning 2007

14 många av våra verksamheter, är jag fortfarande helt övertygad om att vår plan är den rätta. Och då inte bara för Stora Enso och dess aktieägare, utan även för den stora majoriteten av våra anställda. Det är där mitt ansvar ligger samt att hjälpa till att hitta alternativ för de medarbetare som berörs. Brev från CEO Norrsundet och Summa Bruk samt en pappersmaskin vid Anjala Bruk. Skälen till dessa planenliga stängningar är tydliga: att minska våra inköp av överdrivet dyrt importerat virke och att säkerställa tillgången på rimligt prissatt inhemsk massaved till våra större anläggningar. I fråga om Summa var brukets långvariga lönsamhetsproblem också en faktor, eftersom vi inte ser några förutsättningar för att dessa ska kunna åtgärdas med hänsyn till det överutbud som nu råder på marknaden. Anjala Bruk kommer att upphöra med produktionen av bestruket journalpapper, beroende på den överkapacitet som finns inom detta segment. Vi har också beslutat investera 29 MEUR för att konvertera den aktuella maskinen för att tillverka bokpapper med högre marginaler. Vi meddelade också att vi avsåg att minska personalen i våra respektive koncern- och nationella huvudkontor med 300 personer, som en anpassning till behoven i ett mindre företag och för att minska kostnaderna. Vi meddelade också att Kotka Bruk, som tillverkar specialpapperskvaliteter, är till salu eftersom vi har beslutat lämna detta segment. Reaktionerna från intressenterna på våra planer har varit omfattande, framför allt i Finland och särskilt vad gäller Kemijärvi Bruk, som även om det är en liten del av programmet ligger i ett ekonomiskt utsatt område. Situationen i Kemijärvi har varit svår för alla parter, eftersom betydelsen av att säkerställa råvaruleveranserna till våra större bruk i Uleåborg, Veitsiluoto och Uimaharju inte har förståtts till fullo. Eftersom dessa bruk, med en sammanlagd arbetsstyrka som är mer än 10 gånger så stor som vid Kemijärvi Bruk, är avgörande för Vi har fått förfrågningar från, och söker aktivt efter, intresserade partners som är villiga att arbeta med oss för att hitta ekonomiskt hållbara alternativ för de berörda anläggningarna, att erbjuda betydande anställningsmöjligheter och stödja vår strategi att använda mer kostnadseffektiva inhemska virkeskällor vid våra större enheter. I slutet av januari 2008 kunde vi tillkännage de första initiativen till samarbete i Kemijärvi och Kymenlaakso. Förslag som innebär fortsatt massaproduktion i Kemijärvi och Norrsundet är därmed inte intressanta för oss, eftersom vi inte vill att dessa ska konkurrera med våra kvarvarande anläggningar om massaveden. Stora Enso har en mycket kapabel virkesförsörjningsorganisation och om vi trodde att vi kunde få tillgång till kostnadseffektivt virke som tillgodoser våra behov utan att stänga dessa två bruk, skulle vi givetvis själva ha drivit enheterna vidare. Vi kommer dock inte att kunna kommunicera någon närmare information om de lösningar som vi hittar för dessa bruk och de ekonomiska och anställningsmässiga konsekvenser dessa får, förrän vi har färdiga definitiva uppgörelser med aktuella partners. Tillsammans med våra arbetstagarrepresentanter har vi ett gemensamt mål att hitta ekonomiskt hållbara alternativ som stödjer Stora Ensos framtidsplaner, samtidigt som de personer som inte vill eller inte kan byta bostadsort kan hitta nytt arbete med stöd från företaget. Det är dags att vi samarbetar och anstränger oss för att hitta de bästa möjliga alternativen i en besvärlig situation. Dessa var de viktigaste initiativen som presenterades under Vi har också fortsatt att arbeta på vår portföljanalys i fråga om vår branschmässiga och vår geografiska räckvidd. Arbetet har fortsatt med vår lågkostnadsfiberstrategi i Latinamerika, förstudier inför en integrerad plantage och massabruk i Kina, Stora Ensos årsredovisning

