Rapport 2005:03.

Transkript

1 Rapport 2005:03 Digitalisering av KOMMUNALA KULTURMILJÖVÅRDSOMRÅDEN

2 Rapport 2005:03 ISSN X Rapportansvarig: Henrik Sten Projektgrupp: Eva Björkman, Henrik Sten, Eva-Lotta Wiberg samt Henrik Zedig. Layout: Henrik Sten Illustrationer: Henrik Sten Tryck: 2005 Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Kulturmiljöenheten Adress: GÖTEBORG Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1:1. Historik 3 1:2. Syfte 3 1:3. Tidsåtgång och ekonomi 3 2. Tillvägagångssätt 4 2:1. Digitaliseringen av de fysiska detaljerna 4 (områdesbegränsning) 2:2. Attributdatan 4 2:3. Områdesbeskrivningarna 5 3. Kommunala kulturmiljövårdsområden i OGIS och på länsstyrelsernas GISdata-distributionswebb 3:1. OGIS 5 3:2. Länsstyrelsernas ditstributions-webb 6 4. Litteraturreferens och bilagor 6 4:1. Litteraturreferens 6 4:2. Bilagor 6 5

4 1. Inledning Det finns för i stort sett hela Västra Götalands län ett kulturhistoriskt kunskapsunderlag i form av inventeringar och bevarandeprogram som arbetats fram av länsmuseer och kommuner under en följd av år. Materialet utgörs av kommunvisa inventeringar och program som redovisar kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader. I regel är det sammanställt och publicerat i skrifter av olika slag. Kunskapsunderlaget är därför svåröverskådligt och något otillgängligt. Det innebär att det är svårt att använda som underlag för nulägesbeskrivningar och uppföljningar av olika slag, liksom för förslag till mål och åtgärder. Det är också till hinder vid ärendehandläggningen. En digitalisering av de värdefulla områdena och en inläggning i OGIS av materialet skulle öka tillgängligheten avsevärt. Det skulle därmed bli användbart i arbetet med flera av miljömålen, framförallt god bebyggd miljö, levande sjöar och vattendrag, hav i balans och ett rikt odlingslandskap. 1:1. Historik År 2000 genomfördes ett digitaliseringsarbete på länsstyrelsen i Västra Götaland av KMVprogrammen i fd Göteborgs- och Bohuslän (gamla O län). Då digitaliserades alla områden och en tämligen komprimerad beskrivning på maximalt 256 tecken (vilket var vad databasen tillät) fördes in i en databas. Beskrivningarna blev därmed nedkortade till oanvändbarhet. Ett behov av att digitalisera KMV-programmen också i övriga länet (fd Skaraborgs och Älvsborgs län) uppkom och miljömålspengar söktes och erhölls för detta ändamål vilket utmynnade i det projekt som härmed avrapporteras. Arbetet med digitaliseringen omfattade de 27 kommuner i fd Skaraborgs och Älvsborgs län som producerat ett KMV-program eller hade en kommuntäckande inventering (Alingsås, Gullspång, Mellerud och Vänersborg omfattades inte). Sammanlagt digitaliserades 781 områden med vidhängande beskrivningar. För att undvika det problem med nedkortade beskrivningar, som man tvingats till vid digitaliseringen av Göteborgs- och Bohuslän, beslöts att textbeskrivningarna skulle digitaliseras i sin helhet. Dessutom upprättades en ny uppsättning attributdata som skulle bifogas varje område (se 2:2). Detta medförde att den äldre digitaliseringen inte blev kompatibel med den nya vilket, tillsammans med de otillräckliga textbeskrivningarna och det faktum att det tillkommit nya KMV-program, ledde till ett nytt äskande av medel för att åtgärda detta. I fd Göteborgs- och Bohuslän digitaliserades/redigerades 594 områden i samtliga 15 kommuner. Sammantaget digitaliserades/redigerades 1375 områden som av länets kommuner pekats ut som särskilt intressanta ur kulturmiljövårdsperspektiv. 1:2. Syfte Projektets syfte är att tillgängliggöra KMV-programmens och inventeringarnas utpekade områden och att göra den vidhängande textbeskrivning digitalt redigerbar; dvs att texten enkelt ska gå att kopiera och läggas in i andra dokument. Det främsta forumet för att uppnå detta är att GIS-datan publiceras i Länsstyrelsen i Västra Götalands läns handläggarsystem, OGIS. Där kommer dessa data att kunna synliggöras, analyseras och jämföras med annan relevant GIS-data i samband med t.ex. handläggning av ärenden. 1:3. Tidsåtgång och ekonomi Sammanlagd tidsåtgång i de båda uppdragen har varit 170 mandagar, fördelade på 110 mandagar för det första uppdraget och 60 mandagar för det andra. Sammanlagt beviljades uppdragen kr. Det huvudsakliga arbetet har utförts under perioden november 2001

