G A L Geoarkeologiskt Laboratorium. Stripa från järnmalmsgruva till industriminne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "G A L Geoarkeologiskt Laboratorium. Stripa från järnmalmsgruva till industriminne"

Transkript

1 UV UPPSALA RAPPORT 2008:12 GEOARKEOLOGISK FORSKNINGSRAPPORT Stripa från järnmalmsgruva till industriminne Inventering och sammanställning av källhistoriskt material samt förslag till fortsatt forskning Västmanland, Lindesbergs socken, Guldsmedshyttan 7:59 och 7:10 Annika Willim G A L Geoarkeologiskt Laboratorium

2

3 UV UPPSALA RAPPORT 2008:12 GEOARKEOLOGISK FORSKNINGSRAPPORT Stripa från järnmalmsgruva till industriminne Inventering och sammanställning av källhistoriskt material samt förslag till fortsatt forskning Västmanland, Lindesbergs socken, Guldsmedshyttan 7:10 och 7:59 Annika Willim

4 Projektet har finansierats med medel ur Allan Wetterholms Stiftelse för arkeologisk utbildning och forskning vid Örebro Universitet. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Uppsala Portalgatan 2A Uppsala Växel: Fax: e-post: e-post: (tidigare Bildredigering Anders Biwall och Svante Forenius Layout Svante Forenius Omslagsbilder Framsida: Gruvkarta från 1887, med inmätta objekt. Lindesbergs kulturhistoriska arkiv. Sörgruvan, Stora stöten, från söder. Foto: Annika Willim. Tryck/Utskrift Utskrivet på UV Uppsala, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr / Riksantikvarieämbetet UV Uppsala Rapport 2008:12 ISSN

5 Innehåll Abstract 7 Sammanfattning 7 Inledning 8 Projektets bakgrund 9 Syfte och målsättning 10 Sammanställning av källmaterial 10 Inventering av gruvområdet 10 Fortsatt forskning 10 Industriarkeologi 10 Arkeometallurgi 11 Stripa genom århundraden en kort historik talet talet talet talet talet talet 16 Efter nedläggningen 17 Stripa blir byggnadsminne 18 Stripa i arkiv 19 Tekniska museets arkiv 19 Jernkontoret 20 Lindesbergs museums arkiv 20 Arkivcentrum i Örebro 26 Kopparbergs länsarkiv i Håksberg 27 Bergsstatens arkiv 27 Landsarkivet i Uppsala 28 Kartor 28 Kartor från 1700-talet 29 Kartor från 1800-talet 31 Kartor från 1900-talet 36 Lokalt förankrad kunskap 36 Lindesbergs Museum och Lars Hagström 36 Larsbo Kalk och Stripa Gruvas vänner 36 Stripa Mineral och Karl Erik Nord 37 Inventering 37 Stripa gruvas äldre historia 37 GPS-inmätningar 38 Fortsatta forskningsmål 39 Ett byggnadsminne med kontinuitet 39 Inventering och inmätning 41 Arkeologi i Stripa 44 Att levandegöra ett industriminne 45

6 Referenser 46 Internet 46 Arkiv 47 Administrativa uppgifter 48 Figurer 49 Tabellförteckning 50

7 Abstract In Stripa in the rural district of Lindesberg there is evidence for iron ore mining from the 15 th century. The mining has after that, with some interruptions, continued until the final close down of the mine in Today Stripa has become a listed historic site with several plans for the future, such as the creation of a tourist and local historical centre. Following report is the result of a survey of archive material considering the history of Stripa mine. Archive material could be located to seven different archives and includes historical maps, texts, drawings and photographs. The project also included a field survey of the mining area, with focus on the older parts. Also measurements with GPS were made to create a digital picture of the mining area. The measurements were a valuable complement to the archive material. The project also aims to continued research concerning Stripa. Aims of research have been formulated. These can be separated into two parts. The first part consists of a continued, increased field survey of the historic listed building and some of the parts outside this area which can be connected with the mining. GPS will be used to make it possible to create a digital picture of the whole mining area. The other part consists of an archaeological investigation and archaeometallurgic analyses of specific parts of the area. Sammanfattning I Stripa i Lindesbergs kommun finns belägg för brytning av järnmalm redan på 1400-talet. Brytningen har därefter, dock med vissa avbrott, fortlevt t.o.m då den slutgiltiga nedläggningen skedde. Idag är Stripa förklarat byggnadsminne och går en framtid till mötes där planer på att skapa ett turistmål och lokalhistoriskt centrum finns. Följande rapport är resultatet av en inventering och sammanställning av källhistoriskt material rörande Stripa gruvas historia. Källhistoriskt material har studerats i sju olika arkiv och omfattas av historiska kartor, texter, ritningar och fotografier. Inom ramen för projektet ingick också ett fältbesök och inventering av gruvområdet, med fokus på dess äldre delar. Vid inventeringstillfället gjordes inmätningar med GPS för att skapa en digital bild av gruvområdet. Inmätningarna visade sig fungera som ett bra komplement till det källhistoriska materialet. Projektet syftar även till att lägga grunden till fortsatt forskning rörande Stripa. Ett antal fortsatta forskningsmål har formulerats. Dessa kan delas in i två delar. Den första delen utgörs av en fortsatt utökad inventering av byggnadsminnet samt vissa utanförliggande delar som kan kopplas samman med gruvdriften på platsen. Inventeringen kommer att omfattas av GPSinmätningar för att skapa en digital helhetsbild över gruvområdet. Den andra delen utgörs av en arkeologisk undersökning samt arkeometallurgiska analyser av utvalda delar inom området. Stripa från järnmalmsgruva till industriminne 7

