Analys av kommunala bostadsbolags arbete med energieffektivisering. Jenny Björk Sofie Wistrand

Transkript

1 Analys av kommunala bostadsbolags arbete med energieffektivisering Jenny Björk Sofie Wistrand

2 Copyright Jenny Björk och Sofie Wistrand, 2014 Båda författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Institutionen för byggvetenskaper, Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola, Lund ISRN LUTVDG/TVBP 14/5491 SE Institutionen för byggvetenskaper Telefon: Byggproduktion Telefax: Lunds Tekniska Högskola Hemsida: Box LUND Tryck av Media Tryck, Lund

3 Analys av kommunala bostadsbolags arbete med energieffektivisering Analysis of Public Housing Companies work with energy efficiency Examensarbete utfört av/master of Science Thesis by: Jenny Björk, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH Sofie Wistrand, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH Handledare/Supervisor: Stefan Olander, Institutionen för byggvetenskaper avd. byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Examinator/Examiner: Anne Landin, professor, Institutionen för byggvetenskaper avd. byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola Opponent/Opponent: Linda Persson, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Nyckelord: Energieffektivisering, miljonprogrammet, flerbostadshus, allmännyttiga bostadsbolag Keywords: Energy efficiency, Million Homes Programme, multi-family dwellings, Public Housing Company 3

4 4

5 Abstract Problem: How do the Public Housing Companies work with energy efficiency? What kind of factors influences the company s decision to carry out energy efficiency measures? Do the companies work different with this type of questions depending on their size? Purpose: Method: Conclusion: The primary purpose of this report is to analyze how the Public Housing Companies manages energy efficiency of multi-family dwellings from the Million Homes Programme. The survey should result in a deeper understanding of smaller and larger implemented energy efficiency measures in multi-family dwellings, how the companies are working with energy issues and possible problems to energy efficiency. Deduction has been used as working method in the study. Existing theory has been collected and based on this appropriate questions has been designed for the telephone interviews. Nine telephone interviews were performed with three large, three medium and three smaller Public Housing Companies in the south of Sweden. The collected theory and responses from the qualitative interviews were analyzed and a conclusion that answers the questions of this study was drawn. The result of the study shows that all Public Housing Companies are working with energy issues but differences exist between the groups. The large companies have been working with it for a long time, reduced the energy consumption significantly and have their own specific energy targets for their company. The medium sized companies are also actively working with energy issues and two of the companies have an employee who only works with those kinds of questions. Among the small companies the energy issues are included in other daily tasks. Two of the small companies pointed out that lack of economic and technical knowledge of energy efficiency in the company and the lack of time is a quite big problem. These companies have also done least number of more comprehensive measures. All Public Housing Companies have and are planning to do both smaller and more comprehensive energy efficiency measures. 5

6 They have ongoing monitoring of energy consumption and evaluate completed measures. All companies except from one believe that they will reach the national target to reduce energy use by 20% year Lack of financial resources is the main reason that energy efficiency measures are not performed. The competition of the resources is tough and energy efficiency measures must often give way to other measures. Other obstacles that could have an impact on energy efficiency measures is that the majority of the companies in this study pointed out that consultants and contractors in the construction industry do not have wide enough knowledge about these types of issues. 6

7 Sammanfattning Frågeställning: Hur arbetar bostadsbolagen med energieffektivisering? Vilka faktorer påverkar bolagets beslut om att utföra energieffektiva åtgärder? Arbetar bolagen olika med denna typ av frågor beroende på bolagens storlek? Syfte och mål: Metod: Slutsats: Studien syftar på att analysera hur de kommunala bostadsbolagen hanterar energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus. Undersökningen bör resultera i djupare kunskap kring mindre respektive större genomförda energieffektiviseringsåtgärder i miljonprogramsbeståndet, bolagens arbetssätt kring energifrågor samt eventuella hinder som finns för energieffektivisering. Deduktion har använts som arbetsmetod i studien då befintlig teori har hämtas in och utifrån denna har lämpliga frågor konstruerats till telefonintervjuerna. Nio telefonintervjuer har genomförts med tre stora, tre medelstora och tre mindre kommunala bostadsbolag i södra Sverige. Den inhämtade teorin och svaren från de kvalitativa intervjuerna analyserades och en slutsats som besvarar studiens frågeställningar drogs. Studien visar att samtliga bostadsbolag arbetar med energifrågor men att skillnader finns mellan de olika grupperna. De stora företagen har arbetat med det en längre tid, minskat energianvändningen markant och har egna specifika energimål. Även de medelstora företagen arbetar aktivt med energifrågor och två av företagen har en anställd som endast arbetar med detta. Bland de små företagen ingår energifrågorna i övriga arbetsuppgifter. Två av de små företagen påpekade att brist på ekonomisk och teknisk kunskap i företaget kring energieffektivisering samt tidsbrist är ett ganska stort problem. Vilket visar sig i att de har utfört minst antal större åtgärder. Samtliga bostadsbolag har och planerar att utföra både enklare och mer omfattande energieffektiviseringsåtgärder. De har löpande uppföljning av energianvändningen och utvärderar genomförda åtgärder. Alla utom ett företag tror att de kommer uppnå det nationella målet att minska energianvändningen med 20 % till år

8 Brist på ekonomiska resurser är den främsta anledningen till att energieffektiviseringsåtgärder inte utförs. Konkurrensen kring de avsatta resurserna är hård och energieffektiviseringsåtgärder får ofta ge vika för andra åtgärder. Andra hinder som uppdagades i denna studie är att flertalet påpekade att konsulter och entreprenörer i byggbranschen inte har tillräcklig bred kunskap kring denna typ av frågor. 8