5 till april 2002 för det första uppdraget och under perioden december 2002 till maj 2003 för det efterföljande. Därutöver har kompletterande arbete utförts under kortare intervaller beroende på att vissa KMV-program varit svåra att rekvirera och att vissa haft publiceringsdatum utanför ovan nämnda perioder. 2. Tillvägagångssätt 2:1 Digitaliseringen av de fysiska detaljerna (områdesbegränsning) Den största delen av datafångsten vad gäller de geometriska detaljerna, dvs områdenas begränsning, har skett via skärmdigitalisering eller digitalisering via digitaliseringsbord. Programvaran i dessa fall har varit Lantmäteriverkets karthanteringsprogram AutoKa PC. De fysiska detaljerna har efter digitalisering konverterats till shape-format och slutredigerats och lagts ihop i Esris ArcView 3.2. I fd Göteborgs- och Bohuslän togs de redan digitaliserade områdena om hand och redigerades i den mån detta var möjligt. 2:2. Attributdatan Slutprodukten har således blivit GIS-data i shape-format. All data har sammanställts i en tabell, med följande attributdata (kolumner): Kolumnnamn: Datatyp: Beskrivning: Shape - Polygon Externid String 65 Områdets numeriska beteckning, generellt enligt modellen kommunkod-områdets beteckning i programmet Kommun String 50 Kommun Namn String 254 Varje kulturmiljövårdsområdes namnbeteckning i respektive program Kategori String 50 F=fornlämningsmiljö, B=bebyggelsemiljö, K=kulturlandskap Status String 50 Kompletteras senare. Varje programs politiska status. Källa String 254 Litteraturreferens till orginalprogrammet. Miljö String 50 Kategorisering av områdets miljö enligt Riksantikvarieämbetets Kulturmiljövårdens bebyggelseregister Inventeringshandbok (1988) År Number 10, 0 Publiceringsår Vissa kolumner/attributdata kan behöva kommenteras extra utöver ovanstående kortfattade beskrivningar. I kolumnen Kategori bygger värdena antingen på, i det aktuella KMV-programmet, redan fastställda kategorier eller på bedömningar gjorda efter textbeskrivningarna i samband med digitaliseringen av texten. Status ska ange det aktuella programmets position i den politiska processen, d v s om programmet t.ex. blivit godkänt av kommunledning o.s.v. Källa innehåller i de flesta fall en referens till det aktuella KMV-programmet/inventeringen. I somliga fall har fler än en källa använts i en kommun och i dessa fall finns två eller fler referenser.