8 Inledning Norr om Lindesberg i hjärtat av gammal bergslagsbygd ligger det idag övergivna och förfallna gruvområdet Stripa (fig. 1). En utmärkande randig, eller om man så vill stripig järnmalm har gett gruvan dess namn. Under århundraden har malm brutits på platsen. Gruvdriften tog sina första stapplande steg någon gång under medeltiden, belägg för drift finns från 1400-talet. Därefter har gruvan med perioder då den även legat öde, fortlevt fram till 1977 då den slutgiltiga nedläggningen ägde rum. Efter det har gruvan levt i slumrande törnrosasömn med småskalig aktivitet. Bland annat har arbete med metallåtervinning drivits fram till Ett nytt uppvaknade blev det dock när delar av gruvområdet byggnadsminnesförklarades Platsen fick nytt liv och flera lokalt engagerade personer arbetar för att gruvans historia ska bevaras för framtiden. Men hur skapar vi en sammanhängande och enhetlig bild av en gruvas uppgång och fall? Visioner om forskning och ett levande besöksmål finns, men hur förverkligar vi dem? Följande arbete är ett inledande försök till att skapa en samlad bild av Stripa gruvas långa historia samt förslag till fortsatt forskning. En forskning och verksamhet som går i tvärvetenskapens tecken där arkeologi tillsammans med andra vetenskaper och aktiviteter i olika former samverkar. Projektet har finansierats med medel ur Allan Wetterholms Stiftelse för arkeologisk utbildning och forskning vid Örebro Universitet. Fig. 1. Utdrag ur fastighetskartan, blad 11F. Stripa är beläget mellan Storå i norr och Guldsmedshyttan i söder. Det blåfärgade området utgör begränsningen för byggnadsminnet. På Sverigekartan i hörnet syns Stripa som en röd punkt norr om Örebro i hjärtat av Västmanland. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr / UV Uppsala Rapport 2008:12. Geoarkeologisk forskningsrapport

9 Projektets bakgrund Hösten 2007 gjorde jag mitt första besök i Stripa gruva i samband med Jernkontoret, Bergshistoriska utskottets årliga höstmöte. Platsen överväldigade. Tysta och ödsliga byggnader trängdes tillsammans med maskiner, gruvhål och övervuxet skrot (fig. 2). En atmosfär som andades svunnen storhet slog emot mig och tankar och fantasi väcktes till liv. I den kyliga septemberluften vandrade vi, en samling entusiaster på en guidad tur genom området. Tiden har stått stilla slog det mig. Allt fanns kvar som om de sista arbetarna precis stämplat ut och begett sig hemåt. Vad gör man med en sådan plats, hur bevaras och förmedlas den? Till bakgrund av dessa frågor formulerades en första idé om att starta ett forskningsprojekt där inledningsvis en sammanställning av Stripas historia skulle göras. Utöver detta fanns tankar om arkeologiska och arkeometallurgiska undersökningar. Gruvans historia är lång och verksamheten på platsen har rimligtvis avsatt flera spår som för oss idag ej är synliga ovan jord. Delar av Stripa gruvas historia finns dessutom utanför det som förklarats som byggnadsminne. Ett projekt som bl.a. inrymmer arkeologin för att även finna dessa spår blev därmed också ambitionen. Fig. 2. Byggnader från tidigt 1900-tal i Stripa. Verkstadshus och personalmatsal. Stripa från järnmalmsgruva till industriminne 9

10 Syfte och målsättning Syftet och målsättningen med projektet kan delas in i två huvudsakliga delar. En del som omfattar studier och sammanställning av kartor och annat historiskt arkivmaterial samt intervjuer med lokalt förankrade personer som besitter kunskap om Stripa gruva. Den andra delen omfattas av ett besök och en mindre inventering av gruvområdet. Utöver dessa två delar finns också syftet att formulera ett förslag till fortsatt forskning. Sammanställning av källmaterial Ett av syftena är att sammanställa kartmaterial och annat historiskt arkivmaterial som berör Stripa. Stripas långa historia finns bevarad i flera arkiv runtom i landet. Bland annat finns kartor och andra dokument på Tekniska museets arkiv i Stockholm, Jernkontorets bibliotek, Bergstaten, Landsarkivet i Uppsala och Länsarkivet i Håksberg. Utöver dessa finns det mest omfattande arkivmaterialet rörande Stripa gruva i Lindesbergs arkiv. Där finns stora delar av Stripas gruvarkiv från perioden gruvan tillhörde Ställbergsbolaget. Handlingar rörande Stripas äldre historia finns också i arkivet. En mindre del av gruvarkivet finns också i Örebro på Arkivcentrum. Inventering av gruvområdet Inom ramen för detta projekt ingår också ett fältbesök och en inventering av gruvområdet för att kunna sammanlänka erhållen teoretiskt kunskap med den fysiska verkligheten. Syftet med inventeringen är också att få grepp om gruvan äldre delar, d.v.s. det som ligger utanför byggnadsminnet. Vid inventeringstillfället görs även inmätningar med GPS med avsikten att skapa en digital bild över gruvområdet och alla de delar som ingått i verksamheten på platsen. Inmätningarna fungerar som ett komplement till det historiska kartmaterialet där de äldre kartorna kan kombineras med bilden av den fysiska verkligheten på platsen idag. Resultaten hjälper även till att belysa områden som bör ges en högre prioritet när det gäller fortsatt forskning. Vid inventeringstillfället tas även foton med en digital kamera. Fortsatt forskning Avsikten med en sammanställning av befintligt källmaterial tillsammans med en inventering av gruvområdet är också att lägga grunden för fortsatt forskning rörande Stripa. Ett fortsatt forskningsmål är bl.a. att lokalisera, dokumentera samt delvis undersöka äldre delar av Stripas historia med hjälp av arkeologiska metoder anpassade för en industrihistorisk miljö. Inom ramen för det fortsatta forskningsprojektet finns även utrymme för arkeometallurgiska analyser av material från olika faser av Stripa gruvas historia. Industriarkeologi I Nationalencyklopedin finns termen industriarkeologi beskriven som industriminnesvård, dokumentation och forskning som avser de tekniska installationerna, byggnader, industriområden, samhällen och landskap som 10 UV Uppsala Rapport 2008:12. Geoarkeologisk forskningsrapport

