PM 7:2000 Högutbildades arbetslöshet i Stockholmsregionen 1997

Transkript

1 PM 7:2000 Högutbildades arbetslöshet i Stockholmsregionen 1997 Förord Kompetensutveckling och FoU är en del i en samlad Regional utvecklingsplan för Stockholms län, som är utsänd på samråd under perioden 20 maj till 20 november år För att Stockholmsregionen ska kunna hävda sin ställning gentemot andra regioner och samtidigt ge invånarna mer jämlika förutsättningar fordras en rad åtgärder för att stärka den högre utbildningen i regionen och säkra regionens kompetensförsörjning. Det är i det perspektivet även viktigt att analysera hur arbetslösheten bland personer med högre utbildning ser ut. Regionplane- och trafikkontoret har låtit genomföra ett stort antal projekt som har legat till grund för samrådet om den regionala utvecklingsplanen och som kan bidra till den fortsatta diskussionen. Den här studien är en av tre underlagspromemorior som har belyst olika sidor av arbetslösheten bland personer med eftergymnasial utbildning. En tidigare promemoria, Arbetslösa akademiker, Rtk PM Nr 8/99, pekade bland annat på att arbetslösheten bland akademiker var relativt hög i länet trots de goda yttre förutsättningarna. Syftet med den här rapporten är att försöka tränga något djupare genom att utföra analysen på en mer detaljerad yrkesnivå. Den utgår från uppgifter ur AMS register över arbetslösa, som har kombinerats med data över lediga platser. Därigenom har det varit möjligt att studera relationen mellan utbud och efterfrågan på detaljerad yrkesnivå. Studien har genomförts av Inregia genom Lennart Fridén och Carsten Heiter. Projektledare vid Regionplane- och trafikkontoret har varit Ulla Moberg. Stockholm i juni 2000 Bo Malmsten Regionplanedirektör

2 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Definitioner och datakällor Disposition Översiktlig beskrivning Länet och riket Yrkesområden Mångfalden Nyanmälda platser på fin yrkesnivå Fördelning på yrken De 20 vanligast förekommande yrkena Yrke och utbildning Sökta jobb på fin yrkesnivå Fördelning på yrken De 20 vanligast förekommande yrkena Yrke och utbildning Utbud och efterfrågan Relationen mellan utbud och efterfrågan inom olika yrken De arbetslösas egenskaper och sökmönster...21 Lärare...23 Naturvetenskap, teknik och data TND...26 Konstnärlig, - journalistisk och mediautbildning (KJM)...28 Bilagetabeller

4 Sammanfattning Arbetslösa i Stockholms län har väsentligt fler yrken att välja mellan än arbetslösa i andra län. Det gäller både bland samtliga lediga platser och bland de akademikeryrken som i första hand söks av akademiker Många arbetslösa akademiker i Stockholms län söker jobb som inte kräver eftergymnasial utbildning. Närmare en fjärdedel söker jobb inom yrkesområden som i första hand 90 procent eller mer efterfrågas av personer som saknar eftergymnasialutbildning. Exempel på sådana yrken är försäljare och olika typer av kontorsyrken. För flera av dessa lediga platser är dock konkurrensen så hård att sannolikheten för akademikerna att få jobb är förhållandevis liten. För hälften av de 20 mest sökta yrkena bland arbetslösa akademiker är antalet lediga platser så begränsat att sannolikheten att få jobb är mycket låg. Det gäller bland annat skådespelare, skulptörer, formgivare, musiker och andra fria yrken. Hit hör också flera yrken, som framför allt förekommer i offentlig sektor, t ex arkitekter, stadsplanerare och administratörer i offentlig förvaltning. Trots lärarbristen går ett stort antal akademiker med lärarutbildning arbetslösa. Detta beror bland annat på att mindre än hälften av dessa personer söker lärarjobb. Istället söker de arbete inom yrken där möjligheterna att få en ledig plats är väsentligt mindre än inom läraryrket. En annan förklaring kan vara att det bland dem som söker lärarjobb finns många med utländskt medborgarskap och många äldre. Närmare 30 procent av de arbetslösa akademikerna under första halvåret 1999 hade konstnärlig, journalistisk eller mediautbildning. Trots att efterfrågan i dessa yrken är mycket låg söker de flesta tre fjärdedelar yrken som svarar mot deras utbildning. Hit hör bland annat journalister, författare, regissörer, skådespelare, skulptörer, målare, musiker och formgivare. Även akademiker som saknar utbildning inom området söker dessa yrken. 4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Regionplane- och trafikkontoret har i en tidigare studie beskrivit arbetslösheten bland högutbildade i Stockholms län. ( Arbetslösa akademiker, Regionplaneoch trafikkontoret, PM Nr 8, mars 1999.) Studien, som i första hand var deskriptiv, pekade bland annat på det förhållandet att arbetslösheten bland akademikerna var relativt hög i länet trots de goda yttre förutsättningarna. Syftet med föreliggande rapport är att försöka tränga något djupare genom att utföra analysen på en detaljerad yrkesnivå. Utgångspunkten har sålunda även i detta fall varit uppgifter ur AMS register över arbetslösa. Dessa har här kombinerats med data över lediga platser. Därigenom har det varit möjligt att studera relationen mellan utbud och efterfrågan på detaljerad yrkesnivå. 1.2 Definitioner och datakällor Rapporten fokuserar på arbetslösheten bland personer med eftergymnasial utbildning. För enkelhets skull kallas dessa i fortsättningen för arbetslösa akademiker. Redovisningen bygger på data från de register som AMS har lagt upp över lediga platser och arbetslösa, som är anmälda vid arbetsförmedlingarna. Uppgifter om nyanmälda platser refererar till tidsperioden januari till juni Uppgifter om arbetslösa gäller månadsslutet mars Som arbetslösa räknas personer som ingår i sökandekategorier enligt de koder som AMS använder, dvs. i stort sett alla anmälda personer som inte har ingått i någon åtgärd. Begreppet arbetslösa akademiker avser alltså öppet arbetslösa akademiker. Inskrivningstiden mäts i dagar. För att kunna undersöka förhållandet på arbetsmarknaden på yrkesnivå har data analyserats med hjälp av AMSYK-koden (AMS Yrkesklassificering). I AMSYK har varje yrke en sexsiffrig kod. Första siffran i koden betecknar område, den första och andra huvudgruppen, den första till tredje yrkesgruppen och den första till fjärde undergruppen. Största delen av analysen har genomförts på undergruppsnivå. Yrken och förekommande yrkesbenämningar är indelade efter hur arbetet utförs och vilka krav på kvalifikationer som ställs. Yrkenas branschtillhörighet spelar inte någon roll. 1.3 Disposition Rapporten har delats in i följande avsnitt: Översiktlig beskrivning 5

