En undersökning av funktionen hos 45 av de vanligaste utomhusfärgerna

Transkript

1 Folksams färgtest Folksams färgtest 2 2 En undersökning av funktionen hos 45 av de vanligaste utomhusfärgerna Slutrapport 2007 Stefan Hjort och Gunilla Bok IVF-rapport 07/13 1

2

3 Folksams färgtest 2 En undersökning av funktionen hos 45 av de vanligaste utomhusfärgerna Slutrapport Stefan Hjort och Gunilla Bok IVF Argongatan Mölndal Telefon: Telefax: IVF Industriforskning och utveckling AB Produktion Anita Eknestedt IVF, Mölndal 2007 Kopierad: Kopieringsavdelningen IVF, Mölndal IVF-rapport 07/13

4 Förord Någon systematisk oberoende testning av utomhusfärger har inte förekommit i Sverige, trots att färgmarknaden omsätter miljardbelopp. För den konsument som köper fel färg kan det felaktiga valet innebära ökat underhåll i form av årliga tvättningar av de målade ytorna, tätare målningsintervall eller i värsta fall byte av fasadvirke. Att testa funktionen hos utomhusfärger är en grannlaga uppgift. Som vid nästan all annan provning ska man efter en begränsad exponering uttala sig om den långsiktiga funktionen. I den aktuella undersökningen har exponeringen skett i ett riktigt klimat. Inga klimatskåp med artificellt klimat har använts, vilket bör göra resultaten mer rättvisande. Testet ska ses som ett jämförande test, där trämaterialet har varit likvärdigt, målningsbetingelserna gynnsamma och kontrollerade och slutligen exponeringssituationen realistisk, vilket gör det möjligt att rangordna färgerna med avseende på undersökta parametrar. I maj 2004 presenterade Folksam sitt första test av Sveriges 40 mest sålda utomhusfärger. Det här projektet ska ses som en fortsättning, men med ett utökat och fördjupat testprogram. Initiativtagare till projekten har varit IVF Industriforskning och utveckling AB och Projekt Grön Kemi. För Folksams del har projekten känts angelägna utifrån ett kund- och konsumentperspektiv. Folksam har ett starkt engagemang i miljöfrågor och ägs av sina försäkringstagare, bland annat villaägare, vars intresse av att få fungerande färger till sina hus självklart är stort. Denna rapport redovisar resultaten efter två års års utomhusexponering. Göteborg i maj 2007 Stefan Hjort, tekn dr, IVF Gunilla Bok, doktorand, Göteborgs Univ. 2 IVF-rapport 07/13

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning 5 2 Bakgrund och problemställning 5 3 Syfte och mål 6 4 Projekt och referensgrupp 6 5 Färger 6 6 Metodik vid framtagning av provpanelerna Material/virke för provpanelerna 7 7 Metodik vid målningsarbetet Arbetsgång vid målningen Beräkning och kontroll av färgåtgång 7 8 Konstruktion och utformning av provpanelerna 8 9 Exponering av testpanelerna 9 10 Provade parametrar Mögel- och algpåväxt Krackelering (sprickbildning) Avflagning Hur värdera resultatet? Resultat från mätningarna Klimat Exponeringsort Exponeringssituation Vad har hänt sedan 2006? Vilka färgsystem har fungerat bäst? Samband mellan resultat och färgtyp/färgfabrikat Mögel Slutsatser 15 Bilaga A - Beskrivning av färgsystemen 16 Bilaga B - Resultat 17 Bilaga C - Mögelskadat färgsystem - färg Bilaga D - Klimat 21 IVF-rapport 07/13 3