9 Förord Detta examensarbete har utförts under vårterminen 2014 som en avslutande del av vår civilingenjörsutbildning i lantmäteri vid Lunds Tekniska Högskola. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och har genomförts vid avdelningen för Byggproduktion. Vi vill rikta ett stort tack till alla bostadsbolag som ställt upp på telefonintervjuer med oss. Utan er hjälp hade vi inte kunnat genomföra examensarbetet. Vidare vill vi tacka de föreläsare vi haft under vår studietid för intressanta kurser. Fem års studier är nu ett avslutat kapitel och vi vill slutligen tacka alla som bidragit till en oförglömlig tid i Lund. Lund, den 21 maj 2014 Jenny Björk Sofie Wistrand 9

10 10

11 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar Disposition Begrepp Metod Undersökningstyp Kvalitativ och kvantitativ metod Deduktion, induktion och abduktion Intervjuer Reliabilitet och validitet Val av arbetsmetoder Arbetsgång Förutsättningar för energieffektivisering Bakgrund till rekordåren och miljonprogrammet Ekonomisk tillväxt, urbanisering, befolkningsökning och ett ökat antal hushåll Bostadsbrist, bristfällig standard och trångboddhet En miljon nya bostäder Rationellt byggande och politisk styrning Miljonprogrammets bostadsområden Resultatet av miljonprogrammet Byggnadskonstruktioner, tekniska installationer och uppvärmningskälla Lamellhus Punkthus och loftgångshus Fjärrvärme Nationella miljömål och andra regelverk Nationella miljömål och total slutlig energianvändning Lagkrav på specifik energianvändning Energideklaration Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Lagen om offentlig upphandling Bruksvärdessystemet Byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen Varsamhetskrav och förbud mot förvanskning Förvaltningsmässiga bedömningar Förnyelse av flerbostadshus Underhåll Energieffektivisering Politiska och miljömässiga incitament Ekonomiska incitament

12 4.3.3 Incitament för energieffektivisering i rekordårens flerbostadshus Energieffektiviseringsmetoder Byggnadens klimatskal Uppvärmning Ventilation Fastighetsel och belysning Förvaltning och skötsel Investeringskalkyler Kalkylränta Kommuners avkastningskrav Nuvärdes-, internränte- och annuitetsmetoden Pay-backmetoden LCC-metoden En investeringsåtgärds påverkan på redovisat resultat Empiri Enklare energieffektiviseringsåtgärder Stora företag Medelstora företag Små företag Större energieffektiviseringsåtgärder Möjliga hinder för energieffektivisering i bostadsbolagen Teknisk och ekonomisk kunskap kring energieffektivisering i bostadsbolaget Brist på kunskap hos konsulter och entreprenörer i byggbranschen kring energieffektiviseringsfrågor Tillräckligt med tid för att genomföra åtgärder i energieffektiviserande syfte Problem med att finansiera åtgärderna Olika incitament att sänka energianvändningen mellan hyresvärd och hyresgäst Bevarandekraven i PBL Lagen om offentlig upphandling Evakueringsbostäder Bättre möjligheter i framtiden Energiprisets utveckling Energieffektiviseringsarbete i bostadsbolagen Engagerad ledning kring energifrågor Utbildning av tjänstemän kring energieffektivisering Utbildning av driftpersonal kring energieffektivisering Informera och motivera hyresgäster att spara energi Löpande uppföljning av energianvändningen Individuella energimål för varje fastighet Utvärdering av genomförda åtgärder Genomförande av förslag från energideklarationen Riksdagsmålen kring en minskad energianvändning Planerade energieffektiviseringsåtgärder de kommande fem åren

13 5.6 Ekonomiska aspekter kring energieffektivisering Lönsamhetens betydelse Beräkningsmodeller Avkastning Analys Genomförda åtgärder Klimatskalet Uppvärmning Ventilation Fastighetsel och belysning Bostadsbolagens arbete mot riksdagsmålen Kunskap i företagen Samband mellan kunskap och utförda åtgärder Samband mellan kunskap och utbildning av tjänstemän Samband mellan tidsbrist och utförda åtgärder Samband mellan kunskap och lagen om offentlig upphandling Samband mellan kunskap i företaget samt kunskap hos konsulter och entreprenörer Hyresvärdens och hyresgästens samarbete kring energibesparingar Uppföljning, utvärdering och energideklarationen Finansiering och lönsamhet vid energieffektivisering Slutsats Källförteckning Bilaga 1 Intervjumall

14 14

15 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under det så kallade miljonprogrammet, mellan åren 1965 och 1974, byggdes det knappt lägenheter i flerbostadshus. Produktionen av lägenheter har varken tidigare eller senare i svensk historia varit så hög. 1 Beståndet byggdes under stor tidspress och ledord i byggandet var enkelhet, storskalighet och standardisering. Cirka 40 % av flerbostadshusen som byggdes under miljonprogrammet lokaliserades till de tre storstadsområdena och deras omkringliggande kommuner. Förmånliga bostadslån medförde att även mindre kommuner kunde satsa på större byggprojekt och byggandet var högt på orter av alla storlekar. 2 Kommunala bostadsbolag finns idag i de flesta svenska kommuner och bolagen äger tillsammans knappt 30 % av alla lägenheter i Sverige. 3 Av de kommunala bostadsbolagens lägenheter är knappt en tredjedel byggda under miljonprogrammet. 4 Idag har flerbostadshusen från miljonprogrammet nått en ålder av fyrtio till femtio år och de flesta är i behov av större underhållsåtgärder. 5 Sektorn bostäder och service stod år 2011 för 38 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. 6 Riksdagen har som ett led i landets energieffektiviseringsarbete beslutat att den totala energianvändningen i bostäder ska minska med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050 i förhållande till användningen år Genom att halvera energianvändningen kan sektorn minska klimatbelastningen, omvärldsberoendet samt kostnaderna. 8 För att uppfylla de nationella målen om sänkt energianvändning krävs det att energieffektiviseringsåtgärder utförs i det befintliga beståndet. I samband med större renoveringar av flerbostadshusen från miljonprogrammet är det ett ypperligt tillfälle för bostadsbolagen att samtidigt energieffektivisera. 9 En grundläggande förutsättning för att bostadsbolagen ska uppnå de nationella målen är att bolagen har ett fungerande energiarbete. Andra faktorer såsom lönsamhet, lagar och det geografiska läget kan också påverka bolagens möjlighet att energieffektivisera. Det är även möjligt att energiarbetet kan skilja sig åt mellan bolagen beroende på storleken på deras fastighetsbestånd. 1 SCB. 2013a. 2 Vidén, S SCB. 2013b. 4 SCB. 2013c. 5 Incit AB Energimyndigheten. 2013a. 7 Boverket. 2011a. 8 Naturvårdsverket Svensk Innemiljö