6 Som en bakgrund ges här data för länet som helhet och för grova yrkesområden. Därefter följer två avsnitt som mera i detalj AMSYK på undergruppsnivå - beskriver vakanser och arbetslösa: Nyanmälda platser på fin yrkesnivå Sökta jobb på fin yrkesnivå I det sista avsnittet Utbud och efterfrågan diskuteras obalanserna på arbetsmarknaden och några av de bakomliggande faktorerna. Rapportens tabeller har placerats i bilaga dit den läsare som är intresserad av detaljer hänvisas. I den löpande texten har därför endast ett begränsat antal sifferuppgifter tagits upp. Ambitionen har varit att göra huvudtexten kort och koncentrerad på några få huvudfrågor. 6

7 2 Översiktlig beskrivning Syftet med detta avsnitt är att ge en kort och översiktlig bakgrundsbeskrivning till de mera detaljerade analyserna i följande avsnitt. Först görs en jämförelse mellan länet och riket. Därefter beskrivs situationen i länet på yrkesområdesnivå. Sist redovisas data som illustrerar hu mångfasetterad Stockholms arbetsmarknad är jämfört med andra läns. 2.1 Länet och riket Det material som kommer att analyseras i det följande består, som redan nämnts i inledningen, av data över nyanmälda lediga platser och arbetslösa. Uppgifterna över lediga platser avser första halvåret I tabellerna kommer dessa data att redovisas i form av ett månadsgenomsnitt. Det anger sålunda hur många lediga platser per månad som nyanmäldes under första halvåret Statistiken över de arbetslösa avser situationen den sista mars Dessa data representerar sålunda mittpunkten av första halvåret Tabell 2.1: Arbetslösa akademiker och nyanmälda lediga platser i Stockholms län, övriga riket och Sverige Antal Antal Andel akademiker Antal Arbetslösa Arbetslösa bland arbetslösa nyanmälda Akademiker Total platser Stockholms län % Övriga riket % Sverige % Andel Stockholms län 26 % 15 % 29% Antal långtids- Antal långtids- Andel inskrivna inskrivna akademiker bland akademiker total långtidsinskrivna Stockholms län % Övriga riket % Sverige % Andel Stockholms län 22 % 11 % Anm.: Antal arbetslösa gäller tidpunkten 31 mars Antal nyanmälda platser gäller månadsmedeltal för tidsperioden januari - juni Tabell 2.1 innehåller data om arbetslöshet och lediga platser i Stockholms län och riket. Slutsatserna från tabellen kan kort sammanfattas i följande punkter: 7

8 Stockholm har en högre andel av de arbetslösa akademikerna (26 procent) än av det totala antalet öppet arbetslösa i riket (15 procent). Detta sammanhänger med att en större andel av akademikernas arbetsmarknad återfinns i länet. Av det totala antalet akademiker på arbetsmarknaden i riket svarade länet för 28 procent. 1 Motsvarande siffra för personer utan eftergymnasial utbildning var 19 procent. Detta förklarar också varför akademikerna utgör en större andel av de arbetslösa i länet än i riket. Av de nyanmälda platserna i riket under första halvåret 1999 svarade Stockholm för 29 procent. Det är väsentligt mer än länets andel av de sysselsatta i riket. År 1998 var denna andel 22 procent. 2 Andelen är också högre nästan dubbelt så hög än länets andel av den totala arbetslösheten. De långtidsinskrivna akademikerna i länet uppgick till drygt 2400 personer vilket motsvarade en fjärdedel av samtliga långtidsinskrivna i länet. Av det totala antalet långtidsinskrivna i landet svarade länet för 11 procent, dvs en lägre andel än av det totala antalet arbetslösa. 2.2 Yrkesområden Arbetslösa och lediga platser finns i AMS-statistiken redovisade på en fin yrkesnivå. Dessa yrken har även aggregerats till tio yrkesområden. I figur 2.1 framgår vilka dessa yrkesområden är samt hur det totala antalet nyanmälda lediga platser och de arbetssökande akademikerna fördelas mellan områdena. (Se även bilagetabeller!) Figur 2.1 Lediga platser samt arbetslösa akademiker efter yrkesområden, procent 1. Ledningsarbete 2. Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 3. Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper 4. Kontors- och kundservicearbete 5. Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 6. Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7. Hantverksarbete. inom bygg och tillverkning 8. Process-, maskinoperatör, transport m.m. 9. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 10. Yrkesområde saknas 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Arbetslösa akdemiker Lediga platser Närmare en tredjedel av de nya platserna återfinns inom yrkesområdet Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. De båda yrkesområden som kräver kortare 1 Källa: SCB, AKU 2 Se not 1 8

9 högskoleutbildning (område 3) eller teoretisk specialistkompetens (område 2) svarar sammantaget för en något större andel. Yrkesområdena 1-3 brukar betraktas som den huvudsakliga arbetsmarknaden för akademiker. Den fortsatta analysen kommer därför huvudsakligen att utgå från dessa yrkesområden. Av figur 2.2 framgår att det är i dessa tre yrkesområden som andelen akademiker bland samtliga sökande är högst. Enligt figuren är andelen akademiker allra högst (73 procent ) bland yrken som kräver teoretisk specialistkompetens. De andra två områdena med hög akademikerandel är ledningsarbete och arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper. I övriga yrkesområden är andelen akademiker bland de sökande väsentligt lägre. Figur 2.2 Andel akademiker i olika yrkesområden, procent 1. Ledningsarbete 2. Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 3. Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper 4. Kontors- och kundservicearbete 5. Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 6. Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7. Hantverksarbete. inom bygg och tillverkning 8. Process-, maskinoperatör, transport m.m. 9. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 10. Yrkesområde saknas 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% De båda figurerna visar sålunda att drygt tre fjärdedelar av de arbetslösa akademikerna söker utpräglade akademikeryrken, dvs inom yrkesområde 1-3. Tillsammans står dessa yrken för 36 procent av de nyanmälda platserna. Det innebär å andra sidan att närmare en fjärdedel av akademikerna söker inom yrkesområden där akademikerna endast utgör en mycket liten andel 10 procent eller mindre av de sökande. I en bilagetabell beskrivs några egenskaper bland de arbetslösa akademikerna fördelade efter sökt yrkesområde. Därav framgår bland annat att: Andelen sökande med formell utbildning i sökt yrke ligger kring 90 procent i de tre yrkesområden som betecknats som typiska akademikeryrken. Andelen kvinnor bland de sökande akademikerna varierar kring ett genomsnitt på 49 procent. Den är högst inom service-, omsorgs- och försäljningsarbete (68 procent) och lägst inom process-, maskinoperatör, transport mm (20 procent) samt ledningsarbete (27 procent). 9