6 Sammanfattning Våren 2004 presenterades den första stora neutrala studien av utomhusfärger för träfasader som genomförts i Sverige. Testprogrammet har nu fortsatt under ytterligare en tvåårsperiod. Studien har utökats och omfattar denna gång 45 utomhusfärger, vilka har testats på fyra teststationer i landet. Syftet med studierna är att ge konsumenter och andra intressenter information om hur de vanligaste färgerna fungerar i vårt klimat. När det gäller slutsatserna och dess giltighet ska denna undersökning ses som en jämförande studie av olika färger som påmålats under kontrollerade förhållanden och utsatts för en viss exponeringssituation. Många läsare av en sådan här rapport vill veta vilka färger som är godkända respektive underkända. Verkligheten är dock sällan svart/vit och det är svårt att säga hur allmängiltiga resultaten är. Det ska poängteras att de framkomna resultaten och slutsatserna endast baseras på de genomförda undersökningarna. Därför kan färger med ett dåligt resultat i denna undersökning fungera bra i andra sammanhang. Denna rapport redovisar resultaten efter två års utomhusexponering. Acceptabelt testresultat har följande färgsystem fått (en fullständigare beskrivning av systemen finns i bilaga A): Färgsystem Namn toppfärg Tillverkare/fabrikat/ säljställe 1* Alcro Bestå Täckfärg Alcro-Beckers Vatten 6 Beckers Perfekt akrylat Alcro-Beckers Vatten 7 Beckers Tradition linoljefärg Alcro-Beckers Spädningsmedel (Grundning+toppfärg) Lösn medel 13 Caparol Fasadakrylat Caparol Lösn medel + vatten 15 Scala Oden Silikonalkydfärg Colorex/Scala Lösn medel 17 Lasol Fasadmatt Engwall&Claesson Lösn medel + vatten 22 Demidekk Optimal Jotun/Scanox Vatten 23 Drygolin Extrem Jotun/Scanox Lösn medel 24 Linoljefärg Kulturhantverkarna Lösn medel 35 Butinox 4 Fasademaling Scanox Lösn medel + vatten 38 Nordica Eko Teknos Lösn medel + vatten 39 Woodex Täcklasyr Teknos Vatten 41 Uteakrylat Alpina/Byggmax/Caparol Lösn medel + vatten 43 Pinja Pro Top Tikkurila/Alcro-Beckers Vatten 44* Alcro Bestå Täckfärg Tikkurila/Alcro-Beckers Vatten * Olika grundbehandlingar. 4 IVF-rapport 07/13

7 1 Inledning För att undersöka hur testpanelerna klarade olika exponeringssituationer används fyra olika exponeringsstationer i Sverige; Stockholm, Umeå/Vindeln, Borås och Bohus Malmön på Västkusten (i den första Folksam-provningen användes endast en exponeringsstation). Testpanelerna är monterade både i 45º lutning mot söder och vertikalt mot norr, detta för att kunna jämföra effekterna av väderlekens påverkan på en vanlig husvägg. Den vinklade panelen drabbas av en accelererad åldring/ nedbrytning av färgen som är 2 3gånger så stor som en normal exponering. 45 av marknadens vanligaste utomhusfärger och helt obehandlad granpanel ingår i testet. Denna rapport redovisar resultaten efter två års exponering. Representanter från SVEFF, Sveriges Färgfabrikanters Förening har bidragit med synpunkter på försöksuppställningen. De har även gett sin syn på vilka färger som borde ingå i studien. Provningen omfattar uppskattningsvis procent av färgerna för träfasader på den svenska marknaden. I rapporten ges bakgrunden till projektet och en beskrivning av metodik och utförande. Projekttiden är två år, från 2005 till Liksom det tidigare projektet genomförs detta under vetenskaplig ledning av IVF Industriforskning och utveckling AB. 2 Bakgrund och problemställning Målade träkonstruktioner ska uppfylla en mängd krav. Färgen ska ge ett hus och dess fasad ett önskat utseende och samtidigt skydda fasaden mot klimatet. På senare tid har även det faktum att färgen ska vara så miljöanpassad som möjligt hamnat i fokus. Ett omfattande utvecklingsarbete för att byta ut riskabla kemikalier har därför skett i färgindustrin. Det svenska klimatet ställer speciella krav på färgen och ibland blir det problem. Nedan ges exempel på nya färgrelaterade problem som under senare år har drabbat tusentals hus. Problemen har ofta uppstått bara något eller några år efter målningen. Rötskadade träfasader Påväxt av mögel och alger Kraftigt krackelerande färg/sprickbildning/flagning Kulörändring (ej färgäkta pigment) Kulörändring (utfällning av fyllnadsmedel) Onormalt snabb åldring (kritning och flammighet) Faktorer som kan ge upphov till dessa problem är förändring av biocider så att färgernas skyddsverkan försämrats, förändring av råvaror, förändrad luftföroreningssituation och ändrade klimatförhållanden. Som konsument av färg har man idag små möjligheter att få reda på vad det är man köper. Färgvalet styrs istället ofta av erfarenhet av en viss produkt, marknadsföring och pris (tron att ett högre pris betyder en bättre kvalitet). Färgers funktion IVF-rapport 07/13 5

