NTF och folkhälsokommittén

Transkript

1 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG NTF och folkhälsokommittén Utvärdering av Västra Götalandsregionens stöd till ökad trafiksäkerhet Joacim Andersson 2003:6

2

3 NTF och folkhälsokommittén

4 Rapport från Forskningsstation Mösseberg 2003:6 ISSN :a upplagan 17 november 2003 Copyright 2003 Joacim Andersson, Forskningsstation Mösseberg Utgiven av Forskningsstation Mösseberg Ansvarig utgivare: Hugo Westerlund Omslagsbilden är tagen från IMSI s MasterClips and MasterPhotos Premium Image Collection, 1895 Francisco Blvd. East, San Rafael, CA , USA. Tryckt hos Svärd & Söner AB i Falköping Detta verk får utan kostnad kopieras och på annat sätt mångfaldigas under förutsättning att inga delar tas bort, läggs till eller ändras, samt att produkten ej säljes för ekonomisk vinning av andra än Forskningsstation Mösseberg.

5 Innehåll Sammanfattning...7 Syfte och metod Metod NTF Historik NTF:s verksamhetsidé, verksamhetsinriktning och arbetsmetoder NTF:s organisation Länsförbund verksamma i VästraGötalandsregionen Det regionala stödet till NTF i Västra Götalandsregionen Folkhälsokommitténs stöd till folkhälsoinsatser av frivilligorganisationer Folkhälsokommitténs stöd till NTF-förbunden i regionen Trafiksäkerhetsarbete inom sex områden Bilens inre säkerhet Uthyrning av babyskydd Information till föräldrar i samarbete med BVC Bearbetning av Taxi för att tillgodose säkert resan för barnfamiljer Diskussion om insatsområdet bilens inre säkerhet. 28 Cykelhjälm Hjälmrecept/Skaraborgsmodellen Utvidgning av hjälmreceptet till NTF Fyrbodal och NTF Väst Hjälminformation i skolan Cykelhjälm för äldre och vissa yrkesgrupper Diskussion om insatsomådet cykelhjälm Unga förare Kvantitativa resultat Diskussion om insatsområdet unga förare Konsumentupplysning Diskussion om insatsområdet konsumentupplysning 43 Trafiksäkra transporter Diskussion om insatsområdet trafiksäkra transporter 45 Invandrarprojekt... 46

6 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Diskussion om insatsområdet invandrarprojekt Generella effekter av NTF:s verksamhet i regionen.. 50 Statistik över allvarligt skadade och döda i trafikolyckor Hur uppfattas NTF:s verksamhet av andra insatta aktörer? NTF:s funktion i trafiksäkerhetsarbetet NTF:s styrkor NTF:s svagheter och förbättringsmöjligheter Diskussion Arbetsprocessen och dess förutsättningar Frivilligarbetets omfattning och medlemsorganisationernas roll Metodutveckling och uppföljning av verksamheten Samspelet mellan Västra Götalandsregionen och de tre förbunden Hur fungerar formerna för det finansiella stödet från folkhälsokommittén Arbetsfördelningen mellan Västra Götalandsregionen och de tre förbunden Genusperspektiv Samspelet mellan de tre förbunden och samordningen av verksamheten Slutdiskussion Referenser Forskningsstation Mössebergs skrifter

7 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN Sammanfattning Forskningsstation Mösseberg har av folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen fått i uppdrag att utvärdera olika stöd och insatser som görs inom folkhälsoområdet i regionen. Bland de organisationer som får stöd för att bedriva folkhälsoinsatser finns Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF). Inom regionen finns tre av NTF:s länsförbund, NTF Fyrbodal, NTF Skaraborg och NTF Väst, vilka alla får projektbidrag samt ett generellt verksamhetsstöd från folkhälsokommittén. Syftet med denna utvärdering är i huvudsak främjande och dess fokus är att studera de arbetsformer de tre NTF-förbunden tillämpar i trafiksäkerhetsarbetet. Det projektstöd som erhålls ifrån folkhälsokommittén används till verksamhet inom sex olika insatsområden; Bilens inre säkerhet, Cykelhjälm, Unga förare, Trafiksäkra transporter, Konsumentupplysning och invandrarprojekt. Inom Bilens inre säkerhet arbetar de tre NTF-förbunden främst med uthyrningsverksamhet av babyskydd, trafiksäkerhetsinformation till föräldrar i samarbete med barnavårdscentraler samt bearbetning av taxiföretag för att dessa skall tillgodose säkert resande för barnfamiljer. Insatsområdet Cykelhjälm innefattar satsningar på hjälmrecept till barn, hjälminformation i skolan samt insatser riktade mot äldre och vissa yrkesgrupper. Unga förare består av satsningen Själv Säker, vilken samfinansieras av bland andra Vägverket Region Väst och Västra Götalandsregionen. Inom Trafiksäkra transporter är arbetet i hög grad koncentrerat till att tillhandahålla utbildning inom trafiksäkerhet och miljö. Syftet med konsumentupplysningsverksamheten är att NTF, som opartisk instans, förmedlar kunskap till konsumenter så att de i sin tur kan göra trafiksäkra val när det gäller produkter och tjänster. Inom insatsområdet invandrarprojekt arbetar de tre förbunden med att nå ut med trafiksäkerhetsinformation till invandrare. Viktiga kanaler för att nå ut med denna information är bland annat invandrarföreningar och undervisningen i svenska för invandrare. I utvärderingen konstateras att det förebyggande trafiksäkerhetsarbete som bedrivs av de tre NTF-förbunden med största sannolikhet är lönsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Själv Säker och satsningen på ökat hjälmanvändande är två tydliga exempel på verksamheter som har goda samhällsekonomiska effekter. Enligt tidigare utvärderingar har Själv Säker lyckats åstadkomma förändringar i ungdomars förarbeteende vilket i sin tur beräknas generera samhällsekonomiska besparingar som vida överskrider de medel som satsningen kostar. Även satsningen på ökat hjälmanvändan- 7