10 Åldersfördelningen bland de sökande skiljer sig inte nämnvärt mellan yrkesområdena. I genomsnitt 17 procent av de sökande är under 30 år, 60 procent mellan 30 och 50, medan 23 procent är över 50 år. De sökande inom yrkesområdet ledningsarbete är något äldre, i övrigt är avvikelserna från genomsnittet små. Inte heller vad gäller inskrivningstiden är skillnaderna stora mellan sökanden till olika yrkesområden. Något mer än hälften av de sökande har varit inskrivna i mindre än 3 månader, 41 procent mellan 3 månader och 1 år och resten 5 procent i mer än ett år. Här bör emellertid påpekas att det enbart är de öppet arbetslösa som ingår i analysen. 2.3 Mångfalden Stockholmsregionens ekonomi karakteriseras av en branschrikedom som inte förekommer i andra regioner i landet. Marknadens storlek ger utrymme för en långt driven branschspecialisering. 3 En motsvarighet till denna mångfald finns även på arbetsmarknaden. Stockholm kan erbjuda ett rikt utbud av olika typer av jobb. Ett sätt att illustrera detta är att för olika län ange det antal yrken enligt AMSYK som är representerade bland de nyanmälda platserna. I figur 2.3 görs en sådan redovisning på länsnivå. Antalet yrken, som enligt yrkeskoden maximalt kan uppgå till 356 stycken på 4-siffernivå, har delats upp i akademikeryrken dvs de yrken som ingår i de tre första yrkesområdena och övriga yrken. Figuren visar sålunda antalet yrken som finns representerade bland de nyanmälda lediga platserna. I termer av antal yrken har Stockholms län, tillsammans med de övriga båda storstadslänen, en väsentligt större mångfald i utbudet av lediga platser. Det gäller både för samtliga yrken och för yrken i de tre akademikerorienterade yrkesområdena. Efterfrågan på akademiker är i de tre storstadslänen spridd över väsentligt fler yrken än vad fallet är i övriga län. I Stockholms län finns 157 olika yrken av maximalt 168 representerade. Slutsatsen blir, inte oväntat, likartad om jämförelsen istället görs mellan antalet yrken som efterfrågas av de arbetssökande i olika län. ( Se bilagetabell!) Antalet yrken bland lediga platser har jämförts med det antal som efterfrågas av de arbetslösa. Jämförelsen visar att i yrkesområdena 1-3 är antalet utbjudna och efterfrågade yrken ungefär lika stora i de tre storstadslänen. I övriga län är i många fall antalet erbjudna yrken väsentligt större än antalet yrken som efterfrågas. Tillgången till akademiker skulle med andra ord inte täcka lika många yrken som efterfrågan. 3 Se t ex Regionplane och trafikkontoret, [1999], Regioner, handel och tillväxt. 10

11 Figur 2.3 Antal yrken bland nyanmälda lediga platser i olika län Stockholms Skåne Västra Götalands Jönköpings Östergötlands Norrbottens Örebro Dalarnas Kalmar Gävleborgs Västernorrlands Västerbottens yrkesomr. 1-3 övr. yrkesomr. Västmanlands Hallands Kronobergs Värmlands Uppsala Södermanlands Blekinge Jämtlands Gotlands Slutsatsen blir sålunda att Stockholms län har en mera mångfasetterad arbetsmarknad än övriga län. Speciellt stor är mångfalden bland de typiska akademikeryrkena. Tilläggas bör att Stockholmsregionens övertag i realiteten sannolikt är väsentligt större än vad som framgår av det material som återgetts här. Uppgifterna i AMS register finns redovisade på länsnivå. Principiellt vore det bättre att utgå från s k lokala arbetsmarknader, dve geografiska områden avgränsade utifrån arbetskraftens pendlingsmonster. Stockholms län motsvarar relativt väl en lokal arbetsmarknad. De båda övriga storstadslänen består däremot av ett flertal lokala arbetsmarknader. Om jämförelsen istället görs mellan Stockholms, Göteborgs och Malmös lokala arbetsmarknad skulle därför skillnaderna med all sannolikhet bli större. Detsamma torde gälla i jämförelsen mellan Stockholm och övriga län. Ytterligare en reflexion: Förekomsten av ett stort antal udda yrken kan inverka på arbetsmarknadens funktionssätt. Både antal nyanmälda lediga platser och arbetssökande i dessa yrken bör rimligtvis vara relativt litet. Detta skulle innebära att både vakanstider och tider i arbetslöshet skulle kunna bli relativt långa med påföljd att den genomsnittliga arbetslösheten i länet blir högre. 11

12 3. Nyanmälda platser på fin yrkesnivå I föregående avsnitt beskrevs lediga platser och arbetslösa på en grov yrkesnivå. I detta och följande avsnitt kommer en beskrivning att göras på fin yrkesnivå (AMSYK 4-siffernivå) av både vakanser och arbetslösa och av relationen mellan de båda variablerna. I detta avsnitt beskrivs nyanmälda lediga platser. Beskrivningen utgår bland annat från de 20 vanligast förekommande yrkena. 3.1 Fördelning på yrken Under första halvåret 1999 nyanmäldes i genomsnitt drygt nya platser per månad i Stockholms län. Dessa fördelades på 356 olika yrken. Fördelningen på yrken var dock mycket ojämn som framgår av tabell 3.1. Med utgångspunkt från det genomsnittligt anmälda antalet platser per månad i varje yrke har dessa delats in i tre grupper. Den först gruppen, A, omfattar de vanligast förekommande yrkena med mer än 75 nyanmälda platser per månad. Grupp B består av yrken med nyanmälda platser medan yrkena i grupp C har mindre än 10 nyanmälda platser per månad. Tabell 3.1 Fördelning av nyanmälda platser på yrken Grupp A B C Månadsmedeltal nyanmälda platser > < 10 Andel av nyanmälda platser 75% 22% 3% Andel av yrken 10% 30% 60% Antal yrken Tabellen visar tydligt hur ett litet antal yrken dominerar bland de nyanmälda platserna. Grupp A utgör 10 procent av yrkena men svarar för inte mindre än 75 procent av de nyanmälda platserna. De 35 yrken som har mer än 75 nyanmälda platser per månad täcker sålunda in merparten av de nya jobben. Yrken med mindre än 10 nyanmälda platser per månad utgör hela 60 procent av det totala antalet yrken men svarar enbart för 3 procent av antalet platser. För att illustrera mångfalden av yrken i länet kan nämnas att yrken med högst 1 nyanmäld plats per månad utgjorde en tredjedel av samtliga yrken. Exempel på sådana yrken är möbelsnickare, presentatörer i radio, tv mm, filosofer, historiker, statsvetare, dykare, apotekare, geologer, flygledare m fl Den ojämna fördelningen av platser innebär att en analys av de vanligast förekommande yrkena täcker en stor del av arbetsmarknaden. 12