8 har stort intresse för både konsumenter och andra större brukare av färg. Att måla ett hus är ett stort och kostsamt projekt och väljer man fel färg kan konsekvenserna bli omfattande. 3 Syfte och mål Studien syftar till att på ett vedertaget och opartiskt sätt testa ett antal relevanta parametrar hos målade träpaneler. Detta för att ge konsumenter och yrkesmålare ett bättre underlag vid val av utomhusfärg. Proverna görs på riktiga träpaneler exponerade för ett verkligt klimat. 4 Projekt och referensgrupp Projektgrupp Stefan Hjort (projektledare) Gunilla Bok (doktorand) Arne Finman/Dan Johansson/ Heléne Karlsson/Magnus Lövgren/ Göran Palmers Referensgrupp Jan Ahlbom (länsmiljöingenjör) Ulf Duus (toxikolog) Jan Snaar (miljöchef) IVF Göteborgs universitet, Institutionen för Växt och Miljövetenskap. IVF Länsstyrelsen i Västra Götalands län Projekt Grön Kemi Folksam Sveriges Färgfabrikanters Förening (SVEFF) har bidragit med rådgivning i samband med försöksupplägg samt färgval. 5 Färger Totalt omfattar studien 45 färgsystem. Dessutom ingår obehandlad granpanel. Förutom de traditionella färgerna från de stora tillverkarna ingår även olika oljor och färger som säljs på lågprisvaruhus och byggmarknader. Även s k industriprodukter som används av trähusfabrikanter ingår. Alla färgerna köptes i butik utom Pinja -produkterna i färgsystem 43 och 44. De produkterna är avsedda för industriell målning av träpaneler och de togs direkt från en produktionsanläggning. Samtliga färger har sparats som referens. Representanter från Sveriges Färgfabrikanters Förening, SVEFF, har bistått i valet av färger. Provningen omfattar uppskattningsvis procent av färgerna för träfasader på den svenska marknaden. En komplett tabell med beskrivning av de olika färgsystemen finns i bilaga A. 6 IVF-rapport 07/13

9 6 Metodik vid framtagning av provpanelerna 6.1 Material/virke för provpanelerna Panel av gran (Picea abies) har använts i de aktuella testerna, eftersom i princip all utomhuspanel i Sverige är av gran. (I Svensk Standard SS-EN Färger och färgsystem för målning på trä utomhus Del 3: Testprocedur för naturlig åldring, står det dock att testpaneler ska vara av furu.) Virket var finsågat och noga utvalt för att vara så enhetligt som möjligt samt av god kvalitet. Virket beställdes färdigkapat från Derome Såg AB i Varberg. Sågning av virket skedde den 11 oktober Torkning av virket skedde från sågningstillfället fram till den 14 oktober Klyvning och kapning skedde den 18 oktober Dimensionen på panelerna är 375 x 145 x 22 (L x B x H) mm. I nederkant har panelerna en s k droppnäsa. Då virket anlänt till IVF förvarades det i ett uppvärmt och ventilerat utrymme. Fuktkvoten i panelen uppmättes vid leveransen till mellan 15,3 och 17,8 %. För att kontrollera att träet var fritt från mikrobiell påväxt skickades fem panelbrädor för analys till Gunilla Bok på Institutionen för Växt- och Miljövetenskap, Göteborgs Universitet. De fem provbitarna valdes ut för att de var de sämsta vad gällde smutsfläckar. Analysen visade att virket var fritt från mögelpåväxt. Målnings- och monteringsarbetet gjordes inomhus. 7 Metodik vid målningsarbetet 7.1 Arbetsgång vid målningen Färgsystemen målades på testpanelerna enligt färgtillverkarens anvisningar. Inför målningen förbereddes färgen enligt instruktion från tillverkaren. Om instruktioner inte fanns förbereddes färgen på liknade sätt som övriga färger i samma kategori. I anslutning till målningen mättes temperatur och relativ luftfuktighet. Före och efter målningen vägdes burk och pensel tillsammans. Nya penslar användes till varje strykning. Pålagd färgmängd registrerades och skikttjockleken beräknades därefter. Varje skikt torkades enligt tillverkarens instruktioner. Om instruktioner saknades fick varje skikt torka tills det var torrt (16 24 timmar) innan nästföljande skikt applicerades. 7.2 Beräkning och kontroll av färgåtgång Utifrån påförd färgmängd beräknades den teoretiska skikttjockleken. Därefter gjordes en avstämning mot tillverkarens angivna sträckförmåga. Sträckförmågan är det antal kvadratmeter som en liter färg täcker. IVF-rapport 07/13 7

10 Beräkning av teoretisk skikttjocklek Teoretisk skikttjocklek, t, beräknas enligt formeln nedan. Noteras bör att formeln inte beaktar underlagets absorptionsförmåga. Den beräknade tjockleken motsvarar ett färgskikt på en slät glasskiva. Formeln för den teoretiska skikttjockleken, t: m u t = vol [m] A ρ m = färgåtgång [kg] A = Målad area [m²] ρ = densitet [kg/m³] u vol = volymtorrhalt [%] Beräkning av praktisk sträckförmåga Genom att beräkna den praktiska sträckförmågan och sedan jämföra den med det intervall som tillverkaren har uppgett, får man en uppfattning om rätt mängd färg har använts. Formel för den praktiska sträckförmågan, Spr: S pr = A ρ m 1000 [m 2 /l] m = färgåtgång [kg] A = Målad area [m 2 ] ρ = densitet [kg/m 3 ] 8 Konstruktion och utformning av provpanelerna Provpanelerna har ändträbehandlats i enlighet med färgtillverkarnas rekommendationer. Detta är i överensstämmelse med standardbehandling för träpaneler. (I Svensk Standard SS-EN Färger och färgsystem för målning på trä utomhus Del 3: Testprocedur för naturlig åldring, står det dock att singulära träpaneler med förseglade ändar ska användas.) Varje testad färg målades upp på 25 paneler. En panel arkiverades inomhus som referens. Totalt exponerades paneler (46 system x 24 paneler) på de fyra exponeringsstationerna. Enligt vedertagen teststandard exponerades panelerna i 45º lutning mot söder. Som en komplettering exponerades paneler mot norr i 90º lutning. 8 IVF-rapport 07/13