16 1.2 Syfte och frågeställningar Denna studie syftar på att analysera hur de kommunala bostadsbolagen hanterar energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus. De frågeställningar som besvaras i studien är följande: Hur arbetar bolagen med energieffektivisering? Vilka faktorer påverkar bolagets beslut om att utföra energieffektiva åtgärder? Arbetar bolagen olika med denna typ av frågor beroende på bolagets storlek? 1.3 Avgränsningar Studien avgränsas till att omfatta 20 veckors studier och avser flerbostadshus från miljonprogramsåren som ägs och förvaltas av kommunala bostadsbolag. Dessa bolag är relativt lika varandra då det är en kommun som har det bestämmande inflytandet och bolagens syfte är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Studien avgränsas geografiskt till södra Sverige. I studien utförs telefonintervjuer med tre större, tre medelstora samt tre mindre kommunala bostadsbolag. 1.4 Disposition Studien är uppdelad i följande avsnitt Kapitel 1 Kapitel 2 Bakgrund, syfte, frågeställningar och avgränsningar behandlas i detta kapitel. I metodikavsnittet beskrivs olika vetenskapliga forskningsmetoder som kan tillämpas i en studie. Val av arbetsmetoder i denna studie motiveras och studiens arbetsgång beskrivs. Kapitel 3 Innehåller teori kring de förutsättningar som finns för energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus. Bakgrund, byggnadskonstruktioner, miljömål och andra regelverk presenteras. Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Denna teoridel behandlar de förvaltningsmässiga bedömningarna. Bland annat tas underhåll, energieffektiviseringsmetoder och investeringskalkyler upp. Resultatet av de genomförda telefonintervjuerna redovisas i empirikapitlet. I analyskapitlet analyseras resultatet från empirin tillsammans med den framtagna teorin. 16

17 Kapitel 7 Det avslutande kapitlet behandlar författarnas slutsatser av studien och besvarar studiens frågeställningar. 1.5 Begrepp A temp Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Byggnadens energianvändning Byggnadens specifika energianvändning Energieffektivisering Köldbrygga Slutliga energianvändningen Underhåll Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Byggnadens energianvändning fördelat på A temp uttryckt i kwh/m 2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Minimera byggnadens behov av köpt energi genom bland annat teknikval och bättre avvägning mellan investering och driftkostnad. En konstruktionsdetalj som har kontakt både med den varma insidan och den kallare utsidan av ett hus och leder ut värme. Köldbryggan orsakar värmeförluster och kalla ytor inomhus. Med slutlig energianvändning menas att de så kallade omvandlings- och distributionsförluster som sker på vägen till användaren inte är medräknade i de siffror som presenteras. Är en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriskt värde. 17

18 U-värde U-värdet, även kallat värmegenomgångskoefficienten, är den egenskap som anger hur bra en hel byggnadsdel isolerar. Med byggnadsdel menas här exempelvis en vägg, ett golv eller ett tak. Enheten för värmegenomgångskoefficienten är W/m² C eller W/m² K. Ju lägre värde desto bättre isolering. Ändring av en byggnad Avser en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. 18

19 2 Metod Detta kapitel inleds med en beskrivning av olika vetenskapliga metoder som kan tillämpas i en undersökning. Därefter beskrivs och förklaras val av arbetsmetoder i denna studie och en sammanfattning av studiens arbetsgång avslutar kapitlet. 2.1 Undersökningstyp En undersökning kan genomföras på många olika sätt och de tre vanligaste är explorativt, deskriptivt eller hypotesprövande. En explorativ undersökning är lämplig när det finns kunskapsluckor inom ett område och syftet är att nå kunskap. Om ett problemområde där det redan finns en stor mängd information undersöks är undersökningen deskriptiv. I detta fall studeras ett fåtal företeelser mer grundligt. En hypotesprövande undersökning tillämpas i problemområden där det finns mycket kunskap och utvecklade teorier. Utifrån teori kan olika antaganden prövas i förhållande till verkligheten. 2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod Det finns två olika metoder i valet av att ta fram, bearbeta och analysera information som samlats in. Vilken av dessa metoder som bör användas beror på studiens syfte. I en kvantitativ studie sker bearbetning av insamlad information genom statistiska metoder och resultatet visualiseras ofta i tabeller eller diagram. Resultatet av studien bör kunna generaliseras och appliceras på liknande objekt som inte var utvalda i studien. Om det eftersträvas en annan och mer djupare kunskap än det som kan fås genom en kvantitativ studie bör en kvalitativ metod användas. Fokus i en kvalitativ studie ligger i att analysera och tolka svar från exempelvis kvalitativa intervjuer. 2.3 Deduktion, induktion och abduktion Teori och empiri behövs för att undersökningens frågeställningar ska besvaras. Deduktion, induktion och abduktion är tre olika arbetssätt för att relatera teorin och empirin. Vid ett deduktivt arbete används befintlig teori och allmänna principer som grund. Utifrån denna görs antaganden som prövas i empirin. Att studien grundar sig på befintlig teori bör stärka objektiviteten i undersökningen vilket även innebär att författarnas personliga uppfattningar inte bör påverka studien. Ett induktivt arbetssätt används när befintlig teori kring undersökningsämnet saknas. Utifrån insamlad information och empiri för en speciell situation formuleras en teori. Denna påverkas med stor sannolikhet av författarens personliga uppfattningar. Det tredje och sista arbetssättet är abduktion. Abduktion är en kombination av de två andra och innebär att en teori formuleras utifrån ett hypotetiskt mönster som kan förklara ett speciellt fall. I empirin testas denna teori på nya fall Patel, R. och Davidson, B