13 3.2 De 20 vanligast förekommande yrkena De tjugo vanligast förekommande yrkena inom alla yrkesområden svarade för 64 procent av samtliga nyanmälda lediga platser. Här ingick bland annat barnskötare, köks- och restaurangbiträden, grundskollärare, sjukvårdsbiträden, städare m fl. Endast sex av yrkena tillhörde dem som karakteriserats som typiska akademikeryrken (yrkesområde 1-3). Bland de tjugo yrkena utgjorde akademikerna mer än 50 procent av de sökande i endast tre yrken. I en analys av akademikernas arbetsmarknad kan det därför finnas skäl att istället utgå från de tjugo vanligast förekommande yrkena i de tre yrkesområden där akademikerandelen är relativt hög. I tabell 3.2 redovisas de tjugo mest frekventa yrkena från yrkesområde 1-3. (Se även de mer detaljerade tabellerna i bilagan!) Tabell 3.2 Nyanmälda platser i de 20 mest frekventa yrkena i yrkesområde 1-3 Nyanmälda platser Månadsmedel YK4 Beteckning jan till jun GRUNDSKOLLÄRARE FÖRSKOLLÄRARE O FRITIDSPEDAGOGER FÖRETAGSFÖRSÄLJARE SYSTEMERARE O PROGRAMMERARE FRITIDSLEDARE M FL LÄRARE PRAKTISKA-ESTETISKA ÄMNEN GERIATRISJUKSKÖTERSKOR ANDRA LÄRARE O INSTRUKTÖRER JOURNALISTER, FÖRFATTARE, INFORMATÖRER M FL SPECIALLÄRARE M FL SJUKSKÖTERSKOR REDOVISNINGSEKONOMER M FL GYMNASIELÄRARE ALLMÄNNA ÄMNEN DATATEKNIKER SOCIALSEKRETERARE O KURATORER INGENJÖRER O TEKNIKER INOM ELEKTRONIK ÖVRIGA FÖRETAGSEKONOMER ÖVRIGA SÄLJARE, INKÖPARE, MÄKLARE M FL CIVILINGENJÖRER M FL ELEKTRONIK O TELETEKNIK MASKININGENJÖRER O MASKINTEKNIKER ADMINISTRATÖRER I OFFENTLIG FÖRVALTNING 44 Totalt 20 yrken 3374 Totalt yrkesområde Totalt Yrkesområde 1-3 svarade för 36 procent av samtliga nyanmälda platser. Inom dessa yrkesområden återfanns tre fjärdedelar av platserna i de tjugo vanligaste yrkena. Som framgår av tabellen är det mycket stora skillnader i storlek mellan yrkena. Det största yrket grundskollärare är närmare 20 gånger så stort som yrke 13

14 nummer 20 administratörer i offentlig förvaltning. De mycket höga tal som redovisas för bl a grundskollärare och förskollärare och fritidspedagoger förklaras delvis av det stora antalet vikariat med kort varaktighet (mindre än 10 dagar). Även om dessa exkluderas kommer dock platsantalet att vara mycket högt. För grundkollärare skulle det sjunka till cirka 450. Slutsatsen blir sålunda att oavsett avgränsningen av begreppet lediga platser är det inom i första hand vård, omsorg och utbildning som efterfrågan är störst. Inom det privata näringslivet är data och elektronik ett område med stor efterfrågan. Tilläggas bör att det i vissa yrken förekommer tydliga säsongsvängningar i utbud och efterfrågan. Läraryrket är ett exempel. Där är omsättningen relativt stor under juni månad. I flertalet av de tjugo yrkena dominerar akademikerna bland de sökande. Det finns dock några yrken där akademikerna möter stark konkurrens från personer som saknar eftergymnasial utbildning. Det gäller bland annat försäljare, inköpare, mäklare och datatekniker där akademikerna svarar för mindre än en fjärdedel av de sökande. 3.3 Yrke och utbildning För att kunna analysera utbildningens betydelse har yrkeskoderna delats upp efter den typ av eftergymnasial utbildning som bäst svarar mot yrkena. Utbildningarna är de som används i AMS-statistiken. Av tabell 3.3 framgår hur de 20 mest sökta yrkena på detta sätt fördelas efter utbildningsbakgrund. Tabell 3.3 De 20 mest frekventa yrkena fördelade efter utbildningsbakgrund UTBILDNINGSBAKGRUND Administration/Ekonomi/Service YRKE ÖVRIGA FÖRETAGSEKONOMER ADMINISTRATÖRER I OFFENTLIG FÖRVALTNING FÖRETAGSFÖRSÄLJARE ÖVRIGA SÄLJARE, INKÖPARE, MÄKLARE M FL REDOVISNINGSEKONOMER M FL Humanistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig Jordbruk, skogsbruk, trädgård Konstnärlig, journalistisk, media Lärare JOURNALISTER, FÖRFATTARE, INFORMATÖRER M FL GYMNASIELÄRARE ALLMÄNNA ÄMNEN LÄRARE PRAKTISKA-ESTETISKA ÄMNEN GRUNDSKOLLÄRARE SPECIALLÄRARE M FL FÖRSKOLLÄRARE O FRITIDSPEDAGOGER ANDRA LÄRARE O INSTRUKTÖRER FRITIDSLEDARE M FL 14

15 Naturvetenskap, teknik, data SYSTEMERARE O PROGRAMMERARE CIVILINGENJÖRER M FL ELEKTRONIK O TELETEKNIK INGENJÖRER O TEKNIKER INOM ELEKTRONIK MASKININGENJÖRER O MASKINTEKNIKER DATATEKNIKER Vård och omsorg SOCIALSEKRETERARE O KURATORER SJUKSKÖTERSKOR GERIATRISJUKSKÖTERSKOR Totalt Om samtliga nyanmälda platser inom yrkesområde 1-3 på samma sätt fördelas efter utbildningsbakgrund erhålls följande resultat (se tabell 3.4, nedan!). Tabell 3.4 Lediga platser i yrkesområde 1-3 efter utbildningskategorier Administration/Ekonomi/Service % Humanistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig 38 1% Jordbruk, skogsbruk, trädgård 3 0% Konstnärlig, journalistisk, media 268 6% Lärare % Naturvetenskap, teknik, data % Vård och omsorg % Totalt yrkesområde % Av tabellen framgår att om de nyanmälda platserna i yrkesområde 1-3 grupperas med hänsyn till utbildningsbakgrund blir lärarutbildning den mest efterfrågade. Tilläggas bör kanske att under denna rubrik redovisas alla typer av lärare och att det därför är flera olika slag av utbildning som efterfrågas. 15