11 Bild 1 Konstruktion och utformning av provpanelen samt provrack. 9 Exponering av testpanelerna För att undersöka effekten av det geografiska klimatet genomfördes testerna på fyra olika platser i landet. Bohus Malmön, Kvarnvik (Korrosionsinstitutet). Panelerna placerades ut den 20 april Ettårsavläsningen gjordes den 3 maj 2006 och tvåårsavläsningen den 11 april Borås (SP). Panelerna placerades ut den 13 april Ettårsavläsningen gjordes den 21 april 2006 och tvåårsavläsningen den 11 april Stockholm, Bogesund (SP/Trätek). Panelerna placerades ut den 21 april Ettårsavläsningen gjordes den 18 april 2006 och tvåårsavläsningen den 12 april Vindeln, nordväst om Umeå (SLU). Panelerna placerades ut den 10 maj Ettårsavläsningen gjordes den 24 april 2006 och tvåårsavläsningen den 13 april Vindeln Stockholm Klimatet under provperioden redovisas i bilaga D. Bohus-Malmön Borås Bild 2 De olika exponeringsstationerna. IVF-rapport 07/13 9

12 10 Provade parametrar De parametrar som studerades var: Mögelpåväxt Algpåväxt Krackelering (sprickbildning) Avflagning Skillnad beroende på den geografiska placeringen Skillnad beroende på testpanelens exponering (45º lutning mot söder alternativt 90º lutning mot norr) I huvudsak har Svensk Standard SS-EN Färger och färgsystem för målning på trä utomhus Del 3: Testprocedur för naturlig åldring, legat till grund för bedömningen. Vid avsteg från standarden har detta noterats. Granskningen av panelerna efter ett år och två år gjordes på respektive exponeringsstation. Panelerna studerades okulärt och med en lupp med 10 x förstoring. För att få korrelation till den tidigare studien användes ett antal paneler därifrån som bedömingsreferens. I vissa fall var det osäkert om det var mögelpåväxt på panelerna eller om de bara var smutsiga. I tveksamma fall togs en provbit loss från provpanelen för vidare ananlys på laboratorium Mögel- och algpåväxt Bedömningen av mögel- och algpåväxt baserades på standard ASTM C 1338, MIL-STD 810C med bedömningskriterier enligt nedanstående tabell. Not. MIL-standarden är en fuktkammartest vars skala används som utgångspunkt för vår bedömning. Provytan var lika med panelens yta. I nedanstående tabell redovisas bedömningskriterierna för påväxt (anpassade för att få överensstämmelse med övriga utvärderingsparametrar). Grad Mängd av påväxt Procent av ytan Anmärkning som täcks av påväxt 0 Ingen 0 1 Antydan 1 10 Mycket begränsad påväxt kan iakttas med endast enstaka kolonier. Knappt synligt för blotta ögat 2 Lätt Tydlig påväxt kan iakttas 3 Påtaglig En mycket tydlig påväxt kan iakttas 4 Stor Stor påväxt kan iakttas 5 Kraftig Massiv påväxt kan iakttas 10 IVF-rapport 07/13