6 Miljö bygger på de Miljökategorier som Riksantikvarieämbetet uppställt i sin inventeringshandbok för sitt bebyggelseregister. Dessa har i sin tur sin utgångspunkt i vissa av riksintressenas landskaps- och miljötyper (RAÄ 1998: 106). Dessa kategorier finns inte angivna i något av KMV-programmen eller inventeringarna utan har tillförts i samband med digitaliseringsuppdraget. Följande huvudkategorier har använts: Bergslagsmiljö Bruksmiljö Bymiljö Finnbygd Fäbodsmiljö Förortsmiljö Herrgårds-/slottslandskap Industrimiljö Kyrkomiljö Kust- och skärgårdsmiljö Utkantsbebyggelse Militär miljö Odlingslandskap Fritidsmiljö Skogslandskap Stadsmiljö Tätort Denna attributdata kan endast innehålla ett värde (och inte som i Kategori där en miljö kan tillåtas uppfylla alla variabler). Detta har medfört en bedömning där varje områdes huvudmiljö har försökts definieras. 2:3. Områdesbeskrivningarna Till varje utpekat område hör en textbeskrivning. Ursprungsmaterialet har till övervägande delen varit analogt i form av rapporter eller böcker varför dessa texter skannades in till digitala bilder. Bilderna avlästes i nästa steg av OmniPages OCR-program varvid textmassan översattes till i datorn redigerbar text. I de senast publicerade programmen fick vi via kommunerna tillgång till digitala versioner av beskrivningarna vilket avsevärt underlättade hanteringen. 3. Kommunala kulturmiljövårdsområden i OGIS och på länsstyrelsernas GISdata-distributionswebb 3:1. OGIS Idag finns det kompletta resultatet av uppdraget att beskåda i OGIS, Länsstyrelsen i Västra Götalands GIS-handläggarsystem. Där kan man förutom att rent geografisk se och söka ut områdenas begränsning även få information i form av attributdata och textbeskrivningar. Texten, som presenteras i ett separat s.k. pop-up-fönster, kan kopieras och klistras in i vanliga ordbehandlingsdokument. Sammantaget blir detta data-set ett kraftfullt redskap i t.ex. handläggningssituationer. Tillsammans med annan relevant GIS-information i OGIS (t.ex. fornminnesregistret, riksintresseområden, planer för PBL, nationellt och regionalt utpekade odlingslandskap, naturskyddsområden och övriga utpekade naturområden m.fl.) kan jämförelser och analyser av t.ex. överlappande områden med olika skyddsbestämmelser eller intressen göras (se bilaga

7 2 för sådant exempel). Att söka svar på frågor om antal, omfång, typ o.s.v. går på ett enkelt sätt att göra. 3:2. Länsstyrelsernas ditstributions-webb Länsstyrelsernas gemensamma distributionswebb [ ] innehåller publik GIS-data för nedladdning för den som har behov av länsknutna GIS-data. Här ligger även de digitala kommunala kulturmijövårdsområdena tillgängliga för både proffesionellt och allmänt bruk, dock utan textbeskrivningarna av copyright-skäl. Däremot har man tillgång till all attributdata (kategori, miljö osv.). På detta sätt har ett analogt och svårtillgängligt material tillgängliggjorts för den intresserade. 4. Litteraturreferens och bilagor 4:1. Litteraturreferens Riksantikvarieämbetet, 1998, Kulturmiljövårdens bebyggelseregister Inventeringshandbok, Trelleborg. 4:2. Bilagor Bilaga 1. Referenser till de KMV-program/inventeringar som digitaliserats. Bilaga 2. Exempel hämtade från OGIS.