8 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG de i Skaraborg har tidigare utvärderats. Denna utvärdering visade att de skadeförebyggande insatserna i satsningen lett till en avsevärd minskning av både vårdtillfällen och vårddagar bland barn i åldern 0 14 år när det gäller huvudskador till följd av cykelolyckor. I denna utvärdering konstateras även att det finns ett stort behov av en fristående trafiksäkerhetsorganisation som komplement till andra aktörers insatser inom trafiksäkerhetsarbetet. Enligt intervjuade representanter för polisen, Vägverket och kommuner, vilka är de aktörer som på myndighetsnivå ansvarar för trafiksäkerhetsarbetet, har NTF en stor betydelse för trafiksäkerhetsarbetet då denna organisation tillför andra värden än vad myndigheterna har möjlighet att göra. NTF fungerar i hög grad som en länk mellan allmänheten och myndigheterna och organisationens kanske största styrka är dess möjligheter att föra ut trafiksäkerhetsarbetet till allmänheten. Det faktum att NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation medför också att det inom organisationen finns en stor kunskap om frågor som rör trafiksäkerhet samt även ett stort engagemang för att driva de här frågorna. De tre NTF-förbunden har i stor utsträckning funnit fungerande arbetsmetoder och deras insatser inom trafiksäkerhetsområdet är av stort värde. Trots detta tas det i utvärderingen upp vissa frågor som är av betydelse för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet inom regionen. En första fråga handlar om sättet på vilket folkhälsokommittén stöder de tre förbunden. Här talar mycket för att det finns stora fördelar med att finna en modell där det finansiella stödet ges för längre perioder än vad som är fallet i nuläget. Längre stödperioder skulle bland annat medföra att de tre förbunden lättare kan planera sin verksamhet vilket i sin tur kan leda till ett effektivare utnyttjande av det regionala stödet. Det finns även indikationer på att Västra Götalandsregionen kan göra mer när det gäller att stödja de tre förbunden på andra sätt än finansiellt. Främst handlar det här om att man från regionens sida har ett ansvar när det gäller att förankra NTF:s satsningar i den regionala organisationen i de fall satsningarnas resultat är beroende av ett samarbete mellan exempelvis barnavårdscentraler och de tre NTF-förbunden. En annan fråga som bör diskuteras handlar om hur trafiksäkerhetsarbetet inom regionen samordnas mellan de tre förbunden. Som ett resultat av att de tre förbunden får gemensamt stöd från folkhälsokommittén har det funnits en tydlig tendens att genomföra regionövergripande satsningar. Fördelarna med sådana satsningar är bland annat att alla invånare i regionen, oavsett var de bor, erbjuds liknande tjänster av de tre NTF-förbunden. Detta är viktigt ur ett rättviseperspektiv då det är Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté som stödjer verksamheten. De regionövergripande satsningarna har även fört de tre NTF-förbunden närmre samman och har på så vis bidragit till ett ökat samarbete mellan förbunden. Det är dock så att förutsättningarna för att bedriva trafiksäkerhetsarbete skiljer sig åt mellan de olika regiondelarna exempelvis vad gäller trafiksituation och befolkningssammansättning. Detta talar för att det finns 8

9 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN fördelar med att i ökad grad öppna upp för lokalanpassade satsningar inom ramen för det trafiksäkerhetsarbete som utförs med ekonomisk stöd ifrån folkhälsokommittén. Avslutningsvis tas det i utvärderingen upp ytterligare en fråga som berör samordningen mellan de tre NTF-förbunden, nämligen om det finns möjligheter att på ett bättre sätt utnyttja den samlade kompetens som finns i de tre förbunden. De tre förbunden är, även om samarbetet dem emellan ökat, i hög grad just tre olika förbund som är verksamma inom olika geografiska områden. Denna uppdelning i geografiska områden medför en viss begränsning av möjligheterna att på ett effektivt sätt utnyttja de sammanlagda resurser som finns i de tre förbunden. Lyckas de tre förbunden finna former för ett samarbete där de geografiska gränsernas betydelse minskar skulle sannolikt de samlade resurserna kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Detta skulle i sin tur kunna medföra att trafiksäkerhetsarbetet inom regionen blir ännu bättre än vad det redan är idag. 9

10 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Syfte och Metod Forskningsstation Mösseberg har av folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen fått i uppdrag att utvärdera den verksamhet som de tre NTF-förbunden, NTF Fyrbodal, NTF Skaraborg och NTF Väst bedriver inom regionen och som de får ekonomiskt stöd för att bedriva av folkhälsokommittén. Syftet med denna utvärdering är att skapa lärande och utveckling, som främjar trafiksäkerhetsarbetet inom Västra Götalandsregionen. Då utvärderingen i huvudsak avses vara främjande är dess fokus att studera de arbetsformer som de tre förbunden använder sig av i trafiksäkerhetsarbetet. Även relationen mellan de tre förbunden och folkhälsokommittén som tilldelar medel utgör en viktig aspekt av utvärderingen. Avslutningsvis kommer även de tre förbundens verksamhet att belysas ur ett genusperspektiv. För att uppfylla syftet med utvärderingen kommer folkhälsokommitténs stöd till de tre förbunden och den verksamhet som detta stöd genererar att belysas utifrån följande centrala frågeställningar. Hur fungerar de stödformer som tillämpas? Vilken verksamhet bedriver de tre förbunden med hjälp av det ekonomiska stödet från folkhälsokommittén? Vilken funktion har de tre NTF-förbunden i det samlade trafiksäkerhetsarbetet som bedrivs inom Västra Götalandsregionen? I vilken utsträckning bygger verksamheten på frivilligarbete och deltagande från medlemsorganisationer? Vilka resultat och effekter har verksamheten genererat? Finns det möjligheter till förbättringar inom givna ekonomiska ramar? Det är här viktigt att poängtera att utvärderingen i första hand avser den verksamhet som de tre förbunden får stöd ifrån folkhälsokommittén för att utföra. Detta innebär att de projekt och den verksamhet som de tre förbunden utför med stöd av andra finansiärer som exempelvis Vägverket, kommuner och NTF-riks inte innefattas i denna utvärdering. Det är dock så att verksamheten i vissa fall stöds av fler än en finansiär och olika insatser går i viss grad även in i varandra, varför det inte alltid varit möjligt att hålla isär de olika finansiärernas bidrag till de tre förbundens verksamhet. 10