20 2.4 Intervjuer Hur frågorna är utformade och hur de presenteras på en intervju beror på valet av standardisering och strukturering. Vid en standardiserad intervju ställs frågorna i lika ordning och på lika sätt till intervjupersonerna. Om ordningsföljden på frågorna och eventuella följdfrågor däremot anpassas efter intervjupersonen har intervjun låg grad av standardisering. Vid en strukturerad intervju används frågor med fasta svarsalternativ medan svaren är öppna i en ostrukturerad. Vid kvantitativa studier lämpar sig en standardiserad och strukturerad intervju (då man vill jämföra och analysera svaren). I en kvalitativ intervju tillämpas öppna svar på frågorna och intervjun är antingen lågt eller högt standardiserad Reliabilitet och validitet För att minimera osäkerheten av undersökningen krävs god validitet och reliabilitet. Dessa parametrar samverkar och det går inte att utesluta den ena eller den andra. Graden av validitet bestäms av om det som verkligen undersöks är det som studien syftar på att undersöka. Det är viktigt att lämpliga intervjufrågor formuleras utifrån teorin så att hela undersökningsområdet täcks. Reliabiliteten anger tillförlitligheten i bedömningen av intervjusvaren. Om en intervju upprepas ska resultatet bli detsamma som tidigare om omständigheterna inte har förändrats. Vid kvalitativa intervjuer är reliabiliteten svår att uppskatta då den är relaterad till intervjuarens förmåga att registrera svar. Två sätt att stärka reliabiliteten i detta fall är att ytterligare en person registrerar svaren eller att intervjun spelas in Val av arbetsmetoder Idag finns en hel del kunskap kring hur energianvändningen kan minskas genom att energieffektiva åtgärder genomförs i flerbostadshus. Denna undersökning är deskriptiv och författarna väljer att djupare undersöka hur de kommunala bostadsbolagen i södra Sverige arbetar med energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus. Valet av miljonprogrammets flerbostadshus grundar sig i att dessa är i stort behov av större underhållsåtgärder de närmaste åren. Det är ett gyllene tillfälle att i samband med dessa renoveringar även utföra energieffektiva åtgärder för att riksdagsmålet om en halvering av energianvändningen till år 2050 ska uppnås. Miljonprogrammets flerbostadshus utgör en stor del av Sveriges totala flerbostadshusbestånd och de har en liknande konstruktion. För att ta fram, bearbeta och analysera information som samlats in tillämpas kvalitativ metod. Valet av metod grundar sig i att undersökningen ska leda till en förståelse om 11 Trost, D Patel, R. och Davidson, B

21 hur företagen agerar kring energieffektivisering. Svaren från telefonintervjuer analyseras och tolkas och bör resultera i djupare kunskap inom detta område. Undersökningen grundar sig på befintlig teori som inhämtas och därifrån har lämpliga frågor konstruerats utifrån de antaganden författarna gjort. Med en befintlig teori som grund bör resultatet av undersökningen förstärkas och inte påverkas av författarnas personliga åsikter. Arbetssättet som används i studien är alltså deduktion. För att få fram ett urval av bostadsbolag till intervjuerna rangordnades kommunerna i södra Sverige efter invånarantal. De delades upp i stora, medelstora och små kommuner, vilket även anses representerar storleken på företagens fastighetsbestånd. I denna studie är fastighetsbeståndet i företag E och G, det vill säga i ett medelstort och ett litet företag nästan lika stort. Det är alltså möjligt att en avvikelse kan finnas i denna studie då det inte tagits hänsyn till att exempelvis en mindre kommun i verkligheten kan ha ett medelstort bostadsbolag. Syftet med en uppdelning är att se om det finns några skillnader kring energieffektiviseringsarbetet i olika stora kommuner/bostadsbolag. Till stora kommuner hör de med fler än invånare, mellanstora kommuner avgränsas till kommuner med mellan och invånare. Till en liten kommun räknas de med färre än kommuninvånare. Övriga kommuner valdes bort. Ur denna urvalsmassa valdes tre kommunala bostadsbolag ut ur varje grupp för att intervjuas. Information om intervjuerna skickades till de utvalda företagen tillsammans med en förfrågan om att delta. Personerna som intervjuats är fastighetschefer, projektledare eller har annan befattning där de är involverade i energiarbetet på företaget. Ordningsföljden på frågorna var densamma i samtliga intervjuer och frågorna ställdes på lika sätt för att få lika förutsättningar. I intervjun användes både öppna och slutna frågor och följdfrågor ställdes beroende på de svar som erhölls. Intervjumallen som användes vid telefonintervjuerna finns i bilaga 1. Validiteten i undersökningen förstärks genom att litteratur och tidigare studier kring ämnet studerades noggrant. För att ytterligare styrka frågornas relevans för studien diskuterades de med en erfaren fastighetsförvaltare. Vid kvalitativa intervjuer finns svårigheter att få hög reliabilitet och för att öka denna spelades telefonintervjuerna in i samtycke med den intervjuade. 2.7 Arbetsgång Studien inleddes med att ett problemområde identifierades och syfte samt frågeställningar formulerades. En mindre litteraturstudie genomfördes för att få en överblick av bakgrunden, generella erfarenheter och lösningar kring problemområdet samt genomförda studier. Informationen sammanfattades kort i ett dokument för att underlätta den kommande och djupare litteraturstudien. Utifrån insamlad data formulerades intervjufrågor och telefonintervjuer genomfördes med nio kommunala bostadsbolag, varav tre stora, tre medelstora samt tre små. 21