11 har ett samband med industriell verksamhet. Syftet med verksamheten är att vinna ökad kunskap om arbetsliv och arbetsmiljö och en djupare förståelse av människors villkor under olika seden. I Sverige har vård av industriminnen, främst bergshistoriska byggnader och miljöer, förekommit sedan tidigt 1900-tal. Först under och 1980-talen fick industriarkeologin status av ett självständigt ämnesområde med nära anknytning till kulturminnesvården. (Nationalencyklopedins Internettjänst, NE.se) Vad kan då räknas in i gruppen industriell verksamhet? Industri är oftast ett begrepp som kopplas samman med tiden för den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet och framväxten av det industriella samhället. Den idag rådande industriarkeologin ägnar sig oftast åt lämningar fr.o.m. den s.k. industriella revolutionen när industrin tog en explosiv fart fram till mer eller mindre moderna lämningar från olika delar av 1900-talet. Relativt utbrett arbete med olika former av industrihistoria finns runtom i landet. På KTH och RAÄ finns exempelvis mindre avdelningar samt flera verksamma etnologer och historiker. Arkeometallurgi Stripa är ett gruvområde där människan under en lång tidsrymd ägnat sig åt utvinning av järn i olika former. Arkeologiska undersökningar av en sådan komplex och omfattande plats kräver en specialkunskap om de fysiska lämningarna från denna verksamhet, men även en kunskap om metallhanteringens processled och beskaffenhet och kvalitetet hos de olika typer av material som hör till dem. Inom arkeometallurgin, som är en forskningsgren inom arkeologin, bedrivs forskning och studier kring olika typer av metallhantering. GAL Geoarkeologiskt Laboratorium I Uppsala bildades 1992 en verksamhet under Riksantikvarieämbetet och UV, avdelningen för arkeologiska undersökningar, som har en tvärvetenskaplig inriktning mot arkeometallurgi och analyser av mineral samt bergarter. Verksamheten som samlades under namnet GAL, geoarkeologiskt laboratorium, har som mål att vidareutveckla fältarkeologin och analysmetoderna kring järn- och metallhanteringens lämningar. Inom GAL arbetar en grupp av arkeologer och naturvetare tätt samman. GAL utför arkeologiska fältuppdrag, arkeometallurgiska analyser och tolkningar samt rekonstruktionsförslag rörande allt ifrån järnhantering och gjutning till gruvmiljöer. Till hjälp vid analyser och tolkningarbete finns också på laboratoriet flera omfattande databaser med kemiska analyser av arkeometallurgiskt material och bergarter. Resultaten av laboratoriets arbete hjälper till att skapa en större förståelse kring de olika processerna. Arbetet kan även ses ur ett större perspektiv där t.ex. järn- och metallhanteringens ekonomiska och sociala betydelse för de samhällen denna verksamhet förekom i kan diskuteras. Stripa genom århundraden en kort historik För att enklast ta till sig Stripa gruvas långa och imponerande historia följer nedan en översiktlig historik. Genomgången är på intet sätt komplett utan är gjord dels för att fungera som en vägledning genom århundraden av Stripas Stripa från järnmalmsgruva till industriminne 11