11 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN Metod Utvärderingen bygger på kvalitativ forskningsmetodik där strukturerade och semistrukturerade intervjuer genomförts med sammanlagt 27 personer. 15 av dessa intervjuer har genomförts med personal från de tre NTF-förbunden. De övriga intervjuade representerar Polismyndigheten i Västra Götalands län (1 intervju), Vägverket Region Väst (1 intervju), kommuner (3 intervjuer) och personal på barnavårdscentraler (7 intervjuer). Tyngdpunkten i intervjumaterialet ligger som synes på de tre NTF-förbunden. Här har intervjuer gjorts med de tre chefskonsulenterna, samt med personal på de tre förbundens kanslier. Dessa är involverade i den verksamhet som NTF-förbunden utför med stöd av folkhälsokommittén. När det gäller urvalet av övriga respondenter kan följande sägas. Personal på barnavårdscentraler har intervjuats på grund av att en stor del av den verksamhet som de tre NTF-förbunden utför med hjälp stödet från folkhälsokommittén sker i samarbete med just barnavårdscentraler. Intervjuerna har här syftat till att ge en bild av de synpunkter personalen på barnavårdscentralerna har på detta samarbete. De intervjuade representerar två barnavårdscentraler inom vardera Fyrbodals och Skaraborgs område, samt tre barnavårdscentraler inom NTF Väst. Syftet med att intervjua representanter för Polismyndigheten i Västra Götalands län, Vägverket Region Väst och kommuner har varit att ge en bild av hur andra insatta aktörer ser på de tre förbunden och dess verksamhet. Orsaken till att det just är representanter för polis, vägverk och kommun som intervjuats är att det är dessa offentliga aktörer som främst har ansvaret för trafiksäkerheten i Sverige. När det gäller kommunerna har intervjuer gjorts med tre personer vilka representerar en kommun i Fyrbodal, en kommun i Skaraborg samt en kommun inom NTF Västs geografiska område. Urvalet av respondenter utanför de tre NTF-förbunden är begränsat. Detta medför att den beskrivning som dessa respondenter ger av de tre förbunden och dess verksamhet inte med säkerhet kan sägas vara representativ för vilka åsikter polisen, Vägverket och kommunerna har om de tre NTF förbunden. Detta har inte heller varit syftet. Syftet har snarare varit att de intervjuade, som insatta aktörer i trafiksäkerhetsområdet, skall förmedla sina personliga intryck av NTF och dess roll i trafiksäkerhetsarbetet. Förutom intervjuerna grundar sig utvärderingen i hög grad även på en studie av den dokumentation som funnits tillgänglig om de tre förbundens verksamhet. Det material som här varit till mitt förfogande har bland annat utgjorts av projektansökningar, projektredovisningar, verksamhetsberättelser, samt olika typer av rådata som tillhandahållits av de tre NTF-förbunden. Dessutom har andra typer av dokument, som exempelvis tidigare utvärderingar som gjorts av vissa av de tre förbundens insatser, NTF-rörelsens centrala policy och verksamhetsinriktning, samt olika typer av rapporter och statistikuppgifter inom trafiksäkerhetsområdet, varit av betydelse för utvärderingen. 11

12 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG NTF I detta avsnitt kommer Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) att belysas i fyra perspektiv. Avsnittet inleds med en redogörelse av NTF:s historia från dess bildande 1934 fram till nutid. Därefter beskrivs den nuvarande policyn och verksamhetsinriktningen och NTF:s organisatoriska uppbyggnad. Avsnittet avslutas med en presentation av de tre länsförbund som är verksamma inom Västra Götalandsregionen, NTF Fyrbodal, NTF Skaraborg och NTF Väst. Historik NTF bildades 1934 på initiativ av dåvarande kommunikationsminister Henning Leo. Syftet med bildandet av NTF var att verka för höjd trafikkultur och ökad trafiksäkerhet. ( ) Ursprungligen var NTF:s verksamhet inriktad på information och utbildning, där målet var att öka såväl kunskaperna om de gällande trafikreglerna som efterlevnaden av dessa. Sedan bildandet har NTF haft en nära relation till den svenska staten. Organisationen har under hela sin existens fått statlig finansiering, mellan åren hade NTF programtid i Sveriges Television (det mest uppmärksammade programmet var Anita och Televinken) och Sveriges bilradio sändes under 17 år med start I samband med högertrafikomläggningen 1967 bildades Trafiksäkerhetsverket (TSV). TSV fick i stort sett samma uppgifter som NTF varför det kom att uppstå oklarheter om de bägge organens roller, främst vad det gäller ansvaret för trafiksäkerhetsinformationen införde därför staten en klarare ansvarsfördelning mellan TSV och NTF där TSV skulle ansvara för sakinformationen medan NTF fick ansvaret för den så kallade pläderande informationen. Vid samma tidpunkt beslutade staten att överföra resurser från TSV till NTF med förhoppningen om att de ökade resurserna skulle komma att få de regionala och lokala insatserna att öka i omfattning konstaterades av Riksrevisionsverket (RRV) att ansvarsfördelningen mellan TSV och NTF inte fungerade och att NTF:s ökade medelstilldelning inte heller hade lett till att det ekonomiska bidraget till frivilligorganisationer och regionalt informationsarbete ökat tillsattes en utredning där Ingemar Mundebo fick i uppdrag att se över det offentliga trafiksäkerhetsarbetets inriktning och organisation. I Mundebos utredning Det framtida trafiksäkerhetsarbetet (SOU 1991:79) föreslogs att TSV och 12

13 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN Statens Vägverk skulle slås samman till ett nytt Vägverk vilket skulle inneha ett totalansvar för trafiksäkerheten. Vidare angav utredningen att frivilligorganisationernas insatser i det samlade trafiksäkerhetsarbetet kan vara av stor betydelse, dock borde NTF:s roll närmare preciseras. Bland annat rekommenderade Mundebo att en förskjutning borde ske från centrala till lokala aktiviteter samt att NTF:s centrala kansli borde utvecklas till att i större utsträckning fungera som en stöd- och serviceorganisation till länsförbunden. Som ett resultat av Mundebos utredning överfördes TSV:s uppgifter till Vägverket 1993 och samma år beslutade riksdagen om en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet. Den nya inriktningen innebar att trafikanten sattes i centrum samt att Vägverket, polisen och kommunerna utpekades som huvudaktörer inom trafiksäkerhetsarbetet. Vid samma tid som dessa förändringar kom även NTF:s villkor att förändras. Statsbidraget till NTF hade hittills betraktats som ett rent organisationsstöd och var inte förenat med något krav på hur det skulle användas eller redovisas. Nu beslöt dock riksdagen att anslaget till NTF skulle avvecklas och att Vägverket istället skulle få betalningsansvaret för den pläderande trafiksäkerhetsinformationen. Istället för ett organisationsstöd skulle nu den statliga finansieringen av NTF bestå i att Vägverket upphandlade exempelvis informationstjänster ifrån NTF och andra aktörer. Den nya ordningen ledde dock inte till att den statliga finansieringen av NTF minskade i omfattning. Tvärtom ökade resurserna till NTF markant under perioden då Vägverket gav NTF uppdraget att utveckla och samordna det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. I uppdraget från Vägverket betonades särskilt att NTF skulle skapa ett folkligt engagemang för nollvisionen och en efterfrågan på ökad trafiksäkerhet. Den så kallade nollvisionspropositionen (proposition 1996/97:137) innebar ett nytt tänkesätt när det gäller trafiksäkerhetsarbetet. Tidigare hade trafiksäkerhetsproblematiken i hög grad ansetts bero på den enskilde trafikantens felaktiga beteende och många av de åtgärder som vidtogs syftade till att anpassa människan till transportsystemet istället för att anpassa transportsystemet till människan. Nollvisionens långsiktiga mål är att ingen skall dödas eller skadas till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Av detta följer att ett centralt krav på vägtransportsystemet är att konsekvenserna av mänskliga misstag och felbeteenden i trafiken begränsas så att de inte leder till långsiktiga hälsoförluster. Med andra ord skall vägtransportsystemet anpassas till människan istället för tvärtom. I nollvisionspropositionen betonas att NTF och dess medlemsorganisationer på såväl, central, regional som lokal nivå aktivt kan bidra till en säkrare vägtrafik. Detta genom att dels stödja medborgarnas krav på att bland annat vägar, fordon och vägtransporter skall vara säkra och dels genom att öka medborgarnas kunskaper och insikt om samspel och skaderisker i trafiken. I oktober 1997 beslutade riksdagen att nollvisionen skall vara grundläggande för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Under samma år beslutades, i diskussion mellan NTF, Vägverket och Kommunikationsdepartementet, att NTF:s roll skulle bli mera oberoende. 13