22 Intervjuerna hölls med personer som är väl insatta i företagens energiarbete. Parallellt genomfördes en djupare litteraturstudie kring den bakomliggande teorin. De teoretiska avsnitten omfattar miljö- och energianvändningskrav, energieffektiva åtgärder, energiarbete, lagar kring problemområdet samt annan relevant kunskap för att förstå problemområdet. Kunskap inhämtades från böcker, artiklar samt rapporter. Två rapporter som särskilt studerades var Industrifaktas rapport Förnyelse av flerbostadshus och Högbergs avhandling Incentives for energy efficiency measures in post-war multi-family dwellings då dessa berör delar av denna studies problemområde. En sammanfattning av resultatet från de kvalitativa telefonintervjuerna sammanställdes i empirikapitlet. Resultatet omfattar enklare och större åtgärder, möjliga hinder för energieffektivisering, energieffektiviseringsarbetet i bostadsbolagen samt ekonomiska faktorer. Vidare analyserades empirin utifrån den framtagna teorin och en slutsats som besvarar studiens frågeställningar presenterades. 22

23 3 Förutsättningar för energieffektivisering 3.1 Bakgrund till rekordåren och miljonprogrammet Rekordåren kallas den tidsperiod mellan åren 1961 och 1975 då bostadsproduktionen i Sverige nådde sin högsta nivå. Produktionen av flerbostadshus har varken tidigare eller senare i svensk historia varit så hög. Det så kallade miljonprogrammet avser ett bostadspolitiskt styrt bostadsbyggande som skedde mellan åren 1965 och Ekonomisk tillväxt, urbanisering, befolkningsökning och ett ökat antal hushåll Efter andra världskriget och fram till 1960-talet skedde en kraftig ekonomisk tillväxt i Sverige. Industri, näringsliv och offentlig sektor utvecklades starkt och inkomsterna ökade för en stor del av befolkningen till följd av högkonjunkturen. En generell långsiktig välfärdpolitik växte fram med statlig bostadspolitik, utbyggd sjuk- och hälsovård, ett reformerat skolväsende och en ökning av annan offentlig service. Näringstillväxt och strukturrationalisering i jordbruket medförde stora omflyttningar av befolkningen från landsbygd till tätorter och storstäder. Urbanisering hade skett sedan sekelskiftet men inflyttningen till städerna ökade i snabbare takt efter Trots inflyttning var det brist på arbetskraft och omfattande invandring skedde för att täcka behoven i framförallt tillverkningsindustrin. År 1945 bodde knappt 6,7 miljoner människor i Sverige medan befolkningen år 1965 hade ökat till nästan 7,8 miljoner, en ökning på cirka 16 %. I takt med att välståndet, inkomsterna och antalet förvärvsarbetande kvinnor ökade kunde allt fler unga och små hushåll skaffa sig en egen bostad. Utbyggnaden av pensionssystemet samt sjuk- och hälsovården ledde dessutom till att fler äldre kunde bo kvar i egna bostäder. Antalet hushåll i Sverige ökade mellan åren 1945 och 1965 med cirka , vilket motsvarar en ökning på cirka 30 % Bostadsbrist, bristfällig standard och trångboddhet Efter andra världskriget hade urbanisering, arbetskraftsinvandring, ett ökat antal småhushåll och ovanligt stora ungdomskullar lett till en ohållbar situation på bostadsmarknaden. Även en ökning i befolkningens välstånd ledde till mångdubblad konsumtion hos befolkningen med höjda krav på bostadsutrymme och standard. 15 Den historiskt viktiga bostadssociala utredningen, med slutbetänkanden 1945 och 1947, visade ett behov på nya lägenheter per år. Bostadsbristen bestod både av att det byggdes för få moderna lägenheter samtidigt som standarden på stora delar av landets bostäder var bristfällig med avseende på utrymmes- och utrustningsstandard Vidén S Vidén S. & Lundahl G Vidén S.& Reppen L Vidén S. & Lundahl G