13 10.2 Krackelering (sprickbildning) Som ett mått på färgskiktets beständighet mot nedbrytning anges graden av krackelering eller sprickbildning. Sprickornas antal bedömdes i en skala från 0 till 5. Klass 0 betyder inga iakttagna fel och klass 5 ett tätt mönster av sprickor. (Mätningen baseras på standard, SS Färg och lack Bedömning av nedbrytningen av färgskikt Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel Del 4: Beteckning för sprickbildningsgrad och SS Färg och lack Bedömning av nedbrytningen av färgskikt Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel Del 1: Allmänna principer och skalor. ) Provytan var lika med panelens yta Avflagning Kompletterande mätningar av flagningsgrad har gjorts. Graden av flagning bedömdes i omfattning respektive utifrån den genomsnittliga storleken av yta som frilagts. Bedömningen ges i en skala 0 till 5. Klass 0 anger ingen avflagnad yta och klass 5 anger minst 15 % avflagnad yta. (Mätningen baseras på standard, SS Färg och lack Bedömning av nedbrytningen av färgskikt Beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel Del 5: Beteckning av flagningsgrad.) Provytan var lika med panelens yta Hur värdera resultatet? Vår bedömning är att grad 0 och 1 innebär en yta utan egentliga problem, 2 betyder att man kan se en del smärre problem men att de inte upplevs som allvarliga fel av gemene man. Betyg 3 upplevs nog av de allra flesta som ett reellt problem och 4 och 5 är helt oacceptabelt för de flesta människor. 11 Resultat från mätningarna I bilaga B redovisas resultatet beträffande mögelpåväxt, sprickbildning/krackelering och avflagning, för samtliga testpaneler. I bilaga C finns bilder i olika förstoringsgrader. Bilderna är tagna efter två års utomhusexponering Klimat Klimatdata för de olika mätstationerna redovisas i bilaga B. Förutom data för den aktuella mätperioden redovisas normalvärdena för mätstationen. Observera att mätperioden som ligger till grund för normalvärdena varierar mellan de olika stationerna. Det man kan konstatera är att klimatet under mätperioden jämfört med normalvärdena verkar ha varit: Varmare Mer nederbördsrikt (ej Vindeln) Fuktigare (högre relativ luftfuktighet) IVF-rapport 07/13 11

14 Stockholmnorr Stockholmsyd Stockholmnorr Stockholmsyd Folksams färgtest Exponeringsort Studien har kunnat visa på stora skillander mellan exponeringsort och hur väl färgsystemen har fungerat. Generellt sett har panelerna placerade på Bohus-Malmön klarat sig bäst. Flest problem med påväxt av mögel har panelerna i Stockholm följt av dem i Borås, se bild nedan. Mögelpåväxt 0,25 % av tot ant anm 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Borås-syd Borås-norr Stockhol m-syd Stockhol m-norr Bohus- Malmönsyd Bohus- Malmönnorr Vindelnsyd Vindelnnorr Bild 3 Procentuell fördelning av mögelpåväxt på de olika fältmätningsstationerna. Totalt fanns anmärkningar. När det gäller sprickbildning och krackelering är det panelerna i söderläge i Vindeln är de som drabbats värst. En möjlig förklaring till att panelerna i Vindeln är så hårt drabbade kan vara långvarig solbestrålning under sommarmånaderna. Även de kalla vintrarna kan ha bidragit. Panelerna i söderläge är mer än dubbelt så hårt drabbade som de i norrläge, generellt sett. De allra flesta färgerna klarade sig dock bra från problem. Där problem finns är det i första hand slamfärger som har drabbats och i några fall linoljefärger. Sprickbildning och krackelering 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Borås-syd Borås-norr Stockhol m-syd Stockhol m-norr Bohus- Malmönsyd Bohus- Malmönnorr Vindelnsyd Vindelnnorr Bild 4 Procentuell fördelning av sprickbildning och krackelering på de olika fältmätningsstationerna. Totalt fanns 368 anmärkningar. 12 IVF-rapport 07/13

15 Stockholmsyd Stockholmnorr Folksams färgtest 2 Beträffande avflagning av färgskiktet är panelerna i söderläge i Vindeln klart överrepresenterade. En möjlig förklaring till att panelerna i Vindeln är så hårt drabbade kan vara den starka solbestrålning under sommarmånaderna. Även de kalla vintrarna kan ha bidragit. Panelerna i söderläge är mer än dubbelt så hårt drabbade som de i norrläge, generellt sett. De allra flesta färgerna klarade sig dock bra. Där problem uppstått är det i första hand slamfärger som har drabbats och i några fall linoljefärger. Avflagnad yta 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Borås-syd Borås-norr Stockhol m-syd Stockhol m-norr % av tot ant anm Bohus- Malmönsyd Bohus- Malmönnorr Vindelnsyd Vindelnnorr Bild 5 Procentuell fördelning av avflagning på de olika fältmätningsstationerna. Totalt fanns 198 anmärkningar Exponeringssituation Testpanelerna var orienterade dels i 45 lutning mot söder, dels 90 lutning mot norr. När det gäller sprickbildning/krackelering och avflagning finns det ett klart samband mellan exponeringssituation och resultat; de paneler som har suttit i 45 lutning mot söder uppvisar flest problem. Beträffande mögelpåväxt har panelerna mot söder fått 67 % av anmärkningarna. I vissa fall finns det dock färgsystem som har fungerat sämre i norrläget, exempelvis alla slamfärger i falu-rödfärgskulör. En trolig orsak till detta är att i söderläge får den röda kulören så hög yttemperatur att mögelsvamparna slås ut (den normala kulören på testpanelerna är vit). Andra färgsystem som haft mer problem i norrläge än i söderläge är 21 (Borås och Stockholm), 23 (Borås), 32 (Borås och Stockholm), 34 (Borås), 37 (Borås och Stockholm). Någon gemensam nämnare mellan de färgsystem som uppvisat detta beteende har inte gått att finna inom ramen för detta projekt (såväl vattenburna färger som lösningsmedelsburna färger har drabbats, även bindemedelstypen varierar) Vad har hänt sedan 2006? År 2006 gjordes en första avläsning av tillståndet hos panelerna. Då hade det gått ett år sedan de sattes upp på de fyra exponeringsstationerna. Nio färger bedömdes då ha påtagliga problem, framförallt med mögelpåväxt. I stort sett har dessa färger fortfarande störst problem. Mögelpåväxten har dessutom förvärrats. Många färger som fungerade bra vid avläsningen 2006 har försämrats markant och fått ett dåligt resultat IVF-rapport 07/13 13