14 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Denna oberoende roll skulle kunna försvåras av att NTF var finansiellt beroende av Vägverket varför regeringen beslöt att återigen förändra finansieringen av NTF och det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. I Vägverkets regleringsbrev för 1998 fastslogs att verket skulle utbetala 65 miljoner kronor till NTF för dess opinionsbildande verksamhet, utöver detta anslag upphandlade Vägverkets regioner tjänster av NTF för cirka 35 miljoner kronor. Med andra ord kom den statliga finansieringen av NTF att ske genom en form av blandfinansieringsmodell kom att bli ett turbulent år för relationen mellan NTF och Vägverket. NTF markerade här sin oberoende roll och kritiserade Vägverket för att använda sina resurser för trafiksäkerhetsarbete på ett ineffektivt sätt och för att ha orsakat dödsolycksfall. Relationen mellan NTF och Vägverket nådde ett lågvattenmärke under sommaren 1998 då NTF polisanmälde vägverket fick RRV i uppdrag av regeringen att granska och utvärdera NTF:s trafiksäkerhetsarbete och användningen av statliga medel. I rapporten NTF och nollvisionen påtalar RRV att blandfinansieringsmodellen inte fungerar tillfredställande och att det framtida stödet till frivilligt trafiksäkerhetsarbete antingen bör ges i form av renodlad verksamhetsbidrag eller genom projektbidrag där det i ansökan anges hur projektet skall redovisas. Den senare finansieringsformen är den som RRV förespråkar av både formella skäl och effektivitetsskäl. Enligt utvärderingen anser RRV vidare att NTF, men även media, har viktig uppgift att fylla då det gäller att påverka dels myndigheter, dels trafikanter för att förverkliga nollvisionens grundidé. För att olycksfallen i trafiken skall fås att sjunka krävs dock, enligt RRV, bland annat att NTF kan mobilisera väsentligt fler aktiva medlemmar, att samarbetet mellan Vägverket, polisen, kommunerna och NTF förbättras samt att Vägverket och kommunerna effektiviserar sitt arbete med att förbättra trafikmiljön. Att döma av Vägverkets regleringsbrev för 2003 samt NTF:s verksamhetsbeskrivning för perioden består blandfinansieringsmodellen av de statliga medel som går till NTF. I förstnämnda handling fastslås att Vägverket skall utbetala ett organisationsstöd till NTF på 25 miljoner kronor och i den sistnämnda handlingen framgår att NTF:s verksamhet i hög utsträckning finansieras genom projektstöd från Vägverket från och med Den statliga blandfinansieringsmodellen av NTF består således men däremot har en ökad satsning för att mobilisera föreningslivet i trafiksäkerhetsarbetet kommit igång startades arbetet för att Nationell samling som syftar till att engagera hela folkrörelsesverige i arbetet för en ökad trafiksäkerhet (Riksrevisionsverket 1999, NTF 2003a, Näringsdepartementet 2002). NTF:s verksamhetsidé, policy, verksamhetsinriktning och arbetsmetoder NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation. NTF:s verksamhetsidé, inriktning och policy bestäms av kongressen, vilket är NTF:s högst beslutande organ. Kongressen 14

15 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN sammanträder vartannat år och ledamöterna utses av medlemsorganisationer och länsförbund. Vid NTF kongressen i april 2003 fastställdes följande verksamhetsidé: NTF:s mål är en trygg och säker trafik där ingen accepterar att någon dödas eller skadas allvarligt. NTF ska öka människors vilja att ställa krav på och förmåga att själva bidra till varaktiga förbättringar. NTF ska medverka till att ge insikt om trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan (NTF 2003a). NTF:s policy utgör den samlade NTF-rörelsens gemensamma bedömningar i olika trafiksäkerhetsfrågor och ligger till grund för NTF:s totala trafiksäkerhetsarbete. Här slås fast att nollvisionen utgör ledstjärnan för NTF:s verksamhet. I policyn betonas att NTF:s framgång i opinions- och folkbildningen är beroende av en samsyn i grundläggande frågor, även om enskilda medlemmar kan ha avvikande uppfattningar i detaljer. I policyn identifieras ett tjugotal områden inom vilka NTF verkar och formar opinion. Exempel på områden som tas upp i policyn och där NTF:s åsikter återges är hastighet, alkohol och andra droger, bättre säkerhet för särskilda trafikantkategorier samt säkrare vägmiljö (NTF 2003b). Av de tjugotal områden som identifieras i policyn prioriterar NTF under en verksamhetsperiod (ett eller flera år) vissa områden där NTF avser att mobilisera och genomföra nationella projekt. Dessa områden utgör NTF:s verksamhetsinriktning. NTF anger tre urvalskriterier för prioriteringen av områden, 1) trafiksäkerhetsproblemets storlek, 2) NTF:s kompetens och struktur och möjlighet att påverka och förändra, 3) kostnaden i pengar och andra resurser som krävs för att minska eller lösa problemet jämfört med andra åtgärder (NTF 2003C). Under år 2003 prioriterades följande områden (ibid): Hastighet Äldre trafikanter Cykelhjälm Trafiknykterhet Bilens inre säkerhet Barns och ungdomars trafiksäkerhet I verksamhetsinriktningen för perioden kommer följande områden att prioriteras (NTF 2003a): Sänkta hastigheter Ökad nykterhet och drogfrihet Ökad användning av skyddssystem (bälten, bilbarnstolar, hjälmar) 15