24 År 1945 saknade 64 % av lägenheterna toalett och 79 % saknade bad eller dusch. Endast vart tredje hushåll hade el- eller gasspis och vart tionde hushåll hade kylskåp. 17 Den bostadssociala utredningen föreslog en storskalig satsning på bostadsbyggandet med syfte att ge alla människor en god bostadsstandard där inga bostäder med låg kvalitet var tillåten. 18 Den bostadspolitik som fördes efter andra världskriget verkade både för bostadsproduktion och bostadssanering där saneringen snarare syftade till rivning och nyproduktion än ombyggnation. Normer om trångboddhet och hyresbetalningsförmåga formulerades. 19 Kommunerna gavs ansvar för bostadsförsörjning, allmännyttiga bostadsbolag bildades och det kommunala planmonopolet skärptes. 20 Samtidigt gav de rådande statligt reglerade lånen och arbetskraftstilldelning mellan olika investeringar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. 21 Mellan åren 1946 och 1960 byggdes i genomsnitt lägenheter per år och tillsammans med bostadssaneringen medförde detta ett årligt nettotillskott på i genomsnitt lägenheter. 22 I början av 1960-talet beräknades mer än en fjärdedel av landets bostadsbestånd sakna modern standard såsom badrum, wc och centralvärme och en femtedel av hushållen var trångbodda (fler än två personer per rum, kök och ett rum oräknat). 23 I bostadsbyggnadsutredningens delbetänkande från 1961 angavs ett behov på nya lägenheter per år och under början av 1960-talet ökade därför bostadsbyggandet för att år 1964 vara uppe i runt lägenheter En miljon nya bostäder Bostadsköerna i Sverige var fortfarande långa under mitten av 1960-talet och bostadsfrågan blev en viktig politisk fråga där samtliga partier var överens om att staten ansvarade för att lösa bostadsbristen. Partierna tävlade om vem som kunde lova flest nya bostäder. När regeringen år 1965 la fram propositionsförslaget om att en miljon bostäder skulle byggas mellan åren 1965 och 1974, var ambitionen att bygga bort bostadsbristen. 25 I den senare formulerade handlingsprogrammet från 1967 angavs målet med miljonprogrammet att: [ ] hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader Boverket Berg K Boverket Berg K Boverket Berg K Vidén S. & Lundahl G Berg K Vidén S. & Lundahl G Proposition 1967:100 s Angående riktlinjer för bostadspolitiken m.m. 24

25 3.1.4 Rationellt byggande och politisk styrning Byggkostnaderna ökade starkt under början av 1960-talet. 27 Vidare innebar bristen på arbetskraft det främsta hindret för att klara den omfattande byggnationen. 28 För att hålla nere produktionskostnaderna och klara den ökade produktiviteten under miljonprogrammet initierades ett flertal bostadspolitiska utredningar och centralpolitiska åtgärder tvingades fram. 29 Strukturrationalisering av byggbranschen, standardisering, elementbyggeri, serietillverkning och storskaliga projekt sågs som nödvändiga. 30 För att möjliggöra det rationella byggandet ändrades regelsystemet för finansiering och byggande på många sätt under rekordåren. 31 I slutet av 1950-talet, redan innan rekordåren startade, infördes en ny nationell byggnadsstadga och alla lokala byggnadsordningar i Sverige avskaffades. 32 Det ekonomiska ansvaret för bostadspolitiken låg hos staten och olika förmånliga lån infördes och avlöste varandra. Staten införde preciserade föreskrifter, standarder, råd och anvisningar vilka var styrande för bygglovsgivning och allt byggande med statligt lån. 33 Riksdagen uppmuntrade till stora byggprojekt och införde under fem års tid (senare förlängt) ett förhandsbesked om statligt bostadslån till högst lägenheter per år. Förhandsbesked gavs till projekt som omfattade minst lägenheter i en planerad enhet, hade låg arbetskraftanvändning och låga produktionskostnader. Dessa bostadslån medförde även att mindre kommuner kunde satsa på större byggprojekt. 34 Mellan åren 1961 och 1975 byggdes det lägenheter över hela Sverige, på orter av alla storlekar, figur Stor- Götebor g Stor- Malmö Östersund Sundsvall Gävle Kiruna Norrköping Linköping Jönköping Gällivare Umeå Luleå Stor-Stockholm Lägenheter byggda i tusental > Figur 1 Orterna med den största produktionen av lägenheter i flerbostadshus Vidén S. & Lundahl G Vidén S.& Reppen L Berg K Vidén S. & Lundahl G Berg K Vidén S.& Reppen L Vidén S. & Lundahl G Berg K Vidén S. & Lundahl G

26 Andra viktiga politiska beslut rörde kommunernas tillgång till mark. En statlig markförvärvslånefond infördes för att möjliggöra kommuners anskaffande av markreserver för tio år framåt. 36 Även en förköpslag trädde i kraft vilket gav kommunen möjlighet att träda in i köparens ställe vid markköp Miljonprogrammets bostadsområden Under miljonprogrammet byggdes inte bara bostäder utan även ett enormt infrastrukturnät med vägar, avloppstunnlar och servicetunnlar. Detta innebar stora ekonomiska investeringar som ställde krav på att de nya bostadsområdena skulle rymma tillräckligt många bostäder för att täcka kostnaderna. 38 För att bostadsområdena snabbt skulle byggas upp krävdes lättexploaterad och billig mark, vilket medförde att många bostadsområden byggdes i utkanten av städernas täta bebyggelse. Inom ett exploateringsområde byggdes vanligtvis ett begränsat antal hustyper vilket till stor del karakteriserade miljonprogramsområdets stadsbild. Vid uppbyggnaden av områdena lades mycket vikt på att de nya bostadsområdena gavs en god utformning och en bra yttre miljö med god tillgång till allmänna kommunikationer. Utöver bostadskomplement som tvättstugor och parkeringsplatser skulle områdena ha ett centrum med lokal service såsom post, bank och dagligvarubutik men även skolor och barntillsyn Resultatet av miljonprogrammet Under början av 1970-talet gick Sverige in i en lågkonjunktur, de stora ungdomskullarna hade återigen minskat och inflyttningen till städerna hade avstannat för att istället övergå i utvandring. Nu stod nybyggda lägenheter tomma och kommuner och bostadsbolag minskade drastiskt sitt byggande. Under miljonprogrammets sista år kom istället över hälften av produktionen att inriktas på småhusbyggande. Att efterfrågan minskade så kraftigt kom i stort sett som en överraskning. Under hela 1960-talet hade bedömningar gjorts att bostadsproduktionen skulle behöva öka ytterligare efter miljonprogrammets slut. När det tio år långa bostadsbyggnadsprogrammet var över hade många av målen uppfyllts. Bostadsbristen var borta och internationellt sett hade Sverige fått en mycket god bostadsstandard bostäder hade producerats varav ungefär två tredjedelar byggts i flerbostadshus och en tredjedel i småhus, figur Vidén S. & Lundahl G Berg K Viden S Vidén S. & Lundahl G Berg K SCB. 2013a. 26