12 historia, och dels för att belysa den mångfacetterade bergshistoriska skatt som Stripa utgör. De uppgifter som redovisas kommer samtliga från det i rapporten sammanställda arkivmaterialet talet I en bergsmästarrelation från 1741 står att Stripa jerngruva är så gammal att ingen vet när hon först blivit uppfunnen och bearbetad. Vad vi vet är däremot att redan under medeltiden pågick brytning av järnmalm i Stripa. Belägg för gruvdrift i Stripa finns från 1400-talet. Den äldsta kända gruvbrytningen i Stripa daterar sig från åren Detta anges i gamla lagböcker (Ingler 1947, Zachrisson 1923). Det är inte heller omöjligt att någon form av verksamhet startats upp tidigare än så. Fanns det t.o.m. en småskalig drift under 1300-talet eller ännu tidigare? Uppgifterna om hur arbetet gick till, i vilken skala och var inom området är dock knapphändiga. I Anders Anderssons Masmästeris berättelse från 1590 som Karl Lundberg refererar till i sin skrift Översikt av Stripa Odalgruvas historia speciellt beträffande gruvbrytningens utveckling nämns att arbetet i Stripa säkert sköttes ungefär som i Blankagruvan, d.v.s. brytningen sköttes genom tillmakning (Lundberg). När det gäller äganderätten bör denna ha varit uppdelad mellan de bergsmän som var delägare till traktens hyttor talet Gamla domböcker avslöjar också att malm brutits under åren (Ingler 1947). Troligen var brytningen och äganderättsförhållandena under denna period likvärdiga de som rådde under driftsperioden under 1400-talet. Brytmetoden var tillmakning och uppfodringen skedde med hästvind. År 1558 uppmanar Gustav Vasa i ett brev till borgarna i Örebro, Arboga och Köping dessa att återuppta driften i Stripa Gruvan, vilken sedan många år legat öde. En liknande befallning kom från Erik XIV 1562 eftersom malmen från Stripa visat sig passa utmärkt för tillverkningen av kanoner (Lamm 1942, 1944:583) talet 1600-talet präglades av långa perioder då gruvan låg obrukad och öde. Belägg finns för att gruvan låg i ödesmål mellan åren 1634 och I bergsmästarrelationerna kan man följa historien. Brytningen upphörde p.g.a. de stora rasriskerna, problemen med att hålla gruvan fri från vatten och bristen på gruvskog (Ingler 1947). I en skrivelse från 1621 omtalas byggnationen av en vattenkonst vid Stora Stripagruvan. Denna ska bergsföreståndaren Michael Henriksson ha upprättat (Lamm 1942, 1944: 583). Under en period i början av 1600-talet verkar man därmed ha lyckats hålla gruvan fri från vatten och i bruk. Ytterligare en konstgång omtalas Denna får däremot inte samma lovord som Henrikssons vattenkonst utan beskrivs istället som ett odugligt konstverk. I mitten av 1630-talet avstannade verksamheten bland annat på grund av det stora vattentillflödet i gruvan. Från omkring 1634 låg gruvan öde 12 UV Uppsala Rapport 2008:12. Geoarkeologisk forskningsrapport

13 (Lundberg). Därefter finns ett par noteringar om gruvans status i bergsmästarrelationerna. År 1640 finns att läsa att gruvan legat öde i sex år, är vattenfylld med all runtomkring liggande gruvskog avhuggen (Lundberg) nämns att gruvan legat öde i 25 år, men att med tiden, och om behovet finns kan brytning påbörjas eftersom gruvan innehåller malm av god kvalitet (Lundberg). Från 1684 finns en notering om att gruvan är fylld med vatten och obrukbar. Den tidigare fungerande konstgången var ej längre i drift. Planer på att återuppta brytningen i Stripa gruva fanns dock under denna period. Flera bergsmän gick samman för att genomföra det arbete som krävdes för att göra gruvan tillgänglig för drift. För detta krävdes ekonomiska medel vilka de inte hade och ej heller fick hjälp med i form av understöd från överheten. Orsaken till detta var att återupptagandet av brytningen i Stripa skulle bli en kostsam historia samtidigt som det fanns tillräckligt med malm att bryta på annat håll (Lamm 1942, 1944:584). Bergsmännen rodde därför inte i land med sina avsikter och Stripa kom att fortsätta sin törnrosasömn i flera år än. Den gruva som omtalas vara i drift under 1600-talet är Stora Stripagruvan. Denna var enligt uppgift 53 famnar lång och 9 famnar bred samt 13 famnar djup. Dessa uppgifter finns i C.J.F. Plagemanns resor från åren utgivna och kommenterade av C J Lamm ( ) talet Även under större delen av 1700-talet låg gruvdriften nere. År 1750 finns uppgifter från bergsmästarrelationerna att Stripa gruvor är en gammal ödelagd gruva vars omfattning och beskaffenhet ingen känner till. Gruvorna kom att ligga öde till 1771 då Stripa gruva åter igen togs i drift. Brytningen startade dock i liten skala (Ingler 1947). I samband med den pånyttstartade produktionen växte sig så småningom också en tydlig organisation kring styrningen av gruvdriften fram. År 1771 bildades av 11 intressenter ett bolag för gruvans bearbetande. Dessa bolagsmän erhöll tillsammans med en tolfte intressent den 10 mars 1783 mutsedel på Stripagruvorna. I detta skede bildade 18 andra intressenter ett annat bolag för bearbetande av Ottesgruvorna söder om Stripagruvorna (fig. 3). År 1785 den 4 juni lades utmål för båda gruvorna av bergmästare Bergenskiöld. Arbetet bedrevs av bolagen var för sig, men med nyttjande av ett gemensamt ägt konsthjul placerat i Hammarskogsån (Söderlund 1985). Sedan gruvorna blivit utmålslagda påbörjades en mer produktiv period i Stripas historia. I en text av Pehr Mozelius 1791 finns att läsa att flera ödesgruvor i Stripa har blivit upptagna. Mycket arbete hade lagts ned och speciellt i Storgruvan, tidigare omnämnd som Stora Stripagruvan, för att tömma den på vatten och göra den möjlig att bearbeta. I anslutning till denna har även en vattenkonst har byggts. Denna konstruktion omnämns också i en resejournal av Samuel Liljeblad den 6 juli Han skriver att över vägen gick en stånggång till de båda gruvorna, varav den ena kallades Stripan (Lamm 1942, 1944:584). Även under 1700-talet är det Stora Stripagruvan som omtalas vara i drift. Tillsammans med den nämns den i anslutning liggande Norrgruvan samt Ottesgruvan. Stripa från järnmalmsgruva till industriminne 13