16 4. Sökta jobb på fin yrkesnivå Närmare 8000 akademiker var anmälda som öppet arbetslösa den sista mars Frågan är vilka typer av jobb (yrken) de i första hand efterfrågade. En redovisning liknande den i föregående avsnitt ges i det följande. 4.1 Fördelning på yrken En uppdelning av yrken i storleksklasser har gjorts på liknande sätt som för de lediga platserna. Spridningen på yrken är något jämnare för de arbetssökande än för de lediga platserna. (Se nedanstående tabell!) Tabell 4.1 Fördelning av sökta yrken Grupp A B C Antal sökande Mars 1999 > <= 7 Andel av sökande 61% 35% 4% Andel av yrken 10% 30% 60% Antal yrken På samma sätt som för de nyanmälda lediga platserna har 10 procent av de mest frekvent förekommande yrkena avgränsats. I detta fall innebär avgränsningen att 35 yrken med mer än 70 sökande inkluderas. Dessa 10 procent av yrkena svarar för 61 procent av de sökande. De 60 procent av yrkena som är minst frekventa svarar tillsammans för 4 procent av samtliga sökande. Även om spridningen är något mindre än för lediga platser blir slutsatsen densamma: en mycket stor andel av de sökta jobben återfinns i ett litet antal yrken. I den följande analysen redovisas de 20 mest sökta yrkena. Det bör understrykas att redovisningen i det följande genomgående avser det yrke som de arbetssökande angett som förstahandsalternativ. Möjlighet finns för de sökande att även ange ett andra alternativ för sökt yrke. Andrahandsalternativen kommer inte att analyseras här. 16

17 4.2 De 20 vanligast förekommande yrkena Tabell 4.2, nedan, visar vilka som är de tjugo mest efterfrågade yrkena bland arbetslösa akademiker i Stockholms län. (Se även bilagetabell!) Tabell 4.2 De tjugo mest sökta yrkena bland arbetslösa akademiker YK4 Beteckning Arbetslösa Akademiker Antal 2451 JOURNALISTER, FÖRFATTARE, INFORMATÖRER M FL REGISSÖRER O SKÅDESPELARE MARKNADSANALYTIKER, MARKNADSFÖRARE M FL SKULPTÖRER, MÅLARE M FL ARKITEKTER, STADSPLANERARE ADMINISTRATÖRER I OFFENTLIG FÖRVALTNING ÖVRIGA FÖRETAGSEKONOMER SYSTEMERARE O PROGRAMMERARE GRUNDSKOLLÄRARE FORMGIVARE BOKFÖRINGS- O REDOVISNINGSASSISTENTER M FL KOMPOSITÖRER, MUSIKER O SÅNGARE KLASSISK TECKNARE, ILLUSTRATÖRER, DEKORATÖRER M FL ÖVRIG KONTORSPERSONAL GYMNASIELÄRARE ALLMÄNNA ÄMNEN FÖRETAGS-,FÖRVALTN.- O ORGANISATIONSJURIST FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL 122 X21 PERSONER MED EJ IDENTIFIERBARA YRKEN FOTOGRAFER LÄRARE PRAKTISKA-ESTETISKA ÄMNEN DATATEKNIKER 93 Totalt 20 yrken 3685 Totalt arbetslösa akademiker 7906 Av tabellen framgår att: Närmare hälften av alla arbetslösa akademiker söker jobb inom dessa tjugo yrken. Andelen akademiker bland de sökande i dessa yrken varierar mellan 6 och 96 procent. En förhållandevis hög andel av de tjugo mest sökta yrkena kan karakteriseras som fria yrken. 17

18 4.3 Yrke och utbildning En fördelning har gjorts av samtliga sökta yrken efter utbildningsbakgrund på samma sätt som redovisades i föregående avsnitt. visar en bild som avviker tydligt från den som redovisades för de lediga platserna. (se tabell nedan!) Tabell 4.3 Sökta yrken efter utbildningskategorier Utbildningssektorer Antal Procent Administration/Ekonomi/Service Hantverksarbete inom bygg och tillverkning Humanistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig Jordbruk, skogsbruk, trädgård 37 0 Konstnärlig, journalistisk, media Lärare Naturvetenskap, teknik, data Vård och omsorg Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m Service-, Kontors- och försäljningsarbete Utan Krav,mm Totalt Närmare en fjärdedel av de sökta yrkena har Konstnärlig, journalistisk, media som utbildningsbakgrund. I förteckningen över de tjugo mest sökta yrkena hör bland annat journalister, skulptörer, kompositörer, skådespelare och tecknare till denna kategori. Administration/Ekonomi/Service är den näst största utbildningssektorn. Bland de mest sökta yrkena med denna utbildningsbakgrund är marknadsanalytiker och administratörer i offentlig förvaltning. Naturvetenskap teknik och data är den tredje största utbildningssektorn. Det mest sökta yrket med denna utbildningsbakgrund är arkitektyrket. Bland de tjugo mest sökta yrkena inom samma kategori ingår också systemerare och datatekniker. (Se även bilagetabell!) 18

19 5. Utbud och efterfrågan I de båda föregående avsnitten har diskuterats hur efterfrågan på arbetskraft nyanmälda lediga platser och den del av utbudet som bestått av de öppet arbetslösa fördelar sig mellan olika yrken och utbildningssektorer. Detta avsnitt försöker närmare förklara obalansen på några delar av arbetsmarknaden. Först beskrivs hur relationen mellan utbud och efterfrågan ser ut för olika yrken och grupper av yrken. Därefter behandlas de arbetslösas egenskaper och sökbeteende. 5.1 Relationen mellan utbud och efterfrågan inom olika yrken För att belysa relationen mellan utbud och efterfrågan har här beräknats en kvot mellan de tidigare redovisade uppgifterna över lediga platser respektive arbetssökande. Det betyder att månadsgenomsnittet för antalet nyanmälda lediga platser för första halvåret 1999 jämförs med antalet öppet arbetslösa vid slutet av mars. Eftersom de båda variablerna inte är uttryckta i samma mått - den ena avser flöde, den andra bestånd går det inte att tolka kvoten i termer av brist eller överskott på arbetskraft. Däremot går det att med hjälp av kvoten avgöra om sannolikheten att få ett jobb är större eller mindre i ett yrke jämfört med ett annat. Kvoten kallas i fortsättningen för gapmått. I yrken med ett högt värde på gapmåttet är sålunda chansen att få arbete större än i ett yrke med lågt värde på gapmåttet. I det följande redogörs för gapmåttets storlek i några olika typer av yrken. Låt oss börja med att studera yrken som återfinns både bland de mest frekventa bland de lediga platserna och de vanligaste bland dem som akademikerna sökte. Det rör sig med andra ord om yrken med relativt många platser och sökande. I de yrken som ingår i båda dessa kategorier varierar gapmåttet påtagligt. Det gäller även om man enbart ser till sådana yrken som tillhör de typiska akademikeryrkena (yrkesområde 1-3). Gapmåttet ligger högt för lärare och systemerare/programmerare, lågt bland journalister och datatekniker. Sannolikheten att få jobb är sålunda väsentligt högre för den som söker som lärare än för den som söker som journalist. Bland de tjugo mest sökta jobben ingår även sådana som normalt inte kräver akademisk examen. Dit hör bokförings- och redovisningsassistenter, övrig kontorspersonal och försäljare (fackhandel). Andelen akademiker bland de sökande är här låg, särskilt i de båda senare yrkena. I dessa båda yrken är också gapmåttet lågt. Här är konkurrensen från icke-akademiker hård. Det stora antalet sökande leder till att sannolikheten att få jobb är låg. Slutsatsen blir sålunda att för flera av de mera frekvent förekommande lediga platserna som söks av många akademiker är konkurrensen sådan att sannolikheten att få jobb är förhållandevis låg. Undantag utgör läraryrket och systemerare/programmerare. I dessa båda yrken är tillgången på lediga platser god i 19