27 Figur 2 Färdigställda lägenheter i flerbostadshus och småhus år Byggnadskonstruktioner, tekniska installationer och uppvärmningskälla Byggandet av miljonprogrammet koncentrerades främst till Stockholm, Göteborg och Malmö. Cirka 40 % av flerbostadshusen som uppfördes under denna period lokaliserades till dessa städer och omkringliggande kommuner. 42 Pressade byggtider medförde att enkelhet, storskalighet och standardisering blev ledord i byggandet. Under byggnationen användes både beprövade och nya material och byggnadskonstruktioner. 43 I de större miljonprogramsområdena uppfördes fältfabriker som med hjälp av flyttbara stora formar tillverkade bokhylleliknande stommar utav betong. 44 Färgsättningen av husen var mycket sparsam och fasadmaterialens naturliga kulör satte ofta prägel på husen. Majoriteten av lägenheterna som byggdes under miljonprogrammet var två- och trerumslägenheter. Lägenheternas ytor och rumsmått ökade jämfört med tidigare år men uppfyller idag inte alla krav på tillgänglighetsanpassning som finns då hallar och dörrar kan vara för små. Vid byggnadstiden var det krav på hiss först när det översta bostadsplanet låg mer än 9 meter över marken vilket innebär att i princip alla flerbostadshus från denna tid med färre än fyra våningar saknar hiss. Grundläggningsmetoderna som användes var främst krypgrund och platta på mark. I områden med sämre markförhållanden användes även pålar. Flertalet av flerbostadshusen saknar både vindsvåning och källare. Under miljonprogrammets tid var fläktstyrd frånluftventilation det dominerade ventilationssystemet där fläktarna placerades på vinden eller taket. I cirka 15 % av 42 Vidén S Vidén, S. och Lundahl, G Vidén S

28 flerbostadshusen används självdrag som ventilationssystem, detta främst i flerbostadshus med lägre antal våningar. Fjärrvärme är den dominerande uppvärmningskällan i flerbostadshusen. 45 De vanligaste hustyperna som byggdes under denna period var lamellhus, punkthus och loftgångshus Lamellhus Den vanligaste typen av flerbostadshus som byggdes under miljonprogrammet var lamellhus med främst tre våningar, figur 3. Dessa finns utspridda över hela landet och placerades ofta i grupp kring bilfria gårdar. Stommen består av husets tvärväggar och gavlar som bär upp bjälklagren och är av armerad betong. De icke bärande långsidorna är tunnare utfackningspartier vars ytskikt består av tegel, plåt, trä eller olika skivmaterial. Låglutande sadeltak eller pulpettak och stora vindsskyddande balkonger och fönster längs långsidorna kännetecknar flertalet av dessa hus. Figur 3 Lamellhus i tre våningar och skivhus. 46 Höga lamellhus även kallade skivhus byggdes främst under inledningen av miljonprogrammet. Dessa placerades mestadels i förorter till större städer och är orienterade i samma riktning i området. Husen har oftast flacka papptak med invändig avvattning och inget eller litet takutsprång. Hiss finns i samtliga skivhus men är för det mesta inte anpassad för rörelsehindrade personer eller att transportera större möbler i Punkthus och loftgångshus Två andra typer av flerbostadshus som byggdes under miljonprogrammet är punkthus och loftgångshus, figur 4. Punkthusen byggdes under hela perioden och omfattar cirka 10 % av alla byggda lägenheter under denna period. Majoriteten av punkthusen består av minst sex våningar och karaktäriseras av ett gemensamt trapphus med hiss centralt i huset som betjänar samtliga lägenheter. Invändig avvattning och minimalt takutsprång är även vanliga inslag i punkthusen. 45 Vidén, S. och Lundahl, G

29 Figur 4 Punkthus och loftgångshus. 46 Cirka 5 % av flerbostadshusen som tillhör miljonprogrammet är av typen loftgångshus och byggdes främst under 1970-talet. Oftast nås lägenheter genom loftgångar längs husets ena långsida. Loftgångshusens stomme består såsom lamellhusens av tvärväggar och gavlar som bär upp bjälklagren och är av armerad betong. Husen har låglutande papptak Fjärrvärme Över 90 % av miljonprogrammets flerbostadshus har idag fjärrvärme som uppvärmningskälla. 48 Vid framställning av fjärrvärme krävs ett centralt värmeverk som värmer upp vatten. Det uppvärmda vattnet transporteras till anslutna byggnader i områden med nedgrävda fjärrvärmeledningar. Detta är ett mycket effektivare och miljövänligare värmeproduktionssätt än om varje byggnad själv skulle producera sin värme. Det finns endast en fjärrvärmeleverantör per område vilket innebär att det föreligger naturligt monopol i distributionsledet. 49 Fossila bränslen har minskat kraftigt i fjärrvärmeverken och idag används främst biobränslen vilket varit en bidragande faktor till en minskning av koldioxidutsläppen i Sverige. Biobränslet kommer främst från restprodukter från sågverk och avverkningsrester såsom grenar, toppar, stubbar och bark. Även överskottsvärme från lokala industrier och värme från avfallsförbränning bidrar med energitillförsel till värmeverken. 50 Fjärrvärmepriset och anslutningsavgiften varierar kraftigt i landets kommuner, figur 5. Detta beror på lokala förutsättningar, val av bränsle samt hur många som är anslutna och vad de förbrukar. Priserna påverkas även av kommunala beslut och rådande statlig energipolitik Forskningsrådet Formas Vidén, S. och Lundahl, G Boverket Energimyndigheten Svensk fjärrvärme. 51 Energimarknadsinspektionen