16 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG NTF framhåller i olika dokument fyra centrala arbetsmetoder. För det första arbetar man som en paraplyorganisation för ökad trafiksäkerhet. För det andra framhålls att opinion, information och politisk påverkan är en central del av NTF:s verksamhet. För det tredje bedriver man konsumentupplysning och för det fjärde bedrivs konsultativ verksamhet. NTF:s funktion som paraplyorganisation för ökad trafiksäkerhet utgör en grundbult i NTF:s verksamhet. NTF ägs av dess medlemmar vilka utgörs av olika intressegrupper och folkrörelsernas betydelse för NTF sammanfattas i nedanstående tre punkter (NTF 2003a): Folkrörelsen är en förutsättning för NTF:s legitimitet. Folkrörelsen är NTF:s största resurs och på samma gång målgrupp för trafikantpåverkan. Folkrörelsen tjänar som rekryteringsbas för de frivilliga och förtroendevalda som verkar för trafiksäkerhet i kommunala, landstingskommunala och nationella politiska grupperingar och nätverk. I verksamhetsinriktningen för perioden framhålls att utvecklingen av medlemsorganisationer och nätverk utgör en förutsättning för NTF:s utveckling. Här betonas även att ett viktigt mål för NTF är att i ökad utsträckning verka genom andra och ge medlemsorganisationerna möjlighet till profilering. Under innevarande kongressperiod är målen för arbetet gentemot medlemsorganisationerna (ibid): Förbättrad regional och nationell samordning. Bättre och effektivare service till medlemsorganisationer och nätverk. Fler medlemsorganisationer och utökade nätverk. Mer engagerade och kunniga medlemsorganisationer och nätverk. Ökat frivilligarbete i verksamheten. Att opinion, information och politisk påverkan är en central del av NTF:s verksamhet faller sig naturligt då effekterna av NTF:s arbete främst uppstår dels genom påverkan av systemutformare att prioritera trafiksäkerhet högre och dels genom att enskilda trafikanter påverkas till säkrare beteende. Denna påverkan sker på central, regional och lokal nivå genom förtroendevalda, frivilliga och NTF-tjänstemän. Nedanstående tre punkter är centrala inom denna del av NTF:s arbete (ibid): NTF arbetar i politiska nätverk och beslutsgrupper. NTF ser media som en viktig faktor i opinions- och påverkansarbetet och eftersträvar en öppen och ärlig arbetsrelation med media. Information och informationsmaterial från NTF för att väcka opinion, påverka och utbilda måste bygga på god kunskap både avseende innehåll och form. 16

17 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN Konsumentupplysningen som NTF förmedlar skall vara saklig och rekommenderande. NTF:s syn på konsumentupplysning sammanfattas så här (ibid): Konsumentupplysningen är ett sätt att driva opinion som skapar efterfrågan på ökad trafiksäkerhet. Konsumentupplysningen omfattar trafiksäkra produkter och tjänster samt väg- och trafikmiljöer. Konsumentupplysningen ges främst via NTF:s hemsida men också genom telefon och möten med människor. NTF har för avsikt att under innevarande kongressperiod utveckla hemsidan och övriga konsumenttjänster så att de kan bli den naturliga informationskanalen för människor som söker information om frågor som rör trafiksäkra produkter, tjänster och väg- och trafikmiljö (ibid). NTF bedriver avslutningsvis Konsultativ verksamhet. Rena konsulttjänster inom företrädesvis kvalitetssäkring av transporter utifrån trafiksäkerhet och miljö utförs av NTF Konsult AB. Dessa tjänster anses av NTF utgöra ett viktigt komplement till den ordinarie verksamheten, men det poängteras att det är viktigt att inom konsultverksamheten göra en löpande avvägning mot den traditionella verksamheten så att konflikter inte skall uppstå (ibid). NTF:s organisation NTF har ett centralt kansli i Stockholm, 23 länsförbund samt ett 70-tal medlemsorganisationer. NTF:s kongress är högsta beslutande organ och väljs av länsförbund och medlemsorganisationer. NTF:s kongress är i formell mening inte överordnad i förhållande till enskilda länsförbund och medlemsorganisationer och kan heller inte ge direktiv till dem. Inte heller NTF:s centrala styrelse och kansli kan ge direktiv till länsförbund och medlemsorganisationer, men det centrala NTF har naturligtvis stora möjligheter att ändå påverka länsförbunden och medlemsorganisationerna genom att de förmedlar medel för bedrivandet av de nationella projekten (Riksrevisionsverket 1999). Det centrala NTF är en ideell förening med ett 70-tal riksorganisationer som medlemmar. NTF:s kongress utser den centrala styrelsen, vilken leder trafiksäkerhetsarbetet på nationell nivå. Kopplat till styrelsen finns ett central kansli med drygt 25 anställda vars uppgift är att förverkliga den av kongressen fastställda verksamhetsidén. Sammanfattningsvis kan sägas att det centrala NTF är ett politiskt och ideologiskt centrum för NTF organisationen samt att man är centralorganisation för länsförbund och medlemsorganisationer (ibid). NTF:s länsförbund är även de ideella föreningar. Länsförbundens medlemsorganisationer utgörs till stor del av regionala eller lokala föreningar som är anslutna 17

18 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG till de riksorganisationer som är medlemmar i det centrala NTF. Dessutom är ofta kommuner, polismyndigheter, landsting, länsstyrelser och vissa andra myndigheter medlemmar i länsförbunden. Det bör här observeras att medlemsorganisationerna i länsförbunden inte är helt identiska med dem som är medlemmar på central nivå. Antalet medlemmar är på vissa håll fler och på andra håll färre än i det centrala NTF. Högsta beslutande organ för det enskilda länsförbundet är årsmötet, vilket utser länsförbundets styrelse. Varje länsförbund har ett kansli vars chef vanligen kallas chefskonsulent. Sammanlagt finns cirka 75 personer anställda i länsförbunden, men antalet anställda varierar mellan de olika förbunden (ibid). Medlemsorganisationerna i NTF består bland annat av fackliga organisationer, pensionärsorganisationer och motororganisationer. Tidigare nämndes att även myndigheter finns representerade som medlemmar, även Vägverket var tidigare medlem i NTF. I samband med att Vägverket började upphandla tjänster från NTF då verket fick sektorsansvar för trafiksäkerheten lämnade dock Vägverket NTF. Det centrala NTF har cirka 70 medlemsföreningar och de 23 länsförbunden har sammanlagt cirka medlemsorganisationer. Av dessa är det dock endast ett mindre antal som är aktiva i NTF:s trafiksäkerhetsarbete (ibid) Länsförbund verksamma i Västra Götalandsregionen Inom Västra Götalandsregionen finns tre av NTF:s länsförbund representerade; NTF Fyrbodal, NTF Skaraborg och NTF väst. NTF Fyrbodal verkar i 17 kommuner; Bengtsfors, Dals Ed, Essunga, Färgelanda, Grästorp, Lilla Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Kansliet i Fyrbodal ligger i Vänersborg. Kansliet har fem anställda och NTF Fyrbodal har ett 80-tal (år 2000) myndigheter, organisationer och företag som medlemmar. (NTF Fyrbodal 2000, NTF Fyrbodal 2002) NTF Skaraborg verkar i 13 kommuner; Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara. Kansliet i Skaraborg ligger i Mariestad. Kansliet har fem anställda och medlemsantalet i NTF Skaraborg är ca 80 (år 2002). Medlemmarna utgörs av Västra Götalandsregionen, kommuner, regionala myndigheter, organisationer, företag och massmedier. (NTF Skaraborg 2002) NTF Väst verkar i 19 kommuner; Ale, Alingsås, Bollebygd, Borås, Göteborg, Herrljunga, Härryda, Kungälv, Lerum, Mark, Mölndal, Partille, Stenungsund, Svenljunga, Tjörn, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda och Öckerö. Förbundet har ett kansli i Göteborg och ett kansli i Borås med sammanlagt nio anställda. NTF Väst hade 2002 nästan 200 medlemmar bestående av myndigheter, verk, företag, organisationer och institutioner (NTF Väst 2002). 18