16 11.5 Vilka färgsystem har fungerat bäst? Variationen mellan hur färgerna har klarat utomhusexponeringen är mycket stor. Av de 45 undersökta färgsystemen uppvisar 15 ett acceptabelt resultat, se tabell nedan. Övriga 30 färgsystem uppvisar påtagliga problem (minst 3 på den 5-gradiga skalan där 0 betyder inga problem och 5 stora problem) på minst två exponeringorter. Färgsystem Namn toppfärg Tillverkare/fabrikat/ säljställe Spädningsmedel (Grundning+toppfärg) 1* Alcro Bestå Täckfärg Alcro-Beckers Vatten 6 Beckers Perfekt akrylat Alcro-Beckers Vatten 7 Beckers Tradition linoljefärg Alcro-Beckers Lösn medel 13 Caparol Fasadakrylat Caparol Lösn medel + vatten 15 Scala Oden Silikonalkydfärg Colorex/Scala Lösn medel 17 Lasol Fasadmatt Engwall&Claesson Lösn medel + vatten 22 Demidekk Optimal Jotun/Scanox Vatten 23 Drygolin Extrem Jotun/Scanox Lösn medel 24 Linoljefärg Kulturhantverkarna Lösn medel 35 Butinox 4 Fasademaling Scanox Lösn medel + vatten 38 Nordica Eko Teknos Lösn medel + vatten 39 Woodex Täcklasyr Teknos Vatten 41 Uteakrylat Alpina/Byggmax/Caparol Lösn medel + vatten 43 Pinja Pro Top Tikkurila/Alcro-Beckers Vatten 44* Alcro Bestå Täckfärg Tikkurila/Alcro-Beckers Vatten * Olika grundbehandlingar Samband mellan resultat och färgtyp/färgfabrikat Några entydiga resultat såsom att färger baserade på ett visst bindemedel är bättre än färger baserade på ett annat är svårt att utläsa ut men vissa slutsatser kan ändå dras. Av de 15 toppfärger som uppvisat acceptabla resultat är sju baserade på ett vattenburet akrylatlatexbindemedel. Generellt sett har färger baserade på akrylatlatexbindemedel klarat sig bra. Dock finns det några sådana färger med sämre resultat, exempelvis färgsystem 20 och IVF-rapport 07/13

17 Bland de övriga färger som har fått acceptabla resultat har tre formulerats med vattenburet alkyd/akrylatbindemedel, två med lösningsmedelsbaserad silikonalkydbindemedel, två med lösningsmedelsbaserad linoljebindemedel och en med vattenburet alkyd/linolja bindemedel. Noterbart är att ingen färg som är lösningsmedelsbaserad med ett alkydbindemedel, dvs traditionell målarfärg, har fått acceptabelt resultat! Beträffande olika färgfabrikat är det oftast så att det finns både bra och mindre bra testresultat hos de olika färgtillverkarna Mögel Mögel är ett samlingsnamn för en grupp mikrosvampar som har anspassat sig för snabb tillväxt. Näringskraven är små och det är framför allt tillgången på vatten som styr tillväxten. En mögelsvamp består av hyfer, konidier och sporer, vilka alla är små strukturer. En spors diameter är mellan 2 5 mm och en hyf cirka 2 3 mm bred. Tillsammans bildar de ett mycel och det är mycelet som vi ser med blotta ögat och kallar för mögel. Mögelsvampar sprider sig med hjälp av sporerna. I luften finns det alltid sporer men det är på sensommaren och den tidiga hösten som har högsta sporhalterna kan uppmätas. På målade träpaneler är släktet Cladosporium och arten Aurobasidium pullulans de vanligast förekommande svamparna. Dessa svampar kännetecknas av att de klarar av stark solbestrålning och långa perioder av torka. De kan också snabbt sätta igång sin metabolism när tillgången på vatten blir tillräcklig (75 80 % RF). De är mörkt pigmenterade för att klara UV-strålningen och det är den mörka pigmenteringen som gör att de syns som mörka fläckar på en fasadbräda. 12 Slutsatser Vad kan man dra för slutsatser av denna undersökning? Färgerna skiljer sig mycket och de har klarat utomhusexponeringen. 1/3-del av de undersökta färgerna har fått acceptabla resultat, vissa till och med mycket bra resultat. 2/3-delar av färgerna har fått ett resultat som vi bedömt som icke acceptabelt. Några av dessa färger är riktigt dåliga och har en så kraftig mögelpåväxt att det ligger nära till hands att ifrågasätta utvecklingsarbetet och provningsarbetet bakom dess färger Bland de färger som har fungerat bäst finns många sk miljövänliga färger Bland de färger som har fungerat sämst är de lösningsmedelsbaserade färgerna överrepresenterade Någon korrelation mellan pris och kvalitet har varit svårt att utläsa Vissa av de sämsta färgerna har uppvisat likartade problem på alla fyra exponeringsstationerna. IVF-rapport 07/13 15