30 Figur 5 Skillnad i fjärrvärmepris för Sveriges kommuner. 51 Sedan år 2000 har den årliga prisutvecklingsökningen för fjärrvärme legat på en nivå mellan 2,5 till 5,2 %. Sammanlagt har fjärrvärmepriset sedan dess alltså ökat med cirka 54 % vilket kan jämföras med KPI som under samma period ökade med 21 % Nationella miljömål och andra regelverk Nationella miljömål och total slutlig energianvändning I dagens samhälle är vi helt beroende av energi för uppvärmning, transporter, produktion med mera. År 2011 var den totala slutliga energianvändningen i Sverige 379 TWh och sektorn bostäder och service stod för 38 %, figur 6. I sektorn ingår bostäder, lokaler, areella näringar och övrig service. 53 Endast uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus hade år 2011 en total slutlig energianvändning på 24,25 TWh vilket motsvarar cirka 6 % av Sveriges totala användning. 54 Total slutlig energianvändning år 2011 Transporter 38% 24% Industri 38% Bostäder och service Figur 6 Total slutlig energianvändning i Sverige år Holm, P m fl Energimyndigheten. 2013a. 54 Energimyndigheten

31 Diskussioner pågår dagligen och strategier tas fram för att energianvändningen och vårt beroende av fossila bränslen ska minska. I Sverige finns 16 miljökvalitetsmål som verkar för att uppnå det övergripande generationsmålet om att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det femtonde miljökvalitetsmålet och det som berör energieffektivisering är en God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." 55 I syfte att styra länderna i rätt riktning gällande ett minskat energianvändande i befintliga byggnader har EU tagit fram en rad direktiv. Genom Direktivet om byggnaders energiprestanda ska medlemsländerna bland annat införa minimikrav för energiprestanda i byggnader och införa krav på att energideklarationer genomförs. 56 Energieffektiviseringsdirektivet som avser att främja energieffektivisering är relativt nytt och arbete pågår hur det ska utformas i Sverige. Direktivet ställer krav på att medlemsländerna upprättar en långsiktig strategi för att skapa effektivare renovering av byggnader. En annan del är att de offentliga organen ska agera förebilder genom att de ska ta hänsyn till god energiprestanda vid renovering av befintliga byggnader. Direktivet innehåller även krav på att individuell mätning av värme och varmvatten ska införas vid större renoveringar. 57 Som tidigare nämnt står bostäder för en stor del av Sveriges energianvändning. Riksdagen har i ett led att minska användningen beslutat att den totala energianvändningen ska minska med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till användningen år Ett led i att minska vårt beroende av fossila bränslen är att byta uppvärmningsform från olja till förnybara energislag. I majoriteten av flerbostadshusen från miljonprogrammet har en konvertering från olja genomförts. 59 Det är en stor investering och exempel på ny uppvärmningsform är fjärrvärme, värmepumpar och egna biobränslepannor. I vissa fall är det möjligt att komplettera systemet med 55 Naturvårdsverket Direktiv 2010/31/EU. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). Strasbourg: Europaparlamentet och rådet. 57 Direktiv 2012/27/EU. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. Strasbourg: Europaparlamentet och rådet. 58 Boverket. 2011a. 59 Boverket

32 solvärme. Valet av uppvärmningsform beror på byggnadens geografiska placering och markens geologiska förutsättningar. Den nya anläggningen bör även anpassas så att det till en rimlig kostnad är möjligt att byta energislag i framtiden Lagkrav på specifik energianvändning Enligt plan och bygglagen 8 kap 4-5 ska en byggnad vid nybyggnation, ombyggnation eller annan ändring av en byggnad än ombyggnation uppfylla de tekniska egenskapskraven angående energihushållning. 61 Sverige är uppdelat i tre klimatzoner, figur 7 62, med olika krav på den specifika energianvändningen för bostäder. Dagens krav redovisas i tabell 1 och varierar även beroende på om byggnaden har elvärme som uppvärmningskälla eller ej. 63 Tabell 1 Specifika energianvändningskrav Klimatzon I II III Byggnadens specifika energianvändning (kwh per m 2 A temp och år), ej elvärme Byggnadens specifika energianvändning (kwh per m 2 A temp och år), elvärme Figur 7 Sveriges tre klimatzoner. 62 Energianvändningen för en byggnad beror bland annat på byggnadens isolering, fönster, ventilation och tekniska lösningar. Mängd och typ varierar beroende på vilka byggregler, materialval och byggnadstekniska lösningar som var aktuella vid byggtidpunkten. Enligt figur 8 var den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten av lägenheterna i flerbostadshusen byggda under miljonprogramsåren cirka 145 kwh/m 2 år 2011, ej temperaturkorrigerad. 64 Figur 8 Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus år 2011, ej temperaturkorrigerad Energimyndigheten. 2013b. 61 SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Socialdepartementet. 62 Boverket. 2011b. 63 BFS 2013:14 BBR 20. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd. Boverket. 64 Energimyndigheten