19 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN 19

20 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Det regionala stödet till NTF i Västra Götalandsregionen I det här kapitlet kommer olika aspekter av folkhälsokommitténs stöd till de tre NTFförbunden att tas upp. Kapitlet börjar med en kort presentation av folkhälsokommittén och dess stöd till folkhälsoinsatser. Denna presentation följs av ett avsnitt som beskriver det stöd som de tre NTF förbunden erhåller, här innefattas storleken på stödet, hur stödet fördelas mellan de tre förbunden samt stödets fördelning på reguljär verksamhet och projekt. Folkhälsokommitténs stöd till folkhälsoinsatser av frivilligorganisationer Folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen bedrivs i hög grad i samverkan mellan aktörer tillhörande den regionala organisationen och utomstående aktörer såsom kommuner, myndigheter, folkbildning och föreningsliv. Inom den regionala organisationen spelar folkhälsokommittén en central roll. Folkhälsokommittén är, på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, initiativtagare och förslagsställare i folkhälsofrågor och fungerar i övrigt som remissorgan och rådgivare när det gäller folkhälsofrågor. En viktig uppgift för folkhälsokommittén är att fördela regionala folkhälsomedel till frivilligorganisationer och till riktade insatser för utsatta grupper. Ett starkt vägande skäl till varför frivilligorganisationerna får stöd ifrån folkhälsokommittén är att dessa organisationer arbetar nära människor och därmed har goda möjligheter att nå ut med hälsofrämjande information och aktiviteter. I de riktlinjer som folkhälsokommittén slagit fast för bidrag till folkhälsoinsatser av frivilligorganisationer står det bland annat: Att stöd till frivilligorganisationer för folkhälsoinsatser via folkhälsobudget skall avse hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Att bidrag till folkhälsoinsatser via frivilligorganisationer skall avse sådana verksamheter eller åtgärder, som ligger inom ramen för av huvudman/folkhälsokommittén beslutade folkhälsoprogram eller prioriterade områden. 20

21 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN Att folkhälsobudget ej används till att ge finansiellt stöd till organisationers reguljära verksamhet med två undantag; Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland och Trafiksäkerhetsförbundet NTF Västra Götaland. Om projektet, för vilket ansökan om bidrag sker, planeras äga rum under mer än ett år skall detta anges, men beslut om bidrag kan ej ske för mer än ett år i sänder. Att genomförda folkhälsoinsatser/projekt dokumenteras, följs upp och återrapporteras. Folkhälsokommittén kan dessutom ställa särskilda krav på utvärdering. Folkhälsokommitténs stöd till NTF förbunden i regionen Tabell 1 visar storleken på det stöd de tre NTF förbunden har erhållit ifrån folkhälsokommittén under perioden och hur det är uppdelat mellan de olika förbunden. Tabell 1. Översikt av folkhälsokommitténs stöd till de tre NTF-förbunden NTF Fyrbodal NTF Skaraborg NTF Väst Summa Ovanstående översikt över stödets storlek och fördelning mellan de tre olika förbunden visar att länsförbunden i Fyrbodal och Skaraborg båda erhåller stöd som ligger i storleksordningen en miljon kronor, medan NTF väst erhåller cirka tre gånger så mycket pengar. Orsaken till att fördelningen ser ut på det här viset står att finna i det fördelningskriterium man valt att använda sig av, nämligen fördelning baserat på folkmängd i de olika förbundens respektive verksamhetsområde. Detta fördelningskriterium har diskuterats fram i samförstånd mellan de tre förbunden å ena sidan och folkhälsokommittén å den andra. Som redogjorts för ovan är de tre NTF förbunden tillsammans med Länsnykterhetsförbunden de organisationer som får finansiellt stöd för reguljär verksamhet utöver att de får stöd för folkhälsoinsatser. En naturlig fråga som här uppstår är vad som är stöd för reguljär verksamhet och vad som är bidrag för folkhälsoinsatser. Frågan blir naturligtvis inte mindre komplicerad av att NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation där all dess verksamhet på ett eller annat sätt handlar om att minska skadorna i trafiken, vilket är ett av det största folkhälsoproblem vi har i det svenska samhället. Uppdelningen av stödet på reguljär verksamhet och folkhälsoinsatser handlar enligt företrädare för folkhälsokommittén, om att de står för förbundens lokalkostnader förutom att de ger bidrag till folkhälsoinsatser utförda av de tre förbunden. Lokalkostnaderna skall alltså ses som finansiellt stöd till den reguljära verksamheten, medan bidraget till folkhälsoinsatser består av stöd till olika insatser som folkhälsokommittén kommit överens med de tre förbunden om att de skall utföra, dessa insatser presenteras i nästa kapitel. 21

22 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Trafiksäkerhetsarbete inom sex insatsområden De tre NTF förbunden utför, med finansiellt stöd av folkhälsokommittén, insatser inom sex olika områden; Bilens inre säkerhet, Cykelhjälm, Unga förare, Trafiksäkra transporter, Konsumentupplysning och Invandrarprojekt. Valet av dessa sex områden har skett genom en ömsesidig överenskommelse mellan de tre förbunden och folkhälsokommittén. Det bör här poängteras att ovanstående uppdelning på sex insatsområden inte är statisk, utan det sker varje år kontakter mellan NTF-förbunden och folkhälsokommittén angående vilka verksamheter som skall bedrivas. I det stora hela har dock insatsområdena varit desamma under perioden Den förändring som skett är att områdena konsumentupplysning och invandrarprojekt tillkom inför verksamhetsåret Avslutningsvis bör det här även nämnas att NTF Fyrbodal och NTF Väst delegerat till NTF Skaraborg att sköta kontakterna gentemot folkhälsokommittén. En bidragande orsak till detta upplägg är att folkhälsokommittén uttryckt önskemål om att kontakterna sker genom ett NTF-förbund. Upplägget medför således att det är av stor vikt att de tre NTF-förbunden sinsemellan enas om gemensamma ståndpunkter innan diskussioner sker mellan NTF Skaraborg och folkhälsokommittén. I de resterande delarna av kapitlet kommer den verksamhet som skett inom respektive insatsområde att beskrivas. I anslutning till dessa beskrivningar diskuteras även aspekter som berör arbetsprocessen i respektive verksamhet samt effekter av verksamheten. Det är emellertid här på sin plats att visa en översikt av hur stor del av det samlade bidraget som går till respektive insatsområde. Tabell 2 visar uppdelningen för 2003 års verksamhet, vilket innebär att de procenttal som redovisas är den andel av stödet som avsågs gå till respektive område, de visar alltså inte hur stor andel av stödet som i praktiken använts i respektive område under året. 22