18 Bilaga A Beskrivning av färgsystemen Färgsystem Grundolja H2O Lsm Grundfärg H2O Lsm Toppfärg H2O Lsm Akr Alk Alk/akr Alk/lin Lin 1 Alcro Bestå grundolja x Alcro Bestå grundfärg x Alcro Bestå Täckfärg x x 2 Alcro Grundolja V x Alcro Utomhusgrundfärg x Alcro Allmoge x x 3 Alcro Impregnerande grundolja 90 x Alcro Utomhusgrundfärg x Alcro Front V x x 4 Alcro Impregnerande grundolja 90 x Alcro Utomhusgrundfärg x Alcro Stugfärg x x 5 Beckers Impregnerande grundolja x Beckers Villafärg (förtun) x Beckers Villafärg x x 6 Beckers Elit grundolja x Beckers Perfekt trägrund x Beckers Perfekt akrylat x x 7 Beckers Tradition linoljefärg (förtun) x Beckers Tradition linoljefärg (förtun) x Beckers Tradition linoljefärg x x 8 Beckers Tradition Falu Rödf (förtun) x Beckers Tradition Falu Rödfärg x 9 Beckers Impregnerande grundolja x Beckers Oljefärg (förtun) x Beckers Oljefärg x x 10 Slamfärg Röd x Slamfärg Röd x 11 Slamfärg Grå x Slamfärg Grå x 12 Caparol Grundolja x Caparol Fasadgrund x Caparol Alkydoljefärg x x 13 Caparol Grundolja x Caparol Fasadgrund x Caparol Fasadakrylat x x 14 Fasadgrundolja LF x Fasadgrund LF x Oljetäcklasyr LF x x 15 Scala Grundolja x Scala utegrund x Scala Oden Silikonalkydfärg x 16 Cuprinol Impreg grundolja x Cuprinol Trägrund x Cuprinol Fasadfärg x x 17 Penetrerande grundolja x Alkydgrund 4000 x Lasol Fasadmatt x x 18 Lasol linoljefärg x Lasol linoljefärg x Lasol linoljefärg x x 19 Grundolja 98 x Exteriör grund x Flugger 98 Täcklasyr x x 20 Grundolja 98 x Exteriör grund x Uteakrylat 25 x x 21 Grundolja 98 x Exteriör grund x Extreör Finish x x 22 Visir Extra x Demidekk Optimal x x 23 Visir Grundning x Drygolin Extrem x 24 Impregneringsolja linolja x Linoljegrundfärg x Linoljefärg x x 25 Grundolja x Trägrund x Uteakrylat x x 26 LIWA Grunderingsolja x LIWA Utegrund x LIWA TÄCK x x 27 Obehandlat trä Obehandlat trä Obehandlat trä 28 Liwell grundolja x Liwell Utegrund x Liwell uteakrylat x x 29 Djupgrund x Unik husfärg x Unik husfärg x x 30 Tinova V Impregeringsolja x Tinova V Trägrund x Nordsjö Kultur x x 31 Tinova V Impregeringsolja x Tinova Utegrund x Tinova Oljetäckfärg x x 32 Tinova V Impregeringsolja x Tinova V Trägrund x Tinova V Täcklasur x x 33 Tinova V Impregeringsolja x Tinova V Trägrund x Tinova V Täckfärg x x 34 Tinova V Impregeringsolja x Tinova VX x x 35 Butinox Oljegrunning x Butinox 4 Fasademaling x x 36 Sigma Life grundolja x Ljunga utegrund x Sigmacryl 22 x x 37 Äkta Linoljefärg x Äkta Linoljefärg x x 38 Nordica grundolja x Nordica Utegrund x Nordica Eko x x 39 Woodex Grundolja Aqua x Nordica Utegrund x Woodex Täcklasyr x x 40 Grundolja x Grundfärg x Oljefärg x x 41 Grundolja x Grundfärg x Uteakrylat x x 42 Reflekt grundolja x Reflekt Utegrund x Reflekt Oljefärg x x 43 Tikkurila Pinja Oil x Tikkurila Pinja Pro Primer x Pinja Pro Top x x 44 Tikkurila Pinja Oil x Tikkurila Pinja Pro Primer x Alcro Bestå Täckfärg x x 45 Utegrund x Uteakrylat x x 46 Utegrund x Oljefärg x x Förklaringar H 2 O Vattenburen grundolja eller färg Lsm Lösningsmedelsbaserad grundolja eller färg Akr Akrylatfärg Alk Alkydfärg Alk/akr Alkyd/akrylatfärg Alk/lin Alkyd/linoljefärg Silikonalk Slam Tillverkare/fabrikat/säljställe Alcro-Beckers Alcro-Beckers Alcro-Beckers Alcro-Beckers Alcro-Beckers Alcro-Beckers Alcro-Beckers x Alcro-Beckers Alcro-Beckers x Bruksbalken x Bruksbalken Caparol Caparol Caparol x Colorex/Scala Cuprinol Engwall&Claesson Engwall&Claesson Flügger Flügger Flügger Jotun/Scanox x Jotun/Scanox Kulturhantverkarna Landora Liwa Liwell/Överskottsbolaget Norrön Nordsjö Nordsjö Nordsjö Nordsjö Nordsjö Scanox Sigma Teknos Teknos Teknos Alpina/Byggmax/Caparol Alpina/Byggmax/Caparol Rusta/Colorex Tikkurila/Alcro-Beckers Tikkurila/Alcro-Beckers Hornbach/Schulz Hornbach/Schulz Lin Linoljefärg Silikonalk Silikonalkydfärg Slam Slamfärg 16 IVF-rapport 07/13