8 Bilaga 1. Källor till digitaliseringen av kulturmijövårdsområden i Västra Götalands län: Ale Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Falköping Färgelanda Grästorp Göteborg Program för kulturminnesvård. Ale kommun. Ale kommun & Länsstyrelsen Älvsborgs län. Vänersborg, 1986 Bengtsfors kommun. Kulturmiljöprogram. Bengtsfors kommun, Länsstyrelsen i Älvsborgs län & Älvsborgs länsmuseum. Vänersborg, 1994 Bollebygds kommun. Kulturhistorisk byggnadsinventering Nr 41. Älvsborgs Länsmuseum. Vänersborg, 1997 Värdefulla kulturmiljöer i Borås kommun, Borås kommun och Regionmuseum Västra Götaland, 2001 Bygd att bevara. Program för kulturminnesvård. Dals-Eds kommun. Dals-Eds kommun & Länsstyrelsen Älvsborgs län. Vänersborg, 1984 Hus och miljöer på Falbygden. Kulturhistorisk inventering Falköpings kommun. Falköping, 1989 Färgelanda Kulturminnesvårdsprogram, Färgelanda kommun och Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Vänersborg 1986 Bergström, L & Orebäck Krantz, E. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Grästorps kommun. Skaraborgs länsmuseum och Grästorps kommun. Skara, 1994 Göteborg, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, Del 1, Ett program för bevarande, Stadsbyggnadskontoret/Göteborgs Stadsmuseum, Västerås, 1999 samt Göteborg, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, Del 2, Ett program för bevarande, Stadsbyggnadskontoret/Göteborgs Stadsmuseum, Västerås, 2000 Götene Götene kommun. Översiktlig kulturhistorisk inventering. Skaraborgs Länsmuseum Skara, 1980 Herrljunga Herrljunga kommun. Kulturmiljöprogram. Herrljunga kommun & Älvsborgs länsmuseum. Borås, 1995 Hjo Hjo kommun. Översiktlig kulturhistorisk inventering Västergötlands fornminnesförening Härryda Kulturminnesvårdsprogram. Härryda kommun, 1992 Karlsborg Kulturmiljövård. Karlsborgs kommun. Kulturnämnden & Länsmuseet Kungälv Kulturminnesvårdsprogram. Kungälvs kommun Kulturmiljöer i Lerums kommun. Kulturmiljöprogram & Planeringsunderlag. Älvsborgs läns museum & Lerums kommun. Bollebygd, 2000 Lerum samt Lerums kommun. Kulturhistorisk byggnadsinventering nr 40. Älvsborgs länsmuseum. Borås, 1999 Lidköping Tidernas Lidköping, staden och bygden. En bok om kulturmiljöer i Lidköpings kommun. Lidköpings hantverks och sjöfartsmuseum & Lidköping Vänern. Lidköping, 1991

9 Kulturmiljöer i Lysekils kommun. Historia och program för värd och Lysekil bevarande, Uddevalla, 1992 Göthberg, E. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Mariestad Mariestads kommun - Landsbygden. Mariestad, Kulturmiljöprogram Marks kommun. Marks kommun, Länsstyrelsen Mark Älvsborgs län & Älvsborgs Länsmuseum. Kinna, 1991 Kulturminnesvårdsprogram för Munkedals kommun. Del 1. Foss, Häby och Valbo Ryr socken. Remissupplaga våren 1994 samt Kulturminnesvårdsprogram för Munkedals kommun. Del 2. Munkedal Svarteborgs socken. Remissupplaga våren 1994 samt Kulturminnesvårdsprogram för Munkedals kommun. Del 3. Sörbygden. Remissupplaga våren 1994 Kulturmiljöer i Mölndal, Kållered och Lindome. Mölndals kommun. Mölndal 2000 Orust. Historia och miljö. Kulturhistoriska dokumentationer nr 7, Orust Bohusläns museum, Stenungsund, 1994 Kulturminnesvårdsprogram för Partille kommun - Del 2: Urval och Partille avgränsningar av miljöer och objekt - Förslag till åtgärder. Partille kulturnämnd Skara kommun. Kulturhistorisk inventering. Skaraborgs Skara Länsmuseum Skara, 1983 Carlquist, Thomas. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Skövde i Skövde kommun. Skaraborgs länsmuseum & Skövde kommun. Skara, 1988 Sotenäs k:n. Kulturhistorisk undersökning 2, Landsantikvariekontoret Uddevalla, 1975 Sotenäs samt Kulturminnesvårdsprogram. Göteborg och Bohuslän (koncept), 1987 Kulturminnesvårdsprogram för Stenungsunds kommun. Stenungsund Stenungsunds kommun, 1988 Kulturmiljöprogram. Svenljunga kommun. Svenljunga kommun, Svenljunga Länsstyrelsen Älvsborgs län och Älvsborgs länsmuseum Tomas Brandt, Kristina Lindholm, Lars Rydbom. Kulturmiljöer och Strömstad kulturmiljöarbete i Strömstad, - handläggarstöd och kulturhistoriskt underlag för Strömstad kommun. Bohusläns museum rapport, Tanum - Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun. Tanums Tanum Kommun. Uddevalla, 1984 Tibro kommun. Kulturhistorisk bebyggelseinventering. Tibro Remissupplaga juni Skaraborgs länsmuseum Holmström, Erik & Orebäck Krantz, Elisabet. Kulturhistoriskt Tidaholm värdefulla byggnader och miljöer i Tidaholms kommun. Skaraborgs länsmuseum & Tidaholms kulturnämnd. Falköping, 1989 Tjörn Tjörn - Framtid med tradition, Tjörns kommun, Göteborg, 1988 Kulturhistorisk utredning 10 - Tranemo kommun. Älvsborgs Läns Tranemo Museiförening. Vänersborg, 1975