14 Fig. 3. Det som finns kvar att beskåda av platsen för Stora Ottesgruvan idag. Foto: Annika Willim talet Det ovan beskrivna förhållandet som rådde i slutet av 1700-talet, med användandet av ett gemensamt konsthjul gav upphov till en mängd tvister mellan de olika ägarna (Ingler 1947). Förslag på en sammanslagning av de två bolagen fördes fram under upprepade tillfällen och 1806 trädde denna sammanslagning i kraft. Detta fastslogs vid ett beslut av Bergstingsrätten i Lindesberg den 8 april År 1810 erhöll bolaget dessutom odalegenskap, Stripa gruvors odalfälts utmål. Detta utmål var omgivet av 15 skyddsutmål (Ingler 1947). Det nya bolaget kallades Stora Stripgrufvebolaget och bestod av 42 delar. År 1868 ombildades det gamla bolaget till Stripa Grufvebolag med 1000 lotter. Viss information finns även om arbetet och förhållandena i gruvan under 1800-talet. I Bergskolegii berättelse från 1838 står att läsa att ett ras inträffade i Stripagruvan. En anonym författare 1899 meddelar även att Stripagruvan i början på 1820-talet bearbetades tämligen obetydligt, vanligen endast under somrarna av pigor och drängar som skickades dit av gruvans delägare. Nätt och jämnt så mycket malm bröts att det täckte vinterförbrukningen (Lamm 1942, 1944:584). Brytningen ökade dock med åren så sakteliga. Från 1840 finns noterat att planer fanns på att utöka brytningen med hjälp av en ökad personalstyrka. Brytningen skulle ske i Stora gruvan men även i den s.k. Norrgruvan. Driften rationaliserades på 1850-talets början och gruvan fick en egen förvaltare, särskilda gruvarbetare anställdes som var avlönade året om. Från och med omkring 1860 var gruvan i drift i regel hela året under ordnade förvaltningsförhållanden (Zachrisson 1923). Vid århundradets slut fanns vid gruvan ca 200 arbetare samt omkring 20 bostäder Under 1800-talet startades även annan verksamhet i gruvområdet. År 1864 uppförde andra företagare intill Sörgruvan Stripa Hagelfabrik (Lamm 1942, 1944:585) (fig. 4). 14 UV Uppsala Rapport 2008:12. Geoarkeologisk forskningsrapport

15 Fig. 4. Platsen för Stripa hagelfabrik som uppfördes Foto: Annika Willim. De gruvor som var i drift under 1800-talet var Stora gruvan, d.v.s. Stripagruvan som omfattade Sör-, Pump- och Mellangruvorna. Dessa stod via ett sm alt schakt i förbindelse med Norrgruvan. Utöver dessa fanns även i direkt anslutning den s.k. Långgruvan med Arpis schakt som i sin tur kom att efterträdas av det Lundborgska schaktet som användes fram till nedläggningen av gruvdriften 1977 (Hagström 2004) (fig. 5). Fig. 5. Långgruvan. Betraktaren blickar ner i gruvan där igenrasat material samlats tillsammans med en övergiven stege. Foto: Annika Willim. Stripa från järnmalmsgruva till industriminne 15

16 Utöver dessa fanns även Stora och Lilla Ottesgruvan belägen österut från Stora Gruvan. Ottesgruvan hade legat obearbetad en tid, men 1856 tog verksamheten fart igen (Lundberg). Väster om Storgruvan fanns även den långsträckta Väggruvan med de intilliggande mindre gruvorna Torggruvan och Wirkhusgruvan. Under denna period rationaliserades även systemen för uppfodringen. År 1856 började en s.k. hund användas för att få upp malmen ur gruvan. Denna var en vagn på hjul som löpte längs en bana. Systemet var turbindrivet och fick sin kraft av ett turbindrivet spel som man lät bygga nere vid Konsttorpet. Gruvlinorna till spelet bröts av brottskivor s.k. pivoter. Vid en av dessa kunde linan kopplas om så att turbinspelet gick att använda för både Ottesgruvan och schaktet i Storgruvan. Detta schakt som även kallades Vinterortsschaktet och senare också Lillortsschaktet var på 1870-talet gruvans huvuduppfodring (Lundberg). Vissa omflyttningar och ombyggnationer gjordes även under 1800-talets senare del och 1873 påbörjades ett nytt schakt, det ovan nämnda Arpis schakt talet År 1901 påbörjades byggnationen av Lundborgs schakt, det schakt som kom att efterträdda Arpis schakt. Schaktet stod klart 1907 och var en för sin tid mycket modern konstruktion, med bl.a. elektriskt drivna gruvspel (Lundberg). Lundborgs schakt kan fungera som en symbol för den expansiva period som början av 1900-talet var. Efterfrågan på malm var stor och arbetare strömmade till gruvorna, så även Stripa. Vid första världskrigets slut gick den svenska gruvindustrin dock in i en period av kris vilken även omfattade Stripa. Detta medförde bl.a. lönestrider. En känd och uppmärksammad sådan var den s.k. Stripakonflikten som ägde rum mellan 1925 och 1927 (Blomberg 1993). Denna konflikt hade sin grund i den snabba nedgång på marknaden som skedde, vilket ledde till lägre löner och att färre arbetare fick anställning. Lönerna var generellt låga i Stripa, däremot var naturaförmånerna generösa i jämförelse med flera andra gruvor. Det rådande missnöjet med arbetssituationen, som även hade sin grund i ett missnöje gentemot arbetsledningen, resulterade i att många av Stripaarbetarna organiserade sig i två fackförbund och strejk utlystes 1925 (Blomberg 1993:67). I Stripa rådde under denna tid vad många tyckte var ett förlegat system. Systemet genomsyrades av patriarkalism samt personliga beroendeförhållanden vilket skapade irritation bland arbetarna samt en svårmanövrerbar maktrelation. Stripakonflikten, som varade i över två år, var dock ingen unik företeelse, men kom att bli riksbekant först och främst p.g.a. de politiska efterföljderna i form av ministerskifte (Lundberg, Holmgren & Serning1991:13). En fortsatt problemfylld tid följde. I början av 1930-talet kom depressionen. Driften i Stripa ställdes in från den 1 november Inte förrän hösten 1933 var brytningen åter igen igång i full skala. År 1934 köpte Ställbergs Grufveaktiebolag de lotter som tidigare innehafts av Fagersta och Forsbacka. Efter detta ordnades den försäljning som gick på export gemensamt för Ställbergsbolaget, Dalkarlshyttan och Sandviken (Lundberg). Den 1 juli 1939 ombildades Stripa Grufvebolag till Stripa Gruvaktiebolag med huvudkontor i Ludvika. Bolaget hade ett aktiekapital av 2,3 miljoner kronor. Den största delen av aktierna, 89,6 procent, ägdes av Ställbergs 16 UV Uppsala Rapport 2008:12. Geoarkeologisk forskningsrapport