20 relation till de sökande. I läraryrkena, men inte bland systemerare/ programmerare, dominerar akademikerna bland de sökande. För de yrken som söks av många akademiker men som inte återfinns på listan över de 20 vanligaste lediga platserna gäller genomgående att gapmåttet är mycket lågt. Det rör sig enbart om yrken som tillhör yrkesområde 1-3, dvs som i första hand betraktas som akademikeryrken. I nästan samtliga fall är andelen akademiker bland de sökande mycket hög. I denna kategori dominerar yrken som kan betecknas som fria som t ex skådespelare, skulptörer formgivare, musiker, tecknare. Flera yrken som huvudsakligen förekommer i den offentliga sektorn återfinns här: arkitekter, stadsplanerare och administratörer i offentlig förvaltning. För dessa yrken gäller genomgående att utbudet av lediga platser är mycket begränsat. Slutsatsen blir att för hälften av de 20 mest sökta yrkena bland arbetslösa akademiker är antalet lediga platser så begränsat att sannolikheten att få jobb är mycket låg. Om samtliga yrken, som söks av mer än 30 akademiker, rangordnas efter gapmåttets storlek, redovisas de högsta värdena med några få undantag inom utbildning och vård och omsorg. Högt ligger även ingenjörer inom elektronik och teleteknik samt systemerare och programmerare. Lägst gapmått har olika typer av konstnärliga yrken. Lågt ligger även arkitekter och stadsplanerare. (Se bilagetabell) Beskrivningen av gapmåttet har hittills utgått från situationen i olika yrken och grupper av yrken. Ett alternativ är att utgå från de akademiska utbildningar som motsvarar de olika yrkena enligt den uppdelning som redovisats tidigare. I nedanstående figur redovisas gapmått för de tio utbildningssektorer på vilka de akademiska yrkena fördelats. Utbildningssektorerna är sålunda aggregat av de yrken som tillförts sektorn. I figuren redovisas gapmåttet som ett index där genomsnittet =

21 Figur 5.1 Gapmått efter utbildningssektor (Index: genomsnittet = 100) Konstnärlig, journalistisk, media (23) Administration/Ekonomi/Service (17) Naturvetenskap, teknik, data (16) Vård, hälsa och omsorg (11) Service-, kontors- och försäljning (10) Lärare (9) Hum., jur., samhällsvet.(4) Hantverk inom bygg och tillverkning (2) Process- och maskinoperatör, transp.mm (1) Jordbruk mm (0) I figuren har de olika sektorerna sorterats i storleksordning efter antalet sökande till de yrken som tillförts respektive sektor. Inom parentes anges sektorns andel som procent av det totala antalet sökande akademiker. Slutsatserna från figuren blir av samma slag som i den tidigare genomgången av yrken, men kan här uttryckas i termer av den typ av utbildning som har anknytning till yrkena. Av figuren framgår tydligt hur både vård och omsorg och lärarutbildningar skiljer sig från övriga med avseende på relationen mellan utbud och efterfrågan. Figuren visar också att den utbildning som har den största andelen sökande konstnärlig, journalistisk och media samtidigt har det lägsta gapmåttet. (Se även tabell i bilagan.) Samma låga gapmått redovisas för humanistiska, juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningar sammantagna Runt genomsnittet ligger administration/ekonomi/service- utbildning och utbildning i enklare service- och kontorsarbete. 5.2 De arbetslösas egenskaper och sökmönster Gruppen öppet arbetslösa akademiker i Stockholms län sista mars 1999 kan kort karakteriseras med följande siffror (inom parantes anges motsvarande tal för samtliga arbetslösa i länet): 49 procent (42) kvinnor 22 procent (22) utländska medborgare 5 procent (10) arbetshandikappade 82 procent (79) med tidigare erfarenhet i sökt yrke 21

22 81 procent (55) med formell utbildning i sökt yrke medelålder 42 år (39); 17 procent under 30 år, 60 procent mellan 30 och 50 år och 23 procent över 50 år genomsnittlig inskrivningstid 120 dagar (109), medianen 86 dagar (78) De arbetslösas utbildningsbakgrund dvs deras formella eftergymnasiala utbildning framgår av tabell 5.1, nedan. Tabell 5.1 Arbetslösa akademiker efter utbildning - 3 år > 3 år Totalt Andel i procent ADB utbildning % Ekonomiutbildning % Humanistisk, juridisk, socialvetenskaplig utbildning % Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning % Konstnärlig, journalistisk, informations- eller mediautbildning % Lärareutbildning % Naturvetenskaplig utbildning % Teknisk utbildning % Vård- och hälsoutbildning % Totalt % Hälften av de arbetslösa akademikerna har mer än tre års eftergymnasial utbildning. Kortare utbildningar förekommer framför allt inom vården. Drygt 20 procent av de arbetslösa har teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Den kategori som omfattar konstnärlig, journalistisk, informations- eller mediautbildning svarar för närmare 30 procent av de arbetslösa akademikerna. Av ungefär samma omfattning är humanistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig och ekonomisk utbildning sammantagna. De olika utbildningskategorierna skiljer sig på några få punkter från den karakteristik som presenterades inledningsvis: Andelen utländska medborgare ligger tydligt över genomsnittet för teknisk och naturvetenskaplig utbildning, lärarutbildning samt vårdutbildning. Andelen kvinnor ligger påtagligt över genomsnittet för vård- och lärarutbildade, men klart under för dem med ADB-utbildning. Andelen sökande under 30 år ligger under genomsnittet för dem med läraroch vårdutbildning. Relativt långa inskrivningstider redovisas för ADB-utbildade, och för dem med teknisk utbildning. De arbetslösa akademikernas sökmönster kommer att illustreras med förhållandena från tre utbildningssektorer, de båda första med högt gapmått, den tredje med lågt: 1. Lärarutbildning (högt gapmått) 22