10 Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Åmål Öckerö Kulturmiljöprogram, Trollhättans kommun. November Trollhättans kommun. Enheten för strategisk planering. Uddevalla, 1992 Töreboda kommun. Kulturhistorisk inventering. Skaraborgs Länsmuseum Skara, 1983 Kulturmiljövårdsprogram, Uddevalla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 9 april 2002 Ulricehamns kommun. Blidsberg, Dalum, Humla, Kölaby, och Timmele socknar samt Ulricehamns stad med Brunn och Vist f.d. socknar. Del 2, Kulturhistorisk utredning 26. Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum. Vänersborg, 1981 Vara kommun. Kulturhistorisk inventering. Skaraborgs Länsmuseum Nossebro, 1985 Vårgårda kommun. Program för kulturminnesvård. Vårgårda kommun & Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Vänersborg, 1984 Bygd att bevara. Program för kulturminnesvård. Åmåls kommun och Länsstyrelsen Älvsborgs län, Vänersborg 1983 Tradition och förnyelse - Kulturminnesprogram för Öckerö kommun. Öckerö kommun. 1992

11 Bilaga 2. Bildexempel på de digitala kommunala kulturmiljövårdsområdena 1. Länsöversikt med KMV-områden (ljusa orastrerade ytor), planer enligt PBL (orangea punkter) samt riksintresseområden för kulturmiljövården (svarta rastrerade ytor). Tanken med en sådan här karta är att snabbt se hur områden med olika bestämmelser, lagskydd o.s.v. sammanfaller. Kartan är gjord i ArcView 3.2.

12 2. Del av Mariestads kn. KMV-områden med röd begränsning. Vy från OGIS3.

13 3. Samma som 2 med planer enligt PBL tillagt som svarta rastrerade områden. Vy från OGIS3.

14 4. Samma som ovan med riksintresse för kulturmiljövården tillagt som röda rastrerade ytor. Vy från OGIS3.

15 5. Björsäter KMV-område (område 3 i Mariestads kn), med informationsfönster synligt. I informationsfönsret ser man förutom områdets identitet all attributdata som finns knutet till området (se kapitel 2:2 i rapporten för presentation av attributdatan). Vy från OGIS 3.

16 6. Samma som ovan med de digitaliserade områdesbeskrivningarna synliga i ett popup-fönster. Texten går att kopiera och klistra in i ordbehandlingsdokument. Vy från OGIS3.

17 7. Samma som ovan med planer enligt PBL tillagt som svarta rastrerade ytor. Vy från OGIS3.

18 8. Samma som ovan med riksintresseområde för kulturmiljövården inlagt som röda rastrerade ytor. Informationsfönstret definierar alla de objekt som finns representerade på en given punkt. På den här bilden ser man tydligt hur de tre olika områdena sammanfaller. Vy från OGIS3.

19

20 God bebyggd miljö Ett rikt odlingslandskap Hav i balans... Levande sjöar och vattendrag