15 Vi vill utvidga de verksamheter som presterar klart över koncernens avkastningsmål, eftersom detta förbättrar vår totala avkastning. Jag har begärt att de verksamheter som inte genererar en avkastning som överstiger kapitalkostnaden att fokusera på att förbättra avkastningen, inte på att växa. Och att göra det i den ordningen. och mer nyligen har framsteg gjorts med ett stort integrerat massa- och pappersbruk i Ryssland, även om inga större investeringsbeslut ännu har fattats. Vi analyserar också hur vi kan säkerställa leveranser av kostnadseffektiv containerboard till våra konverteringsanläggningar för wellpappförpackningar. Arbetet med nya stora investeringar är avgörande för vår framtid, även om vi nu upplever kortvariga utmaningar på våra hemmamarknader i Europa. Låt mig försäkra att både styrelsen och jag själv är fast beslutna att göra vår hemläxa grundligt inför stora engagemang med en sannolik livslängd på 30 år eller mer. Vår framgång i Veracel har varit ett bra exempel på ett grundligt förberedelsearbete, och vi kommer att dra nytta av vad vi lärt oss i detta projekt i andra projekt som vi går in i. Som ni kanske noterat har vi inte tagit med vår mission och vision eller våra värderingar i denna årsredovisning. Det beror på att vi för närvarande är involverade med att omformulera dessa för att bättre passa Stora Ensos framtid och inspirera till den förändring som vi anser är nödvändig i hur vi gör saker och ting, för att förbättra koncernens framtid. Fokus på innovation och ökad lönsamhet Stora Enso är fortsatt engagerat i produktutveckling parallellt med att öka lönsamheten, oavsett det gäller fiberbaserade förpackningar för mediaprodukter, intelligenta förpackningar till läkemedelsindustrin, eller biodiesel baserad på restprodukter från träbearbetningsprocesser som är ett hållbart alternativ till fossila bränslen. Att ersätta fossil energi med CO 2 -neutrala biomassebaserade bränslen minskar utsläppen av växthusgaser. Vi har en lång väg att gå innan detta blir en mer betydelsefull affärsverksamhet, och i många fall kommer vi att behöva starka partners. Men låt mig intyga att jag är fast besluten att driva dessa ansträngningar än mer målmedvetet framöver. Som ett led i dessa ansträngningar har vi nu organiserat våra affärsinnovationer i en New Business Creation-funktion, som har sin egen finansiering på koncernnivå. Hela min erfarenhet av företagsledning har handlat om att vinna genom innovation, och jag är övertygad om att innovationer kommer att spela en central roll även i skogsindustrin. Att bara använda virke från hållbara källor är mycket viktigt för oss. Tack vare vårt spårbarhetssystem vet vi hela tiden varifrån vedråvaran kommer. Vi arbetar också för att öka vår användning av virke från skogscertifierade marker. En mycket positiv utveckling på detta område skedde i Ryssland, där fem av Stora Ensos dotterbolag fick FSC-certifiering för de skogsarealer de arrenderar. I andra regioner arbetar vi tillsammans med våra intressenter för att utveckla skogscertifieringsmodeller för mindre skogsägare. Små privata skogsägare kommer fortsatt att vara mycket betydelsefulla för oss framöver, om vi ska fortsätta öka vårt fokus på certifierade skogar. På klimatförändringarnas område har innovationerna givetvis mycket att erbjuda. En studie som har gjorts av NCASI (paper industry technical research organization) indikerar att koldioxidutsläppen från den globala skogsindustrin i stora drag är neutrala, beroende på det upptag som sker i skogar och produkter. Något som är ännu intressantare för vår framtid är att studien också indikerar att reducerade utsläpp och produktutbytesmöjligheter kommer att förbättra branschens profil i CO 2 -hänseende. Trä- och pappersprodukter är återvinningsbara och har en betydligt mindre miljöpåverkan än många konkurrerande produkter. Genom att öka användningen av trä-, pappers- och kartongprodukter hjälper vi samhället att minska CO 2 -utsläppen betydligt. Internt använder vi redan en högre andel bioenergi 66 %. I Finland och Sverige bidrar vår bransch med 80 % till den förnyelsebara energi som används nationellt, vilket är fem gånger högre än genomsnittet i EU, så vi lämnar redan ett betydande positivt bidrag på detta område. Stora Enso genomförde en omfattande studie under 2007 för att definiera vårt kolavtryck. Detta kommer att vara ett viktigt verktyg när vi ska identifiera affärsmöjligheter i Stora Ensos värdekedja för att ytterligare minska utsläppen. Vi har satt upp ett mål för minskningen av vår CO 2 -intensitet med 20 % jämfört med 2006 års nivå till år Stora Ensos årsredovisning 2007