23 2. Naturvetenskap, teknik och data - TND (medelhögt gapmått) 3. Konstnärlig, journalistisk, media-utbildning KJM (lågt gapmått) Med sökmönster avses relationen mellan utbildning och sökt yrke, eller annorlunda uttryckt, svar på frågan i vilken utsträckning de arbetslösa söker yrke som motsvarar deras utbildning. Lärare Av vakansstatistiken att döma finns en stor brist på lärare. Detta gäller även om vakanser med kort varaktighet räknas bort. Samtidigt finns runt 870 arbetslösa akademiker med lärarrelaterad utbildning. Det blir då naturligt att ställa frågan : Varför går akademiker med lärarutbildning arbetslösa? Det finns flera tänkbara förklaringar, varav följande två kommer at tas upp: 1. de söker inte lärarjobb 2. de har vissa egenskaper som gör dem mindre lämpliga för jobb inom sektorn En uppdelning har gjorts av de arbetslösa med lärarutbildning efter vilka typer av jobb de sökt. En beskrivning av resultaten ges i bilagetabell, vilken sammanfattas i nedanstående figur. I figuren visas hur många med lärarutbildning som sökt lärarjobb och hur många som sökt andra typer av jobb. Utbildningen har därvid delats upp i sex undergrupper. Figur 5.2 Sökt yrke inom eller utanför utbildningen; arbetslösa akademiker med lärarutbildning Övrig pedagogisk utbildning Lärare i yrkesinriktade ämnen Lärare i estetisk-praktiska ämnen Ämneslärare inom utb utanför utb Lågstadie-,mellan, speicallärare Förskollärare, fritidspedagoger Av figuren framgår att: Knappt hälften av alla arbetslösa akademiker med lärarutbildning söker jobb inom pedagogiska yrken. 23

24 Av dem som har utbildning som förskollärare och fritidspedagoger söker cirka 30 procent just sådana yrken, medan 15 procent söker andra yrken inom det pedagogiska området som t ex grundskollärare. 54 procent söker yrken som inte återfinns bland de pedagogiska. Av de arbetslösa med utbildning som lågstadie-, mellanstadie-, eller speciallärare söker knappt hälften pedagogiska yrken. Andelen är något högre bland ämneslärare (62 procent). Högst andel sökande utanför det pedagogiska området uppvisar de med övrig utbildning inom pedagogiska yrken. Vilka typer av yrken söker de som trots utbildningen inte söker pedagogiska yrken? Det finns ingen tydlig koncentration till vissa yrkesgrupper utan spridningen är betydande. Närmare en fjärdedel söker inom service-, kontors- och försäljningsarbete. Vård och omsorgsarbete är ett annat viktigt område, liksom administration/ekonomi/service. Båda sektorerna svarar för cirka 15 procent av dem med lärarutbildning som söker utanför utbildningsområdet. Det här betyder att de flesta som söker utanför läraryrket möts av en väsentligt hårdare konkurrens om jobben Varför söker de med lärarutbildning andra typer av jobb? Frågan kan inte besvaras direkt med registermaterialet. Däremot finns möjlighet att undersöka om de som söker utanför utbildningssektorn skiljer sig i vissa avseenden från dem som söker inom sektorn. En sådan jämförelse görs i tabell 5.2, nedan. Tabell 5.2 Arbetslösa akademiker med lärarutbildning Sökande med lärarutbildning som söker Totalt Medborgarskap Kön Ålder Inskrivningstid Med erf. i sökt Svensk Utländsk Män Kvinnor < 30 år år > 50 år < mån. mån. > 12 mån yrke Med form. utb. inom % 30% 36% 64% 13% 62% 25% 57% 39% 5% 88% 85% pedagogiska yrken utanför % 29% 39% 61% 9% 66% 25% 55% 42% 3% 73% 54% pedagogiska yrken Totalt % 30% 37% 63% 11% 64% 25% 56% 41% 4% 80% 69% i sökt yrke Skillnaderna mellan de båda kategorierna är inte speciellt tydliga. Andelen utländska medborgare är ungefär densamma, ålders- och könsfördelning likaså. Inte heller inskrivningstiden skiljer sig påtagligt mellan grupperna. Av tabellen framgår dock att de som sökt annat yrke i stor utsträckning uppger at de har erfarenhet av detta yrke. Det betyder med andra ord att de tidigare har arbetat utanför läraryrket. 24

25 Tabellen visar att en enkel jämförelse mellan genomsnitt för de båda kategorierna inte ger några stora skillnader. Jämförelsen har därvid gjorts för en variabel i taget. Nu kan emellertid en jämförelse som tar hänsyn till samtliga variabler ge ett annat resultat. En statistisk analys har därför genomförts för att undersöka om det finns signifikanta skillnader mellan grupperna om hänsyn samtidigt tas till inflytandet av flera variabler, bland annat de som redovisats i tabellen. 4 Den statistiska analysen ger inte anledning att modifiera de tidigare slutsatserna. Det finns inget som pekar på att någon av de variabler som återges i tabellen har en signifikant inverkan på valet mellan att söka läraryrken respektive andra yrken. Endast två variabler av de som kunnat testas verkar ha ett systematisk inflytande på beslutet att söka inom eller utanför läraryrket. Analysen visar att lärare med viss typ av utbildning har större sannolikhet att söka inom sitt yrkesområde. Det gäller: - ämneslärare, oavsett utbildningens längd - lärare i estetisk-praktiska ämnen med en utbildning längre än tre år Att många med lärarutbildning söker andra yrken gör att det finns anledning att också ställa fråga: Vilken utbildning har de akademiker som söker till läraryrket? Materialet visar att av samtliga akademiker som sökt till pedagogiska yrken har 55 procent utbildning inom området. Andelen lärarutbildade faller med elevernas ålder: Bland dem som söker som förskollärare och fritidspedagoger är andelen 92 procent, bland grundskollärare 72, gymnasielärare cirka 50 och bland högskolelärare 36 procent. Att så många av de sökande saknar utbildning inom läraryrket kan vara en av förklaringarna till att de inte fått jobb trots den höga efterfrågan. Inledningsvis nämndes att det kan finnas (andra) egenskaper som gör dem mindre lämpliga för yrket. Det finns därför skäl att ställa frågan: Vilka egenskaper har de som söker till läraryrket? En beskrivning har gjorts som avser samtliga sökande, således inte enbart dem med utbildning i yrket. Av denna framgår bland annat att en relativt hög andel bland sökande inom grundskolan är utländska medborgare (48 procent, motsvarande cirka 75 personer). Detta skulle kunna vara en av förklaringarna till deras arbetslöshet. Två tredjedelar av dessa personer har emellertid formell utbildning som lärare varav drygt hälften längre än 3 år. Det kan emellertid i vissa fall röra sig om utländsk utbildning. Bristen på svensk utbildning skulle därför kunna vara en av förklaringarna till att relativt många som söker jobb som lärare går arbetslösa. En annan egenskap som eventuellt kan påverka de sökandes möjligheter negativt är att en relativt hög andel av de sökande till vissa yrken är över 50 år. 4 En logitansats har prövats för att analysera valet mellan att söka jobb inom respektive utanför läraryrket. 25