17 Grufveaktiebolag, Dahlkarlshytte Aktiebolag och Sandvikens Jernverks Aktiebolag (Lamm 1942, 1944:585, Ingler 1947). Flera ombyggnationer och moderniseringar av gruvområdet ägde under denna period också rum. År 1934 byggdes berg- och personspelen om. Rutschbanan moderniserades En eldsvåda ägde dessutom rum i maskinhus och gruvstuga 1936 vilket ledde till ombyggnationer av dessa 1937 (Lundberg). Även moderniseringar och förbättringar skedde när det gäller arbetarnas liv utanför gruvan. Bland annat byggdes och moderniserades flera arbetarbostäder. I ett nummer av Bergslagsposten 1942 kan man läsa om det nybyggda och hypermoderna ungkarlshotellet som Stripa Gruvaktiebolag låtit bygga åt sina gruvarbetare (Bergslagsposten 1942). Under denna tidsperiod, slutet av 1930-talet och fram till mitten av 1940-talet pågick även andra världskriget. Detta påverkade givetvis verksamheten i Stripa. Ett stort problem blev svårigheter att få tag på material som behövdes för driften av gruvan samt bristen på arbetskraft vilken föranleddes av inkallelser till militärtjänst. Vid slutet av kriget uppstod även svårigheter att sälja delar av malmen. Ett led i denna utveckling blev tillkomsten av anrikningsverket som byggdes åren (Lundberg). Efterfrågan på Stripamalmen förbättrades dock och därmed ökade produktionen åter. Lönsamma år fortsatte och1955 förvärvade Ställbergs Grufveaktiebolag Sandvikens Jernverks AB:s aktieinnehav i Stripa Gruvaktiebolag varmed bolaget fick 65,2 procent av äganderätten (Söderlund 1985). Därefter fortsatte verksamheten i Stripa fram till 1977 då gruvdriften slutgiltigt lades ned p.g.a. att i princip all malm var bruten. Under talen lades dessutom flera mellansvenska gruvor ned p.g.a. bristande lönsamhet eller svårigheter att producera attraktiva produkter (Serning m.fl. 1987). Efter nedläggningen I och med nedläggningen av gruvdriften 1977 inleddes tysta och stillsamma år i Stripa. Helt öde blev dock inte gruvan och det omgivande gruvområdet. I samband med nedläggningen köptes stora delar av verksamheten upp av den f.d. driftschefen ovan jord, Karl Erik Nord. Han startade på platsen upp en verksamhet i anrikningsverket. Företaget, Stripa Mineral AB, drev han fram till 1992 (Sandström Blyme 2003). Verksamheten gick främst ut på att tillverka trädgårdskalk och färgpigment, samt att separera användbart material ur slagg (Sandström Blyme 2003). Utöver detta övertogs delar av gruvan 1982 av ett samma år nybildat bolag, Stripa Mine Service AB. Bolaget fortsatte ett småskaligt arbete i gruvan i forskningssyfte. Arbetet gick ut på att hitta lösningar kring slutförvaring av utbränt kärnbränsle. Detta skedde under ledning av svensk Kärnbränslehantering AB (Söderlund 1985). Arbetet fortsatte fram till 1991 då underjordsverksamheten upphörde. Gruvan började därefter vattenfyllas. Närvaron av företagen samt det faktum att gruvområdet under dessa år fick leva vidare i ett stillsamt liv där inte mycket förändrades har lett till att gruvområdet med många av sina byggnader och maskiner har bevarats i ursprungligt skick. När området åter igen stod tyst och tomt började frågor om Stripas framtid att väckas. Vad skulle ske med platsen? Fanns det något att bevara och i så fall vad och varför? Stripa från järnmalmsgruva till industriminne 17