23 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN Tabell 2. Det regionala stödet uppdelat på insatsområde år 2003 Insatsområde Andel av det regionala stödet Bilens inre säkerhet 40% Cykelhjälm 10% Unga förare 20% Trafiksäkra transporter 5% Konsumentupplysning 20% Invandrarprojekt 5% Bilens inre säkerhet Inom insatsområdet bilens inre säkerhet är det främst tre verksamheter som bedrivits, alla med inriktning på barns säkerhet i bil; Uthyrningsverksamhet av babyskydd till nyblivna föräldrar i Västra Götaland, Information till föräldrar i samarbete med BVC och Bearbetning av Taxi för att tillgodose resandet för barnfamiljer. Nedan kommer de olika verksamheterna presenteras var för sig. Uthyrning av babyskydd Uthyrningen av babyskydd (skydd för spädbarn i bil) utgör en central del i den verksamhet som de tre NTF-förbunden utför med stöd av folkhälsokommittén. I Skaraborg har NTF bedrivit denna verksamhet sedan 1991 då man tog över den från det dåvarande landstinget i Skaraborgs län. Enligt NTF:s chefskonsulent i Skaraborg lejde landstinget ut babyskyddsuthyrningen till NTF med motiveringen att NTF skulle kunna sköta verksamheten på ett mer kostnadseffektivt sätt än landstinget. Inom regionens övriga delar har NTF börjat arbeta med uthyrningen efter det att Västra Götalandsregionen bildades och gemensamt stöd till de tre förbunden utgått ifrån folkhälsokommittén. Syftet med babyskyddsuthyrningen är att alla nyblivna föräldrar skall ha möjlighet att, på ett enkelt och billigt sätt, skaffa den första bilbarnstolen. Rent praktiskt innebär verksamheten att föräldrar får möjligheter att hyra ett babyskydd för en kostnad av 300 kronor. Uthyrningstiden är nio månader. Mödravårdscentralerna utgör en viktig kanal för NTF när det gäller att få ut information till föräldrarna om att de har möjlighet att hyra babyskydden. Dels förmedlar de informationen om att det går att hyra babyskydd och dels besöker NTF:s personal i viss utsträckning föräldragrupper på mödravårdscentralerna. Uthyrningsverksamheten sker i samarbete med barnavårdscentraler och sjukhus. Här finns vissa skillnader i hur man arbetar inom de tre förbundsområdena. I Skaraborg finns ett uthyrningsställe i varje kommun, dels på sjukhusen i Skövde och Lidköping och dels på barnavårdscentraler runt om i Skaraborg. Dessutom hyr man även ut babyskydd på NTF:s kansli i Mariestad. I Fyrbodal sker uthyrningen 23

24 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG endast på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) i Trollhättan. Orsaken till att uthyrningen inte sker på barnavårdscentralerna är, enligt personalen på NTF Fyrbodals kansli, att alla barn inom deras geografiska område föds på NÄL. Det skall här tilläggas att föräldrarna har möjlighet att lämna tillbaka babyskyddet på sin lokala barnavårdscentral. Inom NTF Väst finns sammanlagt 55 uthyrningsställen varav 37 återfinns inom gamla Älvsborgs län, det vill säga de nio kommuner där verksamheten sköts ifrån NTF:s kansli i Borås. Orsaken till att det finns så många fler uthyrningsställen i gamla Älvsborgs län är att alla barnavårdscentraler inom området fungerar som uthyrningsställen. I Göteborgsområdet (Göteborg med kranskommuner) sker uthyrningen dels på NTF:s kansli och dels på ett 15-tal mödravårds- och barnavårdscentraler. Den praktiska arbetsfördelningen mellan personalen på uthyrningsställena och NTF ser likadan ut i samtliga delar av regionen. Personalen på uthyrningsställena lämnar ut och tar emot skydden. NTF:s del i verksamheten kan främst beskrivas som att de ger service till uthyrningsställena, de förser uthyrningsställena med stolar, informationsmaterial och bruksanvisningar samt att de reparerar och byter ut de stolar som blivit skadade. Vidare hanterar NTF en stor del av administrationen av verksamheten och finns till hands om personalen på uthyrningsställena har frågor som rör verksamheten. Samtliga trafiksäkerhetskonsulenter som är involverade i babyskyddsuthyrningen betonar vikten av att servicen till personalen på uthyrningsställena skall fungera så bra som möjligt så att merarbetet för dem skall bli så litet som möjligt. Som en extra morot för att arbeta med babyskyddsuthyrningen erhåller även personalen på uthyrningsställena 50 kronor per uthyrt babyskydd, vilka de kan använda till olika personalaktiviteter. Sjuksköterskornas syn på verksamheten De intervjuade sjuksköterskorna är alla positiva till såväl uthyrningsverksamheten som till samarbetet med NTF. De tycker att det är en viktig uppgift som de utför och de anser inte att verksamheten är speciellt tidskrävande. Det senare beror enligt sjuksköterskorna till stor del på att NTF sköter sin del av verksamheten på ett professionellt sätt. En av de intervjuade uttrycker det så här: Samarbetet med NTF fungerar bra. NTF servar med stolar, tar de slut kommer NTF med nya och är stolarna trasiga tar NTF hand om det. Enligt de intervjuade sjuksköterskorna är föräldrarna väldigt positiva till uthyrningsverksamheten och en stor andel av föräldrarna de kommer i kontakt med hyr också babyskydden. En återkommande kommentar om föräldrarnas åsikter är att de tycker uthyrningen är en bra service, det är billigt och lättillgängligt. Kvantitativa resultat I Skaraborg hyrs cirka babyskydd ut per år, i Fyrbodal hyrdes cirka ut under år 2002 och i NTF västs område hyrdes samma år ut babyskydd. Sammanlagt hyrdes det år 2002 alltså ut cirka babyskydd genom den uthyrningsverksamhet som NTF bedriver i samarbete med barnavårdscentralerna. Under samma år föddes barn inom regionen vilket innebär att 27 % av de nyblivna föräldrarna hyrde ett babyskydd av NTF under året. Det råder, med 24