16 Ni kanske undrar hur vi ska kunna göra detta, med tanke på vår redan nu goda nivå. Låt mig ge några exempel. Förutom biodieselprojektet som jag nämnde ovan håller vi också på med genomgångar av energieffektivitet vid våra produktionsenheter, och vi har ålagt oss själva att ytterligare öka vår användning av biomassa som en intern energikälla samt att öka användningen av kombinerade värmekraftverk. Som en del av detta åtagande har vi under 2007 beslutat om två betydande investeringar i nya multibränslepannor vid Langerbrugge Bruk i Belgien och Maxau Bruk i Tyskland. Dessa investeringar kommer att förbättra både energieffektiviteten och självförsörjningsgraden vid bruken, och öka andelen bioenergi som vi använder internt. Med alla dessa åtgärder på gång kanske ni undrar hur framtiden för Stora Enso ter sig. Vi utvärderar strukturella alternativ och konsolideringsmöjligheter. Jag vill understryka att det inte kommer att bli lätt att hitta de rätta lösningarna. Om de hade varit det hade de genomförts för länge sedan. På tal om säkerhet, arbetsrelaterade dödsfall är vår i särklass största utmaning. Vi beklagar djupt de fem dödsfall som hände vid våra verksamheter under 2007 samt de tre i Veracel i Brasilien. Alla dödsfall är oacceptabla, och de enheter där dessa har inträffat har fördubblat ansträngningarna med förebyggande åtgärder. Avslutningsvis vill jag säga ett uppriktigt tack till alla er som har hjälpt Stora Enso att anträda denna vår resa framåt. Er hängivenhet och ert engagemang har varit och kommer att vara basen för vår framtid blir sannolikt inte mindre utmanande än Faktum är att den ekonomiska osäkerheten tilltar, som vi såg under senare delen av förra året. Vår uppgift under 2008, liksom under 2007, blir att leva med dessa realiteter och lägga all vår energi på att förbättra Stora Enso och koncernens prestationer. Brev från CEO Frågor om fiberråvara, energi och andra nyckelfaktorer sträcker sig långt bortom massa- och papperstillverkning, och måste tänkas igenom grundligt av alla inblandade. Men det viktigaste är att vi, medan vi fortsätter söka efter alternativ som skulle ge aktieägarna ett mervärde, inte för ett ögonblick glömmer bort att förbättra våra prestationer i dag, oavsett om det gäller operativ effektivitet, kvalitet, kostnader eller något annat. Det skulle vara oklokt att vänta på att strukturförändringarna löser framtidsproblemen. Helsingfors den 12 februari 2008 Jouko Karvinen, CEO Att göra förändringar, sker genom människor Vi har gett oss ut på en resa som går mot högre och uthållig avkastning. Men det är också en resa mot att bli ett företag som leder förändringarna, som får dem att ske och inte bara väntar på andras förändringar eller på bättre tider. Denna resa vilar på en stabil grund av skickliga och talangfulla människor som är angelägna om att arbeta tillsammans för att skapa en bättre morgondag, människor som strävar efter och uppnår högsta möjliga etiska standarder och en säker arbetsmiljö, och som vill vinna på ett rättfärdigt sätt. Stora Ensos årsredovisning

17

18 Från handling till en ny star

19 t De växande skogarna i världen spelar en central roll i kampen mot global uppvärmning. Det är därför Stora Ensos modell för en hållbar affärsutveckling börjar i skogen. Träden är själva grunden som företaget bygger på och bra skogsvård är avgörande inte bara för Stora Ensos, utan även för mänsklighetens framtid. Hannu Honkanen är virkesanskaffare i sydöstra Finland. För honom är skogsvård en konkret del av vardagen. Skogarna som ger oss vårt virke är företagets livsnerv, både i dag och i framtiden, men de är framförallt en livsnerv för vår planet. Det är lätt att tala om skogen som en förnybar naturresurs, eftersom alla förstår principen med tillväxt och återplantering. Men jag tycker att det är viktigt att förstå att träden här i norr inte är som vete, något man kan skörda varje sommar. Vi måste ha ett mycket längre perspektiv och därför är det så viktigt att alltid låta skogarna växa mer än de avverkas. Skogsskötseln i Finland bygger sedan länge på aktiv skogsskötsel. Ett exempel är att man alltid planterar mera skog än man fäller. Det är en viktig anledning till att skogsvolymen har fortsatt att öka under åren, trots att virkesförbrukningen också gått upp. Det är även viktigt att återplanteringen görs på ett välplanerat sätt, att man tar hänsyn till naturlandskapet och den biologiska mångfalden. Att främja biologisk mångfald är en prioritet för Stora Enso även i Latinamerika och understryker vårt åtagande att aldrig avverka regnskog för att sätta upp eukalyptusplantager. Att kunna spåra varifrån varje virkesleverans kommer är nyckeln till att Stora Enso ska kunna leva upp till sina löften om hållbarhet. Vi anskaffar endast virke från lagliga och godtagbara källor. Oberoende skogscertifieringssystem som FSC och PEFC intygar detta. Certifiering gör det också möjligt för oss att påvisa att hela produktionskedjan, som sträcker sig från mitt arbete inom virkesanskaffning via bruken ända till slutkonsumenten, har utförts korrekt. Hannu Honkanen, virkesanskaffare

20