26 Skillnaderna mellan sökande med pedagogisk utbildningsbakgrund och övriga sökande är, bortsett från utbildningen, begränsade. Av nedanstående tabell framgår att det enbart är utbildningens längd samt fördelningen på medborgarskap och kön som uppvisar några större differenser. De som har pedagogisk utbildning har kortare utbildning, är i större utsträckning utländska medborgare och kvinnor. Värt att notera är att en hög andel (84 procent) av dem som saknar pedagogisk utbildningsbakgrund uppger sig ha erfarenhet i yrket. Tabell 5.3 Sökande till läraryrken efter utbildningsbakgrund Sökande som lärare med utbildning utanför pedagogiska yrken inom pedagogiska yrken Totalt Utbildningslängd Medborgarskap Kön Ålder Inskrivningstid Med erf. - 3 år > 3 år Svensk Utländsk Män Kvinnor < 30 år 31 - > 50 år 50 år < 3 mån mån. > 12 mån sökt yrke % 58% 77% 23% 51% 49% 11% 61% 27% 58% 37% 5% 84% % 37% 70% 30% 36% 64% 13% 62% 25% 57% 39% 5% 88% Totalt % 47% 73% 27% 43% 57% 12% 62% 26% 57% 38% 5% 86% Resultaten av analysen av utbud och efterfrågan vad gäller lärare kan kort sammanfattas i följande punkter: En delförklaring till arbetslösheten bland akademiker med pedagogisk utbildning är att mindre än hälften av dessa personer söker lärarjobb. Istället söker de arbete inom yrken där möjligheterna att få en ledig plats är väsentlig mindre än inom läraryrket. En tänkbar förklaring till att många av dem som söker lärarjobb går arbetslösa är att närmare hälften av dem saknar pedagogisk utbildning Ytterligare en bidragande orsak till arbetslösheten bland dem som söker lärarjobb kan vara att andelen med utländsk medborgarskap och andelen äldre är relativt hög. Flera av invandrarna har utländsk lärarutbildning. En annan förklaring kan vara att det i vissa fall kan vara svårt att kombinera lärartjänster i olika delar av länet till en fulltidstjänst. Naturvetenskap, teknik och data TND Arbetslösa akademiker med utbildning inom TND utgjorde drygt 1700 personer eller drygt en femtedel av det totala antalet. Gruppen är väsentligt mindre homogen än lärarna. Här varierar marknadssituationen påtagligt mellan olika yrkesgrupper: Systemerare och programmerare kännetecknas av många sökande och många lediga platser och ett högt gapmått. En liknande marknadssituation, men med färre sökande och platser, möter civilingenjörer inom elektronik och teleteknik. Även för dessa är gapmåttet mycket högt. 26

27 Ett motsatt exempel utgör arkitekterna. Här finns många sökande drygt 200 medan antalet nyanmälda lediga platser är lågt i genomsnitt 6 platser per månad. I denna kategori är följaktligen gapmåttet mycket lågt. Andra exempel på yrken med lågt gapmått är kemister och biologer. Antalet sökande i dessa yrken är lägre än i arkitektyrket, men samtidigt väsentligt högre än antalet nyanmälda platser. En annan kategori består av yrken som är relativt ovanliga. Där är både antalet sökande och lediga platser lågt. Hit hör bland annat farmakologer, matematiker och gruvingenjörer. Inom dessa yrken kan arbetslöshetstiderna bli relativt långa. Antalet personer som drabbas är dock, även sammantaget, relativt få. En förklaring till det relativt höga antalet arbetslösa med TND-bakgrund är sålunda den låga efterfrågan i vissa yrken, framför allt arkitekter. En annan förklaring kan vara att många med TND-utbildning söker i yrken som inte direkt kan betraktas som akademiska TND-yrken. Denna kategori utgör närmare 40 procent och omfattar bland annat hantverksyrken inom bygg och tillverkning, läraryrken, yrken inom media samt försäljningsarbete. Inom många av dessa yrken är konkurrensen om jobben hård, vilket kan vara en orsak till arbetslösheten. En tredje förklaring till arbetslösheten kan vara att de sökande har egenskaper som gör dem mindre efterfrågade i de yrken de söker. I de båda följande figurerna illustreras ålder och medborgarskap för sökande i några TND-yrken. Figur 5.3 Andel arbetslösa akademiker över 50 år, procent syst., programmerare civilingenjörer bygg civilingenjörer elektronik civilingenjörer maskin byggnadsingenjörer elektronikingenjörer maskiningenjörer biologer kemister arkitekter samtliga akademiker I genomsnitt är 23 procent av samtliga arbetslösa akademiker över 50 år. Som framgår av figuren ligger denna andel väsentligt högre i vissa yrken. Högst ligger civilingenjörer elektronik där 40 procent av de arbetslösa är mer än 50 år. Även 27

28 bland byggnadsingenjörerna finns ett stort antal äldre bland de arbetslösa. Detta kan vara en av orsakerna till arbetslösheten. I figur 5.4 illustreras på motsvarande sätt andelen utländska medborgare i några utvalda yrken. Figur 5.4 Andel utländska medborgare bland arbetslösa akademiker, procent syst., programmerare civilingenjörer bygg civilingenjörer elektronik civilingenjörer maskin byggnadsingenjörer elektronikingenjörer maskiningenjörer biologer kemister arkitekter samtliga akademiker I genomsnitt 22 procent av de arbetslösa akademikerna hade utländskt medborgarskap. Som framgår av figuren varierar andelen kraftigt mellan sökande till de utvalda yrkena. Högst ligger kemister och maskiningenjörer. I dessa båda yrken utgör de utländska medborgarna drygt 35 procent av de arbetslösa. Detta kan vara en bidragande orsak till arbetslösheten. Slutsatsen blir sålunda att både efterfrågeläget och vissa egenskaper hos de sökande kan ligga bakom de relativt höga arbetslöshetstalen för akademiker med TND-utbildning. Konstnärlig, - journalistisk och mediautbildning (KJM) Antalet lediga platser inom denna utbildningssektor uppgick till cirka 270 per månad under första halvåret Antalet arbetslösa akademiker som hade denna typ av utbildning var väsentligt högre. Sista mars 1999 utgjorde de 2200 personer. Det betyder att det rör sig om en stor andel av de arbetslösa akademikerna - närmare 30 procent som har en utbildning i yrken med mycket låg efterfrågan. Den första frågan gäller: Vilka yrken söker arbetslösa akademiker med KJM-utbildning? Flertalet 73 procent söker yrken som svarar mot deras utbildning. De viktigaste yrkena i antal räknat framgår av nedanstående tabell. 28