18 Stripa blir byggnadsminne Den sistnämnda frågan har aktualiserats flera gånger. Ett lokalt engagemang, främst från Lindesbergs kommun och dess museum samt Föreningen Larsbo Kalk och Stripa Gruvas Vänner har lett fram till att Stripa idag kan stoltsera med titeln byggnadsminne. Detta innebär att området ska bevaras och förmedlas för framtiden. Motiveringen och beslutet som lett fram till detta utnämnande har varit den kompletta bild av svensk industrihistoria Stripa gör. På platsen finns en unikt bevarad gruvmiljö där till stor del både byggnader och maskiner finns kvar. Ambitioner och planer för fortsatt arbete i Stripa finns och idag drivs den fortsatta verksamheten av ett kommunalt skapat bolag, Stripa Kultur och Utveckling AB. Flera visioner om gruvområdets framtid har formulerats (Edlund 2007). Det fortsatta arbetet kan sammanfattas i tre punkter: * Få igång en levande industri, detta innebär bl.a. en fortsatt kommersiell drift i anrikningsverket. * Forskning och utveckling * Satsning på turism och besöksnäringen Inom området för byggnadsminnet pågår även en kontinuerlig mindre upprustning av byggnaderna. Till exempel tronar åter igen en skinande ny neonskylt på taket av gruvlaven (fig. 6). Fig. 6. Laven. Foto: Annika Willim. 18 UV Uppsala Rapport 2008:12. Geoarkeologisk forskningsrapport

19 Stripa i arkiv Stora delar av Stripas långa historia finns bevarad i ett antal arkiv runtom i landet. Ett av syftena med detta arbete har varit att göra en översikt över det tillgängliga arkivmaterialet. Vad finns och var finns det? Detta i syfte att underlätta för och lägga en grund för fortsatt forskning, men även för att belysa den mångfacetterade historia som finns bevarad i form av kartor, ritningar och olika texter. Nedan följer en sammanfattning över de aktuella arkiven och deras innehåll rörande Stripa. Material har studerats i sju olika arkiv. Stora delar av detta utgörs av dokument från Stripas yngre historia d.v.s. från perioden under tidigt 1900-tal då gruvan ombildades till bolag, först som Stripa gruvbolag och därefter tillhörande Ställbergsbolagen. I flera av arkiven förekommer även kopior av material som också finns på annat håll. Orsaken till detta är oftast att personer med särskilt intresse och kunskap om bergshistoria gjort egna efterforskningar, vars resultat i sin tur donerats till olika arkiv. Exempelvis finns på Tekniska museet i Stockholm Carl Sahlins bergshistoriska samlingar som även omfattar vissa studier av Stripas historia. Tekniska museets arkiv Tekniska museet i Stockholm har ett omfattande arkiv över teknikhistoria i olika former. Stripa gruva finns till största del representerat i Carl Sahlins bergshistoriska samlingar och Alarik Larssons arkiv. Utöver detta finns det i Tekniska Museets ämbetsarkiv ett antal mikrofilmer samt enstaka ritningar över en elektrisk kraftstation från I William Olssons arkiv finns också från 1883 bolagsordning och styrelse- och revisionsberättelse för Stripa Gruvbolag samt korrespondens för Carl Sahlins bergshistoriska samling Carl Sahlin ( ) var bergsråd och bergshistoriker. Han påbörjade sitt samlande redan som bergselev 1897 och var med vid grundandet av Tekniska museet i Stockholm. Hans bergshistoriska samling, ett halvt sekels samlargärning, donerades till Tekniska museet 1933 och innehåller handlingar rörande främst den svenska järn- och stålindustrin genom tiderna. Mycket personhistoria finns också med i hans samling. Här finns uppteckningar gjorda vid hans resor, excerpter från olika arkiv, klipp, fotografier, originalhandlingar, trycksaker från svenska gruvor och bruk. Här finns också tryckta reseskildringar från olika svenska och utländska gruvor och bruk av svenska och utländska författare. Hans bidrag när det gäller Stripa gruva kan sammanfattas som ett försök att sammanställa tillgänglig information. I arkivet finns allt från handskrivna anteckningar, tidningsurklipp om dynamitinbrott i Stripa till texter om Stripakonflikten på 1920-talet. I hans arkiv finns också ett antal rapporter från Stripa Grufvebolags stämmor. Dessa skrifter omfattar åren 1883, Rapporterna från de årliga stämmorna innehåller bl.a. information om samtliga delägare, produktion för året, brytningsplaner för gruvan, kostnadsfördelning, försäkringar, antal arbetare, förberedande arbeten, malmproduktion m.m. Stripa från järnmalmsgruva till industriminne 19