19 Bilaga B Resultat Mögelpåväxt Antal anmärkningar hos de olika färgsystemen - 0 betyder ingen påväxt, 5 betyder kraftig påväxt Varje färgsystem testades på 24 paneler, på varje teststation användes 3 paneler mot syd och 3 mot norr Färgsystem Borås-syd Borås-syd Borås-syd Borås-norr Borås-norr Borås-norr Bohus-Malmön-syd Bohus-Malmön-syd Bohus-Malmön-syd Bohus-Malmön-norr Bohus-Malmön-norr Bohus-Malmön-norr Stockholm-syd Stockholm-syd Stockholm-syd Stockholm-norr Stockholm-norr Stockholm-norr Vindeln-syd Vindeln-syd Vindeln-syd Vindeln-norr Vindeln-norr Vindeln-norr Summa Folksams färgtest 2 IVF-rapport 07/13 17

20 Bilaga B Resultat Sprickbildning/krackelering Antal anmärkningar hos de olika färgsystemen - 0 betyder inga fel, 5 betyder tätt mönster av sprickor Varje färgsystem testades på 24 paneler, på varje teststation användes 3 paneler mot syd och 3 mot norr Färgsystem Borås-syd Borås-syd Borås-syd Borås-norr Borås-norr Borås-norr Bohus-Malmön-syd Bohus-Malmön-syd Bohus-Malmön-syd Bohus-Malmön-norr Bohus-Malmön-norr Bohus-Malmön-norr Stockholm-syd Stockholm-syd Stockholm-syd Stockholm-norr Stockholm-norr Stockholm-norr Vindeln-syd Vindeln-syd Vindeln-syd Vindeln-norr Vindeln-norr Vindeln-norr Summa IVF-rapport 07/13

21 Bilaga B Resultat Avflagning Antal anmärkningar hos de olika färgsystemen - 0 betyder ingen avflagning, 5 betyder minst 15 % avflagnad yta Varje färgsystem testades på 24 paneler, på varje teststation användes 3 paneler mot syd och 3 mot norr Färgsystem Borås-syd Borås-syd Borås-syd Borås-norr Borås-norr Borås-norr Bohus-Malmön-syd Bohus-Malmön-syd Bohus-Malmön-syd Bohus-Malmön-norr Bohus-Malmön-norr Bohus-Malmön-norr Stockholm-syd Stockholm-syd Stockholm-syd Stockholm-norr Stockholm-norr Stockholm-norr Vindeln-syd Vindeln-syd Vindeln-syd Vindeln-norr Vindeln-norr Vindeln-norr Summa Folksams färgtest 2 IVF-rapport 07/13 19

22 Bilaga C Mögelskadat färgsystem - färg 40 Färg 40 - provningsstation Vindeln. Observera hur svamphyferna letar sig ner i färgens porer (tredje bilden uppifrån). 20 IVF-rapport 07/13

23 Bilaga D Klimat IVF-rapport 07/13 21

24 22 IVF-rapport 07/13