25 NTF OCH FOLKHÄLSOKOMMITTÉN undantag av Göteborgsområdet, inga större skillnader mellan de olika regiondelarna när det gäller andelen nyblivna föräldrar som hyr babyskydd av NTF. I Skaraborg hyrde 52 % av de nyblivna föräldrarna ett babyskydd av NTF. Motsvarande siffra för Fyrbodal var 46 % och för Väst 17 %. Inom NTF Väst området råder det dock stora skillnader mellan gamla Älvsborgs län och Göteborgsområdet. Av de babyskydd som hyrdes ut inom området år 2002 hyrdes ut i de nio kommunerna som ligger under NTF:s Boråskansli. Detta innebär att andelen nyblivna föräldrar som hyrde babyskydd av NTF i Sjuhäradsbygden var 45 % medan endast 10 % av de nyblivna föräldrarna i Göteborgsområdet hyrde babyskydd av NTF. Information till föräldrar i samarbete med BVC Syftet med informationen är att öka föräldrarnas kunskap om barnens säkerhet i trafiken. Informationsträffarna hålls främst på barnavårdsmottagningar/familjecentraler, men även på öppna förskolor. De båda NTF-förbunden i Skaraborg och Väst bedriver även information till blivande föräldrar som går i föräldragrupper på Mödravårdscentraler. Att döma av projektrapporter och intervjuer med de trafikkonsulenter som arbetar med information till föräldrar i samarbete med BVC finns det inga större skillnader mellan de olika förbunden när det gäller informationen som förmedlas till föräldrarna. Informationsträffarna som hålls i samarbete med BVC riktar sig främst till föräldrar med barn i åldern 4 8 månader, det vill säga innan föräldrarna bytt ut babyskyddet mot en bilbarnstol (föräldrar till äldre barn är oftast också de välkomna). På träffarna informerar trafikkonsulenterna i första hand om barns säkerhets i bil och på cykel. När det gäller barns säkerhet i bil informerar de om vilken typ av bilbarnstol som skall användas i olika åldrar, hur stolen skall sitta fast i bilen, vad man bör tänka på vid köp av bilbarnstol, var stolarna kan köpas och vilka krav som kan ställas på handlarna. När det gäller barnens säkerhet på cykel går de igenom olika typer av cykelhjälmar och cykelsitsar. Vid informationstillfällena har trafikkonsulenterna med sig olika typer av säkerhetsprodukter som förevisas. Alla de intervjuade trafikkonsulenterna betonar att det är en fördel om informationen hålls i relativt små grupper då det i sådana grupper är lättare att skapa kommunikation mellan föräldrarna och trafikkonsulenten än vad det är i större grupper. Hålls informationen för mindre grupper ges trafikkonsulenterna även större möjligheter att praktiskt visa hur babyskydd och bilbarnstolar skall fästas i föräldrarnas egna bilar. Trafiksäkerhetsinformationen till småbarnsföräldrarna ingår i de flesta fall som en del i de föräldragruppsaktiviteter som barnavårdscentralerna anordnar för småbarnsföräldrar. Vare sig informationen hålls på BVC-mottagningen eller någon annanstans anser man från NTF att det är viktigt att BVC-personalen deltar vid informations- 25

26 FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG tillfället eftersom informationsträffarna medför en kontinuerlig vidareutbildning för BVC-personalen. Förutom den kontinuerliga informationsförsörjning som sker genom föräldraträffarna anordnar NTF även utbildning, som riktar sig direkt till personal på barnavårds- och mödravårdscentraler. Dels har de tre förbunden anordnat gemensamma studieresor för BVC/MVC-personalen till bland annat Autoliv och Folksam. Dels anordnas utbildningsdagar där personalen exempelvis får ta del av nya rön när det gäller barns säkerhet i trafiken. Ett viktigt inslag i utbildningsdagarna är att ge personalen praktisk träning när det gäller att montera babyskydd och bilbarnstolar. Sjuksköterskornas syn på verksamheten De intervjuade sjuksköterskorna anser alla att NTF fungerar som en viktig resurs i deras arbete. Dels är alla sjuksköterskor överens om att kvaliteten på trafiksäkerhetsinformationen, vilket är en del av barnavårdscentralernas skadeförebyggande arbete, blir betydligt bättre då NTF håller i den än vad som skulle vara fallet om de själva skulle ha hållit i den. Dels påpekas att NTF även fungerar som en sakkunnig samtalspartner dit de kan vända sig om de har frågor kring trafiksäkerhet. När det gäller kvaliteten på informationen framhålls att NTF, som renodlad trafiksäkerhetsorganisation, har betydligt större möjligheter att hålla sig uppdaterade inom området än vad personalen på barnavårdscentralerna har. Dessutom framförs åsikter om att de trafikkonsulenter som håller i informationen har stor kunskap och är väldigt professionella inom sitt område, som en av de intervjuade väljer att uttrycka sig. De sjuksköterskor som är intervjuade i denna undersökning tycker alla att det är viktigt att själva delta på informationsträffarna åtminstone någon gång per år. Deltagandet innebär att de kan hålla sig ajour med utvecklingen inom området. Flertalet av de intervjuade tycker också att det är viktigt att NTF anordnar fortbildning för personalen. Detta yttrar sig dels i att vissa intervjuade uttrycker önskemål om utbildningsinsatserna borde öka i omfattning och dels i att de tycker att den utbildning de deltagit i gett dem mycket kunskap. En av de intervjuade uttrycker det så här: Den enda utbildning vi får i trafiksäkerhet får vi av NTF/ / kunskapen behöver fräschas upp med jämna mellanrum. Enligt de intervjuade sjuksköterskorna är de allra flesta föräldrar som deltagit på informationsträffarna väldigt positiva. De är, enligt de intervjuade, intresserade och uppskattar informationen. En av de intervjuade uttrycker det så här: Det är alltid mycket folk och det är många som visar sig intresserade och ställer frågor. En annan av de intervjuade säger att: Föräldrarna tycker att informationen är jättebra, det är praktisk information som man inte får någon annanstans. De intervjuade sjuksköterskorna tycker alla att samarbetet med NTF är givande och fungerar bra. På frågan om det finns någonting som NTF kan förbättra svarar de flesta att de inte kommer på någonting, men vissa förslag framförs trots allt. En av de intervjuade, som är verksam inom Fyrbodals område, tycker att NTF skulle kunna bli bättre på att utbilda personalen och att mer resurser borde satsas på detta. En annan 26