20 Alarik Larsons arkiv Henning Alarik Larson ( ) var gruvingenjör i Striberg, gruvförvaltare i Nora bergslag och disponent för Tuolluvaara i Norrbottens län. Alarik Larson var specialist i gruvmätningsteknik med avvägningsinstrumentet teodoliten som redskap. I tekniska museets arkiv finns ca en hyllmeter med Alarik Larsons arkiv. Materialet som berör Stripa gruva är inte fullt lika omfattande som Carl Sahlins samling, men trots det innehållsrikt. I arkivet finns exempelvis avskrifter och kopior av äldre dokument. Dessa behandlar bl.a. tvister mellan delägare till gruvan under olika tidsperioder och geologiska forskningsresultat, men även dokument som enbart rör Stripas mer allmänna historia, d.v.s. exempelvis gruvans olika utseende och funktioner under olika tider. Jernkontoret På Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation finns ett bibliotek som bl.a. innehåller stora delar av svensk bergshistoria. En sökning i den berghshistoriska bibliografin på Stripa gruvor ger elva träffar på litteratur som finns tillgänglig. Den äldsta texten är Försök til en beskrifning öfwer Nora och Lindes bergslagers fögderi uti Örebro höfdingedöme från 1791 av Pehr Mozelius och den yngsta är en artikel i tidsriften Tidevarv från 2003 av Katarina Sandström Blyme, Stängt och tyst. Däremellan finns bl.a. skrifter om geologi, Stripakonflikten och speciella arbetsfrågor gällande gruvan. I biblioteket finns även bilder. Från Stripa finns följande: * 10 fotogr. från början av 1870-talet av Aug. Wahlström, malmbanan, gruvarbetare, Storå station, varphögar, förvaltarebostaden etc. * 1 fotogr., malmbanan, 1885, * 1 fotogr., interiör med maskinborrning, 1918 av A. Michelson * Blyertsteckning 1856 av C.J.F Plagemann (kopia) Lindesbergs museums arkiv I Lindesbergs museums arkiv i Lindesberg finns en ovärderlig skatt bevarad för den som är intresserad av Stripa gruvas historia. I hyllmeter efter hyllmeter ryms stora delar av Stripaarkivet från Ställbergsbolagens tid. Delar av arkivet är dock splittrat. Efter nedläggningen av gruvdriften 1977 gjordes flera påtryckningar att arkivet skulle få vara samlat i Lindesberg, men idag finns delar av det på arkivcentrum i Örebro och till viss del också på Kopparbergs länsarkiv i Håksberg. Den största delen av arkivet finns dock i Lindesberg. Samlingen av Stripa gruvas historia från Ställbergsbolagens tid som finns i Lindesberg är trots detta en mer eller mindre komplett historik över olika dokument från driften av verksamheten. Detta omfattar allt från personalfrågor till malmproduktion. Nedan följer en sammanställning i tabellform över vad arkivet innehåller. 20 UV Uppsala Rapport 2008:12. Geoarkeologisk forskningsrapport

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar 1 2 I dagens samhälle översköljs vi dagligen av information från alla håll - från medier, myndigheter, organisationer

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar Sundsvalls kommuntryckeri, 2008 Ordning och reda Dagligen översköljs vi av information från alla håll - från medier,

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Förorenade fastigheter hur gör man?

Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Storslagen natur är något som ofta förknippas med Dalarna. Kanske är det de höga bergen och djupa skogarna som gör att många trivs

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:38 Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum Arkeologisk förundersökning i form av schaktningövervakning Fornlämning Köping 148:1 Kvarteret Huld Köpings stadsförsamling

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum Varmt välkommen till Industrihistoriskt forum 2009. För andra året i rad har vi nöjet att inbjuda till denna nationella konferens som vänder

Läs mer

Malmliknande jord från Norr Amsberg

Malmliknande jord från Norr Amsberg UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Ingång till handelsregistren

Ingång till handelsregistren Fotograf Rolf Boström/Landsarkivet i Härnösand Ingång till handelsregistren Landsarkivet i Härnösand Handelsregistret är ett register över alla enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag samt

Läs mer

Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken

Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport Nr 2013:1 Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken Sjöhistoriska museet har efter beslut av länsstyrelsen i Stockholms län utfört en särskild arkeologisk

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV 1 SVENSKT FÖRENINGSLIV ÄR UNIKT! Sverige är det föreningsrikaste

Läs mer

Välkommen till WeBerGIS!

Välkommen till WeBerGIS! Välkommen till WeBerGIS! Bergskrafts informationssystem för webben! Syftet med WeBerGIS kartportal är att skall fungera som näringslivets, offentlighetens och allmänhetens väg in till det digitala arkiv

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Örebro Brandkårs understödskassa.

Örebro Brandkårs understödskassa. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Brandkårs understödskassa. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1918-1948 Örebro Brandkårs understödskassa lär ha bildats 1918. Detta

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29 Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och :9 Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 009:34 Mikael Henriksson Redovisning av utförd arkeologisk

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Förundersökning 2010 Tryggestad 3:1, Borgholms kommun, Räpplinge socken, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:14 Gärdslösa

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Wira bruk Rapport 2014:38 Antikvarisk medverkan vid omläggning av tak på stora smedjan vid byggnadsminnet Wira bruk. Roslags-Kulla

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB.

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Rederi AB. 2014-10-13 Historik Historik för Örebro Rederi AB. Örebro var under senare delen av 1700-talet och hela 1800-talet en sjöstad vid Hjälmarens västra

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Förteckning över övriga arkiv och samlingar i Facettens arkiv, Åtvidaberg

Förteckning över övriga arkiv och samlingar i Facettens arkiv, Åtvidaberg Förteckning över övriga arkiv och samlingar i Facettens arkiv, Åtvidaberg 2015-01-20 Övriga arkiv och samlingar Facettens arkiv Förteckningen upptar vilka övriga arkiv och samlingar som finns deponerade

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen 12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen Tolv industriminnen sammanfattar industrialismen i Sverige. Det är Riksantikvarieämbetet som valt ut tolv svenska industrimiljöer, som var och en

Läs mer

Renovering av Villie kyrka

Renovering av Villie kyrka Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning nr 20:1, Villie socken, Skurups kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning

Läs mer